Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner. Till jordbruksutskottet har hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt dessa avser jordbruksärenden.

1960-03-15 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1960:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt avser jordbruksärenden, jämte i ämnet väckta motioner. Till jordbruksutskottet har hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt dessa avser jordbruksärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar,

såvitt avser jordbruksärenden, jämte i ämnet

väckta motioner.

Till jordbruksutskottet har hänvisats i statsverkspropositionen gjorda

framställningar om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt dessa avser jordbruksärenden.

Utskottet får härmed avgiva utlåtande över framställningarna.

Beträffande utredningen i hithörande ärenden får utskottet i huvudsak

hänvisa till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för den 4 januari 1960 (bil. 31 till statsverkspropositionen).

I samband härmed har utskottet behandlat punkterna 6 och 11 berörande

motioner.

Statens affärsverksfonder

Domänverket

l:o) Tjänstebostäder för domänverket. För innevarande år har å kapitalbudgeten

under Statens affärverksfonder: Domänverket anvisats ett investeringsanslag

av 700 000 kr. till tjänstebostäder för domänverket. Från anslaget

bestrides kostnaderna för inköp eller uppförande av tjänstebostäder för

domänverkets befattningshavare i sådana fall, då dylika bostäder inte kan

anskaffas på annat sätt.

Domänstyrelsen (skr. 28/8 1959) hemställer, att för ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 800 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Domänstyrelsen anser, att det även för nästa budgetår är nödvändigt med

en betydande medelsanvisning under detta anslag för att tillgodose behovet

av tjänstebostäder för domänverket. Jag finner mig emellertid inte kunna

tillstyrka, att medel anvisas i den omfattning, som domänstyrelsen föreslagit.

För min del förordar jag, att ett anslag av 600 000 kronor anvisas för

ändamålet.»

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Utskottet. Förslaget i propositionen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Tjänsteboståder för domänverket för

budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av 600 000

kronor.

2ro) Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar. Styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök (skr. 28/8 1959) hemställer,

att för nästa budgetår anvisas ett belopp av sammanlagt 739 400 kr. till byggnadsarbeten

m. m. vid statens försöksgårdar. Beloppet avses för följande ändamål.

1. Offer

a) Igenläggning av diken ........................ 2 500

b) Dränering av vattensjuka områden .............. 3 000

c) Inköp av åkerjord.............................. 4 300 9 800

2. Flahult

a) Installation av oljeeldning i föreståndarbostaden .. 3 500

b) Återstående täckdikning av vissa delar av vitmosse
jorden

........................................ 6 000 9 500

3. öjebyn

a) Dikningsarbeten ............................... 8 000

b) Påläggning av tak och målning av assistentbostad . . 3 500 11 500

4. Wiad

Maskinhall m. m................................. 100 000

5. Stenstugu

a) Inredning av traktorgarage och maskinutrymmen i

gamla stallet .................................. 20 000

b) Vagnslider .................................... 15 000

c) Yttre arbeten .................................. 12 000

d) Dikning och täckdikning av myren.............. 4 800

e) Avlopp och täckdikning av fastmarksjorden...... 18 800 70 600

6. Röbåcksdalen

a) Lantarbetarbostäder............................ 134 000

b) Dikning ...................................... 5 000

c) Yttre arbeten ................................. 76 000

d) Installation av oljeeldning i driftsledarbostaden .. 3 000 218 000

7. Ultuna

a) Ombyggnad av avloppsledning m. m............. 30 000

b) Anordnande av tvättstuga för lantbruksskolan och

egendomen .................................... 40 000

c) Om- eller nybyggnad av den s. k. vindbron........ 250 000 320 000

739 400

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

3

Departementschefen har — efter redogörelse för motiveringen beträffande

de olika förslagen — anfört följande.

»Av högskolestyrelsens hemställan framgår att behov föreligger av medel

till ett flertal nybyggnads- och iståndsättningsarbeten vid de statliga försöksgårdarna.

Med hänsyn framför allt till att jordbruksförsöksverksamheten

befinner sig under utredning anser jag mig emellertid inte kunna tillstyrka

att för budgetåret 1960/61 medel anvisas till andra arbeten än den

föreslagna ombyggnaden av avloppsledningen m. m. vid Ultuna. Kostnaderna

härför har beräknats till 30 000 kronor. Till byggnadsarbeten m. m. vid

statens försöksgårdar skulle sålunda för nästa budgetår behöva anvisas ett

investeringsanslag å sistnämnda belopp.»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning göra erinran mot Kungl.

Maj :ts framställning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten m. m. vid statens

försöksgårdar för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag

av 30 000 kronor.

Statens utlåningsfonder

3:o) Jordbrukets maskinlånefond. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1955/56

anvisade investeringsanslaget till Jordbrukets maskinlånefond

må under budgetåret 1960/61 användas för det med

anslaget avsedda ändamålet.

4:o) Kronotorparnas inventarielånefond. Vid 1943 års riksdag (prop. 138;

rskr. 303) beslöts inrättandet av kronotorparnas inventarielånefond. Bestämmelser

rörande utlåning från fonden är meddelade i kungörelsen den

17 juni 1943 (nr 532) angående upplåtelse av kronotorp (ändr. 1945:653,

1950: 336, 1954: 189 och 1958: 536), kungörelsen den 20 juni 1947 (nr 267)

angående upplåtelse av norrländska fjällägenheter, m. m. (omtryck 1958):

534), samt kungörelsen den 2 juni 1950 (nr 339) med vissa bestämmelser

rörande äldre kronolägenheter. Lånen utbetalas numera av domänstyrelsen

och lantbruksstyrelsen. Till fonden anvisades för budgetåret 1945/46 ett

anslag av 50 000 kr., för vartdera budgetåret 1949/50 och 1950/51 ett anslag

av 80 000 kr. samt för budgetåren 1951/52—1953/54 anslag av resp.

50 000, 75 000 och 50 000 kr. För budgetåret 1959/60 har vidare ett kapitaltillskott

av 50 000 kr. tillförts fonden. Av anslagen har 375 000 kr. avsetts

för den av domänstyrelsen och 60 000 kr. för den av lantbruksstyrelsen bedrivna

låneverksamheten.

Domänstyrelsen (skr. 28/8 1959) hemställer, att för dess räkning för nästa

budgetår anvisas ett anslag av 50 000 kr. såsom ett kapitaltillskott till

fonden.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. Nr 8

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Domänstyrelsen förutser på de grunder, som anfördes i 1958 års anslagsäskanden

(1959 års kapitalbudget, jordbruksdepartementet, s. 8), att fonden

under de närmaste åren kommer att belastas med ca 50 000 kr. per år.

Lantbruksstyrelsen (skr. 28/8 1959) anmäler, att den icke beviljat något

inventarielån under budgetåret 1958/59. För sin del anser styrelsen något

kapitaltillskott icke behövas för nästa budgetår.

Kungl. Maj :t har under hänvisning till domänstyrelsens framställning föreslagit

att fonden skall nästa budgetår tillföras ett kapitaltillskott av

50 000 kr.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t förordat biträder utskottet och hemställer

därför,

att riksdagen må till Kronotorparnas inventarielånefond

för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av

50 000 kronor.

5:o) Statens skogslånefond. Utskottet förordar bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och hemställer,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1948/49

anvisade investeringsanslaget till Statens skogslånefond må

under budgetåret 1960/61 användas för det med anslaget

avsedda ändamålet.

6:o) Fiskerilånefonden. Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)

inrättades enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande bestämmelser

för lån ur fonden återfinnes i kungörelsen 1932: 112, ändrad genom

kungörelserna 1948:313, 1949:160 och 1953: 240.

Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller

landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer eller annan

maskinell utrustning för sådana båtar, fiskredskap samt för forsling av fisk

avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre transportmedel, vidare för

anläggning av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling av fiskets

produkter samt för utförande av fiskodling. Med avseende å innehållet

av ett utav Kungl. Maj:t den 29 juli 1957 meddelat beslut möter icke hinder

att med anlitande av lån ur fiskerilånefonden anskaffa gummiflottar såsom

livräddningsanordning till fiskebåtar.

Enligt beslut av 1949 års riksdag fick av Kungl. Maj :t årligen disponeras

ett belopp av 2 000 000 kr. såsom lån från ifrågavarande fond, vilket belopp

av 1955 års riksdag såvitt gällde budgetåret 1954/55 höjdes till 3 000 000 kr.

För budgetåret 1955/56 bestämdes ursprungligen ett belopp av 2 600 000 kr.,

varefter detta höjdes till 4 000 000 kr. För budgetåret 1956/57 fastställdes den

årliga lånevolymen ur fonden ursprungligen till 2 600 000 kr., vilket belopp sedermera

höjdes till 3 800 000 kr. För budgetåret 1957/58 fixerades ursprungligen

en låneram av 3 000 000 kr., vilket belopp riksdagen enligt beslut vid 1958

års A-riksdag höjde till 3 800 000 kr. För budgetåren 1958/59 och 1959/60-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

5

har den årliga lånevolymen ur fonden fastställts till sistnämnda belopp,

3 800 000 kr. Vidare har, efter förslag i propositionen 1959:125, till fiskerilån

i arbetslöshetsbekämpande syfte, å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1958/59 anvisats ett investeringsanslag av 5 000 000 kr. För

denna långivning gäller med hänsyn till dess syfte särskilda bestämmelser

i fråga om låneförmedlingen och lånevillkoren samt bokföringen, dock

att inflytande avbetalningar å dessa särskilda lån tills vidare skall tillgodoföras

fiskerilånefonden och således ingå i fonden.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett investeringsanslag

av 950 000 kr. Då har inte förutsatts någon ändring av den

för innevarande budgetår tillämpade låneramen på 3 800 000 kr.

Fiskeristyrelsen har hemställt, att ramen för utlåningen från fiskerilånefonden

fr. o. m. budgetåret 1960/61 skall höjas till 5 000 000 kr., vilket skulle

erfordra ett investeringsanslag på 2 150 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 133 av herr Hermansson m. fl.,

samt II: 167, likalydande, av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl., vari anhållits,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om ett förslag

till statlig kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med vad reservanterna i 1954 års fiskeriutrednings

betänkande den 30 april 1959 anfört.

Beträffande de skäl som åberopats i motionerna hänvisas till motionen

II: 167.

Sveriges fiskares riksförbund har i anledning av förenämnda motioner i

en den 11 februari 1960 daterad, till utskottet ingiven skrift anfört följande.

Till årets Riksdag har genom motion nr II: 167 av herr Gustafsson i Uddevalla

in. fl. framförts förslag angående statlig kreditgaranti för anskaffande

av fiskefartyg m. m. Sedan undertecknad organisation erhållit kännedom

om förslagets innebörd vill vi vördsamt anföra följande:

Den ekonomiska utvecklingen i vårt land har sedan ganska långt tillbaka

i tiden motiverat statligt stöd i någon form åt olika grenar av näringslivet.

Man har därvid i första hand ansett det vara ett verkligt samhällsintresse att

tillförseln av livsmedel under alla förhållanden tryggades åt den ökande befolkningen.

Dessutom har man avsett att ge yrkesutövarna bättre möjligheter

att bibehålla och om möjligt förbättra läget i internationellt avseende.

Sålunda har både jordbruk och fiske i egenskap av livsmedelsproducenter

under en följd av år åtnjutit visst statligt stöd. Samma förhållande och samma

stöd, fast i helt annan utsträckning, åtminstone ifråga om fisket, har

gällt och gäller fortfarande i våra grannländer.

De statliga fiskerilånen, som genom Riksdagens beslut inrättades redan

år 1891 bär varit och äro fortfarande av den allra största betydelse för den

svenska fiskerinäringen och för dess utveckling och motiveringarna för lånens

tillkomst äro i dagens läge mera aktuella än någonsin. Dessa lån har

vidare i väsentlig grad medverkat till att fiskeflottan i vårt land i stort sett

kunnat bibehållas i fiskarebefolkningens ägo, vilket på grund av fiskets

struktur som näringsgren, varit av lundamental betydelse.

Dock har såsom motionärerna också framhållit, låneramen varit otillräcklig

och samtliga ansökningar har icke alltid kunnat beviljas. Statsmak
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

terna har emellertid hittills visat förståelse för behovet av utökningar och

en del höjningar har under årens lopp kommit till stånd. I och för sig har

detta förhållande varit av betydelse, eftersom man därigenom kunnat få en

anpassning av låneverksamheten till gällande lånebehov.

Den principiella uppläggningen av låneformerna har också varit värdefull

och utvisar en stor framsynthet eftersom decentraliseringen av långivningen

till hushållningssällskap och landsting i praktiken inneburit att den

lokala personkännedomen kommit till sin rätt och kunnat bli avgörande, då

det gällt att bevilja låneansökningar. Detta förhållande anse vi har i sin

tur medfört, alt praktiskt taget inga som helst förluster uppkommit för långivarna

under alla dessa år sedan fonden inrättades.

En övergång till centraliserad långivning, såsom motionärerna föreslagit

kommer enligt vår uppfattning att medföra stora nackdelar både för staten

och för låntagarna och vi anse oss därför böra på det bestämdaste avstyrka

ett genomförande därav.

Det nuvarande systemet, där lokala organ står i ansvar för lånen, ger god

säkerhet för alt endast sådana sökande, som gjort sig kända såsom dugliga

och skötsamma fiskare erhålla lån. Skulle detta ansvar nu överflyttas på

staten torde det icke vara möjligt att upprätthålla samma noggranna personprövning.

En centralisering till Kungl. Fiskeristyrelsen, där en särskild

avdelning med nya tjänster skulle inrättas, utan att motsvarande besparingar

inom hushållningssällskapen kan genomföras, skulle vidare medföra en

fördyrad administration, till nackdel för det allmänna.

Men även ur fiskarebefolkningens egen synpunkt är det nuvarande systemet

bättre än den föreslagna centraliseringen. Möjligheterna till nära kontakt

med långivarna är en avgjord fördel och tillfälle till personliga sammanträffanden

med dem, som ha avgörandet i låneärenden, är av stort värde.

Vi anse, att tillräckliga skäl icke föreligga för eu omläggning av låneformerna

och att det icke är försvarbart att slopa ett beprövat system, som

fungerat till belåtenhet, mot ett nytt, som är helt oprövat och som medför

både fördyringar i administrativt avseende och större olägenheter än fördelar

både för långivare och låntagare.

Frågan om omläggning av fiskerilånefonden har under senare år vid olika

tillfällen varit föremål för överväganden. Genom riksförbundet har fiskarna

städse hävdat, att det är av största vikt för vårt fiske, att den statliga lånefonden

bibehålies. Såväl Statskontoret, fiskeristyrelsen som andra remissinstanser

ha avstyrkt föreslagna omläggningar och både Riksdagens jordbruksutskott

och Riksdagen ha avvisat en föreslagen övergång till statlig

kreditgaranti. De skäl, som varit avgörande härvidlag, äro fortfarande lika

aktuella och numera föreligger ytterligare ett skäl, som i och för sig kan vara

tillräckligt för bibehållandet av de nuvarande låneformerna. Inför de överväganden,

som nu göres om upprättandet av en europeisk frihandelssammanslutning

kommer det säkerligen att bli ett ytterligare svårt handicap för

de svenska fiskarna, om de nu skulle förlora den hittillsvarande förmånen

ifråga om statliga fiskerilån. Enligt vad vi erfarit, kommer såväl Norge som

Danmark att genomföra ökningar av de statliga lånen till fisket, vilka redan

i förväg äro av mycket större omfattning än i vårt land, även om man

tar hänsyn till de olika fångstvärdena.

Med framförande av ovanstående synpunkter ha vi velat fästa Jordbruksutskottets

uppmärksamhet på att denna fråga är av stor betydelse för det

svenska fisket och vill hemställa att dessa synpunkter beaktas vid ärendets

handläggning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

7

Utskottet. I motionerna I: 133 och II: 167 har yrkats, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa om förslag till statlig kreditgaranti

för anskaffning av fiskefartyg m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med

vad reservanterna i 1954 års fiskeriutrednings betänkande den 30 april 1959

anfört.

I anledning av detta yrkande har utskottet tagit del av förenämnda betänkande

och däröver avgivna yttranden. På framställning av 1954 års fiskeriutredning

har Kungl. Maj :t numera befriat utredningen från dess uppdrag.

Frågan om stödet till fiskerinäringen har nämligen kommit i ett nytt

läge genom de internationella överenskommelserna rörande liberalisering

av handeln med bland annat fisk och fiskprodukter. Fiskerinäringens

problem måste härefter bliva föremål för ny prövning mot bakgrund av det

läge som uppstått genom de nya marknadsbildningarna.

Utskottet har efter ingående prövning av förevarande spörsmål bibragts

den uppfattningen, att i samband med det fortsatta utredningsarbetet beträffande

fiskerinäringens problem frågan om att införa ett system med statlig

kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg m. m. bör göras till föremål

för noggrann kartläggning. Först om densamma visar, att det svenska fiskets

konkurrensförmåga ej försämras därav bör övervägas införande av något

nytt system för kreditgivningen, eventuellt såsom komplement till en utlåningsverksamhet

av i stort sett nuvarande typ.

Från utskottets sida föreligger icke någon erinran mot vad Kungl. Maj :t

föreslagit i fråga om utlåningsramen för och medelsanvisningen till fiskerilånefonden

nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Fiskerilånefonden för budgetåret 1960/61 anvisa

ett investeringsanslag av 950 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening giva till

känna vad utskottet anfört rörande utredning om att införa

ett system med statlig kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg

m. m.;

c) att motionerna I: 133 och II: 167 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Fonden för låneunderstöd

7:o) Lån för anskaffande av skol jordbruk vid lantmanna- och lanthushållsskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1947/48

anvisade investeringsanslaget till Lån för anskaffande av

skölj ordbruk vid lantmanna- och lanthushållsskolor må under

budgetåret 1960/61 användas för det med anslaget avsedda

ändamålet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Fonden för förlag till statsverket

8:o) Lagring av jordbruksprodukter. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av

utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1953/54

anvisade investeringsanslaget till Lagring av jordbruksprodukter

må under budgetåret 1960/61 användas för det med

anslaget avsedda ändamålet.

9:o) Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Utskottet, som biträder Kungl. Majrts

förslag, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1953/54

anvisade investeringsanslaget till Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö

må under budgetåret 1960/61 användas för det med

anslaget avsedda ändamålet.

10:o) Ytterligare lagring av jordbruksprodukter. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1953/54

anvisade investeringsanslaget till Ytterligare lagring av jordbruksprodukter

må under budgetåret 1960/61 användas för

det med anslaget avsedda ändamålet.

Diverse kapitalfonder

11 :o) Jordfonden. Kungl. Maj:t har hemställt om ett investeringsanslag

av 4 000 000 kronor för budgetåret 1960/61.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta, till

utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 79 av herr Sveningsson

m. fl. och II: 98 av herr Darlin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta avslå Kungl. Maj :ts förenämnda framställning.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,

får utskottet hänvisa till motionen II: 98.

Lantbruksstgrelsen (skr. 28/8 1959) hemställer, att till fonden för budgetåret

1960/61 anvisas ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens i

framställningen lämnade motivering — anfört följande.

»Med hänsyn till statsmakternas beslut vid 1959 års riksdag (prop. 148;

JoU 30; rskr. 284) syftande till en intensifiering av den yttre rationalisedngsverksamheten

är det av vikt att fondmedel i erforderlig omfattning finnes

tillgängliga för ifrågavarande verksamhet. Vidare har på senare tid för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

,/ordbruksutskottets utlåtande nr 8 år W60

9

märkts ett ökat utbud av jordbruks- och skogsfastigheter på den allmänna

marknaden, av vilka fastigheter åtskilliga bör tillfälligt förvärvas av lantbruksnämnderna

för att utnyttjas i samband med yttre rationaliseringsåtgärder.

Trots att en ökning skett av omsättningen å de fastigheter nämnderna

förvaltar medför här angivna förhållanden att ytterligare krav ställes

på kapital ur jordfonden. Jag föreslår därför, att ett belopp av 4 000 000

kronor anvisas såsom tillskott till sagda fond.»

Utskottet. På de skäl departementschefen anfört biträder utskottet Kungl.

Maj:ts förslag och avstyrker sålunda motionerna I: 79 och II: 98. Utskottet

— som härjämte vill starkt understryka angelägenheten av att lantbruksstyrelsen

vidtager åtgärder för att öka omsättningen av de jordbruks- och skogsfastigheter

lantbruksnämnderna förvaltar — hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

samt med avslag å motionerna 1:79 och 11:98, till

Jordfonden för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag

av 4 000 000 kronor.

12:o) Statens reproduktionsanstalts fond: Utökad maskinell utrustning.

För innevarande budgetår har å kapitalbudgeten under rubriken Statens

reproduktionsanstalts fond anvisats dels 170 000 kr. till utökad maskinell

utrustning, dels 10 000 kr. till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

Med överlämnande av framställning från statens reproduktionsanstalt

ävensom yttrande däröver från statens tryckeriintendent hemställer lantmäteristyrelsen

(skr. 16/9 1959), att för nästa budgetår skall anvisas dels

ett investeringsanslag av 110 000 kr. till utökad maskinell utrustning vid

reproduktionsanstalten, dels ett investeringsanslag av 10 000 kr. till ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten vid anstalten.

Efter att närmare ha redogjort för anslagsskrivelsen och däröver avgivna

remissyttranden har departementschefen anfört följande.

»Alla möjligheter att rationalisera arbets- och driftsförhållandena vid reproduktionsanstalten

bör enligt min mening tillvaratagas. Med hänsyn härtill

anser jag mig böra förorda, att för nästa budgetår anvisas 110 000 kronor

för utökning av den maskinella utrustningen. För ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten vid anstalten kan jag tillstyrka, att för nästa

budgetår anvisas ett anslag av 10 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och förslag har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens reproduktionsanstalts fond:

Utökad maskinell utrustning för budgetåret 1960/61 anvisa

ett investeringsanslag av 110 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

13:o) Statens reproduktionsanstalts fond: Ersättningsanskaffningar och

förnyelsearbeten. Under åberopande av vad som anförts under nästföregående

punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens reproduktionsanstalts fond:

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för budgetåret

1960/61 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 kronor.

Stockholm den 15 mars 1960

På jordbruksutskottets vägnar:

ANDERS PETTERSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Anderberg, Nord, Sigfrid Larsson, Bertil

Andersson, Eskilsson, Nils Hansson*, Hjalmar Nilsson, Hermansson, Mossberger

och Hedström;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Jonsson i Strömsund,

Haeggblom, Antby, Sköld, Lindström, östlund, fru Lindskog, herrar

Rimås och Arweson.

dock att vid behandlingen av punkterna

6 herrar Gunnar Berg, Johanson i Västervik, Franzén och Hedin deltagit

i stället för herrar Bertil Andersson, Jonsson i Strömsund, Sköld och Haeggblom;
11

herrar Uno Olofsson, Jonasson, Johanson i Västervik, Eliasson i Moholm,

Hedin, Jönsson och Johansson i öckerö deltagit i stället för herrar

Nord, Sigfrid Larsson, Jonsson i Strömsund, Haeggblom och östlund samt

fru Lindskog och herr Rimås.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Vid punkten 11 :o) (Jordfonden) av herrar Eskilsson, Nils Hansson, Uno

Olofsson, Antby, Eliasson i Moholm, Johansson i öckerö och Hedin, vilka

ansett att motionerna I: 79 och II: 98 bort bifallas, samt att utskottets utlåtande

och hemställan därför bort ha följande lydelse:

»Lantbruksnämnderna har genom sina markförvärv blivit ägare till avsevärda

områden av skogs- och åkermark med tillhörande byggnader. Visserligen

har under årens lopp mark för stora värden försålts, men kvar i nämndernas

ägo finns dock så stora arealer att tveksamhet kan råda över lämpligheten

därav. Det borde nämligen vara ett allmänt intresse att det ''buffertlager’

av jordbruksfastigheter, som nämnderna innehar, nedbringas så

mycket som möjligt. För jordbruket är det av ett alldeles speciellt intresse

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1960

11

alt fastigheterna efter lantbruksnämndernas förvärv snarast möjligt återförs

i privat ägo.

Jordfonden, som är en revolverande fond, har innevarande budgetår tillförts

ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor. Någon risk bör därför icke

finnas att jordbrukets rationaliseringsverksamhet skall hämmas i brist på

medel, därest lantbruksnämnderna för en aktiv försälj ningspolitik. Någon

speciell aktivering av inköpsverksamheten på grund av det ökade utbudet

av fastigheter synes ej heller behöva uppstå om nämnderna, i stället för att

själva söka förvärva så många fastigheter som möjligt, använder sitt inflytande

till att främja bildandet av ändamålsenliga brukningsenheter genom

jordbrukarnas direktköp.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 79 och

II: 98, avslå Kungl. Maj:ts framställning.»

000518

Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar angående anslag d kapit a1 i texten