Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

1960-12-01 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:37, Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

1

Nr 37

Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et framställning

angående firandet av representationsreformens

100-års jubileum.

Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse den 17 oktober 1960 tillstyrkt ett

av kommittén för firandet av representationsreformens 100-årsjubileum i

skrivelse till fullmäktige, vilken som bilaga fogats till detta utlåtande,

framlagt publikationsprogram. Detta program innefattar utgivningen av

historiska och statsvetenskapliga verk rörande den politiska utvecklingen

1866—1965, parlamentarismens utveckling, tvåkammarsystemets funktion

och riksdagens arbetsformer samt av en bibliografi över skrifter rörande

riksdagen ävensom av register till verket »Sveriges riksdag» och till skrifter

i samband med representationsreformens 100-årsjubileum och regeringsformens

150-årsjubileum. Kostnaderna härför har beräknats till 185 000

kronor, vartill kommer tryckningskostnader på i runt tal 100 000 kronor.

Det har ansetts till fyllest, att medel för ifrågavarande ändamål anvisas

första gången i riksstaten för budgetåret 1961/62. I likhet med kommittén

anser fullmäktige, att ett vid 1954 års riksdag motionsvis väckt förslag

om utgivande av ett biografiskt verk om riksdagens ledamöter icke bör

genomföras i nuvarande läge.

Över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från talmanskonferensen

som i skrivelse den 23 november 1960 meddelat att då ifråea
O
varande

ärende »företogs till behandling beslöt konferensen tillstyrka bifall

till den föreliggande framställningen».

Utskottet

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till vad kommittén i skilda

hänseenden föreslagit. I sin skrivelse omnämner kommittén sin avsikt att

avlämna årsberättelser, vari kostnaderna närmare redovisas, och att i samband

därmed för riksdagen snarast anmäla, om förskjutningar i de beräknade

kostnaderna synes inträda av sådan storlek, att den totala utgiften

icke kan hållas inom den angivna ramen. Utskottet vill understryka angelägenheten

av att en sådan fortlöpande redovisning och granskning av

kostnadsutvecklingen sker och alt kommittén söker så långt möjligt planera

och anpassa de ifrågavarande publikationernas utformning så att de

angivna utgiftsbeloppen icke behöver överskridas. Kostnaderna för jubi1—iboo

oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

leumsverket torde, såsom riksgäldsfullmäktige föreslår, lämpligen böra

bestridas från ett särskilt under XIV:e huvudtiteln uppfört reservationsanslag

till Riksdagen: Utgivande av publikationer i anslutning till representationsreformens

100-årsjubileum. Det torde vara till fyllest, om medel

för ifrågavarande ändamål anvisas första gången i riksstaten för budgetåret

1961/62. Det torde få ankomma på fullmäktige i riksgäldskontoret att

i vederbörlig ordning göra framställning om den erforderliga medelsanvisningen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte besluta

att i princip godkänna det av kommittén för firandet av

representationsreformens 100-årsjubileum framlagda publikationsprogrammet

och

att uppdraga åt fullmäktige dels att i enlighet med de

av kommittén uppdragna riktlinjerna föranstalta om utgivningen

av det föreslagna jubileumsverket, dels att i vederbörlig

ordning göra framställning om den erforderliga medelsanvisningen.

Stockholm den 1 december 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Aspling

och Palm;

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson

i Julita, Regnéll, Adamsson, Boija och Nordgren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 är 1960

3

Bilaga

Till Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret

Med anledning av riksdagens år 1954 åt fullmäktige i riksgäldskontoret

lämnade uppdrag beslöt fullmäktige år 1956 tillsätta en kommitté för utredning

av ärendena rörande dels förberedande åtgärder för firande av

representationsreformens 100-årsjubileum, dels ock sammanställande av en

publikation över riksdagens ledamöter efter 1904. Kommittén skulle närmast

ha att uppdraga riktlinjerna för hugfästande av minnet av representationsreformens

genomförande samt verkställa erforderliga kostnadsberäkningar

i anslutning därtill. Sedan den del av arbetet, som avser

framläggande av förslag till publikationer i anledning av jubileet, nu slutförts,

får kommittén anföra följande.

I motionen I: 6 vid 1954 års riksdag upptog herr Sten frågan om förberedelser

till firande av representationsreformens 100-årsjubileum. Motionären

anförde bl. a. följande:

Ett uppslag att förverkliga vore att utge en koncentrerad krönika

över tvåkammarriksdagens arbete och arbetsresultat under hundra år,

en redovisning av dess insatser i vår samhällsutveckling under denna

tid. Det finns naturligtvis åtskillig litteratur som belyser detta. Förmodligen

rör det sig sålunda icke i så hög grad om forskning som om

bearbetande av förefintligt material. Men om man tar tillräcklig tid

på sig ges det även tid för kompletterande forskningsarbete.

Vidare ansågs böra övervägas utgivande av ett fullständigt porträttgalleri

över tvåkammarriksdagens ledamöter under de hundra åren, komplettering

av riksdagshusets samlingar av porträtt och porträttmedaljonger

samt anordnande av t. ex. krönikespel. Motionen utmynnade i en hemställan

»att riksdagen på lämpligt sätt går i författning om förberedelser

till firande av representationsreformens etthundraårsjubileum».

Herr Håstad hemställde i en vid samma riksdag väckt motion, nr II: 442,

»att riksdagen måtte lämna riksdagsbiblioteket i uppdrag att ombesörja

insamling av nödigt biografiskt material för en publikation över riksdagens

ledamöter efter 1904 såsom en fortsättning på de då utgivna två banden

av Svenskt porträttgalleri om första resp. andra kammarens ledamöter

1867—1904».

Kommittén, som bedrivit sitt arbete med utgångspunkt från att de

planerade jubileumsfestligheterna skall äga rum på våren 1966, d. v. s. 100

år efter det att den sista fyrståndsriksdagen åtskildes, har hittills endast

behandlat frågan om publikationsprogrammet. På uppdrag av kommittén

utarbetade dess ledamot landshövding Elis Håstad en promemoria angående

skrifter i samband med 100-årsminnet av representationsreformen.

Det sålunda framlagda förslaget har efter landshövding Håstads frånfälle

preciserats och kompletterats av professor Gunnar Heckscher. Beträffande

tre av de ifrågasatta publikationerna, nämligen det biografiska verket om

riksdagens ledamöter under åren 1867—1966, bibliografien över skrifter

rörande riksdagen samt registren till verket »Sveriges riksdag» m. fl.

skrifter, har särskilda promemorior upprättats av överbibliotekaren vid

riksdagsbiblioteket Lars Frykholm.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 37 är 1960

Vid de överväganden, som inom kommittén ägt rum med utgångspunkt

från ovan redovisade utredningsmaterial, har kommittén funnit sig böra

föreslå utgivande av historiska och statsvetenskapliga verk rörande den

politiska utvecklingen 1866—1965, parlamentarismens utveckling, tvåkammarsystemets

funktion och riksdagens arbetsformer, av en bibliografi över

skrifter rörande riksdagen samt av register till verket »Sveriges riksdag»

och till skrifter i samband med representationsreformens 100-årsjubileum

och regeringsformens 150-årsjubileum. Däremot bör enligt kommitténs

uppfattning det väckta förslaget om utgivande av ett biografiskt verk om

riksdagens ledamöter under åren 1867—1966 icke genomföras i nuvarande

ekonomiska läge.

I det följande angives problemställning, huvudinnehåll och ungefärligt

omfång för de ifrågasatta skrifterna. Eftersom de olika momenten i framställningarna

i regel kan med bestämdhet avvägas först efter en genomgång

av materialet, synes detaljutformningen av innehållet, fastställandet

av kapitelrubriker o. s. v. böra ankomma på vederbörande författare i samråd

med den av kommittén nedan föreslagne ledaren av det fortsatta

arbetet med publikationsserien (redaktören). Det framstår emellertid som

ytterst angeläget att omfånget av de olika verken kan i huvudsak begränsas

till det utrymme som avses skola stå till förfogande för varje skrift.

Den politiska utvecklingen 1866—1965

Det synes kommittén önskvärt att en historisk framställning av den

politiska och partipolitiska utvecklingen antingen för tiden 1866—1965

eller — i händelse av omvälvande författningsreformer — för tiden från

1866 till tidpunkten för dessa reformer utarbetas. Även om en del av de

frågor, som kommer att beröras i denna sammanfattande redovisning, skulle

bli mera ingående behandlade i något av övriga här föreslagna verk, torde

en dylik på samma gång vetenskaplig och populär politisk översikt fylla

ett stort allmänt behov. I detta arbete bör skildringen av partisystemet

efter 1935 kunna givas en något större plats än motsvarande redogörelse

för tiden dessförinnan, som utförligt behandlats i »Sveriges riksdag». Då

partisystemet efter 1935 varit osedvanligt stabilt synes det icke föreligga

någon risk att framställningen därigenom blir snedbelastad.

Här ifrågavarande skrift bör huvudsakligen behandla följande moment:

Den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige i störa drag.

Valrätt och valsätt i riksdagens båda kamrar.

Bearbetning av valstatistikens uppgifter rörande valdeltagandet

inom olika grupper av röstberättigade.

Riksdagsledamöternas sociala ursprung, föregående utbildning,

uppdrag inom kommunerna och organisationsväsendet o. s. v.

Partiväsendets utveckling inom och utom riksdagen: partiernas

program i störa drag, partiorganisationerna och partiernas arbetssätt,

valrörelsernas karaktär under olika skeden.

Vid bearbetningen av valstatistikens uppgifter rörande valdeltagandet

inom olika grupper av röstberättigade avses endast publicerade uppgifter

skola medtagas, och framställningen bör givas en enkel och lättillgänglig

form.

Avsnittet om riksdagsledamöternas sociala ursprung etc. förutsättes icke

skola bygga på en genomgång av hela materialet, utan undersökningarna

torde kunna begränsas till enstaka riksdagar, lämpligt fördelade på 100-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande ''nr 37 år 1960

5

årsperioden. Möjligheterna att för detta arbete erhålla bidrag från statens

råd för samhällsforskning bör undersökas.

Denna skrift, vars titel skulle kunna vara exempelvis »Svensk folkstyrelse

under 100 år», bör få ett omfång av maximalt 500 sidor. Utarbetandet

anförtros lämpligen två författare, den ene med huvudsakligen

socialhistoriskt intresse och den andre med specialisering på valrätt, valsätt

och partiväsende.

Parlamentarismens utveckling

I »Sveriges riksdag» har icke närmare behandlats vare sig parlamentarismen

eller folkomröstningssystemet; referendumdebatten hänför sig ju

huvudsakligast till 1950-talet. En systematisk framställning av parlamentarismens

utveckling saknas, i varje fall för tiden efter 1905, och även tiden

dessförinnan har på senare år i en rad större eller mindre arbeten belysts

grundligare än vad som var möjligt i Leif Kihlbergs doktorsavhandling

om den svenska ministären 1840—1905. Inom kort torde så många nya

monografier om ministärer föreligga, att de flesta luckorna utfyllts, varför

tiden nu är mogen för en länge åstundad historisk översikt. I denna framställning

bör också dechargeförfarandet inarbetas, varjämte i ett särskilt

avsnitt bör lämnas en redogörelse för folkomröstningsinstitutet.

Innehållet i denna skrift bör i huvudsak vara följande:

Parlamentariska tendenser fram till 1905; behandlas översiktligt i

anslutning till Kihlbergs arbete men under hänsynstagande till de

tillägg och korrigeringar som innefattas i senare utkommen litteratur.

Parlamentarismens genombrott 1905—1917. Även denna framställning

bör kunna begränsas relativt starkt, eftersom perioden behandlats

i en råd tämligen nyutkomna skrifter och ytterligare torde

bli föremål för studium i Kihlbergs biografi över Karl Staaff.

Parlamentarismens utveckling från 1917. Här skall tyngdpunkten

ligga, och problemställningen bör i första hand vara utvecklingen

från minoritets- till majoritetsparlamentarism.

Decharge-, interpellations- och frågeinstituten, huvudsakligen under

tiden efter 1917.

Riksdagen och förvaltningen.

Folkomröstningsinstitutet.

Även för denna studie, vars rubrik kan vara »Från maktfördelning till

majoritetsparlamentarism», »Svensk parlamentarism» eller dylikt, bör anslås

ett utrymme av högst 500 sidor. Avsnittet om folkomröstningsinstitutet

synes kunna behandlas av annan författare än den som utarbetar verket

i övrigt.

Tvåkammarsystemets funktion

Någon sammanfattande analytisk-syntetisk, komparativ undersökning

av tvåkammarsystemets funktion har aldrig utförts. Kommittén har övervägt,

huruvida icke en dylik undersökning borde komma till stånd i nu

förevarande sammanhang. Tyngdpunkten skulle därvid läggas på skiljaktigheterna

mellan det politiskt dualistiska systemet före demokratiseringen

1919 och förhållandena under tiden därefter, då kamrarna i regel

varit politiskt tämligen likartade. Bl. a. skulle betydelsen av sammanjämkningar,

gemensamma voteringar, de gemensamma utskotten, partiväsendets

utbyggnad och dylikt systematiskt belysas, måhända under järn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

förelser dels med fyrståndssyslemet och dels med utländska tvåkammarsystem.

Åtskilliga av de mest intressanta hithörande problemen har emellertid

behandlats i Georg Andréns år 1937 utgivna, i »Sveriges riksdag»

ingående arbete »Tvåkammarsystemets tillkomst och utveckling». Vidare

borde en komparativ studie, innefattande jämförelser med tvåkammarsystemet

i andra länder, för att få verkligt värde utges på främmande

språk, och det kan också diskuteras om just det svenska tvåkammarsystemet

i detta fall lämpar sig som utgångspunkt. Av här angivna skäl

och även med hänsyn till osäkerheten om tvåkammarsystemets framtid

har kommittén stannat för att föreslå att spörsmålen rörande tvåkammarsystemets

funktion nu endast blir föremål för en relativt kort essäistisk

studie, för vilken inga särskilda forskningar borde erfordras. Problemställningen

skulle därvid vara ett klargörande av tvåkammarsystemets

ändrade ställning efter det demokratiska valsättets slutliga genombrott

genom 1918—1921 års författningsreformer. Rubriken kan t. ex. vara »Tvåkammarsystemets

omvandling», och omfånget bör begränsas till högst 200

sidor.

Riksdagens arbetsformer

En framställning rörande riksdagens arbetsformer, motsvarande vad

som föreligger för ett flertal utländska parlament, skulle utan tvivel fylla

ett stort praktiskt behov. Verket avses självfallet icke skola givas karaktären

av ren kommentar till paragraferna i riksdagsordningen och dithörande

författningar utan förutsättes komma att uppställas systematiskt,

men det bör förses med ett lagrumsregister samt beröra alla viktigare

tolkningsfrågor och därutöver fastställa vad som kommit att bli gällande

genom praxis. I fråga om detta arbete skulle man avstå från alla krav på

historisk framställning i den mån en sådan icke är direkt nödvändig för

förståelsen av nu gällande bestämmelser och praxis. Skriften skulle i stort

sett behandla följande ämnen:

Riksdagens konstituering (fullmaktsgranskning, val av talmän och

utskott m. m.).

Ärendenas anhängiggörande (bestämmelser om propositionstid,

motionstid o. s. v.).

Ärendenas beredning (remiss till utskott, utskottens arbetssätt,

utskottsutlåtandenas uppställning, reservationer och särskilda yttranden;

denna avdelning, som torde bli den största och ur många synpunkter

den intressantaste, bör ansluta sig till Tingstens del i »Sveriges

riksdag» samt korrigera denna).

Ärendenas behandling i kamrarna (talmännens ställning och befogenheter,

debattformerna, inkl. förhandsanmälning av talare och

replikrätt, propositionsordningen, sättet för votering, bestämmelser

om bordläggning och återremiss).

Meddelande av riksdagens beslut (expediering av skrivelser, förfarandet

i lagfrågor, där riksdagens beslut avviker från propositionen,

förfarandet i ärenden som icke berör Kungl. Maj :ts utan riksdagens

egna organ).

Förhållandet mellan kamrarna (samtidig behandling, sammanjämkning,

gemensam votering).

Det är svårt att i förväg fastställa omfattningen av den här föreslagna

framställningen, och en alltför stark begränsning kan medföra olägenheter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 är 1960

7

Utformningen blir givetvis i hög grad beroende av författningsutredningens

förslag och deras handläggning. Om riksdagen före skriftens utgivande

fattat beslut om en författningsreform måste de nya bestämmelsernas

innebörd bli föremål för tolkning med utgångspunkt från tidigare praxis,

författningsutredningens betänkande samt formuleringarna i den kungliga

propositionen och utskottsutlåtandena i ämnet. Vid sådant förhållande blir

det sannolikt ofrånkomligt att skriften omfattar cirka 400 sidor. Om det

däremot endast skall avses läget före en författningsreform torde omfånget

kunna begränsas till 300 sidor.

Här ifrågavarande verk bör enligt kommitténs bedömande författas

antingen av en statsvetenskapsman med någon erfarenhet från riksdagsarbetet

och intresse för rättsliga problem eller av en jurist med god erfarenhet

av riksdagens arbete, eventuellt i samarbete mellan en statsvetenskapsman

och en jurist. Vidare förutsättes kamrarnas sekreterare skola

medverka vid skriftens utformning.

Bibliografi över skrifter rörande riksdagen

Såsom förarbete till »Sveriges riksdag» upprättades bl. a. en provisorisk

bibliografi över litteratur angående riksdagen och dess historia. Vid sitt

framläggande av planen för nämnda jubileumsverk uttalade kommitterade,

att det vore önskvärt att denna bibliografi bleve fullständigad; den kunde

säkerligen bli till nytta ej blott för den historiska och statsvetenskapliga

forskningen utan även för det praktiska riksdagsarbetet. Den sålunda förordade

bibliografien utkom emellertid aldrig.

Kommittén har funnit det angeläget att en bibliografi över skrifter

rörande riksdagen nu kommer till stånd, varvid uppgiften dock föreslås

skola begränsas i skilda hänseenden. Sålunda bör förteckningen icke omfatta

skrifter som utkommit före år 1866, och endast skrifter som har

karaktären av självständiga framställningar bör medtagas. En begränsning

bör vidare ske till sådana skrifter, som mera direkt behandlar riksdagen,

varför t. ex. biografisk litteratur, arbeten av allmän översiktlig natur samt

källpublilcationer i princip ej skall registreras. En förteckning av här föreslagen

art synes kunna upprättas genom bearbetning av de i »Sveriges

riksdag» redovisade litteraturöversikterna och komplettering av desamma

med senare utkommen litteratur, varvid materialet bör väsentligen kunna

begränsas till vad som kan återfinnas i Svensk historisk bibliografi. Uppdraget

att utarbeta den nu aktuella bibliografien bör anförtros överbibliotekarien

Lars Frykholm.

Register till »Sveriges riksdag» och till skrifter i samband med representationsreformens

100-årsjubileum och regeringsformens 150-årsjubileum

Verket »Sveriges riksdag» saknar sammanfattande register. Denna brist

har gjort att detta stora arbete i många fall är svåranvändbart, speciellt

som kapitelindelningen i regel är mycket grov. Kommittén föreslår att nu

utgives dels ett register till »Sveriges riksdag», dels ett register till de

skrifter, som avses skola utgivas i samband med representationsreformens

100-årsjubileum, dels slutligen — såsom en särskild avdelning av sistnämnda

förteckning -— ett register till de skrifter som utgivits till regeringsformens

150-årsjubileum. Samtliga register bör omfatta såväl såksom

personregister, och utarbetandet bör anförtros överbibliotekarien Frykholm.

I fråga om skrifterna till representationsreformens 100-årsjubileum

förutsätter kommittén, alt det skall åligga varje författare att uppgöra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

register för sin skrift och medverka vid upprättandet av samlingsregistret

samt att författaren till verket om riksdagens arbetsformer därjämte skall

ha att utarbeta ett lagrumsregister.

Registret till »Sveriges riksdag» bör utgöra en separat volym, medan

övriga två register torde kunna sammanföras med bibliografien till en

volym.

Det ifrågasatta biografiska verket om riksdagens ledamöter

under åren 1867—1966

Tillskapandet av ett biografiskt verk om riksdagens ledamöter har länge

betraktats som ett viktigt önskemål, och framställningar i detta syfte har

gjorts upprepade gånger, bl. a. i de inledningsvis redovisade två motionerna

samt i en motion vid 1958 års riksdag. Efter en ingående prövning av denna

fråga har kommittén dock, såsom tidigare nämnts, kommit till slutsatsen

att ett dylikt arbete icke bör komma till stånd i nuvarande ekonomiska

läge. Om skälen härtill må anföras följande.

I en av överbibliotekarien Frykholm på begäran av kommittén upprättad

promemoria har angivits riktlinjer för den tillämnade publikationen samt

framlagts uppgifter å tryckningskostnaden för hela verket och arbetskostnaden

för en begränsad försöksverksamhet, avsedd att tjäna såsom underlag

för bedömande av omfattningen av de arbetsinsatser som skulle erfordras

för projektets genomförande. Härav och av de kompletterande

uppgifter kommittén inhämtat har framgått, att totalkostnaden för den

ifrågasatta matrikeln kan uppskattas till 250 000 kronor med porträtt och

150 000 kronor utan porträtt. Kommittén har vidare konstaterat, att en

matrikel av föreslagna omfattning icke skulle bli så fullständig att den

finge något större värde för forskningen. Verkställda undersökningar har

också givit vid handen att det icke är möjligt att intressera något förlag

för att åtaga sig att utgiva en sådan matrikel.

Om — i enlighet med kommitténs förslag — ett biografiskt verk av här

avsedda art icke kommer till stånd, är det självfallet utomordentligt betydelsefullt

att alla möjligheter tillvaratages att genom mindre vittsyftande

och kostnadskrävande åtgärder insamla och bevara erforderliga data

rörande riksdagens ledamöter. Kommittén har därför bringat till styrelsens

för riksdagsbiblioteket kännedom att det enligt kommitténs uppfattning

vore angeläget att det vid flera tillfällen, senast 1959, motionsvis

framförda förslaget om utgivande av exempelvis vart fjärde år av en utförlig

matrikel över riksdagens dåvarande ledamöter förverkligades eller

att — om nämnda förslag icke komme att bifallas — de uppgifter, som

skulle ha ingått i en sådan matrikel, dock insamlades vid varje valperiods

början, lämpligen i samband med infordrandet av uppgifter till de sedvanliga

förteckningarna över kamrarnas ledamöter, samt att detta material

arkiverades genom riksdagsbibliotekets försorg. Enligt vad kommittén

under hand erfarit, har riksgäldsfullmäktige nu förehaft den år 1959 i

ämnet väckta motionen till behandling och därvid tillstyrkt det i densamma

framställda yrkandet.

Enligt den plan kommittén här redovisat skulle jubileumsverket komma

att omfatta sex volymer om sammanlagt cirka 125 16-sidiga ark, d. v. s.

omkring 2 000 sidor. Verket bör hållas på en vetenskaplig nivå men givas

en lättillgänglig form. Kommittén har under sitt arbete konstaterat, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

9

det icke torde bjuda några svårigheter att bland vårt lands vetenskapsmän

och bland personer med praktisk erfarenhet från riksdagsarbetet finna

för de olika uppgifterna väl skickade medarbetare. Inom kommittén har

ingående diskuterats framlagda förslag beträffande författare för de olika

avhandlingarna, men ett avgörande inflytande på författarvalet bör enligt

kommitténs mening tillkomma ledaren av det fortsatta arbetet med publikationsserien.

Ledningen av verket »Sveriges riksdag» omhänderhades av en redaktionskommitté

om fyra ledamöter, utsedda så att både den historiska och

statsvetenskapliga forskningens och det praktiska riksdagsarbetets synpunkter

blev företrädda, samt en av denna kommitté utsedd redaktör.

Kommittén utsåg även en redaktionssekreterare, tillika kommitténs sekreterare.

I fråga om den nu aktuella publikationsserien synes kommittén för

firande av representationsreformens 100-årsjubileum böra fungera jämväl

som redaktionskommitté. Då emellertid framläggandet av förslag rörande

jubileumsskrifter endast utgör en del av kommitténs uppgift och kommittéledamöterna

därför icke utsetts med speciellt beaktande av de kvalifikationer,

som är av värde vid bedömandet av frågor rörande historiska och

statsvetenskapliga avhandlingar, föreslår kommittén att den egentliga ledningen

av arbetet anförtros en redaktör och att kommittén i huvudsak får

att taga ställning till viktigare principfrågor samt spörsmål av ekonomisk

innebörd. Vid granskningen av manuskript m. m. förutsättes redaktören

icke annat än i rena undantagsfall komma att påkalla biträde av kommitténs

ledamöter.

Av det sagda framgår att redaktören kommer att intaga en synnerligen

självständig ställning och att hans uppgift både kvalitativt och kvantitativt

blir maktpåliggande. En oundgänglig förutsättning för att det planerade

verket skall komma att fylla de mycket höga anspråk, som måste ställas

på detsamma, är därför att man lyckas såsom redaktör förvärva en person

som samtidigt besitter hög vetenskaplig kompetens och framstående administrativ

och organisatorisk förmåga. 1 medvetande härom har kommittén

enhälligt beslutat föreslå förre universitetskanslern Arthur Thomson såsom

redaktör för den aktuella publikationsserien, och denne har förklarat sig

villig att åtaga sig uppdraget i fråga. Med hänsyn till att universitetskansler

Thomson dels under de närmaste åren har att utföra vissa andra

uppdrag, dels numera icke har tillgång till eget kansli, har han dock såsom

förutsättning för att han skall åtaga sig redaktörskapet uppställt, att den

redaktionssekreterare, som han i samråd med kommittén utser, beredes

möjlighet att ägna avsevärd tid åt uppgiften för att därigenom kunna avlasta

redaktören allt rutinarbete och huvudparten av de administrativa

uppgifterna samt i övrigt lämna redaktören allt det biträde denne kan

komma att påkalla.

Då arbetet med det planerade jubileumsverket avses skola pågå under

fem å sex år och tryckningen torde komma att ske successivt med början

under senare delen av denna period, kan kostnaderna i nuvarande läge

endast uppskattningsvis angivas.

Såsom författarhonorar för de vetenskapliga verken bar kommittén, med

beaktande av bl. a. de ersättningar som lämnats för under de senaste åren

publicerade arbeten av jämförlig karaktär, räknat med som regel högst

700 kronor per ark. För de fyra volymerna skulle honoraret då uppgå till

sammanlagt cirka 70 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

Det torde vidare visa sig ofrånkomligt att i någon utsträckning utgiva

ersättning för speciella, mera omfattande forsknings- och utredningsuppgifter,

som kräves i samband med författandet. Även om — såsom tidigare

antytts — för detta ändamål skulle kunna erhållas visst bidrag från statens

råd för samhällsforskning, liar kommittén ansett sig böra preliminärt räkna

med ett belopp av 10 000 kronor för dylika kostnader.

För bibliografien och de planerade registren föreligger en separat kostnadsberäkning.

I denna förutsättes att för sortering, alfabetisering och

dylikt rutinarbete skall anlitas ett skrivbiträde i sjunde lönegraden under

sammanlagt tolv månader, vilket innebär en utgift på 12 000 kronor. För

överbibliotekarie Frykholm har beräknats ett arvode av 4 000 kronor, vartill

kan komma viss kostnad om Frykholm för uppdragets fullföljande behöver

beviljas någon kortare tjänstledighet från riksdagsbiblioteket med bibehållen

lön. För registerkort, skrivmateriel m. fl. expenser bör anslås ett

belopp av 3 000 kronor. Kostnaderna för bibliografien och registren kan

sålunda, exklusive tryckningskostnaden, angivas till cirka 20 000 kronor.

Redaktionskostnaderna för det här föreslagna verket måste av flera

skäl bli förhållandevis höga. Arbetet kommer att sträcka sig över en tid

av fem å sex år. I motsats till »Sveriges riksdag», som till mycket stor

del består av historiska framställningar med en övervägande kronologisk

disposition, kräver alla de här föreslagna skrifterna en systematisk disposition.

Mycken omsorg måste ägnas åt att begränsa de nu aktuella avhandlingarna

till sådana spörsmål, som icke behandlas i »Sveriges riksdag»,

utan att därigenom den nya framställningen blir ofullständig eller osammanhängande.

Speciellt ömtåliga överväganden ställes man inför då det

gäller att avgöra i vad mån de i »Sveriges riksdag» lämnade redovisningarna

måste ersättas av nya, byggda på senare forskning. För att verkets enhetlighet

icke skall förryckas är det nödvändigt att strängt vidhålla kravet

att varje del skall begränsas till ungefärligen det föreslagna omfånget,

och författarna bör i blivande kontrakt förbindas att i förekommande fall

utan särskild ersättning reducera skrifternas sidantal. Att med beaktande

av dessa synpunkter svara för arbetets planmässiga bedrivande och åstadkomma

erforderlig likformighet blir en oerhört svår och grannlaga uppgift,

som ytterligare kompliceras av att i fråga om två, eventuellt tre,

skrifter förutsättes att utarbetandet av skriften uppdrages åt mer än en

författare.

Då kommittén för firande av representationsreformens 100-årsjubileum

avses skola fungera som redaktionskommitté och dess arbete i denna egenskap

— möjligen med undantag för den första tiden — torde kunna förläggas

till de sammanträden som hålles för utförande av kommitténs övriga

uppgifter, synes det icke erforderligt att vid uppskattningen av kostnaderna

för jubileumsverket medtaga någon särskild post för ersättning till redaktionskommittén.

Arvodet till redaktören och redaktionssekreteraren beräknar kommittén

till 15 000 kronor per år under fem år, tillhopa 75 000 kronor. Fördelningen

av ersättningen mellan redaktören och sekreteraren kan icke i förväg angivas.

Det förutsättes emellertid, såsom tidigare framhållits, att redaktören

har möjlighet att i mycket betydande utsträckning avlasta arbetsuppgifter

på redaktionssekreteraren. Denne skall sålunda icke endast ombesörja huvudparten

av de administrativa uppgifterna utan även biträda redaktören vid

granskning av manuskript. Speciellt beträffande avhandlingen om riksdagens

arbetsformer synes förutsättningar föreligga att i avsevärd omfatt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 37 år 1960

11

ning utnyttja sekreterarens arbetsinsatser. Det synes böra ankomma på

kommittén att inom ramen av det angivna beloppet — med hänsynstagande

till arbetsbelastningen under olika perioder — besluta om storleken av den

ersättning som skall utgå till redaktören och redaktionssekreteraren under

vart och ett av de år uppdraget omfattar.

För ersättning till skrivhjälp och bestridande av övriga omkostnader i

samband med registreringsarbetet anser sig kommittén böra upptaga ett

belopp av 10 000 kronor.

Med bortseende från tryckningskostnaderna skulle det planerade jubileumsverket

enligt ovanstående beräkning draga en sammanlagd kostnad

av 185 000 kronor, fördelade enligt följande:

Författarhonorar beträffande de vetenskapliga verken ...... 70 000 kronor

Forsknings- och utredningsarbete för desamma ............... 10 000 »

Bibliografin och registren .......................................... 20 000 »

Redigering .................................................... 85 000 »

Summa 185 000 kronor

Framställning om medel för täckande av tryckningskostnaderna förutsättes

skola ingivas av kommittén så snart erforderligt underlag för beräkningarna

föreligger. I samband därmed bör förslag framläggas rörande

upplagans storlek och den lämpligaste formen för försäljning till allmänheten

av arbetet. Kommittén har emellertid redan på detta stadium sökt

bilda sig en uppfattning om den ungefärliga tryckningskostnaden. Det

har därvid befunnits, att verket i ett utförande, jämförligt med vad som

tillämpades beträffande »Sveriges riksdag», skulle draga en tryckningskostnad,

inklusive kostnader för häftning och omslag, av i runt tal 100 000

kronor, vartill kommer kostnader för eventuella illustrationer. Enligt kommitténs

bedömande bör inkomsten av försålda exemplar kunna täcka en

del av tryckningskostnaden.

Det här föreslagna jubileuinsverket fager sikte på forsknings- och utredningsuppgifter,

som är av den angelägenhetsgrad att de under alla förhållanden

kan förväntas komma i åtnjutande av ekonomiskt stöd från statens

sida, och de kostnader som nu nedlägges medför alltså en minskning

av det framtida behovet av medel för dessa ändamål. Genom att i nu förevarande

sammanhang utgiva det planerade arbetet blir riksdagen enligt

kommitténs mening i tillfälle att, samtidigt som den på ett värdigt sätt

hugfäster minnet av representationsreformens 100-årsjubileum, lämna ett

utomordentligt värdefullt stöd åt den historiska och statsvetenskapliga

forskningen och erhålla aktuella och allsidiga framställningar rörande problem,

som är av central betydelse för riksdagen och dess arbete.

Medel för verkets utarbetande synes höra ställas till förfogande i den

formen, att riksdagen, med godkännande i princip av den framlagda kostnadsplanen,

slutande på 185 000 kronor, uppdrager åt riksgäldsfullmäktige

att i mån av behov ställa till kommitténs förfogande erforderliga medel av

förslagsanslaget till Riksdagen: Övriga omkostnader.

Kommittén förutsättes skola avlämna årsberättelser, vari kostnaderna

närmare redovisas, och att i samband därmed för riksdagen snarast anmäla,

om förskjutningar i de beräknade kostnaderna synes inträda av sådan

storlek, att den totala utgiften icke kan hållas inom den angivna ramen.

Med stöd av vad sålunda anförts får kommittén föreslå, att riksgälds
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 37 är 1960

fullmäktige måtte hos riksdagen hemställa att riksdagen ville, med godkännande

i princip av ovan redovisade publikationsprogram, uppdraga åt

riksgäldskontoret att på angivet sätt föranstalta om utgivande av det föreslagna

jubileumsverket och från förslagsanslaget till Riksdagen: Övriga

omkostnader utanordna för ändamålet erforderliga medel.

Stockholm den 3 maj 1960

Patrik Svensson

Gustaf Sundelin

Sten Wahlund

Henrik Munktell

/ Sune K. Johansson

Axel Strand

1

Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.