Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner. Till jordbruksutskottet har hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt dessa avser jordbruksärenden.
1960-03-15 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1960:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner. Till jordbruksutskottet har hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt dessa avser jordbruksärenden.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar,
såvitt avser jordbruksärenden, jämte i ämnet
väckta motioner.
Till jordbruksutskottet har hänvisats i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt dessa avser jordbruksärenden.
Utskottet får härmed avgiva utlåtande över framställningarna.
Beträffande utredningen i hithörande ärenden får utskottet i huvudsak
hänvisa till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för den 4 januari 1960 (bil. 31 till statsverkspropositionen).
I samband härmed har utskottet behandlat punkterna 6 och 11 berörande
motioner.
Statens affärsverksfonder
Domänverket
l:o) Tjänstebostäder för domänverket. För innevarande år har å kapitalbudgeten
under Statens affärverksfonder: Domänverket anvisats ett investeringsanslag
av 700 000 kr. till tjänstebostäder för domänverket. Från anslaget
bestrides kostnaderna för inköp eller uppförande av tjänstebostäder för
domänverkets befattningshavare i sådana fall, då dylika bostäder inte kan
anskaffas på annat sätt.
Domänstyrelsen (skr. 28/8 1959) hemställer, att för ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 800 000 kr.
Departementschefen har anfört följande.
»Domänstyrelsen anser, att det även för nästa budgetår är nödvändigt med
en betydande medelsanvisning under detta anslag för att tillgodose behovet
av tjänstebostäder för domänverket. Jag finner mig emellertid inte kunna
tillstyrka, att medel anvisas i den omfattning, som domänstyrelsen föreslagit.
För min del förordar jag, att ett anslag av 600 000 kronor anvisas för
ändamålet.»
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. Nr 8
2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Utskottet. Förslaget i propositionen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Tjänsteboståder för domänverket för
budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av 600 000
kronor.
2ro) Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar. Styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök (skr. 28/8 1959) hemställer,
att för nästa budgetår anvisas ett belopp av sammanlagt 739 400 kr. till byggnadsarbeten
m. m. vid statens försöksgårdar. Beloppet avses för följande ändamål.
1. Offer
a) Igenläggning av diken ........................ 2 500
b) Dränering av vattensjuka områden .............. 3 000
c) Inköp av åkerjord.............................. 4 300 9 800
2. Flahult
a) Installation av oljeeldning i föreståndarbostaden .. 3 500
b) Återstående täckdikning av vissa delar av vitmosse
jorden
........................................ 6 000 9 500
3. öjebyn
a) Dikningsarbeten ............................... 8 000
b) Påläggning av tak och målning av assistentbostad . . 3 500 11 500
4. Wiad
Maskinhall m. m................................. 100 000
5. Stenstugu
a) Inredning av traktorgarage och maskinutrymmen i
gamla stallet .................................. 20 000
b) Vagnslider .................................... 15 000
c) Yttre arbeten .................................. 12 000
d) Dikning och täckdikning av myren.............. 4 800
e) Avlopp och täckdikning av fastmarksjorden...... 18 800 70 600
6. Röbåcksdalen
a) Lantarbetarbostäder............................ 134 000
b) Dikning ...................................... 5 000
c) Yttre arbeten ................................. 76 000
d) Installation av oljeeldning i driftsledarbostaden .. 3 000 218 000
7. Ultuna
a) Ombyggnad av avloppsledning m. m............. 30 000
b) Anordnande av tvättstuga för lantbruksskolan och
egendomen .................................... 40 000
c) Om- eller nybyggnad av den s. k. vindbron........ 250 000 320 000
739 400
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
3
Departementschefen har — efter redogörelse för motiveringen beträffande
de olika förslagen — anfört följande.
»Av högskolestyrelsens hemställan framgår att behov föreligger av medel
till ett flertal nybyggnads- och iståndsättningsarbeten vid de statliga försöksgårdarna.
Med hänsyn framför allt till att jordbruksförsöksverksamheten
befinner sig under utredning anser jag mig emellertid inte kunna tillstyrka
att för budgetåret 1960/61 medel anvisas till andra arbeten än den
föreslagna ombyggnaden av avloppsledningen m. m. vid Ultuna. Kostnaderna
härför har beräknats till 30 000 kronor. Till byggnadsarbeten m. m. vid
statens försöksgårdar skulle sålunda för nästa budgetår behöva anvisas ett
investeringsanslag å sistnämnda belopp.»
Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning göra erinran mot Kungl.
Maj :ts framställning och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten m. m. vid statens
försöksgårdar för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag
av 30 000 kronor.
Statens utlåningsfonder
3:o) Jordbrukets maskinlånefond. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1955/56
anvisade investeringsanslaget till Jordbrukets maskinlånefond
må under budgetåret 1960/61 användas för det med
anslaget avsedda ändamålet.
4:o) Kronotorparnas inventarielånefond. Vid 1943 års riksdag (prop. 138;
rskr. 303) beslöts inrättandet av kronotorparnas inventarielånefond. Bestämmelser
rörande utlåning från fonden är meddelade i kungörelsen den
17 juni 1943 (nr 532) angående upplåtelse av kronotorp (ändr. 1945:653,
1950: 336, 1954: 189 och 1958: 536), kungörelsen den 20 juni 1947 (nr 267)
angående upplåtelse av norrländska fjällägenheter, m. m. (omtryck 1958):
534), samt kungörelsen den 2 juni 1950 (nr 339) med vissa bestämmelser
rörande äldre kronolägenheter. Lånen utbetalas numera av domänstyrelsen
och lantbruksstyrelsen. Till fonden anvisades för budgetåret 1945/46 ett
anslag av 50 000 kr., för vartdera budgetåret 1949/50 och 1950/51 ett anslag
av 80 000 kr. samt för budgetåren 1951/52—1953/54 anslag av resp.
50 000, 75 000 och 50 000 kr. För budgetåret 1959/60 har vidare ett kapitaltillskott
av 50 000 kr. tillförts fonden. Av anslagen har 375 000 kr. avsetts
för den av domänstyrelsen och 60 000 kr. för den av lantbruksstyrelsen bedrivna
låneverksamheten.
Domänstyrelsen (skr. 28/8 1959) hemställer, att för dess räkning för nästa
budgetår anvisas ett anslag av 50 000 kr. såsom ett kapitaltillskott till
fonden.
lf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. Nr 8
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Domänstyrelsen förutser på de grunder, som anfördes i 1958 års anslagsäskanden
(1959 års kapitalbudget, jordbruksdepartementet, s. 8), att fonden
under de närmaste åren kommer att belastas med ca 50 000 kr. per år.
Lantbruksstyrelsen (skr. 28/8 1959) anmäler, att den icke beviljat något
inventarielån under budgetåret 1958/59. För sin del anser styrelsen något
kapitaltillskott icke behövas för nästa budgetår.
Kungl. Maj :t har under hänvisning till domänstyrelsens framställning föreslagit
att fonden skall nästa budgetår tillföras ett kapitaltillskott av
50 000 kr.
Utskottet. Vad Kungl. Maj :t förordat biträder utskottet och hemställer
därför,
att riksdagen må till Kronotorparnas inventarielånefond
för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av
50 000 kronor.
5:o) Statens skogslånefond. Utskottet förordar bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer,
att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1948/49
anvisade investeringsanslaget till Statens skogslånefond må
under budgetåret 1960/61 användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.
6:o) Fiskerilånefonden. Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)
inrättades enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande bestämmelser
för lån ur fonden återfinnes i kungörelsen 1932: 112, ändrad genom
kungörelserna 1948:313, 1949:160 och 1953: 240.
Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller
landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer eller annan
maskinell utrustning för sådana båtar, fiskredskap samt för forsling av fisk
avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre transportmedel, vidare för
anläggning av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling av fiskets
produkter samt för utförande av fiskodling. Med avseende å innehållet
av ett utav Kungl. Maj:t den 29 juli 1957 meddelat beslut möter icke hinder
att med anlitande av lån ur fiskerilånefonden anskaffa gummiflottar såsom
livräddningsanordning till fiskebåtar.
Enligt beslut av 1949 års riksdag fick av Kungl. Maj :t årligen disponeras
ett belopp av 2 000 000 kr. såsom lån från ifrågavarande fond, vilket belopp
av 1955 års riksdag såvitt gällde budgetåret 1954/55 höjdes till 3 000 000 kr.
För budgetåret 1955/56 bestämdes ursprungligen ett belopp av 2 600 000 kr.,
varefter detta höjdes till 4 000 000 kr. För budgetåret 1956/57 fastställdes den
årliga lånevolymen ur fonden ursprungligen till 2 600 000 kr., vilket belopp sedermera
höjdes till 3 800 000 kr. För budgetåret 1957/58 fixerades ursprungligen
en låneram av 3 000 000 kr., vilket belopp riksdagen enligt beslut vid 1958
års A-riksdag höjde till 3 800 000 kr. För budgetåren 1958/59 och 1959/60-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
5
har den årliga lånevolymen ur fonden fastställts till sistnämnda belopp,
3 800 000 kr. Vidare har, efter förslag i propositionen 1959:125, till fiskerilån
i arbetslöshetsbekämpande syfte, å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1958/59 anvisats ett investeringsanslag av 5 000 000 kr. För
denna långivning gäller med hänsyn till dess syfte särskilda bestämmelser
i fråga om låneförmedlingen och lånevillkoren samt bokföringen, dock
att inflytande avbetalningar å dessa särskilda lån tills vidare skall tillgodoföras
fiskerilånefonden och således ingå i fonden.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett investeringsanslag
av 950 000 kr. Då har inte förutsatts någon ändring av den
för innevarande budgetår tillämpade låneramen på 3 800 000 kr.
Fiskeristyrelsen har hemställt, att ramen för utlåningen från fiskerilånefonden
fr. o. m. budgetåret 1960/61 skall höjas till 5 000 000 kr., vilket skulle
erfordra ett investeringsanslag på 2 150 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 133 av herr Hermansson m. fl.,
samt II: 167, likalydande, av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl., vari anhållits,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om ett förslag
till statlig kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg m. m. i huvudsaklig
överensstämmelse med vad reservanterna i 1954 års fiskeriutrednings
betänkande den 30 april 1959 anfört.
Beträffande de skäl som åberopats i motionerna hänvisas till motionen
II: 167.
Sveriges fiskares riksförbund har i anledning av förenämnda motioner i
en den 11 februari 1960 daterad, till utskottet ingiven skrift anfört följande.
Till årets Riksdag har genom motion nr II: 167 av herr Gustafsson i Uddevalla
in. fl. framförts förslag angående statlig kreditgaranti för anskaffande
av fiskefartyg m. m. Sedan undertecknad organisation erhållit kännedom
om förslagets innebörd vill vi vördsamt anföra följande:
Den ekonomiska utvecklingen i vårt land har sedan ganska långt tillbaka
i tiden motiverat statligt stöd i någon form åt olika grenar av näringslivet.
Man har därvid i första hand ansett det vara ett verkligt samhällsintresse att
tillförseln av livsmedel under alla förhållanden tryggades åt den ökande befolkningen.
Dessutom har man avsett att ge yrkesutövarna bättre möjligheter
att bibehålla och om möjligt förbättra läget i internationellt avseende.
Sålunda har både jordbruk och fiske i egenskap av livsmedelsproducenter
under en följd av år åtnjutit visst statligt stöd. Samma förhållande och samma
stöd, fast i helt annan utsträckning, åtminstone ifråga om fisket, har
gällt och gäller fortfarande i våra grannländer.
De statliga fiskerilånen, som genom Riksdagens beslut inrättades redan
år 1891 bär varit och äro fortfarande av den allra största betydelse för den
svenska fiskerinäringen och för dess utveckling och motiveringarna för lånens
tillkomst äro i dagens läge mera aktuella än någonsin. Dessa lån har
vidare i väsentlig grad medverkat till att fiskeflottan i vårt land i stort sett
kunnat bibehållas i fiskarebefolkningens ägo, vilket på grund av fiskets
struktur som näringsgren, varit av lundamental betydelse.
Dock har såsom motionärerna också framhållit, låneramen varit otillräcklig
och samtliga ansökningar har icke alltid kunnat beviljas. Statsmak
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
terna har emellertid hittills visat förståelse för behovet av utökningar och
en del höjningar har under årens lopp kommit till stånd. I och för sig har
detta förhållande varit av betydelse, eftersom man därigenom kunnat få en
anpassning av låneverksamheten till gällande lånebehov.
Den principiella uppläggningen av låneformerna har också varit värdefull
och utvisar en stor framsynthet eftersom decentraliseringen av långivningen
till hushållningssällskap och landsting i praktiken inneburit att den
lokala personkännedomen kommit till sin rätt och kunnat bli avgörande, då
det gällt att bevilja låneansökningar. Detta förhållande anse vi har i sin
tur medfört, alt praktiskt taget inga som helst förluster uppkommit för långivarna
under alla dessa år sedan fonden inrättades.
En övergång till centraliserad långivning, såsom motionärerna föreslagit
kommer enligt vår uppfattning att medföra stora nackdelar både för staten
och för låntagarna och vi anse oss därför böra på det bestämdaste avstyrka
ett genomförande därav.
Det nuvarande systemet, där lokala organ står i ansvar för lånen, ger god
säkerhet för alt endast sådana sökande, som gjort sig kända såsom dugliga
och skötsamma fiskare erhålla lån. Skulle detta ansvar nu överflyttas på
staten torde det icke vara möjligt att upprätthålla samma noggranna personprövning.
En centralisering till Kungl. Fiskeristyrelsen, där en särskild
avdelning med nya tjänster skulle inrättas, utan att motsvarande besparingar
inom hushållningssällskapen kan genomföras, skulle vidare medföra en
fördyrad administration, till nackdel för det allmänna.
Men även ur fiskarebefolkningens egen synpunkt är det nuvarande systemet
bättre än den föreslagna centraliseringen. Möjligheterna till nära kontakt
med långivarna är en avgjord fördel och tillfälle till personliga sammanträffanden
med dem, som ha avgörandet i låneärenden, är av stort värde.
Vi anse, att tillräckliga skäl icke föreligga för eu omläggning av låneformerna
och att det icke är försvarbart att slopa ett beprövat system, som
fungerat till belåtenhet, mot ett nytt, som är helt oprövat och som medför
både fördyringar i administrativt avseende och större olägenheter än fördelar
både för långivare och låntagare.
Frågan om omläggning av fiskerilånefonden har under senare år vid olika
tillfällen varit föremål för överväganden. Genom riksförbundet har fiskarna
städse hävdat, att det är av största vikt för vårt fiske, att den statliga lånefonden
bibehålies. Såväl Statskontoret, fiskeristyrelsen som andra remissinstanser
ha avstyrkt föreslagna omläggningar och både Riksdagens jordbruksutskott
och Riksdagen ha avvisat en föreslagen övergång till statlig
kreditgaranti. De skäl, som varit avgörande härvidlag, äro fortfarande lika
aktuella och numera föreligger ytterligare ett skäl, som i och för sig kan vara
tillräckligt för bibehållandet av de nuvarande låneformerna. Inför de överväganden,
som nu göres om upprättandet av en europeisk frihandelssammanslutning
kommer det säkerligen att bli ett ytterligare svårt handicap för
de svenska fiskarna, om de nu skulle förlora den hittillsvarande förmånen
ifråga om statliga fiskerilån. Enligt vad vi erfarit, kommer såväl Norge som
Danmark att genomföra ökningar av de statliga lånen till fisket, vilka redan
i förväg äro av mycket större omfattning än i vårt land, även om man
tar hänsyn till de olika fångstvärdena.
Med framförande av ovanstående synpunkter ha vi velat fästa Jordbruksutskottets
uppmärksamhet på att denna fråga är av stor betydelse för det
svenska fisket och vill hemställa att dessa synpunkter beaktas vid ärendets
handläggning.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
7
Utskottet. I motionerna I: 133 och II: 167 har yrkats, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa om förslag till statlig kreditgaranti
för anskaffning av fiskefartyg m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med
vad reservanterna i 1954 års fiskeriutrednings betänkande den 30 april 1959
anfört.
I anledning av detta yrkande har utskottet tagit del av förenämnda betänkande
och däröver avgivna yttranden. På framställning av 1954 års fiskeriutredning
har Kungl. Maj :t numera befriat utredningen från dess uppdrag.
Frågan om stödet till fiskerinäringen har nämligen kommit i ett nytt
läge genom de internationella överenskommelserna rörande liberalisering
av handeln med bland annat fisk och fiskprodukter. Fiskerinäringens
problem måste härefter bliva föremål för ny prövning mot bakgrund av det
läge som uppstått genom de nya marknadsbildningarna.
Utskottet har efter ingående prövning av förevarande spörsmål bibragts
den uppfattningen, att i samband med det fortsatta utredningsarbetet beträffande
fiskerinäringens problem frågan om att införa ett system med statlig
kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg m. m. bör göras till föremål
för noggrann kartläggning. Först om densamma visar, att det svenska fiskets
konkurrensförmåga ej försämras därav bör övervägas införande av något
nytt system för kreditgivningen, eventuellt såsom komplement till en utlåningsverksamhet
av i stort sett nuvarande typ.
Från utskottets sida föreligger icke någon erinran mot vad Kungl. Maj :t
föreslagit i fråga om utlåningsramen för och medelsanvisningen till fiskerilånefonden
nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Fiskerilånefonden för budgetåret 1960/61 anvisa
ett investeringsanslag av 950 000 kronor;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening giva till
känna vad utskottet anfört rörande utredning om att införa
ett system med statlig kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg
m. m.;
c) att motionerna I: 133 och II: 167 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Fonden för låneunderstöd
7:o) Lån för anskaffande av skol jordbruk vid lantmanna- och lanthushållsskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1947/48
anvisade investeringsanslaget till Lån för anskaffande av
skölj ordbruk vid lantmanna- och lanthushållsskolor må under
budgetåret 1960/61 användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Fonden för förlag till statsverket
8:o) Lagring av jordbruksprodukter. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av
utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1953/54
anvisade investeringsanslaget till Lagring av jordbruksprodukter
må under budgetåret 1960/61 användas för det med
anslaget avsedda ändamålet.
9:o) Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Utskottet, som biträder Kungl. Majrts
förslag, hemställer,
att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1953/54
anvisade investeringsanslaget till Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö
må under budgetåret 1960/61 användas för det med
anslaget avsedda ändamålet.
10:o) Ytterligare lagring av jordbruksprodukter. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1953/54
anvisade investeringsanslaget till Ytterligare lagring av jordbruksprodukter
må under budgetåret 1960/61 användas för
det med anslaget avsedda ändamålet.
Diverse kapitalfonder
11 :o) Jordfonden. Kungl. Maj:t har hemställt om ett investeringsanslag
av 4 000 000 kronor för budgetåret 1960/61.
I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta, till
utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 79 av herr Sveningsson
m. fl. och II: 98 av herr Darlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta avslå Kungl. Maj :ts förenämnda framställning.
Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,
får utskottet hänvisa till motionen II: 98.
Lantbruksstgrelsen (skr. 28/8 1959) hemställer, att till fonden för budgetåret
1960/61 anvisas ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.
Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens i
framställningen lämnade motivering — anfört följande.
»Med hänsyn till statsmakternas beslut vid 1959 års riksdag (prop. 148;
JoU 30; rskr. 284) syftande till en intensifiering av den yttre rationalisedngsverksamheten
är det av vikt att fondmedel i erforderlig omfattning finnes
tillgängliga för ifrågavarande verksamhet. Vidare har på senare tid för
-
,/ordbruksutskottets utlåtande nr 8 år W60
9
märkts ett ökat utbud av jordbruks- och skogsfastigheter på den allmänna
marknaden, av vilka fastigheter åtskilliga bör tillfälligt förvärvas av lantbruksnämnderna
för att utnyttjas i samband med yttre rationaliseringsåtgärder.
Trots att en ökning skett av omsättningen å de fastigheter nämnderna
förvaltar medför här angivna förhållanden att ytterligare krav ställes
på kapital ur jordfonden. Jag föreslår därför, att ett belopp av 4 000 000
kronor anvisas såsom tillskott till sagda fond.»
Utskottet. På de skäl departementschefen anfört biträder utskottet Kungl.
Maj:ts förslag och avstyrker sålunda motionerna I: 79 och II: 98. Utskottet
— som härjämte vill starkt understryka angelägenheten av att lantbruksstyrelsen
vidtager åtgärder för att öka omsättningen av de jordbruks- och skogsfastigheter
lantbruksnämnderna förvaltar — hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna 1:79 och 11:98, till
Jordfonden för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag
av 4 000 000 kronor.
12:o) Statens reproduktionsanstalts fond: Utökad maskinell utrustning.
För innevarande budgetår har å kapitalbudgeten under rubriken Statens
reproduktionsanstalts fond anvisats dels 170 000 kr. till utökad maskinell
utrustning, dels 10 000 kr. till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Med överlämnande av framställning från statens reproduktionsanstalt
ävensom yttrande däröver från statens tryckeriintendent hemställer lantmäteristyrelsen
(skr. 16/9 1959), att för nästa budgetår skall anvisas dels
ett investeringsanslag av 110 000 kr. till utökad maskinell utrustning vid
reproduktionsanstalten, dels ett investeringsanslag av 10 000 kr. till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten vid anstalten.
Efter att närmare ha redogjort för anslagsskrivelsen och däröver avgivna
remissyttranden har departementschefen anfört följande.
»Alla möjligheter att rationalisera arbets- och driftsförhållandena vid reproduktionsanstalten
bör enligt min mening tillvaratagas. Med hänsyn härtill
anser jag mig böra förorda, att för nästa budgetår anvisas 110 000 kronor
för utökning av den maskinella utrustningen. För ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten vid anstalten kan jag tillstyrka, att för nästa
budgetår anvisas ett anslag av 10 000 kronor.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och förslag har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens reproduktionsanstalts fond:
Utökad maskinell utrustning för budgetåret 1960/61 anvisa
ett investeringsanslag av 110 000 kronor.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
13:o) Statens reproduktionsanstalts fond: Ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten. Under åberopande av vad som anförts under nästföregående
punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens reproduktionsanstalts fond:
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för budgetåret
1960/61 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 kronor.
Stockholm den 15 mars 1960
På jordbruksutskottets vägnar:
ANDERS PETTERSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Anderberg, Nord, Sigfrid Larsson, Bertil
Andersson, Eskilsson, Nils Hansson*, Hjalmar Nilsson, Hermansson, Mossberger
och Hedström;
från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Jonsson i Strömsund,
Haeggblom, Antby, Sköld, Lindström, östlund, fru Lindskog, herrar
Rimås och Arweson.
dock att vid behandlingen av punkterna
6 herrar Gunnar Berg, Johanson i Västervik, Franzén och Hedin deltagit
i stället för herrar Bertil Andersson, Jonsson i Strömsund, Sköld och Haeggblom;
11
herrar Uno Olofsson, Jonasson, Johanson i Västervik, Eliasson i Moholm,
Hedin, Jönsson och Johansson i öckerö deltagit i stället för herrar
Nord, Sigfrid Larsson, Jonsson i Strömsund, Haeggblom och östlund samt
fru Lindskog och herr Rimås.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
Vid punkten 11 :o) (Jordfonden) av herrar Eskilsson, Nils Hansson, Uno
Olofsson, Antby, Eliasson i Moholm, Johansson i öckerö och Hedin, vilka
ansett att motionerna I: 79 och II: 98 bort bifallas, samt att utskottets utlåtande
och hemställan därför bort ha följande lydelse:
»Lantbruksnämnderna har genom sina markförvärv blivit ägare till avsevärda
områden av skogs- och åkermark med tillhörande byggnader. Visserligen
har under årens lopp mark för stora värden försålts, men kvar i nämndernas
ägo finns dock så stora arealer att tveksamhet kan råda över lämpligheten
därav. Det borde nämligen vara ett allmänt intresse att det ''buffertlager’
av jordbruksfastigheter, som nämnderna innehar, nedbringas så
mycket som möjligt. För jordbruket är det av ett alldeles speciellt intresse
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960
11
alt fastigheterna efter lantbruksnämndernas förvärv snarast möjligt återförs
i privat ägo.
Jordfonden, som är en revolverande fond, har innevarande budgetår tillförts
ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor. Någon risk bör därför icke
finnas att jordbrukets rationaliseringsverksamhet skall hämmas i brist på
medel, därest lantbruksnämnderna för en aktiv försälj ningspolitik. Någon
speciell aktivering av inköpsverksamheten på grund av det ökade utbudet
av fastigheter synes ej heller behöva uppstå om nämnderna, i stället för att
själva söka förvärva så många fastigheter som möjligt, använder sitt inflytande
till att främja bildandet av ändamålsenliga brukningsenheter genom
jordbrukarnas direktköp.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 79 och
II: 98, avslå Kungl. Maj:ts framställning.»
000518
Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar angående anslag d kapit a1 i texten