Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1960-04-20 · 122 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 86 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1960/61 under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Handelsdepartementet

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 1, s. 20 och 21 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1960) att dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsdepartementet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till

Handelsdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetär anvisa ett förslagsanslag

av 1 378 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 354 500 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av För flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att en tjänst som

kanslibiträde i Ae 7 utbytes mot en tjänst som kontorist i Ae 9. Medelsbehovet

ökar härigenom med 1 100 kronor.

För automatiska utgiftsökningar beräknas tillsammans 36 900 kronor,

huvudsakligen till följd av ökning av rörligt tillägg och höjda folkpensionsavgifter.

Å andra sidan torde anslagsposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal kunna nedräknas med 14 500 kronor.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen............ 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10

561 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .............................. 170 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 180 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 19 800

Summa kronor 1 378 000

b) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 378 000 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 21), innebärande en sänkning av anslaget med 1 000

kronor till följd av viss minskning av departementets utgifter för anskaffning

och underhåll av möbler och inventarier, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

69 500 kronor.

3ro) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 21), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Kommerskollegium m. m.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 22—31) att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar

i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Kommerskollegium:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

3 588 200 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hagberg (I: 383) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren

m. fl. (II: 339), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte dels godkänna i motionerna förordad avlöningsstat för kommerskollegium

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61 dels ock

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

3

till Kommerskollegium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 3 538 200 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson m. fl. (I: 389) och den andra inom andra kammaren av

herr Persson i Appuna m. fl. (II: 337), i vilka hemställts, att riksdagen —

med ändring av Kungl. Maj :ts förslag — måtte besluta att inom kommerskollegiets

industribyrå inrätta de tjänster, som av kommerskollegium föreslagits.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 339

och I: 389.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 3 316 200 kronor.

Departementschefen tillstyrker kommerskollegiets förslag om inrättande

av en förste byråsekreterartjänst i Ae 23 å utrikes- och utredningsbyrån.

En förstärkning av personalresurserna å statistiska byrån är otvivelaktigt

erforderlig på grund av både nytillkommande permanenta arbetsuppgifter

och den pågående omläggningen av näringsstatistiken till ny varunomenklatur.

I avaktan på statsmakternas prövning av 1956 års statistikkommittés

förslag torde dock byrån icke böra tillföras nya fasta tjänster, utan

hela behovet av ökad personal bör tillgodoses genom anställande av extra

befattningshavare. I likhet med statskontoret uppskattar departementschefen

det härför erforderliga medelsbehovet till 183 000 kronor, att redovisas

över en ny, förslagsvis betecknad anslagspost till Avlöningar till tillfällig

personal m. m. I samband därmed kan anslagsposten till Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal minskas med 33 000 kronor, motsvarande vad

som innevarande budgetår anvisats för tillfällig arbetskraft å statistiska

byrån.

Departementschefen är ense med arbetsmarknadsstyrelsen och även Landsorganisationen

om det stora värdet ur olika synpunkter av en bättre korttidsstatistik

över produktion, order och lager inom industrien. Förutsättningarna

för en dylik utbyggnad av industristatistiken måste emellertid närmare

utredas och vissa provundersökningar företas. Arbetet därmed bör anförtros

kommerskollegium i samråd med berörda myndigheter och organisationer.

Efter underhandskontakt med kollegium uppskattar departementschefen

de erforderliga utgifterna för ändamålet under nästa budgetår till

50 000 kronor, att inräknas i den förenämnda anslagsposten till Avlöningar

till tillfällig personal vid statistiska byrån.

Beträffande beredningen inom kollegium av ärenden, som sammanhänger

med det statliga kreditstödet till hantverk och småindustri, hänvisar departementschefen

till vad han — i anslutning till frågan om en samordning

in. in. av nämnda kreditstöd -— uttalat under anslaget till Bidrag till företagareföreningar

in. fl. Kollegium har i detta sammanhang föreslagit att den

nuvarande garantilånescklionen införlivas med industribyrån. I samband

därmed borde den å nämnda sektion sysselsatta arvodesavlönade personalen

överföras på extraordinarie stat och även erhålla förbättrade avlönings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

förmåner. Kollegium uppskattar kostnaderna för erforderlig personaluppsättning

till 187 000 kronor, vilket är drygt 44 000 kronor mer än för närvarande.

— Departementschefen ansluter sig till kollegiets förslag om garantilånesektionens

överflyttning till industribyrån och är beredd att medverka

till viss utökning av personalen, till extraordinariesättning av nuvarande

arvodesbefattningar samt till förbättrade avlöningsförmåner i vissa

fall. Medel torde sålunda beräknas för inrättande vid kollegium från och

med nästa budgetår av en tjänst som byrådirektör i Ae 24, en tjänst

som förste byråsekreterare i Ae 23, en tjänst som förste byråsekreterare

i Ae 21 samt en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång. Samtidigt

med inrättandet av dessa tjänster kan de nuvarande tre arvodesbefattningarna

i kvalificerad ställning vid garantilånesektionen indras.

Jämte nämnda arvodister sysslar inom kommerskollegium för närvarande

med låneärendenas beredning en förste byråsekreterare i Ae 21,

en kontorist i Ag 9, ett kanslibilräde i Ae 7 samt ett kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång. Beträffande dessa tjänster föreslår departementschefen

i det följande ingen annan förändring än extraordinariesättning

av kontoristtjänsten. Avlöningskostnaderna under budgetåret 1960/61

för hela personaluppsättningen för låneärenden kommer vid bifall till departementschefens

förslag att uppgå till i runt tal 155 000 kronor, vilket

med omkring 12 000 kronor överstiger motsvarande kostnader under innevarande

budgetår.

Departementschefen biträder förslaget om indragning av en kommerserådstjänst.

Däremot torde lämnas utan bifall yrkandet om en förstärkning

av biträdespersonalen på elektriska byrån.

Departementschefen tillstyrker kollegiets förslag om anvisande av oförändrat

120 000 kronor till bestridande av kostnaderna för utredningsarbete

i samband med upprättande av den europeiska frihandelssammanslutningen

och förhandlingarna om ett vidare europeiskt ekonomiskt samarbete.

Härutöver beräknas under anslagsposterna till Rörligt tillägg och till

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ökningar med respektive

65 300 och 39 800 kronor.

Utskottet. Enligt motionerna I: 383 och II: 339 böra några särskilda medel

icke anvisas till en förbättring av korttidsstatistiken över produktion,

order och lager inom industrien. Utskottet delar härvidlag departementschefens

uppfattning om värdet ur olika synpunkter av att en sådan utbyggnad

av industristatistiken kommer till stånd och tillstyrker anvisning av

50 000 kronor för ändamålet. Ifrågavarande motioner, såvitt här är i fråga,

avstyrkas alltså.

Vad angår beredningen inom kollegium av ärenden, som röra lån och

lånegarantier till hantverk och småindustri, har departementschefen föreslagit

en överflyttning av den särskilda lånegarantisektionen till kollegiets

industribyrå. Vidare förordas viss utökning av den berörda personalen och

extraordinariesättning av nuvarande arvodesbefattningar. Förslaget i den
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

5

na del medför, att personalkostnaderna, som för närvarande uppgå till ca

143 000 kronor, ökas med ca 12 000 kronor. Utskottet biträder nämnda förslag,

vilket innebär, att motionerna I: 389 och II: 337 — i vilka begäres en

utökning av personalen i enlighet med kommerskollegiums förslag — avstyrkas.

Nämnas må i sammanhanget, att, förutom de av departementschefen

redovisade arvodesbefattningarna på lånegarantisektionen, ytterligare

en arvodesavlönad kvalificerad befattningshavare finnes, som för närvarande

är tjänstledig på grund av sjukdom. Utskottet förutsätter, att de för

nämnda befattning beräknade medlen — ca 30 000 kronor — även i fortsättningen

skola stå till förfogande för att möjliggöra en förstärkning av

den ifrågavarande personalen.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit har icke föranlett någon erinran

från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 383 och II: 339 samt I: 389 och

II: 337, förstnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för kommerskollegium vidtaga de ändringar, som angivits i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1960;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 1 285 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.................................. 10 800

3. Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska byrån,

förslagsvis..................................... 233 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 1 527 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 472 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................... 60 000

Summa kronor 3 588 200

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 588 200 kronor.

5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, s. 31—33), innebärande en nedräkning av delposten till ersättningar

för resor inom riket med 5 000 kronor samt en uppräkning av

delposten till övriga expenser med 20 000 kronor och av posten till publikalionstryck

med 39 000 kronor, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 632 400

kronor.

6:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

6, s. 34 och 35) att dels godkänna av departementschefen förordad ändring

i personalförteckningen för bergsstaten, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för bergsstaten, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1960/61, dels och till Bergsstaten: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 298 800 kronor.

Innehavaren av den ordinarie befattningen som kontorsbilräde i södra

distriktet avgår med pension under våren 1960, varefter tjänsten bör besättas

med befattningshavare i reglerad befordringsgång. I anledning härav

beräknas ett minskat medelsbehov av 1 800 kronor. — För löneklassändringar

beräknas en minskning med 2 500 kronor och för rörligt tillägg

och höjda folkpensionsavgifter en ökning med 2 500 resp. 3 000 kronor.

Utskottet tillstyrker den förordade ändringen i personalförteckningen.

Mot anslagsberäkningen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för bergsstaten, som angivits i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1960;

b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vadare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 232 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis... 19 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 43 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 4 800

Summa kronor 300 000

c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

7 :o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

7, s. 35), innebärande en anslagsökning av 1 500 kronor föranledd av kostnadsstegringar

och vissa anskaffningsbehov, hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

7

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.

8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 35 och 36), innebärande en ökad medelstilldelning med

5 000 kronor för anställande av extra arbetskraft och med 9 100 kronor för

automatiska utgiftsstegringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis....... 98 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 125 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 32 100

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 4 600

Summa kronor 260 300

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 260 300 kronor.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, s. 36 och 37), innebärande att posten till reseersättningar

uppräknas med 2 000 kronor och att posten till expenser nedräknas med

3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

35 100 kronor.

10 :o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 10, s. 37 och 38) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för näringsfrihetsrådet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1960/61, dels ock till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 130 500 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Hagberg (I: 384)

och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren m. fl. (II: 338),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret 1960/61 anvisa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960

under näringsfrihetsrådets, ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor

samt statens pris- och kartellnämnds avlöningsanslag tillhopa 1 415 000 kronor

samt under samma myndigheters omkostnadsanslag tillhopa 321 500

kronor, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte

vid innevarande års höstriksdag framlägga förslag om sådan omorganisation

av nämnda myndigheter att verksamheten under tiden den 1 januari 1961

—den 30 juni 1961 kan enligt i motionerna angivna riktlinjer rymmas inom

en kostnadsram av omkring 538 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 338.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att för nästa budgetår de tre i motionerna

angivna myndigheternas avlöningsanslag anvisas med tillhopa 2 365 000

kronor samt berörda myndigheters omkostnadsanslag med tillhopa 391 500

kronor.

Näringstrihetsrådets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 108 600 kronor.

Departementschefen tillstyrker inrättande vid näringsfrihetsrådet från och

med nästa budgetår av en kontoristtjänst i lönegrad Ae 9. För tillgodoseende

av behovet av extra skrivhjälp och vikariatsersättningar beräknas

5 000 kronor. Till löneklassändringar, till rörligt tillägg och till kompensation

för höjda folkpensionsavgifter upptages resp. 1 300, 3 000 och 1 700

kronor.

Utskottet. I motionerna har givits uttryck åt den uppfattningen, att ett

minskat behov föreligger av en samhällelig kontroll av pris- och konkurrensförhållandena

inom näringslivet och att med hänsyn härtill en begränsning

bör kunna ske av den statliga övervaknings- och utredningsverksamheten

på området. I fråga om näringsfrihetsrådet och ombudsmannaämbetet för

näringsfrihetsfrågor antydes icke närmare, hur de organisatoriskt skulle

komma att påverkas av en sådan begränsning av verksamheten. Beträffande

pris- och kartellnämnden hänvisas till den vid nämndens inrättande alternativt

föreslagna anordningen att till kommerskollegium knyta en pris- och

kartellbyrå samt en rådgivande nämnd.

Utskottet finner för sin del icke skäl föreligga för en inskränkning av den

verksamhet, som bedrives av ifrågavarande myndigheter och följaktligen

icke heller för en begränsning av deras organisation. Vad angår pris- och

kartellnämnden vill utskottet erinra om att en skärpning av samhällets

prisövervakning bedömts erforderlig i samband med införandet av en allmän

varuskatt från och med den 1 januari 1960 och att en icke obetydlig

förstärkning av nämndens resurser därför nyligen skett. Med hänsyn härtill

och då de skäl i övrigt, som på sin tid motiverade den närmare utformningen

av nämnda myndigheter, i stort alltjämt torde äga giltighet, avstyrkas

motionerna såväl i vad de avse skrivelse till Kungl. Maj :t som beträffande

anslagen till myndigheterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960 9

Vad Kungl. Maj:t föreslagit under här ifrågavarande punkt föranleder

icke någon erinran från utskottet.

Med avseende å anslagen till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader, Ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar och Omkostnader samt

Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar och Omkostnader gör utskottet

hemställan under efterföljande punkter.

I fråga om nu förevarande punkt hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/

61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis......................... 31 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 91 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 6 100

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 19QQ

Summa kronor 130 500

b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 130 500 kronor;

II. att motionerna I: 384 och II: 338, såvitt de avse skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

11 :o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 11, s. 39) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/

61 anvisa ett förslagsanslag av 13 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 200 kronor.

Anlagsposten till reseersättningar torde i anslutning till belastningen

under sistförflutna budgetår böra nedräknas med 2 000 kronor. Å andra

sidan bör posten till expenser ökas med 4 000 kronor.

Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,

biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 384 och II: 338, såvitt nu är

i fråga, till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 13 200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

12:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 12, s. 39—41) att dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för ombudsmannaämbetet för

näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61, dels ock till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 262 100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 276 100 kronor.

I enlighet med förslag av ombudsmannaämbetet bör medel icke beräknas

för en vakanthållen ordinarie kontorsbiträdestjänst. Därutöver synes i samband

med näringsfrihetsrådets flyttning till andra lokaler en reduktion möjlig

med 8 000 kronor av medelsanvisningen till avlöningar till icke-ordinarie

personal.

Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,

biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet

för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 218 400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 39 300

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 4 40Q

Summa kronor 262 100

b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

262 100 kronor.

13:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 41) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 25 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 200 kronor.

Departementschefen föreslår oförändrad medelsanvisning.

Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,

biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

11

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 384 och II: 338, såvitt nn

är i fråga, till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 25 200 kronor.

14:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 14, s. 41—43) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens pris- och kartellnämnd, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Statens prisoch

kartellnämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 972 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 649 500 kronor.

I fråga om pris- och kartellnämndens anslagsbehov för budgetåret 1960/

61 vill departementschefen erinra om att förra årets höstriksdag ställt medel

till förfogande för en rätt avsevärd utbyggnad av de personella resurserna

hos nämnden i samband med omsättningsskattens införande. Medel anvisades

sålunda för anställande från och med den 1 januari 1960 av fjorton

nya befattningshavare i olika lönegrader med placering på nämndens andra

och tredje utredningsbyråer. De sammanlagda lönekostnaderna för tiden den

1 januari—den 30 juni 1960 uppskattades till 132 000 kronor. Samtidigt

beräknades ytterligare 56 400 kronor under omkostnadsanslaget, varav emellertid

en del avsåg engångskostnader.

Mot bakgrunden härav är departementschefen icke beredd att nu tillstyrka

ytterligare utbyggnad av nämnden eller förändring av existerande tjänster

där. Då emellertid, enligt vad som upplyses i petitaskrivelsen, arbetet

med butiksregistret i Stockholm kan med fördel handhavas av personal med

lägre kompetens än som sker för närvarande, tillstyrkes för nämnda arbetsuppgifter

m. m. inrättande från och med den 1 juli 1960 av en tjänst som

kanslibiträde i Ae 7.

Till biträdespersonal, till arvoden och särskilda ersättningar samt till vikariats-

och övertidsersättningar beräknas för nästa budgetår ett minskat

medelsbehov av resp. 7 300, 1 500 och 900 kronor. Å andra sidan upptages

för automatiska lönegrads- och löneklassuppflyttningar höjning med 9 900

kronor, för rörligt tillägg 34 200 kronor och för kompensation för höjda

folkpensionsavgifler 18 900 kronor.

Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,

biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga,

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 80 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 34 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..... 1 540 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 285 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 32 500

Summa kronor 1 972 400

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 972 400 kronor.

15:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 15, s. 43 och 44) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 353 100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 266 300 kronor.

I anslutning till den av förra årets höstriksdag beslutade personalförstärkningen

hos nämnden räknades med ökade medel även till omkostnader. Med

hänvisning härtill förordar departementschefen nu för budgetåret 1960/61

ökning av anslagsposten till Reseersättningar med 80 000 kronor och av delposten

till Övriga expenser med 12 800 kronor. Då emellertid under nämnda

delpost i petitaskrivelsen räknas med vissa besparingar för nästa budgetår,

vilka uppskattas till 2 500 kronor, blir nettoökningen under delposten 10 300

kronor.

Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,

biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

353 100 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960

13

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. in.

16:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 16, s. 45—48) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för Sveriges geologiska undersökning,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1960/61, dels ock till Sveriges geologiska undersökning:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 384 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 004 400 kronor.

Geologiska undersökningen har byggts ut rätt avsevärt under särskilt de

senaste åren, och det kan inte bedömas rationellt att längre bibehålla nuvarande

personalorganisation med ett stort antal högre befattningshavare,

sorterande direkt under överdirektören. Departementschefen är därför beredd

medverka till att undersökningen under ett par år får i huvudsaklig anslutning

till ett framlagt förslag pröva ett system med byrå- och sektionsindelning

in. m. och i viss utsträckning anlita icke akademiskt skolad arbetskraft

för rutinmässig kartläggning. De erforderliga kostnaderna för

nämnda försöksorganisation uppskattas för nästa budgetår till sammanlagt

högsi 75 000 kronor.

En assistent i Ag 17, som för närvarande avlönas från malmletningsanslaget,

torde från och med nästa budgetår erhålla extra ordinarie anställning

med tjänstebenämningen ingenjör. Medel för hans avlöning beräknas

under icke-ordinarieposten. I övrigt tillstyrkes utbyte av ett kanslibiträde

i Ae 7 mot en biblioteksassistent i Ae 10. Genom nämnda förslag ökar medelsbehovet

under anslaget med sammanlagt 19 400 kronor.

Uppdragsverksamheten ökar successivt, och för nästa budgetår beräknar

departementschefen, i likhet med geologiska undersökningen, det ökade

medelsbehovet för extra personal till 225 000 kronor. Vidare räknar han för

löneklassändringar, för rörligt tillägg och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter

höjningar med resp. 9 200 kronor, 21 800 kronor och 29 700

kronor. I enlighet härmed kommer anslaget för nästa budgetår att upptagas

med sammanlagt 2 384 500 kronor. Därvid räknas med bifall till geologiska

undersökningens förslag om slopande ur personalförteckningen av två tjänster

som geolog i Ae 21.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att undersökningen bör

sättas i tillfälle att pröva en ändrad organisation enligt i huvudsak de riktlinjer,

som angivits i undersökningens förslag, och tillstyrker att härför erforderliga

medel anvisas. Mot anslagsberäkningen i övrigt liksom mot den

förordade ändringen i personalförteckningen har utskottet icke något att

erinra.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för Sveriges geologiska undersökning,

som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för

den 4 januari 1960;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 498 000

2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis......... 777 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 848 800

4. Rörligt tillägg, förrlagsvis....................... 218 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 42 300

Summa kronor 2 384 500

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 384 500

kronor.

17:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 48), som innebär en uppräkning av

anslaget med 170 000 kronor föranledd av den ökade uppdragsverksamheten

vid undersökningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 074 900 kronor.

18:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 49), som innebär en uppräkning

av anslaget med 9 000 kronor till följd av höjda traktamenten, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Resor och fältarbeten för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 154 000 kronor.

19:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, s. 50 och 51), som innebär att anslaget — sedan

betydande utrustningsbehov hos undersökningen under senare år blivit tillgodosedda

— nedräknas med 130 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960

15

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Utrustning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

20:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 51—55), innebärande en anslagshöjning

av 200 000 kronor, vilken föranletts av behovet att i vissa hänseenden skapa

bättre betingelser för malmletningsverksamheten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 516 000 kronor.

21 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, s. 56), innebärande en nedräkning av anslaget

med 10 000 kronor till följd av minskat medelsbehov för undersökningsverksamheten

inom Ruotivare statsgruvefält, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 35 700 kronor.

22:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

1’iksdagen (punkt 22, s. 56—59) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Statens provningsanstalt

: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 534 300

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 303 400 kronor.

För närvarande pågår genom särskilda utredningsmän en översyn av den

statliga provningsverksamheten och dess organisation med särskild inriktning

på statens provningsanstalt. Det räknas med att arbetet skall vara slutfört

under våren 1960. I avvaktan på Kungl. Maj :ts prövning av hela denna

fråga anser departementschefen sig icke nu böra tillstyrka inrättande av

nya befattningar vid provningsanstalten eller extraordinariesättning av befintliga

tjänster där.

Genom en omläggning i rationaliseringssyfte av anstaltens registreringsoch

debiteringssystem blir en viss personalminskning möjlig. Departementschefen

föreslår i anledning därav sänkning av icke-ordinarieposten med

4 800 kronor, motsvarande halva årslönen för ett kontorsbiträde.

I anslutning till det ökade antalet beställningsuppdrag torde anslagsposten

till Tillfälliga biträden böra för nästa budgetår uppräknas med 117 600

kronor. Härutöver beräknas för löneklassändringar samt under anslagsposterna

till Rörligt tillägg och till Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

ökningar med respektive 14 400, 82 900 och 20 800 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 553 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............... 1 500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 523 700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 1 039 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 384 600

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 31900

Summa kronor 2 534 300

b) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 534 300 kronor.

23:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 59—61), som innebär dels att posterna till sjukvård

och till reseersättningar samt delposten till bränsle, gas etc. uppräknas med

resp. 2 000, 5 000 och 3 000 kronor, dels att delposten till övriga expenser

uppräknas med 54 000 kronor, varav 24 000 kronor avser viss engångsanskaffning

och 15 000 kronor viss omläggning av anstaltens registreringsoch

debiteringsförfarande, dels ock att delposterna till förbrukningsartiklar

m. m. samt till frakt och spedition av provföremål uppräknas med resp.

30 000 och 5 000 kronor, får utskottet, under erinran om att anslaget höjes

med 99 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

540 800 kronor.

24:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 61 och 62), som innebär att anslaget minskas med

135 000 kronor, vilket belopp motsvarar vad som under innevarande budgetår

utbetalats i ersättningar för vissa elinstallationer inom anstalten, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

25:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 25, s. 62—68) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Flygtekniska

försöksanstalten: Avlöningar för nämnda budgetar anvisa ett förslagsanslag

av 4 775 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 725 400 kronor.

I 1959 års statsverksproposition omnämnde departementschefen under

förevarande punkt, att flygtekniska rådet hade under särskild utredning

hl. a. problemet om förhållandet mellan militär och civil flygteknisk forskning

och att resultatet därav kunde komma att beröra hela frågan om den

framtida inriktningen hos svensk flygforskning. För riksdagen torde nu få

anmälas, att flygtekniska försöksanstalten med skrivelse den 29 augusti

1959 till Kungl. Maj :t överlämnat ett av rådet utarbetat stencilerat betänkande,

kallat Mål och medel för svensk flygforskning. Då remissbehandlingen

därav nyligen avslutats är departementschefen i avvaktan på Kungl.

Maj :ts prövning av utredningsförslaget icke nu beredd att tillstyrka ökad

medelsanvisning eller andra förändringar under avlönings- och omkostnadsanslagen

till flygtekniska försöksanstalten utan förordar att dessa hålles vid

i stort sett oförändrad nivå. Dock synes för nästa budgetår utrymme böra

beredas för vissa automatiska kostnadsökningar. Departementschefen föreslår

i det hänseendet höjningar av anslagsposterna till Avlöningar till

extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga biträden (löneklassförändringar)

samt till Rörligt tillägg och till Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

med respektive 11 400, 9 100 och 29 900 kronor. Avlöningsanslaget

bör i enlighet härmed bestämmas till 4 775 800 kronor.

Utskottet. I avvaktan på Kungl. Maj :ts prövning av det av flygtekniska

rådet avgivna betänkandet torde — såsom departementschefen föreslagit —

anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag böra anvisas med i huvudsak

oförändrade belopp. Mot den av departementschefen förordade, av automatiska

utgiftsökningar föranledda uppräkningen av avlöningsanslaget har

utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 204 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............. 18 000

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tillfälliga biträden, förslagsvis................ 1 910 100

2 Biliang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 2 098 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 498 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

........................................ 46 100

Summa kronor 4 775 800

b) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 775 800 kronor.

26:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 26, s. 68 och 69), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 2 123 300 kronor.

27:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 27, s. 70—72) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 000 kronor.

I avvaktan på prövning av den under anstaltens avlöningsanslag omnämnda

utredningen angående mål och medel för svensk flygforskning synes

inköp av nya maskiner m. m. böra begränsas till sådana kompletterings-

och ersättningsanskaffningar, vilka bedömes oundgängligen nödvändiga

för upprätthållande av driften. Erforderliga anskaffningar av denna

art förutsätter departementschefen skall kunna rymmas inom den ej oväsentliga

reservation, som finns under anslaget. Med hänsyn härtill är någon

mcdelsanvisning till utrustningsändamål ej behövlig för budgetåret 1960/61,

ulan anslaget bör upptagas med ett formellt belopp av 100 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

28:o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 28, s. 72—75) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss

personal för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 697 300 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

19

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 671 900 kronor.

Hantverksinstitutets bibliotek har byggts ut rätt avsevärt under senare

år, och en förstärkning av personalen där bedömes nu erforderlig. I det

syftet föreslås, att det nuvarande, från anslagsposten till Arvoden och särskilda

ersättningar utgående och av Kungl. Maj :t bestämda arvodet å 3 600

kronor höjes med 4 000 kronor, Amrigenom det blir möjligt för institutet att

anställa en biblioteksamanuens mot arvode på halvtid. Arvodeskostnaderna

torde i fortsättningen böra belasta icke-ordinarieposten.

För löneklassändringar beräknas ökning med 1 300 kronor, och under

anslagsposterna till Rörligt tillägg och till Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

torde böra anvisas ytterligare sammanlagt 20 100 kronor.

Från personalförteckningen för statens hantverlcsinstitut bör i enlighet

med institutsstyrelsens förslag avföras en kontorsbiträdestjänst Ao 5.

Utskottet tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen

och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens hantverksinstitut, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4

januari 1960;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..... 236 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.............. 3 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 343 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 102 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

............................................. 11 600

Summa kronor 697 300

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

697 300 kronor.

29:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ls förslag (punkt 29, s. 75), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 70 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

30 :o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30, s. 76—78) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 365 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 330 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att 1959 års riksdag i skrivelse den 4 december

1959 anmält, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med vad

utskottet föreslagit i utlåtande nr 162 i anledning av väckta motioner (I: 77

och II: 110) om kurser för hantverksmästare m. fl. Utskottet framhöll i

nämnda utlåtande, att frågan om anordnande av sådana kurser genom hantverksinstilutets

försorg för närvarande låg under Kungl. Maj :ts prövning

och att anledning därför saknades att nu göra en direkt framställning till

Kungl. Maj:t om en dylik kursverksamhet. Utskottet förutsatte att, därest

Kungl. Maj :t fann sig böra framlägga förslag i ämnet, därvid också borde

prövas var och i vilka former undervisningen lämpligen borde anordnas.

I anledning av den nämnda riksdagsskrivelsen vill departementschefen

framhålla att han, i likhet med hantverksinstitutets styrelse, bedömer det

önskvärt att särskilda kurser i inlärningens metodik för hantverksmästare

kommer till stånd från och med nästa budgetår, och han anser det också

länipligast att kurserna — såväl veckokurser som veckoslutskurser — anordnas

i hantverksinstitutets regi. Givetvis bör institutet härvid samverka

med exempelvis överstyrelsen för yrkesutbildning och med Sveriges hantverks-

och småindustriorganisation m. fl. Nettokostnaderna för en kursverksamhet

av detta slag uppskattas till 15 000 kronor för år. Härtill kommer

utgifterna för sedvanliga stipendier till kursdeltagarna, vilka utgifter

emellertid torde böra belasta det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till Resestipendier för yrkesutbildning.

Med hänsyn till ökade kostnader tillstyrkes härutöver höjning av anslaget

med 20 000 kronor.

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning och hemställer,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till

kursverksamheten m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 365 000 kronor.

31 :o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. I enlighet med

Kungl. Maj :ls förslag (punkt 31, s. 78 och 79), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning

och inredning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060

21

32 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I enlighet med

Kungl. Maj:ls förslag (punkt 32, s. 79—81), innebärande en uppräkning av

anslaget med 300 kronor, vilket belopp motsvarar det hittills av fondmedel

utgående arvodet till den av Kungl. Maj :t utsedde revisorn för akademien,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ingen jörsvetenskapsakademien:

Akademien för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag

av 200 300 kronor.

33 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och

industriell representation i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 33, s. 81), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:

Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation

i utlandet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 57 600 kronor.

34:o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 34, s. 81—83) att till nämnda ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 144 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 125 000 kronor.

Med hänsyn till de långtgående krav i fråga om tekniska meriter, förenade

med administrativt kunnande, som ställes på rådets sekreterare, tillstyrker

departementschefen medelsanvisning för höjning av sekreterarens arvode

från motsvarande lön i löneklass 23 till motsvarande lön i löneklass

26. Därjämte bör medel beräknas för utbyte av en kanslibilrädesbefattning i

Ag 7 med halvtidstjänstgöring mot en dylik befattning på heltid. Merkostnaderna

uppskattas till 9 900 kronor.

I anledning av yrkandet om höjning av arvodena åt rådets ledamöter föreslår

departementschefen fr. o. m. nästa budgetår till samma ordning som

gäller vid t. ex. statens medicinska forskningsråd och även vid naturvetenskapliga

forskningsrådet. Där ankommer det på rådet att besluta om arvodenas

storlek i förhållande till de enskilda ledamöternas insatser, när det

gäller särskilda undersökningar och utredningar i anledning av inkomna

bidragsansökningar. I staten för tekniska forskningsrådet bör då uppföras

en särskild anslagspost till Ersättningar för särskilda utredningar. Därunder

torde för nästa budgetår böra anvisas 24 000 kronor. Detta innebär

en ökning med drygt 7 000 kronor jämfört med vad som nu gäller. Härigenom

torde det alltså bli möjligt för rådet att till särskilt arbetstyngda ledamöter

utbetala högre arvoden än som för närvarande gäller. Däremot

torde arvodet till rådets ordförande hållas vid oförändrat 6 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Härutöver beräknar departementschefen för automatiska löneökningar

höjning med 1 000 kronor och till expenser ökning med 1 500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 144 600 kronor.

35 :o) Teknisk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35,

s. 83—85), innebärande att anslaget — tidigare benämnt Tekniskt-vetenskapIig

forskning m. m. — uppräknas med 600 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teknisk forskning för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 5 100 000 kronor.

36:o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 85—88) att dels godkänna av föredragande

statsrådet förordad avlöningsstat för statens institut för konsumentfrågor,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Statens

institut för konsumentfrågor: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 707 000 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: 383 av herr Hagberg

och II: 339 av herr Nordgren m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte dels för budgetåret 1960/61 anvisa till Statens institut för konsumentfrågor

och Statens konsumentråd: Avlöningar 593 200 kronor, till

Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader 179 600 kronor samt

till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning 400 000 kronor,

dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan om ny organisation för

konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens bedrivande måtte

utarbetas i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer att framläggas

för höstriksdagen 1960.

Institutets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört med

672 900 kronor.

I anledning av konsumentinstitutets yrkanden om nya tjänster tillstyrker

föredragande statsrådet — i syfte att i någon mån öka institutets möjligheter

att anställa extra personal — en höjning av den särskilda medelsanvisningen

härför med 4 000 kronor till 50 000 kronor.

Vad härefter gäller frågan om överflyttning till institutets avlönings- och

omkostnadsanslag av utgifterna för laboratoriet och extraordinariesättning

av den där sysselsatta personalen torde få omnämnas, att Sveriges tvätteriförbund

i särskild framställning till Kungl. Maj :t hemställt om inrättande av

ett centralt tvättforskningsinstitut. Ärendet är för närvarande på remiss och

utredning hos konsumentrådet. Den slutliga bedömningen av frågan kan

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960

23

komma att påverka omfattningen av kosumentinstitutets laboratorium,

där arbetet för närvarande huvudsakligen är inriktat just på tvättforskning.

Med hänsyn bl. a. härtill anser statsrådet sig inte heller i år kunna medverka

till att laboratoriet fast inordnas under institutet.

I övrigt beräknar statsrådet för nästa budgetår ökningar för löneklassändringar

med 9 900 kronor samt för rörligt tillägg och för kompensation

för höjda folkpensionsavgifter med sammanlagt 20 200 kronor.

Utskottet. I de föreliggande motionerna föreslås för nästa budgetår en

nedräkning av anslagen till statens institut för konsumentfrågor och statens

konsumentråd samt av anslaget till konsumentvaruforskning och konsumentupplysning.

Det framhålles, att fråga under senare år i olika sammanhang

uppkommit, om verksamheten vid institutet för konsumentfrågor fått

en i förhållande till behovet av forskning och upplysning på konsumentvaruområdet

lämplig organisation och omfattning. Med hänsyn, bland annat,

till den skärpta pris- och kvalitetskonkurrens, som inträtt, har en omprövning

ansetts motiverad av hela det statliga stödet på konsumentområdet.

I motionerna uttalas, att en sådan omprövning nu bör komma till

stånd och en anpassning ske med hänsyn till aktuella behov och det statsfinansiella

läget.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att statens institut för konsumentfrågor

och statens konsumentråd endast fungerat i ett par år. Under

denna tid torde förutsättningarna för verksamheten icke ha ändrats i någon

nämnvärd mån. Behovet av forskning och upplysning gör sig alltjämt

gällande och en insats av den av Kungl. Maj :t föreslagna storleksordningen

synes nödvändig, om arbetet skall kunna bedrivas på ett rationellt och

riktigt sätt. Vad angår den organisatoriska utformningen av verksamheten

är det givetvis angeläget, att denna successivt överväges med hänsyn till

vunna erfarenheter och den fortsatta utvecklingen på området. Härvidlag

bör det ankomma på Kungl. Maj :t att, om ändring i ett eller annat hänseende

visar sig påkallad, föranstalta om lämpliga åtgärder. I enlighet med det anförda

avstyrkas motionerna.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 383 och II: 339, i vad de

avse medelsanvisningen,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för

konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..... 19 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................... 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 574 800

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 98 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

............................................. 11900

Summa kronor 707 000

b) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 707 000

kronor;

II. att motionerna I: 383 och II: 339, i vad de avse skrivelse

till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

37:o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 37, s. 88—90) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 222 000 kronor.

Vidare har i förenämnda båda likalydande motioner I: 383 av herr Hagberg

och II: 339 av herr Nordgren m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att

förevarande anslag måtte uppföras med 179 600 kronor.

Institutets omkostnadsanslag är för innevarande budgetår uppfört med

202 000 kronor.

Institutets upplysningsverksamhet är en förutsättning för nyttiggörandet

av framkomna undersöknings- och forskningsresultat. Huvudsakligen bedrives

denna verksamhet genom utgivande av skrifter, ehuru på senare tid

radion och även televisionen kommit till användning i rätt stor utsträckning.

Med hänsyn till omfattningen av det material, som nu ligger färdigt för publicering

men på grund av medelsbrist icke kan vidarebefordras, är föredragande

statsrådet berett medverka till en öjning av anslagstilldelningen för

publikationstryck. Statsrådet vill i det sammanhanget erinra om att flertalet

av konsumentinstitutets skrifter försäljes i den allmänna bokhandeln och

årligen inbringar i genomsnitt ungefär lika mycket som anslaget utgör. För

nästa budgetår beräknas det ökade medelsbehovet för publikationstryck till

20 000 kronor. I likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket kan

statsrådet däremot icke tillstyrka redovisning av förevarande utgifter över

ett särskilt reservationsanslag. Möjlighet föreligger ju alltid att underställa

Kungl. Maj :t frågan om överskridande av anslagsposten, därest utgifterna

överstiger de tidigare beräknade och institutet samtidigt kan hänvisa till

ökade inkomster, överskridande bör därvid kunna medgivas även när en

mot storleken av begärt överskridande svarande inkomstökning beräknas

komma att inträda först under ett senare år.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifrågavarande

motioner anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något

att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960 25

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu är i

fråga, till Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

222 000 kronor.

38:o) Statens konsumentråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

38, s. 90 och 91) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 60 200 kronor.

Vidare har i förenämnda båda likalydande motioner 1: 383 av herr Hagberg

och II: 339 av herr Nordgren m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte för budgetåret 1960/61 till Statens institut för konsumentfrågor

och Statens konsumentråd: Avlöningar anvisa ett anslag av 593 200

kronor.

Anslaget till statens konsumentråd är för innevarande budgetår uppfört

med 56 300 kronor.

Posten till Arvoden åt ordförande och ledamöter bör med hänsyn till den

väntade belastningen uppräknas med begärt belopp, 600 kronor.

En rationell uppläggning av kansliarbetet motiverar anställandet av ett

biträde med heltidstjänstgöring. Föredragande statsrådet förordar därför att

en kanslibiträdestjänst i Ae 7 inrättas hos rådet från och med den 1 juli

1960, varvid samtidigt medelsanvisningen till tillfällig skrivhjälp kan bortfalla.

Statsrådet beräknar härför under anslagsposten till Avlöningar till ickeordinarie

personal en merkostnad av 500 kronor.

Till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

beräknas ytterligare sammanlagt 2 800 kronor.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har hemställts bl. a., att avlöningsanslagen

för statens institut för konsumentfrågor och för statens konsumentråd

skola uppföras med sammanlagt 593 200 kronor. Härtill bör anmärkas,

att något särskilt avlöningsanslag för konsumentrådet icke finnes.

Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifragavarande motioner

anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:383 och 11:339, såvitt nu är i

fråga, till Statens konsumentråd för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 60 200 kronor.

39:o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj:t har

föreslagit rikdagen (punkt 39, s. 91 och 92) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Vidare har i förenämnda båda likalydande motioner 1: 383 av herr Hagberg

och II: 339 av herr Nordgren m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande

anslag måtte uppföras med 400 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.

Med anlitande av förevarande anslag och de medel, som för konsumentvaruforskning

och konsumentupplysning finns reserverade under handelsoch

sjöfartsfonden, har under de senaste åren ett betydande antal för konsumenterna

väsentliga spörsmål kunnat göras till föremål för särskilda undersökningar.

Som exempel kan nämnas att rådet lämnat anslag till kartläggning

av beklädnadskonsumtionen, hushållens textilförråd och bostadsbelysningar,

till funktionsstudier beträffande möbler, TV-apparater, barnskor

och husgeråd samt anslag till kurser och informationsmaterial rörande

konsumtionsvarors priser och kvaliteter. För dylika undersökningar och

annan verksamhet till gagn för konsumentintressena kommer rådet under

innevarande budgetår att förbruka omkring 900 000 kronor. Under nästa

budgetår bör rådets forsknings- och upplysningsarbete bedrivas i oförminskad

omfattning. Då av de särskilt reserverade fondmedlen blott 100 000 kronor

kommer att återstå den 1 juli 1960, bör under förevarande anslag anvisas

800 000 kronor, innebärande en höjning med 200 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifrågavarande

motioner anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något

att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu

är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor.

40 :o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 40, s. 92 och 93), innebärande en uppräkning av anslaget med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 195 000 kronor.

41 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 41, s. 93 och 94), innebärande en uppräkning av anslaget

med 20 700 kronor föranledd av en höjning av posten till rörligt tilllägg,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska iräforskningsinstitutet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

1 340 700 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

27

42 :o) Bidrag till metallografiska institutet. Beträffande Kungl. Maj :ts framställning

om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 43, proposition nr

65) har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 158), varom

utskottet velat här

erinra.

43:o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 95 och 96), som innebär en anslagshöjning av

1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 592 500 kronor.

44 ro) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 46, s. 97), innebärande en uppräkning av anslaget

med 1 200 kronor till följd av ökade lönekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 109 600 kronor.

45 :o) Delegationen för atomenergifrågor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 47, s. 98), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Delegationen för atomenergifrågor

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

130 000 kronor.

46 :o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 99—120) att dels till Atomenergiverksamhet

inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 98 100 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t

medgiva bolaget att därutöver utlägga beställningar av utrustning för sammanlagt

20 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ewerlöf m. fl. (I: 272) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmarson m. fl. (II: 327), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels till

Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1960/

61 anvisa ett reservationsanslag av 88 100 000 kronor, dels ock i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt Aktiebolaget

Atomenergi att i samråd med företrädare för berörda industriföretag snarast

möjligt framlägga program för det fortsatta atomenergiarbetet och till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

däremot svarande begränsningar av atombolagets interna organisation samt

därefter förelägga riksdagen de förslag, vartill nämnda utredning och av

motionerna föranledda ytterligare överväganden kan leda,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Per-Olof Hanson och Axel Johannes Andersson (I: 386) och den

andra inom andra kammaren av fru Sandström och herr Nihlfors (II: 479),

i vilka hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte begära dels att en

utredning tillsättes med uppdrag att utarbeta och framlägga förslag till en

klarare målsättning och gränsdragning i fråga om Aktiebolaget Atomenergis

uppgifter och andra därmed sammanhängande spörsmål i fråga om bolagets

organisation samt berörande bl. a. samarbetet mellan enskild industri

och staten inom atomenergiområdel, dels oek att åt denna utredning uppdras

att skyndsamt utarbeta och framlägga förslag rörande en ändrad organisation

av säkerhetskontrollen på atomområdet så att den strålningskontrollerande

verksamheten jämte granskning och lillståndsgivning i vad gäller

säkerhetsfrågor överflyttas till en med allsidig sakkunskap utrustad ojävig

och oberoende institution, för vilken offentlighetsprincipen bör gälla,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hedin m. fl. väckt motion

(11:346), vari hemställts, att riksdagen av Kungl. Maj :t begär en allsidig

utredning av de problem som aktualiseras vid exploatering av atomkraften.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 327,

I: 386 och II: 346.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 98 100 000 kronor.

Riktlinjer för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet underställdes

riksdagen år 1956 och lämnades därvid utan erinran. En viss omläggning av

alomenergiprogrammet godkändes av 1958 års B-riksdag. — Riksdagarna

åren 1957—1959 har till påbörjande av arbetena enligt programmet anvisat

sammanlagt 342,6 milj. kronor. Atomenergiverksamheten ingår i det investeringsprogram

på energiområdet, som utgör bakgrunden till den av 1957

års riksdag beslutade allmänna energiskatten.

Aktiebolaget Atomenergi hemställer, att förevarande anslag höjes med

45,3 milj. kronor till 143,4 milj. kronor samt att å kapitalbudgeten anslag

till bolaget anvisas med oförändrat belopp, 30 milj. kronor. Sammanlagt

äskar bolaget för nästa budgetår sålunda 173,4 milj. kronor.

Delegationen för atomenergifrågor tillstyrker för nästa budgetår anslag

för det svenska atomenergiprogrammet om tillhopa 165 milj. kronor, varav

å driftbudgeten till Aktiebolaget Atomenergi 110 milj. kronor samt å kapitalbudgeten

till bolaget 30 milj. kronor och till vattenfallsstyrelsen 25

milj. kronor. Därjämte förordar delegationen att atomenergibolaget erhåller

ett beställningsbemyndigande om högst 10 milj. kronor gällande uranverket

i Ranstad.

Departementschefen har anfört följande.

»Riktlinjerna för det svenska atomenergiprogrammet har underställts

riksdagens prövning år 1956. Efter riksdagsbeslut de följande åren har sedan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

29

olika projekt tillförts atomenergiprogrammet. För innevarande budgetår har

till AB Atomenergi, vattenfallsstyrelsen samt till internationellt atomenergisamarbete

anvisats sammanlagt 146,1 milj. kronor. Motsvarande medelsanvisning

under budgetåret 1958/59 utgjorde 131,0 milj. kronor.

Avgörande för atomenergiprogrammets inriktning har varit de krav, som

vår framtida energiförsörjning ställer. Man torde härvidlag böra utgå från

att våra behov av bränsle och elkraft visar en oförändrad stegringstakt. Sedan

våra vattenkraftlilgångar utbyggts och då atomkraftverk kan beräknas

ha blivit konkurrenskraftiga med ångkraftverk baserade på kol eller

olja, får man räkna med att atomenergien i stigande omfattning kommer att

tas i anspråk. För atomkraften gäller därför, att den under 1970-talet i stor

utsträckning torde få ersätta fortsatt utbyggnad av vattenkraften. Man torde

försiktigtvis böra räkna med årliga investeringskostnader för atomkraftverk

under 1970-talet, som motsvarar vad vi för närvarande totalt betalar för våra

konventionella anläggningar.

Inriktningen av den svenska mekaniska och metallurgiska industrin har

gjort det naturligt att betrakta atomenergitekniken som ett viktigt område

för framtida svenska insatser, önskemålet att i görligaste mån begränsa kostnaderna

för bränsleimport har inriktat intresset på reaktorsystem, som baserar

sig på naturligt uran. Våra betydande inhemska tillgångar öppnar därvid

möjligheter till en inhemsk bränsleförsörjning. Med det forsknings- och

utvecklingsarbete, som igångsatts efter statsmakternas förenämnda beslut

och som nästan helt finansierats med statsmedel, har förutsättningar skapats

för utvecklandet av en inhemsk reaktortyp, som bygger på naturligt

uran. Huvudansvaret för detta utvecklingsarbete åvilar AB Atomenergi, som

antingen självt utför arbetet eller lägger ut beställningar på olika industriföretag.

AB Atomenergis uppbyggnad med fyra sjundedelar statligt och tre

sjundedelar industriellt och kommunalt inflytande i bolagets styrelse motiveras

av önskemålet om ett effektivt samarbete inom detta område.

Utvecklandet av en inhemsk reaktortyp drar betydande kostnader. Stora

kostnader orsakas också av önskemålet, att vårt land av handelspolitiska

skäl och beredskapsskäl åtminstone i begränsad skala uppbygger ett självständigt

inhemskt atomenergiprogram. Detta program innefattar ett uranverk

i Ranstad vid Billingen som bas för bränsleförsörjningen till den utvecklade

reaktortypen. Forskningsprogrammet inrymmer även de problem,

som sammanhänger med tillvaratagande av det nya atombränsle — plutonium

— vilket bildas vid driften av uranreaktorerna.

Trots de kostnader det bär är fråga om, har det av flera skäl ansetts

motiverat att satsa på ett alomenergiprogram av denna omfattning. Vår

energisituation väntas som nämnts under 1970-talet komma alt kräva en

mycket omfattande utbyggnad av atomkraftverk. Den handlingsfrihet, som

ett självständigt atomenergiprogram medför, har även tillmätts ett avgörande

värde i vår bedömning. Vidare bör i delta sammanhang beaktas, alt man

för närvarande vid import av utländska reaktorkonstruktioner icke torde

kunna undvika betydande utgifter, som är ekonomiskt oräntabla.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

I betraktande av kostnaderna kan det för Sveriges del nu bli fråga om

att utveckla endast en reaktor typ. Värdefulla erfarenheter från arbetet i

föregångsländerna på atomenergiområdet kan tillföras vårt land på i huvudsak

två sätt. Dels kan vi importera färdiga reaktorkonstruktioner, dels kan

vi genom internationellt samarbete utnyttja utländskt erfarenhetsunderlag

i det inhemska utvecklingsarbetet. Det senare äger fortlöpande rum vid arbetet

på den svenska utvecklingslinjen. Import av en utländsk reaktorkonstruktion

har sedan några år planerats inom det av åtta privata och kommunala

kraftföretag bildade Atomkraftkonsortiet (AKK). Dessa planer resulterade

i maj 1959 i en ansökan hos Kungl. Maj:t om koncession för uppförande

av ett atomkraftverk med en 50 å 60 MW reaktor av s. k. kokartyp.

Denna ansökan är föremål för vederbörlig prövning, närmast genom atomenergidelegationens

reaktorförläggningskommitté.

Vattenfallsstyrelsen, som samarbetar med AB Atomenergi vid utvecklandet

av den svenska reaktortypen, anmäler i sina petita för budgetåret 1900/

61, att styrelsen på grund av förseningen av kraftvärmeverket R 3/Adam i

Ågesta, vilket nu beräknas bli driftklart först år 1963, anser att färdigställandet

av R 4/Eva kan anstå till efter mitten av 1960-talet. I stället önskar styrelsen

till år 1965 uppföra ett atomkraftverk med en i utlandet utvecklad

reaktor. Medan styrelsen och AKK under första halvåret 1959 önskade uppföra

var sin importreaktor till år 1965, har planerna under senare hälften av

år 1959 gällt ett samgående kring en gemensam reaktor.

Delegationen för atomenergifrågor har efter en genomgång av läget beträffande

den långsiktiga kraftplaneringen dragit slutsatsen, att man har

några års andrum med det första atomkraftverket i förhållande till hittillsvarande

planer, vilka siktar på ett idrifttagande år 1965. Detta andrum uppkommer,

om man uppför oljeeldade kraftverk, vilka under alla förhållanden

erfordras på längre sikt. Delegationen räknar icke med att vare sig importprojektet

eller R 4/Eva blir ekonomiskt lönsamma. Detta anses dock naturligt

och står i överensstämmelse med förhållandena vid starten av reaktorprogrammen

utomlands. Delegationen förordar en fortsatt prioritering av

den svenska utvecklingslinjen, som gäller reaktorer med naturligt uran

och tungt vatten, och tillstyrker att äskade 5 milj. kronor anvisas vattenfallsstyrelsen

för budgetåret 1960/61 för fortsatt arbete på R 4/Eva. Enär något

tillräckligt utformat förslag beträffande reaktorimport icke framlagts av

styrelsen, avstyrker delegationen, att någon del av nämnda belopp utnyttjas

för ett importreaktorprojekt.

För egen del kan jag instämma i den bedömning delegationen för atomenergifrågor

gjort beträffande energisituationen och det fortsatta utvecklingsarbetet

på reaktorområdet. Jag betraktar således en förskjutning från

år 1965 till år 1967 såsom acceptabel för idrifttagandet av det första atomkraftverket.

Från statsmakternas sida bör man även fortsättningsvis prioritera

den inhemska reaktorlinjen. Enligt vad jag inhämtat har AB Atomenergi

och vattenfallsstyrelsen, sedan delegationens yttrande avgavs, överenskommit

om ett tidsprogram för utvecklings- och konstruktionsarbetet på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

31

R 4/Eva. Detta program skall genomföras till mitten av år 1961 och ge fullständigt

underlag för uppförande av stationen med ett idrifttagande år 1967

såsom riktpunkt. Jag finner denna uppläggning lämplig. Frågan om eventuellt

anslag av statsmedel även till uppförande av en importerad reaktor

hör enligt min mening anstå i avvaktan på framläggande av erforderligt tekniskt

och ekonomiskt underlag beträffande projektet.

Jag övergår nu till övriga frågor inom det svenska atomenergiprogrammet.

Jag vill därvid erinra om att, sedan statsmakterna år 1958 beslutat uppförande

av ett uranverk i Ranstad vid Billingen, jag i 1959 års statsverksproposition

förordade att fullföljande av verket gjordes beroende av att först

importvillkoren för uran ingående undersöktes. Sedan delegationen för

atomenergifrågor låtit verkställa en dylik undersökning, förordade delegationen

att uranverket fullföljdes. Kungl. Maj :t har därefter meddelat AB

Atomenergi bemyndigande härom genom beslut den 5 juni 1959. Under

vartdera av budgetåren 1958/59 och 1959/60 har 10 milj. kronor beräknats

till uranverket. För 1960/61 har AB Atomenergi upptagit 35 milj.

kronor, varav delegationen förordat att 10 milj. kronor omvandlas till beställningsbemyndigande.

Man räknar därvid med alt verkets färdigställande

förskjutes från början till mitten av år 1964. Jag finner liksom delegationen

denna tidpunkt väl avpassad för att verket skall hinna producera

bränslet till en R 4/Eva, som kommer i drift år 1967. Som jag återkommer

till i det följande finner jag dock att ett något större belopp än delegationen

föreslagit bör ersättas av beställningsbemyndigande.

AB Atomenergis forsknings- och utvecklingsarbete kommer att i huvudsak

koncentreras till bolagets försöksstation vid Studsvik utanför Nyköping,

som utrustas med forskningsreaktorer samt kemiska och metallurgiska laboratorier

för arbete med bland annat höggradigt radioaktivt material. Stationens

första reaktor, nolleffektsreaktorn R 0, togs i bruk i september

1959. Genom beklagliga materialfel och förseningar kommer den i utlandet

inköpta stora materialprovningsreaktorn R 2 icke att kunna tagas i drift

förrän under år 1960. Detta år tillkommer vidare den i Sverige utförda nolleffektsreaktorn

R 2—0. Bland övriga redan beslutade forskningsinstrument

kan nämnas den snabba nolleffektsreaktorn FR—0. Utöver fortsatta anslag

till instrumentanskaffningen äskar AB Atomenergi för 1960/61 22,8

milj. kronor, en ökning med 6,8 milj. kronor, till fortsättning av den pågående

tredje etappen i byggnadsprogrammet vid Studsvik. Därutöver äskar

bolaget medel till två nya projekt i Studsvik, en s. k. tryckzebra för

totalt 1,5 milj. kronor och eu större anläggning för reaklorexperiment, som

preliminärt kostnadsberäknats till 50 milj. kronor, varav 5 milj. kronor

äskas för 1960/61. Jag förordar anskaffningen av tryckzebran men anser

liksom atomenergidelegationen, att ett ställningstagande till en anläggning

för reaktorexperiment bör anslå i avvaktan på ett fortsatt projekterings- och

experimentarbete. Jag är dock medveten om betydelsen på längre sikt av en

dylik anläggning för det framtida utvecklingsarbetet beträffande inhemska

reaktorsystem. I fråga om utbyggnaden av Sludsviksstationcn vill jag fram
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

hålla vikten av att den snabbt fullföljes så att det med nödvändighet långa

och dyrbara byggnadsskedet avlöses av produktiv forskningsverksamhet vid

de olika reaktorer och laboratorier, som nu successivt tages i drift på stationen.

AB Atomenergi och vattenfallsstyrelsen har anmält att kraftvärmeverket

R3/Adam, som de gemensamt uppför i Ågesta, nu förutses bli försenat och

kunna tagas i drift först år 1963, nära två år senare än förut beräknats.

Kostnaderna för anläggningen, exklusive bränsle och Stockholms elektricitetsverks

andel, har vidare uppräknats till 155 milj. kronor från förut ca

100 milj. kronor. Förseningarna hänför sig huvudsakligen till utökade säkerhetsanordningar

och byggnadsarbeten i bergrummet för reaktorn. Fördyringen

faller också till större delen på byggnadssidan samt på en överföring

till detta projekt av vissa utvecklingskostnader för tungvattenreaktorlinjen.

De inträffade fördröjningarna och fördyringarna är givetvis ovälkomna.

R3/Adam får dock väsentligen betraktas som ett utvecklingsarbete,

och man har i utlandet gjort likartade erfarenheter beträffande vanskligheterna

på detta nya och tekniskt komplicerade område. Ett skyndsamt

fullföljande av R3/Adam finner jag angeläget för det fortsatta arbetet på

den svenska reaktorlinjen. För 1960/61 äskar AB Atomenergi 11,1 milj.

kronor härför. Jag tillstyrker beloppet, vilket helt motsvarar ett för innevarande

budgetår givet beställningsbemyndigande. Vattenfallsstyrelsen har

för 1960/61 äskat 20 milj. kronor till R3/Adam. Utan att tidsplanen för

arbetena behöver avsaktas torde medelsförbrukningen kunna begränsas

något. För R3/Adam och R4/Eva torde sammanlagt 18 milj. kronor böra

beräknas för budgetåret 1960/61. Chefen för kommunikationsdepartementet

kommer senare denna dag att anmäla frågan om denna medelsanvisning.

Sammanfattningsvis vill jag anföra, alt jag finner den av AB Atomenergi

och delegationen för atomenergifrågor föreslagna uppläggningen av atomenergiarbetet

väl avvägd. Arbetet måste även i fortsättningen koncentreras

till uppgifter, som sammanhänger med den valda reaktorutvecklingslinjen.

.lag har här förordat, att reaktorprogrammet förskjutes ett par år framåt i

tiden. Som delegationen för atomenergifrågor anför bör den höga utbyggnadstakten

inom AB Atomenergi avsaktas i motsvarande mån. Härigenom

samt genom förskjutningar i betalningsutfallet för vissa större projekt räknar

jag med att ett totalt anslag till AB Atomenergi på 118,1 milj. kronor

erfordras under budgetåret 1960/61. Därutöver bör bolaget givas bemyndigande

att utlägga beställningar om högst 20 milj. kronor, huvudsakligen

avseende uranverket i Ranstad. Jag kommer senare denna dag att föreslå,

att ett investeringsanslag på 20 milj. kronor anvisas till AB Atomenergi under

fonden för låneunderstöd på kapitalbudgeten. Under innevarande budgetår

upptages 30 milj. kronor för detta ändamål. Återstående del av anslagsbeloppet,

98,1 milj. kronor, torde få anvisas under här förevarande

anslag, innebärande oförändrat belopp jämfört med budgetåret 1959/60.

Därutöver ämnar jag under följande anslagspunkt till internationellt

atomenergisamarbete föreslå ett från 3,0 till 4,1 milj. kronor förhöjt anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060

33

För budgetåret 1960/61 beräknar jag således att anslag till atomenergiändamål

erfordras med sammanlagt 140,2 milj. kronor mot 146,1 milj. kronor

under innevarande budgetår. Den sålunda beräknade minskningen i medelsbehov

med 5,9 milj. kronor skall doek sammanställas med att Aktiebolaget

Atomenergi samtidigt föreslås erhålla ett från 15 till 20 milj. kronor förhöj

t beställningsbemyndigande.»

Utskottet. I sina petitaframställningar för nästa budgetår har atombolaget

yrkat 173,4 miljoner kronor och vattenfallsstyrelsen 25 miljoner kronor

till atomenergiverksamhet. Vad angår atombolaget har delegationen för

atomenergifrågor i det väsentliga tillstyrkt de förslag, som ligga till grund

för yrkandena, men ansett möjligt att minska medelstilldelningen till 140

miljoner kronor. Departementschefen har bedömt en ytterligare minskning

kunna göras och föreslagit en medelstilldelning av 118,1 miljoner kronor.

Såväl departementschefen som delegationen ha vid sina ställningstaganden

förutsatt, att bolaget dessutom erhåller vissa beställningsbemyndiganden. Beträffande

vattenfallsstyrelsen har departementschefen tillstyrkt anvisning

av 18 miljoner kronor. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen

numera på kapitalbudgeten, under statens vattenfallsverks fond, anvisat

ett investeringsanslag å nämnda belopp.

Mot de överväganden, som departementschefens förslag bygga på, har

utskottet icke något att erinra. I fråga om reaktorprogrammet bör sålunda

— med hänsyn framför allt till de begränsade ekonomiska resurserna men

även till knappheten på kvalificerad personal — åtminstone tills vidare en

koncentration av insatserna ske till den inhemska reaktorlinjen. I programmet

förutser departementschefen vissa tidsförskjutningar. Kraftvärmeverket

R3/Adam i Ågesta, som tidigare beräknats bli driftklart år 1961, torde

sålunda på grund av förseningar — som huvudsakligen hänföra sig till utökade

säkerhetsanordningar och bergrumsarbeten — vara i drift först år 1963.

Ganska betydande, tidigare icke förutsebara kostnadsökningar ha uppstått

under arbetenas gång. Vad angår elreaktorprojektet R4/Eva ha överväganden

i fråga om den långsiktiga kraftplaneringen lett till att ett idrifttagande

kan förskjutas från år 1965 till 1967 utan några större olägenheter. Utskottet

har icke något att erinra mot förslagen i denna del, som icke innebära

några ändringar såvitt gäller i programmet ingående projekt utan endast

en av tekniska och ekonomiska skäl betingad utsträckning av tiden för programmets

genomförande. De fördyringar, som uppstått, äro givetvis att beklaga.

Visserligen torde de motsvara erfarenheter, som gjorts i utlandet, men

utskottet vill likväl understryka angelägenheten av att vid anläggningsprojckt

av här ifrågavarande storleksordning all tänkbar omsorg och noggrannhet

nedlägges på planeringsarbetet och att vid projektens genomförande alla

åtgärder vidtagas för alt hålla kostnaderna inom ramen för gjorda kalkyler.

För fullföljande av R3/Adam torde — såsom departementschefen framhållit

— 11,1 miljoner kronor beräknas. Till projektet — liksom till R4/Eva

3 Hihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

— lia även medel för nästa budgetår i särskild ordning anvisats över statens

vattenfallsverks fond. Vad angår medelsanvisningen i övrigt avser denna

driftkostnader för arbetet vid bolagets olika avdelningar, anläggningskostnader

främst i samband med genomförandet av tredje etappen i byggnadsprogrammet

vid Studsvik samt kostnader för instrumentanskaffning. Utskottet

har icke heller något att erinra mot dessa förslag. Sammanlagt torde

sålunda i enlighet med departementschefens förslag ett belopp av 118,1

miljoner kronor ställas till atombolagets förfogande, varav 98,1 miljoner

kronor på driftbudgeten och 20 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Härutöver

torde åt bolaget böra lämnas det begärda beställningsbemyndigandet

a 20 miljoner kronor, vilket belopp huvudsakligen hänför sig till uranverket

i Ranstad, vars fullföljande bestämts av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens

i fjol lämnade bemyndigande. Utskottets ställningstagande i anslagsfrågan

innebär, alt motionerna I: 272 och II: 327 — i vilka en nedräkning

av driftbudgetanslaget föreslås med 10 miljoner kronor — avstyrkas. Erinras

bör att den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen innebär

en betydande minskning i förhållande till atombolagets petitayrkande. En

ytterligare nedräkning av medelsbehovet symes utskottet möjlig, endast om

en begiänsning sker av de projekt, som innefattas i programmet. Härvidlag

torde dock gälla, att — bortsett från frågan om arbetsfördelningen vid

projektens genomförande — enighet hittills rått om angelägenheten av att

berörda projekt kommer till utförande.

I nyssnämnda motioner 1:272 och 11:327 samt i motionerna 1:386 och

II: 479 har frågan upptagits om arbetsfördelningen mellan de statliga och

enskilda intiessenterna på atomenergiområdet och utredning påyrkats i syfte

att få till stånd en klarare målsättning för och avgränsning av atombolagets

verksamhet. I anledning härav vill utskottet erinra om att enligt de av 1956

års riksdag godkända riktlinjerna huvudansvaret för utvecklingsarbetet på

atomområdel skulle åvila atombolaget, som emellertid hade att i lämplig utsträckning

samarbeta med enskilda intressenter. Bolagets uppbyggnad med

fyra sjundedelar statligt och tre sjundedelar ickc-statligt inflytande i bolagets

styrelse motiverades av önskemålet om ett effektivt samarbete. Vägledande

för detta har under de gångna åren varit den överenskommelse, som

1956 träffades mellan aktieägarna i bolaget. Enligt vad utskottet inhämtat

har i mars 1960 bolagets styrelse antagit nya principiella riktlinjer beträffande

företagets arbetsuppgifter och dess samarbete med industrien och med

kraftproducenterna. Enligt nämnda riktlinjer råder enighet om att — liksom

hittills — de statsmedel, som kunna komma att beviljas för forsknings- och

utvecklingsarbete i fråga om atomenergiens praktiska utnyttjande, skola

förvaltas av bolaget eller fördelas under bolagets medverkan. På reaktorområdet

skall bolaget i samarbete med den tillverkande industrien samt

kraft- och värmeproducenterna i första hand utveckla reaktor typer, som avpassats

efter svenska förhållanden. Bolaget är även berett att medverka vid

utvecklingen av reaktortyper, som svenska industrier kunna komma att exportera,

men avser självt icke att upptaga tillverkning eller försäljning av

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060

35

reaktorer på sitt program. Enligt riktlinjerna anses det vidare naturligt, att

bolaget medverkar vid konstruktion, uppförande och idrifttagning av industriella

prototypreaktorer, till vilka utgå utvecklingsbidrag av statsmedel.

Dylika anläggningar böra dock i princip ägas av kraftföretag eller motsvarande.

Vad angår konstruktionsuppgifter ha sådana —• enligt vad utskottet

inhämtat —• i betydande omfattning uppdragits åt industrien. För sådana

konstruktionsuppdrag gälla i princip bestämmelser om vilka överenskommelse

träffats mellan bolaget och Sveriges mekanförbund. Helt allmänt vill

utskottet i anslutning till det föregående uttala, att utskottet finner riktlinjerna

innebära ett naturligt fullföljande av 1956 års av riksdagen fastställda

riktlinjer och utgöra en rimlig avvägning av arbetsuppgifterna på området.

Samtidigt som näringslivet medges möjligheter till aktiva insatser, bibehåller

staten det inflytande, som måste följa med dess ställning som huvudsaklig

ekonomisk garant. Med hänsyn till det anförda och vad i övrigt inhämtats

finner utskottet icke skäl biträda ifrågavarande utredningsyrkande.

I motionerna I: 272 och II: 327 har även förordats en omprövning av

den statliga administrationen på atomenergiområdet. Bl. a. påtalas olägenheten

av den nuvarande uppdelningen av de industriella atomenergiärendena

på handels- och kommunikationsdepartementen. Utskottet vill i anslutning

härtill nämna, att 1956 års statsrevisorer ävensom författningsutredningen

i samband med frågan om en allmän reform av departementsorganisationen

behandlat energiärendenas handläggning inom Ivungl. Maj :ts

kansli. Då sålunda spörsmålet redan är föremål för uppmärksamhet i ett

större sammanhang, torde anledning här saknas att upptaga det till närmare

behandling. I motionerna har även ifrågasatts behovet av en särskild

delegation för atomenergifrågor. Härtill vill utskottet framhålla, att de skäl,

som på sin tid motiverade delegationens inrättande — hl. a. atomenergifrågornas

uppdelning på ett flertal departement — alltjämt äga giltighet och

att följaktligen behovet av en samordnande instans gör sig gällande med

samma styrka.

Ett särskilt organisatoriskt spörsmål, som behandlas i motionerna I: 386

och 11:479 samt i motionen 11:346, avser säkerhetsfrågorna. Sålunda har

påtalats atombolagets medverkan i atomenergidelegationens handläggning

av dessa. En sådan medverkan anses olämplig med hänsyn till bolagets ställning

som intresserad part. Härvid åsyftas den omständigheten, att tjänstemän

i bolaget äro engagerade som experter i den reaktorförläggningskommitté,

som biträder delegationen vid granskningen av reaktorprojekten. En ändring

härutinnan bör enligt motionärerna komma till stånd, och i motionerna I: 386

och II: 479 föreslås en utredning av möjligheterna att överföra säkerhetsfrågorna

på en ojävig och oberoende institution.

Utskottet finner för sin del bolagets medverkan, då det gäller säkerhetsfrågorna,

svår att undvara, då bolaget i stort sett disponerar den expertis,

som landet har i reaktortekniska kontroll- och säkerhetsfrågor. Del

bör i detta sammanhang framhållas, att reaktorförläggningskommittén endast

är ett beredande organ och att ställningstagandena ske inom delegatio
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

nen, vars ledamöter utses oberoende av anknytning till visst organ eller

företag och vilka enligt uttalande vid delegationens tillkomst ej direkt böra

företräda de närmast berörda instanserna. Under sådana förhållanden finner

utskottet icke skäl biträda utredningsyrkandet.

Nämnas må här, att enligt motionen II: 346 även kontrollen över att givna

säkerhetsföreskrifter bli iakttagna bör utövas av en ojävig institution. I anslutning

härtill må nämnas, att, såvitt gäller utsläpp i vatten från en reaktoranläggning,

vattenlagen innehåller bestämmelser, som beakta skyddsintresset,

och att såvitt gäller utsläpp av aktivitet i luftburen form medicinalstyrelsens

strålskyddsnämnd är ansvarig tillsynsmyndighet. I motionen har

även framhållits, att arbetarskyddslagens bestämmelser med dess anvisningar

om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare med bl. a. skyddsoinbudsinstitutionen

icke har sin motsvarighet i strålskyddslagen. Härvidlag

vill utskottet erinra om att arbetarskyddslagens kapitel 6 om samverkan

mellan arbetsgivare och arbetstagare gäller även på strålskyddsområdet och

att arbetarskyddskungörelsen innehåller bestämmelser, enligt vilka skyddsombud

kan påkalla ingripande av medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd,

då fråga är om skyddsåtgärder enligt strålskyddslagen.

I anslutning till det föregående vill utskottet helt allmänt framhålla angelägenheten

av att alla rimliga säkerhetskrav tillgodoses vid utbyggnaden

av atomenergianläggningar. Härvidlag synas även i högre grad än hittills

åtgärder böra vidtagas för en effektiv, gentemot den berörda allmänheten

riktad informationsverksamhet, som klarlägger säkerhetsförhållandena vid

aktuella byggnadsprojekt. I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att

beträffande anläggningen R 3/Adam vid Ågesta har fråga uppkommit om

säkerhetsförhållandena. Prövning av frågan om utsläpp av radioaktivt spillvatten

i sjön Magelungen pågår f. n. inför Vattenöverdomstolen. Representanter

för den berörda kommunen ha beretts tillfälle att inför vederbörande

utskottsavdelning redovisa sin uppfattning. I det förevarande fallet bör uppmärksammas,

att det är fråga om ett synnerligen befolkningsrikt område

och att utsläppet skall ske i en liten sötvattenssjö, vilken användes som badplats

och vattentäkt. Med hänsyn ej minst till angelägenheten av att den berörda

allmänheten känner trygghet inför verksamheten på atomenergiområdet

vill utskottet — utan att taga ställning i sak — ändå uttala, att frågan

om spillvattenutsläppet bör ges en såvitt möjligt tillfredsställande lösning.

Under ärendets behandling har gjorts gällande, att en lösning kan ske

genom en direkt ledning till Saltsjön, genom ett indunstningsförfarande eller

genom en anslutning till Stockholms stads avloppsnät. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj :t med hänsyn till åberopade omständigheter vill ha

sin uppmärksamhet riktad på förevarande spörsmål.

Utskottet, som beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer

att göra hemställan i särskilt utlåtande denna dag, hemställer såvitt

angår här förevarande anslag,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 272 och II: 327, i vad de

avse medelsanvisningen, till Atomenergiverksamhet inom

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

37

Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 98 100 000 kronor;

b) att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t medgiva

Aktiebolaget Atomenergi att därutöver utlägga beställningar

av utrustning för sammanlagt 20 000 000 kronor;

c) att motionerna I: 272 och II: 327, i vad de avse utredning

rörande Aktiebolaget Atomenergis organisation m. m.,

samt motionerna I: 386 och II: 479, i vad de avse utredning

rörande målsättningen in. in. för nämnda bolag, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda;

d) att motionerna I: 386 och II: 479, i vad de avse utredning

rörande kontroll- och säkerhetsfrågornas handläggning,

samt motionen II: 346 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

47 :o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 49, s. 120—122) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 3 000 000 kronor.

Delegationen för atomenergifrågor hemställer, att anslaget för nästa budgetår

upptages med 4 100 000 kronor.

Sveriges avgifter till IAEA under år 1960 bestämmes av organets tredje

generalkonferens i september 1959. Den föreslagna administrativa budgeten

upptager 5,84 milj. dollar. Sveriges andel härav blir efter 1,4 procent ca

425 000 kronor. Därtill bör liksom för år 1959 beräknas 75 000 kronor i

svenskt bidrag till organets budget för särskilda projekt. För budgetåret

1960/61 bör därför beräknas sammanlagt 500 000 kronor för Sveriges bidrag

till IAEA. Anslaget kommer under innevarande budgetår icke att belastas

med någon utgift för IAEA, enär bidraget för år 1959 utbetalts under budgetåret

1958/59.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1959 ställdes sammanlagt omkring

1,66 milj. kronor till Aktiebolaget Atomenergis förfogande för betalning

— sedan svensk ratifikation av konventionen om Eurochemic skett

— av de första tjugu procenten av företagets aktiepost i Eurochemic. För

budgetåret 1959/60 beräknas 1,1 milj. kronor och för budgetåret 1960/61

1,65 milj. kronor förfalla till betalning.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 juli 1958 anvisades Aktiebolaget

Atomenergi 605 000 kronor för deltagande i projektet beträffande Haldcnreaktorn.

Enligt nu gällande finansieringsplan beräknas 900 000 kronor åtgå

under innevarande budgetår och 550 000 kronor under budgetåret 1960/

61.

Kungl. Maj:t beslöt den 10 april 1959 anvisa 640 000 kronor till Aktiebolaget

Atomenergi för deltagande i Dragonprojektet, d. v. s. en gemensam

europeisk högtemperaturreaktor i Stobritannien. Detta belopp kommer liclt

att belasta innevarande budgetårs anslag. Intill utgången av budgetåret

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960

1960/61 erfordras sammanlagt 2,4 milj. kronor till detta ändamål, varav 1,0

milj. kronor under detta och 1,4 milj. kronor under nästa budgetår.

För såväl innevarande som nästa budgetår räknar delegationen med att de

jämförelsevis små kostnaderna, ca 10 000 kronor, för svenskt deltagande i

det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor skall — utan att särskild

post beräknats härför — kunna inrymmas under anslaget.

Departementschefen framhåller, att IAEA:s budget numera fastställts i

huvudsaklig överensstämmelse med de framlagda förslagen. Sveriges bidrag

liar härvid bestämts till ett något lägre belopp än väntat, vilket dock icke

torde behöva föranleda ändrad anslagsberäkning. Departementschefen lämnar

delegationens beräkning av medelsbehovet för övriga här angivna bidrag

utan erinran. Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras med

4 100 000 kronor.

Utskottet bar icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000

kronor.

48:o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 50, s. 122—169) att dels godkänna av departementschefen förordad

sammanslagning av vissa fonder till en gemensam fond, benämnd

Statens hantverks- och industrilånefond, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

utfärda erforderliga bestämmelser för nämnda fond i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna riktlinjer, dels medgiva att

statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag in. in. må under budgetåret

1960/61 beviljas intill ett belopp av 35 000 000 kronor, dels bemyndiga

Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer att biträda

ackord och eljest eftergiva statens rätt på grund av statsgaranti för lån till

hantverks- och industriföretag in. m., dels ock till Bidrag till företagareföreningar

in. fl. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 700 000

kronor.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Slefanson m. fl. (I: 186) och den andra inom andra kammaren av herr

Persson i Appuna m. fl. (II: 232), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring

av Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta att för budgetåret 1960/61 under

anslaget till bidrag till företagareföreningar in. fl. anvisa 1 milj. kronor

till företagareföreningarnas administrationskostnader samt 0,5 milj. kronor

till föreningarnas risktäckning, eller sammanlagt 1,5 milj. kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Söderberg och Kristiansson (I: 274) och den andra inom andra kammaren

av herrar Jacobsson i Sala och Jönsson (II: 329), i vilka hemställts,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

39

att riksdagen måtte dels till Bidrag till företagareföreningar in. fl. för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor, varav

1 000 000 kronor till administrationsbidrag och 500 000 kronor till subventionsmedel,

dels i skrivelse till Kungl. Maj:! begära en skyndsam utredning

rörande företagareföreningarnas organisation i enligliet med vad i motionerna

framförts,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Kronstrand (I: 298) och den andra inom andra kammaren av herrar

Ågren och Stenberg (II: 376), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte uttala att detaljhandeln skall erhålla rätt till långsiktig

kredit ur den fr. o. m. nästa budgetår nybildade särskilda lånefonden för

stöd till den mindre företagsamheten,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh (I: 381) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordgren m. fl. (11:477), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring av

Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta att för budgetåret 1960/61 under anslaget

till bidrag till företagareföreningar m. fl. anvisa ett reservationsanslag

av 1,1 milj. kronor, varav 800 000 kronor till administrationsbidrag och

300 000 kronor till täckande av förluster på föreningarnas långivning,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Mattsson m. fl. (I: 382) och den andra inom andra kammaren av herr

Antonsson m. fl. (II: 478), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva

att statsgaranli för lån till hantverks- och industriföretag m. m. måtte

under budgetåret 1960/61 beviljas intill ett belopp av 135 000 000 kronor

för i motionerna angivna ändamål, dels för förberedelse av åtgärder i syfte

att underlätta näringslivets anpassning till den europeiska frihandelsmarknaden

anvisa förslagsanslag om 500 000 kronor, dels uttala att kreditgaranti

må beviljas även försäljningsorganisation på länsplanet i enlighet med vad

i motionerna anförts,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hedquist m. fl. väckt motion

(11:233), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta medgiva företagareföreningarna

att inom glesbygdsområden, där så ur sysselsättnings- och lokaliseringssynpunkt

anses angeläget, utlämna statligt lånestöd till lämplig

småföretagsamhet, även om densamma inte direkt tillhör de näringsgrenar,

som inryms i departementschefens uttalande.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 186,

1: 274, II: 376, II: 477, 11:478 och II: 233.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kronor.

För företagareföreningarnas verksamhet till gagn för hantverk och småindustri

ställes statsmedel till förfogande dels i form av lån från den till statens

utlåningsfonder hörande fonden för lån till företagareföreningar m. fl.,

dels i form av bidrag och subventioner från nu förevarande anslag. En ytterligare

form för statligt ekonomiskt stöd på hithörande område är kreditgarantigivningen

för lån till mindre företag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Frågorna om medelsbehovet m. m. under budgetåret 1960/61 för de nämnda

ekonomiska stödåtgärderna på hantverks- och småindustriområdet redovisas

i ett sammanhang under förevarande punkt. Därvid behandlas även

den under våren 1959 slutförda utredningen (SOU 1959: 7) angående översyn

och samordning av det statliga kreditstödet åt den mindre företagsamheten.

Departementschefen har anfört följande.

»Innan jag går närmare in på frågorna om storleken av de statliga ekonomiska

insatserna under nästa budgetår till gagn för hantverk och småindustri,

vill jag redovisa mina ställningstaganden till det i det föregående

återgivna utredningsförslaget. Jag kommer härutinnan att ta upp alla de

viktigare spörsmålen, medan det i övrigt och rörande detaljerna torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser och beslut som kan

vara behövliga för att tillgodose syftet med utredningen.

Beträffande frågan vilka företagsformer, den kreditstödjande verksamheten

skall avse, bör självfallet huvudregeln vara att endast hantverks- och

småindustriföretag kommer i fråga. Jag delar dock, i likhet med huvudparten

av remissinstanserna, utredningsmannens uppfattning, att det är vanskligt

att dra en generell gräns mellan sådana företag och annan industri. De

organ, som handhar låneverksamheten, måste därför ha frihet att från fall

till fall bedöma, om ett lånesökande företag har sådan storlek, att det kan

komma i åtnjutande av statligt kreditstöd eller ej. Kreditstöd bör emellertid

också kunna ges i exempelvis sådana fall, som är angelägna ur sysselsättnings-

och lokaliseringssynpunkt, även om företaget icke är att hänföra

till småindustri. Detsamma bör kunna gälla i fall då kreditstöd till en större

industri medför gynnsamma verkningar även för mindre industri- och

hantverksföretag, genom att de senare är underleverantörer till den större

industrien. Slutligen vill jag erinra om att från ett par av de fonder, som

enligt vad jag i det följande föreslår skall uppgå i statens hantverks- och

industrilånefond, utlåning för närvarande sker till medelstor eller större

industri. Dessa låneändamål skall givetvis även framgent kunna tillgodoses

från den nybildade fonden.

Vad angår företagens art har utredningsmannen förordat, att lån skall

kunna lämnas till företag inom anläggningsbranschen. Företag som kan

hänföras till jordbrukets binäringar bör däremot enligt förslaget icke ha

möjlighet att på nu ifrågavarande väg erhålla lån. Mot vad utredningsmannen

anfört rörande anläggningsföretagen har jag intet att erinra. Som framhållits

i några yttranden, kan det många gånger vara av betydelse att hjälp

till rationalisering lämnas också åt dylika företag. Företag inom den egentliga

byggnadsproduktionen, vilka har andra möjligheter att erhålla ekonomiskt

stöd, bör i princip undantas från nu ifrågavarande kreditgivning.

Däremot kan jag inte helt ansluta mig till förslaget att från kreditstödet

till hantverk- och småindustri utesluta företag som tillhör jordbrukets binäringar

samt trädgårdsodlingen. Jag vill i likhet med bl. a. länsstyrelserna

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

41

och företagareföreningarna i Kronobergs och Gotlands län erinra om att det

i åtskilliga delar av landet allt fortfarande är av betydelse för befolkningens

utkomst och sysselsättningen överhuvudtaget, att verksamheten i möjligaste

mån befordras för exempelvis företag tillhörande livsmedelsindustrien, förelag

inom fjäderfä- och pälsdjursaveln samt företag som bedriver plantodling.

Tills vidare bör låneorganen därför äga möjlighet att utlämna lån till

dylika eller liknande företag. En viss försiktighet bör givetvis iakttagas härvidlag

eftersom det är fråga om verksamhetsgrenar, vilka för närvarande i

allmänhet icke omfattas av förevarande kreditstöd. Självfallet bör heller

icke lån utgå till sådana företag, för vilka någon annan form av statligt kreditstöd

finns. Stöd bör sålunda icke utgå till sådan verksamhet, som erhåller

ekonomisk hjälp av staten inom ramen för stödet till jordbrukets och

trädgårdsnäringens rationalisering. Jag vill i det sammanhanget erinra om

de förslag, som chefen för jordbruksdepartementet tidigare denna dag (IX

ht, p. 10) framlagt beträffande nyssnämnda stöd. Jag vill understryka angelägenheten

av att låneorganen i samband med prövningen av ansökningar

från företag tillhörande jordbrukets binäringar samråder med vederbörande

lantbruksnämnd och hushållningssällskap. I likhet med utredningsmannen

anser jag däremot att direktlån genom företagareföreningarna eller kreditgaranligivning

icke bör ifrågakomma för att tillgodose uppkommande kreditbehov

inom distributionsledet, såsom detaljhandeln.

Beträffande hemslöjdslånen har under remissbehandlingen kritik riktats

mot att hemslöjdslån för närvarande kan erhållas endast för anskaffning

av råmaterial. Det har hävdats att kreditslöd erfordras även för ett flertal

andra låneändamål. Särskilt exporten nödvändiggör hållande av lager, vilket

kräver rörelsekapital. Länsstyrelsen i Blekinge län anser också att hemslöjdsidkare

i princip bör erhålla samma kreditmöjligheter som hantverk

och småindustri nu erhåller genom företagareföreningarna. Jag kan för egen

del ansluta mig härtill. Jag finner det vara mest rationellt, att de nuvarande

hemslöjdslånen inom kommerskollegium och lantbruksstyrelsen samt hushållningssällskapen

ersättes av direkt långivning från företagareföreningarna

och av lånegarantigivning. Härigenom nedbringas antalet lånetvper, samtidigt

som en önskvärd decentralisering i fråga om handläggningen av låneärendena

äger rum. För att hemslöjdsnäringens särskilda betingelser därvid

skall kunna på bästa sätt beaktas, kan det måhända vara en lämplig

åtgärd, att de företagareföreningar, som nu saknar representation för hushållningssällskapet

i sin styrelse, bereder representant för sällskapet tillfälle

att deltaga i handläggningen av ärenden av detta slag.

Den statliga stödverksamhetens syfte har utredningsmannen angivit vara

att allmänt stödja hantverk och småindustri och därmed jämförlig företagsamhet

samt att med beaktande av företagsekonomiska betingelser tillgodose

lokaliserings- och sysselsättningspolitiska intressen. Flertalet remissinstanser

delar utredningsmannens åsikter därutinnan. I eu del yttranden göres

dock gällande, att de lokaliserings- och sysselsättningspolitiska intressena

överdimensionerats. Jag vill häremot uttala, att jag finner det självfallet,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

att ej endast lånegarantigivningen utan även den direkta långivningen bör

kunna ske under beaktande av även de lokaliserings- och sysselsättningspolitiska

synpunkterna. Jag instämmer därför i den av utredningsmannen

angivna målsättningen för verksamheten. I anledning av ett uttalande under

remissen vill jag tillägga, att jag finner det självklart att stödverksamheten

skall utgöra ett komplement till den verksamhet, som bedrives av de vanliga

kreditinstituten. Statligt kreditstöd bör alltså i princip utgå endast då lån

inte står att erhålla från dessa.

Utredningsmannens förslag till samordning av den statliga kreditstödjande

verksamheten har vunnit allmän anslutning bland remissinstanserna.

På ett par punkter har emellertid invändningar gjorts. Sålunda ifrågasätter

statskontoret och Sveriges lantbruksförbund det riktiga i att låta sågverkslånefonden

ingå i den gemensamma fonden, enär fonden bildats genom

ianspråktagande av prisutjämningsavgifter på skogsprodukter. För

egen del har jag, i likhet med utredningsmannen, stannat för att även sågverkslånefonden

bör inbegripas i samordningen. Jag har då fäst avseende

vid framför allt den omständigheten, att de intressen, som föranlett inrättande

av sågverkslånefonden, torde bli behörigen tillgodosedda även inom

ramen för ett samordnat kreditstöd. Därtill kommer att den kontanta behållningen

i sågverkslånefonden endast skulle tillåta en relativt blygsam

utlåning för den närmaste framtiden, om fonden skulle bibehållas. I fråga

om manufakturförlagslånefonden delar jag utredningsmannens uppfattning,

att den bör kvarstå som självständig fond. I anslutning till vad jag tidigare

förordat beträtfande hemslöjdslånen bör hela behållningen i hemslöjdslånetonden

överföras till den nya fonden. Jag förordar således att hantverkslånefonden,

fonden för hantverks- och småindustrikredit, industrilånefonden,

sågverkslånefonden, hemslöjdslånefonden och fonden för lån till företagareföreningar

m. fl. per den 30 juni 1960 sammanföres till en ny fond, benämnd

Statens hantverks- och industrilånefond.

Kapitaltillgångarna i de med fonden för lån för företagareföreningar in. fl.

sammanslagna fonderna utgjorde den 30 november 1959 19,5 milj. kronor,

varav 7,7 milj. kronor var disponibla för ny utlåning. Då fonden för lån till

företagareföreningar m. fl. nämnda dag uppgick till 66,8 milj. kronor, varav

6,3 milj. kronor var omedelbart tillgängliga, kommer den nya Statens

hantverks- och industrilånefond -— ur vilken på samma sätt som för närvarande

medel förutsättes skola successivt och i mån av behov utlånas till

företagareföreningarna för att användas i deras låneverksamhet — att uppgå

till sammanlagt drygt 86 milj. kronor.

I fråga om gränsdragningen mellan direkt långivning och kreditgarantigivning

har några av de hörda myndigheterna, bland annat fullmäktige i

riksbanken, velat överföra kreditstödet till garantilån i högre grad än vad

utredningsmannen förordat, och ett par instanser — bl. a. statskontoret,

som dock menat att föreningarna skulle tillföras lånemedel via garantigivningen

— har ansett, att endast lånegarantigivning skall förekomma. Å andra

sidan hävdas det på företagareföreningshåll, att direktutlåningen bör ges

ett större utrymme, än vad utredningsmannen tänkt sig.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1000

43

Jag har vid flera tidigare tillfällen anfört, att kreditgarantigivningen utgör

en ur såväl företagareföreningarnas som statens synpunkter ändamålsenlig

form för ekonomiskt stöd åt hantverk- och industriföretag. Jag vill

emellertid erinra om att en av företagareföreningarnas huvuduppgifter är

att genom rådgivning och rationaliseringsundersökningar av olika slag

ge småföretagare, som eljest saknar möjligheter därtill, hjälp att rationalisera

sina företag och att i övrigt inrikta sin verksamhet på ett ekonomiskt

riktigt sätt. Då det gäller att förverkliga rationaliseringsuppslagen,

är just föreningarnas direktlångivning av den största betydelse, och utan

egna möjligheter till dylik långivning i en smidig och formellt mindre krävande

form skulle föreningarnas rådgivningsverksamhet avsevärt minska

i omfattning och betydelse. Bland annat av dessa skäl anser jag att båda

stödformerna — direktlångivning via företagareföreningarna och kreditgarantigivning

-—- bör bibehållas och att därvid i vart fall någon minskning

i föreningarnas direktutlåningsverksamhet icke är motiverad.

Den inbördes avvägningen mellan de båda låneformerna bestämmes huvudsakligen

av — förutom tillgången på lånemedel — vilka högsta respektive

lägsta lånebelopp som föreskrives. Utredningsmannen har föreslagit,

att högsta gränsen för direktlån såsom för närvarande skall vara 40 000

kronor, dock med rätt för föreningarna att i särskilda fall överskrida denna

gräns. Kommerskollegium har förutsatts skola meddela beslut i direktlåneärenden,

avseende belopp över 100 000 kronor. I många av yttrandena

förordas en höjning av maximigränsen. Sålunda föreslår exempelvis kommcrskollegium,

att maximigränsen för direktlångivningen skall höjas till

50 000 kronor, med möjlighet för föreningarna att i undantagsfall gå upp

till 75 000 kronor. Till större belopp än 75 000 kronor skulle direktlån enligt

kollegiets mening icke kunna utlämnas.

Med hänsyn till såväl penningvärdets fall som den av många företagareföreningar

åberopade omständigheten, att t. ex. behovet av dyrbarare

maskiner o. dyl. ökat rätt avsevärt under senare år, finner jag en höjning

av lånegränsen för direkllånen motiverad. Det torde få ankomma på Ivungl.

Maj :t att bestämma vilket högsta belopp som må utlämnas till en och samma

låntagare. För närvarande vill jag förorda en höjning av maximibeloppet

till 50 000 kronor; i undantagsfall synes dock lån för större inaskinanskaffningar

böra få utlämnas till högre belopp, förslagsvis 75 000 kronor.

Beträffande utredningsmannens förslag om en nedre gräns för garantilånen

på 10 000 kronor instämmer jag med bland annat länsstyrelsen i Blekinge

län, att det är principiellt och praktiskt otillfredsställande att använda

båda låneformerna parallellt, särskilt om det sker inom en förhållandevis

vid latitud, som rymmer det stora flertalet lån. Jag kan därför icke ansluta

mig till utredningsförslaget på denna punkt utan anser att den generella

maximigräns, som bestämmes för direktlån, även bör — utom i undantagsfall

* vara minimigräns för lånegaranligivningen.

I likhet med vad som gäller för närvarande i fråga om handläggningen

av ärenden rörande stödverksamheten bör företagareföreningarna ombe
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

sörja den direkta långivningen. Beslut om lån synes icke behöva underställas

kommerskollegium utom i sådana undantagsfall då fråga är om lån på

över 50 000 kronor för annat ändamål än maskinanskaffning eller om lån

på mer än 75 000 kronor, vilket senare möjligen kan komma i fråga för

medelstor och större industri, som nu kan erhålla lån ur någon av de fonder,

vilka föreslås uppgå i Statens hantverks- och industrilånefond.

I fråga om lånegarantigivningen har i vissa yttranden föreslagits, att

garanti för lån som understiger det generella maximibeloppet för den direkta

långivningen skall få beviljas av företagareföreningarna. Dessa förslag

förfaller, om min nyss angivna ståndpunkt beträffande minimigränsen

för garantilånen godtas. Jag vill dock uttala att jag, i likhet med kommerskollegium

och vissa andra remissinstanser, anser att det icke är principiellt

riktigt att överlåta till företagareföreningarna att bevilja statlig

lånegaranti; detta skulle innebära att helt enskilda organ skulle äga ådraga

statsverket ekonomiska förpliktelser av ej obetydlig räckvidd. Jag förordar

därför, att beviljande av lånegaranti fortfarande skall ankomma på

kommerskollegium och att företagareföreningarna skall fungera som lokalorgan.

I princip synes detta böra gälla även i de fall då fråga är om

särskilt stora lånegarantier. Normalt torde man få räkna med att garanti

till hantverks- och småindustriföretag inte gärna förekommer för större

lån än mellan 200 000 och 300 000 kronor. Men i särskilda fall, exempelvis

då samhälleliga synpunkter såsom arbetsmarknadspolitiska skäl talar

därför, kan högre belopp ifrågakomma. I dylika fall synes det lämpligast

att lokalorganet på ett tidigt stadium inhämtar kommerskollegiets råd och

anvisningar för ärendets beredning. Det bör vara kommerskollegium obetaget

att i sådana fall, liänskjuta ärendet till Kungl. Maj :ts prövning.

Rörande företagareföreningarnas kompetens har utredningsmannen föreslagit,

bland annat, att sådana ärenden, i vilka föreningens styrelse intar

en annan ståndpunkt än länsarbetsnämnd eller som rör investeringar i

de s. k. storstadsområdena, skall handläggas av centralt organ. Visserligen

tillmäter jag, som nämnts, lokaliserings- och sysselsättningssynpunkterna

stor betydelse. De bör emellertid beaktas på ett så tidigt stadium avärendets

handläggning som möjligt. Detta medför bland annat att valet

av olika alternativa förläggningar av ett företag kan ske mera obundet.

Med hänsyn härtill har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit, att en representant

för länsarbetsnämnden, t. ex. länsarbetsdirektören, skall ingå som

ledamot i företagareföreningens styrelse. Enär det tillkommer föreningarna

att själva välja sin styrelse, föranleder detta förslag icke annat uttalande

från min sida, än att även jag anser lämpligt, att de föreningar, som

icke redan bär en representant för länsarbetsnämnden invald i sin styrelse,

kallar en sådan till sammanträde för behandling av låneärenden. Härigenom

kommer lokaliserings- och sysselsättningssynpunkterna att vinna erforderligt

beaktande, och man slipper samtidigt det många gånger omständliga

och tidsödande remissförfarandet mellan företagareförening och

länsarbetsnämnd. Under sådana omständigheter torde behov ej föreligga

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1900

45

att till centralt organ överlämna handläggningen av sådana låneärenden,

där arbetsinarknadssynpunkterna kräver särskilt beaktande.

I detta sammanhang vill jag vidare ta upp den av utredningsmannen rekommenderade

åtgärden att överlåta företagareföreningarnas kassaröreise

på riksbanken. Rekommendationen har lämnats i avsikt att söka begränsa

föreningarnas kostnader för administrationen. Förslaget har emellertid

mött invändningar, ej blott från företagareföreningarna utan även

från kommerskollegium, länsstyrelserna och Svenska bankföreningen.

Särskilt med hänsyn till det därvid i allmänhet framförda skälet, att föreningarna,

därest de ej själva svarade för medelsförvaltningen, skulle mista

en stor del av de utomordentligt viktiga löpande kontakterna med låntagarna,

förordar jag att det liksom hittills skall få ankomma på föreningarna

själva att bestämma hur kassaverksamheten bör ordnas. Av vad nu

sagts framgår att jag icke heller kan biträda det i ett yttrande framförda

förslaget, att kassarörelsen för direktlångivningen skall centraliseras till

statskontoret.

Beträffande kommerskollegiets organisation m. m. har utredningsmannen

bl. a. föreslagit, att kassarörelsen för kollegiets direkta långivning till

företagare i Stockholms stad skall omhänderhas av kommerskollegium och

sålunda icke av den myndighet, statskontoret, som svarar för förvaltningen

av den fond, från vilken utlåningen sker. Statskontoret framhåller häremot

att en dylik omläggning skulle medföra kostnader för kollegiet, som icke

motsvaras av möjliga besparingar hos statskontoret. Ämbetsverket avstyrker

därför, liksom riksräkenskapsverket, utredningsmannens förslag. För

egen del anser jag att den nu ifrågavarande kassaverksamheten liksom hittills

bör handhas av statskontoret.

Rörande personalbehovet inom kollegium för beredning av låneärendena

understryker utredningsmannen — utan att ingå på en bedömning av vilka

förstärkningar av kollegiets organisation som därvidlag kan erfordras

—- vikten av att kollegium får en personalorganisation, som gör det möjligt

för ämbetsverket att tillfredsställande och snabbt handlägga låneärenden.

Kommerskollegium föreslår i sitt yttrande att den nuvarande garantilånesektionen

införlivas med industribyrån. I samband därmed borde den

å nämnda sektion sysselsatta arvodesavlönade personalen överföras på

extra ordinarie stat och även erhålla förbättrade avlöningsförmåner. Kommerskollegium

uppskattar kostnaderna för erforderlig personaluppsättning

till 187 000 kronor, vilket är drygt 44 000 kronor mer än för närvarande.

Garantilånesektionen inom kommerskollegium har allt sedan sin tillkomst

för några år sedan varit i stor utsträckning beroende av tillfällig

arbetskraft, avlönad mot arvode. Personalen har också tidvis varit för

knapp i förhållande till arbetsuppgifterna. Samtidigt som jag ansluter mig

till kommerskollegiets förslag om garantilånesektionens överflyttning till

industribyrån är jag därför beredd medverka till en utökning av personalen,

till extraordinariesättning av nuvarande arvodesbefattningar samt till

förbättrade avlöningsförmåner i vissa fall. I enlighet härmed föreslår jag

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

inrättande vid kommerskollegium från och med nästa budgetår av en

tjänst som byrådirektör i lönegrad Ae 24, en tjänst som förste byråsekreterare

i lönegrad Ae 23, en tjänst som förste byråsekreterare i lönegrad

Ae 21 samt en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång. Därvid kan

de nuvarande arvodesbefattningarna å garantilånesektionen indragas. Jag

tillstyrker vidare extraordinariesättning av en tjänst som kontorist i lönegrad

Ag 9. Vid kollegium finns härutöver redan anställda för behandling

av låneärendena 1 förste byråsekreterare i Ae 21, 1 kanslibiträde i Ae 7

samt 1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Med inräknande av utgifterna

härför kommer de sammanlagda kostnaderna för nu föreslagen

personaluppsättning att uppgå till i runt tal 155 000 kronor, vilket med cirka

12 000 kronor överstiger de nuvarande kostnaderna för avlöningar. Hemställan

om medelsanvisning för ändamålet har gjorts i det föregående (s.

30) under anslaget till avlöningar för kommerskollegium.

Utredningsmannen har i övrigt upptagit åtskilliga med stödverksamheten

förenade särskilda spörsmål. Bland annat har han rörande kreditändamålen

uttalat, att det bör överlämnas åt låneorganen att från fall till fall avgöra

huruvida lån till rörelsemedel bör lämnas. Häremot har remissinstanserna

inte riktat några invändningar. Utredningsmannens förslag på denna punkt

torde böra biträdas.

Vad utredningsmannen anfört i fråga om kreditstöd till kollektiva verkstadshus

har mött erinran från flera företagareföreningar. Den av utredningsmannen

angivna förutsättningen för dylikt kreditstöd, d. v. s. att en

sammanslutning av näringsidkare ställer sig som huvudman för företaget,

skulle sålunda enligt föreningarna icke vara behövlig. Det hävdas att konkurrensen

mellan olika fastighetsägare är en tillräcklig garanti för att

missbruk av dylik kredit icke uppstår. För egen del menar jag i likhet med

utredningsmannen, att det i första hand är en kommunal angelägenhet att

inom ramen för den allmänna planeringen tillgodose behovet av kollektiva

verkstadshus. Det torde också i regel ligga inom kommunernas kompetens

att ekonomiskt engagera sig i anordnandet av kollektiva verkstadshus,

avsedda att tillgodose lokalbehovet för inom kommunen verksamma hantverks-

och småindustriidkare. Därest stort behov föreligger av ett kollektivt

verkstadshus, och vederbörande kommun saknar möjligheter att ekonomiskt

stödja företaget, bör emellertid även enligt min mening nu ifrågavarande

statliga kreditstöd i undantagsfall kunna anlitas för att möjliggöra

tillkomsten av kollektiva verkstadsanläggningar. Dock synes med hänsyn

till det bakomliggande syftet med kreditstödet den av utredningsmannen

angivna särskilda förutsättningen böra föreligga, alltså att en sammanslutning

av näringsidkare står som huvudman för företaget.

Småindustriens exportbyrå, Svensk industriförening och Sveriges hantverks-

och småindustriorganisation föreslår i sina remissyttranden, att lån

skall kunna ges även till försäljningssammanslutningar av industrier, tillkomna

i syfte att skapa effektivare avsättning av de enskilda företagens

produkter på utlandsmarknaden. Då det kan vara ur olika synpunkter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

47

värdefullt att lämna ekonomiskt stöd i dylika fall — särskilt om det gäller

sammanslutningar av småindustriföretag, som har till ändamål alt öka

och samordna de enskilda företagens exportansträngningar — synes möjligheter

härtill böra föreligga. Med hänsyn till att sådana sammanslutningar

ofta har riksomfattande karaktär torde emellertid endast garantilån böra

komma i fråga.

I fråga om räntan må erinras om att de lån, som staten via fonden för

lån till företagareföreningar utlämnar till föreningarna, åtnjuter räntefrihet

i två år; därefter löper lånen med 3,5 procent ränta. Till följd av att företagareföreningarna

i sin utlåning till företagen tillämpar högre ränta -—

många föreningar torde i sin räntesättning följa ränteläget på den öppna

lånemarknoden — tillgodoföres föreningarna ej oväsentliga ränteinkomster,

som hland annat användes för bestridande av föreningarnas administrationskostnader

och för täckande av förluster i låneverksamheten. Utredningsmannen

har nu föreslagit, att den tvååriga räntefriheten skall slopas och att

företagareföreningarna skall till staten erlägga ränta enligt de grunder som

gäller vid lån ur statens utlåningsfonder, d. v. s. en rörlig ränta som för närvarande

utgör 4,5 procent. Även när det gäller långivningen till enskilda

företagare har utredningsmannen förordat, att räntesättningen både för direktlån

och garantilån skall göras rörlig; den bör i möjligaste mån anslutas

till det allmänna ränteläget.

Utredningsförslaget att företagareföreningarna för statslånen skall erlägga

en ränta motsvarande den för statens utlåningsfonder gällande och att föreningarna

icke vidare skall åtnjuta den tvååriga räntefriheten har i allmänhet

tillstyrkts av remissmyndigheterna. Dock uttalar flertalet företagareföreningar

farhågor för alt det nya räntesyslemet kommer att avsevärt

försämra föreningarnas ekonomi.

Jag är medveten om att ett genomförande av utredningsmannens förslag i

räntefrågan kommer att minska föreningarnas nettoinkomster. De kommer

dock även i fortsättningen — utom i osannolika undantagsfall — att ha högre

ränteinkomster än ränteutgifter. Såsom utredningsmannen påvisar finns

det vidare utvägar att nedbringa de ränteutgifter, som kan bli en följd av

slopandet av den tvååriga räntefriheten. Jag är sålunda för min del beredd

att framdeles •— därest behov skulle visa sig föreligga av en dylik åtgärd

från Kungl. Maj:ts sida -— pröva möjligheten att låta föreningarna insätta

till dem utlämnade lånemedel på räntelöst konto hos statskontoret, samtidigt

som befrielse lämnas från skyldighet att betala ränta till statsverket

på motsvarande belopp av statslån. Ränteutgifterna kan också minskas genom

att föreningarna lyfter statslånen successivt, allteftersom de erfordras

i den lokala utlåningsverksamheten. Minskningen av ränteöverskottet för

föreningarna torde sålunda kunna hållas inom en jämförelsevis snäv ram.

Med hänsyn till önskemålet att på förevarande område ha samma bestämmelser

i fråga om räntan som gäller för annan långivning från statens utlåningsfonder,

finner jag mig därför böra biträda förslagen om slopande

av den nuvarande tvååriga räntefriheten och om ändrad räntesättning för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

de till företagareföreningarna utlämnade statslånen. De nya räntebestämmelserna

torde, även beträffande utestående lån, böra tillämpas från och

med den 1 juli 1960.

Uppfattningen att räntesättningen på lånen till enskilda företagare i princip

skall vara rörlig och ansluta till räntan på den öppna lånemarknaden

har i allmänhet tillstyrkts av remissmyndigheterna. Även jag delar denna

åsikt.

Den av Svenska bankföreningen väckta tanken om en särskild garantiavgift

på garantilån är jag icke beredd att nu tillstyrka. Den bör emellertid

ytterligare övervägas.

Utredningsmannen har räknat med att enhetliga bestämmelser skall tilllämpas

för all direktlångivning, oavsett om den sker med statliga medel eller

med medel som företagareföreningarna erhållit från landstinget. Länsstyrelsen

i Norrbottens län och Jämtlands läns företagareförening har rest invändningar

häremot och menar, att landstingslånemedlen i enlighet med

eventuella önskemål från landstingets sida måste kunna användas även till

andra ändamål än sådana som kan tillgodoses med statslånemedel. Jag ansluter

mig härtill. I den mån för landstingslånemedel särskilda bestämmelser

kommer att gälla bör emellertid riskfonder, som tillkommit genom statliga

bidrag eller genom ränteöverskott på statliga lånemedel, icke få användas

för förlusttäckning på landstingslånen.

I fråga om tillsynen över företagareföreningarnas verksamhet vill jag i likhet

med en del företagareföreningar instämma i det av utredningsmannen

uttalade önskemålet, att tillsynen även bör ha formen av rådgivnings- och

informationsverksamhet från den centrala lånemyndighetens sida. Med

hänsyn till den växande omfattningen av företagareföreningarnas medelsförvaltning

torde det vara en lämplig åtgärd för föreningar, som anser sig ha

möjligheter därtill, att låta besätta någon av revisorsposterna med en auktoriserad

revisor.

Kungl. Maj:t har av 1959 års riksdag (prop. 148, JoU 30, rskr 284) bemyndigats

biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt på grund av statliga

garantiåtaganden i samband med stödet till jordbrukets rationalisering. Behov

av motsvarande bemyndigande föreligger även i fråga om förevarande

lånegarantier. Härigenom skapas förutsättningar, bland annat, att genom

ett snabbt realiserande av säkerheter vinna ekonomiska fördelar för staten

där så är möjligt. Då det i vissa fall kan befinnas ändamålsenligt att till underlydande

myndighet delegera viss beslutanderätt i sammanhanget, torde

befogenhet även härtill böra meddelas Kungl. Maj:t.

Betänkandet föranleder i övriga delar icke särskilda uttalanden från min

sida. Det torde, som tidigare förutsatts, få ankomma på Kungl. Maj:t att

med beaktande av innehållet i betänkandet och i de däröver avgivna yttrandena

meddela de bestämmelser och beslut i ämnet, som kan vara behövliga.

Jag övergår härefter till frågan om storleken av de statliga ekonomiska

insatserna på hithörande område under nästa budgetår och vill därvid till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960 49

en början behandla medelsbeliovet under det särskilda lånemedelsanslaget

å kapitalbudgeten.

Såsom lån till företagareföreningar har under Statens utlåningsfonder

anvisats 6 milj. kronor för budgetåret 1959/60. Kommerskollegium hemställer,

att lånemedelsanslaget för nästa budgetår bestämmes till 10 milj.

kronor.

Kapitaltillgångarna i den statliga lånefonden utgjorde den 1 juli 1959,

inberäknat anslaget för nu löpande budgetår, 66,8 milj. kronor, varav 60,1

milj. kronor hade utlämnats till föreningarna och 0,5 milj. kronor ställts

till kommerskollegiets förfogande för lån till hantverks- och småindustriföretag

i Stockholms stad. Disponibla lånemedel å fonden utgjorde alltså

vid nämnda tidpunkt 6,2 milj. kronor. Härtill bör läggas hos föreningarna

den 1 juli 1959 tillgängliga statliga lånemedel, som angivits till cirka 5,5 milj.

kronor, och av kommerskollegium vid tillfället icke utnyttjade lånemedel,

0,2 milj. kronor. Vidare tillkommer inflytande amorteringar å lån av statslånemedel

och till föreningarna utlämnade statliga subventionsmedel av

beskaffenhet att kunna utnyttjas i föreningarnas utlåning samt odisponerade

landstingslånemedel och amorteringar å lån av dylika medel. Dessa poster

uppgår till sammanlagt 7,6 milj. kronor. För det nu löpande budgetåret

finns alltså tillgängliga lånemedel å tillhopa 19,5 milj. kronor.

Bland annat med hänsyn till att den faktiska utlåningen under budgetåret

1958/59 var begränsad till 14,2 milj. kronor, håller jag i likhet med kommerskollegium

för sannolikt, att en del av de för närvarande tillgängliga

lånemedlen kommer att stå kvar oanvända den 1 juli 1960, d. v. s. vid

ingången av nästa budgetår. Storleken av en dylik reservation är givetvis

svår att uppskatta. Den 30 juni 1959 fanns hos föreningarna en behållning

av lånemedel på mellan 5 och 6 milj. kronor, som kunde föras över på

det nu löpande budgetåret. Det synes troligt att åtminstone 4 milj. kronor

1 outnyttjade lånemedel kommer att på motsvarande sätt balanseras över på

budgetåret 1960/61. Vid en bedömning av lånemedelsbehovet under sistnämnda

budgetår bör hänsyn även tas till inflytande amorteringar. Storleken

härav uppskattas till cirka 8 milj. kronor. Därest för budgetaret 1960/61

anvisades ett lånemedelsanslag av samma storlek som för närvarande, 6

milj. kronor, skulle sålunda — vid jämväl i övrigt oförändrade förhållanden

— låneresurserna under nämnda budgetår komma att uppgå till omkring

18 milj. kronor, vilket är nära 4 milj. kronor mera än som faktiskt

disponerades för utlåningsändamål under budgetåret 1958/59 och mellan

2 och 3 milj. kronor mera, än som beräkningsvis kommer att tas i anspråk

under det nu löpande budgetåret.

Redan därest Kungl. Maj:t och riksdagen bifaller vad jag nyss förordat

om sammanslagning av fonden för lån till företagareföreningar in. fl. med

vissa andra fonder, kommer emellertid en avsevärd ökning av lånemöjligheterna

för den mindre företagsamheten att äga rum från och med den 1

juli 1960. Som nämnts blir tillskottet av omedelbart tillgängliga lånemedel

mellan 7 och 8 milj. kronor. Visserligen kommer den nybildade Statens

hantverks- och industrilånefond att överta den utlåning, som tidigare ägt

4 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

rum från de med fonden för lån till företagareföreningar m. fl. sammanslagna

fonderna. Ur sistnämnda fonder har emellertid utlånats i genomsnitt

blott mellan en och två milj. kronor för år. Det kan under sådana förhållanden

diskuteras huruvida för nästa budgetår någon lånemedelsanvisning

över riksstaten är behövlig. Å andra sidan torde det först efter

någon tids erfarenheter vara möjligt att bilda sig en bestämd uppfattning

om storleken av lånebehoven över huvud taget vid en samordnad kreditgivning

enligt mitt förslag i det föregående. Jag anser mig därför böra

förorda ett visst ytterligare tillskott av lånemedel för budgetåret 1960/61

och beräknar till ändamålet 4 milj. kronor. Hemställan göres i det följande

under vederbörande punkt å kapitalbudgeten. Av beloppet bör, i likhet med

vad som gäller för närvarande, en del hål!as i beredskap och användas för

lån i sådana fall, då detta är en lämplig åtgärd för att motverka sysselsättningssvårigheter.

Ramen för statlig kreditgaranti åt hantverks- och småindustriföretag är

för innevarande budgetår bestämd till 30 milj. kronor, varav 3 milj. kronor

avses för turisthotellnäringen. Kommerskollegium hemställer att garantiramen

för budgetåret 1960/61 bestämmes till oförändrat 30 milj. kronor.

Under hänvisning till vad jag nyss uttalat om kreditgarantisystemet såsom

en ur såväl företagareföreningarnas som statens synpunkter ändamålsenlig

form för ekonomiskt stöd åt hantverks- och industriföretag hemställer

jag, i likhet med företagareföreningarnas förtroenderåd, att bemyndiganderamen

för budgetåret 1960/61 bestämmes till 35 milj. kronor, varav på

samma sätt som för närvarande en mindre del, förslagsvis omkring 3 milj.

kronor, bör reserveras för turisthotellnäringen. Av redovisningstekniska skäl

avstyrker jag kommerskollegiets hemställan om sådan ändring av gäl ande

bestämmelser, att vid budgetårets utgång eventuellt icke ianspråktaget belopp

skall få disponeras under efterföljande budgetår.

Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. är till administrationskostnader

för innevarande budgetår beräknade 400 000 kronor. Kommerskollegium

hemställer om ökning därav för nästa budgetår med 645 000

kronor.

Föreningarna själva uppskattar sina kostnader för administrationsändamål

under det löpande budgetåret till omkring 3 milj. kronor, vilket innebär

en ökning med cirka 260 000 kronor jämfört med budgetåret 1958/59.

För bestridande av nämnda utgifter står till föreningarnas förfogande dels

löpande inkomster, dels visst eget kapital. Av handlingarna i ärendet framgår

att redan summan av föreningarnas löpande inkomster under budgetåret

1959/60 — konsultationsavgifter, nettoränteinkomster, bidrag från

stat och landsting etc. — kommer att utgöra drygt 3,2 milj. kronor. Därjämte

har föreningarna för närvarande eget kapital på 5 milj. kronor, som

kan tas i anspråk för löpande utgifter i verksamheten. Av den sistnämnda

summan utgör drygt 1,5 milj. kronor besparingar från nettoränteinkomsterna

å statslånemedel. Eget kapital och beräknade inkomster överstiger

alltså under innevarande budgetår med flera miljoner kronor det för ad
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

51

ministrationsändamål erforderliga beloppet, och såvitt nu kan bedömas

kommer föreningarnas förvaltningskostnader även under budgetåret 1960/

Öl att med god marginal rymmas inom ramen för föreningarnas egna tillgångar.

Särskild medelsanvisning från statens sida för bidrag till föreningarnas

administrationsutgifter skulle då egentligen inte erfordras för nästa

budgetår.

Höjes räntan å det till föreningarna utlånade kapitalet och slopas samtidigt

den nuvarande tvååriga räntefriheten i enlighet med vad jag nyss

föreslagit kommer emellertid föreningarnas nettoränteinkomster att något

minska, även om föreningarna allt fortfarande — till följd av skillnaden

mellan den för lån från statens utlåningsfonder stadgade räntan och räntan

å den öppna lånemarknaden — får uppbära ej oväsentliga ränteinkomster.

Ehuru de tidigare redovisade siffrorna rörande föreningarnas ekonomi visar,

att det finns marginaler för att möta ett visst inkomstbortfall, torde

Kungl. Maj :t — i avvaktan på närmare erfarenheter av det nya räntesystemet

och konsekvenserna därav, när det gäller föreningarnas inkomster —

böra beredas möjligheter att jämväl för budgetåret 1960/61 lämna bidrag

till föreningar, som styrker sig vara i behov av medelsförstärkning för att

täcka sina administrationsutgifter. Till ändamålet bör 400 000 kronor anvisas.

''

Till subventioner har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor.

Kommerskollegium föreslår för nästa budgetår höjning därav till 500 000

kronor.

Såsom jag förut erinrat om disponerar föreningarna redan över ej oväsentliga

belopp av statsmedel att användas för täckande av förluster å lånerörelsen.

Under förevarande anslag finns också för närvarande reserverade

omkring 800 000 kronor av tidigare av riksdagen anvisade subventionsmedel.

Med hänsyn härtill och då det allmänna konjunkturläget icke ger anledning

att räkna med ökning av förlustriskerna, torde för budgetåret 1960/

61 till subventioner böra anvisas oförändrat 300 000 kronor. I den utsträckning

beloppet icke behöver reserveras för framtida behov, bör i första hand

föreningar, vilka icke äger riskfonder av tillräcklig storlek, ifrågakomma

för medelstilldelning.

Med hänsyn till det anförda torde anslaget till Bidrag till företagareföreningar

m. fl. för budgetåret 1960/61 upptagas med sammanlagt 700 000

kronor, vilket är oförändrat jämfört med vad som nu är tillgängligt.»

Utskottet. Vad angår det i statsverkspropositionen redovisade betänkandet

angående statligt kreditstöd till hantverk och småindustri har utskottet

i stort sett icke något att erinra mot de av departementschefen i anslutning

därtill gjorda ställningstagandena.

Vad först angår målsättningen för den statliga stödverksamheten på förevarande

område, torde denna — såsom skett i propositionen — kunna angivas

vara att allmänt stödja hantverk och småindustri och därmed jämförlig

verksamhet samt att med beaktande av företagsekonomiska betingelser till
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

godose lokaliserings- och sysselsättningspolitiska intressen. Principen bör

härvidlag vara, att kreditstödet icke skall konkurrera med den verksamhet,

som bedrives av de vanliga kreditinstituten, utan utgöra ett komplement

till denna. Givetvis föreligger det svårigheter att klart ange, var gränsen

skall anses gå mellan å ena sidan hantverk och småindustri och å andra sidan

annan industri. Härvidlag torde det -— såsom departementschefen förutsatt

— få ankomma på låneorganen att från fall till fall bedöma, vilken företagsamhet

som med hänsyn till kreditstödets syften bör omfattas av detta.

Det föreligger emellertid icke enbart ett gränsdragningsproblem gentemot

den större industrien utan även gentemot andra näringsgrenar och

verksamhetsområden. Härvidlag har i propositionen förordats en utvidgning

av tillämpningsområdet för kreditstödet. Detta föreslås sålunda utsträckt

till olika slag av anläggningsverksamhet, vidare till jordbrukets binäringar.

Såsom exempel anges i sistnämnda fall företag tillhörande livsmedelsindustrien,

företag inom fjäderfä- och pälsdjursaveln samt företag,

som bedriva plantodling. En förutsättning för kreditstöd bör därvid givetvis

vara, att annan hjälp icke lämnas inom ramen för stödet till jordbrukets

och trädgårdsnäringens rationalisering. I detta sammanhang må nämnas,

att i motionen 11:233 hemställts, att företagareföreningarna måtte kunna

bevilja statligt lånestöd till lämplig småföretagsamhet, även om densamma

icke direkt tillhör näringsgrenar, som inrymmas i departementschefens uttalande.

Härtill må med anknytning till det föregående anmärkas, att, såvitt

gäller industriell verksamhet, en betydande handlingsfrihet lämnats låneorganen

i deras tillämpning av kreditstödet. Vad angår jordbrukets binäringar

gäller likaledes, att någon klar gränsdragning icke skett — de uppräknade

slagen av verksamhet äro närmast att betrakta som exempel — och

att sålunda en viss flexibilitet möjliggjorts i kreditverksamheten. Med hänsyn

härtill synas skäl icke föreligga att bifalla det i motionen gjorda yrkandet.

Vad angår kommersiell verksamhet synas — oavsett angelägenheten i

kreditbehoven på förevarande område — principiella och sakliga skäl tala

för den i propositionen gjorda avgränsningen. Med hänsyn härtill torde motionerna

1:298 och 11:376 — i vilka kreditstöd åt detaljhandeln påyrkats

— höra lämnas utan bifall.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om samordningen av den statliga

kreditstödjande verksamheten — innebärande sammanslagning av vissa

fonder till en gemensam fond benämnd Statens hantverks- och industrilånefond

— och om gränsdragningen mellan direkt långivning och kreditgarantigivning

samt avvägningen mellan dessa båda låneformer, handläggningen

av låneärenden och kreditändamålen föranleder icke någon erinran

från utskottets sida. I anslutning till kreditändamålen må nämnas, att departementschefen

biträtt det förslag, som vid remissbehandlingen framförts

från vissa organisationers sida, att lån skall kunna ges även till försälj - ningssammanslutningar av industrier, tillkomna i syfte att skapa effektivare

avsättning av de enskilda företagens produkter på utlandsmarknaden. I

motionerna I: 382 och II: 478 har i detta sammanhang hemställts, att kre
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060

53

ditstöd må kunna beviljas även försäljningsorganisation på länsplanet. Utskottet

vill i anledning härav framhålla, alt departementschefens förslag

icke innebär, att sådan försäljningsorganisation uteslules från möjligheten

till kreditslöd och att yrkandet därför icke påkallar någon åtgärd från riksdagens

sida.

I fråga om räntesättningen har föreslagits, att den nuvarande tvååriga

räntefriheten för företagareföreningarna slopas och att föreningarna skola

erlägga ränta enligt de grunder, som gälla vid lån ur statens utlåningsfonder.

Utskottet har icke något att erinra mot detta förslag. Dess genomförande

kommer ■— som beröres i det följande — att minska föreningarnas nettoinkomster

men hindrar icke, att föreningarna även i fortsättningen kunna

förväntas få högre ränteinkomster än ränteutgifter.

Vad härefter angår frågan om storleken av de statliga insatserna på förevarande

område vill utskottet först uppehålla sig And lånemedelsanslaget

på kapitalbudgeten. Härvid må erinras om att kapitaltillgångarna i den

statliga lånefonden — inberäknat lånemedelsanslaget för innevarande budgetår

om 6 miljoner kronor — uppgå till närmare 67 miljoner kronor. Läggas

härtill tillgångarna i de övriga mindre fonder, vilka med ingången av

nästa budgetår föreslås sammanslagna med nyssnämnda fond till en gemensam

hantverks- och industrilånefond — uppgå de sammanlagda lånemedelsresurserna

till 86 miljoner kronor. Av detta belopp kunna ca 20 miljoner

kronor beräknas vara disponibla för långivning under budgetåret

1960/61. Härtill kommer det av departementschefen för nämnda budgetår

föreslagna lånemedelsanslaget om 4 miljoner kronor, vilket innebär, att de

totala disponibla låneresurserna uppgå till ca 24 miljoner kronor. Då långivningen

under det sistförflutna budgetåret uppgick till drygt 14 miljoner

kronor, torde medelsbehovet för direkt långivning kunna anses vara väl

tillgodosett.

Vad angår kreditgarantiramen är denna för innevarande budgetår bestämd

till 30 miljoner kronor. Departementschefen har föreslagit en utvidgning

av ramen för nästa budgetår till 35 miljoner kronor, vilket motsvarar

vad företagareföreningarnas förtroenderåd yrkat och är 5 miljoner kronor

mer än vad kommerskollegium förordat.

Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande förslag, vilket innebär

att motionerna I: 382 och II: 478, i vad de avse hemställan om en garantiram

på 135 miljoner kronor, avstyrkas. Den begärda väsentliga ökningen

av anslaget borde enligt motionärerna disponeras i syfte att underlätta

anpassningen till den europeiska frihandelsmarknaden och motverka

av omflyttning betingad arbetslöshet. I anslutning härtill vill utskottet helt

allmänt framhålla, att det givetvis är angeläget, att den mindre företagsamhetens

problem beaktas i det nya marknadsläget dels för att mildra uppkommande

svårigheter, dels för att tillvarataga de utvecklingsmöjligheter

som kunna komma att öppna sig. Ur denna synpunkt kan en förstärkning

av garantiskyddet på längre sikt te sig nödvändig. Det är emellertid ännu

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

svårt att bedöma de krav, som de successivt ändrade konkurrensförhållandena

komma att ställa.

I anslutning härtill avstyrkes det i nämnda motioner framställda yrkandet,

att ett belopp av 500 000 kronor måtte anvisas för förberedelse av åtgärder

i syfte att underlätta näringslivets anpassning till det nya marknadsläget.

Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. ha för innevarande

budgetår till administrationskostnader anslagits 400 000 kronor och till

subventioner 300 000 kronor eller tillhopa 700 000 kronor. Departementschefen

föreslår för nästa budgetår oförändrad medelsanvisning för ändamålet.

I motionerna I: 186 och II: 232 samt I: 274 och II: 329 har yrkats,

att till administrationsbidrag måtte anslås 1 miljon kronor och till subventioner

500 000 kronor eller tillhopa 1,5 miljon kronor. I motionerna I:

381 och II: 477 har yrkats, att för administrationskostnader måtte beräknas

800 000 kronor och till subventioner 300 000 kronor eller tillhopa 1,1 miljon

kronor.

Vad angår administrationskostnaderna uppskattas dessa av föreningarna

själva under det löpande budgetåret till omkring 3 miljoner kronor. För bestridande

av nämnda kostnader stå till föreningarnas förfogande dels löpande

inkomster, dels visst eget kapital. Summan av föreningarnas löpande

inkomster — konsultationsavgifter, nettoränteinkomster, bidrag från

stat och landsting —- beräknas för budgetåret till drygt 3,2 miljoner kronor.

Redan dessa medel torde alltså förslå till täckande av utgifterna. Härtill

kommer eget kapital, som vid utgången av föregående budgetår uppgick

till ca 5 miljoner kronor, varav ca 400 000 kronor utgjorde medlemsinsatser,

!,7 miljon kronor subvenlionsmedel i behållning å tidigare statsbidrag och

2,9 miljoner kronor besparingar huvudsakligen från ränteinkomster. Vad

angår beräkningen av medelsbehovet för administrationskostnader för nästa

budgetår har i motionerna framhållits, att den nuvarande medelstilldelningen

är otillräcklig. Bl. a. har hänvisats till att genom den föreslagna räntesättningen

nettoränteinkomsterna komma att minska för föreningarna. I

motionerna I: 186 och II: 232 beräknas sålunda föreningarnas sammanlagda

inkomster till följd härav —- därvid övriga inkomstposter förutsättas oförändrade

— nedgå till 2,7 miljoner kronor. Härtill vill utskottet framhålla,

att det givetvis är svårt att säga, vad den ändrade räntesättningen kommer

att få för effekt. En minskning i inkomsterna kan förväntas äga rum, men

ränteinkomsterna komma alltjämt att överstiga ränteutgifterna. Utgår man

från administrationskostnader å 3 miljoner kronor och inkomster av angiven

eller eventuellt något mindre storleksordning, uppstår ett visst underskott,

vilket emellertid väl synes kunna täckas genom anlitande av besparade

ränteinkomster från tidigare år. I motionerna har även framhållits behovet

av att förstärka administrationen inom företagareföreningarna. Utskottet

vill icke förneka, att ett sådant behov i vissa fall kan föreligga men

vill i sammanhanget erinra om att — enligt vad som inhämtats — förening
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

55

arnas administrationskostnader under de senaste två åren ökat med ca

000 000 kronor, vilket torde ge uttryck åt att en viss icke obetydlig förstärkning

av organisationen skett under denna tid. Om sålunda utskottet finner

administrationsbidraget för nästa budgetår kunna beräknas till oförändrat

belopp, vill utskottet dock icke utesluta möjligheten av att en ökning längre

fram kan te sig nödvändig.

Vad angår subventionsmedlen ha sådana — såsom nämnts — för innevarande

budgetår beräknats till 300 000 kronor. Vad angår medelsbehovet

för nästa budgetår vill utskottet framhålla, att låneförlusterna under de

senaste budgetåren enligt uppgift icke torde ha uppgått till mer än ca

500 000 kronor årligen, att i föreningarnas eget kapital ingå betydande besparingar

av tidigare lämnade subventionsbidrag — omkring 1,5 miljon

kronor — och att enligt vad som under hand inhämtats hos Kungl. Maj :t

finnas innestående närmare 900 000 kronor i subventionsmedel, varav dock

en del eventuellt kan komma att tagas i anspråk för särskilda ändamål. Under

sådana förhållanden finner utskottet icke skäl frångå departementschefens

förslag om oförändrad medelsanvisning.

Utskottets ställningstaganden i fråga om administrations- och subventionsbidragen

innebär, att angivna motioner i berörda delar avstyrkas.

Här må slutligen nämnas, att i motionerna I: 274 och II: 329 hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en skyndsam utredning

rörande företagareföreningarnas organisation. Utredningen förutsättes

skola pröva dels de individuella organisationsbehov, som varje förening

kan ha, dels behovet av att till föreningarna utgår förhöjt administrationsbidrag,

så att en tjänsteman med ekonomisk-kommersiell utbildning kan

knytas till varje förening, dels ock föreningarnas rationaliseringsuppgifter.

Utskottet, som är väl medvetet om angelägenheten av att företagareföreningarna

få en effektiv och efter sin verksamhet lämpligt avvägd organisation,

vill i detta sammanhang helt allmänt framhålla, att företagareföreningarna

äro fullt självständiga och fristående sammanslutningar, som själva äga

bestämma om den närmare utformningen av sin organisation. Med hänsyn

härtill synes en sådan utredning lämpligen böra komma till stånd genom

föreningarnas egen försorg, förslagsvis i regi av företagareföreningarnas

förtroenderåd. Det anförda innebär, att ifrågavarande motioner avstyrkas

även i nu berörda del.

Beträffande anslaget till fonden för lån till företagareföreningar gör utskottet

hemställan i särskilt utlåtande denna dag.

Under åberopande av vad sålunda uttalats hemställer utskottet,

I. att riksdagen må godkänna den av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärendcn för den 4 januari

1960 förordade sammanslagningen av vissa fonder till en

gemensam fond, benämnd statens hantverks- och industrilånefond;
II.

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

erforderliga bestämmelser för nämnda fond i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i berörda

statsrådsprotokoll angivna riktlinjer;

III. att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 382 och II: 478, såvitt nu är

i fråga, medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och

industriföretag m. m. må under budgetåret 1960/61 beviljas

intill ett belopp av 35 000 000 kronor; ■

IV. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t eller myndighet,

som Kungl. Maj :t bestämmer, att biträda ackord

och eljest eftergiva statens rätt på grund av statsgaranti för

lån till hantverks- och industriföretag m. m.;

V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 186 och II: 232, I: 381 och

11:477 samt 1:274 och 11:329, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till företagareföreningar m. fl.

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

700 000 kronor;

VI. att motionerna I: 274 och II: 329, i vad de avse hemställan

om utredning rörande företagareföreningarnas organisation,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

VII. att motionerna I: 382 och II: 478, i vad de avse anvisande

av ett förslagsanslag av 500 000 kronor för förberedelse

av åtgärder i syfte att underlätta näringslivets anpassning

till den europeiska frihandelsmarknaden, icke må av riksdagen

bifallas;

VIII. att motionerna I: 382 och II: 478, i vad de avse hemställan

om uttalande att kreditgaranti må beviljas försäljningsorganisation

på länsplanet, icke må av riksdagen bifallas;
IX.

att motionerna I: 298 och II: 376 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

X. att motionen II: 233 icke må av riksdagen bifallas.

49 :o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks-

och industriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt

51, s. 169 och 170) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 300 000 kronor.

Kommerskollegium erinrar om att flertalet lån, för vilka garanti tecknats,

är av relativt sent datum. Med understrykande av det osäkra i varje bedömning

framöver av medelsbehovet under förevarande anslag föreslår kommerskollegium

för budgetåret 1960/61 oförändrat 300 000 kronor.

Departementschefen delar kollegiums uppfattning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

57

Utskottet har i detta sammanhang jämväl till behandling förehaft den

redogörelse som riksdagens år 1959 församlade revisorer lämnat i sin berättelse

(under § 37) angående förvaltning av statens fordran i anledning

av industrigarantilån. I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort

följande uttalande.

Att statsverket nödgas infria en borgensförpliktelse som tagit formen av

lånegaranti innebär, att vederbörande kreditinrättning erhåller full betalning

för lånet, under det att statsverket övertager dess fordran mot låntagaren.

Statsverket har därefter att förvalta denna fordran och om möjligt

bereda sig ersättning därför.

Revisorerna ha tagit del av det för förvaltning och avveckling av dylika

osäkra tillgodohavanden tillämpade förfaringssättet, vilket i olika hänseenden

befunnits mindre tillfredsställande. Såsom nämnts i det föregående

fattar kommerskollegiet — där för detta ändamål en särskild lånegarantisektion

finnes inrättad —- beslut angående beviljande av lånegarantier, varvid

kollegiet erhåller en tämligen ingående kännedom om de olika företagens

förhållanden och förutsättningar. Även medan lånen utestå har kollegiet

ofta anledning att följa företagens utveckling, icke minst de företag

som råka ut för ekonomiska svårigheter. När företagen icke lyckas fullfölja

sina ekonomiska förpliktelser och betalningskrav i anledning av kreditgarantien

riktats mot statsverket, överlämnas emellertid ärendets fortsatta förvaltning

till statskontoret. På statskontoret ankommer det således att bevaka

kronans rätt i konkurs, godkänna exekutiv försäljning samt hålla fordringen

i gällande kraft gentemot borgensmän och gäldenärer. Statskontoret

har visserligen i sin ombudsmannaexpedition den juridiska sakkunskap

som erfordras i dylika fall, men ärendet är för ämbetsverket i detta läge

helt nytt, och den detaljerade erfarenhet om låneärendet som samlats hos

kommerskollegiet — exempelvis i fråga om värdet av tillgångar och säkerheter,

personförhållanden och utsikter till rekonstruktion — kommer med

nu angivna administrativa förfaringssätt icke att utnyttjas. Icke minst olägligt

framstår detta förhållande med hänsyn till att det vid avvecklingen ofta

gäller att tillvarataga statens intressen i tävlan med andra fordringsägare.

Statskontoret synes också vid denna avveckling på ett mindre lyckligt sätt

vara hämmat i sin rörlsefrihet. Ämbetsverket äger sålunda icke möjlighet

att antaga ackord och kan icke heller biträda försäljning under hand av

företagets egendom. Därav följer att företaget i princip måste avvecklas

genom konkurs och den fasta egendomen försäljas vid exekutiv auktion,

liven om utsikterna att vinna betalning därigenom försämras. Försäljning

av fast egendom genom exekutiv auktion leder även till att fast och lös egendom

måste avyttras var för sig. Företagets tillgångar kunna alltså icke överlåtas

till ny ägare såsom en helhet, vilket även bidrager till att minska utsikterna

till en ekonomiskt fördelaktig avveckling. Förhållandet begränsar även

möjligheterna att åstadkomma rekonstruktion av vederbörande företag och

motverkar därigenom kreditstödets egentliga syfte.

Det må framhållas att möjlighet att antaga ackord eller eljest eftergiva

statens rätt gentemot gäldenär eller borgensman torde saknas även för

Kung], Maj :ts vidkommande. Särskilt bemyndigande därlill har från riksdagens

sida lämnats i vissa speciella fall, exempelvis såvitt gäller lån från

statens utlåningsfonder samt på grund av garantiåtagande för lån avseende

jordbrukets yttre och inre rationalisering in. in.

Revisorerna säger sig icke vara beredda alt avgiva förslag till en mera ändamålsenlig

administrativ ordning i nämnda hänseende men anser lämpligt

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

att spörsmålet överväges i samband med det ställningstagande till vissa

andra frågor rörande kreditstödet åt hantverk och småindustri som föranleds

av nyligen verkställd utredning.

Över riksdagens revisorers uttalande ha yttranden avgivits av kommerskollegium

och statskontoret.

Utskottet. Mot beräkningen av förevarande anslag har utskottet icke något

att erinra.

Vad angår statsrevisorernas uttalande ha i detta vissa synpunkter anlagts

på förfarandet vid utebliven betalning på grund av garantilån. Ifrågavarande

synpunkter synas utskottet i det väsentliga bli tillgodosedda vid bifall

till det under föregående punkt gjorda förslaget om bemyndigande för

Kungl. Maj :t att biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt på grund av

statsgaranti liksom om bemyndigande för Kungl. Maj:t att i sammanhanget

delegera beslutanderätt till underlydande myndighet. Under sådana förhållanden

finner utskottet revisorernas uttalande icke böra föranleda någon

särskild åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Täckande av förluster i anledning

av statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

300 000 kronor;

b) att riksdagens revisorers förevarande uttalande icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

50 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 52 och 53, s. 170—172), innebärande

oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 55 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av

50 000 kronor.

51 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 172 och 173), innebärande en anslagshöjning av

400 kronor föranledd av att från anslaget skall i fortsättningen utgå visst

revisorsarvode, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 565 400

kronor.

52ro) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 55, s. 173), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

59

Sjöfart och handel

Sjöfartsverket

53:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 56, s. 174—180) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels ock godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Sjöfartsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

4 893 200 kronor.

I förenänmda båda likalydande motioner I: 383 av herr Hagberg och II:

339 av herr Nordgren m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte dels godkänna i motionerna förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels till Sjöfartsstyrelsen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 4 859 360 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 647 700 kronor.

Genom den byggnadsverksamhet, som sammanhänger med rationaliseringen

och moderniseringen av fyrväsendet, har de tekniska byråerna inom

sjöfartsstyrelsen fått en starkt ökad arbetsbelastning som hårt pressar personalen.

Mot denna bakgrund anser departementschefen sig böra tillstyrka

inrättande av en ny tjänst som ingenjör i Ag 17 vid fyr- och elektrobyrån

samt en tjänst som assistent i Ag 15 vid byggnadsbyrån.

Vidkommande förslagen om ändrad anställningsform föreslår departementschefen

att en byrådirektör i Ag 26 och en förste byråsekreterare i Ag

21 överföres på extra ordinarie stat samt att en kontorsskrivare i Ae 13 och

ett kontorsbiträde i Ae 5 inom den reglerade befordringsgången ordinariesättes.

Därjämte förordar han att tjänstebenämningarna förste gravör och

gravör utbytes mot kartograf samt tjänstebenämningen koppartryckare mot

tryckare.

För anställande av tillfällig personal för sjökortsframställningen och för

rationaliseringsutredningar förordas medelsförstärkning under anslaget

med 15 000 respektive 20 000 kronor.

För automatiska utgiftsökningar på grund av lönegradsuppflyttningar

till följd av beslut av 1959 års riksdag, vissa arvodeshöjningar, löneklassändringar,

kompensation för höjda folkpensionsavgifter, rörligt tillägg etc.

beräknas tillhopa 205 700 kronor.

Ehuru departementschefen är medveten om att värdefulla resultat uppnåtts

vid sjöfartsstyrelsens egna rationaliseringsundersökningar inom olika

grenar av verksamheten, vill lian även ansluta sig till besparingsutredningens

av statens organisationsnämnd understödda förslag om en allmän över
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

syn av sjöfartsverkets organisation. Det är hans avsikt att i annat sammanhang

inhämta Kungl. Maj :ts bemyndigande att föranstalta om en sådan utredning.

Utskottet. Med hänsyn till vad som upplysts angående arbetsbelastningen

på de tekniska byråerna inom sjöfartsstyrelsen anser utskottet sig böra biträda

förslaget om inrättande av två tjänster som ingenjör i Ag 17 respektive

assistent i Ag 15. Motionerna, i vad de avse förevarande anslag, avstyrkas

sålunda. Vad angår anslagsberäkningen i övrigt och de föreslagna ändringarna

i personalförteckningen har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, som angivits i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1960;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 2 030 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................... 4 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 903 000

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ......... 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 679 400

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 80 800

< Summa kronor 4 893 200

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/

61 anvisa ett förslagsanslag av 4 893 200 kronor.

54 :o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 57, s. 180—182), som innebär att posterna till bränsle, lyse och

vatten, till resekostnadsersättningar och traktamenten m. m. samt till övriga

expenser för eget behov ökas med (9 000 -f- 10 000 + 3 000 —) 22 000

kronor samt att posten till mässpenningar etc. nedräknas med 30 000 kronor,

får utskottet, under erinran om att anslagsminskningen utgör 8 000

kronor, hemställa,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 056 700

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

61

55: o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 58, s. 182—188) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels lämna

begärt bemyndigande åt Kungl. Maj :t att i mån av behov överföra ledigbliven

ordinarie personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat och i

övrigt vidtaga de övergångsanordningar som kan bliva erforderliga i anledning

av redovisade rationaliseringsåtgärder, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Lots- och fyrstalen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

23 374 800 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Magnusson

Och Dahl (I: 111) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson

1 Torp (II: 117), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet

med vad sjöfartsstyrelsen föreslagit ej indraga Käringöns lotsplats, vartill

ståndpunkt bör tagas först i anslutning till övervägandena om fortsatt

automatisering av fyrväsendet, och sålunda avslå vad departementschefen i

detta stycke yrkat, dels att med indragning av Havstenssunds lotsplats må

anstå tills utredning verkställts och förslag framlagts att på annat sätt betryggande

åtgärder vidtagits, så att de för befolkningen livsviktiga uppgifter,

som ombesörjas av lotsplatsens personal, bli i full utsträckning tillgodosedda.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 111.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 22 849 200 kronor.

Inom sjöfartsstyrelsen pågår för närvarande en utredning om raitonalisering

av lotsplatsorganisationen. Utredningen har hittills väckt förslag om

sammanslagning till en lotsplats av Salmis, Kalix och Töre lotsplatser vid

övre norrlandskusten samt om indragning av dels Långörens lotsplats i Blekinge

dels Havstenssunds och Käringöns lotsplatser i Bohuslän. Sjöfartsstyrelsen

tillstyrker nu att dessa förslag genomföres från och med budgetåret

1960/61, dock med undantag av indragningen av Käringöns lotsplats, där

styrelsen vill avvakta vissa överväganden i fråga om automatiseringen av

fyrväsendet. De organisationer inom sjöfartsnäringen, vilka yttrat sig över

utredningen, har icke haft något att erinra mot förslagens genomförande.

Sjöfartsstyrelsens ralionaliseringssträvanden i fråga om lotsplatsorganisationen

hälsar departementschefen med tillfredsställelse och lämnar utan

erinran de av styrelsen framlagda förslagen om sammanslagning och indragningar

från och med nästa budgetår. Beträffande Käringöns lotsplats

har departementschefen inhämtat, att personalkostnaderna belöper sig till

cirka 63 000 kronor per år, medan antalet lotsningar begränsar sig till i genomsnitt

50 stycken och bruttointäkterna av lotspenningar till i medeltal

2 900 kronor per år. Då enligt vad han kan finna arbetsuppgifterna på plat
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

sen utan större olägenheter för sjöfarten kan övertagas av närliggande lotsplatser,

anser lian sig böra förorda att även Käringöns lotsplats indrages

från och med nästa budgetår. Genom de nu tillstyrkta rationaliseringarna

beräknas 15 tjänster kunna indragas och de fasta lönekostnaderna minska

med i runt tal 200 000 kronor.

Inom fyrväsendets område har likaledes en omfattande rationalisering

påbörjats. Del är här närmast fråga om ett utnyttjande av nya tekniska förutsättningar,

vilka möjliggör indragning av fyrskepp och eu vidgad automatisering

och fjärrkontroll av fyrarna. På längre sikt kan härigenom räknas

med betydande personalminskningar. Redan från och med nästa budgetår

föreslår sjöfartsstyrelsen, i samband med slopande av två fyrskepp och

automatisering av en landfyr, indragning av sammanlagt 19 ordinarie och

extra ordinarie tjänster vid fyrstaten. Härigenom beräknas avlöningskostnaderna

minska med tillhopa omkring 300 000 kronor.

Såväl ur sjösäkerhetens synpunkt som av ekonomiska skäl synes moderniseringen

av fyrväsendet snarast böra genomföras. Sjöfartsstyrelsens förslag

till personalminskningar tillstyrker departementschefen och förordar i

samband därmed också bifall till det yrkande om en mindre anslagsökning,

7 000 kronor, som avser den nya fyren vid Grundkallen. Han har vidare blivit

övertygad om behovet av kvalificerad teknisk personal för handhavande

och översyn av den nya apparatur som tillkommer i samband med fyrarnas

modernisering. I enlighet med sjöfartsstyrelsens förslag tillstyrkes därför

inrättande från och med budgetåret 1960/61 av en tjänst som fyringenjör i

Ae 19 och två tjänster som ingenjör i Ae 15.

I samband med de här redovisade rationaliseringsåtgärderna inom lotsoch

fyrstaten kan svårigheter uppkomma i vissa fall att placera överbliven

personal etc. Kungl. Maj :t torde därför böra inhämta riksdagens bemyndigande

att i mån av behov överföra ordinarie personal på övergångsstat och

att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder som kan befinnas erforderliga.

Sjöfartsstyrelsens övriga yrkanden under förevarande anslag avser utgiftsförändringar

av automatisk karaktär och föranleder ingen erinran från

departementschefens sida. För ökning av antalet fridygn för lots- och landfyrpersonal

torde sålunda beräknas höjning med 340 000 kronor och för av

1959 års riksdag beslutade lönegradsuppflyttningar samt arvodesreglering

ökning med respektive 55 600 och 50 000 kronor.

Kostnaderna för tjänstetidsbefordringar beräknas minska med 10 200

kronor, medan anslagsposterna till Rörligt tillägg och till Kompensation för

höjda folkpensionsavgifter bör uppräknas med respektive 261 000 och

220 000 kronor.

Utskottet. Inom sjöfartsstyrelsen pågår för närvarande utredning rörande

möjligheterna att rationalisera lotsplatsorganisationen genom indragningar

och sammanslagningar av olika lotsplatser. Utskottet noterar med

tillfredsställelse detta arbete och anser, att det därvid skall visa sig möjligt

att uppnå betydande besparingar utan att sjötartens och kustbefolkningens

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960

63

intressen behöva eftersättas. Utskottet vill dock i detta sammanhang understryka

angelägenheten av att sjöfartsstyrelsen vid sina överväganden även

beaktar den berörda ortsbefolkningens sjösäkerhetsinlressen och vidtager de

anordningar, som i särskilda fall kunna visa sig erforderliga. För nästa budgetår

har styrelsen föreslagit sammanslagning av tre lotsplatser, vidare indragning

av två, nämligen Långörens lotsplats i Blekinge och Havstenssunds

lotsplats i Bohuslän. Departementschefen har biträtt styrelsens förslag men

ansett i likhet med utredningen, att även Käringöns lotsplats bör indragas.

Styrelsen hade velat dröja härmed i avvaktan på vissa överväganden i fråga

om automatiseringen av fyrväsendet. I motionerna yrkas nu, att indragningen

av Havstenssunds och Käringöns lotsplatser tills vidare måtte anstå. I

förra fallet hänvisas främst till ortsbefolkningens säkerhetsintressen, i senare

fallet till sjöfartsstyrelsens berörda överväganden. Däremot har indragningarnas

berättigande ur lotsningssynpunkt icke ifrågasatts.

Beträffande Havstenssund må nämnas, att en sjöräddningskryssare är

stationerad på Ramsö fem distansminuter nordväst om Havstenssund. I vad

mån nämnda förhållande är tillräckligt för att tillgodose den berörda ortsbefolkningens

säkerhetsintresse eller i vad mån ytterligare anordningar krävas

torde få ankomma på sjöfartsstyrelsen att överväga. Utskottet finner sig

dock böra tillstyrka departementschefens förslag om indragning av denna

lotsplats.

Vad angår Käringön synas de inom sjöfartsstyrelsen pågående fyrtekniska

övervägandena — eventuellt automatisering av en fyranläggning på ön

och anläggningens passning genom lotspersonalen — ur ekonomisk synpunkt

icke utgöra tillräckligt skäl för ett bibehållande av lotsplatsen. Utskottet

vill därför tillstyrka departementschefens förslag om indragning av

även Käringöns lotsplats. Det torde dock få ankomma på Kungl. Maj :t att

med hänsyn till de fyrtekniska övervägandena beträffande Måseskärs fyr

besluta om i vilken takt indragningen i fråga lämpligen bör ske. Motionerna

avstyrkas alltså även i denna del. De av departementschefen förordade och

av utskottet tillstyrkta rationaliseringarna beräknas möjliggöra en indragning

av 15 tjänster och en minskning av de fasta lönekostnaderna med ca

200 000 kronor.

Även i fråga om fyrväsendet pågår ett rationaliseringsarbete. Detta siktar

främst till en modernisering av de fyrtekniska anordningarna och möjliggör

—- genom vidgad automatisering och fjärrkontroll av fyrar och indragning

av fyrskepp — åtminstone på längre sikt väsentliga personalminskningar.

För nästa budgetår föreslås indragning av 19 tjänster, innebärande minskade

avlöningskostnader med ca 300 000 kronor. Vad sålunda förordats lillstyrkes

av utskottet, som icke heller har något att eriura mot departementschefens

förslag i övrigt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 111 och II: 117,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

personalförteckningen för lots- och fyrstaten, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1960;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i mån av behov överföra

ledigbliven ordinarie personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat

och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar

som kunna bliva erforderliga i anledning av redovisade rationaliseringsåtgärder

inom lots- och fyrstaten;

c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 8 485 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................. 8018 400

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ördinarie

personal, förslagsvis.............. 4 046 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 2 495 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 330 000

Summa kronor 23 374 800

d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 23 374 800 kronor.

56:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 59, s. 189—191) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 545 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 880 000 kronor.

Med hänsyn till den ökade underhållsvolymen bör posten till Reparation

och underhåll av obevakade fyrar etc. ökas med 20 000 kronor. Därjämte

torde i samband med den föreslagna omläggningen av lotsbåtshållningen

böra under anslaget uppföras en ny delpost till Reparation och underhåll

av lotsbåtar. Medelsbehovet för detta ändamål beräknas för nästa budgetår

till 700 000 kronor. Å andra sidan kan därvid posterna till Reparation och

underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg etc. och till Legor för lotsbåtar minskas

med respektive 180 000 och 875 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning samt hemställer,

att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 545 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

65

57 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I enligliet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 60, s. 191 och 192), innebärande en anslagshöjning av 76 000

kronor föranledd av automatiska utgiftsökningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 671 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t .............................. 9 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 442 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 191 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

förslagsvis ................................ 22 400

Summa kronor 1 338 000

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 338 000 kronor.

58:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 61, s. 192 och 193), innebärande en anslagshöjning av 4 000

kronor föranledd av ökade traktamentskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 196 800

kronor.

Sjöbefälsskolorna

59:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 62, s. 193—198) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Sjöbefälsskolorna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 2 321 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 844 000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj :t har 1959 års riksdag i rationaliseringssyfte och

till främjande av säkerheten till sjöss beslutat om en ny studieordning

vid sjöbefälsskolorna i huvudsaklig anslutning till ett av sjöbefälsutredningen

i september 1958 framlagt betänkande. Härigenom häves den tidigare

splittringen på ett flertal examina och behörighetsformer, och vid

sjöbefälsskolorna kommer i fortsättningen — frånsett viss lägre nautisk

5 Biliang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

utbildning, som är föremål för ytterligare överväganden av sjöbefälsutredningen

— endast två kategorier av befäl att utbildas, nämligen styrmän och

maskintekniker respektive sjökaptener och sjöingenjörer. Studietiden är

ett år för den lägre utbildningen och ytterligare två år för den högre. Omläggningen

började höstterminen 1959 och kommer att vara helt genomförd

år 1961. En ej oväsentlig förstärkning av lärarkrafterna förutsattes äga

rum i takt med utbyggnaden, bland annat med hänsyn till tillkomsten av

nya och utökning av existerande läroämnen. Från och med innevarande budgetår

har vid skolorna inrättats 5 nya adjunktstjänster.

I anslutning till den av Kungl. Maj:t den 30 juni 1959, med stöd av riksdagens

bemyndigande, fastställda studieplanen föreslår departementschefen

nu inrättande från och med budgetåret 1960/61 av ytterligare följande nya

tjänster, nämligen 3 tjänster som lektor i Ao 24, varav en i ämnet navigation

och två i elektroteknik, 7 tjänster som adjunkt i Ao 23, varav 3 i navigation,

3 i maskinteknik och en i matematik och fysik, samt en tjänst som extra

lärare i Ag 15 i ämnet navigation. Samtidigt bör, i enlighet med sjöfartsstyrelsens

förslag, en tjänst som lektor i navigation, 3 adjunktstjänster i matemalik

och fysik samt en extra lärartjänst i lönegraden Ag 21 indragas.

Nettoökningen av anslagsbehovet till följd av dessa förändringar beräknas

till 186 900 kronor. Härutöver inom ramen för gällande kursplaner

eventuellt uppkommande behov av lärarkrafter torde få tillgodoses genom

anställande av timlärare. Det härför behövliga medelstillskottet beräknas till

164 000 kronor.

Den nya studieordningen förutsatte också en ganska avsevärd förstärkning

av sjöbefälsskolornas utrustning. Redan under hösten 1959 har av härför

tillgäng iga medel 700 000 kronor ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande,

och departementschefen kommer att föreslå ytterligare medelsanvisning

till modernisering och förbättring av sjöbefälsskolornas laboratorieoch

undervisningsmateriel. För tillsyn och skötsel av denna dyrbara utrustning

måste — såsom gäller vid de tekniska läroverken — anställas institulionstekniker.

Från och med den 1 juli 1959 har i enlighet med förenämnda

riksdagsbeslut tillkommit en tjänst som institutionstekniker vid sjöbefälsskolan

i Göteborg. För nästa budgetår torde, i anledning av sjöfartsstyrelsens

förslag, medel böra upptagas motsvarande avlöningskostnaderna för

ytterligare två dylika tjänster. Utgående från lönegrad A 9 inräknas härför

i staten för nästa budgetår 22 900 kronor.

I övrigt tillstyrker departementschefen med hänsyn till redan genomförda

arvodeshöjningar m. m. en uppräkning av anslaget med 21 200 kronor och

beräknar för löneklassändringar ökning med 8 100 kronor. Anslagsposterna

till Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde

vidare böra höjas med respektive 63 300 kronor och 11 200 kronor.

Utskottet. I och med att den nya studieordningen för sjöbefälsskolorna,

som antogs av fjolårets riksdag och som började tillämpas höstterminen

1959, från och med hösten 1960 kommer att införas även i den högre ut
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

67

bildningen (sjökaptens- och sjöingenjörsklasserna) aktualiseras behovet av

nya lärartjänster, framför allt i sådana ämnen som navigation samt maskinoch

elektroteknik. De med hänsyn härtill i årets statsverksproposition framförda

förslagen om inrättande av nya tjänster — och om indragning av vissa

tidigare befattningar — liksom härav föranledda ändringar i personalförteckningen

för sjöbefälsskolorna tillstyrkas av utskottet, som ej heller i övrigt

har något att erinra mot vad departementschefen förordat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, som föranledas

av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1960;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorr

na, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/

61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 183 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 862 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 241 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 22 600

Summa kronor 2 321 600

c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1960/

61 anvisa ett förslagsanslag av 2 321 600 kronor.

60:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 63, s. 198 och 199) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 126 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 127 200 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslagsposten till övriga expenser nedräknas

med 4 000 kronor och att den särskilda uppbördsposten till hyror

och hyresersättningar höjes med 3 100 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot beräkningen av berörda poster. I

enlighet härmed torde anslaget för nästa budgetår uppföras med (127 200—

4 000 — 3 100 =) 120 100 kronor och ej med 126 300 kronor som departementschefen

föreslagit.

Utskottet hemställer,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till

Sjöbefäls skolor na: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 120 100 kronor.

61 :o) Sjöbefälsskolorna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 64, s. 199 och 200), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Utrustning för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 250 000

kronor.

62:o) Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser m. m. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 65, s. 200 och 201), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

63ro) Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 201), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare

av läroböcker m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

64:o) Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 67, s. 201 och 202), vilket innebär att anslaget — som för

innevarande budgetår är uppfört med 5 000 kronor — för nästa budgetår

upptages med 1 900 kronor motsvarande de beräknade kostnaderna för en

planerad praktisk lärarkurs under höstterminen 1960, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 900 kronor.

65:o) Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 202 och 203), vilket innebär

att anslaget — som för innevarande budgetår är upptaget med 39 700 kronor

— för nästa budgetår uppföres med 15 000 kronor motsvarande beräknade

arvoden åt deltagarna i den under föregående punkt omnämnda praktiska

lärarkursen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare

i praktisk lärarkurs för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

69

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

66:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 69, s. 203—207) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 300 000 kronor.

Till säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisas årligen anslag även på kapitalbudgeten.

Anslaget där är för innevarande budgetår upptaget med

1 300 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att ett effektivt och tillförlitligt system

av säkerhetsanordningar för sjöfarten vid våra kuster utgör en grundförutsättning

för modern sjötrafik och därigenom tjänar ett primärt samhälleligt

behov som icke bör eftersättas. Det är därför önskvärt att sjöfartsverket

-— så långt de ekonomiska möjligheterna det tillåter -— erhåller resurser

för att fullfölja det omfattande program för modernisering och rationalisering

av säkerhetssystemet som utarbetats inom sjöfartsstyrelsen. Mot denna

bakgrund har under de senaste budgetåren avsevärt ökade medel anvisats

över förevarande anslag. Dessutom har till utbyggnad av säkerhetsanordningarna

medel ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande från reservationsanslaget

till Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. in.

Genom anslagshöjningarna har en rad angelägna behov, avseende framför

allt den flytande materielen, kunnat tillgodoses, och en omfattande rationalisering

av fyrväsendet har kunnat påbörjas. Avsevärda personalbesparingar

möjliggöres genom de automatiseringar och nybyggnader som innefattas

i rationaliseringsplanen. I samband med byggandet av två bottenfasta

fyrar såsom ersättning för fyrskepp kan sålunda icke mindre än 18

tjänster indras från och med nästkommande budgetår. Efter färdigställande

av ytterligare påbörjade arbeten, avseende dels automatisering av landfyrar

och dels indragning av ännu ett fyrskepp, torde en ytterligare personalminskning

av samma storleksordning bli möjlig vid utgången av budgetåret

1960/61.

Även de nya projekt, som i årets pctitaskrivelse föreslås komma till utförande,

avser huvudsakligen nybyggnader av bottenfasta fyrar såsom ersättning

för fyrskepp samt automatiseringar av landfyrar. Dessa arbeten kommer

att möjliggöra ytterligare avsevärda pesonalbesparingar inom en relativt

nära framlid. Undersökningar pågår även av förutsättningarna för utbyggnad

av andra säkerhetsanordningar i Bottenhavet och Bottenviken.

Departementschefen har vid sina överväganden stannat för att tillstyrka

oförändrade anslag och föreslår alltså att för nästa budgetår anvisas sammanlagt

3 600 000 kronor, varav 2 300 000 kronor å driftbudgeten och

1 300 000 kronor å kapitalbudgeten.

Därest riksdagen godtager vad som förordats, torde det få ankomma på

sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma anslagens an
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

vändning. Kungl. Maj :t bör liksom hittills ha befogenhet att fatta beslut om

påbörjande av företag, även om de medel, som under budgetåret står till

förfogande, icke förslår att täcka hela kostnaden.

Förslaget om särskild medelsanvisning till matericlanskaffning för vissa

farleder kan departementschefen icke biträda.

Utskottet. Genom de väsentligt ökade medel, som under de senaste åren

tillförts sjöfartsstyrelsen — dels via drift- och kapitalbudgetanslagen till

säkerhetsanstalter för sjöfarten, dels i särskild ordning — har en upprustning

av sjöfartsverkets materiella resurser kommit till stånd. Vad angår de

fasta säkerhetsanordningarna har den vidgade medelsramen möjliggjort

nybyggnad och modernisering av olika fyranläggningar. Även i fråga om

båtmaterielen ha brister kunnat avhjälpas. Icke minst angeläget har det

med hänsyn till personalen varit att ökade resurser kunnat disponeras för

modernisering och förbättrat underhåll av verkets lokaler och tjänstebostäder.

— Givetvis är en upprustning på förevarande område en fråga på flera

års sikt, och angelägna behov återstå att tillgodose. Vad angår anslagstilldelningen

för nästa budgetår anser utskottet -— med hänsyn till storleken

av de medel som under senare år tillhandahållits och då eu anslagsram av

ungefär nuvarande omfattning synes möjliggöra en rimlig upprustningstakt

—- att det bör biträda departementschefens förslag om oförändrad anvisning

av 3,6 miljoner kronor, varav 2,3 miljoner på driftbudgeten och 1,3 miljon

på kapitalbudgeten.

Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten

gör utskottet hemställan i särskilt utlåtande denna dag.

Med avseende å anslaget på driftbudgeten hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

2 300 000 kronor.

67 :o) Inlösen av lotsbåtar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt

70, s. 207—210) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Enligt nu gällande ordning för båthållningen vid lotsplatserna är lotsarna

— med vissa undantag — ägare till båtarna. För de av lotsarna hållna båtarna

erhåller de lega av staten. Legan innefattar dels ett belopp motsvarande

ränta å och amortering av det i båten nedlagda anskaffningskapitalet,

dels ett belopp för båtens årliga underhåll. Även driftskostnaderna gäldas av

staten. För att underlätta kapitalanskaffningen har inrättats en sjöfartsverkets

båtlånefond. Som kapital för fonden har under årens lopp anvisats tillhopa

7 650 000 kronor.

Frågan om den framtida organisationen av båthållningen vid lotsplatserna

har tidigare varit föremål för utredning av särskilt tillkallade sakkunniga,

195i- års lotsbåtsutredning, vilka i ett år 1955 avgivet betänkande för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

71

ordade övergång till helt statlig båthållning. Då departementschefen anmälde

betänkandet i 1956 års statsverksproposition, uttalade han i princip sin

anslutning till förslaget — vilket vid remissbehandling allmänt tillstyrkts —

men lät frågan om dess genomförande anstå i avvaktan på vissa utredningar

inom sjöfartsstyrelsen.

Sjöfartsstijrelsen föreslår nu att en ny båthållningsordning införes fr. o. m.

den 1 juli 1960 i huvudsak enligt de riktlinjer som på sin tid förordades av

lotsbåtsutredningen.

I sina huvuddrag innebär det nu framlagda förslaget, att sjöfartsverket

bemyndigas erbjuda lotsarna att, om de så önskar, överlåta sina båtar till

sjöfartsverket mot ersättning efter det nedskrivna värdet enligt legostaten.

Eftersom det nedskrivna värdet av legobåt i regel överensstämmer med

oamorterat belopp av lån i båtlånefonden, kommer inlösen av båtar som

är belånade i denna att i realiteten endast innebära en kvittning mellan

lösenbeloppet och kvarstående skuld i båtlånefonden. Beträffande ett fåtal

bålar gäller emellertid, att de icke är belånade i båtlånefonden. Vid en inlösen

av dessa båtar kommer till ägaren att få utbetalas ett belopp motsvarande

båtarnas nedskrivna värde enligt legostaten. I fråga om båtar, som

är endast delvis belånade i fonden, skall ägaren utfå den del av det nedskrivna

värdet, som icke motsvaras av lån i fonden. Under senare år bär regelmässigt

gällt att båtlån icke utlämnats från båtlånefonden med mindre lotsarna

— låntagarna förbundit sig att vid övergång till statlig båthållning överlåta

båten med äganderätt till staten mot det belopp, som vid överlåtelsen kvarstår

oguldet å lånet. Även i fråga om sådana båtar, för vilkas anskaffande

personalen själv hållit kapital, har under senare år personalen fått förbinda

sig att vid övergång till statlig båthållning på begäran överlämna båten med

äganderätt till staten utan annan ersättning än som motsvarar anskaffningskostnaderna

minskade med summan av erhållna amorteringar.

I följande sammanställning anges de beräknade nedskrivna värdena per

den 1 juli 1960 såväl å båtar, vilka är belånade i båtlånefonden, som å övriga

båtar. Åtskillnad har gjorts mellan sådana båtar, beträffande vilka lotsarna

genom särskilt förbehåll förbundits att vid övergång till statlig båthållning

låta staten inlösa båtarna för det nedskrivna värdet, och sådana båtar för

vilka dylikt förbehåll ej gäller.

I. Båtar, belånade i båtlånefonden

a) med förbehåll...............

b) utan » ..............

II. Båtar, ej belånade i båtlånefonden

a) med förbehåll..............

b) utan » ..............

Värde

1/7 1960

5 200 000

2 400 000 7 600 000

260 000

33 000 293 000

7 893 000

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Enligt lotsbåtsutredningen skulle de båtar, som inlöses genoin kvittning

mot skulder hos lotsarna, komma att utgöra en tillgång i båtlånefonden.

Sjöfartsstyrelsen föreslår att denna tillgångspost avskrives med utnyttjande

av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. De likvida medel, som

finns i fonden, liksom de amorteringar, vilka inflyter under övergångstiden,

skall återlevereras i vederbörlig ordning till statsverket.

Lotsbåtsutredningen beräknade att ungefär hälften av de utan förbehåll

lotsägda tjänstebåtarna skulle komma att omedelbart erbjudas till inlösen

i samband med övergång till statlig båthållningsordning. En av sjöfartsstyrelsen

verkställd utredning har emellertid visat att praktiskt taget

samtliga dylika båtar kommer att erbjudas till inlösen. Styrelsen föreslår

därför att för budgetåret 1960/61 ett reservationsanslag av 300 000 kronor

anvisas för inlösen av båtar, som icke är belånade i båtlånefonden.

Departementschefen framhåller, att då reformen bjuder redovisningstekniska

fördelar och på lång sikt även torde innebära ett förbilligande av lotsbåthållningen

han anser sig böra tillstyrka att äganderätten till lotsbåtarna

på grundval av frivilliga överenskommelser med lotsarna överflyttas till

staten i huvudsak enligt de riktlinjer som förordats av 1954 års lotsbåtsulredning.

Vid bifall härtill förutsättes sjöfartsverkets båtlånefond i princip

skola upphöra från och med den 1 juli 1960. Storleken av å fonden vid

nämnda tidpunkt utestående oguldna lån uppskattas till 7,7 milj. kronor.

Denna tillgångspost torde — som sjöfartsstyrelsen föreslagit — få avskrivas

med utnyttjande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Stvrelsens

uppskattning av medelsbehovet för inlösen av lotsbåtar som förvärvats utan

anlitande av den statliga båtlånefonden — 300 000 kronor — lämnar departementschefen

utan erinran. Han förutsätter, att det får ankomma på Kungl.

stämmelser, som kan betingas av omläggningen.

Maj:t att på förslag av sjöfartsstyrelsen utfärda de ändrade och nya be
Utskottet.

Frågan om ett förstatligande av lotsbåtsväsendet har under flera

år varit aktuell. I ett år 1955 avgivet betänkande förordade den s. k. lotsbåtsutredningen

övergång till en helt statlig båthållning. Förslagets genomiörande

fick dock av olika skäl anstå tills vidare. I årets statsverksproposition

har emellertid frågan om ett förstatligande slutligen tagits upp till avgörande.

Härvid kan konstateras att skillnaden mellan nuvarande båthållning och

ett rent statligt system är av huvudsakligen formell karaktär. Sålunda bäras

redan nu samtliga kostnader för anskaffning och underhåll av lotsbåtarna

(legobåtarna) av statsverket. Lotsarna äro visserligen i princip ägare

till dessa, men äganderätten har knappast någon mera reell innebörd. Värdet

med en övergång till ett rent statligt system ligger främst i de redovisningstekniska

och administrativa fördelar som följa därmed. Man kommer

sålunda från apparaten med den särskilda båtlånefonden och omgången

med fastställande av annuitets- och underliållslegor. Troligen kommer —

som departementschefen framhåller — omläggningen på längre sikt även

att innebära ett förbilligande av båthållningen. Under angivna förhållan
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

73

den anser sig utskottet böra biträda förslaget och tillstyrker alltså den särskilda

niedelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inlösen av lotsbåtar för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

68:o) Anskaffning av lotsbåtar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 71, s. 210 och 211) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

Hittills har medel för anskaffning av lotsbåtar anvisats huvudsakligen

såsom investeringsanslag till sjöfartsverkets båtlånefond. Innevarande budgetår

uppgår anslaget över fonden till 750 000 kronor. Inflytande amorteringar,

vilka ävenledes står till förfogande för nyanskaffning av båtar beräknas

uppgå till ca 260 000 kronor. I den mån statliga lotsbåtar anskaffats

har medel för ändamålet anvisats under reservationsanslaget till Säkerhetsanstalter

för sjöfarten. Efter övergången till statlig båthållning bör medel

för nyanskaffning anvisas å ett särskilt reservationsanslag å driftbudgeten.

Från detsamma bör bestridas kostnader för nyanskaffning av lotsbåtar, anskaffning

av nya motorer samt ombyggnad av båtar.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget för nästa budgetår upptages

med 1 500 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att under de senaste åren ett relativt

stort antal nya lotsbåtar kunnat anskaffas genom att medel härför ställts

till förfogande i samband med statliga åtgärder för bekämpande av arbetslösheten

vid de mindre varven. Med hänsyn härtill anser departementschefen

sig — ehuru han är ense med sjöfartsstyrelsen om angelägenheten av

att lotsbåtsbeståndet moderniseras — endast kunnat tillstyrka ett anslag av

750 000 kronor för anskaffning av lotsbåtar under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

69:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 72, s. 211—213) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 37 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 37 500 kronor.

Departementschefen tillstyrker anvisande för nästa budgetår av 25 000

kronor till en signalanläggning vid Branteviks fiskehamn och till ombyggnad

och modernisering av fiskefyren Kosten. Han har icke heller något att

erinra mot anordnandet av en radiofyr vid fyren Skallen. För bidrag till

underhåll och drift av fiskefyrar torde beräknas oförändrat 12 500 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Enligt av riksdagen tidigare godkända principer må efter prövning från

fall till fall på sjöfartsstyrelsen överlåtas drift och underhåll av sådana fyrar

till ledning för fisket, vilka på grund av sin belägenhet måste anses

erbjuda fiskareorganisationer eller enskilda fiskare särskilda svårigheter

att själva svara för. Då förutsättningarna för ett dylikt arrangemang är

för handen beträffande fyranläggningen på Marstrandsön, tillstyrker departementschefen

styrelsens förslag om övertagande av underhållet. Kostnaderna

förutsättes därvid komma att belasta lots- och fyrstatens avlöningsoch

omkostnadsanslag.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning eller

mot vad i övrigt förordats och hemställer alltså,

att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för

fiskefartyg för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 37 500 kronor.

70:o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 213 och 214), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

71 :o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 74, s. 214—216), vilket innebär en anslagssänkning av 200 000 kronor

föranledd bl. a. av minskad belastning å posterna till drift-, underhållsoch

reparationskostnader för statens isbrytarfartyg etc. och till moderniserings-

och inredningsarbeten å statsisbrytarna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 800 000 kronor.

72:o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 75, s. 217 och 218) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 473 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 473 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att en intensifiering av sjömätningsverksamheten

längs våra kuster under senare år möjliggjorts genom ökad medelsanvisning

över förevarande anslag och anlitande av arbetslöshetsmedel,

som i särskild ordning ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande. Nya

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

75

mätmetoder och tekniska apparater har samtidigt medfört, att resurserna

kunnat utnyttjas mera rationellt. Ehuru ytterligare anskaffningar av instru.

ment in. m. är önskvärda i syfte att än mer höja effektiviteten i arbetet, anser

departementschefen sig icke böra för nästa budgetår tillstyrka ökad

medelsanvisning utan föreslår att anslaget upptages med oförändrat belopp.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 473 000 kronor.

Hamnar och farleder

73:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 76, s. 219—222) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Georg Pettersson och Nils Theodor Larsson (I: 388) och den andra

inom andra kammaren av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 480), har

hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande anslag måtte

medgiva att statsbidrag till utbyggnaden av Visby hamn må utgå med belopp

motsvarande hela kostnaden i enlighet med vad som anförts i motionerna.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 480.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 2 000 000 kronor.

I sin petitaskrivelse framhåller styrelsen, att vid sistförflutna budgetårs

utgång en behållning redovisades å anslaget av ca 3,8 milj. kronor, varav

emellertid omkring 1,8 milj. utgjordes av medel som var bundna till verkställda

eller påbörjade arbeten. För nya projekt fanns sålunda tillgängligt

ca 2 milj. kronor. Under innevarande budgetår har hittills icke några nya bidrag

av mera betydande storlek medgivits, varför de disponibla medlen

fortfarande uppgår till omkring 2 milj. kronor.

Bland vilande ärenden finns en ansökan av Visby stad om största möjliga

bidrag till utbyggnad av stadens hamn. Anledningen till att styrelsen icke

upptagit denna ansökan till slutlig behandling har varit osäkerheten om utformningen

av den framtida, för överföring av bilar anpassade fartygsmaterielen.

Då enligt styrelsens mening förutsättningar nu finnes för ett definitivt

ställningstagande i hamnfrågan, torde byggnadsarbetena snarast böra

påbörjas. Kostnaden för den aktuella utbyggnaden beräknas till ca 4 milj.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

kronor. Enligt gällande bestämmelser kan till ett arbete av detta slag utgå

statsbidrag med 2/3 av de beräknade kostnaderna. Enligt styrelsens mening

finns i detta fall motiv att medgiva högre bidragsandel. Styrelsen hemställer

därför, alt beträffande utbyggnaden av Visby hamn bidrag måtte

utgå med 9/10 av kostnaderna. Med den föreslagna bidragsandelen skulle

anslaget enbart för Visbyprojektet behöva förstärkas med 1,6 milj. kronor.

Härjämte behövs vissa medel för andra ändamål.

Departementschefen — som erinrar om att under anslaget finns 2

milj. kronor disponibla för nya ändamål — framhåller, alt för närvarande

endast ett större hamnbyggnadsprojekt är aktuellt, nämligen utbyggnaden

av Visby hamn. För den första byggnadsetappen räknas med utgifter å

4 milj. kronor. Under hand har inhämtats alt bidragsgivningen härtill utan

olägenhet kan fördelas på flera budgetår. Vid sådant förhållande är ytterligare

medelsanvisning över anslaget för budgetåret 1960/61 icke behövlig.

— Sjöfartsstyrelsens förslag att statsbidrag till utbyggnaden av Visby

hamn måtte få utgå med 9/10 av kostnaderna är departementschefen icke

beredd att nu pröva.

Utskottet. Med hänsyn till de medel, som f. n. finnas disponibla under anslaget,

vill utskottet icke motsätta sig att anvisningen för nästa budgetår

begränsas på sätt departementschefen föreslagit.

Vad angår det motionsvis framförda yrkandet, att statsbidrag till den planerade

utbyggnaden av Visby hamn måtte utgå med belopp motsvarande

hela byggnadskostnaden, vill utskottet anföra följande. Enligt av 1957 års

riksdag godkända riktlinjer skall statligt stöd åt hamnbyggnadsföretag endast

komma i fråga för sådana icke ekonomiskt bärkraftiga hamnanläggningar,

som äro motiverade ur t. ex. sysselsättnings-, lokaliserings- eller beredskapssynpunkter

eller med hänsyn till hamnens upplandsfunktioner. I

dylika fall kan statsbidrag tilldelas handelshamnar med högst två tredjedelar

av den beräknade byggnadskostnaden. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att i motioner Aid 1959 års riksdag förslag framlagts om

att när särskilda skäl därtill är statsbidrag skall kunna utgå med nio tiondelar

av de godkända byggnadskostnaderna. Ifrågavarande förslag avstyrktes

av utskottet, som icke fann tillräckliga skäl frångå de så sent som 1957

fastställda riktlinjerna. Utskottet intager alltjämt denna principiella ståndpunkt.

Vad beträffar Visbyfallet torde vissa skäl kunna anföras för att

frångå de fastställda bidragsreglerna -—- sådana skäl har sjöfartsstyrelsen

ansett föreligga. Utskottet är emellertid icke nu berett att pröva denna fråga.

Det må i sammanhanget nämnas, att ifrågavarande hamnbyggnadsplan torde

ha ett visst samband med de förslag, som den s. k. lokala gotlandskommittén

förväntas inom en nära framtid framlägga. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att sedan underlag för en slutlig bedömning av bidragsfrågan

föreligger, framlägga de förslag, som kunna visa sig motiverade. I enlighet

med det anförda avstyrkas motionerna I: 388 och II: 480.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

77

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor;

b) att motionerna 1:388 och 11:480 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

74 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

77, s. 222—223) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 000 kronor.

Enligt departementschefen bör de av sjöfartsstyrelsen föreslagna provmuddringarna

i Flintrännan anstå i avvaktan på slutförandet av den trafikekonomiska

utredningen rörande denna farled. För fullföljande av övriga

arbeten och projekteringar torde för nästa budgetår böra anvisas 50 000

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen,

hemställer,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

75:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 78, s. 224—226) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Yngve Nilsson (I: 187) och den andra inom andra kammaren av

herrar Nilsson i Bästekille och Darlin (II: 228), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t föreslå att Branteviks hamn upplages

i sjöfartsstyrelsens utbyggnadsplan för fiskehamnar,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Gunnar Berg och Ernst Olsson (I: 188) och den andra inom andra

kammaren av herr Levin m. fl. (II: 227), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hermansson m. fl. (I: 189) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i öckerö m. fl. (II: 226), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 228,

II: 227 och II: 226.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.

Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget upptages med 3 000 000 kronor. —

I sin petitaskrivelse framhåller styrelsen, att översynen av 1944 års fiskehamnsutredning

numera slutförts. Redovisningen har dock befunnits böra

anstå i avvaktan på färdigställandet av även den av Kungl. Maj :t anbefallda

särskilda utredningen om underhåll av fiskehamnar, som ulföres med anlitande

av bidragsmedel från förevarande reservationsanslag. — Nämnda översyn

har visat, att det på vissa kustavsnitt föreligger ett starkt behov av fiskehamnsförbättringar

för att underlätta rationaliseringen av fiskerinäringen i

form av koncentration till ett mindre antal hamnar och övergång till större

fiskebåtar. Utredningen har vidare givit vid handen, att ett behov föreligger

att genom nödtorftiga reparationer bevara även för fisket mindre betydelsefulla

hamnar, där fiske fortfarande bedrives och där nedläggande av hamnarna

skulle innebära sociala olägenheter. I utredningen har för nämnda

byggnads- och reparationsverksamhet skisserats en femårsplan, som är

grundad på en anslagstilldelning av 3 milj. kronor per år. Styrelsen anser

att verksamheten bör bedrivas i minst den takt som denna plan förutsätter.

1958 års besparingsutredning har i sitt betänkande framhållit, att vid bedömningen

av medelsbehovet för byggande av fiskehamnar bör beredskapsarbetena

på detta område beaktas. Inom ramen för sjöfartsstyrelsens plan

har sålunda enligt inhämtade uppgifter under budgetåret 1958/59 beredskapsarbeten

utförts till ett belopp av cirka 1,5 milj. kronor. I betraktande

härav och mot bakgrunden av det ansträngda statsfinansiella läget föreslår

besparingsulredningen, att medelsanvisningen på anslaget tills vidare begränsas

till 1,5 milj. kronor om året.

Departementschefen förordar i enlighet med besparingsutredningens förslag,

att medelsanvisningen för nästa budgetår begränsas till 1 500 000 kronor.

Utskottet är väl medvetet om att utbyggnaden av landets fiskehamnar hållits

tillbaka under senare år. Den av sjöfartsstyrelsen slutförda översynen

av 1944 års fiskehamnsutredning har också visat, att det föreligger ett

starkt behov av fiskehamnsförbättringar för att underlätta rationaliseringen

av fiskerinäringen. Angivna förhållanden motivera i och för sig en större

medelstilldelning än den Kungl. Maj :t förordat. Utskottet anser sig dock

icke med hänsyn till den särskilda återhållsamhet, som nuvarande statsfinansiella

läge nödvändiggör, böra frånträda Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna

I: 188 och II: 227 samt I: 189 och II: 226 avstyrkas sålunda.

Vad angår det motionsvis framförda yrkandet om att Branteviks fiskehamn

måtte upptagas i sjöfartsstyrelsens utbyggnadsplan må först helt

allmänt nämnas, att planen siktar till en koncentration av utbyggnadsarbetena

till ett mindre antal hamnar, som ur fiskerinäringens synpunkt te sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

79

särskilt angelägna och som i fångst-, hanterings-, distributions- och andra

hänseenden erbjuda särskilda rationaliseringsmöjligheter. I fråga om Branteviks

fiskehamn gäller — enligt vad utskottet inhämtat — att denna är belägen

inom Simrishamns stadsgräns och ca fem kilometer söder om stadens

egen hamn, där en särskild fiskehamnsutbyggnad för närvarande pågår.

Med hänsyn till vad sålunda upplysts anser sig utskottet böra avstyrka motionerna

I: 187 och II: 228.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 188 och II: 227 samt I: 189

och II: 226, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor;

b) att motionerna I: 187 och II: 228 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

76 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 226), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kronor.

77 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 80, s. 226 och 227) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.

Styrelsen erinrar om att under detta anslag anvisade medel hittills endast

uppgått till en ringa del av den på motorbåtarna belöpande bensinskatten.

Med hänsyn härtill och då summan av aktuella statsbidragsansökningar

uppgår till mycket stora belopp förordar styrelsen att anslaget ökas till 2

milj. kronor.

Enligt 1958 års besparingsutrednings mening är de ändamål, till vilka

medel anvisas över förevarande anslag, av så förhållandevis låg angelägenhetsgrad

att, därest medelsanvisningen icke sammanhängt med automobilskattemedlens

specialdestination, något anslag över huvud taget icke torde

ha kommit i fråga. Utredningen föreslår, att anslaget utgår ur riksstaten

fr. o. m. budgetåret 1960/61.

Departementschefen framhåller, att enligt hans mening övervägande skäl

talar för att staten även i fortsättningen bör ekonomiskt stödja utbyggnaden

av mindre hamnar och farleder till gagn för småbåtstrafiken. För nästa

budgetår torde för ändamålet böra anvisas oförändrat 1 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning,

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Övriga sjöfartsändamål

78:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 81, s. 227—229) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att under budgetåret 1960/61 i mån av behov överskrida den i avlöningsstaten

för handelsflottans pensionsanstalt uppförda anslagsposten till Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för pension sanstal ten, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 69 100

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 66 500 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1959 har departementschefen

tillkallat en utredningsman med uppdrag att verkställa utredning

rörande handelsflottans pensionsanstalts ställning och verksamhet

efter genomförande av en allmän tilläggspensionering. Utredningsmannen

liar den 30 december 1959 avgivit ett stencilerat betänkande i ämnet. Betänkandet

kommer att snarast remissbehandlas och torde komma att föranleda

särskild proposition till 1960 års riksdag. De av utredningsmannen framlagda

förslagen påkallar, såvitt nu kan bedömas, inga egentliga ändringar i

den personella organisationen av handelsflottans pensionsanstalt. För att

kunna tillgodose det behov av tillfällig personalförstärkning, som kan komma

att uppstå i anledning av den ändrade lagstiftningen, torde emellertid

bemyndigande böra inhämtas för Kungl. Maj :t att i erforderlig mån överskrida

den i pensionsanstaltens avlöningsstat uppförda anslagsposten till

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Anslaget till avlöningar torde ökas med 2 600 kronor till följd av automatiska

utgiftsökningar.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen

och tillstyrker, att Kungl. Maj :t erhåller begärt bemyndigande att överskrida

viss post i avlöningsstaten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1960/61,

i mån av behov överskrida den i avlöningsstaten för han
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960

81

delsflottans pensionsanstalt uppförda anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal;

b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..... 35 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............... 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... 25 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 10 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

............................................. 1 300

Summa kronor 78 100

Särskilda uppbördsmedel

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar. 9 000

Nettoutgift kronor 69 100

c) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 69 100 kronor.

79:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 82, s. 229), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 8 400 kronor.

80 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 83, s. 229—232) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Statens

skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 922100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upplaget med 807 200 kronor.

Skeppsprovningsanstaltens värde för den svenska varvsindustrien liksom

för marinen återspeglas bl. a. i den ständigt stigande kurvan för beställningsuppdrag

hos anstalten. I takt med ökningen av antalet beställningar sker

K Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

utbyggnad av anstaltens personalkader. För nästa budgetår förordar departementschefen

inrättande av ytterligare en extra ordinarie tjänst som

ingenjör i A 17. I övrigt torde behovet av personalförstärkning under budgetåret

1960/61 böra tillgodoses genom utnyttjande av anstaltens möjligheter

att inrätta extra tjänster. I enlighet härmed beräknas under anslagsposten

till övrig icke-ordinarie personal höjning med 17 200 kronor och

under den förslagsvis betecknade anslagsposten till Avlöningar till extra

tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga biträden ökning med 75 000

kronor.

För vissa tidigare beslutade lönegradsuppflyttningar och för löneklassändringar

beräknas ytterligare 2 900 kronor. Vidare bör posten till Rörligt

tillägg höjas med 13 500 kronor och posten till Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

med 6 300 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna höjningen av anslaget,

vilken torde vara motiverad med hänsyn till den beräknade omfattningen

av beställningsverksamheten vid anstalten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 68 900

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .......... 2 000

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare

och tikfälliga biträden, förslagsvis ...... 318 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 432 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 90 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 10 000

Summa kronor 922 100

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 922 100 kronor.

81 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 84, s. 232 och 233), innebärande en anslagshöjning

av 5 000 kronor, vilken med 2 000 kronor hänför sig till posten till reseersättningar

och med 3 000 kronor till posten till övriga expenser, hemställer

utskottet,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tO år 1960

83

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 118 600 kronor.

82:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 85, s. 233—235), som innebär eu anslagshöjning av

9 500 kronor, varav 1 300 kronor hänför sig till löneklassändringar och

8 200 kronor till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avtöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 116 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 125 200

3. Rörligt tillägg, förs''agsvis.................... 39 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 4 900

Summa kronor 285 800

h) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 285 800 kronor.

83:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 86, s. 235 och 236), innebärande en uppräkning av

anslaget med 800 kronor, vilken hänför sig till delposten till övriga expenser,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

84:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 236), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

85:o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 236 och 237), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

256 000 kronor.

86 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 89, s. 237 och 238), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för hudgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

87 ro) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 238 och 239) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 80 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 80 000 kronor.

Bestämmelserna för beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid

vissa resor innebär, att biljett till viss lägre kostnad skall tillhandahållas

svenskt sjöfolk för resa, som vederbörande under anställning eller i anslutning

till anställning å svenskt handelsfartyg i utrikes fart företager till och/

eller från hemorten, bl. a. i samband med semester eller eljest beviljad

tjänstledighet efter en anställningstid å samma fartyg eller hos samme redare

av minst fem månader, dock endast en gång under varje femmånadersperiod

av anställningstiden.

Sjöman åtnjuter jämlikt sjöarbetstidslagen i vissa fall vederlag i form av

fritid. Sjöfartsstyrelsen anser det tveksamt om sådan fritid formellt är

tjänstledighet och sålunda grundar rätt till nedsatt biljettkostnad för resor

till eller från hemorten under fritiden. Styrelsen, som i skilda sammanhang

understrukit betydelsen av att vederlag utgår i form av fritid i land,

anser därför bestämmelserna böra kompletteras med föreskrift, att sjöman

som åtnjuter vederlag i form av fritid skall ha rätt till nedsatt biljettkostnad

vid resa i samband med fritiden enligt samma grunder som gäller

vid resa i anslutning till semester eller eljest beviljad tjänstledighet. — Om

och i vad mån den föreslagna utvidgningen kommer att öka anslagsbelastningen

anser styrelsen svårt att förutsäga.

Departementschefen tillstyrker, att den föreslagna kompletteringen av

bestämmelserna genomföres, och anser, att det får ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela närmare föreskrifter i ämnet. Anslaget föreslås anvisat

med oförändrat 80 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

85

Utskottet har icke något att erinra mot den förordade utvidgningen av

möjligheterna till lägre biljettkostnader. Anslaget torde i enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag böra uppföras med oförändrat 80 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader

för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 80 000 kronor.

88 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 91, s. 239 och 240), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 340 000 kronor.

89:o) Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 92, s. 240 och 241) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 215 000 kronor.

Från anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 215 000

kronor, bestrides huvudsakligen statens andel i kostnaderna för upprätthållande

av båttrafiken i Stockholms skärgård.

Såsom anmälts för 1959 års riksdag (prop. 101/1959) upphörde den 30

april 1959 tidigare avtal med Waxholms nya ångfartygs aktiebolag om subvention

till bolaget för upprätthållande av båttrafiken i Stockholms mellersta

och norra skärgård. Under hösten och vintern 1958—1959 hade förhandlingar

förts mellan företrädare för staten, Stockholms stad och Stockholms

läns landsting, å ena, samt Waxholmsbolaget, å andra sidan, om trafikens

ordnande efter nämnda tidpunkt. Förhandlingarna hade i februari

1959 avbrutits, då det visat sig icke möjligt att sammanjämka de motsatta

uppfattningarna i ersättningsfrågan. Bolaget hade begärt en subvention av

960 000 kronor för år jämte ett amorteringslån om 425 000 kronor. Företrädarna

för det allmänna bedömde eu årlig subvention av 400 000 kronor tillräcklig,

varvid statens andel skulle belöpa sig till omkring 200 000 kronor.

I förenämnda proposition förutsattes, att det skulle få ankomma på Kungl.

Maj :t att inom ramen för ett belopp av 200 000 kronor för statens del medverka

till åtgärder för upprätthållande av båttrafiken i Stockholms skärgård

i huvudsaklig överensstämmelse med en av företrädarna för det allmänna

utarbetad trafikplan. För bestridande av uppkommande kostnader hemställdes

om anvisande för budgetåret 1959/60 av ett reservationsanslag å 215 000

Kronor, varav 15 000 kronor avsåg utgifter för skärgårdstrafikens ordnande

under maj och juni 1959. Vad Kungl. Maj :t föreslagit godkändes av riksdagen

(SU 75, Rskr 215).

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060

För riksdagen torde nu få anmälas, att förhandlingarna med Waxliolmsbolaget

sedermera återupptogs och resulterade i ett av Kungl. Maj :t den 25

september 1959 godkänt avtal mellan företrädarna för staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting, å ena, och Waxholmsbolaget, å andra

sidan, varigenom bolaget åtager sig att under tiden den 1 september 1959—- den 30 september 1961, d. v. s. under drygt två år, i anslutning till uppgjord

trafikplan ombesörja reguljär båttrafik inom Stockholms mellersta och

norra skärgård, med undantag dock för vissa öar inom norra delen av Blidö

—Yxlanområdet. Som bidrag till kostnaderna härför skall bolaget för den

tvåårsperiod, som avtalet gäller, uppbära sammanlagt 1 050 000 kronor varav

staten skall svara för 420 000 kronor afl utbetalas med en tjugofemtedel

i efterskott varje månad. Ändras socialstyrelsens konsumentprisindex under

avtalstiden skall bidraget jämkas i motsvarande mån. Ett av staten, staden

och landstinget tillsatt trafikutskott skall äga följa bolagets åtgärder i

fråga om den understödda trafiken. Utskottet utför därjämte de utredningar,

som erfordras för skärgårdstrafikens ordnande på längre sikt.

Beträffande Blidö—Yxlanområdet har den 30 september 1959 avtal träffats

mellan företrädarna för det allmänna och Ångfartygs aktiebolaget Stockholm—Blidösund,

varigenom sistnämnda bolag åtager sig att under tiden

den 1 oktober 1959—den 30 september 1964, alltså under en femårsperiod,

på vissa i avtalet närmare angivna villkor och enligt en till avtalet fogad

trafikplan ombesörja tillfredsställande reguljär båttrafik inom området. Det

allmänna skall till bolaget såsom bidrag till kostnaderna för trafiken utgiva

35 000 kronor för år, varav staten skall svara för en tredjedel. Bidraget är

indexreglerat. Bidraget för tiden den 1 oktober 1959—den 30 september 1960

har utbetalats den 30 november 1959. I övrigt utbetalas ersättningen kvartalsvis

i efterskott. På samma sätt som beträffande Waxholmsbolaget skall

ett av staten, staden och landstinget tillsatt trafikutskott äga följa bolagets

åtgärder i fråga om den understödda trafiken.

Statens andel i kostnaderna för skärgårdstrafikens ordnande kommer för

budgetåren 1959/60 och 1960/61 att belöpa sig till i genomsnitt omkring

200 000 kronor per år. Då höjning av subventionsbeloppet med hänsyn till

index kan komma att aktualiseras, beräknar departementschefen medelsbehovet

för nästa budgetår till 215 000 kronor, vilket innebär oförändrat anslag

jämfört med vad som nu utgår.

Utskottet. Med stöd av ett av 1959 års riksdag lämnat bemyndigande har

Kungl. Maj:t godkänt dels ett mellan företrädare för de statliga och kommunala

intressena och Waxholmsbolaget träffat avtal, varigenom bolaget

åtagit sig att under en tvåårsperiod i närmare överenskommen omfattning

bedriva båttrafik inom Stockholms mellersta och norra skärgård med undantag

av vissa öar inom norra delen av Blidö—Yxlanområdet, dels ett mellan

företrädarna för nämnda allmänna intressen och Ängfartygsaktiebolaget

Stockholm—Blidösund ingånget avtal, enligt vilket detta bolag förbundit

sig att under eu femårsperiod bedriva viss båttrafik inom Blidö—Yxlanområdet.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

87

Statens bidrag till täckande av kostnaderna för skärgårdstrafiken enligt

avtalen beräknas för nästa budgetår till 215 000 kronor, därvid hänsyn tagits

till eventuell indexhöjning av bidraget. Utskottet tillstyrker anvisning

av nämnda belopp, vilket motsvarar vad som är upptaget under anslaget för

innevarande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 215 000 kronor.

90 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96, s. 247—251) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mattsson m. fl.

(I: 70) och den andra inom andra kammaren av herr Darlin m. fl. (II: 70),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att förevarande anslag höjes

med 35 000 kronor för att möjliggöra en planerad utvidgning av den av

småindustriens exportbyrå och småindustriens exportråd bedrivna verksamheten.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 70.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 200 000 kronor.

Från anslaget bestrides utgifter för utrikeshandelsstipendier, småindustriens

exportbyrå och exportråd samt liandelssekreterarorganisationen.

Departementschefen framhåller, att handelssekreterarinstitutionen med

hänsyn till det värde den representerar för svensk export bör bibehållas på

längre sikt. I likhet med beredningen rörande åtgärder till stöd för den

svenska exporten på det kommersiella området anser han, att man för verksamheten

bör räkna med en organisation av tills vidare oförändrad omfattning,

d. v. s. nio sekreterare. Organisationen bör vara flexibel och det angivna

antalet sekreterare får därför ses som en riktpunkt. Departementschefen

ansluter sig även till beredningens uppfattning att såsom komplement till

handelssekreterarna bör prövas marknadsundersökningar av mera tillfälligt

slag.

Enligt departementschefen är det angeläget att kontinuerligt återkommande

utgifter av den karaktär, varom här är fråga, bestrides från anslag

på riksstaten. Alltjämt tas rätt betydande belopp av fondmedel i anspråk

för handelssekrelcrarverksamheten. På längre sikt synes kostnaderna härför

helt böra överföras till riksstatsanslagct. Med hänsyn till att alltjämt

vissa medel i handels- och sjöfartsfonden torde stå till förfogande vill departementschefen

dock icke för nästa budgetår förorda någon ändring av

medelsanvisningen över riksstaten till ifrågavarande ändamål.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Beträffande småindustriens exportbyrå och exportråd anser departementschefen

det sannolikt, att de nya förhållandena på exportrådet, som förarn

leds av de europeiska marknadsplanerna, kommer att öka anspråken på insatser

från byråns sida. Det är emellertid svårt att nu överblicka detta arbetsområde,

och han är därför icke beredd att tillstyrka någon uppräkning

av medelsanvisningen för ändamålet.

Till utrikeshandelsstipendier beräknas oförändrat belopp.

För budgetåret 1960/61 bör enligt det anförda förevarande anslag upptagas

med samma belopp som för innevarande budgetår, 1 200 000 kronor,

varav bör avses till exportbyrån och exportrådet 103 600 kronor, till utrikeshandelsstipendier

30 000 kronor samt till handelssekreterarverksamjheten

återstoden, 1 066 400 kronor. Det torde liksom förut få ankomma på Kurtgl.

Maj:t att meddela närmare bestämmelser om användningen av dessa medel.

Därest så skulle erfordras bör Kungl. Maj:t få göra jämkningar mellan

olika ändamål.

Utskottet biträder förslaget till medelsanvisning, vilket innebär att förenämnda

motioner avstyrkas. I anslutning till dessa vill utskottet framhålla,

att utskottet är väl medvetet om betydelsen av den verksamhet, som Småindustriens

exportbyrå och Småindustriens exportråd bedriva och om de

ökade anspråk, som den europeiska marknadsintegrexingen successivt komma

att ställa på nämnda institutioner. Det är emellertid — såsom departementschefen

framhållit — ännu svårt att överblicka, vad utvecklingen i sistnämnda

hänseende kommer att föra med sig i arbetsuppgifter. Bidragsrainen

synes därför åtminstone tills vidare kunna hållas oförändi-ad.

Det torde såsom föreslagits få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

närmare bestämmelser om användningen av medlen under anslaget ävensom

att göra jämkningar i medelstilldelningen mellan olika ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 70 och II: 70, till Åtgärder

för främjande av varuutbytet med främmande länder för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000

kronor.

91 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 97, s. 251—254) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 102 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 102 000 kronor.

De statsunderstödda svenska handelskamrarna i utlandet utgör, såsom

beredningen rörande åtgärder till stöd för den svenska exporten på det

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

89

kommersiella området framhållit, en för staten förhållandevis kostnadsbesparande

form av svensk kommersiell utlandsrepresentation. Det statliga

stöd som hittills lämnats dessa kamrar under i några fall en lång följd av

år har —- stundom på ett helt avgörande sätt — bidragit till att kamrarna

kunnat upprätthålla verksamheten, önskemål om en aktivisering på viktiga

utländska marknader har på senare tid gett upphov till nya handelskammare.

Exempel härpå utgör handelskammaren i Diisseldorf. Beredningen

framhåller att man för statens del även i fortsättningen bör räkna med ett

periodiskt anslag om ett betydande belopp som stöd åt handelskammarverksamheten

i utlandet. En närmare precisering av detta stöd torde böra anstå

till dess det slutliga resultatet av beredningens överväganden på denna

punkt föreligger.

Huvuddelen av statens kostnader för de svenska handelskamrarna i utlandet

har hittills belastat handels- och sjöfartsfonden. Med hänsyn till att

behållningen i fonden ännu något år torde medge att handelskammarbidragen

till stor del bestrides därifrån, anser departementschefen sig icke böra

nu tillstyrka någon höjning av förevarande anslag, utan detsamma torde för

nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp. Liksom tidigare bör det

ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om fördelningen av

anslagsmedlen.

Utskottet har icke något alt erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar

i utlandet för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 102 000

kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

92:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 98, s. 255—268) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1960/61, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 822 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 7 415 000 kronor.

Patentanmälningsavdelningarna har under senare år i ett par omgångar

förstärkts. Antalet oavgjorda ansökningar stiger likväl, och läget inger för

närvarande otvivelaktigt bekymmer. Bakom ligger inte blott att ansökningarna

i takt med den snabba tekniska utvecklingen i stort sett blivit mera

komplicerade och därigenom mera tidsödande att bereda utan även att här,

som på andra håll, svårigheter föreligger att till verket rekrytera civilingenjörer

i behövlig utsträckning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

oo

Statsutskottets utlåtande nr 10 år W60

Den s. k. patentverksutredningen med uppgift att granska och bearbeta

vissa tidigare framförda förslag rörande patentanmälningsavdelningarnas

organisation och personaluppsättning m. in. har i ett den 31 juli 1959 framlagt

delbetänkande föreslagit, bland annat, anställande vid patentanmälningsavdelningarna

av ytterligare ett antal ingenjörer, däribland läroverksigenjörer,

samt införande av ett system med subrotlar, vilkas innehavare

skulle på ett mera självständigt sätt än som nu gäller för assistenterna anförtros

beredningen av vissa ärenden. Patentverket har i sina petita anslutit

sig härtill.

Patentverksutredningen har visserligen inte framlagt sina slutliga förslag

rörande den framtida organisationen av patentanmälningsavdelningarna. Departementschefen

är dock ense med utredningen och patentverket om att redan

nu ytterligare åtgärder måste vidtas i syfte att öka arbetskapaciteten

vid avdelningarna, i första hand genom en förstärkning av den tekniskt utbildade

personalen. Förslaget att därvid ta i anspråk även läroverksutbildade

ingenjörer godkännes reservationslöst. Det synes nämligen uppenbart

att en del av patentansökningarna icke är av det innehållet, att civilingenjörskompetens

i och för sig är erforderlig för deras behandling. Härtill kommer

den svåra bristen på tekniker, som bland annat tagit sig uttryck i att

lediga tjänster som teknisk ledamot icke kunnat besättas. I anledning avförslaget

om en förstärkning av personalen vid patentanmälningsavdelningarna

förordas sålunda inrättande från och med nästa budgetår av 10 tjänster

som assistent, avsedda för läroverksutbildade ingenjörer. Tjänsterna bör

placeras i lönegrad i enlighet med den inom kommunikationsverken tillämpade

befordringsgången för läroverksingenjörer. Det förutsättes att innehavarna

av de nya tjänsterna skall, på samma sätt som civilingenjörerna, kunna

alltefter förtjänst och skicklighet avancera inom verket och därvid även

kunna befordras till tekniska ledamöter. Det synes emellertid icke erforderligt

att redan nu ta ställning till den ändring av gällande bestämmelser rörande

kompetenskraven för teknisk ledamot, som eventuellt kan betingas

härav.

Förslaget om inrättande av särskilda tjänster för subrotlar är departementschefen

icke för närvarande beredd att pröva.

Ej heller är han i avvaktan på resultatet av nyssnämnda utredning beredd

pröva förslaget om inrättande av en tjänst som överdirektör vid patentverket.

När det gäller ledningen av arbetet vid patentanmälningsavdelningarna

hyser han emellertid förståelse för kravet på samordning, främst

i syfte att nå en enhetlig praxis vid patentansökningarnas granskning och

behandling. Detta synes tills vidare lämpligen kunna ske genom att en av

patentanmälningsavdelningarnas byråchefer förordnas att vara ordförande

för avdelningarna med uppgift att under generaldirektören leda avdelningarnas

verksamhet och verka för en enhetlig praxis inom dem samt att övervaka

rekryteringen och utbildningen av dessa avdelningars tekniska tjänstemän.

För uppdraget bör ett särskilt arvode utgå. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare pröva arvodets storlek. I staten inräknas för

ändamålet 1 800 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

91

Vad härefter gäller personalbehovet vid varumärkesavdelningen torde få

anmälas, att det av varumärkes- och firmautredningen år 1958 avlämnade

betänkandet om en ny varumärkeslag är föremål för beredning inom Kungl.

Maj :ts kansli och väntas komma att i särskild proposition underställas innevarande

års riksdag. Den nya lagen skulle då kunna träda i kraft den 1

januari 1961. Härvid kommer antalet varumärkesansökningar att öka starkt

— man räknar med dubbelt så många nya ansökningar per år som avdelningen

nu är beräknad för. Med hänsyn härtill är en väsentlig förstärkning

av varumärkesavdelningen nödvändig. I anledning av patentverkets förslag

härom tillstyrkes — under förutsättning att en ny varumärkeslagstiftning

kommer att på grund av det framlagda utredningsförslaget beslutas av

statsmakterna med giltighet från årsskiftet 1960—1961 — inrättande vid patentverket

av följande nya tjänster, nämligen från och med den 1 juli 1960

en tjänst som kansliskrivare i Ae 10, en dylik tjänst i Ag 10, en tjänst som

kontorist i Ae 9 samt två dylika tjänster i Ag 9 ävensom, från och med den

1 januari 1961, en tjänst som byrådirektör i Ae 24. Vid bifall härtill bör,

som patentverket föreslagit, tre tjänster som amanuens i reglerad befordringsgång

indras. Vidare tillstyrkes yrkandet om överflyttning från bolagsavdelningen

till varumärkesavdelningen av en tjänst som förste byråsekreterare

i Ae 23 och i samband därmed — under hänvisning till vad chefen

för civildepartementet anfört vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma

frågor — uppflyttning av tjänsten till byrådirektör i lönegrad Ae 24.

Ytterligare torde — i anslutning till vad chefen för civildepartementet i

nyssnämnda sammanhang uttalat — två tjänster som kontorist i Ao 9 och

en tjänst som kontorist i Ae 9 förändras till tjänster som kansliskrivare i

respektive Ao 10 och Ae 10. I den mån den nya lagstiftningen skulle träda

i kraft senare än som förutsatts, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t

att meddela föreskrift om senare tidpunkt under budgetåret för inrättande

av här ifrågavarande befattningar.

Yrkandet om ordinariesättning av tjänsten som bibliotekarie i Ae 21 torde

biträdas. Å andra sidan bör en tjänst soin kontorsbiträde i Ao 5 avföras

från personalförteckningen.

Med hänsyn bland annat till tillkomsten av en ny flygelbyggnad vid patentverket

torde expeditionsvaktskåren böra utökas med eu tjänst som förste

expeditionsvakt i Ao 8.

Vid bifall till vad nu föreslagits kommer avlöningsanslaget i sin helhet

att öka med sammanlagt 153 800 kronor. Anslagets storlek påverkas emellertid

även av kostnaderna för löneklassändringar m. m., tjänstetidsbefordringar,

rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifler. För

dessa poster beräknas ökningar med respektive 10 000, 4 100, 153 200 och

86 700 kronor. Härigenom skulle anslaget för nästa budgetår komma att

upptas med tillhopa 7 822 800 kronor med den fördelning på olika anslagsposter

som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan. Det

kan nämnas, att den nya varumärkeslagen beräknas medföra, att vad som

kommer att inflyta i varumärkesavgifter ökar med ungefär 600 000 kronor

årligen. Även patentinkomsterna är i stigande och beräknas under bud
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

getåret 1960/61 komma att uppgå till omkring 1 000 000 kronor mer än vad

som inflöt under budgetåret 1958/59.

Utskottet. Det ständigt växande antalet patentanmälningar under senare

år har hos patentverket skapat stora administrativa och organisatoriska

problem. Från Kungl. Maj :ts sida ha förhållandena inom verket ägnats

fortlöpande uppmärksamhet och möjligheterna övervägts att genom rationaliseringar

och personalförstärkningar skapa förutsättningar för en snabbare

handläggning av ärendena. Bland annat ha förhållandena inom patentanmälningsavdelningarna

—- där behandlingen av patentansökningar i

första instans äger rum — gjorts till föremål för närmare utredning. Som

resultat härav har i årets statsverksproposition förslag framlagts om inrättande

av ett antal närmast för läroverksingenjörer avsedda tjänster. Förslaget

motiveras dels med hänsyn till rekryteringsläget i fråga om teknisk

personal med högre utbildning, dels med hänsyn till det förhållandet att

patentansökningar i många fall äro av den beskaffenhet, att någon högre

kompetens icke krävs för deras behandling. Utskottet tillstyrker förslaget,

som synes medföra en icke obetydlig förstärkning i personalmässigt hänseende.

Utskottet har icke heller något att erinra mot förslagen i övrigt, innebärande

bland annat inrättandet av vissa tjänster vid varumärkesavdelningen,

vilket betingas av en med den nya varumärkeslagstiftningen sammanhängande

ökning i avdelningens arbetsuppgifter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket, som

föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1960;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 512 300

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 3 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 3 031 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 144 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 131 400

Summa kronor 7 822 800

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 822 800 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

93

93 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 99, s. 268 och 269), innebärande en anslagshöjning

av 74 000 kronor, varav 22 000 kronor hänför sig till övriga expenser, 50 000

kronor till publikationstryck, 10 000 kronor till reproduktionsverksamheten

samt 2 000 kronor till postavgifter och transportkostnader, varjämte vid beräkningen

av anslaget hänsyn tagits till en ökning av särskilda uppbördsmedel

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 285 500 kronor.

94 :o) Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning av ny flygel

till ämbetsbyggnaden m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

100, s. 269 och 270) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor.

1957 års riksdag fattade beslut om tillbyggnad av patentverkets ämbetsbyggnad

med två flyglar. För budgetåret 1957/58 anvisades till ändamålet

100 000 kronor, avsedda för uppgörande av ritningar m. m., och för budgetåren

1958/59 och 1959/60 har anvisats investeringsanslag om tillhopa

2 000 000 kronor. Endast den ena flygeln är avsedd att redan från början

helt disponeras av patentverket. Den beräknas stå färdig för inflyttning omkring

årsskiftet 1960/61 och skall i 22 tjänsterum inrymma varumärkesavdelningen

och i 31 tjänsterum eu patentanmälningsavdelning.

Patent- och registreringsverket har hemställt, att ett anslag av 283 000

kronor måtte anvisas för inredning och utrustning m. m. av ifrågavarande

flygel.

Departementschefen lämnar i stort patentverkets medelsberäkning utan

erinran. Med beaktande av att vissa anskaffningar, enligt vad som under

hand inhämtats, kan anstå till sommaren 1961, torde emellertid det för budgetåret

1960/61 erforderliga anslaget kunna begränsas till 225 000 kronor.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Inredning

och utrustning av mj flygel till ämbetsbyggnaden

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

95:o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. 1 enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 270 och 271), innebärande en anslagshöjning

av 10 000 kronor vilket ungefär motsvarar den del av ökningen

i löne- och pensionskostnader som svarar mot statens anpart i de totala utgifterna

för uppfinnarkontorets administration, hemställer utskottet,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag

av 163 000 kronor.

96:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 102, s. 271), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande

verksamhet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 kronor.

97:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 103, s. 272) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 430 000 kronor.

Från detta anslag bestrides dels de annonskostnader, som överståthållarämbetet

och länsstyrelserna har att erlägga för kungörande av anmälningar

att intagas i förenings- och handelsregistren, dels viss del av patent- och

registreringsverkets tryckningskostnader för utgivande av diverse samlingsregister.

Avgifter, som inflyter i samband med anmälningarna redovisas å riksstatens

inkomstsida under titeln Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register. Avgifterna täcker kostnaderna under förevarande anslag. För budgetåret

1958/59 har inkomsttiteln redovisats med cirka 440 000 kronor. I

riksstatsförslaget för nästa budgetår beräknas inkomsterna till 450 000 kronor.

Departementschefen föreslår en uppräkning av anslaget med 20 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 450 000 kronor.

98:o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj.t har föreslagit

riksdagen (punkt 104, s. 272—275) att dels godkänna av departementschefen

förordad stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens

fond för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 440 300 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

95

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 400 kronor.

Under anslagsposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör,

i anslutning till försäkringsinspektionens förslag, 9 600 kronor beräknas för

inrättande av en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän kan i samband därmed

minskas med 10 100 kronor, varigenom utgiftsstaten netto nedgår med 500

kronor. För löneklassändringar m. m. torde beräknas minskning med 19 400

kronor, ökningar torde beräknas för rörligt tillägg med 15 700 kronor, för

pensioner med 2 500 kronor, för kompensation för höjda folkpensionsavgifter

med 12 100 kronor och för hyror med 700 kronor. Arbetsgivarebidrag till

den allmänna sjukförsäkringen minskar med 300 kronor. Nettoutgiften enligt

staten kan därmed för budgetåret 1960/61 beräknas till 1 463 300 kronor,

innebärande en ökning med 10 800 kronor.

För avsättning till försäkringsinspektionens fond bör i anslutning till de

principer, som tillämpats sedan inspektionen år 1958 övertog tillsynen över

vissa understödsföreningar och stiftelser, anvisas summan av de bidrag till

försäkringsinspektionen, vilka för nästa budgetår redovisas under inkomsttiteln

Bidrag till försäkringsinspektionen, och det statsbidrag, som därutöver

erfordras för understödsföreningsavdelningens verksamhet. Nyssnämnda

inkomsttitel har i riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61 upptagits

med 1 300 000 kronor. Av beloppet beräknas 1 124 000 kronor som bidrag

från försäkringsbolagen och 176 000 kronor som bidrag från understödsföreningarna.

Utgifterna för understödsföreningsavdelningen kan, vid bifall

till vad tidigare föreslagits, beräknas komma att belöpa sig till 459 300

kronor, däri inräknade 15 000 kronor, som anses utgöra understödsföreningsavdelningens

andel av gemensamma kostnader för inspektionen. Med

godkännande av försäkringsinspektionens förslag att av behållningen å tidigare

statsanslag 143 000 kronor skall tagas i anspråk under budgetåret

1960/61, förordas att till täckande av utgifterna för understödsföreningsavdelningens

verksamhet anvisas ett statsbidrag av (459 300 — 176 000 —

143 000 =) 140 300 kronor. Till fonden skulle därvid för budgetåret 1960/61

behöva avsättas sammanlagt (1 300 000 -f- 140 300 =) 1 440 300 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Stat

Utgifter

Avlöningar och pensioner:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis........................ 519 500

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ 9 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. 423 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... 169 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................ 18 900

6. Pensioner, förslagsvis............... 124 800 1 265 200

Omkostnader:

1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna

sjukförsäkringen m. m., förslagsvis ... 6 900

2. Sjukvård m. m., förslagsvis......... 4 000

3. Reseersättningar, förslagsvis........ 33 000

4. Expenser, förslagsvis............... 84 000

5. Hyror, förslagsvis.................. 49 800

6. Publikationstryck, förslagsvis........ 28 000 205 700

Summa kronor 1 470 900

Särskilda uppbördsmedel

1. Registreringsavgifter, förslagsvis..... 7 000

2. Försålda publikationer, förslagsvis . .. 600 7 600

Nettoutgift kronor 1 463 300

b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 440 300

kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. ni.

99:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 105, s. 276 och 277) att dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 352 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 341 200 kronor.

Yrkandena om återbesättande resp. indragning av en byrådirektörstjänst

torde bifallas. I anslutning härtill förordas en höjning av ordinarieposten

med 22 600 kronor och minskning av icke-ordinarieposten med 25 500 kro
-

nor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

97

Mot indragning av en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 — medförande ett

minskat medelsbehov av 10 500 kronor — och nedräkning av medlen för

sakkunniga med 10 000 kronor har departementschefen icke något att erinra.

För löneklassändringar beräknas en ökning med 2 200 kronor, för rörligt

tillägg en ökning med 17 500 kronor och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter

en ökning med 14 500 kronor.

Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 294 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t................................. 27 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m., förslagsvis

...................................... 8^2 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 176 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................... 22 500

Summa kronor 1 352 000

b) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 352 000 kronor.

100:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 106, s. 277 och 278), innebärande

dels en ökning med 2 300 kronor för underhåll m. m. av vissa krigsuppeliållsplatser

och med 29 400 kronor för möbelanskaffning till nämnda uppeliållsplatser,

dels en minskning av anslagsposten till reseersättningar med

10 000 kronor, får utskottet, under erinran om att anslagshöjningen utgör

21 700 kronor, hemställa,

alt riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 203 700 kronor.

101 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 107, s. 278 och 279), att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 27 490 000 kronor.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 24 990 000 kronor.

Riksnämnden hemställer, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

27 490 000 kronor. Den erinrar i sin petitaframställning om att genom beslut

av Kungl. Maj :t den 31 januari 1958 den kredit som från och med den

1 januari 1959 står till riksnämndens förfogande för lagerhållningen bestämts

till 500 milj. kronor. Räntekostnaderna under nästa budgetår har

beräknats med utgångspunkt från att hela detta belopp kommer att tagas

i anspråk.

Departementschefen tillstyrker, att medel anvisas i anslutning till riksnämndens

beräkning av anslaget.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och tillstyrker alltså, att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes

till 27 490 000 kronor, innebärande en anslagshöjning av 2 500 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

27 490 000 kronor.

Krisförvaltningen

102 :o) Statens handelslicensnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 108, s. 280), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

850 000 kronor.

103:o) Statens handelslicensnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 109, s. 280 och 281), innebärande en sänkning av anslaget

med 12 000 kronor till följd av en beräknad minskning i belastningen

å detsamma, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 85 000 kronor.

104:o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 110, s. 281), som innebär att anslaget — från

vilket bestrides avlöningskostnaderna för vissa extra ordinarie tjänstemän

vid statens krisorgan vilkas tjänstgöring vid krisförvaltningen upphört utan

att de kunnat beredas annan fast anställning — uppföres med oförändrat

belopp, hemställer utskottet,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

99

att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till

viss personal för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 105 000 kronor.

Diverse

105 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 111 och 112, s.

282) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 2 164 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Sjöfartsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 665 000 kronor.

106:o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 113, s. 282—285) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 259 000 kronor.

Från anslaget, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 246 000

kronor, bestrides för närvarande Sveriges andel i kostnaderna för följande

ändamål, nämligen internationella byrån i Paris för utställningar, patentunionens

internationella byrå i Bern, internationella valfångstkommissionen,

internationella rådgivande bomullskommitlén (ICAC), internationella organisationen

för fyrtekniska frågor (IALA), internationella hydrografiska

byrån, mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO), internationell

ispatrulleringstjänst i norra Atlanten och ett kombinerat livräddnings-

och väderleksskepp i Nordsjön samt därjämte utgifterna för handelssjöfartens

dirigering.

Departementschefen anser sig böra tillstyrka en höjning av Sveriges medlemsavgift

till patentunionens internationella byrå i Bern, bland annat på

grund av de vidgade arbetsuppgifterna hos byrån, och räknar härför ökning

av anslagsposten med 7 500 kronor.

Då det bedömes önskvärt att stationeringstiden för livräddnings- och väderleksfartyget

i Nordsjön förlängs till att avse hela vintersäsongen, tillstyrkes

en uppräkning av ifrågavarande post med 2 000 kronor.

Departementschefen finner sig även böra tillstyrka ordinarie svenskt deltagande

i eu inom Förenta Nationerna nyupprältad internationell studiegrupp

för bly- och zinkfrågor och beräknar härför 5 000 kronor.

I enlighet med sjöfartsstyrelsens förslag bör posten till internationella or
7t

Bihang till riksdagens protokoll 1060. 6 samt. Nr 10

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

ganisationen för fyrtekniska frågor (IALA) nedräknas med 1 450 kronor.

För övriga ändamål räknas med oförändrat medelsbehov.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 259 000 kronor.

107 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 114, s. 285) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.

Från anslaget har bestridits kostnaderna för svenska delegationen och

svenska kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete samt för Sveriges

deltagande i dels Nordiska kommittén för konsumentfrågor, dels tre nordiska

kommittéer rörande hälsotjänst för sjöfolk (Nordiska rådets rekommendation

nr 32/1958). Vidare har anslaget belastats med vissa kostnader i

samband med överläggningar mellan representanter för de nordiska patentverken

i frågor av betydelse för det nordiska patentsamarbetet. Från och

med den 1 januari 1960 bestrides tillfälligt kostnaderna för svenska kommittén

för nordiska patent från anslaget till Kommittéer och utredningen

genom sakkunniga.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår är svårt att uppskatta,

då definitiv ställning ännu icke hunnit tas till organisationen av det sekretariat

som erfordras för att biträda de svenska representanterna i den nordiska

ministerkommitté och det nordiska samarbetsutskott, som inrättats

i anslutning till Nordiska rådets rekommendation nr 12/1959. Då i vart fall

någon mera väsentlig ökning av de totala utgifterna icke är att räkna med,

torde anslaget för budgetåret 1960/61 upptagas med oförändrat belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

108:o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 115, s. 286—288), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 550 000

kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

101

109:o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 116, s. 288) torde anslaget, från vilket bestrides svenska

statens andel i kostnaderna för en gemensam nordisk turistkampanj

i Amerikas förenta stater, böra uppföras med oförändrat 104 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Turist propaganda i Amerikas förenta

stater för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 104 000

kronor.

110:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 117, s. 288—291) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 11 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Carl Albert Anderson och Erik Svedberg (I: 109) och den andra inom

andra kammaren av herr Kellgren m. fl. (II: 129), i vilka hemställts att riksdagen

i skrivelse till regeringen ger uttryck för sin önskan att ungdomsschacket

jämställes med övrig idrottsrörelse och i enlighet härmed av tipsmedel

beviljas ett årligt anslag, utgående med förslagsvis en krona per aktiv

ungdom, eller med 30 000 kronor för budgetåret 1960/61,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Hamrin-Thorcll m. fl. (I: 385) och den andra inom andra kammaren av

herr Hamrin m. fl. (II: 225), i vilka hemställts, att riksdagen i anslutning

till behandlingen av anslaget till fonden för idrottens främjande måtte besluta,

att ingen del av detta anslag får disponeras för stöd åt boxningssporten,

dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.

väckt motion (II: 128), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1960/61 anvisa

ett belopp av 16 873 900 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 129,

II: 225 och II: 128.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 000 000 kronor.

Anspråken på idrottsfonden stiger oavbrutet, sammanhängande bl. a. med

att ett allt större antal ungdomar söker sig till idrottsrörelsen, samtidigt

som idrottsorganisationernas inkomster genom betalande publik vid idrottsarrangemang

sjunker. I det förstnämnda hänseendet noteras, att under år

1958 nära 800 000 personer deltog i aktiv idrott och att ledarnas antal utgjorde

130 000. En verksamhet av denna omfattning har uppenbarligen ett

mycket stort värde för ungdomsarbetet och över huvud laget för folkhälsan.

När det gäller idrotten som ungdomsfoslrande faktor vill departementschefen

erinra om de uttalanden och rekommendationer som framförts av

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960

Riksidrottsförbundets ungdomsutredning 1959. Det heter i utredningens nyligen

avgivna betänkande, att idrotten och dess organisationer är ett av de

bästa medel, som samhället har till sitt förfogande för att övervinna den nuvarande

ungdomskrisen, kännetecknad framför allt av en stigande brottslighet,

omfattande allt lägre åldersgrupper. Utredningen understryker därför betvdelsen

av att tillräckliga resurser ställs till idrottsrörelsens förfogande, så att

arbetet med kraft kan inriktas bl. a. på att slussa in barn och ungdomar i

idrottsföreningarna på ett så tidigt åldersstadium som möjligt.

Rörande värdet av den roll, som idrotten spelar inom den samlade ungdomsvården,

ansluter departementschefen sig till vad som uttalas i Riksidrotlsförbundets

utredning. Under de senaste åren har också via idrottsfonden

avsevärt ökade medel tillförts idrottsrörelsen, varigenom skilda önskemål

på området kunnat i vidgad utsträckning tillgodoses. Även för nästa budgetår

torde en uppräkning av anslaget böra komma till stånd, och det föreslås

att avsättningen till idrottsfonden för budgetåret 1960/61 bestämmes till

11 500 000 kronor, ökningen 500 000 kronor torde huvudsakligen böra disponeras

för stödet åt föreningarna och för bidrag till idrottsanläggningar.

Till riksdagens kännedom torde i detta sammanhang böra bringas att Aktiebolaget

Tipstjänst anordnat eu extra tipsomgång, avseende engelska fotbollsmatcher

under annandag jul 1959, samt att Kungl. Maj:t den 18 december

1959 föreskrivit, att vinsten å ifrågavarande tipsomgång skall tillföras

idrottsfonden. Ur fonden har samma dag till Stockholms stadion anvisats

52 700 kronor till täckande av en sedan verksamhetsåret 1957—1958 balanserad

förlust på stadions verksamhet. Vinsten i sagda tipsomgång torde

böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande att användas — utom som ersättning

till fonden för det den 18 december 1959 anvisade beloppet — i första hand

för Stockholms stadion.

Utskottet. Förevarande anslag har under senare år successivt ökats. För

att förbättra möjligheterna att ekonomiskt stödja idrottsverksamheten har

departementschefen även för nästa budgetår föreslagit en uppräkning av

anslaget. Utskottet tillstyrker, att en sådan uppräkning kommer till stånd

men anser sig i rådande statsfinansiella läge icke kunna medverka till en

höjning därutöver. Motionen II: 128 avstyrkes sålunda.

Vad angår det motionsvis framförda yrkandet att boxningssporten icke

måtte komma i åtnjutande av någon del av anslaget, vill utskottet ännu en

gång erinra om sitt av 1957 års riksdag godkända utlåtande i anledning av

då föreliggande motioner rörande boxningssporten, vilket var av innebörd

att riksdagen icke lämpligen borde uttala sig angående vilka idrottsgrenar

som borde ifrågakomma för erhållande av bidrag från idrottsanslaget. Utskottet

vall också erinra om alt chefen för inrikesdepartementet i fjol med

stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat en sakkunnig för att i samråd

med Sveriges riksidrottsförbund och Svenska boxningsförbundet följa

boxningssportens skadeverkningar samt därest särskilda åtgärder befinnas

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

103

påkallade inkomma med lämpliga förslag. Under hänvisning härtill avstyrkas

motionerna I: 385 och II: 225.

I motionerna I: 109 och II: 129 har hemställts, att riksdagen ville uttala

sig för att ungdomsschacket bör vara att betrakta som en del av idrottsrörelsen

och därigenom erhålla bidrag av tipsmedel. Det synes utskottet böra ankomma

på vederbörande organisation att i första hand hos Kungl. Maj:t

göra framställning om bidrag från anslaget. Enligt vad utskottet inhämtat

har så icke skett i nu förevarande fall. Utskottet vill erinra om att sådant

bidrag kan tilldelas även organisation, som icke är ansluten till Riksidrottsförbundet.

Under hänvisning tillika till vad utskottet i det föregående anfört

beträffande boxningssporten avstyrkas motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 128, till Avsättning till fonden

för idrottens främjande för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag

av 11 500 000 kronor;

b) att motionerna 1: 385 och II: 225 icke må av riksdagen

bifallas;

c) att motionerna I: 109 och II: 129 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

lll:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 291 och 292), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

1 400 000 kronor.

112:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 119, s. 292 och 293) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett anslag av 24 100 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist (I: 24) och den andra inom andra kammaren av herr Christenson

i Malmö (II: 38), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

öka avsättningen till lotterimedelsfonden för budgetåret 1960/61 med 15

procent,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 380) och den andra inom andra kammaren

av herr Wahlund (11:457), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, dels om åtgärder och förslag snarast till

genomförande av kulturfondsutredningens principbetänkande beträffande

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060

lotterimedlens användning och fördelning, dels om förslag att den föreslagna

fonden för särskilda kulturella ändamål skall erhålla ett väsentligt förhöjt

grundbelopp, eventuellt genom ett engångslotteri, samt om att — därest en

dylik fond inrättas -— densamma i likhet med teater- och musikfonden skall

administreras av ecklesiastikdepartementet, dels ock om framläggande av

förslag till nästa års riksdag om avsättning till lotterimedelsfonden med

minst 25 % av lotteriinkomsterna att fördelas till den föreslagna teater- och

musikfonden samt till fonden för särskilda kulturella ändamål.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 38

och I: 380.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 21 800 000 kronor.

Huvudparten av de medel, som via detta anslag tillföres lotterimedelsfonden,

disponeras för bidrag till teatrar och orkestrar. Återstoden användes för

att tillgodose tillfälliga kulturella och andra ändamål. Anspråken på fonden

är betydande. Departementschefen framhåller, att det givetvis i och för sig

vore önskvärt om anslaget kunde höjas till sådan nivå, att alla väl motiverade

framställningar om bidrag ur fonden kunde tillgodoses. Av statsfinansiella

skäl är emellertid detta icke möjligt.

Större delen av anslagen till teatrar och orkestrar avser löne- och pensionskostnader,

vilket innebär att fonden varje år belastas med betydande

automatiska kostnadsökningar, vilka i första hand bör kompenseras. Härutöver

torde för nästa budgetår medel böra beräknas för bl. a. bidrag till den

beslutade nya stadsteatern i Stockholm. Departementschefen uppskattar det

ökade medelsbehovet under budgetåret 1960/61 till sammanlagt 2,3 milj.

kronor, varigenom avsättningen till fonden kommer att uppgå till sammanlagt

24 100 000 kronor.

I detta sammanhang torde bringas till riksdagens kännedom att Kungl.

Maj:t genom beslut den 27 november 1959 medgivit att Svenska penninglotteriet

aktiebolag finge under 1960, liksom under tidigare år, anordna ett särskilt

lotteri till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, omfattande

högst 165 000 lotter å 100 kronor.

Utskottet. Under senare år har en ganska betydande förstärkning skett av

förevarande anslag. För budgetåret 1958/59 uppräknades det med drygt 1

miljon kronor och för budgetåret 1959/60 med ytterligare 2 miljoner kronor.

Utskottet vill erinra om att huvudparten av de medel, som via detta anslag

tillförts fonden, disponerats för bidrag till teatrar och orkestrar. I sistnämnda

avseende må nämnas, att av det för sistförflutna budgetår beviljade anslaget

å 19,8 miljoner kronor anvisades enbart för teaterverksamhet ett sammanlagt

belopp av 15,5 miljoner kronor. För orkesterverksamhet anslogs för

samma budgetår 1,9 miljon kronor.

: Utskottet anser sig böra jämväl för nästa budgetår medverka till en uppräkning

av förevarande anslag. Departementschefen har förordat en höjning

av detsamma med 2,3 miljoner kronor. Såsom departementschefen framhål
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

105

lit vore det givelvis i och för sig önskvärt, att anslagsramen gjordes så vid,

att alla väl motiverade framställningar om bidrag ur fonden kunde tillgodoses.

Detta låter sig emellertid av statsfinansiella skäl icke göra. Under

hänvisning härtill vill utskottet biträda departementschefens förslag till medelsanvisning.

Härav följer, att utskottet avstyrker motionerna 1:24 och

II: 38, i vilka hemställts att anslaget måtte ökas med 15 procent för att i

första hand tillgodose teatrarnas behov av ökade medel.

Utskottet vill erinra om att 1948 års kulturfondsutredning, som år 1955

framlade sitt betänkande, hade till uppgift att utreda och avgiva förslag

rörande frågorna om de ändamål, till vilka lotterimedel, som icke skulle

tillföras allmänna budgeten, kunde utgå samt om formerna för medlens fördelning.

Utredningens förslag innebar bland annat, att i stället för lotterimedelsfonden

skulle inrättas två fonder, den ena benämnd teater- och musikfonden

och den andra kallad fonden för särskilda kulturella ändamål.

Vidare borde enligt utredningen vissa ändamål, som tillgodosåges av fondmedel,

erhålla medel över riksstaten. Utredningen berörde även frågan om

lämpliga åtgärder för att främja landsbygdens kulturliv.

Utredningens förslag ha så till vida beaktats att, på sätt av det föregående

framgår, lotlerimedelsanslaget successivt ökats, varigenom ändamålsfördelningen

förbättrats till landsbygdens och de mindre tätorternas fördel. Däremot

har ställning icke tagits till utredningens förslag i övrigt. I syfte att

närmare överse läget beträffande teaterverksamheten på landsbygden tillsattes

1955 års provinsteaterutredning. Vidare kan nämnas, att med hänsyn till de

alltmer stegrade kraven på bidrag av statsmedel till Operan departementschefen

förra året tillsatte en utredning om Operans ekonomi och därmed

sammanhängande förhållanden.

Utskottet anser lämpligt, att, innan ställning tages till kulturfondsutredningens

förslag, resultatet av de i det föregående nämnda utredningarna avvaktas.

Utskottet är därför icke berett tillstyrka bifall till motionerna I: 380

och 11:457, i vilka hemställts om ett genomförande av kulturfondsutredningens

förslag i fråga om lotterimedlens användning och fördelning. Ej

heller kan utskottet tillstyrka förslaget om att riksdagen nu skall uttala sig

om beräkningarna av lotterimedelsanslaget för budgetåret 1961/62.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 24 och II: 38, till Avsättning

till lotterimedelsfonden för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag

av 24 100 000 kronor;

b) att motionerna 1:380 och 11:457 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

113:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 120, s. 293 och 294), som innebär att anslaget — vilket för

nästa budgetår jämväl belastas med kostnaderna för statens krigstrafiknämnd

— nedräknas med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 38 000

kronor.

114:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 294), innebärande en av minskad belastning

föranledd anslagssänkning av 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 550 000 kronor.

115:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s.

294), innebärande en av ökad belastning föranledd uppräkning av anslaget

med 29 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

Uppskjutna frågor

116:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten

42; Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet,

punkten 45; Bidrag till institutet för optisk forskning,

punkten 93: Bidrag till handelshögskolan i Stockholm,

punkten 94; Bidrag till handelshögskolan i Göteborg samt

punkten 95: Handelshögskolorna: Stipendier;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 20 april 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kamaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman,

Holmqvist, Pålsson Jacobsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar

Söderberg och Svärd; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Thapper, Staxäng, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström,

Lundqvist i Trollhättan, Hansson i Skegrie, Nihlfors, Hansson i önnarp, fru

Lewén-Eliasson, herr Heckscher, fröken Vinge och herr Gustafsson i Uddevalla;
dock

att herr Petterson i Degerfors deltagit i stället för herr Gustafsson i

Uddevalla vid behandlingen av punkterna 59—116.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

107

Reservationer

1) vid punkten 4 (Kommerskollegium: Avlöningar) av herrar Svärd, Skoglund

i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande på s. 4 bort ha följande lydelse:

»Departementschefen har föreslagit, att åtgärder vidtagas för en förbättring

av korttidsstatistiken över produktion, order och lager inom industrien

och att 50 000 kronor måtte anvisas för ändamålet. Utskottet finner för sin

del, att den snabbstatistik, som insamlas av branschorganisationerna, i stort

sett bör vara tillräcklig för bedömning av läget inom respektive industribranscher.

Däremot kan det — såsom Sveriges industriförbund framhållit

— finnas anledning överväga om lageruppgifter böra inhämtas i något större

omfattning än hittills från vissa företag, där lagerförändringarna spela

en samhällsekonomiskt viktig roll. Detta synes dock kunna ske inom ramen

för nuvarande anslag. Med hänsyn till det anförda föreslår utskottet, som

biträder motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu är i fråga, att anslagsposten

Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska byrån i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag minskas med 50 000 kronor och alltså uppföres med

183 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande lydelse:
»att

riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag,

med avslag å motionerna I: 389 och II: 337 samt med bifall

till motionerna 1: 383 och II: 339, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga,

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

....................................... 1 285 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 10 800

3. Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska

byrån, förslagsvis .................... 183 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 527 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 472 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 60 000

Summa kronor 3 538 200

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 538 200 kronor.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

2) vid punkten 10 (Näringsfrihetsrådet: Avlöningar) av herrar Svärd,

Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 384 och II: 338 och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Då näringsfrihetsrådet, ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor

samt statens pris- och kartellnämnd inrättades, avsågs därmed att skapa de

organisatoriska förutsättningarna för att tillräckligt effektivt kunna ingripa

mot samhällsskadliga verkningar av konkurrensbegränsningar och för

att tillräckligt ingående kunna följa prisutvecklingen och de faktorer, som

påverka denna.

Enligt utskottets mening har utvecklingen under efterkrigstiden icke visat

något ökat behov av statlig övervakning av pris- och konkurrensförhållandena

inom näringslivet. Under senare år har inom detta skett en betydande

självsanering. Inom distributionsledet ha nya försäljningsformer börjat tilllämpas,

vilket lett till ökad konkurrens företagen emellan. Den fortskridande

liberaliseringen av handels- och valutapolitiken har även medfört en

hårdare priskonkurrens. Denna kan förväntas bli ytterligare skärpt genom

vårt lands anslutning till det europeiska frihandelsområdet.

Med hänsyn till den antydda utvecklingen torde den statliga övervaknings-

och utredningsverksamhet, som avser pris- och konkurrensförhållandena

inom näringslivet, kunna begränsas och en krympning och anpassning

ske av de myndigheters organisation, som handha denna verksamhet. Vad

angår pris- och kartellnämnden synes kunna övervägas den vid nämndens

inrättande alternativt föreslagna anordningen att till kommerskollegium anknyta

en pris- och kartellbyrå samt en rådgivande nämnd. Enligt utskottets

mening bör det finnas möjlighet att redan under innevarande år verkställa

erforderliga undersökningar och framlägga förslag till en organisatorisk

anpassning av berörda myndigheters verksamhet. En ändrad organisation

skulle då kunna genomföras från och med den 1 januari 1961.

Anslagen för nästa budgetår till avlöningar och omkostnader för angivna

myndigheter böra fastställas med beaktande av det anförda. I motionerna

har hemställts, att myndigheternas avlöningsanslag måtte för budgetåret

1960/61 anvisas med tillhopa 1 415 000 kronor och omkostnadsanslagen

med tillhopa 321 500 kronor. Utskottet har icke något att erinra mot de

förordade utgiftsramarna och föreslår, att fördelningen mellan de berörda

anslagen sker så, att näringsfrihetsrådets, ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor

samt pris- och kartellnämndens avlöningsanslag anvisas

med respektive 74 000 kronor, 173 700 kronor och 1 167 300 kronor samt

deras omkostnadsanslag med respektive 10 000 kronor, 18 000 kronor och

293 500 kronor.

Vad angår verksamheten under andra halvåret torde det böra uppdragas

åt Kungi. Maj :t att till innevarande riksdags höstsession framlägga förslag

till sådan organisation av myndigheterna, att utgifterna för dessa kunna

under den angivna tiden hållas inom den i motionerna angivna kostnadsramen,

ca 538 000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

109

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,

att tillämpas tills vidare under budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 31 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 35 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 6 100

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .................................. 1 900

Summa kronor 74 000

b) till Nåringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 74 000 kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 384 och

11:338, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte vid 1960 års riksdags höstsession framlägga

förslag till sådan omorganisation av nåringsfrihetsrådet,

ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor samt statens

pris- och kartellnämnd, att verksamheten inom dessa under

tiden den 1 januari 1961 till den 30 juni 1961 kan bedrivas

inom en kostnadsram av omkring 538 000 kronor.»

3) vid punkten 11 (Nåringsfrihetsrådet: Omkostnader) av herrar Svärd,

Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka under åberopande av

den med 2) betecknade reservationen ansett, att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga, till Nåringsfrihetsrådet: Omkostnader för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.»

4) vid punkten 12 (Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar)

av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher,

vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett, att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 384 och 11:338, såvitt nu är i fråga,

och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga,

8 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbete!

för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare under

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 130 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 39 300

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 4 400

Summa kronor 173 700

b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

173 700 kronor.»

5) vid punkten 13 (Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader)

av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher,

vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu är i fråga,

och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga, till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 18 000 kronor.»

6) vid punkten It (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av herrar

Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka under åberopande

av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och

kartellnämnd, att tillämpas tills vidare under budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................... 80 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 34 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 735 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 285 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960 1X1

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 32 500

Summa kronor 1 167 300

b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 167 300

kronor.»

7) vid punkten 15 (Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader) av

herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka under

åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna 1: 384 och II: 338, såvitt nu är i fråga, och att därför

utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu

är i fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 293 500

kronor.»

8) vid punkten 36 (Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar) av

herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu är i fråga,

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Vid 1956 års riksdag genomfördes en väsentlig förstärkning av det statliga

stödet åt forskning och upplysning på konsumentvaruområdet. En upprustning

var säkerligen motiverad. Det kan dock ifrågasättas, om icke verksamheten

hade bort givas en organisatoriskt och ekonomiskt mera begränsad

omfattning än vad som blev fallet. Det må i detta sammanhang även

erinras om den skärpning i pris- och kvalitetskonkurrens, som blivit följden

av den fortskridande handelsliberaliseringen och som kan förväntas bli

ännu mera markerad genom vårt lands anslutning till sjustatsmarknaden.

En omprövning och anpassning av de statliga insatserna på konsumentvaruforskningens

område bör därför ske. Vid en sådan omprövning måste hänsyn

även tagas till det statsfinansiella läget.

Det torde, såsom i motionerna föreslagits, böra uppdragas åt Kungl. Maj :t

att till innevarande riksdags höstsession framlägga förslag till nya riktlinjer

för konsumentupplysningens bedrivande inom en kostnadsram för halvt budgetår

om cirka 488 200 kronor. Den nya organisationen bör träda i kraft

från och med den 1 januari 1961. Som följd därav bör en minskning komma

till stånd av konsumentinstitutets avlönings- och omkostnadsanslag till

respektive 543 000 och 179 600 kronor, av anslaget till statens konsumentråd

till 50 200 kronor samt av anslaget till konsumcntvaruforskning och konsumentupplysning

till 400 000 kronor.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, i vad de

avse medelsanvisningen,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för

konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare under budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................... 19 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 410 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 98 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

.................................... 11900

Summa kronor 543 000

b) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 543 000

kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 383 och

II: 339, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att förslag till

ny organisation för konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens

bedrivande måtte utarbetas i enlighet

med i motionerna angivna riktlinjer och föreläggas 1960 års

riksdags höstsession.»

9) vid punkten 37 (Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader)

av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Slaxäng och Heckscher, vilka under

åberopande av den med 8) betecknade reservationen ansett att utskottet bort

med bifall till motionerna I: 383 och II: 339 föreslå, att anslaget minskas till

179 600 kronor och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att

riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu

är i fråga, till Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

179 600 kronor.»

10) vid punkten 38 (Statens konsumentråd) av herrar Svärd, Skoglund i

Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka under åberopande av den med 8)

betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna

I: 383 och II: 339 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

113

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu

är i fråga, till Statens konsumentråd för budgetåret 1960/

61 anvisa ett förslagsanslag av 50 200 kronor.»

11) vid punkten 39 (Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning)

av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka

under åberopande av den med 8) betecknade reservationen ansett att utskottet

bort tillstyrka den i motionerna 1:383 och 11:339 föreslagna anslagsminskningen

och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu

är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.»

12) vid punkten 46 (Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi).

a) av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 272 och II: 327 föreslagna

anslagsminskningen och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 33 börjar med »För fullföljande»

och på s. 34 slutar med »till utförande», bort ha följande lydelse:

»I det följande kommer utskottet att föreslå bl. a., att en översyn av Atombolagets

interna organisation verkställes i syfte att undersöka möjligheterna

för åstadkommande av en klarare gränsdragning mellan de statliga och enskilda

intressena och i samband därmed begränsningar i bolagets verksamhet.

Det är givetvis icke möjligt att nu bedöma, vilka besparingar som härvid

kunna vinnas. Såsom i motionerna I: 272 och II: 327 framhållits böra självfallet

icke några åtgärder vidtagas, som kunna vara ägnade att försena eller

försvåra en utbyggnad av energiförsörjningen motsvarande det beräknade

behovet. Med hänsyn till att reaktorprogrammet förskjutes ett par år

framåt i tiden, har delegationen för atomenergifrågor ansett, att den höga

utbyggnadstakten inom Atombolaget bör avsaktas i motsvarande mån. Departementschefen

har emellertid funnit sig böra föreslå samma anslagstilldelning

som för innevarande budgetår, 98,1 miljoner kronor. Utskottet anser

med hänsyn till det anförda, att även med fasthållande av den av Kungl.

Maj:t angivna målsättningen en icke oväsentlig utgiftsbegränsning bör kunna

ernås för nästa budgetår. Utrymmet för rationaliseringar och förenklingar

synes nämligen vara betydande. Därtill kommer, att det begärda anslaget

till reaktorer svårligen torde kunna utnyttjas under nästkommande

budgetår. Utskottet föreslår därför i enlighet med yrkandet i förenämnda

motioner, att anslaget upptages med 88,1 miljoner kronor, vilket innebär eu

besparing om 10 miljoner kronor.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 272 och II: 327, i vad de

avse medelsanvisningen, till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 88 100 000 kronor;»

b) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Påtsson,

Jacobsson, Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Ståhl, Hansson i Skegrie,

Nihlfors, Hansson i Önnarp, Heckscher och fröken Vinge, vilka ansett att

utskottet i anledning av motionerna I: 272 och II: 327 samt I: 386 och II: 479,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, bort hemställa om utredning rörande

Aktiebolaget Atomenergis organisation m. m. samt målsättningen m. m. för

nämnda bolag och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 34 börjar med »I nyssnämnda»

och på s. 35 slutar med »samma styrka», bort ersättas med text

av följande lydelse:

»De förseningar, som drabbat det svenska atomenergiprogrammet, äro

ägnade att inge oro med tanke på det läge, som Sveriges energiförsörjning

under 1970-talet kan komma att befinna sig i, såvida icke tillfredsställande

framsteg göras i fråga om utnyttjande av atomkraften.

Stora ansträngningar böra därför vidtagas att undvika ytterligare förseningar

av utvecklingen av en inhemsk linje, som bygger på reaktorer med

naturligt uran. Därav följer, att produktionen inom landet av erforderliga

råvaror framstår som ett förstahandsintresse.

Utskottets här uttalade uppfattning innebär emellertid icke, att utskottet

skulle finna import av praktiskt prövade utländska reaktorkonstruktioner

oförenlig med utvecklingen av det inhemska programmet. Tvärtom

torde det kunna ifrågasättas, om icke sådan import, som skulle bredda basen

för landets försörjning med atomenergi, också kunde främja denna utveckling.

I såväl motionerna I: 386 och 11:479 som motionerna I: 272 och II: 327

hemställes om utredning angående atomenergiarbetets fortsatta uppläggning.

Utskottet finner dessa yrkanden mot bakgrunden av tidigare av riksdagen

fattade beslut och uppnådda delvis otillfredsställande resultat i princip

befogade. Vid en dylik utredning bör undersökas, på vad sätt målsättningen

i fråga om AB Atomenergis uppgifter kan klarare fastställas och hur

gränserna för dess arbetsuppgifter böra dras. Den statliga administrationen

av atomenergifrågorna bör likaledes omprövas, varvid särskild uppmärksamhet

bör ägnas möjligheterna att sammanföra alla hithörande frågor

till ett och samma departement; atomenergidelegationens ställning bör

också övervägas.

Utredningen bör vara allsidigt sammansatt och bl. a. innesluta företrädare

för dels AB Atomenergi, dels den enskilda industrien och dels kraftproducenterna

samt ha tillgång till erforderlig expertis.»

dels ock utskottets hemställan under c) bort ha följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

115

»c) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:272

och II: 327 samt I: 386 och II: 479, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

och förslag om en klarare målsättning för det fortsatta

atomenergiarbetet och för Aktiebolaget Atomenergis

verksamhet samt om de rationaliseringar och förändringar i

bolagets organisation, som därav kunna föranledas;»

c) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Pålsson,

Jacobsson, Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Ståhl, Hansson i Skegrie,

Nihlfors, Hansson i Önnarp, Heckscher och fröken Vinge, vilka ansett att

utskottet i anledning av motionerna 1:386 och 11:479, såvitt nu är i fråga,

samt motionen II: 346 bort hemställa om utredning rörande kontroll- och

säkerhetsfrågornas handläggning och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 35 börjar med »Utskottet

finner» och på s. 36 slutar med »biträda utredningsyrkandet», bort utgå,

dels att före näst sista stycket i utskottets yttrande på s. 36 bort införas

ett nytt stycke av följande innehåll:

»Utskottet finner likväl för sin del vissa skäl tala för en förändrad organisation

av säkerhetskontrollen, exempelvis enligt de riktlinjer, som i ifrågavarande

motioner förordats. Visserligen förfogar bolaget över en så stor del

av landets expertis på reaktortekniska kontroll- och säkerhetsfrågor, att

bolagets medverkan därvid i ena eller andra formen kan komma att visa sig

svår att undvara. Ehuru reaktorförläggningskommittén formellt sett endast

är ett beredande organ och de egentliga ställningstagandena ske inom atomdelegationen,

medför dock reaktorförläggningskommitténs sammansättning,

att dess yttranden få betydande tyngd. Det är emellertid av stor betydelse

ur flera synpunkter, att kontroll- och säkerhetsfrågornas handläggning

omdanas så, att allmänhetens förtroende bevaras och stärkes. Även

upplysningsverksamheten till allmänheten är av betydelse i detta sammanhang.

Utskottet finner därför en förutsättningslös prövning av i sammanhanget

lämpliga organisationsformer motiverad. Med hänsyn till det omfattande

internationella samarbetet inom atomenergiområdet bör vid en

sådan prövning även den möjligheten kunna övervägas att i ökad omfattning

anlita utländsk expertis.»

dels ock utskottets hemställan under d) bort ha följande lydelse:

»d) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:386

och 11:479, såvitt nu är i fråga, samt motionen 11:346, i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en förutsättningslös

utredning angående kontroll- och säkerhetsfrågornas

handläggning.»

13) vid punkten 48 (Bidrag till företagareföreningar m. fl.)

a) beträffande statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag

m. in.

opaginerad Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960

1) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i

Önnarp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 382 och II:

478 om uppräkning av lånegarantiramen till 135 miljoner kronor och att

därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 53 börjar med »Vad angår»

och på s. 54 slutar med »att ställa», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Vad angår kreditgarantiramen är denna för innevarande budgetår bestämd

till 30 miljoner kronor. Departementschefen har föreslagit en utvidgning

av ramen för nästa budgetår till 35 miljoner kronor. I motionerna I:

382 och II: 478 har yrkats, att garantiramen skall fastställas till 135 miljoner

kronor. Den begärda ökningen borde enligt motionärerna disponeras i syfte

att underlätta anpassningen till den europeiska frihandelsmarknaden och

motverka riskerna för lokal arbetslöshet, varigenom även behovet av omflyttning

av arbetskraft och därmed följande problem bl. a. på inflyttningsorternas

bostadsmarknad skulle motverkas. Utskottet finner de i motionerna

förordade riktlinjerna ligga inom ramen för det allmänna syfte med kreditstödet,

som utskottet i det föregående anslutit sig till. Utskottet vill jämväl

understryka angelägenheten av att de med den förändrade handelssitualionen

i Västeuropa följande problemen uppmärksammas och motverkas på

ett tidigt stadium. Med hänsyn till de kreditsvårigheter, som för närvarande

råda för många mindre och medelstora företag inom berörda sektorer, finner

sig utskottet därför böra tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 382 och II: 478, såvitt nu

är i fråga, medgiva, att statsgaranti för lån till hantverksoch

industriföretag m. m. må under budgetåret 1960/61 beviljas

intill ett belopp av 135 000 000 kronor;»

2) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Ståhl, Nihlfors

och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet i anledning av motionerna I: 382

och II: 478 bort tillstyrka en uppräkning av lånegaranliramen till 50 000 000

kronor och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 53 börjar med »Utskottet

biträder» och på s. 54 slutar med »att ställa», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 382 och II: 478 har hemställts om en garantiram på 135

miljoner kronor, vilket motiverats med behovet av ökade medel i syfte att

underlätta anpassningen till den europeiska frihandelsmarknaden och motverka

en av omflyttning betingad arbetslöshet. I anledning härav vill utskottet

helt allmänt framhålla, att det givetvis är angeläget, att den mindre

företagsamhetens problem beaktas i det nya marknadsläget dels för att mildra

uppkommande svårigheter, dels för att tillvarataga de utvecklingsmöjligheter,

som kunna komma att öppna sig. Ur denna synpunkt ter sig en uppräkning

av garantiramen nödvändig, dock ingalunda i den omfattning som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

117

förutsätts i nämnda motioner. Som departementschefen framhållit komma

nämligen de krav, som betingas av den ändrade marknadsbilden, att aktualiseras

först successivt. Med hänsyn härtill torde en utökning av ramen böra

begränsas till högst 50 miljoner kronor.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 382 och 11:478, såvitt nu är i fråga,

medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag

m. m. må under budgetåret 1960/61 beviljas intill ett

belopp av 50 000 000 kronor;»

b) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Pålsson,

Jacobsson, Söderberg, Åkerström, Thapper, Ståhl, Lundqvist i Trollhättan,

Hansson i Skegrie, Nihlfors, Hansson i Önnarp, fröken Vinge och herr Gustafsson

i Uddevalla, vilka ansett att utskottet i anledning av motionerna

I: 186 och II: 232, I: 381 och II: 477 samt I: 274 och II: 329, de båda sistnämnda

såvitt nu är i fråga, bort tillstyrka en uppräkning av förevarande

anslag till 1 000 000 kronor, varav 700 000 kronor till administrationskostnader

och 300 000 kronor till subventioner, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 54 börjar med »Redan dessa»

och på s. 55 slutar med »sig nödvändig», bort ha följande lydelse:

»Vid bedömning av anslagsbehovet för nästa budgetår må först konstateras,

att de olika företagareföreningarnas resurser i fråga om personal och

administration i övrigt variera avsevärt och att en ökning av kostnadsramen

ter sig motiverad med hänsyn till mindre och svagare föreningars behov av

en förstärkning i nämnda hänseende. Härtill komma de ökade anspråk,

som med den successivt ändrade marknadsbilden komma att ställas på föreningarnas

tjänster. Härvidlag är det icke enbart fråga om en ökad långivning

utan även om en effektivare rådgivnings- och serviceverksamhet,

som stöder företagen i deras strävanden att rationalisera och anpassa produktionen

och utveckla försäljningsverksamheten. Vad angår frågan om

vilka medel, som stå till förfogande för att täcka föreningarnas administrationskostnader,

vill utskottet erinra om de ändrade bestämmelserna för räntesättningen.

Avskaffandet av den tvååriga räntefriheten kommer att medföra

en icke obetydlig minskning av föreningarnas inkomster. Storleken

av denna minskning har bedömts olika, men det finns under alla förhållanden

skäl antaga, att den blir större än den som departementschefen utgått

från vid sina anslagsöverväganden. Med hänsyn till anförda omständigheter

vill utskottet förorda, att för administrationsbidrag beräknas ett belopp

av 700 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan under V. borl ha följande lydelse:

»V. alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 186 och II: 232, I: 381 och II: 477 samt

I: 274 och II: 329, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budget
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

året 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor;»
c)

av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i

Önnarp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:382 och II:

478 om anvisande av ett anslag av 500 000 kronor till förberedelse av åtgärder

i syfte att underlätta näringslivets anpassning till den europeiska

frihandelsmarknaden och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 54, som börjar med »I anslutning»

och slutar med »nya marknadsläget», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:382 och 11:478 har även yrkats, att ett belopp av

500 000 kronor måtte anvisas för förberedelse av åtgärder i syfte att underlätta

anpassningen till det nya marknadsläget. I sammanhanget bör erinras

om att utrikesutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 uttalat

att den till kommerskollegium knutna delegationen för handläggning

av vissa med den förändrade handelssituationen förknippade spörsmål tills

vidare bör vara till fyllest. Ifrågavarande förberedelseverksamhet får därför

förutsättas åvila kommerskollegium tills vidare. Utskottet förutsätter sålunda,

att verksamheten på detta område skall ytterligare intensifieras. Det

torde även ligga i sakens natur, att riktlinjer för verksamhetens bedrivande

på längre sikt skulle ge stabilitet åt strävandena att underlätta anpassningen

till de successiva förändringar i marknadssituationen, som äro att vänta

under 1960-talet. Behovet av ett sådant samlat program bör särskilt uppmärksammas

inom den till kommerskollegium knutna delegation, i vilken

ingå representanter för de skilda sektorerna inom näringsliv och arbetsmarknad.

Det får vidare förutsättas, att den ökning av garantigivningen,

som utskottet förordat, kommer att ställa anspråk på ökade insatser

från de handläggande organen. Med hänsyn till att frågan om ett särskilt

organ för handläggning av åtgärder i syfte att underlätta näringslivets anpassning

ännu ej är slutligt avgjord, vilket framgår bl. a. av förenämnda

utlåtande av utrikesutskottet, finner utskottet det lämpligt, att medel ställas

till förfogande genom beviljande av ett särskilt förslagsanslag. I övrigt

torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,

som föranledas av vad utskottet här anfört. De synpunkter, som anförts i

ovannämnda motioner böra därvid särskilt beaktas.»

dels ock utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:

»VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 382 och

II: 478, såvitt nu är i fråga, till Förberedelse av åtgärder i

syfte att underlätta näringslivets anpassning till den europeiska

frihandelsmarknaden för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 500 000 kronor;»

d) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i

Önnarp, vilka i anledning av motionerna 1:382 och 11:478, såvitt nu är i

fråga, ansett att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

119

dels sista meningen i det stycke, som på s. 52 börjar med »Vad departementschefen»

och på s. 53 slutar med »riksdagens sida», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Av departementschefens uttalande framgår, att dylik garanti skall kunna

utgå till försälj ningssannnanslutning i vart fall på riksplanet. Utskottet

finner det emellertid angeläget understryka, att sådan sammanslutning på

länsplanet skall äga samma rätt och ansluter sig sålunda till ifrågavarande

motionsyrkande.»

dels ock utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:

»VIII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 382

och II: 478, i vad de avse hemställan om uttalande att kreditgaranti

må beviljas försäljningsorganisation på länsplanet, i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört

;»

e) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i

önnarp, vilka ansett att till första stycket i utskottets yttrande på s. 51 bort

fogas en mening av följande lydelse:

»Härigenom tillskapas enligt utskottets mening en grund för den vidgning

av verksamheten, som av omständigheterna nu påkallas.»

f) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i

Önnarp, vilka ansett att sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på

s. 53, som börjar med »I fråga» och slutar med »än ränteutgifter», bort ha

följande lydelse:

»Utskottet förutsätter emellertid, att utvecklingen uppmärksammas och

att vid eventuellt negativa verkningar för företagareföreningarna de åtgärder

vidtagas, som kunna anses påkallade.»

g) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i

Önnarp, vilka ansett att sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på

s. 53, som börjar med »Vad härefter» och slutar med »väl tillgodosett», bort

utgå.

14) vid punkten 53 (Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Svärd, Skoglund

i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka motionerna I: 383 och 11:339, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels utskottets yttrande på s. 60 bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till att enligt departementschefen sjöfartsverkets organisation

kommer att göras till föremål för eu allmän översyn anser utskottet

alt med inrättandet av de två tjänsterna som ingenjör i Ag 17 respektive

assistent i Ag 15 bör anstå. Till följd härav bör anslaget i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag minskas med 33 800 kronor till 4 859 400 kronor med

den fördelning på olika poster, som framgår av den i det följande upptagna

avlöningsstaten.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

120 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande lydelse

:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu

är i fråga,

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 2 030 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
-

da av Kungl. Maj :t........................ 4 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 1 869 200

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ........ 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 679 400

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................ 80 800

Summa kronor 4 859 400

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/

61 anvisa ett förslagsanslag av 4 859 400 kronor.»

15) vid punkten 55 (Lots- och fyrstaten: Avlöningar) av herr Staxäng.

16) vid punkten 75 (Byggande av fiskehamnar) av herrar Boman, Ivar

Johansson, Axel Johannes Andersson, Pålsson, Jacobsson, Rikard Svensson,

Staxäng, Ståhl, Hansson i Skegrie, Hansson i önnarp och fröken Vinge, vilka

ansett att utskottet i anledning av motionerna I: 188 och II: 227 samt

I: 189 och 11:226 bort tillstyrka en medelsanvisning av 2 miljoner kronor

och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande på s. 78 bort ha följande lydelse:

»Den av Kungl. Maj :t förordade översynen av 1944 års fiskehamnsutredning

har numera slutförts. Den har givit vid handen, att på vissa kustavsnitt

ett starkt behov av fiskehamnsförbättringar föreligger för att underlätta

rationaliseringen av fiskerinäringen i form av koncentration till ett

mindre antal hamnar och övergång till större fiskebåtar, översynen har

också visat, att ett behov föreligger att genom reparationer i viss utsträckning

bevara även för fisket mindre betydelsefulla hamnar, där fiske fortfarande

bedrives och där ett nedläggande skulle innebära sociala olägenheter.

En beskärning av anslaget skulle otvivelaktigt försämra vårt fiskes

möjligheter att hävda sig i den skärpta konkurrens, som en anslutning till

sjustatsmarknaden kommer att medföra för vårt land. Med hänsyn härtill

och till de sålunda kartlagda behoven anser utskottet, att anslaget bör anvisas

med samma belopp som för innevarande budgetår, 2 miljoner kronor.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

121

»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 188 och II: 227 samt I: 189 och

II: 226, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor;»

17) vid punkten 90 (Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande

länder) av herrar Boman, Ivar Johansson Axel Johannes Andersson,

Jacobsson, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Ståhl, Hansson i Skegrie, Nihlfors,

Heckscher och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 70 och II: 70 och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande på s. 88 bort ha följande lydelse:

»Utskottet har icke något att erinra mot departementschefens förslag

utom såvitt gäller medelsberäkningen för Småindustriens exportbyrå och

Småindustriens exportråd. En ökad medelstilldelning till dessa institutioner

synes sålunda motiverad med det i motionerna I: 70 och II: 70 föreslagna

beloppet, 35 000 kronor. Dessa medel skulle möjliggöra en angelägen

personalförstärkning inom Exportbyrån, vilken förstärkning erfordras med

hänsyn till att rådet ämnar intensifiera deltagandet i utländska varumässor

och med hänsyn till de krav på ökade insatser över huvud taget, som följa

med det utvidgade ekonomiska samarbetet i Europa. Utskottets ställningstagande

i denna del innebär, att anslaget i sin helhet bör uppföras med

1 235 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 70 och II: 70, till Åtgärder

för främjande av varuutbytet med främmande länder

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

1 235 000 kronor.»

18) vid punkten 110 (Avsättning till fonden för idrottens främjande)

a) av herr Åkerström, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 385 och II: 225 och att därför utskottets hemställan under b) bort ha följande

lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 385 och

II: 225, besluta, att icke någon del av anslaget till avsättning

till fonden för idrottens främjande får disponeras för stöd åt

boxningssporten;»

b) av herr Ståhl;

19) vid punkten 112 (Avsättning till lotlerimedelsfonden)

a) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i

Önnarp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:380 och II:

457 och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 105, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »budgetåret 1961/62», bort ersättas med text av följande

lydelse:

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

»Frågan om avsättningen till och fördelningen av lotterimedel har under

många år varit föremål för överväganden. Det synes utskottet angeläget, att

detta spörsmål snarast bringas till lösning. Av betydelse är härvidlag, att en

fördelningsgrund åstadkommes, som ger större rättvisa och utrymme åt

olika kulturändamål än den nuvarande ordningen. Såvitt utskottet kunnat

finna, torde de av kulturfondsutredningen framlagda principiella förslagen

ge underlag härför. Den av utredningen förordade ombildningen av lotterimedelsfonden

på två skilda fonder synes därför böra närmare prövas. Såsom

utskottet i det föregående erinrat om har den övervägande delen av

lotterimedelsanslaget anvisats till opera-, teater- och musikverksamhet.

Härigenom ha många välmotiverade kulturändamålsbehov icke kunnat tillgodoses.

Utskottet anser därför nödvändigt, att av lotteriinkomsterna ett

betydligt högre belopp än vad som nu är fallet -— förslagsvis 25 procent —

avsättes till lotterimedelsfonden. Vad beträffar den av kulturfondsutredningen

föreslagna fonden för särskilda kulturella ändamål kan övervägas,

om icke ett engångslotteri bör anordnas, vars avkastning vid en eventuell

avveckling eller omorganisation av lotterimedelsfonden tillföres den ifrågavarande

fonden för tillgodoseende av uppkommande brådskande och nya

ändamål. Sakliga skäl tala för att de av kulturfondsutredningen föreslagna

båda fonderna administreras av ecklesiastikdepartementet, vilket även föreslagits

av ett flertal remissinstanser, som hade att yttra sig över utredningens

förslag. Av det anförda följer, att utskottet biträder det i motionerna

I: 380 och II: 457 gjorda yrkandet.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 380 och

II: 457, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

1) om åtgärder och förslag snarast till genomförande av

kulturfondsutredningens principbetänkande beträffande

lotterimedlens användning och fördelning;

2) om förslag att den föreslagna fonden för särskilda

kulturella ändamål skall erhålla ett väsentligt förhöjt

grundbelopp, eventuellt genom ett engångslotteri, samt om

att — därest en dylik fond inrättas — densamma i likhet

med teater- och musikfonden skall administreras av ecklesiastikdepartementet

;

3) om framläggande av förslag till nästa års riksdag om

avsättning till lotterimedelsfonden med minst 25 % av lotteriinkomsterna

att fördelas till den föreslagna teater- och

musikfonden samt till fonden för särskilda kulturella ändamål.

»

b) av herr Bergman;

c) av herrar Skoglund i Doverstorp och Heckscher.

600623 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:260 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående rätten för jordbrukare i Norrbottens lappmark till vatten och fiske. a1 i texten
  2. Rskr. 1960:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1960/61 ti a1 i texten
  3. Rskr. 1960:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 und s. 1 i texten