Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrad sista dag för val av justitieoch militieombudsmän.

1960-02-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1960:1, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändrad sista dag för val av justitieoch militieombudsmän.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1960

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående

ändrad sista dag för val av justitie- och militieombudsmän.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr

331 i första kammaren av herr Per-Olof Hanson och nr 420 i andra kammaren

av herr Nihlfors hemställes, »att riksdagen måtte besluta såsom

vilande för grundlagsenlig behandling antaga den ändringen av 68 § riksdagsordningen,

att i andra stycket ordet ''tionde’ utbytes mot ''tjugonde''».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Reglerna om val av riksdagens ombudsmän jämte ställföreträdare för

dessa finnas intagna i 68 § riksdagsordningen. Enligt dessa regler verkställes

ifrågavarande val genom fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,

av vilka vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Vidare föreskrives,

att valmännen skola sammanträda till valförrättningen senast å tionde

dagen efter den, då de blivit utsedda. Samma regler gälla såväl för ordinarie

val vart fjärde år som för uppkommande fyllnadsval.

Beträffande valmännens sammankomst gällde före 1941, att valmännen

»böra till valförrättningen sammanträda samma dag, då de blivit utsedda,

och ej må åtskiljas förrän valen äro fulländade». Dessa bestämmelser infördes

1815 och såsom motivering anfördes, att bestämmelserna skulle

bidraga till »det sökta ändamålet av ordning och bestämdhet».

I motion (II: 187) vid 1937 års riksdag hemställdes, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande vilka

åtgärder som lämpligen böra vidtagas för att giva åt —--justitieom
budsmannen

och militieombudsmannen en starkare ställning gentemot

domstolar, ämbets- och tjänstemän». Konstitutionsutskottet yttrade (utlåtande

nr 20), efter att ha berört frågan om en förlängning av ombudsmännens

dåvarande valperiod:

I visst samband med frågan om valperioden, men även oberoende därav,

tarvar frågan om valsättet en utredning. Valet sker nu genom valmän, som

skola förrätta detta samma dag de själva blivit utsedda, varmed kan följa,

att det verkliga avgörandet sker under hand i förväg. Det torde därför böra

undersökas, om icke valförrättningen må kunna uppskjutas till en senare

dag för att bereda tillfälle till överläggningar mellan valmännen och om

i övrigt reglerna för valets förrättande behöva överses.

270 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 5 saml. 2 avd. Nr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 dr 1960

På konstitutionsutskottets hemställan beslöt 1937 års riksdag att i skrivelse

till Konungen anhålla om utredning, med beaktande av utskottets

synpunkter, angående bl. a. justitieombudsmannens och militieombudsmannens

allmänna ämbetsställning och därmed sammanhängande spörsmål

samt om framläggande snarast möjligt för riksdagen av de förslag,

vartill utredningen måtte föranleda.

Inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga avgåvo i mars 1939

betänkande i ämnet (SOU 1939: 7), varvid de anförde bl. a.:

Om funktionstiden för riksdagens ombudsmän,---förlänges från

ett till fyra år, framstår det som ett särskilt angeläget önskemål att reglerna

för utseendet av ombudsmännen så utformas att de i görligaste mån

garantera att valet träffar en lämplig person. Emot det hittills tillämpade

valsättet kunna, såsom ock av konstitutionsutskottet vid 1937 års riksdag

påpekats, vissa erinringar framställas.

De sakkunniga finna huvudprinciperna för det nu gällande valförfarandet

tillfredsställande. Valet synes sålunda jämväl i fortsättningen böra

företagas icke av riksdagen direkt utan genom särskilda för tillfället utsedda

elektorer. I fråga om den tidpunkt under riksdagens lopp, vid vilken

val av JO och MO skall förrättas, finna de sakkunniga nu gällande praxis

efterföljansvärd. De sakkkuniga vilja särskilt framhålla det lämpliga i att

valet icke sker alltför lång tid efter det kamrarna till behandling förehaft

vederbörande utskotts utlåtande över ombudsmannens ämbetsförvaltning.

Vad beträffar elektorernas antal synes detta väl avvägt. Valkollegiet bör

nämligen, om det skall fylla sitt huvudändamål — att medgiva dryftandet

av personella frågor under mera smidiga former — icke vara för stort. Å

andra sidan får det icke göras för litet. Äro valmännen för få, kan utgången

av valen göras beroende av obehöriga inflytelser utifrån. En annan synpunkt

som talar för att antalet valmän icke må vara alltför ringa är, att

valkollegiet bör så troget som möjligt avspegla den inom riksdagen rådande

allmänna uppfattningen. Vad angår valbarheten till elektor synas några

särskilda inskränkningar icke böra uppställas i grundlagen.

I fråga om tiden för elektorernas sammankomst har uttalats, bl. a. av

1937 års konstitutionsutskott, att med den hittills tillämpade ordningen,

enligt vilken valmännen skola förrätta valet samma dag de själva blivit

utsedda, kunde följa, att det verkliga avgörandet skedde under hand i förväg.

De sakkunniga, som kunna instämma häri, vilja understryka att på

sådant sätt elektorernas — och därmed riksdagens — inflytande på utseendet

av ombudsmännen i betänklig mån eluderas. Några mera vägande

skäl för bibehållande av ifrågavarande föreskrift i dess nuvarande kategoriska

avfattning synas icke föreligga. Bestämmelsen, vilken vid sin tillkomst

motiverades med att den skulle bidraga till »det sökta ändamålet

av ordning och bestämdhet» synes böra uppmjukas därhän att elektorerna

skola sammankomma till själva valförrättningen inom viss tid efter det de

blivit utsedda. I fråga om valet av riksdagens fullmäktige finnes icke alls

någon tidsfrist föreskriven; här synes den emellertid vara väl på sin plats.

Tillräckligt rådrum torde kunna erhållas om maximum för fristen sättes

till tio dagar. Svårighet lärer icke föreligga för valnämnden att under

denna tid inhämta erforderliga upplysningar angående lämpliga kandi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1960

3

dater liksom ej heller att komma i förbindelse med mera avlägset boende

sådana. De sakkunniga utgå ifrån att valmännen vilja sammankomma en

eller, om det skulle visa sig behövligt, flera gånger före den slutliga valförrättningen;

så plägar förfaras av valmännen för utseende av fullmäktige

i riksbanken och riksgäldskontoret. Något uttryckligt stadgande härom

torde, lika litet som beträffande sistnämnda valmän, behöva uppställas för

ombudsmannaelektorerna, utan böra förberedelserna till valet få fortgå

under friast möjliga former. Den nu förordade grundlagsändringen synes

komma att i icke oväsentlig mån bidraga till att valet verkligen träffar en

person som enligt den allmänna meningen i riksdagen är för ifrågavarande

viktiga kall lämplig och väl skickad. Härigenom minskas i viss mån de

olägenheter som må vara förenade med den av de sakkunniga förordade

utsträckningen av valperioden för ombudsmännen.

I enlighet med vad de sålunda anfört föreslogo de sakkunniga, att 68 §

andra stycket andra punkten riksdagsordningen skulle erhålla nu gällande

lydelse, och i Kungl. Maj :ts proposition nr 152 till 1940 års riksdag tillstyrkte

föredragande departementschefen de sakkunnigas förslag. Konstitutionsutskottet

(utlåtande nr 18) hade intet att invända mot det i propositionen

framlagda grundlagsändringsförslagets avfattning och riksdagen

följde utskottet. Ändringsförslaget antogs slutligen vid 1941 års riksdag.

Vid 1959 års riksdag framlades två likalydande motioner av herr PerOlof

Hanson (I: 189) och av herr Rylander m. fl. (II: 242), i vilka hemställdes

om enahanda ändring av 68 § riksdagsordningen, som nu föreslagits.

I sitt utlåtande (nr 5) över motionerna anförde konstitutionsutskottet:
Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om det författningsarbete, som

bedrives av 1954 års författningsuledning. Enligt sina direktiv skall denna

utredning även upptaga spörsmålet om folkrepresentationens uppbyggnad

och funktionssätt samt därvid förutsättningslöst undersöka om det nuvarande

tvåkammarsystemet bör bibehållas eller ersättas med enkammarsystem.

Enligt meddelande från utredningen den 9 februari i år, vilket utförligare

redovisas i konstitutionsutskottets utlåtande nr 4, har utredningen

genomgått förslag till författningstexter. Dessa ha utformats i tre

dokument: en grundlag, innehållande bestämmelser om de högsta statsorganen,

deras befogenheter och verksamhetsformer, en riksdagsordning, som

icke har grundlagskaraktär men med restriktiva bestämmelser angående

ändring, samt en riksdagsstadga. Utskottet förutsätter, att utredningen under

arbetet med författningsrevisionen icke kan undgå att jämväl komma

in på reglerna om förfarandet vid val av riksdagens ombudsmän och deras

ställföreträdare. På grund av vad sålunda anförts finner sig utskottet —

med erkännande av motionernas beaktansvärda syfte och under erinran

om utskottets initiativrätt i hithörande frågor — icke nu böra framlägga

något grundlagsändringsförslag i anledning av motionerna.»

Utskottets avstyrkande utlåtande blev av riksdagen godkänt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 dr 1960

Utskottet. Förevarande motioner ha samma innebörd som de år 1959

behandlade. Inledningsvis vill utskottet betona, att bestämmelserna om

förfarandet vid val av riksdagens ombudsmän, vilka intaga en central och

betydelsefull ställning, skola vara så utformade, att största möjliga garantier

skapas för att till innehavare av befattningarna utses för uppgiften

väl lämpade personer. Det måste vidare anses självklart, att de av riksdagen

utsedda valmännen skola träffa ej blott det formella utan även det

faktiska avgörandet vid valet av ombudsmän. En ordning som medför att

det verkliga avgörandet träffas under hand i förväg — varigenom valmännens

och därmed riksdagens inflytande i förevarande hänseende i betänklig

mån minskas —- kan icke anses tillfredsställande. Den år 1941 antagna

grundlagsändringen, enligt vilken tidsfristen för valet utsträcktes till tio

dagar, tillkom i syfte att ge valmännen erforderligt rådrum. Såsom motionärerna

framhållit har det emellertid i praktiken visat sig, att denna tidrymd

icke alltid är tillräcklig för överläggning samt för förhandling med

personer, som kunna ifrågakomma till befattningarna. Följden härav har

blivit, att den olägenhet, man velat undanröja genom 1941 års grundlagsändring,

i viss mån alltjämt kvarstår. Det är därför angeläget att tidsfristen

för valet ytterligare utsträckes. Emellertid bör valet ej draga ut

alltför långt på tiden. Denna synpunkt gör sig främst gällande, därest

sannolikheten talar för att omval av befattningshavare kommer att ske.

Vid övervägande av angivna omständigheter finner utskottet, att skäligt

rådrum beredes valmännen om den tid, inom vilken val av ombudsman

skall förrättas, utsträckes från nuvarande tio till femton dagar. På grund

av vad sålunda anförts och då det slutliga resultatet av författningsutredningens

arbete icke kan bli föremål för riksdagens prövning förrän under

loppet av nästa valperiod till andra kammaren hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner, såsom

vilande för vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga

följande såsom utskottets förslag betecknade

Förslag

till

ändrad lydelse av 68

(Nuvarande lydelse)

§ 68.

Till följd---därefter försig
gått.

Val av justitieombudsman och

militieombudsman verkställes ge
-

§ riksdagsordningen

(Utskottets förslag)

§ 68.

Till följd---därefter försig
gått.

Val av justitieombudsman och

militieombudsman verkställes genom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1960

5

(Nuvarande lydelse)

nom fyrtioåtta för tillfället nämnda

valmän, av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän

skola sammanträda till valförrättningen

senast å tionde dagen

efter den, då de blivit utsedda. Vid

valet gälle enahanda bestämmelser

som för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra — — — äger

rum.

I händelse---i riksgälds
kontoret.

(Utskottets förslag)

fyrtioåtta för tillfället nämnda valmän,

av vilka vardera kammaren

inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän

skola sammanträda till valförrättningen

senast å femtonde dagen

efter den, då de blivit utsedda. Vid

valet gälle enahanda bestämmelser

som för val av kamrarnas talmän.

Valmännen böra — — — äger

rum.

I händelse — ----i riksgälds
kontoret.

Stockholm den 25 februari 1960

På konstitutionsutskottets vägnar:

BENGT ELMGREN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström*, Georg Pettersson,

Torsten Andersson, Olsén*, Sveningsson, fru Segerstedt-Wiberg, herrar Erik

Olsson, Nils-Eric Gustafsson* och Hedblom; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Spångberg, Magnusson

i Tumhult, von Friesen, Jonsson i Haverö, Gustafsson i Bogla, Braconier,

Hammar, Andersson i Linköping och Alemyr.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Pettersson i Norregård och Sveningsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.