Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrad sista dag för val av justitieoch militieombudsmän.
1960-02-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1960:1, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrad sista dag för val av justitieoch militieombudsmän.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1960
1
Nr 1
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående
ändrad sista dag för val av justitie- och militieombudsmän.
I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr
331 i första kammaren av herr Per-Olof Hanson och nr 420 i andra kammaren
av herr Nihlfors hemställes, »att riksdagen måtte besluta såsom
vilande för grundlagsenlig behandling antaga den ändringen av 68 § riksdagsordningen,
att i andra stycket ordet ''tionde’ utbytes mot ''tjugonde''».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Reglerna om val av riksdagens ombudsmän jämte ställföreträdare för
dessa finnas intagna i 68 § riksdagsordningen. Enligt dessa regler verkställes
ifrågavarande val genom fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,
av vilka vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Vidare föreskrives,
att valmännen skola sammanträda till valförrättningen senast å tionde
dagen efter den, då de blivit utsedda. Samma regler gälla såväl för ordinarie
val vart fjärde år som för uppkommande fyllnadsval.
Beträffande valmännens sammankomst gällde före 1941, att valmännen
»böra till valförrättningen sammanträda samma dag, då de blivit utsedda,
och ej må åtskiljas förrän valen äro fulländade». Dessa bestämmelser infördes
1815 och såsom motivering anfördes, att bestämmelserna skulle
bidraga till »det sökta ändamålet av ordning och bestämdhet».
I motion (II: 187) vid 1937 års riksdag hemställdes, »att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande vilka
åtgärder som lämpligen böra vidtagas för att giva åt —--justitieom
budsmannen
och militieombudsmannen en starkare ställning gentemot
domstolar, ämbets- och tjänstemän». Konstitutionsutskottet yttrade (utlåtande
nr 20), efter att ha berört frågan om en förlängning av ombudsmännens
dåvarande valperiod:
I visst samband med frågan om valperioden, men även oberoende därav,
tarvar frågan om valsättet en utredning. Valet sker nu genom valmän, som
skola förrätta detta samma dag de själva blivit utsedda, varmed kan följa,
att det verkliga avgörandet sker under hand i förväg. Det torde därför böra
undersökas, om icke valförrättningen må kunna uppskjutas till en senare
dag för att bereda tillfälle till överläggningar mellan valmännen och om
i övrigt reglerna för valets förrättande behöva överses.
270 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 5 saml. 2 avd. Nr 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 dr 1960
På konstitutionsutskottets hemställan beslöt 1937 års riksdag att i skrivelse
till Konungen anhålla om utredning, med beaktande av utskottets
synpunkter, angående bl. a. justitieombudsmannens och militieombudsmannens
allmänna ämbetsställning och därmed sammanhängande spörsmål
samt om framläggande snarast möjligt för riksdagen av de förslag,
vartill utredningen måtte föranleda.
Inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga avgåvo i mars 1939
betänkande i ämnet (SOU 1939: 7), varvid de anförde bl. a.:
Om funktionstiden för riksdagens ombudsmän,---förlänges från
ett till fyra år, framstår det som ett särskilt angeläget önskemål att reglerna
för utseendet av ombudsmännen så utformas att de i görligaste mån
garantera att valet träffar en lämplig person. Emot det hittills tillämpade
valsättet kunna, såsom ock av konstitutionsutskottet vid 1937 års riksdag
påpekats, vissa erinringar framställas.
De sakkunniga finna huvudprinciperna för det nu gällande valförfarandet
tillfredsställande. Valet synes sålunda jämväl i fortsättningen böra
företagas icke av riksdagen direkt utan genom särskilda för tillfället utsedda
elektorer. I fråga om den tidpunkt under riksdagens lopp, vid vilken
val av JO och MO skall förrättas, finna de sakkunniga nu gällande praxis
efterföljansvärd. De sakkkuniga vilja särskilt framhålla det lämpliga i att
valet icke sker alltför lång tid efter det kamrarna till behandling förehaft
vederbörande utskotts utlåtande över ombudsmannens ämbetsförvaltning.
Vad beträffar elektorernas antal synes detta väl avvägt. Valkollegiet bör
nämligen, om det skall fylla sitt huvudändamål — att medgiva dryftandet
av personella frågor under mera smidiga former — icke vara för stort. Å
andra sidan får det icke göras för litet. Äro valmännen för få, kan utgången
av valen göras beroende av obehöriga inflytelser utifrån. En annan synpunkt
som talar för att antalet valmän icke må vara alltför ringa är, att
valkollegiet bör så troget som möjligt avspegla den inom riksdagen rådande
allmänna uppfattningen. Vad angår valbarheten till elektor synas några
särskilda inskränkningar icke böra uppställas i grundlagen.
I fråga om tiden för elektorernas sammankomst har uttalats, bl. a. av
1937 års konstitutionsutskott, att med den hittills tillämpade ordningen,
enligt vilken valmännen skola förrätta valet samma dag de själva blivit
utsedda, kunde följa, att det verkliga avgörandet skedde under hand i förväg.
De sakkunniga, som kunna instämma häri, vilja understryka att på
sådant sätt elektorernas — och därmed riksdagens — inflytande på utseendet
av ombudsmännen i betänklig mån eluderas. Några mera vägande
skäl för bibehållande av ifrågavarande föreskrift i dess nuvarande kategoriska
avfattning synas icke föreligga. Bestämmelsen, vilken vid sin tillkomst
motiverades med att den skulle bidraga till »det sökta ändamålet
av ordning och bestämdhet» synes böra uppmjukas därhän att elektorerna
skola sammankomma till själva valförrättningen inom viss tid efter det de
blivit utsedda. I fråga om valet av riksdagens fullmäktige finnes icke alls
någon tidsfrist föreskriven; här synes den emellertid vara väl på sin plats.
Tillräckligt rådrum torde kunna erhållas om maximum för fristen sättes
till tio dagar. Svårighet lärer icke föreligga för valnämnden att under
denna tid inhämta erforderliga upplysningar angående lämpliga kandi
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1960
3
dater liksom ej heller att komma i förbindelse med mera avlägset boende
sådana. De sakkunniga utgå ifrån att valmännen vilja sammankomma en
eller, om det skulle visa sig behövligt, flera gånger före den slutliga valförrättningen;
så plägar förfaras av valmännen för utseende av fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret. Något uttryckligt stadgande härom
torde, lika litet som beträffande sistnämnda valmän, behöva uppställas för
ombudsmannaelektorerna, utan böra förberedelserna till valet få fortgå
under friast möjliga former. Den nu förordade grundlagsändringen synes
komma att i icke oväsentlig mån bidraga till att valet verkligen träffar en
person som enligt den allmänna meningen i riksdagen är för ifrågavarande
viktiga kall lämplig och väl skickad. Härigenom minskas i viss mån de
olägenheter som må vara förenade med den av de sakkunniga förordade
utsträckningen av valperioden för ombudsmännen.
I enlighet med vad de sålunda anfört föreslogo de sakkunniga, att 68 §
andra stycket andra punkten riksdagsordningen skulle erhålla nu gällande
lydelse, och i Kungl. Maj :ts proposition nr 152 till 1940 års riksdag tillstyrkte
föredragande departementschefen de sakkunnigas förslag. Konstitutionsutskottet
(utlåtande nr 18) hade intet att invända mot det i propositionen
framlagda grundlagsändringsförslagets avfattning och riksdagen
följde utskottet. Ändringsförslaget antogs slutligen vid 1941 års riksdag.
Vid 1959 års riksdag framlades två likalydande motioner av herr PerOlof
Hanson (I: 189) och av herr Rylander m. fl. (II: 242), i vilka hemställdes
om enahanda ändring av 68 § riksdagsordningen, som nu föreslagits.
I sitt utlåtande (nr 5) över motionerna anförde konstitutionsutskottet:
Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om det författningsarbete, som
bedrives av 1954 års författningsuledning. Enligt sina direktiv skall denna
utredning även upptaga spörsmålet om folkrepresentationens uppbyggnad
och funktionssätt samt därvid förutsättningslöst undersöka om det nuvarande
tvåkammarsystemet bör bibehållas eller ersättas med enkammarsystem.
Enligt meddelande från utredningen den 9 februari i år, vilket utförligare
redovisas i konstitutionsutskottets utlåtande nr 4, har utredningen
genomgått förslag till författningstexter. Dessa ha utformats i tre
dokument: en grundlag, innehållande bestämmelser om de högsta statsorganen,
deras befogenheter och verksamhetsformer, en riksdagsordning, som
icke har grundlagskaraktär men med restriktiva bestämmelser angående
ändring, samt en riksdagsstadga. Utskottet förutsätter, att utredningen under
arbetet med författningsrevisionen icke kan undgå att jämväl komma
in på reglerna om förfarandet vid val av riksdagens ombudsmän och deras
ställföreträdare. På grund av vad sålunda anförts finner sig utskottet —
med erkännande av motionernas beaktansvärda syfte och under erinran
om utskottets initiativrätt i hithörande frågor — icke nu böra framlägga
något grundlagsändringsförslag i anledning av motionerna.»
Utskottets avstyrkande utlåtande blev av riksdagen godkänt.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 dr 1960
Utskottet. Förevarande motioner ha samma innebörd som de år 1959
behandlade. Inledningsvis vill utskottet betona, att bestämmelserna om
förfarandet vid val av riksdagens ombudsmän, vilka intaga en central och
betydelsefull ställning, skola vara så utformade, att största möjliga garantier
skapas för att till innehavare av befattningarna utses för uppgiften
väl lämpade personer. Det måste vidare anses självklart, att de av riksdagen
utsedda valmännen skola träffa ej blott det formella utan även det
faktiska avgörandet vid valet av ombudsmän. En ordning som medför att
det verkliga avgörandet träffas under hand i förväg — varigenom valmännens
och därmed riksdagens inflytande i förevarande hänseende i betänklig
mån minskas —- kan icke anses tillfredsställande. Den år 1941 antagna
grundlagsändringen, enligt vilken tidsfristen för valet utsträcktes till tio
dagar, tillkom i syfte att ge valmännen erforderligt rådrum. Såsom motionärerna
framhållit har det emellertid i praktiken visat sig, att denna tidrymd
icke alltid är tillräcklig för överläggning samt för förhandling med
personer, som kunna ifrågakomma till befattningarna. Följden härav har
blivit, att den olägenhet, man velat undanröja genom 1941 års grundlagsändring,
i viss mån alltjämt kvarstår. Det är därför angeläget att tidsfristen
för valet ytterligare utsträckes. Emellertid bör valet ej draga ut
alltför långt på tiden. Denna synpunkt gör sig främst gällande, därest
sannolikheten talar för att omval av befattningshavare kommer att ske.
Vid övervägande av angivna omständigheter finner utskottet, att skäligt
rådrum beredes valmännen om den tid, inom vilken val av ombudsman
skall förrättas, utsträckes från nuvarande tio till femton dagar. På grund
av vad sålunda anförts och då det slutliga resultatet av författningsutredningens
arbete icke kan bli föremål för riksdagens prövning förrän under
loppet av nästa valperiod till andra kammaren hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motioner, såsom
vilande för vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga
följande såsom utskottets förslag betecknade
Förslag
till
ändrad lydelse av 68
(Nuvarande lydelse)
§ 68.
Till följd---därefter försig
gått.
Val av justitieombudsman och
militieombudsman verkställes ge
-
§ riksdagsordningen
(Utskottets förslag)
§ 68.
Till följd---därefter försig
gått.
Val av justitieombudsman och
militieombudsman verkställes genom
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1960
5
(Nuvarande lydelse)
nom fyrtioåtta för tillfället nämnda
valmän, av vilka vardera kammaren
inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän
skola sammanträda till valförrättningen
senast å tionde dagen
efter den, då de blivit utsedda. Vid
valet gälle enahanda bestämmelser
som för val av kamrarnas talmän.
Valmännen böra — — — äger
rum.
I händelse---i riksgälds
kontoret.
(Utskottets förslag)
fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,
av vilka vardera kammaren
inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän
skola sammanträda till valförrättningen
senast å femtonde dagen
efter den, då de blivit utsedda. Vid
valet gälle enahanda bestämmelser
som för val av kamrarnas talmän.
Valmännen böra — — — äger
rum.
I händelse — ----i riksgälds
kontoret.
Stockholm den 25 februari 1960
På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Damström*, Georg Pettersson,
Torsten Andersson, Olsén*, Sveningsson, fru Segerstedt-Wiberg, herrar Erik
Olsson, Nils-Eric Gustafsson* och Hedblom; samt
från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Spångberg, Magnusson
i Tumhult, von Friesen, Jonsson i Haverö, Gustafsson i Bogla, Braconier,
Hammar, Andersson i Linköping och Alemyr.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Pettersson i Norregård och Sveningsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.