Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning angående avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän och av i ämnet väckt motion.

1960-11-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1960:39, Utlåtande i anledning av framställning angående avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän och av i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av framställning angående avlöningsbestämmelserna

för hos riksdagen tillfälligt anställda

tjänstemän och av i ämnet väckt motion.

I skrivelse till bankoutskottet den 5 november 1959 har fullmäktige i riksgäldskontor

— med överlämnande av en på föranstaltande av utskottet

inom 1958 års kommitté för riksdagens personalorganisation företagen utredning

rörande avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen tillfälligt anställda

tjänstemän — hemställt att hankoutskottet måtte föreslå riksdagen

att

dels antaga vid framställningen fogade bestämmelser angående riksdagens

personalbudgetnämnd, med tillämpning från och med den 1 januari 1960,

dels godkänna av kommittén framlagt förslag till avlöningsbestämmelser

för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän;

dels ock uppdraga åt riksdagens personalbudgetnämnd att med beaktande

av vad fullmäktige anfört utreda frågan om en omläggning till ett nytt

anställnings- och avlöningssystem för hos riksdagen tillfälligt anställda

tjänstemän och att därefter till bankoutskottet inkomma med de förslag i

ämnet vartill utredningen kan ge anledning.

Efter framställning av bankoutskottet beslöt riksdagen — med bifall till

motionerna I; 610 och II: 723 — att behandlingen av förevarande framställning

från riksgäldsfullmäktige skulle uppskjutas till 1960 års riksdag.

Likaså beslöt höstriksdagen 1959 att till 1960 års riksdag uppskjuta behandlingen

av en inom första kammaren under nr 609 väckt, till konstitutionsutskottet

hänvisad motion, i vilken hemställts, att de föreskrifter om en

riksdagens personalbudgetnämnd som efter omprövning av frågan kunde

befinnas erforderliga infördes i riksdagsstadgan samt att konstitutionsutskottet

måtte utarbeta härför erforderliga författningsbestämmelser.

I en inom andra kammaren under nr 148 till årets riksdag väckt motion

hemställdes, att riksdagen måtte besluta att till höstsessionen med innevavarande

riksdag uppskjuta behandlingen av fullmäktiges i riksgäldskontoret

gjorda framställning angående avlöningsbestämmelserna för de hos riksdagen

tillfälligt anställda tjänstemännen m. m.

Vidare hade i en inom första kammaren under nr 147 väckt, till konstitutionsutskottet

hänvisad motion hemställts, att den av 1958 års kommitté

för riksdagens personalorganisation föreslagna och av fullmäktige i riksgäldskonloret

med vissa modifikationer tillstyrkta personalbudgetnämnden

icke måtte inrättas, samt att det av denna nämnds tilltänkta arbetsuppgifter,

som eventuellt anses böra anförtros ett riksdagens organ, genom bestämmelser

i riksdagsstadgan måtte uppdragas åt kanslideputerade.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960.8 samt. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

Genom beslut den 15 mars överlämnade bankoutskottet under åberopande

av § 7 i riksdagsstadgan till talmanskonferensen en inom utskottets kansli

utarbetad promemoria i ärendet, vilken i nu aktuella delar som bilaga har

fogats till detta utlåtande. Talmanskonferensen beslöt vid sammanträde

den 17 maj 1960 uppskjuta sin handläggning av ärendet till höstsessionen.

Efter framställning från bankoutskottet och med bifall till motionen II: 148

beslöt sedermera riksdagen att till höstsessionen med innevarande års riksdag

uppskjuta behandlingen av ifrågavarande framställning från fullmäktige

i riksgäldskontoret. Likaså uppsköts genom riksdagens beslut behandlingen

av de till konstitutionsutskottet hänvisade motioner, som väckts i ärendet,

till höstsessionen.

I samband med prövningen av förevarande fråga har utskottet till behandling

upptagit en till utskottet hänvisad, i andra kammaren av herrar Sehlstedt

och Munktell under nr 854 väckt motion, i vilken hemställts att riksdagen

måtte uppdraga åt författningsutredningen att utreda frågan om riksdagens

personalorganisation. Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas

till motionen.

Konstitutionsutskottet har till den del detta haft att handlägga ifrågavarande

ärende i utlåtande nr 26, under erinran om att samråd i förevarande

fråga ägt rum med bankoutskottet och med kanslideputerade, hemställt

att riksdagen måtte uppdraga åt kanslideputerade att i överensstämmelse

med vad utskottet anfört fungera som riksdagens personalnämnd. Riksdagen

har genom beslut den 30 november 1960 bifallit denna hemställan.

Talmanskonferensen, som den 23 november 1960 upptagit till behandling

förut nämnda inom bankoutskottets kansli upprättade promemoria angående

avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän,

har i skrivelse till utskottet anfört följande.

I avvaktan på slutförandet av författningsutredningens arbete torde icke

böra tillskapas något nytt organ för handläggning av riksdagens personalfrågor.

Såsom i den överlämnade promemorian framhålles bör uppgiften att

åstadkomma erforderlig samordning kunna anförtros kanslideputerade. I ett

denna dag justerat utlåtande med anledning av motionerna 1: 609/1959 av

herr Damström m. fl. och I: 147/1960 av herr Osvald har konstitutionsutskottet

hemställt, att riksdagen måtte uppdraga åt kanslideputerade att fungera

som en riksdagens personalnämnd med uppgift att bereda och samordna

frågor avseende riksdagens nu ifrågavarande befattningshavare. Talmanskonferensen

delar konstitutionsutskottets uppfattning i fråga om utvidgning

av kanslideputerades arbetsuppgifter. Ett genomförande av detta

förslag förutsätter enligt konferensens bedömande icke endast att kanslideputerade

beredes tillfälle att anlita särskild expertis utan också att deputerades

sekretariat tillföres en permanent förstärkning.

Såsom framgår av kanslideputerades bilagda yttrande (här ej bifogat)

har förhandlingar upptagits mellan deputerade och riksdagstjänstemännens

personalorganisationer angående vissa anställnings- och lönefrågor. Med

ställningstagandet till ifrågasatta smärre ändringar i de nu gällande avlöningsbestämmelserna

synes böra anstå till dess nämnda förhandlingar slutförts,

vilket beräknas ske i början av nästa år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

3

Utskottet

Genom konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 26

har riksdagen uttalat, att i avvaktan på slutförandet av författningsutredningens

arbete — som bl. a. kommer att beröra riksdagens arbetsformer och

i samband därmed vissa grundläggande spörsmål avseende riksdagens personalorganisation

— avgörande skäl talar för att något nytt organ ej nu tillskapas

för att bereda och samordna frågor avseende hos riksdagen tillfälligt

anställda tjänstemäns avlönings- och anställningsförhållanden. Då riksdagen

samtidigt uppdragit åt kanslideputerade att fungera som en riksdagens

personalnämnd med befogenhet att ta de initiativ till ändringar i personalorganisationen

eller delar av denna, vilka de finner av behovet påkallade,

har därmed på i huvudsak det sätt som bankoutskottet i särskild PM till talmanskonferensen

förordat riksgäldsfullmäktiges framställning i förevarande

ärende till stor del besvarats. Vissa ifrågasatta smärre ändringar i de nu

gällande avlöningsbestämmelserna skulle dock återstå att behandla. Utskottet

delar talmanskonferensens uppfattning att med ställningstagandet till

dessa ändringar synes böra anstå till dess pågående förhandlingar mellan

kanslideputerade och riksdagstjänstemännens personalorganisationer angående

vissa anställnings- och lönefrågor slutförts. Detta kan emellertid inte

beräknas ske förrän i början av nästa år. Då har dock förevarande framställning

från riksgäldsfullmäktige med hänsyn till stadgandena i RO § 58

förfallit. Genom sin initiativrätt i dessa frågor kan emellertid bankoutskottet

på nytt ta upp spörsmålet till behandling. Under ovan angivna förhållanden

finner utskottet även den i anledning av förevarande framställning, av

herrar Sehlstedt och Munktell, väckta motionen II: 854 besvarad.

Utskottet får under åberopande av det anförda hemställa, att

dels förevarande den 5 november 1959 dagtecknade framställning

från riksgäldsfullmäktige,

dels ock motionen II: 854

måtte anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 29 november 1960

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Strandler*,

Aspling, Yngve Nilsson* och Palm; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin, Larsson

i Julita, Regnéll, Agerberg*, Boija, Bengtsson i Landskrona* och Börjesson*.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år t960

Bilaga

PM

angående avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen tillfälligt

anställda tjänstemän

Frågan om inrättande av en personalbudgetnämnd

Riksgäldsfullmäktige har förordat, att behandlingen av lönefrågor m. in.

lör ifrågavarande tjänstemän i möjligaste mån centraliseras och anförtros

ett särskilt organ, benämnt riksdagens personalbudgetnämnd och bestående

av tre av bankoutskottet för ett år i sänder utsedda ledamöter jämte lika

inånga supplenater; av ledamöterna föreslås två skola tillhöra riksdagen,

medan den tredje ledamoten skall särskilt företräda administrativ och löneteknisk

sakkunskap. Nämnden skall i första hand tilläggas i huvudsak de

befogenheter, som enligt avlöningsbestämmelserna för riksdagens tillfälligt

anställda tjänstemän för närvarande ankommer på kanslideputerade. I övrigt

bör nämnden vara ett riksdagens organ för rationalisering och samordning

av frågor angående de tillfälliga tjänstemännens anställnings- och avlöningsförhållanden.

Nämnden skall i sådant avseende äga att icke blott till

prövning upptaga frågor om tjänstemännens löneförmåner utan även kontinuerligt

följa behovet av tjänstemän inom riksdagens kamrar, utskott och

kansli. Fullmäktige har i anslutning härtill framlagt förslag till särskilda

bestämmelser för riksdagens personalbudgetnämnd.

Bankoutskottet hade i sina för utredningsarbetet utfärdade direktiv anfört

att en prövning skulle ske huruvida icke en förändring borde vidtagas

beträffande formerna för handläggningen av frågor rörande avlöningen till

riksdagstjänstemännen i syfte att ernå en större samordning under riksgäldsfullmäktige.

Kommitténs förslag innebär såvitt nu är i fråga i stort

sett endast den förändringen att kanslideputerades nuvarande arbetsuppgifter

i hithörande hänseenden överflyttas till ett nyinrättat organ, riksdagens

personalbudgetnämnd. Någon redogörelse för vilka arbetsuppgifter som

skulle kvarstå för kanslideputerade har icke lämnats. Uppenbarligen kan det

framlagda förslaget icke realiseras utan att vissa föreskrifter i riksdagsstadgan

ändras. Lämpligheten att nu genomföra författningsändringar av detta

slag torde starkt kunna ifrågasättas med hänsyn till att författningsutredningens

arbete alltjämt pågår; författningsutredningen har enligt vad som

uppgivits till bankoutskottets kansli för avsikt att behandla hithörande

spörsmål. Härtill kommer att den av bankoutskottet eftersträvade samordningen

utan olägenhet tills vidare bör kunna genomföras under kanslideputerades

ledning. Härför krävs icke någon ändring av författningsbestämmelserna.

Däremot torde kanslideputerades sekretariat böra tillföras löneteknisk

expertis, exempelvis från riksgäldskontoret. Under förutsättning

att någon erinran häremot icke framkommer torde bankoutskottet vara berett

verka för en lösning av samordningsfrågorna på detta sätt. Frågan huruvida

behov kan föreligga av mera genomgripande organisatoriska förändringar

torde i så fall lämpligen få bedömas när författningsutredningens arbete

avslutats.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

5

Frågan om ändringar i avlöningsbestämmelserna

Kommittén har funnit erforderligt föreslå vissa smärre ändringar i de

gällande avlöningsbestämmelserna, vilka ändringsförslag tillstyrkts av riksgäldsfullmäktige.

Kommittén liar på anfört skäl förordat att kanslibiträdestjänsterna nu

bör helt avvecklas. Kamrarnas och utskottens behov av skrivhjälp torde enligt

kommitténs mening i fortsättningen, liksom hittills i viss utsträckning

skett, böra i samtliga fall tillgodoses centralt genom den under riksdagens

ekonomibyrå sorterande skrivbyrån, vilket synes kommittén innebära den

mest rationella och ändamålsenliga anordningen. Från skrivbyrån borde vid

behov personal kunna avdelas för eller placeras till tjänstgöring inom kammar-

eller utskottskansli under belastningsperioder eller när så eljest anses

påkallat. Även om praktiska skäl talar för att den av kommittén förordade

ändringen snarast genomföres, anser utskottet att med ändringen bör kunna

anstå till nästkommande års riksdag, varigenom kanslideputerade får till1

allé att företaga de ytterligare utredningar som kan erfordras.

Frågan om eventuellt ändrad tjänstebenämning för vissa hithörande befattningshavare

har ägnats uppmärksamhet av kommittén. Härvid har kommittén

funnit, att benämningen »notarie, som tillika förrättar sekreterargöromål»,

eller, något förkortat, »notarie med sekreterargöromål» är alltför

omständlig och otidsenlig. Mera adekvata och strikta benämningar för ifrågavarande

befattningshavare synes vara beträffande statsutskottet »avdelningssekreterare»

och beträffande övriga utskott »biträdande sekreterare»,

vilka benämningar kommittén därför vill föreslå. Vad benämningen »stomnotarie»

beträffar, så har denna visserligen gammal hävd, men icke desto

mindre torde denna benämning framstå såsom obegriplig för andra än de

initierade. Kommittén anser därför att benämningen, såsom föreslagits av

Riksdagstjänstemännens förening, bör slopas såsom en närmare bestämning

till notarietiteln i kamrarna. Något hinder mot att nu genomföra de av

kommittén föreslagna ändringarna beträffande tjänstebenämningarna synes

icke föreligga.

Kommittén har vidare föreslagit att i 3 § punkten 2 avlöningsbestämmelserna,

som avser tilläggsarvoden i vissa fall, göres hänvisning till såväl 1 §

som 2 §, vilket står i överensstämmelse med avsikten med bestämmelsen,

ehuru detta av förbiseende icke kommit till uttryck vid de år 1955 genomförda

ändringarna i bestämmelserna (bankoutskottets uti. nr 34/1955). Detta

ändringsförslag synes nu böra genomföras.

Kommittén har ytterligare föreslagit den formella ändringen att tjänstemännen

medgives resa i första klass i stället för andra klass, eftersom första

klass numera motsvarar andra klass vid tiden för tillkomsten av 4 § år

1951. Även denna ändring bör nu företagas.

I anledning av vad kommittén uttalat rörande s. k. eftertjänstgöring synes

skäl föreligga för bankoutskottet att föreslå ändring i 5 § 2 stycket av avlöningsbestämmelserna

av innebörd, att tjänstgöringstiden efter dagen för

sista kammarplenum icke får utsträckas längre än som efter kanslideputerades

bedömande prövas oundgängligen erforderligt med hänsyn till omständigheterna.

Det torde i detta sammanhang böra erinras om att vederbörande

riksdagsorgan redan för närvarande har sig ålagt att kontinuerligt

följa frågan om behovet av tjänstemän och att successivt minska tjänstemännens

antal om och när så kan ske. Som regel torde behovet vara större

under en vårsession än under en höstsession, och i vissa fall torde vidare

en minskning av tjänstemännens antal kunna ske före riksdagssessionens

slut. Redan för närvarande kan således eftertjänstgöring inte ifrågakomma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 39 år 1960

annat än då detta med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall befinnes

påkallat.

Beträffande semesterersättningen torde icke nu erfordras annan författningsändring

än att 26 :e lönegraden utbytes mot 20 :e lönegraden i 6 § 3

stycket, vilken ändring är av formell natur.

Förslag till ändring av avlöningsbestämmelserna, avsedda att träda i kraft

med tillämpning från och med 1 januari 1960, bilägges (här ej bifogat).

Stockholm i bankoutskottets kansli den 5 februari 1960

Sven Gerentz

Bankoutskottets sekreterare

601941 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.