Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

1960-11-29 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:38, Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret

angående omorganisation av riksdagens

ekonomibyrå.

Riksgäldsfullmäktige har i skrivelse till bankoutskottet den 20 oktober 1960

på grundval av en av statens organisationsnämnd verkställd organisationsundersökning

framlagt ett förslag till omorganisation av riksdagens ekonomibyrå,

såvitt avser den egentliga kontorsorganisationen. Vaktmästare- och

maskinpersonalen i rikdagshuset berörs sålunda icke av förslaget. Skrivelsen

har såsom bilaga fogats till detta utlåtande. Av statens organisationsnämnd

avgiven rapport rörande översyn av riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås

organisation finns tryckt som bilaga vid utskottets utlåtande

nr 24 till innevarande riksdag, vari å sidorna 27—28, 30-—31, 35—37 samt

41 f frågor berörande nu förevarande omorganisation behandlas. Utskottet

får hänvisa till denna framställning.

Enligt det framlagda förslaget skulle en överflyttning av en del arbetsuppgifter

— bl. a. vissa avlöningsärenden — ske från ekonomibyrån till riksgäldskontoret.

Därigenom skulle indragning av en tjänst vid ekonomibyrån

bli möjlig. Det förutsättes dock att byrån under toppbelastning skall få

erforderlig personalförstärkning från riksgäldskontoret. Beträffande tjänsteställningen

för chefen för ekonomibyrån hade denna av organisationsnämnden

föreslagits sänkt från lönegrad B 1 till A 24. Fullmäktige har dock

funnit goda skäl tala för en högre lönegradsplacering av tjänsten. Ett slutligt

ställningstagande till denna fråga har fullmäktige ansett lämpligen böra

anstå i avvaktan på författningsutredningens väntade förslag. Någon ändring

i fråga om chefstjänstens lönegradsplacering föreslås därför icke för närvarande.

Byråchefstjänsten föreslås emellertid skola tills vidare liksom hittills

uppehållas med vikariatslöneförordnande. Nyssnämnda indragning av

en tjänst skulle avse e. o. förste revisorstjänsten i A 21. De arbetsuppgifter

som nu åvilar denna tjänst skulle efter omorganisationen handhavas av

revisorstjänsten i A 19. Beträffande personalorganisationen i övrigt på ekonomibyrån

föreslås uppflyttning av kontorsskrivartjänsten i A 10 till förste

kontorsskrivartjänst i A 12, varjämte permanent behov ansetts föreligga av

ett kontorsbiträde i A 5. Samtliga i organisationen ingående tjänster föreslås

skola vara ordinarie.

Ett genomförande av den föreslagna omorganisationen av riksdagens ekonomibyrå

har beräknats medföra en årlig besparing av ca 16 000 kronor.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 saml. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

Den nya organisationen föreslås skola tråda i tillämpning den 1 januari

1961.

Över framställningen har utskottet inhämtat yttrande från lönenämnden

för riksdagens verk, som anfört att fullmäktiges förslag icke givit nämnden

anledning till erinran. En gentemot övriga ledamöters i lönenämnden uppfattning

avvikande mening har anförts av ledamoten Garén. Denne har beträffande

chefstjänstens lönegradsplacering ansett att tjänsten redan nu bör

slutgiltigt placeras i Bo 1. Garén har vidare ansett att den i nuvarande personalorganisation

ingående förste revisorstjänsten i A 21, som enligt förslaget

skall indragas och ersättas med en revisor i Ao 19, bör bibehållas och

ordinariesättas, varvid det till ifrågavarande tjänsteman från riksdagen utgående

särskilda arvodet bör reduceras med sådant belopp, att vederbörandes

sammanlagda avlöningsförmåner komma att motsvara fullmäktiges förslag

till avlöningsförmåner.

I skrivelse till utskottet har riksgäldstjänstemännens förening anfört vissa

synpunkter på det föreliggande omorganisationsförslaget och hemställer att

byråchefstjänsten tillsättes med ordinarie innehavare från och med år 1961

samt att en tjänst som förste revisor i Ao 21 inrättas, varvid en revisorstjänst

i Ao 19 utgår ur förslaget. Skulle detta förslag icke bifallas hemställer

föreningen alternativt att om byråchefens vikariatslöneförordnande förlänges

även det nuvarande vikariatslöneförordnandet i A 21 bibehålies.

Utskottet

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 24 till innevarande års riksdag

angående omorganisation av riksgäldskontoret omnämnde utskottet att i

det förslag till omorganisation som framlagts av fullmäktige i riksgäldskontoret

icke upptagits frågan om riksdagens ekonomibyrås organisation. Såsom

skäl därför hade fullmäktige åberopat en skrivelse från statens organisationsnämnd

den 28 mars 1960, i vilken nämnden bl. a. under hänvisning

till författningsutredningens pågående arbete funnit att byråns organisation

med de av riksdagen och fullmäktige inrättade tjänsterna borde tills vidare

bibehållas. I anledning därav uttalade utskottet att en omorganisation av

ekonomibyrån emellertid icke syntes böra anstå längre än till ingången av

1961. Till följd därav har fullmäktige framlagt förevarande förslag till

omorganisation av riksdagens ekonomibyrå att gälla från 1 januari 1961.

Utskottet finner den föreslagna överflyttningen av vissa arbetsuppgifter

från ekonomibyrån till riksgäldskontoret väl motiverad. Beträffande de förändringar

i personal- och tjänsteförhållanden, som till viss del har samband

med denna överflyttning vill dock utskottet förorda viss ändring i fullmäktiges

förslag. I avvaktan på den omreglering av tjänsteförhållandena som

möjligen kan föranledas av författningsutredningens väntade förslag har

fullmäktige föreslagit att byråchefstjänsten vid ekonomibyrån tills vidare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

3

bör uppehållas med vikariatslöneförordnande. Samma skäl talar, enligt utskottets

mening, för att förste revisorstjänsten i A 21 bibehålies och att

denna tjänst liksom för närvarande tills vidare uppehälles med vikariatslöneförordnande.

Förslaget i övrigt föranleder icke någon erinran från utskottet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte

dels med av utskottet ovan förordade ändring godkänna

av fullmäktige framlagt förslag till omorganisation av riksdagens

ekonomibyrå, att tillämpas fr. o. m. den 1 januari

• 1961, ■aoUnuwo

dels ock bemyndiga delegerade för riksdagens verk att

vidtaga de ändringar i tjänste- och personalförteckningarna

för riksdagens ekonomibyrå, som påkallas av ifrågavarande

på nämnda sätt ändrade organisationsförslag.

Stockholm den 29 november 1960.

•i? ''!! ! .»;}?=;■.

På bankoutskottets vägnar:

jmifiov.hi i ii v t , ,iv ’ U:r '' “ ■ ! . 1 j] ■ ; ; : .. iIij*. ;

+ ir , K. G. EWERLÖF

'' fkf.i ; '' ... r- ,■ ■dnr }•«: J

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Strandler*,

Nils Theodor Larsson*, Aspling, Nilsson, Yngve*, och Palm.

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson

i Julita, Regnéll, Agerberg*, Adamsson, Boija och Börjesson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1*—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 38

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

Bilaga

Till Riksdagens bankoutskott

I skrivelse till bankoutskottet den 31 mars 1960 framlade fullmäktige i

riksgäldskontoret på grundval av en av statens organisationsnämnd verkställd

undersökning förslag till omorganisation av riksgäldskontoret, vilket

förslag tillstyrktes av utskottet i utlåtande nr 24 och bifölls av riksdagen.

Organisationsnämndens undersökningar hade jämväl omfattat riksdagens

ekonomibyrå, och förslag till omorganisation även av denna byrå hade framlagts

av nämnden1 2. Fullmäktige hade emellertid under hänvisning bl. a. till

författningsutredningens pågående arbete ansett att byråns organisation

borde tills vidare bibehållas.

Vid sin behandling av förevarande ärende framhöll bankoutskottet, att en

omorganisation av riksdagens ekonomibyrå såvitt utskottet kunnat finna

icke borde anstå längre än till ingången av år 1961, och utskottet sade sig

därför förvänta, att förslag i ämnet framlades av fullmäktige under hösten

1960. Dessa utskottets uttalanden godkändes av riksdagen.

Med anledning härav får fullmäktige härmed, efter verkställd utredning

i ärendet, framlägga förslag till omorganisation av riksdagens ekonomibyrå.

Förslaget, som delgivits vederbörande personalorganisation i riksgäldskontoret,

bygger på de ingående organisationsundersökningar av byrån och dess

arbete, som under år 1959 verkställts av statens organisationsnämnd och

vars resultat redovisats i en den 13 januari 1960 dagtecknad »Rapport rörande

översyn av riksgäldskontorets och riksdagens ekonomibyrås organisation»,

tryckt såsom bilaga 2 till bankoutskottets ovannämnda utlåtande nr,

24/1960.

Rapporten innefattar såvitt angår riksdagens ekonomibvrå dels en kortfattad

redogörelse för byråns nuvarande organisation och arbetsuppgifter

(Bil. A1), dels ock på nämndens undersökningar grundade förslag till omorganisation

av ekonomibyrån. I sistnämnda hänseende anförde organisationsnämnden

följande.

»Riksdagens ekonomibyrå

Undersökningen har i första hand inriktats på vad som i översikten över

den nuvarande organisationen kallats ekonomibyråns kontor. Vidare har avgränsningsproblemen

rörande ekonomibyråns kompetens i förhållande till

talmanskonferensen, kanslideputerade, utskottssekreterarna m. fl. icke ansetts

ingå i uppdraget. Vissa av dessa problem har tagits upp av 1958 års

kommitté för riksdagens personalorganisation i ett den 2 juli 1959 avlämnat

1 Här och i det följande avses närmast vad organisationsnämnden kallar »ekonomibyråns

kontor*. Någon ändring beträffande vaktmästar- och maskinpersonalen har icke ifragasatts av

nämnden.

2 Denna och i det följande omnämnda bilagor har här ej bifogats. De ingår i den bilaga 2 som

är fogad till bankoutskottets utlåtande nr 24 till innevarande riksdag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

5

betänkande. Kommittén föreslår att behandlingen av vissa personalfrågor

avseende hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän centraliseras till en

riksdagens personalbudgetnämnd. Betänkandet har ej slutbehandlats, men

det synes icke sannolikt att kommitténs tanke att låta chefen för ekonomibyrån

vara sekreterare i nämnden kommer att realiseras.

För organisationsnämndens undersökning har därför utgångspunkten

varit, att de eventuella förändringarna i riksdagens personalorganisation

inte kommer att i någon väsentlig mån påverka ekonomibyråns ställning och

uppgifter.

Arbetet inom byrån uppvisar betydande växlingar under året, eftersom

arbetsuppgifterna så nära anknyter till riksdagsarbetet. De är dessutom företrädesvis

av den karaktären, att de måste utföras utan dröjsmål. Den ojämna

belastningen gör arbetskraftbehovet förhållandevis svårbedömt. Då riksdagsarbetet

i flera avseenden är beroende av uppgjorda tidsscheman kan

emellertid många av ekonomibyråns arbetstoppar förutses. Det torde för

ekonomibyrån liksom för riksgäldskontoret — enligt vad tidigare anförts

i denna rapport — vara lämpligt att fastställa en minimiorganisation och

låta belastningstopparna enligt särskild plan utjämnas med hjälp av personal

från riksgäldskontorets kanslibyrå.

Arbetet med uträkning och granskning av arvoden, löner och pensioner

bör, som förut nämnts1 * i sin helhet överflyttas till riksgäldskontoret.

Vid undersökningarna har från nämndens sida under hand föreslagits

slopande av den detaljerade statistiken över riksdagstrycket. Denna förändring

har redan vidtagits, vilket inneburit en icke obetydlig minskning av de

arbetsuppgifter som ålegat kontorsskrivaren.

Centraliseringen av arbetet med avlöningar m. m. till riksgäldskontoret

medför en relativt betydande minskning av arbetskraftbehovet för ekonomibyråns

kontor. En tjänsteman i lönegrad A 19 (vikariatslön) — som egentligen

innehar tjänst i A 17 i riksgäldskontoret — är f. n. ansvarig för ifrågavarande

arbetsuppgifter. Därjämte tages ett kontorsbiträde i lönegrad A 5

till cirka tre fjärdedelar i anspråk för avlöningsarbetet. Kontorsbiträdet har

i övrigt huvudsakligen skrivarbete. Denna kontorsbiträdestjänst föreslås utgå

i likhet med nämnda tjänst i lönegrad A 19. Skrivarbetet torde kunna överlåtas

på skrivbyrån medan kontorsskrivaren övertager återstående smärre

biträdesgöromål.

Personalbehovet på riksdagens ekonomibyrås kontor kan med de uppräknade

förändringarna uppskattas till normalt tre tjänstemän. En av dessa

skall vara närmaste chef för ekonomibyrån i dess helhet, en skall sköta de

administrativa uppgifterna beträffande riksdagstrycket och utföra viss räkningsgranskning

samt en slutligen skall handha kontakten med riksdagsledamöterna,

granska vissa räkningar och sköta byråns löpande kontorsgöromål.

Förslag till närmare fördelning av arbetsuppgifterna återfinnes i bilaga D2.

Ifrågavarande tjänster föreslås lönegradsplacerade enligt följande:

1 byrådirektör A 24

1 revisor A 19

1 kontorsskrivare A 10

Vid bedömningen av lönegradsplaceringen för chefen för ekonomibyrån

bör beaktas, att dennes befogenheter är relativt begränsade och att den be
-

1 Se Bilaga B (här ej bifogad).

’ Bilaga C till denna skrivelse (här ej bifogad).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

slutande funktionen i de flesta fall utövas av dels riksgäldskontoret och fullmäktige,

dels talmännen och kanslideputerade. Hans huvudsakliga arbetsuppgifter

omfattar tre skilda områden. För det första ansvarar han för vården

av riksdagshuset, vilket innebär en direkt fastighetsförvaltande funktion,

såsom kontakt med entreprenadfirmor samt övervakande av reparations-

m. fl. arbetens utförande. Beslut om större arbeten fattas av riksgäldsfullmäktige.

Det andra arbetsområdet avser ansvaret för ekonomibyråns

åligganden vad gäller riksdagstrycket. För det tredje fyller chefen för byrån

den allmänna uppgiften som ledare för byråns personal. Den direkta arbetsledningen

beträffande huvudparten av de anställda utövas emellertid av

dels övervaktmästaren, dels maskinmästaren.

Dessa arbetsuppgifter torde, i den mån jämförelser kan göras med statsförvaltningen

i övrigt, ungefärligen motsvara den här föreslagna lönegräden.

Förslaget innebär alltså en sänkning från byråchef till byrådirektör. Detta

motiveras dels av här antydda kvalitativa aspekter, dels av att den föreslagna

överflyttningen av avlönings- och pensionsgöromål från ekonomibyrån

till riksgäldskontoret påverkar chefens ansvarsvolym.

Den föreslagna revisorstjänsten motsvarar i stort sett den tjänst som f. n.

uppehälles i lönegrad A 21. En återgång till tjänstens ordinarie grad, A 19,

synes befogad, med hänsyn till dels arbetsuppgifternas karaktär, dels att

motivet till den år 1956 företagna höjningen till lönegrad Ae 21, nämligen

skillnaden i löneställning mellan byråchefen och hans närmaste man, bortfaller

med här föreliggande förslag rörande chefens lönegrad.

Beträffande kontorsskrivartjänsten innebär förslaget ingen förändring i

lönegradshänseende.»

Riksdagens ekonomibyrå är enligt reglementet för riksgäldskontoret underställd

riksgäldsfullmäktige, och riksgäldsdirektören är chef för såväl

riksgäldskontoret som ekonomibyrån. I övrigt är denna byrå i organisatoriskt

hänseende en relativt självständig enhet. Organisationsnämnden har för sin

del icke närmare berört frågan om ekonomibyråns organisatoriska ställning;

nämnden har emellertid vid sina undersökningar utgått från att ev. förändringar

i riksdagens personalorganisation icke kommer att i någon väsentlig

mån påverka ekonomibyråns ställning och uppgifter.

Utmärkande för den verksamhet, ekonomibyrån har att ombesörja, är de

betydande växlingar i arbetsbelastningen, som är en följd av den nära anknytningen

till riksdagsarbetet. Under riksdagssessionerna står byrån fortlöpande

i kontakt med kamrarnas sekretariat och riksdagsutskottens kanslier,

främst när det gäller tryckningen av motioner och utskottsutlåtanden

men även i ärenden rörande arbetslokalerna, vartill kommer uträkningen av

avlöningar till riksdagens personal. De enskilda riksdagsmännen anlitar byrån

i frågor rörande arvoden och reseersättningar m. m. Byrån fyller sålunda

ett permanent behov som ett kontor för riksdagens ekonomiska angelägenheter,

och detta kontor bör därför lämpligen även i fortsättningen ligga i

riksdagshuset.

Ett alternativ till den nuvarande organisationsformen med byrån under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

7

ställd riksgäldsfullmäktige vore att bygga ut byrån till ett helt självständigt

ämbetsverk under en särskild styrelse och med de personalresurser, däri

inräknat reservpersonal för sjukdomsfall och semestrar etc., som skulle

erfordras för att tillgodose behovet även under perioder av toppbelastning.

En sådan anordning skulle emellertid, med tanke på att erforderlig löne- och

annan expertis liksom även reservpersonal för uppkommande behov kan

ställas till förfogande av riksgäldskontoret, innebära en mindre rationell och

tillika onödigt kostsam organisation. Ett inlemmande av ekonomibyrån i

riksgäldskontoret skulle då snarare framstå som en mer rationell anordning.

Organisationsnämnden har i viss utsträckning beaktat detta genom sitt förslag

om centralisering till riksgäldskontoret (kanslibyråns personalsektion)

av ekonomibyråns arbete med uträkning och granskning av arvoden, löner

och pensioner. Detta förslag måste anses ändamålsenligt med hänsyn till

den expertis på området, som finnes inom riksgäldskontoret och vilken redan

nu betjänar samtliga riksdagens verk med undantag av riksbanken.

Vid övervägande av förevarande spörsmål har fullmäktige kommit till

<ien uppfattningen, att ekonomibyrån bör bibehålla sin hittillsvarande ställning

i organisatoriskt hänseende såsom ett med riksgäldskontoret sidoordnat

organ under riksgäldsdirektören och riksgäldsfullmäktige. Denna organisationsform

har fungerat tillfredsställande sedan dess tillkomst år 1947

och visat sig lämplig bl. a. därigenom att byrån kunnat vid förefallande behov,

särskilt under pågående riksdagssession, påräkna erforderlig personalförstärkning

från riksgäldskontoret. Effekten härav har sålunda blivit i

stort sett densamma som om byrån ingått i riksgäldskontoret, och en onödig

utökning av byråns organisation har kunnat undvikas. Byrån torde således

även i fortsättningen i enlighet med organisationsnämndens förslag kunna

organiseras med ett relativt ringa antal fast anställda tjänstemän.

Organisationsnämndens förslag beträffande riksdagens ekonomibyrå bör

ses och bedömas i sitt sammanhang med den nyligen genomförda omorganisationen

av riksgäldskontoret och syftar i likhet med denna att tillgodose

de rationaliserings- och besparingssynpunkter, som nämnden i enlighet med

givna direktiv haft att beakta. En del av dessa förslag har, såsom framgår av

organisationsnämndens rapport, redan blivit genomförda. Det återstår nu

närmast att taga ställning till frågan om överflyttning till riksgäldskontoret

av vissa avlöningsärenden m.m., nämligen främst granskningen av arvodena

till riksdagens ledamöter och uträkning och kontroll av avlöningar till riksdagens

kanslipersonal samt därmed sammanhängande arbetsrutiner. Härigenom

skulle en för närvarande på ekonomibyrån helårsanställd tjänsteman

kunna frigöras för arbete inom riksgäldskontoret (se nedan). Då ifrågavarande

förslag får anses väl motiverat, ansluter sig fullmäktige till detsamma.

Härvid vill fullmäktige särskilt understryka, att den föreslagna indragningen

icke kommer att minska den service, som ekonomibyrån hittills

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

kunnat tillhandahålla riksdagsmännen och riksdagens organ, i det att i

fortsättningen denna service kommer att upprätthållas av byråns övriga

tjänstemän, vilka såsom redan nämnts vid toppbelastning under riksdagstid

skulle förstärkas av personal från riksgäldskontoret. Att märka är vidare,

att ärenden rörande riksdagsmännens reseräkningar även i fortsättningen

kommer att handläggas på ekonomibyrån av en särskild tjänsteman. Vidare

torde liksom för närvarande vid behov en riksdagsvaktmästare kunna inkallas

för tjänstgöring som kontorist för att biträda vid granskningen av

reseräkningar ävensom tryckeriräkningar.

Den nyssnämnda centraliseringen av vissa av ekonomibyråns arbetsuppgifter

till riksgäldskontoret skulle såsom ovan antytts medföra en minskning

av arbetskraftbehovet för ekonomibyrån, vilket jämte vissa andra av

nämnden föreslagna rationaliseringsåtgärder föranlett nämnden till en omprövning

av såväl löneställningen för byråchefen och hans närmaste man som

personalbehovet över huvud på byrån. Nämnden uppskattar detta behov

till normalt tre tjänstemän. En av dessa skulle enligt nämndens förslag vara

chef för ekonomibyrån i dess helhet med placering i byrådirektörsgrad

(A 24), en tjänsteman -— revisor i lönegraden A 19 — skulle sköta de administrativa

uppgifterna beträffande riksdagstrycket och utföra viss räkningsgranskning,

medan slutligen en tjänsteman — kontorsskrivare i lönegraden

A 10 — skulle handha kontakten med riksdagsledamöterna, granska reseräkningar

och vissa andra räkningar samt sköta byråns löpande kontorsgöromål;

de egentliga skrivgöromålen förutsättes skola utföras på skrivbyrån.

Ur den nuvarande organisationen skulle alltså utgå en förste revisor

(A 21). Förslag till närmare fördelning av arbetsuppgifterna mellan förstnämnda

tre tjänstemän har lämnats i organisationsnämndens rapport (se

Bil. C till denna promemoria; här ej bifogad).

Löneställningen för byråns högre tjänstemän — chefen för byrån och

hans närmaste man — har med hänsyn tagen till de föreslagna rationaliseringsåtgärderna

av organisationsnämnden avvägts i jämförelse med lönegradsplaceringen

för motsvarande tjänster i riksgäldskontoret och i statsförvaltningen

i övrigt och även med hänsynstagande till arbetsuppgifternas

art och omfattning. Vid denna avvägning torde nämnden bl. a. ha beaktat,

att samtliga tre kvarvarande byråchefstjänster i riksgäldskontoret ålagts en

väsentligt utökad arbetsbörda och därmed ökat ansvar, medan chefen för

ekonomibyrån skulle få en något minskad ansvarsvolym. Vid nämndens

bedömande av lönegradsplaceringen för ekonomibyråns chef torde jämväl

ha inverkat, att alla viktigare avgöranden beträffande riksdagshusets skötsel

träffas av riksgäldsdirektören respektive riksgäldsfullmäktige, vilka även

har att ombesörja utredningar av större omfattning, som berör ekonomibvråns

verksamhetsområde, ävensom avge remissyttranden och framlägga

förslag i förekommande frågor av större vikt. Vidare kan i detta sammanhang

nämnas, att byggnadsstyrelsen i viss utsträckning och alltid då det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

9

gäller större ombyggnadsarbeten av riksgäldskontoret anlitas i frågor rörande

riksdagshuset. Sedd mot denna bakgrund och med hänsyn till den begränsning

av ansvarsvolymen, som ett genomförande av organisationsnämdens

förslag skulle innebära för byråns chef, är det i och för sig förståeligt,

att nämnden föreslagit en sänkning av tjänsten till 24 :e lönegraden med

tj änstebenämningen byrådirektör.

Organisationsnämndens undersökningar har, såsom redan nämnts, i det

närmaste helt inriktats på ekonomibyråns kontorsorganisation. När det gäller

frågan om lönegradsplaceringen för byråns chef bör det därför starkare än

vad som skett i organisationsnämndens rapport framhållas, att denne utom

kontorsorganisationen under sig har en omfattande personalstyrka med

mycket skiftande arbetsuppgifter, nämligen vaktmästare, maskinpersonal

och reparatörer, korrekturläsare,1 skrivbiträden på skrivbyrån samt städerskor

och tillfällig personal, framför allt port- och läktarvakter. Att utöva

chefskapet för alla dessa kategorier av tjänstemän och övriga anställda

måste, särskilt under riksdagssessionerna, anses innebära ett ansvarsfullt

och maktpåliggande uppdrag, låt vara att den direkta arbetsledningen i vissa

fall utövas av särskilda befattningshavare. Med hänsyn till det nu anförda

och med beaktande jämväl i övrigt av den relativt självständiga ställning,

som chefen för ekonomibyrån intager, anser fullmäktige goda skäl tala för

en högre lönegradsplacering av tjänsten än den av organisationsnämnden

föreslagna. Ett slutligt ställningstagande till denna fråga torde emellertid

lämpligen böra anstå i avvaktan på författningsutredningens väntade förslag.

Någon ändring i fråga om chefstjänstens lönegradsplacering torde därför

för närvarande icke böra ifrågakomma.

Vad angår den föreslagna löneställningen för byråchefens närmaste man

-— revisor i A 19 — får denna anses stå i överensstämmelse med de normer,

som tillämpas inom riksgäldskontoret och statsförvaltningen i övrigt, och

bör sålunda godtagas. I egenskap av biträdande föreståndare för tryckeriavdelning

under riksdagssessionerna uppbär ifrågavarande tjänsteman ett

särskilt arvode från riksdagen, vilket närmast utgör ersättning för det

arbete, som påkallas efter den ordinarie tjänstgöringstidens slut. Organisationsnämnden

synes ha tänkt sig att detta arvode skulle efter en omläggning

av arbetstiden för den nämnda tjänstemannen kunna bortfalla. Även efter

en omläggning måste man emellertid räkna med viss övertidstjänstgöring

för biträdande tryckeriföreståndaren. Med hänsyn härtill torde någon förändring

av nuvarande anordning icke böra ske.

Vad kontorsskrivartjänstcn beträffar torde med hänsyn tagen till de relativt

kvalificerade och självständiga arbetsuppgifter, som skulle komma att

åvila denna tjänst, en uppflyttning av tjänsten till 12:e lönegraden (förste

kontorsskrivare) få anses motiverad.

1 Korrekturläsarna sorterar närmast under tryckeriavdelningen inom riksdagens kansli; ekonomibyråns

chef är föreståndare för denna avdelning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

Vad slutligen beträffar nämndens förslag om indragning av kontorsbiträdet

på ekonomibyrån, anser sig fullmäktige ej kunna tillstyrka detsamma, då

permanent behov av detta biträde visat sig föreligga.

Nedanstående tablå utvisar ekonomibyråns (»kontorets») personalorganisation

enligt förevarande förslag i jämförelse med nuvarande — faktiska

— organisation.

Lönegrad

Tjänstebenämning

Nuv. perso- nalorganisa- tion 1/1 1960

Föreslagen

personal-

organisation

Ökning +

minskning —

Bl Byråchef...........

1

1

'' _

A21 Förste revisor ......

1

—

—1

A19 Revisor ............

1

1

■ -

A12 Förste kontorsskrivare

—-

1

+ 1

A10 Kontorsskrivare ....

1

—

—1

A5 Kontorsbiträde .....

1

1

—

5

4

—1

Samtliga de i organisationen ingående tjänsterna torde böra vara ordinarie

och i enlighet härmed uppföras i personalförteckning för ekonomibyrån.

Byråchefstjänsten torde dock tills vidare liksom hittills böra uppehållas med

vikariatslöneförordnande. Så länge innehavaren av den i nuvarande personalorganisation

ingående ordinarie revisor stjänsten uppehåller förordnande

såsom chef för ekonomibyrån, bör denna revisor stjänst vara vakant.

Nedanstående tablå utvisar personalförteckningen enligt den föreslagna

organisationen i jämförelse med nuvarande personalförteckning.

Lönegrad

Tjänstebenämning

Gällande

personal-

förteckning

Förslag till

ny personal- förteckning

ökning +

minskning -—•

Bol Byråchef..........

1

1

_

Ao 19 Revisor...........

1

l1

—

Aol2 Förste kont.-skrivare

—

1

+ 1

AolO Kontorsskrivare ....

1

—

—1

Ao5 Kontorsbiträde.....

—

1

+ 1

3

4

+ 1

1 Härtill kommer en vakant revisorstjänst.

Det här framlagda förslaget till omorganisation av riksdagens ekonoinibyrå

kan beräknas medföra viss besparing, som dock torde begränsa sig till

ca 16 000 kronor. Det bör emellertid här anmärkas, att redan tidigare i samband

med byråchefen Sandins avgång med pension från och med den 1 maj

1959 genom indragning av en extra revisor åstadkommits en besparing på

omkring 25 000 kronor.

Förslaget torde lämpligen böra träda i tillämpning från och med årsskiftet

den 1 januari 1961. På fullmäktige bör ankomma att ombesörja alla åtgärder,

som kan erfordras för förslagets genomförande vid angivna tidpunkt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 38 år 1960

11

Slutligen må nämnas, att olika personalgrupper vid ekonomibyrån — här

avses ekonomibyrån i sin helhet, alltså icke enbart kontorsorganisationen —

i skrivelser av den 11 oktober 1960 gjort framställningar om lönegradsuppflyttningar

för vissa befattningshavare. Då dessa framställningar får anses

åsyfta en begränsad tjänsteförteckningsrevision, torde de lämpligen, efter

att ha gjorts till föremål för en särskild utredning, böra upptagas till behandling

i annat sammanhang.

I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges ordförande och vice

ordförande samt herrar Pettersson, Andersson och Fredriksson ävensom

riksgäldsdirektören.

Stockholm den 20 oktober 1960

På fullmäktiges vägnar:

GÖSTA RENLUND

/ Torsten Bjerlöw

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.