Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 31 mars 1955
1960-03-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1960:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 31 mars 1955
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1960
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den
31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse.
I en den 12 februari 1960 dagtecknad proposition, nr 45, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under
åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll,
jämlikt § 87 regeringsformen föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den
31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse.
Berörda lagförslag är av följande lydelse:
Förslag
till
lag angående ändrad lydelse av 56 § lagen den 31 mars 1955 (nr 183)
om bankrörelse
Härigenom förordnas, att 56 § lagen den 31 mars 1955 om bankrörelse
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
56 §.
Bankaktiebolag må — — — må dock
1. stat, kommun---särskild säkerhet;
2. kortvarig kredit — — -— anses föreligga;
3. av vederhäftig — — — erhållits; samt
4. kredit utan särskild säkerhet till
ett belopp i varje särskilt fall av högst
sjuttiofemtusen kronor och sammanlagt
högst en tiondel av bankbolagets
eget kapital kunna lämnas småföretagare.
4. annan kredit utan särskild säkerhet
kunna lämnas till sammanlagt
högst en tiondel av bankbolagets eget
kapital samt till ett belopp i varje
särskilt fall av högst sjuttiofemtusen
kronor, då krediten lämnas småföretagare
för hans rörelse, och eljest
högst femtusen kronor.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 8 samt. Nr 9
2
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1960
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet, i den
mån ej redogörelse därför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
Föredragande departementschefen har anfört följande.
Svenska affärsbanker startade hösten 1958 en ny form av kreditgivning
genom att bevilja privatpersoner kortfristiga amorteringslån å mindre belopp
— i allmänhet ej överstigande 3 000 kronor — utan att kräva särskild
säkerhet av låntagaren. Dessa lån, som benämnes privatlån, är enligt överenskommelse
mellan bankerna i första hand avsedda för personer med
regelbunden inkomst och ordnad ekonomi, vilka för anskaffning av bostad,
hemutrustning eller andra varaktiga konsumentvaror eller av annan särskild
anledning tillfälligt är i behov av kredit. Som den i 56 § banklagen
medgivna rätten att ge blancokrediter icke omfattar lån av nu ifrågavarande
art och ställande av säkerhet ej krävs av låntagaren, måste bankerna
skaffa annan säkerhet för lånen. Så har skett genom att varje bank för sig
träffat avtal med något utomstående företag, som iklätt sig borgen eller
annan garanti för lånens återbetalande. Bankerna är emellertid, bl. a. av
kostnadsskäl, ej tillfreds med detta system utan önskar få möjlighet att
bedriva låneverksamheten i fråga under andra betingelser än som nu
sker.
Fullmäktige i riksbanken har förordat att den av bankerna aktualiserade
frågan löses på det sättet att de i banklagen medgivna undantagen från
kravet på säkerhet för lämnade krediter utvidgas att omfatta även nu ifrågavarande
form av lån. Fullmäktige erinrar därvid om att sparbankerna
redan har rätt att ge blancokrediter till belopp i varje särskilt fall av högst
5 000 kronor och att för affärsbankerna i gällande banklag gjorts en betydligt
större eftergift från kravet på säkerhet än den, som nu ifrågasättes,
genom den bankerna medgivna rätten att lämna småföretagare krediter
ntan särskild säkerhet till ett belopp i varje särskilt fall av högst 75 000
kronor.
Oavsett hur man ser på frågan om användningen och utvecklingen av
den nu aktuella låneformen, vilken ju införts först hösten 1958, synes någon
tvekan knappast behöva råda om att affärsbankerna bör medges samma
lagliga möjligheter som sparbankerna redan har att lämna krediter av det
slag varom nu är fråga. Jag ansluter mig därför till den av fullmäktige i
riksbanken förordade och av övriga remissinstanser biträdda lösningen att
genom ändring av banklagen skapa möjlighet att lämna privatlån utan
särskild säkerhet. Lämpligast synes därvid vara att den i 56 § 4. banklagen
nu medgivna rätten att till ett sammanlagt belopp, som icke överstiger
en tiondel av bankens eget kapital, utan särskild säkerhet lämna
kredit åt småföretagare vidgas att omfatta även andra personer än sådana
som tillhör nämnda kategori. För annan än småföretagare bör därvid, i
likhet med vad som gäller för sparbankerna och i överensstämmelse med
vad affärsbankerna avsett med sin framställning, krediter i varje särskilt
fall icke få lämnas till högre belopp än 5 000 kronor.
Bankoutskottets utlåtande nr 9 år 1960
3
Lagrådet yttrade:
Lagrådet hemställer, att orden »för småföretagare» för tydlighets skull
ändras till »då krediten lämnas småföretagare för hans rörelse». I övrigt
föranleder förslaget ingen erinran från lagrådets sida.
Denna hemställan har departementschefen funnit böra beaktas. Lagförslaget
har ändrats i enlighet med vad lagrådet förordat.
Utskottet. I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet
att affärsbankerna bör medges samma lagliga möjligheter som sparbankerna
sedan 1955 har att lämna blancokrediter till ett belopp i varje särskilt
fall av högst 5 000 kronor. Erinras må att affärsbankerna redan tidigare erhållit
möjlighet att lämna blancokrediter till småföretagare. Möjligheten
för affärsbankerna att lämna privatlån utan särskild säkerhet bör lämpligen
skapas genom ändring av banklagen. Utskottet biträder det framlagda
förslaget härom och hemställer således,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 1 mars 1960
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ewerlöf, Fahlander, Schmidt, Strandler,
Aspling, Yngve Nilsson, Åke Larsson och Torsten Mattsson;
från andra kammaren: herrar Andersson i Ronneby, Sköldin*, Löfgren,
Eliasson i Sundborn*, Persson i Appuna, Agerberg, Adamsson och
Nordgren.
* Ej närvarande vid justeringen.
600581 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Alaj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 23 mars 1956 s. 5 i texten