Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61 jämte i ämnet väckta motioner.

1960-04-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1960:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering

av priserna på fisk under budgetåret 1960/61

jämte i ämnet väckta motioner.

I en till riksdagen den 4 mars 1960 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 82, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

m. m.;

dels medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1961 reglering av priserna

på fisk ävensom importen och exporten av fisk av vissa slag jämte

vad därmed sammanhänger må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som förordats i propositionen; och

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under budgetåret 1960/

61 för lån i Sveriges kreditbank aktiebolag mot gängse ränta ställa garanti

dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kronor

jämte ränta, dels åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av

3 000 000 kronor jämte ränta. I

I samband härmed har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 321 av herr Nilsson, Yngve,

och herr Arvidson likalydande med 11:403 av herr Nilsson i Bästekille

m. fl., i vilka motioner yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t mätte

uttala, dels att nya minimipriser på västkustens prisregleringsområde måtte

bestämmas till 80 öre per kg för torsk I rensad med huvud, 70 öre per kg

för torsk II rensad med huvud, 70 öre per kg för sill I och II samt 70 öre

per kg för makrill, dels att nya minimipriser för syd- och ostkustens prisregleringsområde

måtte bestämmas till 70 öre per kg för torsk I rensad med

huvud, 65 öre per kg för torsk II rensad med huvud samt 80 öre per kg

för sill I och II, dels att garantipriset för olika fiskslag höjes i motsvarande

mån som minimipriset, samt II: 755 av herr Hedin in. fl., vari hemställts att

riksdagen måtte utlala att prisregleringsmedel må användas av Centralnämnden

för fiskpropaganda efter godkännnande av jordbruksnämnden,

varvid medel jämväl bör kunna utgå direkt ur prisregleringskassan för fisk.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för yrkandena,

får utskottet hänvisa till motionerna II: 403 och II: 755.

över motionerna I: 321 och II: 403 har utskottet inhämtat yttrande av statens

jordbruksnämnd.

De propositionen bifogade författningsförslagen är av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning

angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)

om viss reglering av handeln med fisk, m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering

av handeln med fisk, m. m.1, vilken enligt förordning den 17 april 1959

(nr 108) gäller till och med den 30 juni 1960, skall äga fortsatt giltighet till

och med den 30 juni 1961.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur2, vilken enligt förordning

den 17 april 1959 (nr 109) gäller till och med den 30 juni 1960, skall

äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1961.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.3, vilken enligt

förordning den 17 april 1959 (nr 110) gäller till och med den 30 juni 1960,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1961.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953: 373, beträffande 9 § SFS 1959:108 och beträffande

12 § SFS 1956: 202.

2 Senaste lydelse av 7 § och den vid förordningen fogade bilagan, se SFS 1959: 109.

3 Senaste lydelse av den vid förordningen fogade bilagan, se SFS 1959:110.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

3

I förevarande proposition lämnas å s. 5—7 en redogörelse för innebörden

av prisregleringen, varjämte fångst- och prisutvecklingen m. m. för fisket

redovisas å s. 7—13. För jordbruksnämndens överläggningar med berörda

parter och jordbruksnämndens förslag redogöres å s. 13—18. Frågor rörande

utrikeshandeln med fisk redovisas å s. 18—29. Vidare återfinnes i bilagor

(1—6) till propositionen statistiska uppgifter rörande fiskerinäringen.

Departementschefen har anfört följande.

»Avkastningen av det svenska havsfisket har under de senaste åren successivt

stigit. Enligt nu tillgängliga definitiva uppgifter utgjorde totalfångsten

för år 1958 omkring 238 miljoner kilogram med ett värde av drygt 154

miljoner kronor. Denna avkastning var den högsta dittills noterade till såväl

kvantitet som värde. Beträffande år 1959 beräknar statens jordbruksnämnd,

att en ytterligare ökning av fångstmängden ägt rum till närmare

260 miljoner kilogram. Även värdemässigt beräknas 1959 års havsfiske ha

givit det största utbytet hittills och torde kunna uppskattas till drygt 163

miljoner kronor. Samtidigt har antalet fiskare fortsatt att minska och en

Övergång till större båtar skett.

Anmärkningsvärd är den under år 1959 fortsatta, synnerligen starka ökningen

av västkustfiskarnas direktlandningar av fisk, främst sill, i utlandet.

Dessa har under de båda senaste åren mer än fördubblats och motsvarade

år 1959 drygt 40 procent av västkustfiskarnas sammanlagda fångster. Fångsterna

av torsk och kolja har minskat, samtidigt som sillfisket utvisat rekordfångster.

På sydkusten däremot har fångsterna av sill och därmed totalfångsterna

minskat. För strömming redovisas en mindre fångstökning år

1959.

Priserna till fiskare har under det sistlidna året för sill legat lägre och

för övriga fiskslag i allmänhet i nivå med eller högre än under år 1958. I

fråga om priserna på fiskets förnödenheter har endast obetydliga förändringar

skett.

Exporten av fisk och fiskprodukter uppvisar för år 1959 såväl kvantitetssom

värdemässigt högre siffror än någonsin tidigare. Kvantitativt sett var

exporten inklusive direktlandningar i utrikes hamnar sistlidna år omkring

tre gånger så stor som under åren närmast före det andra världskriget och

motsvarade i det närmaste hälften av havsfiskets totala avkastning. Till

följd av en minskning av införseln av bland annat fryst fiskfilé, helgeflundra,

makrill och skarpsill har importen av fisk och fiskprodukter under år

1959 till såväl kvantitet som värde minskat jämfört med närmast föregående

år.

Konsumtionen inom landet av fisk och fiskprodukter under sistlidna

kalenderår har enligt jordbruksnämndens uppskattningar varit obetydligt

större än under år 1958. ökningen hänför sig till importerad färsk och fryst

fisk. De frysta filéernas andel i den totala konsumtionen av färsk och fryst

fisk har enligt nämndens beräkningar stigit från 23 procent år 1958 till 25

procent år 1959.

tf Dihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. Nr 21

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottcts utlåtande nr 21 år 1960

Såsom förut anförts har 1954 års fiskeriutredning — under åberopande

av innehållet i den nyligen uppgjorda konventionen angående upprättandet

av Europeiska frihandelssammanslutningen — anmält, att förutsättningar

numera syntes saknas för utredningen att slutföra arbetet med utformningen

av prisregleringssystemet på fiskets område och därmed sammanhängande

frågor. Genom beslut den 19 februari 1960 har utredningen befriats

från sitt uppdrag i sagda hänseenden. Samtidigt har Ivungl. Maj:t

uppdragit åt jordbruksnämnden att — i anslutning till den i artikel 28 förenämnda

konvention omförmälda undersökningen av förhållandena i fråga

om handeln med vissa slag av fisk och andra marina produkter inom Europeiska

frihandelssammanslutningen — under samråd med representanter

för fiskerinäringen och andra därav berörda utreda frågan om utformningen

av prisregleringssystemet på fiskets område och därmed sammanhängande

spörsmål samt att till Kungl. Maj:t inkomma med därav föranledda förslag.

Den i nyssnämnda artikel 28 angivna undersökningen skall påbörjas

före den 1 januari 1961 och vara avslutad före den 1 januari 1962.

Behov av fortsatt prisstöd för fiskarna föreligger, såsom jordbruksnämnden

framhållit, såvitt nu kan bedömas även för nästa budgetår. P r i s r e glerings

verksamheten torde därför böra bibehållas också under

budgetåret 1960/61. I avbidan på resultatet av jordbruksnämndens nyssnämnda

utredning torde prisregleringen därvid böra handhavas i huvudsak

på samma sätt som hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden

i ämnet, som gjorts av föredragande departementschefen i propositionen

1951:81.

Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Giltighetstiden

för denna utgår den 30 juni 1960. I avvaktan på resultatet av jordbruksnämndens

utredning bör förordningen förlängas och erhålla fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1961.

Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostnaderna

för upprätthållandet av prisregleringen, framgår att utbetalningarna

av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1959 — liksom för åren

1951—1958 — rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna

reglerings- och införselavgifterna. Behållningen av prisreglerings- och införselavgiftsmedel

uppgick den 1 januari 1960 till 17,1 miljoner kronor mot

14,7 miljoner kronor rid ingången av år 1959.

I anslutning till vad jag nyss anfört, torde prisregleringen även under

budgetåret 1960/61 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att

upprätthålla den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande

medel. I avbidan på jordbruksnämndens omförmälda utredning synes

mig vidare prisregleringsavgifter även under nästa budgetår böra kunna

uttagas i den omfattning, som förekommit under de senare åren.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min

mening inte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda

förhållanden och på de villkor, som fastställes av Kungl. Maj:t _

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

5

använda behållningen i prisregleringskassan för 1 å n till prisregleringsföreningarna

på fiskets område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar

på export. Jag tillstyrker vidare jordbruksnämndens förslag, att

prisregleringsföreningarna skall få disponera de krediter, för vilka

staten ställt garanti, till deras fulla belopp jämväl under budgetåret 1960/61.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom landet

av f 1 a d e n s i 11 föranleder ej någon erinran från min sida.

Regleringen av importen och exporten av fisk m. m. sker

för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5 juni 1953

angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr 372)

samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

in. m. (nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den 30 juni 1960.

Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen

böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår. Därvid bör

deck i enlighet med nämndens förslag få företagas de jämkningar, som kan

bli erforderliga på grund av bestämmelserna i konventionen angående upprättandet

av Europeiska frihandelssammanslutningen eller av åtaganden

inom andra internationella organisationer. I avbidan på resultatet av jordbruksnämndens

förut nämnda utredning torde sålunda giltighetstiden för

införselförordningen (1953: 372) böra förlängas för tiden till och med den

30 juni 1961.

Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som

genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,

kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret

1960/61, torde inkomsterna av införselavgifter för närvarande kunna uppskattas

till ett belopp av omkring 1,25 miljoner kronor. Jag kan ansluta mig

till nämndens förslag, att de för budgetåret 1960/61 inflytande införselavgiftsmedlen

disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna

och sålunda i första hand användes för att täcka de löpande utgifterna

för prisregleringens upprätthållande.

Vad jordbruksnämnden anfört i fråga om vissa verkningar av konventionen

angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen föranleder

i detta sammanhang inte något uttalande från min sida. Jag förutsätter

emellertid i likhet med nämnden, att inom ramen av föreliggande beinyndiganden

skall under nästa budgetår kunna företagas — förutom de

justeringar av införselavgifterna för tidigare omförmälda slag av fiskfiléer,

som bär samband med Sveriges anslutning till nyssnämnda konvention —

även sådana justeringar, som med hänsyn till marknadsläget kan bedömas

lämpliga.

I propositionen 1959: 65 underströk jag — utan erinran från riksdagens

sida — önskvärdheten av att en ytterligare centralisering vid export

av fisk till länder med centraliserad import kunde företagas och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

att en närmare samverkan mellan de olika exportintressenterna på denna

väg skulle komma till stånd. I detta syfte har under det sistlidna året överläggningar

ägt rum mellan de av fiskexporten berörda intressenterna. Överläggningarna

har resulterat i att under slutet av år 1959 en preliminär överenskommelse

träffats om närmare samverkan mellan de olika exportintressena

vid fiskexport till länder med centraliserad import. De berörda exportintressenterna

utgöres av Ostkustfisk, centralförening u. p. a., Sydsvensk exportfisk,

förening u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a., en under bildande

varande förening av konservfabrikanter, benämnd Fiskkonservfabrikernas

förening, ekonomisk förening, Exportutskottet för färsk och fryst fisk samt

Exportutskottet för svensk saltsill. Enligt överenskommelsen skall all export

av saltvattensfisk — såväl färsk och fryst som beredd vara, däribland

även konserver — till sådana marknader, som jordbruksnämnden förklarar

skola omfattas av centraliseringen, förberedas och genomföras genom dels

ett affärsutskott för svensk exportfisk, dels en permanent förhandlingsdelegation

med en heltidsanställd exportchef. överenskommelsen innebär sålunda

bland annat, att jordbruksnämnden medges rätt att även i fråga oni

sådan strömming, som för närvarande redan i praktiken är föremål för exportcentralisering,

och fiskkonserver begränsa licensgivningen för export

till marknader med centraliserad import att endast omfatta export, som

sker i enlighet med överenskommelsen. I fråga om den närmare utformningen

av överenskommelsen i övrigt torde jag få hänvisa till jordbruksnämndens

i det föregående återgivna redogörelse.

överenskommelsen syftar till en sådan ytterligare centralisering av fiskexporten

och närmare samverkan mellan olika exportintressenter, som enligt

mitt i fjol gjorda uttalande i frågan synes önskvärd och den bör därför

godtagas. Jag förutsätter givetvis, att den förut nämnda Fiskkonservfabrikernas

förening antagit stadgar på sätt jordbruksnämnden angivit och i

övrigt trätt i funktion, innan exporten av fiskkonserver införes under exportcentraliseringen.

Regleringen av exporten av fisk på marknader med centraliserad

import bör i övrigt under budgetåret 1960/61 handhavas i enlighet med

de för denna export nu gällande allmänna grunderna. Likaså bör regleringen

av exporten till övriga marknader jämväl under nästa budgetår ordnas efter

i huvudsak de grunder, som följts under innevarande budgetår. I enlighet

härmed bör även utförselförordningen (1953: 374) ges förlängd giltighet för

tiden till och med den 30 juni 1961.

Vad jordbruksnämnden i förevarande sammanhang anfört i fråga om viss

representation för fiskhandeln och fiskberedningsindustrien i prisregleringsföreningarna

på fiskets område, m. m. föranleder ingen erinran från min

sida.

För budgetåret 1959/60 har medgivits, att till kostnaden för en befattning

som fiskexportrepresentant får tagas i anspråk högst 90 000

kronor, varav 45 000 kronor från det å riksstaten under nionde huvudtiteln

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

7

redovisade reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning av

fisk m. m. och återstoden från de för budgetåret 1959/60 genom upptagande

av införselavgifter på fiskets område inflytande eller dessförinnan influtna

medlen.

Såsom redan föreslagits vid behandlingen av nyssnämnda anslag i årets

statsverksproposition (IX ht p. 145), bör kostnaderna för befattningen från

och med budgetåret 1960/61 i sin helhet utgå ur de införselavgiftsmedel,

som upptages eller upptagits på fiskets område. Till läckande av nämnda

kostnader torde för nästa budgetår böra beräknas ett oförändrat belopp av

90 000 kronor.

För kvalitetskontroll av fiskkonserver skall enligt uttalanden i

propositionen 1957:88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, tillskott av

statsmedel ej vidare erfordras, sedan 20 000 kronor tillförts en i propositionen

o niförmäld buffertfond. På grund av inträffade och befarade exportsvårigheter

medgav emellertid riksdagen åren 1958 och 1959 beträffande

budgetåren 1958/59 och 1959/60 ett avsteg från sagda princip. Till bestridande

av erforderligt tillskott till konservkontrollen samt av sådana kostnader

för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver, som inte

kunde täckas genom inflytande kontrollavgifter, skulle sålunda under

budgetåret 1959/60 få tagas i anspråk i första hand i clearingkassan för

fisk den 1 juli 1959 kvarstående medel och i andra hand ett belopp av högst

35 000 kronor ur de för budgetåret 1959/60 inflytande eller dessförinnan

influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område. Bemyndigandena att använda

statsmedel som tillskott till konservkontrollen har hittills ej behövt

utnyttjas. Ej heller har buffertfonden till någon del tagits i anspråk för kontrollens

finansiering.

Även om inflytande kontrollavgifter i konservkontroilverksamheten jämte

i buffertfonden innestående medel beräknats kunna täcka konservkontrollkostnaderna

fram till den 1 juli 1961, anser jordbruksnämnden — med

hänsyn till svårigheterna att beräkna de framtida inkomsterna och utgifterna

i verksamheten — att möjlighet bör finnas att även under nästa

budgetår vid behov använda statsmedel för finansieringen av konservkontroll.

De medel, som under nästa budgetår kommer att erfordras för kvalitetskontroll

av andra fiskvaror än konserver utöver vid sistnämnda kontroll

inflytande kontrollavgifter, har jordbruksnämnden beräknat till högst

50 000 kronor. Nämnden har i detta belopp även inräknat de medel, som

kan behöva tillskjutas för finansieringen av konservkontrollen. Vidare upplyser

nämnden, att behållningen i clearingkassan för fisk numera helt förbrukats.

I anslutning härtill hemställer nämnden om bemyndigande att för

genomförandet av kvalitetskontrollen få bestrida kostnaderna i sin helhet

med införselavgiftsmcdel.

Med hänsyn till det anförda finner jag mig böra förorda, att till bestridande

av eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen samt av sådana

kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2i år 1960

sam inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas i anspråk

ett belopp av högst 50 000 kronor ur de för budgetåret 1960/61 inflytande

eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.

Såsom jag framhöll vid anmälan av propositionen 1958: 71 förutsätter jag

emellertid, att även i fortsättningen vid export av normal omfattning kostnaderna

för konservkontrollen i sin helhet skall täckas genom kontrollavgifterna

och att avgifterna skall höjas, därest de normala kontrollkostnaderna

skulle stiga.»

Statens jordbruksnämnd har i sitt den 8 mars 1960 dagtecknade utlåtande

över motionerna I: 321 och II: 403 anfört följande.

Vad motionärerna anfört i fråga om den svenska fiskerinäringens läge och

den sjunkande lönsamheten inom fisket kan jordbruksnämnden ej vitsorda.

Tillgängliga uppgifter angående den successiva ökningen av saltsjöfiskets

avkastning jämsides med den fortlöpande minskningen av antalet fiskare,

prisutvecklingen lör fiskets förnödenheter samt företagna undersökningar

av förändringarna i yrkesfiskarnas inkomster och utgifter ger sålunda ej

stöd åt motionärernas allmänna karakteristik av de ekonomiska förhållandena

inom näringen. Dessa uppgifter utvisar tvärtom, att lönsamheten avfisket

under senare år i stort sett ökat. Beträffande nu nämnda uppgifter

hänvisar nämnden till de redogörelser i ämnet, som finns intagna i de årligen

lämnade propositionerna angående regleringarna på fiskets område ävensom

i en den 23 februari 1960 till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse med förslag

till motsvarande regleringar för budgetåret 1960/61.

Jordbruksnämnden konstaterar vidare, att motionärerna tydligen förbisett,

att prisregleringen inom ostkustens prisregleringsområde ej är utformad

enligt samma grunder, som gäller för väst- och sydkusten. På ostkusten

finns sålunda ej fastställda vare sig ininimipriser eller garantipriser på sill

(strömming) eller torsk. Anmärkas bör vidare, att på väst- och sydkusten

endast minimipriserna på fisk fastställs av jordbruksnämnden, medan garantipriserna

bestäms av de av fiskarorganisationerna på respektive kuststräckor

bildade prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk. Beträffande

innebörden av prisregleringarna på fisk hänvisas till den redogörelse,

som finns intagen i propositionen 1959: 65 (s. 7 och 8).

Vad angår motionärernas yrkanden om höjda ininimipriser på syd- och

västkusten får nämnden lämna följande upplysningar.

För sydkustens vidkommande innebär yrkandena, att nu gällande minimipriser

skulle höjas för sill I med 12 öre/kg ( + 18 %), för sill II med 17

öre/kg ( + 27 %), för torsk I med 12 öre/kg (-{- 21 % ) och för torsk II med

10 öre/kg ( + 18 %). För västkustens vidkommande innebär yrkandena en

höjning av minimipriserna för torsk och makrill med 11 öre/kg (+16 %

för torsk I samt + 19 % för torsk II och orensad makrill). För sill på västkusten

varierar minimipriserna under olika säsonger. Jämfört med nu gällande

ininimipriser på vintersill innebär yrkandena en prishöjning för sill I

med 18 öre/kg (+35 %) och för sill II med 28 öre/kg (+67 %). Därest

jämförelsen i stället sker med de senast gällande minimipriserna på fladensill

minskas prishöjningen för sill I till 8 öre/kg (+13 %) och för sill II

till 16 öre/kg (+30 %). Nu nämnda prisjämförelser har skett med de

statliga minimipriser, som gäller främst för inköp för försäljning till färskkonsumtion

inom landet. Därest jämförelsen i stället sker med den lägre

minimiprisnivå, som fastställts att gälla för inköp för vissa beredningar och

för export, blir givetvis prisskillnaderna väsentligt större.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

9

Enligt nämndens mening föreligger ej marknadsmässiga förutsättningar

att fastställa minimipriserna vid den nivå, som motionärerna föreslagit. En

dylik prissättning skulle nämligen leda till en minskad avsättning av fisk

på bland annat färskmarknaden inom landet och därmed också till att

lönsamheten för fisket — i varje fall vid oförändrade garantipriser — försämras.

EU rakt motsatt resultat mot det som motionärerna åsyftar skulle

sålunda kunna bli följden av ett bifall till föreliggande förslag. 1 detta sammanhang

bör erinras om alt det enligt gällande direktiv för prisregleringen

på fisk ( se propositionen 1951:81) betonats, att man vid avvägningen av

minimipriserna självfallet måste beakta, att minimipriserna ej sätts så högt,

att de försvårar ett uppehållande eller eu ökning av den inhemska fiskkonsumtionen.

Garantipriserna på fisk på väst- och sydkusten fastställs, såsom ovan berörts,

av prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk. Dessa

priser bestäms under hänsynstagande till beräknade försäljningsmöjligheter

för den av föreningarna övertagna fisken, varjämte även beaktas de pristillägg,

som ställs till föreningarnas förfogande av medel ur prisregleringskassan

för fisk. För att i någon mån belysa vissa konsekvenser av motionärernas

förslag, såvitt avser enbart den ifrågasatta garantiprishöjningen på

sill, kan följande nämnas. För berörda regleringsföreningar inom väst- och

sydkustens prisregleringsområden skulle garantiprishöjningen medföra ett

ökat subventionsbehov för sillfiske med 4,1 milj. kronor räknat på de sillöverskott,

som föreningarna övertagit under år 1959. (Härvid har sålunda

icke medräknats den förlust, som för regleringsföreningarna uppkommit vid

nyttiggörandet av 1959 års sillöverskott, vilken förlust vid då rådande fiskeoch

avsättningsförhållanden överstigit 2,5 milj. kronor.) En dylik höjning

av garantipriserna skulle emellertid också få till följd en enorm ökning av

de kvantiteter sill, som blir föremål för föreningarnas prisgaranti. Denna

skulle exempelvis — genom att garantipriserna skulle komma att överstiga

de inköpspriser, som exportörerna normalt erlägger för reguljär export på

fria marknader — utsträckas att omfatta även sill, som nu säljs till exportminimipriser

eller däröver. Beräknat på 1959 års sillexport till fria marknader

skulle härigenom ett ytterligare subventionsbehov uppkomma av i runt

tal 1 milj. kronor. Vidare skulle betydande kvantiteter av de fångster, som

nu av svenska fiskare ilandförs i utrikes hamnar, i stället komma att landas

i Sverige (år 1959 direktlandades i utlandet totalt 80,8 milj. kg fisk, som i

huvudsak erhållits i samband med fiske efter sill). Härutöver finge man

räkna med en väsentlig ökning av regleringsföreningarnas sillöverskott på

grund av den höjda minimiprisnivån och den därav orsakade minskade avsättningen

till minimipris samt ej minst med hänsyn till den inverkan på hela

fiskets inriktning och omfattning, som den höjda garantiprisnivån för sillen

skulle få till föjd. Om skärpning av fångstbegränsningarna härvid ej vidtas

för att minska uppkommande sillöverskott torde man enligt nämndens mening

böra kalkylera med ett sammanlagt tillskott av statsmedel för subvention

av sillfisket i storleksordningen 15—30 milj. kronor per år. Vilka förluster,

som vid den nu ifrågasatta garantiprisnivån skulle uppkomma vid ett

sillfiske utan fångstbegränsningar undandrar sig nämndens bedömanden.

Sammanfattningsvis vill nämnden framhålla, att ett genomförande av

motionärernas förslag skulle komma att innebära ett fullständigt frångående

av de hittills tillämpade grunderna vid avvägningen av minimi- och garantipriserna

på fisk.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

Utskottet. I förevarande proposition har begärts bemyndigande för Kungl.

Maj:t att under budgetåret 1960/61 reglera priserna på fisk enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår. Utskottet tillstyrker

att sådant bemyndigande lämnas och förordar, att Kungl. Maj:ts

förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952

(nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. antages av riksdagen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag torde prisregleringen även under budgetåret

1960/61 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet, för att upprätthålla

densamma, i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan för

fisk inflytande medel. Icke heller har utskottet något att erinra mot att

behållningen i prisregleringskassan — under i propositionen angivna förutsättningar

— får användas för lån till prisregleringsföreningarna på fiskets

område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export. Vidare

tillstyrker utskottet att förenämnda föreningar även under budgetåret

1960/61 skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti, till

deras fulla belopp.

Beträffande det i motionerna I: 321 och II: 403 framförda yrkandet har

statens jordbruksnämnd i sitt i det föregående återgivna yttrande framhållit,

att ett genomförande av motionärernas förslag skulle komma att innebära

ett fullständigt frångående av de hittills tillämpade grunderna vid avvägningen

av minimi- och garantipriserna på fisk. Med hänvisning härtill och

under åberopande även i övrigt av jordbruksnämndens yttrande avstyrker

utskottet bifall till motionerna i fråga.

Kungl. Maj :ts förslag och uttalanden beträffande regleringen av importen

och exporten av fisk och fiskprodukter har icke föranlett utskottet att

göra någon erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen att såväl införselförordningen

(1953:372) som utförselförordningen (1953:374) ges förlängd giltighet

för tiden till och med den 30 juni 1961. Under åberopande av vad

utskottet anfört i sitt utlåtande nr 1 till årets riksdag (p. 106 s. 100—102)

förordas vidare, att för täckande av kostnaderna för en befattning som fiskexportrepresentant

för nästa budgetår beräknas ett belopp av 90 000 kronor

att utgå ur de införselavgiftsmedel som upptages eller upptagits på fiskets

område.

I propositionen har även föreslagits, att till bestridande av eventuellt erforderligt

tillskott till konservkontrollen samt av sådana kostnader för kvalitetskontrollen

av andra fiskvaror än konserver, som icke kan täckas genom

inflytande kontrollavgifter, skall få tagas i anspråk ett belopp av högst

50 000 kronor ur de för budgetåret 1960/61 inflytande eller dessförinnan influtna

införselavgiftsmedlen på fiskets område. Utskottet har icke något

att invända häremot men förutsätter då i likhet med Kungl. Maj :t att även

i fortsättningen vid export av normal omfattning kostnaderna för konservkontrollen

i sin helhet skall täckas genom kontrollavgifterna och att dessa

skall höjas, om de normala kostnaderna skulle stiga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

11

Utskottet ansluter sig jämväl i övrigt till vad Kungl. Maj:t föreslagit i

förevarande proposition.

I motionen II: 755 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att prisregleringsmedel

må användas av Centralnämnden för fiskpropaganda efter godkännande

av jordbruksnämnden, varvid medel jämväl bör kunna utgå direkt

ur prisregleringskassan för fisk. Som framgår av uttalande i propositionen

nr 65 till 1959 års riksdag föreligger inga hinder för de i centralnämnden ingående

prisregleringsföreningarna på fiskets område att bidraga med medel

till centralnämndens verksamhet. Vederbörande prisregleringsföreningar har

följaktligen själva möjlighet att vid sin avvägning av prisregleringsmedlens

användande bedöma i vilken utsträckning medel bör användas för propagandaverksamhet.

Under sådant förhållande anser utskottet att motionen

II: 755 icke behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

A. antaga förslagen till följande förordningar:

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med

fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5

juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa

slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5

juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa

slag av fisk och skaldjur m. m.;

B. medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1961

reglering av priserna på fisk ävensom importen och exporten

av fisk av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger

må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som

förordats i det föregående;

C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1960/61 för lån i Sveriges kreditbank aktiebolag

mot gängse ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening

u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kronor jämte ränta, dels

åt Västkustfisk, förening u. p. a, intill ett belopp av 3 000 000

kronor jämte ränta; samt

D. avslå motionerna 1:321 och 11:403.

II. att motionen II: 755 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 8 april 1960

På jordbruksutskottets vägnar:

RUDOLF ANDERBERG

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21 år 1960

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Anderberg, Nord, Jonsson, Eskilsson,

Mossberger, Gunnar Berg, Hedström, Jonasson, Uno Olofsson och Harald

Pettersson;

från andra kammaren: herrar Hseggblom, Lindström, Rimås, Arweson,

Jönsson, Johanson i Västervik, Svensson i Vä, Franzén*, Johansson i öckerö

och Hedin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Hedin.

600694 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1960/61 jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten