Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1960-04-20 · 122 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 86 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
1
Nr 10
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1960/61 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
Handelsdepartementet
l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 1, s. 20 och 21 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1960) att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsdepartementet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till
Handelsdepartementet: Avlöningar för nämnda budgetär anvisa ett förslagsanslag
av 1 378 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 354 500 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av För flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att en tjänst som
kanslibiträde i Ae 7 utbytes mot en tjänst som kontorist i Ae 9. Medelsbehovet
ökar härigenom med 1 100 kronor.
För automatiska utgiftsökningar beräknas tillsammans 36 900 kronor,
huvudsakligen till följd av ökning av rörligt tillägg och höjda folkpensionsavgifter.
Å andra sidan torde anslagsposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal kunna nedräknas med 14 500 kronor.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,
har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen............ 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10
561 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
3. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis .............................. 170 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 400 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 180 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 19 800
Summa kronor 1 378 000
b) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 378 000 kronor.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 21), innebärande en sänkning av anslaget med 1 000
kronor till följd av viss minskning av departementets utgifter för anskaffning
och underhåll av möbler och inventarier, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
69 500 kronor.
3ro) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 21), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
Kommerskollegium m. m.
4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 22—31) att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar
i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Kommerskollegium:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
3 588 200 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hagberg (I: 383) och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren
m. fl. (II: 339), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte dels godkänna i motionerna förordad avlöningsstat för kommerskollegium
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61 dels ock
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
3
till Kommerskollegium: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 3 538 200 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 389) och den andra inom andra kammaren av
herr Persson i Appuna m. fl. (II: 337), i vilka hemställts, att riksdagen —
med ändring av Kungl. Maj :ts förslag — måtte besluta att inom kommerskollegiets
industribyrå inrätta de tjänster, som av kommerskollegium föreslagits.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 339
och I: 389.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 3 316 200 kronor.
Departementschefen tillstyrker kommerskollegiets förslag om inrättande
av en förste byråsekreterartjänst i Ae 23 å utrikes- och utredningsbyrån.
En förstärkning av personalresurserna å statistiska byrån är otvivelaktigt
erforderlig på grund av både nytillkommande permanenta arbetsuppgifter
och den pågående omläggningen av näringsstatistiken till ny varunomenklatur.
I avaktan på statsmakternas prövning av 1956 års statistikkommittés
förslag torde dock byrån icke böra tillföras nya fasta tjänster, utan
hela behovet av ökad personal bör tillgodoses genom anställande av extra
befattningshavare. I likhet med statskontoret uppskattar departementschefen
det härför erforderliga medelsbehovet till 183 000 kronor, att redovisas
över en ny, förslagsvis betecknad anslagspost till Avlöningar till tillfällig
personal m. m. I samband därmed kan anslagsposten till Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal minskas med 33 000 kronor, motsvarande vad
som innevarande budgetår anvisats för tillfällig arbetskraft å statistiska
byrån.
Departementschefen är ense med arbetsmarknadsstyrelsen och även Landsorganisationen
om det stora värdet ur olika synpunkter av en bättre korttidsstatistik
över produktion, order och lager inom industrien. Förutsättningarna
för en dylik utbyggnad av industristatistiken måste emellertid närmare
utredas och vissa provundersökningar företas. Arbetet därmed bör anförtros
kommerskollegium i samråd med berörda myndigheter och organisationer.
Efter underhandskontakt med kollegium uppskattar departementschefen
de erforderliga utgifterna för ändamålet under nästa budgetår till
50 000 kronor, att inräknas i den förenämnda anslagsposten till Avlöningar
till tillfällig personal vid statistiska byrån.
Beträffande beredningen inom kollegium av ärenden, som sammanhänger
med det statliga kreditstödet till hantverk och småindustri, hänvisar departementschefen
till vad han — i anslutning till frågan om en samordning
in. in. av nämnda kreditstöd -— uttalat under anslaget till Bidrag till företagareföreningar
in. fl. Kollegium har i detta sammanhang föreslagit att den
nuvarande garantilånescklionen införlivas med industribyrån. I samband
därmed borde den å nämnda sektion sysselsatta arvodesavlönade personalen
överföras på extraordinarie stat och även erhålla förbättrade avlönings
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
förmåner. Kollegium uppskattar kostnaderna för erforderlig personaluppsättning
till 187 000 kronor, vilket är drygt 44 000 kronor mer än för närvarande.
— Departementschefen ansluter sig till kollegiets förslag om garantilånesektionens
överflyttning till industribyrån och är beredd att medverka
till viss utökning av personalen, till extraordinariesättning av nuvarande
arvodesbefattningar samt till förbättrade avlöningsförmåner i vissa
fall. Medel torde sålunda beräknas för inrättande vid kollegium från och
med nästa budgetår av en tjänst som byrådirektör i Ae 24, en tjänst
som förste byråsekreterare i Ae 23, en tjänst som förste byråsekreterare
i Ae 21 samt en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång. Samtidigt
med inrättandet av dessa tjänster kan de nuvarande tre arvodesbefattningarna
i kvalificerad ställning vid garantilånesektionen indras.
Jämte nämnda arvodister sysslar inom kommerskollegium för närvarande
med låneärendenas beredning en förste byråsekreterare i Ae 21,
en kontorist i Ag 9, ett kanslibilräde i Ae 7 samt ett kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång. Beträffande dessa tjänster föreslår departementschefen
i det följande ingen annan förändring än extraordinariesättning
av kontoristtjänsten. Avlöningskostnaderna under budgetåret 1960/61
för hela personaluppsättningen för låneärenden kommer vid bifall till departementschefens
förslag att uppgå till i runt tal 155 000 kronor, vilket
med omkring 12 000 kronor överstiger motsvarande kostnader under innevarande
budgetår.
Departementschefen biträder förslaget om indragning av en kommerserådstjänst.
Däremot torde lämnas utan bifall yrkandet om en förstärkning
av biträdespersonalen på elektriska byrån.
Departementschefen tillstyrker kollegiets förslag om anvisande av oförändrat
120 000 kronor till bestridande av kostnaderna för utredningsarbete
i samband med upprättande av den europeiska frihandelssammanslutningen
och förhandlingarna om ett vidare europeiskt ekonomiskt samarbete.
Härutöver beräknas under anslagsposterna till Rörligt tillägg och till
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ökningar med respektive
65 300 och 39 800 kronor.
Utskottet. Enligt motionerna I: 383 och II: 339 böra några särskilda medel
icke anvisas till en förbättring av korttidsstatistiken över produktion,
order och lager inom industrien. Utskottet delar härvidlag departementschefens
uppfattning om värdet ur olika synpunkter av att en sådan utbyggnad
av industristatistiken kommer till stånd och tillstyrker anvisning av
50 000 kronor för ändamålet. Ifrågavarande motioner, såvitt här är i fråga,
avstyrkas alltså.
Vad angår beredningen inom kollegium av ärenden, som röra lån och
lånegarantier till hantverk och småindustri, har departementschefen föreslagit
en överflyttning av den särskilda lånegarantisektionen till kollegiets
industribyrå. Vidare förordas viss utökning av den berörda personalen och
extraordinariesättning av nuvarande arvodesbefattningar. Förslaget i den
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
5
na del medför, att personalkostnaderna, som för närvarande uppgå till ca
143 000 kronor, ökas med ca 12 000 kronor. Utskottet biträder nämnda förslag,
vilket innebär, att motionerna I: 389 och II: 337 — i vilka begäres en
utökning av personalen i enlighet med kommerskollegiums förslag — avstyrkas.
Nämnas må i sammanhanget, att, förutom de av departementschefen
redovisade arvodesbefattningarna på lånegarantisektionen, ytterligare
en arvodesavlönad kvalificerad befattningshavare finnes, som för närvarande
är tjänstledig på grund av sjukdom. Utskottet förutsätter, att de för
nämnda befattning beräknade medlen — ca 30 000 kronor — även i fortsättningen
skola stå till förfogande för att möjliggöra en förstärkning av
den ifrågavarande personalen.
Vad departementschefen i övrigt föreslagit har icke föranlett någon erinran
från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 383 och II: 339 samt I: 389 och
II: 337, förstnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för kommerskollegium vidtaga de ändringar, som angivits i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1960;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 1 285 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.................................. 10 800
3. Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska byrån,
förslagsvis..................................... 233 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 1 527 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 472 300
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................... 60 000
Summa kronor 3 588 200
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 588 200 kronor.
5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 31—33), innebärande en nedräkning av delposten till ersättningar
för resor inom riket med 5 000 kronor samt en uppräkning av
delposten till övriga expenser med 20 000 kronor och av posten till publikalionstryck
med 39 000 kronor, hemställer utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 632 400
kronor.
6:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
6, s. 34 och 35) att dels godkänna av departementschefen förordad ändring
i personalförteckningen för bergsstaten, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för bergsstaten, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1960/61, dels och till Bergsstaten: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 298 800 kronor.
Innehavaren av den ordinarie befattningen som kontorsbilräde i södra
distriktet avgår med pension under våren 1960, varefter tjänsten bör besättas
med befattningshavare i reglerad befordringsgång. I anledning härav
beräknas ett minskat medelsbehov av 1 800 kronor. — För löneklassändringar
beräknas en minskning med 2 500 kronor och för rörligt tillägg
och höjda folkpensionsavgifter en ökning med 2 500 resp. 3 000 kronor.
Utskottet tillstyrker den förordade ändringen i personalförteckningen.
Mot anslagsberäkningen har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för bergsstaten, som angivits i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1960;
b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vadare från och med budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 232 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis... 19 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 43 000
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 4 800
Summa kronor 300 000
c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
7 :o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
7, s. 35), innebärande en anslagsökning av 1 500 kronor föranledd av kostnadsstegringar
och vissa anskaffningsbehov, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
7
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.
8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 35 och 36), innebärande en ökad medelstilldelning med
5 000 kronor för anställande av extra arbetskraft och med 9 100 kronor för
automatiska utgiftsstegringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis....... 98 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 125 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 32 100
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 4 600
Summa kronor 260 300
b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 260 300 kronor.
9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 36 och 37), innebärande att posten till reseersättningar
uppräknas med 2 000 kronor och att posten till expenser nedräknas med
3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
35 100 kronor.
10 :o) Näringsfrihetsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 10, s. 37 och 38) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för näringsfrihetsrådet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1960/61, dels ock till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 130 500 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Hagberg (I: 384)
och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren m. fl. (II: 338),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret 1960/61 anvisa
8
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960
under näringsfrihetsrådets, ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor
samt statens pris- och kartellnämnds avlöningsanslag tillhopa 1 415 000 kronor
samt under samma myndigheters omkostnadsanslag tillhopa 321 500
kronor, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t måtte
vid innevarande års höstriksdag framlägga förslag om sådan omorganisation
av nämnda myndigheter att verksamheten under tiden den 1 januari 1961
—den 30 juni 1961 kan enligt i motionerna angivna riktlinjer rymmas inom
en kostnadsram av omkring 538 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen II: 338.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att för nästa budgetår de tre i motionerna
angivna myndigheternas avlöningsanslag anvisas med tillhopa 2 365 000
kronor samt berörda myndigheters omkostnadsanslag med tillhopa 391 500
kronor.
Näringstrihetsrådets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 108 600 kronor.
Departementschefen tillstyrker inrättande vid näringsfrihetsrådet från och
med nästa budgetår av en kontoristtjänst i lönegrad Ae 9. För tillgodoseende
av behovet av extra skrivhjälp och vikariatsersättningar beräknas
5 000 kronor. Till löneklassändringar, till rörligt tillägg och till kompensation
för höjda folkpensionsavgifter upptages resp. 1 300, 3 000 och 1 700
kronor.
Utskottet. I motionerna har givits uttryck åt den uppfattningen, att ett
minskat behov föreligger av en samhällelig kontroll av pris- och konkurrensförhållandena
inom näringslivet och att med hänsyn härtill en begränsning
bör kunna ske av den statliga övervaknings- och utredningsverksamheten
på området. I fråga om näringsfrihetsrådet och ombudsmannaämbetet för
näringsfrihetsfrågor antydes icke närmare, hur de organisatoriskt skulle
komma att påverkas av en sådan begränsning av verksamheten. Beträffande
pris- och kartellnämnden hänvisas till den vid nämndens inrättande alternativt
föreslagna anordningen att till kommerskollegium knyta en pris- och
kartellbyrå samt en rådgivande nämnd.
Utskottet finner för sin del icke skäl föreligga för en inskränkning av den
verksamhet, som bedrives av ifrågavarande myndigheter och följaktligen
icke heller för en begränsning av deras organisation. Vad angår pris- och
kartellnämnden vill utskottet erinra om att en skärpning av samhällets
prisövervakning bedömts erforderlig i samband med införandet av en allmän
varuskatt från och med den 1 januari 1960 och att en icke obetydlig
förstärkning av nämndens resurser därför nyligen skett. Med hänsyn härtill
och då de skäl i övrigt, som på sin tid motiverade den närmare utformningen
av nämnda myndigheter, i stort alltjämt torde äga giltighet, avstyrkas
motionerna såväl i vad de avse skrivelse till Kungl. Maj :t som beträffande
anslagen till myndigheterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960 9
Vad Kungl. Maj:t föreslagit under här ifrågavarande punkt föranleder
icke någon erinran från utskottet.
Med avseende å anslagen till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader, Ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar och Omkostnader samt
Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar och Omkostnader gör utskottet
hemställan under efterföljande punkter.
I fråga om nu förevarande punkt hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/
61:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis......................... 31 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 91 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 6 100
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 19QQ
Summa kronor 130 500
b) till Näringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 130 500 kronor;
II. att motionerna I: 384 och II: 338, såvitt de avse skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
11 :o) Näringsfrihetsrådet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 11, s. 39) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 13 200 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 200 kronor.
Anlagsposten till reseersättningar torde i anslutning till belastningen
under sistförflutna budgetår böra nedräknas med 2 000 kronor. Å andra
sidan bör posten till expenser ökas med 4 000 kronor.
Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,
biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 384 och II: 338, såvitt nu är
i fråga, till Näringsfrihetsrådet: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 13 200 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
12:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 12, s. 39—41) att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för ombudsmannaämbetet för
näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61, dels ock till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 262 100 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 276 100 kronor.
I enlighet med förslag av ombudsmannaämbetet bör medel icke beräknas
för en vakanthållen ordinarie kontorsbiträdestjänst. Därutöver synes i samband
med näringsfrihetsrådets flyttning till andra lokaler en reduktion möjlig
med 8 000 kronor av medelsanvisningen till avlöningar till icke-ordinarie
personal.
Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,
biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbetet
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 218 400
2. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 39 300
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 4 40Q
Summa kronor 262 100
b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
262 100 kronor.
13:o) Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 41) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 25 200 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 200 kronor.
Departementschefen föreslår oförändrad medelsanvisning.
Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,
biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
11
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 384 och II: 338, såvitt nn
är i fråga, till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 25 200 kronor.
14:o) Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 14, s. 41—43) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens pris- och kartellnämnd, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Statens prisoch
kartellnämnd: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 972 400 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 649 500 kronor.
I fråga om pris- och kartellnämndens anslagsbehov för budgetåret 1960/
61 vill departementschefen erinra om att förra årets höstriksdag ställt medel
till förfogande för en rätt avsevärd utbyggnad av de personella resurserna
hos nämnden i samband med omsättningsskattens införande. Medel anvisades
sålunda för anställande från och med den 1 januari 1960 av fjorton
nya befattningshavare i olika lönegrader med placering på nämndens andra
och tredje utredningsbyråer. De sammanlagda lönekostnaderna för tiden den
1 januari—den 30 juni 1960 uppskattades till 132 000 kronor. Samtidigt
beräknades ytterligare 56 400 kronor under omkostnadsanslaget, varav emellertid
en del avsåg engångskostnader.
Mot bakgrunden härav är departementschefen icke beredd att nu tillstyrka
ytterligare utbyggnad av nämnden eller förändring av existerande tjänster
där. Då emellertid, enligt vad som upplyses i petitaskrivelsen, arbetet
med butiksregistret i Stockholm kan med fördel handhavas av personal med
lägre kompetens än som sker för närvarande, tillstyrkes för nämnda arbetsuppgifter
m. m. inrättande från och med den 1 juli 1960 av en tjänst som
kanslibiträde i Ae 7.
Till biträdespersonal, till arvoden och särskilda ersättningar samt till vikariats-
och övertidsersättningar beräknas för nästa budgetår ett minskat
medelsbehov av resp. 7 300, 1 500 och 900 kronor. Å andra sidan upptages
för automatiska lönegrads- och löneklassuppflyttningar höjning med 9 900
kronor, för rörligt tillägg 34 200 kronor och för kompensation för höjda
folkpensionsavgifler 18 900 kronor.
Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,
biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga,
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 80 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 34 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..... 1 540 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 285 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................... 32 500
Summa kronor 1 972 400
b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 972 400 kronor.
15:o) Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 15, s. 43 och 44) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 353 100 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 266 300 kronor.
I anslutning till den av förra årets höstriksdag beslutade personalförstärkningen
hos nämnden räknades med ökade medel även till omkostnader. Med
hänvisning härtill förordar departementschefen nu för budgetåret 1960/61
ökning av anslagsposten till Reseersättningar med 80 000 kronor och av delposten
till Övriga expenser med 12 800 kronor. Då emellertid under nämnda
delpost i petitaskrivelsen räknas med vissa besparingar för nästa budgetår,
vilka uppskattas till 2 500 kronor, blir nettoökningen under delposten 10 300
kronor.
Utskottet, som under punkten 10 avstyrkt motionerna I: 384 och II: 338,
biträder Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
353 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960
13
Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. in.
16:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 16, s. 45—48) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för Sveriges geologiska undersökning,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1960/61, dels ock till Sveriges geologiska undersökning:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 384 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 004 400 kronor.
Geologiska undersökningen har byggts ut rätt avsevärt under särskilt de
senaste åren, och det kan inte bedömas rationellt att längre bibehålla nuvarande
personalorganisation med ett stort antal högre befattningshavare,
sorterande direkt under överdirektören. Departementschefen är därför beredd
medverka till att undersökningen under ett par år får i huvudsaklig anslutning
till ett framlagt förslag pröva ett system med byrå- och sektionsindelning
in. m. och i viss utsträckning anlita icke akademiskt skolad arbetskraft
för rutinmässig kartläggning. De erforderliga kostnaderna för
nämnda försöksorganisation uppskattas för nästa budgetår till sammanlagt
högsi 75 000 kronor.
En assistent i Ag 17, som för närvarande avlönas från malmletningsanslaget,
torde från och med nästa budgetår erhålla extra ordinarie anställning
med tjänstebenämningen ingenjör. Medel för hans avlöning beräknas
under icke-ordinarieposten. I övrigt tillstyrkes utbyte av ett kanslibiträde
i Ae 7 mot en biblioteksassistent i Ae 10. Genom nämnda förslag ökar medelsbehovet
under anslaget med sammanlagt 19 400 kronor.
Uppdragsverksamheten ökar successivt, och för nästa budgetår beräknar
departementschefen, i likhet med geologiska undersökningen, det ökade
medelsbehovet för extra personal till 225 000 kronor. Vidare räknar han för
löneklassändringar, för rörligt tillägg och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter
höjningar med resp. 9 200 kronor, 21 800 kronor och 29 700
kronor. I enlighet härmed kommer anslaget för nästa budgetår att upptagas
med sammanlagt 2 384 500 kronor. Därvid räknas med bifall till geologiska
undersökningens förslag om slopande ur personalförteckningen av två tjänster
som geolog i Ae 21.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att undersökningen bör
sättas i tillfälle att pröva en ändrad organisation enligt i huvudsak de riktlinjer,
som angivits i undersökningens förslag, och tillstyrker att härför erforderliga
medel anvisas. Mot anslagsberäkningen i övrigt liksom mot den
förordade ändringen i personalförteckningen har utskottet icke något att
erinra.
14
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för Sveriges geologiska undersökning,
som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för
den 4 januari 1960;
b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 498 000
2. Avlöningar till extra personal, förslagsvis......... 777 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 848 800
4. Rörligt tillägg, förrlagsvis....................... 218 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 42 300
Summa kronor 2 384 500
c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 384 500
kronor.
17:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 48), som innebär en uppräkning av
anslaget med 170 000 kronor föranledd av den ökade uppdragsverksamheten
vid undersökningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 074 900 kronor.
18:o) Sveriges geologiska undersökning: Resor och fältarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 49), som innebär en uppräkning
av anslaget med 9 000 kronor till följd av höjda traktamenten, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Resor och fältarbeten för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 154 000 kronor.
19:o) Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, s. 50 och 51), som innebär att anslaget — sedan
betydande utrustningsbehov hos undersökningen under senare år blivit tillgodosedda
— nedräknas med 130 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960
15
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Utrustning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
20:o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 51—55), innebärande en anslagshöjning
av 200 000 kronor, vilken föranletts av behovet att i vissa hänseenden skapa
bättre betingelser för malmletningsverksamheten, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 516 000 kronor.
21 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, s. 56), innebärande en nedräkning av anslaget
med 10 000 kronor till följd av minskat medelsbehov för undersökningsverksamheten
inom Ruotivare statsgruvefält, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 35 700 kronor.
22:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
1’iksdagen (punkt 22, s. 56—59) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Statens provningsanstalt
: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 534 300
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 303 400 kronor.
För närvarande pågår genom särskilda utredningsmän en översyn av den
statliga provningsverksamheten och dess organisation med särskild inriktning
på statens provningsanstalt. Det räknas med att arbetet skall vara slutfört
under våren 1960. I avvaktan på Kungl. Maj :ts prövning av hela denna
fråga anser departementschefen sig icke nu böra tillstyrka inrättande av
nya befattningar vid provningsanstalten eller extraordinariesättning av befintliga
tjänster där.
Genom en omläggning i rationaliseringssyfte av anstaltens registreringsoch
debiteringssystem blir en viss personalminskning möjlig. Departementschefen
föreslår i anledning därav sänkning av icke-ordinarieposten med
4 800 kronor, motsvarande halva årslönen för ett kontorsbiträde.
I anslutning till det ökade antalet beställningsuppdrag torde anslagsposten
till Tillfälliga biträden böra för nästa budgetår uppräknas med 117 600
kronor. Härutöver beräknas för löneklassändringar samt under anslagsposterna
till Rörligt tillägg och till Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
ökningar med respektive 14 400, 82 900 och 20 800 kronor.
16
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 553 300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............... 1 500
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis...... 523 700
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 1 039 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 384 600
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 31900
Summa kronor 2 534 300
b) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 534 300 kronor.
23:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 59—61), som innebär dels att posterna till sjukvård
och till reseersättningar samt delposten till bränsle, gas etc. uppräknas med
resp. 2 000, 5 000 och 3 000 kronor, dels att delposten till övriga expenser
uppräknas med 54 000 kronor, varav 24 000 kronor avser viss engångsanskaffning
och 15 000 kronor viss omläggning av anstaltens registreringsoch
debiteringsförfarande, dels ock att delposterna till förbrukningsartiklar
m. m. samt till frakt och spedition av provföremål uppräknas med resp.
30 000 och 5 000 kronor, får utskottet, under erinran om att anslaget höjes
med 99 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
540 800 kronor.
24:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 61 och 62), som innebär att anslaget minskas med
135 000 kronor, vilket belopp motsvarar vad som under innevarande budgetår
utbetalats i ersättningar för vissa elinstallationer inom anstalten, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
25:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 25, s. 62—68) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Flygtekniska
försöksanstalten: Avlöningar för nämnda budgetar anvisa ett förslagsanslag
av 4 775 800 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 725 400 kronor.
I 1959 års statsverksproposition omnämnde departementschefen under
förevarande punkt, att flygtekniska rådet hade under särskild utredning
hl. a. problemet om förhållandet mellan militär och civil flygteknisk forskning
och att resultatet därav kunde komma att beröra hela frågan om den
framtida inriktningen hos svensk flygforskning. För riksdagen torde nu få
anmälas, att flygtekniska försöksanstalten med skrivelse den 29 augusti
1959 till Kungl. Maj :t överlämnat ett av rådet utarbetat stencilerat betänkande,
kallat Mål och medel för svensk flygforskning. Då remissbehandlingen
därav nyligen avslutats är departementschefen i avvaktan på Kungl.
Maj :ts prövning av utredningsförslaget icke nu beredd att tillstyrka ökad
medelsanvisning eller andra förändringar under avlönings- och omkostnadsanslagen
till flygtekniska försöksanstalten utan förordar att dessa hålles vid
i stort sett oförändrad nivå. Dock synes för nästa budgetår utrymme böra
beredas för vissa automatiska kostnadsökningar. Departementschefen föreslår
i det hänseendet höjningar av anslagsposterna till Avlöningar till
extra tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga biträden (löneklassförändringar)
samt till Rörligt tillägg och till Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
med respektive 11 400, 9 100 och 29 900 kronor. Avlöningsanslaget
bör i enlighet härmed bestämmas till 4 775 800 kronor.
Utskottet. I avvaktan på Kungl. Maj :ts prövning av det av flygtekniska
rådet avgivna betänkandet torde — såsom departementschefen föreslagit —
anstaltens avlönings- och omkostnadsanslag böra anvisas med i huvudsak
oförändrade belopp. Mot den av departementschefen förordade, av automatiska
utgiftsökningar föranledda uppräkningen av avlöningsanslaget har
utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 204 800
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............. 18 000
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tillfälliga biträden, förslagsvis................ 1 910 100
2 Biliang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 10
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 2 098 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 498 300
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 46 100
Summa kronor 4 775 800
b) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 775 800 kronor.
26:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 26, s. 68 och 69), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 2 123 300 kronor.
27:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 27, s. 70—72) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 000 kronor.
I avvaktan på prövning av den under anstaltens avlöningsanslag omnämnda
utredningen angående mål och medel för svensk flygforskning synes
inköp av nya maskiner m. m. böra begränsas till sådana kompletterings-
och ersättningsanskaffningar, vilka bedömes oundgängligen nödvändiga
för upprätthållande av driften. Erforderliga anskaffningar av denna
art förutsätter departementschefen skall kunna rymmas inom den ej oväsentliga
reservation, som finns under anslaget. Med hänsyn härtill är någon
mcdelsanvisning till utrustningsändamål ej behövlig för budgetåret 1960/61,
ulan anslaget bör upptagas med ett formellt belopp av 100 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
28:o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 28, s. 72—75) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss
personal för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 697 300 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
19
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 671 900 kronor.
Hantverksinstitutets bibliotek har byggts ut rätt avsevärt under senare
år, och en förstärkning av personalen där bedömes nu erforderlig. I det
syftet föreslås, att det nuvarande, från anslagsposten till Arvoden och särskilda
ersättningar utgående och av Kungl. Maj :t bestämda arvodet å 3 600
kronor höjes med 4 000 kronor, Amrigenom det blir möjligt för institutet att
anställa en biblioteksamanuens mot arvode på halvtid. Arvodeskostnaderna
torde i fortsättningen böra belasta icke-ordinarieposten.
För löneklassändringar beräknas ökning med 1 300 kronor, och under
anslagsposterna till Rörligt tillägg och till Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
torde böra anvisas ytterligare sammanlagt 20 100 kronor.
Från personalförteckningen för statens hantverlcsinstitut bör i enlighet
med institutsstyrelsens förslag avföras en kontorsbiträdestjänst Ao 5.
Utskottet tillstyrker den föreslagna ändringen i personalförteckningen
och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens hantverksinstitut, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4
januari 1960;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..... 236 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.............. 3 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 343 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 102 900
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
............................................. 11 600
Summa kronor 697 300
c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
697 300 kronor.
29:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ls förslag (punkt 29, s. 75), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 70 000 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
30 :o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30, s. 76—78) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 365 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 330 000 kronor.
Departementschefen erinrar om att 1959 års riksdag i skrivelse den 4 december
1959 anmält, att riksdagen fattat beslut i överensstämmelse med vad
utskottet föreslagit i utlåtande nr 162 i anledning av väckta motioner (I: 77
och II: 110) om kurser för hantverksmästare m. fl. Utskottet framhöll i
nämnda utlåtande, att frågan om anordnande av sådana kurser genom hantverksinstilutets
försorg för närvarande låg under Kungl. Maj :ts prövning
och att anledning därför saknades att nu göra en direkt framställning till
Kungl. Maj:t om en dylik kursverksamhet. Utskottet förutsatte att, därest
Kungl. Maj :t fann sig böra framlägga förslag i ämnet, därvid också borde
prövas var och i vilka former undervisningen lämpligen borde anordnas.
I anledning av den nämnda riksdagsskrivelsen vill departementschefen
framhålla att han, i likhet med hantverksinstitutets styrelse, bedömer det
önskvärt att särskilda kurser i inlärningens metodik för hantverksmästare
kommer till stånd från och med nästa budgetår, och han anser det också
länipligast att kurserna — såväl veckokurser som veckoslutskurser — anordnas
i hantverksinstitutets regi. Givetvis bör institutet härvid samverka
med exempelvis överstyrelsen för yrkesutbildning och med Sveriges hantverks-
och småindustriorganisation m. fl. Nettokostnaderna för en kursverksamhet
av detta slag uppskattas till 15 000 kronor för år. Härtill kommer
utgifterna för sedvanliga stipendier till kursdeltagarna, vilka utgifter
emellertid torde böra belasta det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till Resestipendier för yrkesutbildning.
Med hänsyn till ökade kostnader tillstyrkes härutöver höjning av anslaget
med 20 000 kronor.
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning och hemställer,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till
kursverksamheten m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 365 000 kronor.
31 :o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. I enlighet med
Kungl. Maj :ls förslag (punkt 31, s. 78 och 79), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning
och inredning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060
21
32 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I enlighet med
Kungl. Maj:ls förslag (punkt 32, s. 79—81), innebärande en uppräkning av
anslaget med 300 kronor, vilket belopp motsvarar det hittills av fondmedel
utgående arvodet till den av Kungl. Maj :t utsedde revisorn för akademien,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ingen jörsvetenskapsakademien:
Akademien för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 200 300 kronor.
33 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och
industriell representation i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 33, s. 81), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 57 600 kronor.
34:o) Statens tekniska forskningsråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 34, s. 81—83) att till nämnda ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 144 600 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 125 000 kronor.
Med hänsyn till de långtgående krav i fråga om tekniska meriter, förenade
med administrativt kunnande, som ställes på rådets sekreterare, tillstyrker
departementschefen medelsanvisning för höjning av sekreterarens arvode
från motsvarande lön i löneklass 23 till motsvarande lön i löneklass
26. Därjämte bör medel beräknas för utbyte av en kanslibilrädesbefattning i
Ag 7 med halvtidstjänstgöring mot en dylik befattning på heltid. Merkostnaderna
uppskattas till 9 900 kronor.
I anledning av yrkandet om höjning av arvodena åt rådets ledamöter föreslår
departementschefen fr. o. m. nästa budgetår till samma ordning som
gäller vid t. ex. statens medicinska forskningsråd och även vid naturvetenskapliga
forskningsrådet. Där ankommer det på rådet att besluta om arvodenas
storlek i förhållande till de enskilda ledamöternas insatser, när det
gäller särskilda undersökningar och utredningar i anledning av inkomna
bidragsansökningar. I staten för tekniska forskningsrådet bör då uppföras
en särskild anslagspost till Ersättningar för särskilda utredningar. Därunder
torde för nästa budgetår böra anvisas 24 000 kronor. Detta innebär
en ökning med drygt 7 000 kronor jämfört med vad som nu gäller. Härigenom
torde det alltså bli möjligt för rådet att till särskilt arbetstyngda ledamöter
utbetala högre arvoden än som för närvarande gäller. Däremot
torde arvodet till rådets ordförande hållas vid oförändrat 6 000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Härutöver beräknar departementschefen för automatiska löneökningar
höjning med 1 000 kronor och till expenser ökning med 1 500 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 144 600 kronor.
35 :o) Teknisk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35,
s. 83—85), innebärande att anslaget — tidigare benämnt Tekniskt-vetenskapIig
forskning m. m. — uppräknas med 600 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Teknisk forskning för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 5 100 000 kronor.
36:o) Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 85—88) att dels godkänna av föredragande
statsrådet förordad avlöningsstat för statens institut för konsumentfrågor,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Statens
institut för konsumentfrågor: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 707 000 kronor.
Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: 383 av herr Hagberg
och II: 339 av herr Nordgren m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte dels för budgetåret 1960/61 anvisa till Statens institut för konsumentfrågor
och Statens konsumentråd: Avlöningar 593 200 kronor, till
Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader 179 600 kronor samt
till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning 400 000 kronor,
dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågan om ny organisation för
konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens bedrivande måtte
utarbetas i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer att framläggas
för höstriksdagen 1960.
Institutets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört med
672 900 kronor.
I anledning av konsumentinstitutets yrkanden om nya tjänster tillstyrker
föredragande statsrådet — i syfte att i någon mån öka institutets möjligheter
att anställa extra personal — en höjning av den särskilda medelsanvisningen
härför med 4 000 kronor till 50 000 kronor.
Vad härefter gäller frågan om överflyttning till institutets avlönings- och
omkostnadsanslag av utgifterna för laboratoriet och extraordinariesättning
av den där sysselsatta personalen torde få omnämnas, att Sveriges tvätteriförbund
i särskild framställning till Kungl. Maj :t hemställt om inrättande av
ett centralt tvättforskningsinstitut. Ärendet är för närvarande på remiss och
utredning hos konsumentrådet. Den slutliga bedömningen av frågan kan
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960
23
komma att påverka omfattningen av kosumentinstitutets laboratorium,
där arbetet för närvarande huvudsakligen är inriktat just på tvättforskning.
Med hänsyn bl. a. härtill anser statsrådet sig inte heller i år kunna medverka
till att laboratoriet fast inordnas under institutet.
I övrigt beräknar statsrådet för nästa budgetår ökningar för löneklassändringar
med 9 900 kronor samt för rörligt tillägg och för kompensation
för höjda folkpensionsavgifter med sammanlagt 20 200 kronor.
Utskottet. I de föreliggande motionerna föreslås för nästa budgetår en
nedräkning av anslagen till statens institut för konsumentfrågor och statens
konsumentråd samt av anslaget till konsumentvaruforskning och konsumentupplysning.
Det framhålles, att fråga under senare år i olika sammanhang
uppkommit, om verksamheten vid institutet för konsumentfrågor fått
en i förhållande till behovet av forskning och upplysning på konsumentvaruområdet
lämplig organisation och omfattning. Med hänsyn, bland annat,
till den skärpta pris- och kvalitetskonkurrens, som inträtt, har en omprövning
ansetts motiverad av hela det statliga stödet på konsumentområdet.
I motionerna uttalas, att en sådan omprövning nu bör komma till
stånd och en anpassning ske med hänsyn till aktuella behov och det statsfinansiella
läget.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att statens institut för konsumentfrågor
och statens konsumentråd endast fungerat i ett par år. Under
denna tid torde förutsättningarna för verksamheten icke ha ändrats i någon
nämnvärd mån. Behovet av forskning och upplysning gör sig alltjämt
gällande och en insats av den av Kungl. Maj :t föreslagna storleksordningen
synes nödvändig, om arbetet skall kunna bedrivas på ett rationellt och
riktigt sätt. Vad angår den organisatoriska utformningen av verksamheten
är det givetvis angeläget, att denna successivt överväges med hänsyn till
vunna erfarenheter och den fortsatta utvecklingen på området. Härvidlag
bör det ankomma på Kungl. Maj :t att, om ändring i ett eller annat hänseende
visar sig påkallad, föranstalta om lämpliga åtgärder. I enlighet med det anförda
avstyrkas motionerna.
Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 383 och II: 339, i vad de
avse medelsanvisningen,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för
konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis..... 19 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................... 2 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 574 800
24
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 98 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
............................................. 11900
Summa kronor 707 000
b) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 707 000
kronor;
II. att motionerna I: 383 och II: 339, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
37:o) Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 37, s. 88—90) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 222 000 kronor.
Vidare har i förenämnda båda likalydande motioner I: 383 av herr Hagberg
och II: 339 av herr Nordgren m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att
förevarande anslag måtte uppföras med 179 600 kronor.
Institutets omkostnadsanslag är för innevarande budgetår uppfört med
202 000 kronor.
Institutets upplysningsverksamhet är en förutsättning för nyttiggörandet
av framkomna undersöknings- och forskningsresultat. Huvudsakligen bedrives
denna verksamhet genom utgivande av skrifter, ehuru på senare tid
radion och även televisionen kommit till användning i rätt stor utsträckning.
Med hänsyn till omfattningen av det material, som nu ligger färdigt för publicering
men på grund av medelsbrist icke kan vidarebefordras, är föredragande
statsrådet berett medverka till en öjning av anslagstilldelningen för
publikationstryck. Statsrådet vill i det sammanhanget erinra om att flertalet
av konsumentinstitutets skrifter försäljes i den allmänna bokhandeln och
årligen inbringar i genomsnitt ungefär lika mycket som anslaget utgör. För
nästa budgetår beräknas det ökade medelsbehovet för publikationstryck till
20 000 kronor. I likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket kan
statsrådet däremot icke tillstyrka redovisning av förevarande utgifter över
ett särskilt reservationsanslag. Möjlighet föreligger ju alltid att underställa
Kungl. Maj :t frågan om överskridande av anslagsposten, därest utgifterna
överstiger de tidigare beräknade och institutet samtidigt kan hänvisa till
ökade inkomster, överskridande bör därvid kunna medgivas även när en
mot storleken av begärt överskridande svarande inkomstökning beräknas
komma att inträda först under ett senare år.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifrågavarande
motioner anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något
att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960 25
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu är i
fråga, till Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
222 000 kronor.
38:o) Statens konsumentråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
38, s. 90 och 91) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 60 200 kronor.
Vidare har i förenämnda båda likalydande motioner 1: 383 av herr Hagberg
och II: 339 av herr Nordgren m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte för budgetåret 1960/61 till Statens institut för konsumentfrågor
och Statens konsumentråd: Avlöningar anvisa ett anslag av 593 200
kronor.
Anslaget till statens konsumentråd är för innevarande budgetår uppfört
med 56 300 kronor.
Posten till Arvoden åt ordförande och ledamöter bör med hänsyn till den
väntade belastningen uppräknas med begärt belopp, 600 kronor.
En rationell uppläggning av kansliarbetet motiverar anställandet av ett
biträde med heltidstjänstgöring. Föredragande statsrådet förordar därför att
en kanslibiträdestjänst i Ae 7 inrättas hos rådet från och med den 1 juli
1960, varvid samtidigt medelsanvisningen till tillfällig skrivhjälp kan bortfalla.
Statsrådet beräknar härför under anslagsposten till Avlöningar till ickeordinarie
personal en merkostnad av 500 kronor.
Till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
beräknas ytterligare sammanlagt 2 800 kronor.
Utskottet. I de föreliggande motionerna har hemställts bl. a., att avlöningsanslagen
för statens institut för konsumentfrågor och för statens konsumentråd
skola uppföras med sammanlagt 593 200 kronor. Härtill bör anmärkas,
att något särskilt avlöningsanslag för konsumentrådet icke finnes.
Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifragavarande motioner
anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:383 och 11:339, såvitt nu är i
fråga, till Statens konsumentråd för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 60 200 kronor.
39:o) Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl. Maj:t har
föreslagit rikdagen (punkt 39, s. 91 och 92) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Vidare har i förenämnda båda likalydande motioner 1: 383 av herr Hagberg
och II: 339 av herr Nordgren m. fl. hemställts, såvitt nu är i fråga, att förevarande
anslag måtte uppföras med 400 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.
Med anlitande av förevarande anslag och de medel, som för konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning finns reserverade under handelsoch
sjöfartsfonden, har under de senaste åren ett betydande antal för konsumenterna
väsentliga spörsmål kunnat göras till föremål för särskilda undersökningar.
Som exempel kan nämnas att rådet lämnat anslag till kartläggning
av beklädnadskonsumtionen, hushållens textilförråd och bostadsbelysningar,
till funktionsstudier beträffande möbler, TV-apparater, barnskor
och husgeråd samt anslag till kurser och informationsmaterial rörande
konsumtionsvarors priser och kvaliteter. För dylika undersökningar och
annan verksamhet till gagn för konsumentintressena kommer rådet under
innevarande budgetår att förbruka omkring 900 000 kronor. Under nästa
budgetår bör rådets forsknings- och upplysningsarbete bedrivas i oförminskad
omfattning. Då av de särskilt reserverade fondmedlen blott 100 000 kronor
kommer att återstå den 1 juli 1960, bör under förevarande anslag anvisas
800 000 kronor, innebärande en höjning med 200 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet med avseende å ifrågavarande
motioner anfört under punkten 36 och då utskottet icke har något
att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu
är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.
40 :o) Bidrag till varudeklarationsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 40, s. 92 och 93), innebärande en uppräkning av anslaget med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till varudeklarationsnämnden
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 195 000 kronor.
41 :o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 41, s. 93 och 94), innebärande en uppräkning av anslaget
med 20 700 kronor föranledd av en höjning av posten till rörligt tilllägg,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska iräforskningsinstitutet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
1 340 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
27
42 :o) Bidrag till metallografiska institutet. Beträffande Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 43, proposition nr
65) har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 158), varom
utskottet velat här
erinra.
43:o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 95 och 96), som innebär en anslagshöjning av
1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 592 500 kronor.
44 ro) Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 46, s. 97), innebärande en uppräkning av anslaget
med 1 200 kronor till följd av ökade lönekostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 109 600 kronor.
45 :o) Delegationen för atomenergifrågor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 47, s. 98), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Delegationen för atomenergifrågor
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
130 000 kronor.
46 :o) Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 99—120) att dels till Atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 98 100 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t
medgiva bolaget att därutöver utlägga beställningar av utrustning för sammanlagt
20 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ewerlöf m. fl. (I: 272) och den andra inom andra kammaren av herr
Hjalmarson m. fl. (II: 327), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels till
Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1960/
61 anvisa ett reservationsanslag av 88 100 000 kronor, dels ock i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt Aktiebolaget
Atomenergi att i samråd med företrädare för berörda industriföretag snarast
möjligt framlägga program för det fortsatta atomenergiarbetet och till
28
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
däremot svarande begränsningar av atombolagets interna organisation samt
därefter förelägga riksdagen de förslag, vartill nämnda utredning och av
motionerna föranledda ytterligare överväganden kan leda,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Per-Olof Hanson och Axel Johannes Andersson (I: 386) och den
andra inom andra kammaren av fru Sandström och herr Nihlfors (II: 479),
i vilka hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte begära dels att en
utredning tillsättes med uppdrag att utarbeta och framlägga förslag till en
klarare målsättning och gränsdragning i fråga om Aktiebolaget Atomenergis
uppgifter och andra därmed sammanhängande spörsmål i fråga om bolagets
organisation samt berörande bl. a. samarbetet mellan enskild industri
och staten inom atomenergiområdel, dels oek att åt denna utredning uppdras
att skyndsamt utarbeta och framlägga förslag rörande en ändrad organisation
av säkerhetskontrollen på atomområdet så att den strålningskontrollerande
verksamheten jämte granskning och lillståndsgivning i vad gäller
säkerhetsfrågor överflyttas till en med allsidig sakkunskap utrustad ojävig
och oberoende institution, för vilken offentlighetsprincipen bör gälla,
dels ock en inom andra kammaren av herr Hedin m. fl. väckt motion
(11:346), vari hemställts, att riksdagen av Kungl. Maj :t begär en allsidig
utredning av de problem som aktualiseras vid exploatering av atomkraften.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 327,
I: 386 och II: 346.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 98 100 000 kronor.
Riktlinjer för utvecklingsarbetet på atomenergiområdet underställdes
riksdagen år 1956 och lämnades därvid utan erinran. En viss omläggning av
alomenergiprogrammet godkändes av 1958 års B-riksdag. — Riksdagarna
åren 1957—1959 har till påbörjande av arbetena enligt programmet anvisat
sammanlagt 342,6 milj. kronor. Atomenergiverksamheten ingår i det investeringsprogram
på energiområdet, som utgör bakgrunden till den av 1957
års riksdag beslutade allmänna energiskatten.
Aktiebolaget Atomenergi hemställer, att förevarande anslag höjes med
45,3 milj. kronor till 143,4 milj. kronor samt att å kapitalbudgeten anslag
till bolaget anvisas med oförändrat belopp, 30 milj. kronor. Sammanlagt
äskar bolaget för nästa budgetår sålunda 173,4 milj. kronor.
Delegationen för atomenergifrågor tillstyrker för nästa budgetår anslag
för det svenska atomenergiprogrammet om tillhopa 165 milj. kronor, varav
å driftbudgeten till Aktiebolaget Atomenergi 110 milj. kronor samt å kapitalbudgeten
till bolaget 30 milj. kronor och till vattenfallsstyrelsen 25
milj. kronor. Därjämte förordar delegationen att atomenergibolaget erhåller
ett beställningsbemyndigande om högst 10 milj. kronor gällande uranverket
i Ranstad.
Departementschefen har anfört följande.
»Riktlinjerna för det svenska atomenergiprogrammet har underställts
riksdagens prövning år 1956. Efter riksdagsbeslut de följande åren har sedan
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
29
olika projekt tillförts atomenergiprogrammet. För innevarande budgetår har
till AB Atomenergi, vattenfallsstyrelsen samt till internationellt atomenergisamarbete
anvisats sammanlagt 146,1 milj. kronor. Motsvarande medelsanvisning
under budgetåret 1958/59 utgjorde 131,0 milj. kronor.
Avgörande för atomenergiprogrammets inriktning har varit de krav, som
vår framtida energiförsörjning ställer. Man torde härvidlag böra utgå från
att våra behov av bränsle och elkraft visar en oförändrad stegringstakt. Sedan
våra vattenkraftlilgångar utbyggts och då atomkraftverk kan beräknas
ha blivit konkurrenskraftiga med ångkraftverk baserade på kol eller
olja, får man räkna med att atomenergien i stigande omfattning kommer att
tas i anspråk. För atomkraften gäller därför, att den under 1970-talet i stor
utsträckning torde få ersätta fortsatt utbyggnad av vattenkraften. Man torde
försiktigtvis böra räkna med årliga investeringskostnader för atomkraftverk
under 1970-talet, som motsvarar vad vi för närvarande totalt betalar för våra
konventionella anläggningar.
Inriktningen av den svenska mekaniska och metallurgiska industrin har
gjort det naturligt att betrakta atomenergitekniken som ett viktigt område
för framtida svenska insatser, önskemålet att i görligaste mån begränsa kostnaderna
för bränsleimport har inriktat intresset på reaktorsystem, som baserar
sig på naturligt uran. Våra betydande inhemska tillgångar öppnar därvid
möjligheter till en inhemsk bränsleförsörjning. Med det forsknings- och
utvecklingsarbete, som igångsatts efter statsmakternas förenämnda beslut
och som nästan helt finansierats med statsmedel, har förutsättningar skapats
för utvecklandet av en inhemsk reaktortyp, som bygger på naturligt
uran. Huvudansvaret för detta utvecklingsarbete åvilar AB Atomenergi, som
antingen självt utför arbetet eller lägger ut beställningar på olika industriföretag.
AB Atomenergis uppbyggnad med fyra sjundedelar statligt och tre
sjundedelar industriellt och kommunalt inflytande i bolagets styrelse motiveras
av önskemålet om ett effektivt samarbete inom detta område.
Utvecklandet av en inhemsk reaktortyp drar betydande kostnader. Stora
kostnader orsakas också av önskemålet, att vårt land av handelspolitiska
skäl och beredskapsskäl åtminstone i begränsad skala uppbygger ett självständigt
inhemskt atomenergiprogram. Detta program innefattar ett uranverk
i Ranstad vid Billingen som bas för bränsleförsörjningen till den utvecklade
reaktortypen. Forskningsprogrammet inrymmer även de problem,
som sammanhänger med tillvaratagande av det nya atombränsle — plutonium
— vilket bildas vid driften av uranreaktorerna.
Trots de kostnader det bär är fråga om, har det av flera skäl ansetts
motiverat att satsa på ett alomenergiprogram av denna omfattning. Vår
energisituation väntas som nämnts under 1970-talet komma alt kräva en
mycket omfattande utbyggnad av atomkraftverk. Den handlingsfrihet, som
ett självständigt atomenergiprogram medför, har även tillmätts ett avgörande
värde i vår bedömning. Vidare bör i delta sammanhang beaktas, alt man
för närvarande vid import av utländska reaktorkonstruktioner icke torde
kunna undvika betydande utgifter, som är ekonomiskt oräntabla.
30
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
I betraktande av kostnaderna kan det för Sveriges del nu bli fråga om
att utveckla endast en reaktor typ. Värdefulla erfarenheter från arbetet i
föregångsländerna på atomenergiområdet kan tillföras vårt land på i huvudsak
två sätt. Dels kan vi importera färdiga reaktorkonstruktioner, dels kan
vi genom internationellt samarbete utnyttja utländskt erfarenhetsunderlag
i det inhemska utvecklingsarbetet. Det senare äger fortlöpande rum vid arbetet
på den svenska utvecklingslinjen. Import av en utländsk reaktorkonstruktion
har sedan några år planerats inom det av åtta privata och kommunala
kraftföretag bildade Atomkraftkonsortiet (AKK). Dessa planer resulterade
i maj 1959 i en ansökan hos Kungl. Maj:t om koncession för uppförande
av ett atomkraftverk med en 50 å 60 MW reaktor av s. k. kokartyp.
Denna ansökan är föremål för vederbörlig prövning, närmast genom atomenergidelegationens
reaktorförläggningskommitté.
Vattenfallsstyrelsen, som samarbetar med AB Atomenergi vid utvecklandet
av den svenska reaktortypen, anmäler i sina petita för budgetåret 1900/
61, att styrelsen på grund av förseningen av kraftvärmeverket R 3/Adam i
Ågesta, vilket nu beräknas bli driftklart först år 1963, anser att färdigställandet
av R 4/Eva kan anstå till efter mitten av 1960-talet. I stället önskar styrelsen
till år 1965 uppföra ett atomkraftverk med en i utlandet utvecklad
reaktor. Medan styrelsen och AKK under första halvåret 1959 önskade uppföra
var sin importreaktor till år 1965, har planerna under senare hälften av
år 1959 gällt ett samgående kring en gemensam reaktor.
Delegationen för atomenergifrågor har efter en genomgång av läget beträffande
den långsiktiga kraftplaneringen dragit slutsatsen, att man har
några års andrum med det första atomkraftverket i förhållande till hittillsvarande
planer, vilka siktar på ett idrifttagande år 1965. Detta andrum uppkommer,
om man uppför oljeeldade kraftverk, vilka under alla förhållanden
erfordras på längre sikt. Delegationen räknar icke med att vare sig importprojektet
eller R 4/Eva blir ekonomiskt lönsamma. Detta anses dock naturligt
och står i överensstämmelse med förhållandena vid starten av reaktorprogrammen
utomlands. Delegationen förordar en fortsatt prioritering av
den svenska utvecklingslinjen, som gäller reaktorer med naturligt uran
och tungt vatten, och tillstyrker att äskade 5 milj. kronor anvisas vattenfallsstyrelsen
för budgetåret 1960/61 för fortsatt arbete på R 4/Eva. Enär något
tillräckligt utformat förslag beträffande reaktorimport icke framlagts av
styrelsen, avstyrker delegationen, att någon del av nämnda belopp utnyttjas
för ett importreaktorprojekt.
För egen del kan jag instämma i den bedömning delegationen för atomenergifrågor
gjort beträffande energisituationen och det fortsatta utvecklingsarbetet
på reaktorområdet. Jag betraktar således en förskjutning från
år 1965 till år 1967 såsom acceptabel för idrifttagandet av det första atomkraftverket.
Från statsmakternas sida bör man även fortsättningsvis prioritera
den inhemska reaktorlinjen. Enligt vad jag inhämtat har AB Atomenergi
och vattenfallsstyrelsen, sedan delegationens yttrande avgavs, överenskommit
om ett tidsprogram för utvecklings- och konstruktionsarbetet på
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
31
R 4/Eva. Detta program skall genomföras till mitten av år 1961 och ge fullständigt
underlag för uppförande av stationen med ett idrifttagande år 1967
såsom riktpunkt. Jag finner denna uppläggning lämplig. Frågan om eventuellt
anslag av statsmedel även till uppförande av en importerad reaktor
hör enligt min mening anstå i avvaktan på framläggande av erforderligt tekniskt
och ekonomiskt underlag beträffande projektet.
Jag övergår nu till övriga frågor inom det svenska atomenergiprogrammet.
Jag vill därvid erinra om att, sedan statsmakterna år 1958 beslutat uppförande
av ett uranverk i Ranstad vid Billingen, jag i 1959 års statsverksproposition
förordade att fullföljande av verket gjordes beroende av att först
importvillkoren för uran ingående undersöktes. Sedan delegationen för
atomenergifrågor låtit verkställa en dylik undersökning, förordade delegationen
att uranverket fullföljdes. Kungl. Maj :t har därefter meddelat AB
Atomenergi bemyndigande härom genom beslut den 5 juni 1959. Under
vartdera av budgetåren 1958/59 och 1959/60 har 10 milj. kronor beräknats
till uranverket. För 1960/61 har AB Atomenergi upptagit 35 milj.
kronor, varav delegationen förordat att 10 milj. kronor omvandlas till beställningsbemyndigande.
Man räknar därvid med alt verkets färdigställande
förskjutes från början till mitten av år 1964. Jag finner liksom delegationen
denna tidpunkt väl avpassad för att verket skall hinna producera
bränslet till en R 4/Eva, som kommer i drift år 1967. Som jag återkommer
till i det följande finner jag dock att ett något större belopp än delegationen
föreslagit bör ersättas av beställningsbemyndigande.
AB Atomenergis forsknings- och utvecklingsarbete kommer att i huvudsak
koncentreras till bolagets försöksstation vid Studsvik utanför Nyköping,
som utrustas med forskningsreaktorer samt kemiska och metallurgiska laboratorier
för arbete med bland annat höggradigt radioaktivt material. Stationens
första reaktor, nolleffektsreaktorn R 0, togs i bruk i september
1959. Genom beklagliga materialfel och förseningar kommer den i utlandet
inköpta stora materialprovningsreaktorn R 2 icke att kunna tagas i drift
förrän under år 1960. Detta år tillkommer vidare den i Sverige utförda nolleffektsreaktorn
R 2—0. Bland övriga redan beslutade forskningsinstrument
kan nämnas den snabba nolleffektsreaktorn FR—0. Utöver fortsatta anslag
till instrumentanskaffningen äskar AB Atomenergi för 1960/61 22,8
milj. kronor, en ökning med 6,8 milj. kronor, till fortsättning av den pågående
tredje etappen i byggnadsprogrammet vid Studsvik. Därutöver äskar
bolaget medel till två nya projekt i Studsvik, en s. k. tryckzebra för
totalt 1,5 milj. kronor och eu större anläggning för reaklorexperiment, som
preliminärt kostnadsberäknats till 50 milj. kronor, varav 5 milj. kronor
äskas för 1960/61. Jag förordar anskaffningen av tryckzebran men anser
liksom atomenergidelegationen, att ett ställningstagande till en anläggning
för reaktorexperiment bör anslå i avvaktan på ett fortsatt projekterings- och
experimentarbete. Jag är dock medveten om betydelsen på längre sikt av en
dylik anläggning för det framtida utvecklingsarbetet beträffande inhemska
reaktorsystem. I fråga om utbyggnaden av Sludsviksstationcn vill jag fram
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
hålla vikten av att den snabbt fullföljes så att det med nödvändighet långa
och dyrbara byggnadsskedet avlöses av produktiv forskningsverksamhet vid
de olika reaktorer och laboratorier, som nu successivt tages i drift på stationen.
AB Atomenergi och vattenfallsstyrelsen har anmält att kraftvärmeverket
R3/Adam, som de gemensamt uppför i Ågesta, nu förutses bli försenat och
kunna tagas i drift först år 1963, nära två år senare än förut beräknats.
Kostnaderna för anläggningen, exklusive bränsle och Stockholms elektricitetsverks
andel, har vidare uppräknats till 155 milj. kronor från förut ca
100 milj. kronor. Förseningarna hänför sig huvudsakligen till utökade säkerhetsanordningar
och byggnadsarbeten i bergrummet för reaktorn. Fördyringen
faller också till större delen på byggnadssidan samt på en överföring
till detta projekt av vissa utvecklingskostnader för tungvattenreaktorlinjen.
De inträffade fördröjningarna och fördyringarna är givetvis ovälkomna.
R3/Adam får dock väsentligen betraktas som ett utvecklingsarbete,
och man har i utlandet gjort likartade erfarenheter beträffande vanskligheterna
på detta nya och tekniskt komplicerade område. Ett skyndsamt
fullföljande av R3/Adam finner jag angeläget för det fortsatta arbetet på
den svenska reaktorlinjen. För 1960/61 äskar AB Atomenergi 11,1 milj.
kronor härför. Jag tillstyrker beloppet, vilket helt motsvarar ett för innevarande
budgetår givet beställningsbemyndigande. Vattenfallsstyrelsen har
för 1960/61 äskat 20 milj. kronor till R3/Adam. Utan att tidsplanen för
arbetena behöver avsaktas torde medelsförbrukningen kunna begränsas
något. För R3/Adam och R4/Eva torde sammanlagt 18 milj. kronor böra
beräknas för budgetåret 1960/61. Chefen för kommunikationsdepartementet
kommer senare denna dag att anmäla frågan om denna medelsanvisning.
Sammanfattningsvis vill jag anföra, alt jag finner den av AB Atomenergi
och delegationen för atomenergifrågor föreslagna uppläggningen av atomenergiarbetet
väl avvägd. Arbetet måste även i fortsättningen koncentreras
till uppgifter, som sammanhänger med den valda reaktorutvecklingslinjen.
.lag har här förordat, att reaktorprogrammet förskjutes ett par år framåt i
tiden. Som delegationen för atomenergifrågor anför bör den höga utbyggnadstakten
inom AB Atomenergi avsaktas i motsvarande mån. Härigenom
samt genom förskjutningar i betalningsutfallet för vissa större projekt räknar
jag med att ett totalt anslag till AB Atomenergi på 118,1 milj. kronor
erfordras under budgetåret 1960/61. Därutöver bör bolaget givas bemyndigande
att utlägga beställningar om högst 20 milj. kronor, huvudsakligen
avseende uranverket i Ranstad. Jag kommer senare denna dag att föreslå,
att ett investeringsanslag på 20 milj. kronor anvisas till AB Atomenergi under
fonden för låneunderstöd på kapitalbudgeten. Under innevarande budgetår
upptages 30 milj. kronor för detta ändamål. Återstående del av anslagsbeloppet,
98,1 milj. kronor, torde få anvisas under här förevarande
anslag, innebärande oförändrat belopp jämfört med budgetåret 1959/60.
Därutöver ämnar jag under följande anslagspunkt till internationellt
atomenergisamarbete föreslå ett från 3,0 till 4,1 milj. kronor förhöjt anslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060
33
För budgetåret 1960/61 beräknar jag således att anslag till atomenergiändamål
erfordras med sammanlagt 140,2 milj. kronor mot 146,1 milj. kronor
under innevarande budgetår. Den sålunda beräknade minskningen i medelsbehov
med 5,9 milj. kronor skall doek sammanställas med att Aktiebolaget
Atomenergi samtidigt föreslås erhålla ett från 15 till 20 milj. kronor förhöj
t beställningsbemyndigande.»
Utskottet. I sina petitaframställningar för nästa budgetår har atombolaget
yrkat 173,4 miljoner kronor och vattenfallsstyrelsen 25 miljoner kronor
till atomenergiverksamhet. Vad angår atombolaget har delegationen för
atomenergifrågor i det väsentliga tillstyrkt de förslag, som ligga till grund
för yrkandena, men ansett möjligt att minska medelstilldelningen till 140
miljoner kronor. Departementschefen har bedömt en ytterligare minskning
kunna göras och föreslagit en medelstilldelning av 118,1 miljoner kronor.
Såväl departementschefen som delegationen ha vid sina ställningstaganden
förutsatt, att bolaget dessutom erhåller vissa beställningsbemyndiganden. Beträffande
vattenfallsstyrelsen har departementschefen tillstyrkt anvisning
av 18 miljoner kronor. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen
numera på kapitalbudgeten, under statens vattenfallsverks fond, anvisat
ett investeringsanslag å nämnda belopp.
Mot de överväganden, som departementschefens förslag bygga på, har
utskottet icke något att erinra. I fråga om reaktorprogrammet bör sålunda
— med hänsyn framför allt till de begränsade ekonomiska resurserna men
även till knappheten på kvalificerad personal — åtminstone tills vidare en
koncentration av insatserna ske till den inhemska reaktorlinjen. I programmet
förutser departementschefen vissa tidsförskjutningar. Kraftvärmeverket
R3/Adam i Ågesta, som tidigare beräknats bli driftklart år 1961, torde
sålunda på grund av förseningar — som huvudsakligen hänföra sig till utökade
säkerhetsanordningar och bergrumsarbeten — vara i drift först år 1963.
Ganska betydande, tidigare icke förutsebara kostnadsökningar ha uppstått
under arbetenas gång. Vad angår elreaktorprojektet R4/Eva ha överväganden
i fråga om den långsiktiga kraftplaneringen lett till att ett idrifttagande
kan förskjutas från år 1965 till 1967 utan några större olägenheter. Utskottet
har icke något att erinra mot förslagen i denna del, som icke innebära
några ändringar såvitt gäller i programmet ingående projekt utan endast
en av tekniska och ekonomiska skäl betingad utsträckning av tiden för programmets
genomförande. De fördyringar, som uppstått, äro givetvis att beklaga.
Visserligen torde de motsvara erfarenheter, som gjorts i utlandet, men
utskottet vill likväl understryka angelägenheten av att vid anläggningsprojckt
av här ifrågavarande storleksordning all tänkbar omsorg och noggrannhet
nedlägges på planeringsarbetet och att vid projektens genomförande alla
åtgärder vidtagas för alt hålla kostnaderna inom ramen för gjorda kalkyler.
För fullföljande av R3/Adam torde — såsom departementschefen framhållit
— 11,1 miljoner kronor beräknas. Till projektet — liksom till R4/Eva
3 Hihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
— lia även medel för nästa budgetår i särskild ordning anvisats över statens
vattenfallsverks fond. Vad angår medelsanvisningen i övrigt avser denna
driftkostnader för arbetet vid bolagets olika avdelningar, anläggningskostnader
främst i samband med genomförandet av tredje etappen i byggnadsprogrammet
vid Studsvik samt kostnader för instrumentanskaffning. Utskottet
har icke heller något att erinra mot dessa förslag. Sammanlagt torde
sålunda i enlighet med departementschefens förslag ett belopp av 118,1
miljoner kronor ställas till atombolagets förfogande, varav 98,1 miljoner
kronor på driftbudgeten och 20 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Härutöver
torde åt bolaget böra lämnas det begärda beställningsbemyndigandet
a 20 miljoner kronor, vilket belopp huvudsakligen hänför sig till uranverket
i Ranstad, vars fullföljande bestämts av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens
i fjol lämnade bemyndigande. Utskottets ställningstagande i anslagsfrågan
innebär, alt motionerna I: 272 och II: 327 — i vilka en nedräkning
av driftbudgetanslaget föreslås med 10 miljoner kronor — avstyrkas. Erinras
bör att den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen innebär
en betydande minskning i förhållande till atombolagets petitayrkande. En
ytterligare nedräkning av medelsbehovet symes utskottet möjlig, endast om
en begiänsning sker av de projekt, som innefattas i programmet. Härvidlag
torde dock gälla, att — bortsett från frågan om arbetsfördelningen vid
projektens genomförande — enighet hittills rått om angelägenheten av att
berörda projekt kommer till utförande.
I nyssnämnda motioner 1:272 och 11:327 samt i motionerna 1:386 och
II: 479 har frågan upptagits om arbetsfördelningen mellan de statliga och
enskilda intiessenterna på atomenergiområdet och utredning påyrkats i syfte
att få till stånd en klarare målsättning för och avgränsning av atombolagets
verksamhet. I anledning härav vill utskottet erinra om att enligt de av 1956
års riksdag godkända riktlinjerna huvudansvaret för utvecklingsarbetet på
atomområdel skulle åvila atombolaget, som emellertid hade att i lämplig utsträckning
samarbeta med enskilda intressenter. Bolagets uppbyggnad med
fyra sjundedelar statligt och tre sjundedelar ickc-statligt inflytande i bolagets
styrelse motiverades av önskemålet om ett effektivt samarbete. Vägledande
för detta har under de gångna åren varit den överenskommelse, som
1956 träffades mellan aktieägarna i bolaget. Enligt vad utskottet inhämtat
har i mars 1960 bolagets styrelse antagit nya principiella riktlinjer beträffande
företagets arbetsuppgifter och dess samarbete med industrien och med
kraftproducenterna. Enligt nämnda riktlinjer råder enighet om att — liksom
hittills — de statsmedel, som kunna komma att beviljas för forsknings- och
utvecklingsarbete i fråga om atomenergiens praktiska utnyttjande, skola
förvaltas av bolaget eller fördelas under bolagets medverkan. På reaktorområdet
skall bolaget i samarbete med den tillverkande industrien samt
kraft- och värmeproducenterna i första hand utveckla reaktor typer, som avpassats
efter svenska förhållanden. Bolaget är även berett att medverka vid
utvecklingen av reaktortyper, som svenska industrier kunna komma att exportera,
men avser självt icke att upptaga tillverkning eller försäljning av
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060
35
reaktorer på sitt program. Enligt riktlinjerna anses det vidare naturligt, att
bolaget medverkar vid konstruktion, uppförande och idrifttagning av industriella
prototypreaktorer, till vilka utgå utvecklingsbidrag av statsmedel.
Dylika anläggningar böra dock i princip ägas av kraftföretag eller motsvarande.
Vad angår konstruktionsuppgifter ha sådana —• enligt vad utskottet
inhämtat —• i betydande omfattning uppdragits åt industrien. För sådana
konstruktionsuppdrag gälla i princip bestämmelser om vilka överenskommelse
träffats mellan bolaget och Sveriges mekanförbund. Helt allmänt vill
utskottet i anslutning till det föregående uttala, att utskottet finner riktlinjerna
innebära ett naturligt fullföljande av 1956 års av riksdagen fastställda
riktlinjer och utgöra en rimlig avvägning av arbetsuppgifterna på området.
Samtidigt som näringslivet medges möjligheter till aktiva insatser, bibehåller
staten det inflytande, som måste följa med dess ställning som huvudsaklig
ekonomisk garant. Med hänsyn till det anförda och vad i övrigt inhämtats
finner utskottet icke skäl biträda ifrågavarande utredningsyrkande.
I motionerna I: 272 och II: 327 har även förordats en omprövning av
den statliga administrationen på atomenergiområdet. Bl. a. påtalas olägenheten
av den nuvarande uppdelningen av de industriella atomenergiärendena
på handels- och kommunikationsdepartementen. Utskottet vill i anslutning
härtill nämna, att 1956 års statsrevisorer ävensom författningsutredningen
i samband med frågan om en allmän reform av departementsorganisationen
behandlat energiärendenas handläggning inom Ivungl. Maj :ts
kansli. Då sålunda spörsmålet redan är föremål för uppmärksamhet i ett
större sammanhang, torde anledning här saknas att upptaga det till närmare
behandling. I motionerna har även ifrågasatts behovet av en särskild
delegation för atomenergifrågor. Härtill vill utskottet framhålla, att de skäl,
som på sin tid motiverade delegationens inrättande — hl. a. atomenergifrågornas
uppdelning på ett flertal departement — alltjämt äga giltighet och
att följaktligen behovet av en samordnande instans gör sig gällande med
samma styrka.
Ett särskilt organisatoriskt spörsmål, som behandlas i motionerna I: 386
och 11:479 samt i motionen 11:346, avser säkerhetsfrågorna. Sålunda har
påtalats atombolagets medverkan i atomenergidelegationens handläggning
av dessa. En sådan medverkan anses olämplig med hänsyn till bolagets ställning
som intresserad part. Härvid åsyftas den omständigheten, att tjänstemän
i bolaget äro engagerade som experter i den reaktorförläggningskommitté,
som biträder delegationen vid granskningen av reaktorprojekten. En ändring
härutinnan bör enligt motionärerna komma till stånd, och i motionerna I: 386
och II: 479 föreslås en utredning av möjligheterna att överföra säkerhetsfrågorna
på en ojävig och oberoende institution.
Utskottet finner för sin del bolagets medverkan, då det gäller säkerhetsfrågorna,
svår att undvara, då bolaget i stort sett disponerar den expertis,
som landet har i reaktortekniska kontroll- och säkerhetsfrågor. Del
bör i detta sammanhang framhållas, att reaktorförläggningskommittén endast
är ett beredande organ och att ställningstagandena ske inom delegatio
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
nen, vars ledamöter utses oberoende av anknytning till visst organ eller
företag och vilka enligt uttalande vid delegationens tillkomst ej direkt böra
företräda de närmast berörda instanserna. Under sådana förhållanden finner
utskottet icke skäl biträda utredningsyrkandet.
Nämnas må här, att enligt motionen II: 346 även kontrollen över att givna
säkerhetsföreskrifter bli iakttagna bör utövas av en ojävig institution. I anslutning
härtill må nämnas, att, såvitt gäller utsläpp i vatten från en reaktoranläggning,
vattenlagen innehåller bestämmelser, som beakta skyddsintresset,
och att såvitt gäller utsläpp av aktivitet i luftburen form medicinalstyrelsens
strålskyddsnämnd är ansvarig tillsynsmyndighet. I motionen har
även framhållits, att arbetarskyddslagens bestämmelser med dess anvisningar
om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare med bl. a. skyddsoinbudsinstitutionen
icke har sin motsvarighet i strålskyddslagen. Härvidlag
vill utskottet erinra om att arbetarskyddslagens kapitel 6 om samverkan
mellan arbetsgivare och arbetstagare gäller även på strålskyddsområdet och
att arbetarskyddskungörelsen innehåller bestämmelser, enligt vilka skyddsombud
kan påkalla ingripande av medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd,
då fråga är om skyddsåtgärder enligt strålskyddslagen.
I anslutning till det föregående vill utskottet helt allmänt framhålla angelägenheten
av att alla rimliga säkerhetskrav tillgodoses vid utbyggnaden
av atomenergianläggningar. Härvidlag synas även i högre grad än hittills
åtgärder böra vidtagas för en effektiv, gentemot den berörda allmänheten
riktad informationsverksamhet, som klarlägger säkerhetsförhållandena vid
aktuella byggnadsprojekt. I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att
beträffande anläggningen R 3/Adam vid Ågesta har fråga uppkommit om
säkerhetsförhållandena. Prövning av frågan om utsläpp av radioaktivt spillvatten
i sjön Magelungen pågår f. n. inför Vattenöverdomstolen. Representanter
för den berörda kommunen ha beretts tillfälle att inför vederbörande
utskottsavdelning redovisa sin uppfattning. I det förevarande fallet bör uppmärksammas,
att det är fråga om ett synnerligen befolkningsrikt område
och att utsläppet skall ske i en liten sötvattenssjö, vilken användes som badplats
och vattentäkt. Med hänsyn ej minst till angelägenheten av att den berörda
allmänheten känner trygghet inför verksamheten på atomenergiområdet
vill utskottet — utan att taga ställning i sak — ändå uttala, att frågan
om spillvattenutsläppet bör ges en såvitt möjligt tillfredsställande lösning.
Under ärendets behandling har gjorts gällande, att en lösning kan ske
genom en direkt ledning till Saltsjön, genom ett indunstningsförfarande eller
genom en anslutning till Stockholms stads avloppsnät. Utskottet förutsätter,
att Kungl. Maj :t med hänsyn till åberopade omständigheter vill ha
sin uppmärksamhet riktad på förevarande spörsmål.
Utskottet, som beträffande anslaget på kapitalbudgeten till bolaget kommer
att göra hemställan i särskilt utlåtande denna dag, hemställer såvitt
angår här förevarande anslag,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 272 och II: 327, i vad de
avse medelsanvisningen, till Atomenergiverksamhet inom
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
37
Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 98 100 000 kronor;
b) att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t medgiva
Aktiebolaget Atomenergi att därutöver utlägga beställningar
av utrustning för sammanlagt 20 000 000 kronor;
c) att motionerna I: 272 och II: 327, i vad de avse utredning
rörande Aktiebolaget Atomenergis organisation m. m.,
samt motionerna I: 386 och II: 479, i vad de avse utredning
rörande målsättningen in. in. för nämnda bolag, icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda;
d) att motionerna I: 386 och II: 479, i vad de avse utredning
rörande kontroll- och säkerhetsfrågornas handläggning,
samt motionen II: 346 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
47 :o) Internationellt atomenergisamarbete. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 49, s. 120—122) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 3 000 000 kronor.
Delegationen för atomenergifrågor hemställer, att anslaget för nästa budgetår
upptages med 4 100 000 kronor.
Sveriges avgifter till IAEA under år 1960 bestämmes av organets tredje
generalkonferens i september 1959. Den föreslagna administrativa budgeten
upptager 5,84 milj. dollar. Sveriges andel härav blir efter 1,4 procent ca
425 000 kronor. Därtill bör liksom för år 1959 beräknas 75 000 kronor i
svenskt bidrag till organets budget för särskilda projekt. För budgetåret
1960/61 bör därför beräknas sammanlagt 500 000 kronor för Sveriges bidrag
till IAEA. Anslaget kommer under innevarande budgetår icke att belastas
med någon utgift för IAEA, enär bidraget för år 1959 utbetalts under budgetåret
1958/59.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1959 ställdes sammanlagt omkring
1,66 milj. kronor till Aktiebolaget Atomenergis förfogande för betalning
— sedan svensk ratifikation av konventionen om Eurochemic skett
— av de första tjugu procenten av företagets aktiepost i Eurochemic. För
budgetåret 1959/60 beräknas 1,1 milj. kronor och för budgetåret 1960/61
1,65 milj. kronor förfalla till betalning.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 juli 1958 anvisades Aktiebolaget
Atomenergi 605 000 kronor för deltagande i projektet beträffande Haldcnreaktorn.
Enligt nu gällande finansieringsplan beräknas 900 000 kronor åtgå
under innevarande budgetår och 550 000 kronor under budgetåret 1960/
61.
Kungl. Maj:t beslöt den 10 april 1959 anvisa 640 000 kronor till Aktiebolaget
Atomenergi för deltagande i Dragonprojektet, d. v. s. en gemensam
europeisk högtemperaturreaktor i Stobritannien. Detta belopp kommer liclt
att belasta innevarande budgetårs anslag. Intill utgången av budgetåret
38
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960
1960/61 erfordras sammanlagt 2,4 milj. kronor till detta ändamål, varav 1,0
milj. kronor under detta och 1,4 milj. kronor under nästa budgetår.
För såväl innevarande som nästa budgetår räknar delegationen med att de
jämförelsevis små kostnaderna, ca 10 000 kronor, för svenskt deltagande i
det nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor skall — utan att särskild
post beräknats härför — kunna inrymmas under anslaget.
Departementschefen framhåller, att IAEA:s budget numera fastställts i
huvudsaklig överensstämmelse med de framlagda förslagen. Sveriges bidrag
liar härvid bestämts till ett något lägre belopp än väntat, vilket dock icke
torde behöva föranleda ändrad anslagsberäkning. Departementschefen lämnar
delegationens beräkning av medelsbehovet för övriga här angivna bidrag
utan erinran. Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras med
4 100 000 kronor.
Utskottet bar icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Internationellt atomenergisamarbete
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000
kronor.
48:o) Bidrag till företagareföreningar m. fl. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 50, s. 122—169) att dels godkänna av departementschefen förordad
sammanslagning av vissa fonder till en gemensam fond, benämnd
Statens hantverks- och industrilånefond, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att
utfärda erforderliga bestämmelser för nämnda fond i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna riktlinjer, dels medgiva att
statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag in. in. må under budgetåret
1960/61 beviljas intill ett belopp av 35 000 000 kronor, dels bemyndiga
Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer att biträda
ackord och eljest eftergiva statens rätt på grund av statsgaranti för lån till
hantverks- och industriföretag in. m., dels ock till Bidrag till företagareföreningar
in. fl. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 700 000
kronor.
1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Slefanson m. fl. (I: 186) och den andra inom andra kammaren av herr
Persson i Appuna m. fl. (II: 232), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring
av Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta att för budgetåret 1960/61 under
anslaget till bidrag till företagareföreningar in. fl. anvisa 1 milj. kronor
till företagareföreningarnas administrationskostnader samt 0,5 milj. kronor
till föreningarnas risktäckning, eller sammanlagt 1,5 milj. kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Söderberg och Kristiansson (I: 274) och den andra inom andra kammaren
av herrar Jacobsson i Sala och Jönsson (II: 329), i vilka hemställts,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
39
att riksdagen måtte dels till Bidrag till företagareföreningar in. fl. för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor, varav
1 000 000 kronor till administrationsbidrag och 500 000 kronor till subventionsmedel,
dels i skrivelse till Kungl. Maj:! begära en skyndsam utredning
rörande företagareföreningarnas organisation i enligliet med vad i motionerna
framförts,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Kronstrand (I: 298) och den andra inom andra kammaren av herrar
Ågren och Stenberg (II: 376), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte uttala att detaljhandeln skall erhålla rätt till långsiktig
kredit ur den fr. o. m. nästa budgetår nybildade särskilda lånefonden för
stöd till den mindre företagsamheten,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh (I: 381) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordgren m. fl. (11:477), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring av
Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta att för budgetåret 1960/61 under anslaget
till bidrag till företagareföreningar m. fl. anvisa ett reservationsanslag
av 1,1 milj. kronor, varav 800 000 kronor till administrationsbidrag och
300 000 kronor till täckande av förluster på föreningarnas långivning,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Mattsson m. fl. (I: 382) och den andra inom andra kammaren av herr
Antonsson m. fl. (II: 478), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva
att statsgaranli för lån till hantverks- och industriföretag m. m. måtte
under budgetåret 1960/61 beviljas intill ett belopp av 135 000 000 kronor
för i motionerna angivna ändamål, dels för förberedelse av åtgärder i syfte
att underlätta näringslivets anpassning till den europeiska frihandelsmarknaden
anvisa förslagsanslag om 500 000 kronor, dels uttala att kreditgaranti
må beviljas även försäljningsorganisation på länsplanet i enlighet med vad
i motionerna anförts,
dels ock en inom andra kammaren av herr Hedquist m. fl. väckt motion
(11:233), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta medgiva företagareföreningarna
att inom glesbygdsområden, där så ur sysselsättnings- och lokaliseringssynpunkt
anses angeläget, utlämna statligt lånestöd till lämplig
småföretagsamhet, även om densamma inte direkt tillhör de näringsgrenar,
som inryms i departementschefens uttalande.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 186,
1: 274, II: 376, II: 477, 11:478 och II: 233.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kronor.
För företagareföreningarnas verksamhet till gagn för hantverk och småindustri
ställes statsmedel till förfogande dels i form av lån från den till statens
utlåningsfonder hörande fonden för lån till företagareföreningar m. fl.,
dels i form av bidrag och subventioner från nu förevarande anslag. En ytterligare
form för statligt ekonomiskt stöd på hithörande område är kreditgarantigivningen
för lån till mindre företag.
40
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Frågorna om medelsbehovet m. m. under budgetåret 1960/61 för de nämnda
ekonomiska stödåtgärderna på hantverks- och småindustriområdet redovisas
i ett sammanhang under förevarande punkt. Därvid behandlas även
den under våren 1959 slutförda utredningen (SOU 1959: 7) angående översyn
och samordning av det statliga kreditstödet åt den mindre företagsamheten.
Departementschefen har anfört följande.
»Innan jag går närmare in på frågorna om storleken av de statliga ekonomiska
insatserna under nästa budgetår till gagn för hantverk och småindustri,
vill jag redovisa mina ställningstaganden till det i det föregående
återgivna utredningsförslaget. Jag kommer härutinnan att ta upp alla de
viktigare spörsmålen, medan det i övrigt och rörande detaljerna torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser och beslut som kan
vara behövliga för att tillgodose syftet med utredningen.
Beträffande frågan vilka företagsformer, den kreditstödjande verksamheten
skall avse, bör självfallet huvudregeln vara att endast hantverks- och
småindustriföretag kommer i fråga. Jag delar dock, i likhet med huvudparten
av remissinstanserna, utredningsmannens uppfattning, att det är vanskligt
att dra en generell gräns mellan sådana företag och annan industri. De
organ, som handhar låneverksamheten, måste därför ha frihet att från fall
till fall bedöma, om ett lånesökande företag har sådan storlek, att det kan
komma i åtnjutande av statligt kreditstöd eller ej. Kreditstöd bör emellertid
också kunna ges i exempelvis sådana fall, som är angelägna ur sysselsättnings-
och lokaliseringssynpunkt, även om företaget icke är att hänföra
till småindustri. Detsamma bör kunna gälla i fall då kreditstöd till en större
industri medför gynnsamma verkningar även för mindre industri- och
hantverksföretag, genom att de senare är underleverantörer till den större
industrien. Slutligen vill jag erinra om att från ett par av de fonder, som
enligt vad jag i det följande föreslår skall uppgå i statens hantverks- och
industrilånefond, utlåning för närvarande sker till medelstor eller större
industri. Dessa låneändamål skall givetvis även framgent kunna tillgodoses
från den nybildade fonden.
Vad angår företagens art har utredningsmannen förordat, att lån skall
kunna lämnas till företag inom anläggningsbranschen. Företag som kan
hänföras till jordbrukets binäringar bör däremot enligt förslaget icke ha
möjlighet att på nu ifrågavarande väg erhålla lån. Mot vad utredningsmannen
anfört rörande anläggningsföretagen har jag intet att erinra. Som framhållits
i några yttranden, kan det många gånger vara av betydelse att hjälp
till rationalisering lämnas också åt dylika företag. Företag inom den egentliga
byggnadsproduktionen, vilka har andra möjligheter att erhålla ekonomiskt
stöd, bör i princip undantas från nu ifrågavarande kreditgivning.
Däremot kan jag inte helt ansluta mig till förslaget att från kreditstödet
till hantverk- och småindustri utesluta företag som tillhör jordbrukets binäringar
samt trädgårdsodlingen. Jag vill i likhet med bl. a. länsstyrelserna
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
41
och företagareföreningarna i Kronobergs och Gotlands län erinra om att det
i åtskilliga delar av landet allt fortfarande är av betydelse för befolkningens
utkomst och sysselsättningen överhuvudtaget, att verksamheten i möjligaste
mån befordras för exempelvis företag tillhörande livsmedelsindustrien, förelag
inom fjäderfä- och pälsdjursaveln samt företag som bedriver plantodling.
Tills vidare bör låneorganen därför äga möjlighet att utlämna lån till
dylika eller liknande företag. En viss försiktighet bör givetvis iakttagas härvidlag
eftersom det är fråga om verksamhetsgrenar, vilka för närvarande i
allmänhet icke omfattas av förevarande kreditstöd. Självfallet bör heller
icke lån utgå till sådana företag, för vilka någon annan form av statligt kreditstöd
finns. Stöd bör sålunda icke utgå till sådan verksamhet, som erhåller
ekonomisk hjälp av staten inom ramen för stödet till jordbrukets och
trädgårdsnäringens rationalisering. Jag vill i det sammanhanget erinra om
de förslag, som chefen för jordbruksdepartementet tidigare denna dag (IX
ht, p. 10) framlagt beträffande nyssnämnda stöd. Jag vill understryka angelägenheten
av att låneorganen i samband med prövningen av ansökningar
från företag tillhörande jordbrukets binäringar samråder med vederbörande
lantbruksnämnd och hushållningssällskap. I likhet med utredningsmannen
anser jag däremot att direktlån genom företagareföreningarna eller kreditgaranligivning
icke bör ifrågakomma för att tillgodose uppkommande kreditbehov
inom distributionsledet, såsom detaljhandeln.
Beträffande hemslöjdslånen har under remissbehandlingen kritik riktats
mot att hemslöjdslån för närvarande kan erhållas endast för anskaffning
av råmaterial. Det har hävdats att kreditslöd erfordras även för ett flertal
andra låneändamål. Särskilt exporten nödvändiggör hållande av lager, vilket
kräver rörelsekapital. Länsstyrelsen i Blekinge län anser också att hemslöjdsidkare
i princip bör erhålla samma kreditmöjligheter som hantverk
och småindustri nu erhåller genom företagareföreningarna. Jag kan för egen
del ansluta mig härtill. Jag finner det vara mest rationellt, att de nuvarande
hemslöjdslånen inom kommerskollegium och lantbruksstyrelsen samt hushållningssällskapen
ersättes av direkt långivning från företagareföreningarna
och av lånegarantigivning. Härigenom nedbringas antalet lånetvper, samtidigt
som en önskvärd decentralisering i fråga om handläggningen av låneärendena
äger rum. För att hemslöjdsnäringens särskilda betingelser därvid
skall kunna på bästa sätt beaktas, kan det måhända vara en lämplig
åtgärd, att de företagareföreningar, som nu saknar representation för hushållningssällskapet
i sin styrelse, bereder representant för sällskapet tillfälle
att deltaga i handläggningen av ärenden av detta slag.
Den statliga stödverksamhetens syfte har utredningsmannen angivit vara
att allmänt stödja hantverk och småindustri och därmed jämförlig företagsamhet
samt att med beaktande av företagsekonomiska betingelser tillgodose
lokaliserings- och sysselsättningspolitiska intressen. Flertalet remissinstanser
delar utredningsmannens åsikter därutinnan. I eu del yttranden göres
dock gällande, att de lokaliserings- och sysselsättningspolitiska intressena
överdimensionerats. Jag vill häremot uttala, att jag finner det självfallet,
42
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
att ej endast lånegarantigivningen utan även den direkta långivningen bör
kunna ske under beaktande av även de lokaliserings- och sysselsättningspolitiska
synpunkterna. Jag instämmer därför i den av utredningsmannen
angivna målsättningen för verksamheten. I anledning av ett uttalande under
remissen vill jag tillägga, att jag finner det självklart att stödverksamheten
skall utgöra ett komplement till den verksamhet, som bedrives av de vanliga
kreditinstituten. Statligt kreditstöd bör alltså i princip utgå endast då lån
inte står att erhålla från dessa.
Utredningsmannens förslag till samordning av den statliga kreditstödjande
verksamheten har vunnit allmän anslutning bland remissinstanserna.
På ett par punkter har emellertid invändningar gjorts. Sålunda ifrågasätter
statskontoret och Sveriges lantbruksförbund det riktiga i att låta sågverkslånefonden
ingå i den gemensamma fonden, enär fonden bildats genom
ianspråktagande av prisutjämningsavgifter på skogsprodukter. För
egen del har jag, i likhet med utredningsmannen, stannat för att även sågverkslånefonden
bör inbegripas i samordningen. Jag har då fäst avseende
vid framför allt den omständigheten, att de intressen, som föranlett inrättande
av sågverkslånefonden, torde bli behörigen tillgodosedda även inom
ramen för ett samordnat kreditstöd. Därtill kommer att den kontanta behållningen
i sågverkslånefonden endast skulle tillåta en relativt blygsam
utlåning för den närmaste framtiden, om fonden skulle bibehållas. I fråga
om manufakturförlagslånefonden delar jag utredningsmannens uppfattning,
att den bör kvarstå som självständig fond. I anslutning till vad jag tidigare
förordat beträtfande hemslöjdslånen bör hela behållningen i hemslöjdslånetonden
överföras till den nya fonden. Jag förordar således att hantverkslånefonden,
fonden för hantverks- och småindustrikredit, industrilånefonden,
sågverkslånefonden, hemslöjdslånefonden och fonden för lån till företagareföreningar
m. fl. per den 30 juni 1960 sammanföres till en ny fond, benämnd
Statens hantverks- och industrilånefond.
Kapitaltillgångarna i de med fonden för lån för företagareföreningar in. fl.
sammanslagna fonderna utgjorde den 30 november 1959 19,5 milj. kronor,
varav 7,7 milj. kronor var disponibla för ny utlåning. Då fonden för lån till
företagareföreningar m. fl. nämnda dag uppgick till 66,8 milj. kronor, varav
6,3 milj. kronor var omedelbart tillgängliga, kommer den nya Statens
hantverks- och industrilånefond -— ur vilken på samma sätt som för närvarande
medel förutsättes skola successivt och i mån av behov utlånas till
företagareföreningarna för att användas i deras låneverksamhet — att uppgå
till sammanlagt drygt 86 milj. kronor.
I fråga om gränsdragningen mellan direkt långivning och kreditgarantigivning
har några av de hörda myndigheterna, bland annat fullmäktige i
riksbanken, velat överföra kreditstödet till garantilån i högre grad än vad
utredningsmannen förordat, och ett par instanser — bl. a. statskontoret,
som dock menat att föreningarna skulle tillföras lånemedel via garantigivningen
— har ansett, att endast lånegarantigivning skall förekomma. Å andra
sidan hävdas det på företagareföreningshåll, att direktutlåningen bör ges
ett större utrymme, än vad utredningsmannen tänkt sig.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1000
43
Jag har vid flera tidigare tillfällen anfört, att kreditgarantigivningen utgör
en ur såväl företagareföreningarnas som statens synpunkter ändamålsenlig
form för ekonomiskt stöd åt hantverk- och industriföretag. Jag vill
emellertid erinra om att en av företagareföreningarnas huvuduppgifter är
att genom rådgivning och rationaliseringsundersökningar av olika slag
ge småföretagare, som eljest saknar möjligheter därtill, hjälp att rationalisera
sina företag och att i övrigt inrikta sin verksamhet på ett ekonomiskt
riktigt sätt. Då det gäller att förverkliga rationaliseringsuppslagen,
är just föreningarnas direktlångivning av den största betydelse, och utan
egna möjligheter till dylik långivning i en smidig och formellt mindre krävande
form skulle föreningarnas rådgivningsverksamhet avsevärt minska
i omfattning och betydelse. Bland annat av dessa skäl anser jag att båda
stödformerna — direktlångivning via företagareföreningarna och kreditgarantigivning
-—- bör bibehållas och att därvid i vart fall någon minskning
i föreningarnas direktutlåningsverksamhet icke är motiverad.
Den inbördes avvägningen mellan de båda låneformerna bestämmes huvudsakligen
av — förutom tillgången på lånemedel — vilka högsta respektive
lägsta lånebelopp som föreskrives. Utredningsmannen har föreslagit,
att högsta gränsen för direktlån såsom för närvarande skall vara 40 000
kronor, dock med rätt för föreningarna att i särskilda fall överskrida denna
gräns. Kommerskollegium har förutsatts skola meddela beslut i direktlåneärenden,
avseende belopp över 100 000 kronor. I många av yttrandena
förordas en höjning av maximigränsen. Sålunda föreslår exempelvis kommcrskollegium,
att maximigränsen för direktlångivningen skall höjas till
50 000 kronor, med möjlighet för föreningarna att i undantagsfall gå upp
till 75 000 kronor. Till större belopp än 75 000 kronor skulle direktlån enligt
kollegiets mening icke kunna utlämnas.
Med hänsyn till såväl penningvärdets fall som den av många företagareföreningar
åberopade omständigheten, att t. ex. behovet av dyrbarare
maskiner o. dyl. ökat rätt avsevärt under senare år, finner jag en höjning
av lånegränsen för direkllånen motiverad. Det torde få ankomma på Ivungl.
Maj :t att bestämma vilket högsta belopp som må utlämnas till en och samma
låntagare. För närvarande vill jag förorda en höjning av maximibeloppet
till 50 000 kronor; i undantagsfall synes dock lån för större inaskinanskaffningar
böra få utlämnas till högre belopp, förslagsvis 75 000 kronor.
Beträffande utredningsmannens förslag om en nedre gräns för garantilånen
på 10 000 kronor instämmer jag med bland annat länsstyrelsen i Blekinge
län, att det är principiellt och praktiskt otillfredsställande att använda
båda låneformerna parallellt, särskilt om det sker inom en förhållandevis
vid latitud, som rymmer det stora flertalet lån. Jag kan därför icke ansluta
mig till utredningsförslaget på denna punkt utan anser att den generella
maximigräns, som bestämmes för direktlån, även bör — utom i undantagsfall
* vara minimigräns för lånegaranligivningen.
I likhet med vad som gäller för närvarande i fråga om handläggningen
av ärenden rörande stödverksamheten bör företagareföreningarna ombe
-
44
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
sörja den direkta långivningen. Beslut om lån synes icke behöva underställas
kommerskollegium utom i sådana undantagsfall då fråga är om lån på
över 50 000 kronor för annat ändamål än maskinanskaffning eller om lån
på mer än 75 000 kronor, vilket senare möjligen kan komma i fråga för
medelstor och större industri, som nu kan erhålla lån ur någon av de fonder,
vilka föreslås uppgå i Statens hantverks- och industrilånefond.
I fråga om lånegarantigivningen har i vissa yttranden föreslagits, att
garanti för lån som understiger det generella maximibeloppet för den direkta
långivningen skall få beviljas av företagareföreningarna. Dessa förslag
förfaller, om min nyss angivna ståndpunkt beträffande minimigränsen
för garantilånen godtas. Jag vill dock uttala att jag, i likhet med kommerskollegium
och vissa andra remissinstanser, anser att det icke är principiellt
riktigt att överlåta till företagareföreningarna att bevilja statlig
lånegaranti; detta skulle innebära att helt enskilda organ skulle äga ådraga
statsverket ekonomiska förpliktelser av ej obetydlig räckvidd. Jag förordar
därför, att beviljande av lånegaranti fortfarande skall ankomma på
kommerskollegium och att företagareföreningarna skall fungera som lokalorgan.
I princip synes detta böra gälla även i de fall då fråga är om
särskilt stora lånegarantier. Normalt torde man få räkna med att garanti
till hantverks- och småindustriföretag inte gärna förekommer för större
lån än mellan 200 000 och 300 000 kronor. Men i särskilda fall, exempelvis
då samhälleliga synpunkter såsom arbetsmarknadspolitiska skäl talar
därför, kan högre belopp ifrågakomma. I dylika fall synes det lämpligast
att lokalorganet på ett tidigt stadium inhämtar kommerskollegiets råd och
anvisningar för ärendets beredning. Det bör vara kommerskollegium obetaget
att i sådana fall, liänskjuta ärendet till Kungl. Maj :ts prövning.
Rörande företagareföreningarnas kompetens har utredningsmannen föreslagit,
bland annat, att sådana ärenden, i vilka föreningens styrelse intar
en annan ståndpunkt än länsarbetsnämnd eller som rör investeringar i
de s. k. storstadsområdena, skall handläggas av centralt organ. Visserligen
tillmäter jag, som nämnts, lokaliserings- och sysselsättningssynpunkterna
stor betydelse. De bör emellertid beaktas på ett så tidigt stadium avärendets
handläggning som möjligt. Detta medför bland annat att valet
av olika alternativa förläggningar av ett företag kan ske mera obundet.
Med hänsyn härtill har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit, att en representant
för länsarbetsnämnden, t. ex. länsarbetsdirektören, skall ingå som
ledamot i företagareföreningens styrelse. Enär det tillkommer föreningarna
att själva välja sin styrelse, föranleder detta förslag icke annat uttalande
från min sida, än att även jag anser lämpligt, att de föreningar, som
icke redan bär en representant för länsarbetsnämnden invald i sin styrelse,
kallar en sådan till sammanträde för behandling av låneärenden. Härigenom
kommer lokaliserings- och sysselsättningssynpunkterna att vinna erforderligt
beaktande, och man slipper samtidigt det många gånger omständliga
och tidsödande remissförfarandet mellan företagareförening och
länsarbetsnämnd. Under sådana omständigheter torde behov ej föreligga
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1900
45
att till centralt organ överlämna handläggningen av sådana låneärenden,
där arbetsinarknadssynpunkterna kräver särskilt beaktande.
I detta sammanhang vill jag vidare ta upp den av utredningsmannen rekommenderade
åtgärden att överlåta företagareföreningarnas kassaröreise
på riksbanken. Rekommendationen har lämnats i avsikt att söka begränsa
föreningarnas kostnader för administrationen. Förslaget har emellertid
mött invändningar, ej blott från företagareföreningarna utan även
från kommerskollegium, länsstyrelserna och Svenska bankföreningen.
Särskilt med hänsyn till det därvid i allmänhet framförda skälet, att föreningarna,
därest de ej själva svarade för medelsförvaltningen, skulle mista
en stor del av de utomordentligt viktiga löpande kontakterna med låntagarna,
förordar jag att det liksom hittills skall få ankomma på föreningarna
själva att bestämma hur kassaverksamheten bör ordnas. Av vad nu
sagts framgår att jag icke heller kan biträda det i ett yttrande framförda
förslaget, att kassarörelsen för direktlångivningen skall centraliseras till
statskontoret.
Beträffande kommerskollegiets organisation m. m. har utredningsmannen
bl. a. föreslagit, att kassarörelsen för kollegiets direkta långivning till
företagare i Stockholms stad skall omhänderhas av kommerskollegium och
sålunda icke av den myndighet, statskontoret, som svarar för förvaltningen
av den fond, från vilken utlåningen sker. Statskontoret framhåller häremot
att en dylik omläggning skulle medföra kostnader för kollegiet, som icke
motsvaras av möjliga besparingar hos statskontoret. Ämbetsverket avstyrker
därför, liksom riksräkenskapsverket, utredningsmannens förslag. För
egen del anser jag att den nu ifrågavarande kassaverksamheten liksom hittills
bör handhas av statskontoret.
Rörande personalbehovet inom kollegium för beredning av låneärendena
understryker utredningsmannen — utan att ingå på en bedömning av vilka
förstärkningar av kollegiets organisation som därvidlag kan erfordras
—- vikten av att kollegium får en personalorganisation, som gör det möjligt
för ämbetsverket att tillfredsställande och snabbt handlägga låneärenden.
Kommerskollegium föreslår i sitt yttrande att den nuvarande garantilånesektionen
införlivas med industribyrån. I samband därmed borde den
å nämnda sektion sysselsatta arvodesavlönade personalen överföras på
extra ordinarie stat och även erhålla förbättrade avlöningsförmåner. Kommerskollegium
uppskattar kostnaderna för erforderlig personaluppsättning
till 187 000 kronor, vilket är drygt 44 000 kronor mer än för närvarande.
Garantilånesektionen inom kommerskollegium har allt sedan sin tillkomst
för några år sedan varit i stor utsträckning beroende av tillfällig
arbetskraft, avlönad mot arvode. Personalen har också tidvis varit för
knapp i förhållande till arbetsuppgifterna. Samtidigt som jag ansluter mig
till kommerskollegiets förslag om garantilånesektionens överflyttning till
industribyrån är jag därför beredd medverka till en utökning av personalen,
till extraordinariesättning av nuvarande arvodesbefattningar samt till
förbättrade avlöningsförmåner i vissa fall. I enlighet härmed föreslår jag
46
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
inrättande vid kommerskollegium från och med nästa budgetår av en
tjänst som byrådirektör i lönegrad Ae 24, en tjänst som förste byråsekreterare
i lönegrad Ae 23, en tjänst som förste byråsekreterare i lönegrad
Ae 21 samt en tjänst som kanslist i reglerad befordringsgång. Därvid kan
de nuvarande arvodesbefattningarna å garantilånesektionen indragas. Jag
tillstyrker vidare extraordinariesättning av en tjänst som kontorist i lönegrad
Ag 9. Vid kollegium finns härutöver redan anställda för behandling
av låneärendena 1 förste byråsekreterare i Ae 21, 1 kanslibiträde i Ae 7
samt 1 kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Med inräknande av utgifterna
härför kommer de sammanlagda kostnaderna för nu föreslagen
personaluppsättning att uppgå till i runt tal 155 000 kronor, vilket med cirka
12 000 kronor överstiger de nuvarande kostnaderna för avlöningar. Hemställan
om medelsanvisning för ändamålet har gjorts i det föregående (s.
30) under anslaget till avlöningar för kommerskollegium.
Utredningsmannen har i övrigt upptagit åtskilliga med stödverksamheten
förenade särskilda spörsmål. Bland annat har han rörande kreditändamålen
uttalat, att det bör överlämnas åt låneorganen att från fall till fall avgöra
huruvida lån till rörelsemedel bör lämnas. Häremot har remissinstanserna
inte riktat några invändningar. Utredningsmannens förslag på denna punkt
torde böra biträdas.
Vad utredningsmannen anfört i fråga om kreditstöd till kollektiva verkstadshus
har mött erinran från flera företagareföreningar. Den av utredningsmannen
angivna förutsättningen för dylikt kreditstöd, d. v. s. att en
sammanslutning av näringsidkare ställer sig som huvudman för företaget,
skulle sålunda enligt föreningarna icke vara behövlig. Det hävdas att konkurrensen
mellan olika fastighetsägare är en tillräcklig garanti för att
missbruk av dylik kredit icke uppstår. För egen del menar jag i likhet med
utredningsmannen, att det i första hand är en kommunal angelägenhet att
inom ramen för den allmänna planeringen tillgodose behovet av kollektiva
verkstadshus. Det torde också i regel ligga inom kommunernas kompetens
att ekonomiskt engagera sig i anordnandet av kollektiva verkstadshus,
avsedda att tillgodose lokalbehovet för inom kommunen verksamma hantverks-
och småindustriidkare. Därest stort behov föreligger av ett kollektivt
verkstadshus, och vederbörande kommun saknar möjligheter att ekonomiskt
stödja företaget, bör emellertid även enligt min mening nu ifrågavarande
statliga kreditstöd i undantagsfall kunna anlitas för att möjliggöra
tillkomsten av kollektiva verkstadsanläggningar. Dock synes med hänsyn
till det bakomliggande syftet med kreditstödet den av utredningsmannen
angivna särskilda förutsättningen böra föreligga, alltså att en sammanslutning
av näringsidkare står som huvudman för företaget.
Småindustriens exportbyrå, Svensk industriförening och Sveriges hantverks-
och småindustriorganisation föreslår i sina remissyttranden, att lån
skall kunna ges även till försäljningssammanslutningar av industrier, tillkomna
i syfte att skapa effektivare avsättning av de enskilda företagens
produkter på utlandsmarknaden. Då det kan vara ur olika synpunkter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
47
värdefullt att lämna ekonomiskt stöd i dylika fall — särskilt om det gäller
sammanslutningar av småindustriföretag, som har till ändamål alt öka
och samordna de enskilda företagens exportansträngningar — synes möjligheter
härtill böra föreligga. Med hänsyn till att sådana sammanslutningar
ofta har riksomfattande karaktär torde emellertid endast garantilån böra
komma i fråga.
I fråga om räntan må erinras om att de lån, som staten via fonden för
lån till företagareföreningar utlämnar till föreningarna, åtnjuter räntefrihet
i två år; därefter löper lånen med 3,5 procent ränta. Till följd av att företagareföreningarna
i sin utlåning till företagen tillämpar högre ränta -—
många föreningar torde i sin räntesättning följa ränteläget på den öppna
lånemarknoden — tillgodoföres föreningarna ej oväsentliga ränteinkomster,
som hland annat användes för bestridande av föreningarnas administrationskostnader
och för täckande av förluster i låneverksamheten. Utredningsmannen
har nu föreslagit, att den tvååriga räntefriheten skall slopas och att
företagareföreningarna skall till staten erlägga ränta enligt de grunder som
gäller vid lån ur statens utlåningsfonder, d. v. s. en rörlig ränta som för närvarande
utgör 4,5 procent. Även när det gäller långivningen till enskilda
företagare har utredningsmannen förordat, att räntesättningen både för direktlån
och garantilån skall göras rörlig; den bör i möjligaste mån anslutas
till det allmänna ränteläget.
Utredningsförslaget att företagareföreningarna för statslånen skall erlägga
en ränta motsvarande den för statens utlåningsfonder gällande och att föreningarna
icke vidare skall åtnjuta den tvååriga räntefriheten har i allmänhet
tillstyrkts av remissmyndigheterna. Dock uttalar flertalet företagareföreningar
farhågor för alt det nya räntesyslemet kommer att avsevärt
försämra föreningarnas ekonomi.
Jag är medveten om att ett genomförande av utredningsmannens förslag i
räntefrågan kommer att minska föreningarnas nettoinkomster. De kommer
dock även i fortsättningen — utom i osannolika undantagsfall — att ha högre
ränteinkomster än ränteutgifter. Såsom utredningsmannen påvisar finns
det vidare utvägar att nedbringa de ränteutgifter, som kan bli en följd av
slopandet av den tvååriga räntefriheten. Jag är sålunda för min del beredd
att framdeles •— därest behov skulle visa sig föreligga av en dylik åtgärd
från Kungl. Maj:ts sida -— pröva möjligheten att låta föreningarna insätta
till dem utlämnade lånemedel på räntelöst konto hos statskontoret, samtidigt
som befrielse lämnas från skyldighet att betala ränta till statsverket
på motsvarande belopp av statslån. Ränteutgifterna kan också minskas genom
att föreningarna lyfter statslånen successivt, allteftersom de erfordras
i den lokala utlåningsverksamheten. Minskningen av ränteöverskottet för
föreningarna torde sålunda kunna hållas inom en jämförelsevis snäv ram.
Med hänsyn till önskemålet att på förevarande område ha samma bestämmelser
i fråga om räntan som gäller för annan långivning från statens utlåningsfonder,
finner jag mig därför böra biträda förslagen om slopande
av den nuvarande tvååriga räntefriheten och om ändrad räntesättning för
48
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
de till företagareföreningarna utlämnade statslånen. De nya räntebestämmelserna
torde, även beträffande utestående lån, böra tillämpas från och
med den 1 juli 1960.
Uppfattningen att räntesättningen på lånen till enskilda företagare i princip
skall vara rörlig och ansluta till räntan på den öppna lånemarknaden
har i allmänhet tillstyrkts av remissmyndigheterna. Även jag delar denna
åsikt.
Den av Svenska bankföreningen väckta tanken om en särskild garantiavgift
på garantilån är jag icke beredd att nu tillstyrka. Den bör emellertid
ytterligare övervägas.
Utredningsmannen har räknat med att enhetliga bestämmelser skall tilllämpas
för all direktlångivning, oavsett om den sker med statliga medel eller
med medel som företagareföreningarna erhållit från landstinget. Länsstyrelsen
i Norrbottens län och Jämtlands läns företagareförening har rest invändningar
häremot och menar, att landstingslånemedlen i enlighet med
eventuella önskemål från landstingets sida måste kunna användas även till
andra ändamål än sådana som kan tillgodoses med statslånemedel. Jag ansluter
mig härtill. I den mån för landstingslånemedel särskilda bestämmelser
kommer att gälla bör emellertid riskfonder, som tillkommit genom statliga
bidrag eller genom ränteöverskott på statliga lånemedel, icke få användas
för förlusttäckning på landstingslånen.
I fråga om tillsynen över företagareföreningarnas verksamhet vill jag i likhet
med en del företagareföreningar instämma i det av utredningsmannen
uttalade önskemålet, att tillsynen även bör ha formen av rådgivnings- och
informationsverksamhet från den centrala lånemyndighetens sida. Med
hänsyn till den växande omfattningen av företagareföreningarnas medelsförvaltning
torde det vara en lämplig åtgärd för föreningar, som anser sig ha
möjligheter därtill, att låta besätta någon av revisorsposterna med en auktoriserad
revisor.
Kungl. Maj:t har av 1959 års riksdag (prop. 148, JoU 30, rskr 284) bemyndigats
biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt på grund av statliga
garantiåtaganden i samband med stödet till jordbrukets rationalisering. Behov
av motsvarande bemyndigande föreligger även i fråga om förevarande
lånegarantier. Härigenom skapas förutsättningar, bland annat, att genom
ett snabbt realiserande av säkerheter vinna ekonomiska fördelar för staten
där så är möjligt. Då det i vissa fall kan befinnas ändamålsenligt att till underlydande
myndighet delegera viss beslutanderätt i sammanhanget, torde
befogenhet även härtill böra meddelas Kungl. Maj:t.
Betänkandet föranleder i övriga delar icke särskilda uttalanden från min
sida. Det torde, som tidigare förutsatts, få ankomma på Kungl. Maj:t att
med beaktande av innehållet i betänkandet och i de däröver avgivna yttrandena
meddela de bestämmelser och beslut i ämnet, som kan vara behövliga.
Jag övergår härefter till frågan om storleken av de statliga ekonomiska
insatserna på hithörande område under nästa budgetår och vill därvid till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960 49
en början behandla medelsbeliovet under det särskilda lånemedelsanslaget
å kapitalbudgeten.
Såsom lån till företagareföreningar har under Statens utlåningsfonder
anvisats 6 milj. kronor för budgetåret 1959/60. Kommerskollegium hemställer,
att lånemedelsanslaget för nästa budgetår bestämmes till 10 milj.
kronor.
Kapitaltillgångarna i den statliga lånefonden utgjorde den 1 juli 1959,
inberäknat anslaget för nu löpande budgetår, 66,8 milj. kronor, varav 60,1
milj. kronor hade utlämnats till föreningarna och 0,5 milj. kronor ställts
till kommerskollegiets förfogande för lån till hantverks- och småindustriföretag
i Stockholms stad. Disponibla lånemedel å fonden utgjorde alltså
vid nämnda tidpunkt 6,2 milj. kronor. Härtill bör läggas hos föreningarna
den 1 juli 1959 tillgängliga statliga lånemedel, som angivits till cirka 5,5 milj.
kronor, och av kommerskollegium vid tillfället icke utnyttjade lånemedel,
0,2 milj. kronor. Vidare tillkommer inflytande amorteringar å lån av statslånemedel
och till föreningarna utlämnade statliga subventionsmedel av
beskaffenhet att kunna utnyttjas i föreningarnas utlåning samt odisponerade
landstingslånemedel och amorteringar å lån av dylika medel. Dessa poster
uppgår till sammanlagt 7,6 milj. kronor. För det nu löpande budgetåret
finns alltså tillgängliga lånemedel å tillhopa 19,5 milj. kronor.
Bland annat med hänsyn till att den faktiska utlåningen under budgetåret
1958/59 var begränsad till 14,2 milj. kronor, håller jag i likhet med kommerskollegium
för sannolikt, att en del av de för närvarande tillgängliga
lånemedlen kommer att stå kvar oanvända den 1 juli 1960, d. v. s. vid
ingången av nästa budgetår. Storleken av en dylik reservation är givetvis
svår att uppskatta. Den 30 juni 1959 fanns hos föreningarna en behållning
av lånemedel på mellan 5 och 6 milj. kronor, som kunde föras över på
det nu löpande budgetåret. Det synes troligt att åtminstone 4 milj. kronor
1 outnyttjade lånemedel kommer att på motsvarande sätt balanseras över på
budgetåret 1960/61. Vid en bedömning av lånemedelsbehovet under sistnämnda
budgetår bör hänsyn även tas till inflytande amorteringar. Storleken
härav uppskattas till cirka 8 milj. kronor. Därest för budgetaret 1960/61
anvisades ett lånemedelsanslag av samma storlek som för närvarande, 6
milj. kronor, skulle sålunda — vid jämväl i övrigt oförändrade förhållanden
— låneresurserna under nämnda budgetår komma att uppgå till omkring
18 milj. kronor, vilket är nära 4 milj. kronor mera än som faktiskt
disponerades för utlåningsändamål under budgetåret 1958/59 och mellan
2 och 3 milj. kronor mera, än som beräkningsvis kommer att tas i anspråk
under det nu löpande budgetåret.
Redan därest Kungl. Maj:t och riksdagen bifaller vad jag nyss förordat
om sammanslagning av fonden för lån till företagareföreningar in. fl. med
vissa andra fonder, kommer emellertid en avsevärd ökning av lånemöjligheterna
för den mindre företagsamheten att äga rum från och med den 1
juli 1960. Som nämnts blir tillskottet av omedelbart tillgängliga lånemedel
mellan 7 och 8 milj. kronor. Visserligen kommer den nybildade Statens
hantverks- och industrilånefond att överta den utlåning, som tidigare ägt
4 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10
opaginerad Kontrollera mot PDF
50
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
rum från de med fonden för lån till företagareföreningar m. fl. sammanslagna
fonderna. Ur sistnämnda fonder har emellertid utlånats i genomsnitt
blott mellan en och två milj. kronor för år. Det kan under sådana förhållanden
diskuteras huruvida för nästa budgetår någon lånemedelsanvisning
över riksstaten är behövlig. Å andra sidan torde det först efter
någon tids erfarenheter vara möjligt att bilda sig en bestämd uppfattning
om storleken av lånebehoven över huvud taget vid en samordnad kreditgivning
enligt mitt förslag i det föregående. Jag anser mig därför böra
förorda ett visst ytterligare tillskott av lånemedel för budgetåret 1960/61
och beräknar till ändamålet 4 milj. kronor. Hemställan göres i det följande
under vederbörande punkt å kapitalbudgeten. Av beloppet bör, i likhet med
vad som gäller för närvarande, en del hål!as i beredskap och användas för
lån i sådana fall, då detta är en lämplig åtgärd för att motverka sysselsättningssvårigheter.
Ramen för statlig kreditgaranti åt hantverks- och småindustriföretag är
för innevarande budgetår bestämd till 30 milj. kronor, varav 3 milj. kronor
avses för turisthotellnäringen. Kommerskollegium hemställer att garantiramen
för budgetåret 1960/61 bestämmes till oförändrat 30 milj. kronor.
Under hänvisning till vad jag nyss uttalat om kreditgarantisystemet såsom
en ur såväl företagareföreningarnas som statens synpunkter ändamålsenlig
form för ekonomiskt stöd åt hantverks- och industriföretag hemställer
jag, i likhet med företagareföreningarnas förtroenderåd, att bemyndiganderamen
för budgetåret 1960/61 bestämmes till 35 milj. kronor, varav på
samma sätt som för närvarande en mindre del, förslagsvis omkring 3 milj.
kronor, bör reserveras för turisthotellnäringen. Av redovisningstekniska skäl
avstyrker jag kommerskollegiets hemställan om sådan ändring av gäl ande
bestämmelser, att vid budgetårets utgång eventuellt icke ianspråktaget belopp
skall få disponeras under efterföljande budgetår.
Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. är till administrationskostnader
för innevarande budgetår beräknade 400 000 kronor. Kommerskollegium
hemställer om ökning därav för nästa budgetår med 645 000
kronor.
Föreningarna själva uppskattar sina kostnader för administrationsändamål
under det löpande budgetåret till omkring 3 milj. kronor, vilket innebär
en ökning med cirka 260 000 kronor jämfört med budgetåret 1958/59.
För bestridande av nämnda utgifter står till föreningarnas förfogande dels
löpande inkomster, dels visst eget kapital. Av handlingarna i ärendet framgår
att redan summan av föreningarnas löpande inkomster under budgetåret
1959/60 — konsultationsavgifter, nettoränteinkomster, bidrag från
stat och landsting etc. — kommer att utgöra drygt 3,2 milj. kronor. Därjämte
har föreningarna för närvarande eget kapital på 5 milj. kronor, som
kan tas i anspråk för löpande utgifter i verksamheten. Av den sistnämnda
summan utgör drygt 1,5 milj. kronor besparingar från nettoränteinkomsterna
å statslånemedel. Eget kapital och beräknade inkomster överstiger
alltså under innevarande budgetår med flera miljoner kronor det för ad
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
51
ministrationsändamål erforderliga beloppet, och såvitt nu kan bedömas
kommer föreningarnas förvaltningskostnader även under budgetåret 1960/
Öl att med god marginal rymmas inom ramen för föreningarnas egna tillgångar.
Särskild medelsanvisning från statens sida för bidrag till föreningarnas
administrationsutgifter skulle då egentligen inte erfordras för nästa
budgetår.
Höjes räntan å det till föreningarna utlånade kapitalet och slopas samtidigt
den nuvarande tvååriga räntefriheten i enlighet med vad jag nyss
föreslagit kommer emellertid föreningarnas nettoränteinkomster att något
minska, även om föreningarna allt fortfarande — till följd av skillnaden
mellan den för lån från statens utlåningsfonder stadgade räntan och räntan
å den öppna lånemarknaden — får uppbära ej oväsentliga ränteinkomster.
Ehuru de tidigare redovisade siffrorna rörande föreningarnas ekonomi visar,
att det finns marginaler för att möta ett visst inkomstbortfall, torde
Kungl. Maj :t — i avvaktan på närmare erfarenheter av det nya räntesystemet
och konsekvenserna därav, när det gäller föreningarnas inkomster —
böra beredas möjligheter att jämväl för budgetåret 1960/61 lämna bidrag
till föreningar, som styrker sig vara i behov av medelsförstärkning för att
täcka sina administrationsutgifter. Till ändamålet bör 400 000 kronor anvisas.
''
Till subventioner har för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor.
Kommerskollegium föreslår för nästa budgetår höjning därav till 500 000
kronor.
Såsom jag förut erinrat om disponerar föreningarna redan över ej oväsentliga
belopp av statsmedel att användas för täckande av förluster å lånerörelsen.
Under förevarande anslag finns också för närvarande reserverade
omkring 800 000 kronor av tidigare av riksdagen anvisade subventionsmedel.
Med hänsyn härtill och då det allmänna konjunkturläget icke ger anledning
att räkna med ökning av förlustriskerna, torde för budgetåret 1960/
61 till subventioner böra anvisas oförändrat 300 000 kronor. I den utsträckning
beloppet icke behöver reserveras för framtida behov, bör i första hand
föreningar, vilka icke äger riskfonder av tillräcklig storlek, ifrågakomma
för medelstilldelning.
Med hänsyn till det anförda torde anslaget till Bidrag till företagareföreningar
m. fl. för budgetåret 1960/61 upptagas med sammanlagt 700 000
kronor, vilket är oförändrat jämfört med vad som nu är tillgängligt.»
Utskottet. Vad angår det i statsverkspropositionen redovisade betänkandet
angående statligt kreditstöd till hantverk och småindustri har utskottet
i stort sett icke något att erinra mot de av departementschefen i anslutning
därtill gjorda ställningstagandena.
Vad först angår målsättningen för den statliga stödverksamheten på förevarande
område, torde denna — såsom skett i propositionen — kunna angivas
vara att allmänt stödja hantverk och småindustri och därmed jämförlig
verksamhet samt att med beaktande av företagsekonomiska betingelser till
-
52
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
godose lokaliserings- och sysselsättningspolitiska intressen. Principen bör
härvidlag vara, att kreditstödet icke skall konkurrera med den verksamhet,
som bedrives av de vanliga kreditinstituten, utan utgöra ett komplement
till denna. Givetvis föreligger det svårigheter att klart ange, var gränsen
skall anses gå mellan å ena sidan hantverk och småindustri och å andra sidan
annan industri. Härvidlag torde det -— såsom departementschefen förutsatt
— få ankomma på låneorganen att från fall till fall bedöma, vilken företagsamhet
som med hänsyn till kreditstödets syften bör omfattas av detta.
Det föreligger emellertid icke enbart ett gränsdragningsproblem gentemot
den större industrien utan även gentemot andra näringsgrenar och
verksamhetsområden. Härvidlag har i propositionen förordats en utvidgning
av tillämpningsområdet för kreditstödet. Detta föreslås sålunda utsträckt
till olika slag av anläggningsverksamhet, vidare till jordbrukets binäringar.
Såsom exempel anges i sistnämnda fall företag tillhörande livsmedelsindustrien,
företag inom fjäderfä- och pälsdjursaveln samt företag,
som bedriva plantodling. En förutsättning för kreditstöd bör därvid givetvis
vara, att annan hjälp icke lämnas inom ramen för stödet till jordbrukets
och trädgårdsnäringens rationalisering. I detta sammanhang må nämnas,
att i motionen 11:233 hemställts, att företagareföreningarna måtte kunna
bevilja statligt lånestöd till lämplig småföretagsamhet, även om densamma
icke direkt tillhör näringsgrenar, som inrymmas i departementschefens uttalande.
Härtill må med anknytning till det föregående anmärkas, att, såvitt
gäller industriell verksamhet, en betydande handlingsfrihet lämnats låneorganen
i deras tillämpning av kreditstödet. Vad angår jordbrukets binäringar
gäller likaledes, att någon klar gränsdragning icke skett — de uppräknade
slagen av verksamhet äro närmast att betrakta som exempel — och
att sålunda en viss flexibilitet möjliggjorts i kreditverksamheten. Med hänsyn
härtill synas skäl icke föreligga att bifalla det i motionen gjorda yrkandet.
Vad angår kommersiell verksamhet synas — oavsett angelägenheten i
kreditbehoven på förevarande område — principiella och sakliga skäl tala
för den i propositionen gjorda avgränsningen. Med hänsyn härtill torde motionerna
1:298 och 11:376 — i vilka kreditstöd åt detaljhandeln påyrkats
— höra lämnas utan bifall.
Vad departementschefen föreslagit i fråga om samordningen av den statliga
kreditstödjande verksamheten — innebärande sammanslagning av vissa
fonder till en gemensam fond benämnd Statens hantverks- och industrilånefond
— och om gränsdragningen mellan direkt långivning och kreditgarantigivning
samt avvägningen mellan dessa båda låneformer, handläggningen
av låneärenden och kreditändamålen föranleder icke någon erinran
från utskottets sida. I anslutning till kreditändamålen må nämnas, att departementschefen
biträtt det förslag, som vid remissbehandlingen framförts
från vissa organisationers sida, att lån skall kunna ges även till försälj - ningssammanslutningar av industrier, tillkomna i syfte att skapa effektivare
avsättning av de enskilda företagens produkter på utlandsmarknaden. I
motionerna I: 382 och II: 478 har i detta sammanhang hemställts, att kre
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060
53
ditstöd må kunna beviljas även försäljningsorganisation på länsplanet. Utskottet
vill i anledning härav framhålla, alt departementschefens förslag
icke innebär, att sådan försäljningsorganisation uteslules från möjligheten
till kreditslöd och att yrkandet därför icke påkallar någon åtgärd från riksdagens
sida.
I fråga om räntesättningen har föreslagits, att den nuvarande tvååriga
räntefriheten för företagareföreningarna slopas och att föreningarna skola
erlägga ränta enligt de grunder, som gälla vid lån ur statens utlåningsfonder.
Utskottet har icke något att erinra mot detta förslag. Dess genomförande
kommer ■— som beröres i det följande — att minska föreningarnas nettoinkomster
men hindrar icke, att föreningarna även i fortsättningen kunna
förväntas få högre ränteinkomster än ränteutgifter.
Vad härefter angår frågan om storleken av de statliga insatserna på förevarande
område vill utskottet först uppehålla sig And lånemedelsanslaget
på kapitalbudgeten. Härvid må erinras om att kapitaltillgångarna i den
statliga lånefonden — inberäknat lånemedelsanslaget för innevarande budgetår
om 6 miljoner kronor — uppgå till närmare 67 miljoner kronor. Läggas
härtill tillgångarna i de övriga mindre fonder, vilka med ingången av
nästa budgetår föreslås sammanslagna med nyssnämnda fond till en gemensam
hantverks- och industrilånefond — uppgå de sammanlagda lånemedelsresurserna
till 86 miljoner kronor. Av detta belopp kunna ca 20 miljoner
kronor beräknas vara disponibla för långivning under budgetåret
1960/61. Härtill kommer det av departementschefen för nämnda budgetår
föreslagna lånemedelsanslaget om 4 miljoner kronor, vilket innebär, att de
totala disponibla låneresurserna uppgå till ca 24 miljoner kronor. Då långivningen
under det sistförflutna budgetåret uppgick till drygt 14 miljoner
kronor, torde medelsbehovet för direkt långivning kunna anses vara väl
tillgodosett.
Vad angår kreditgarantiramen är denna för innevarande budgetår bestämd
till 30 miljoner kronor. Departementschefen har föreslagit en utvidgning
av ramen för nästa budgetår till 35 miljoner kronor, vilket motsvarar
vad företagareföreningarnas förtroenderåd yrkat och är 5 miljoner kronor
mer än vad kommerskollegium förordat.
Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande förslag, vilket innebär
att motionerna I: 382 och II: 478, i vad de avse hemställan om en garantiram
på 135 miljoner kronor, avstyrkas. Den begärda väsentliga ökningen
av anslaget borde enligt motionärerna disponeras i syfte att underlätta
anpassningen till den europeiska frihandelsmarknaden och motverka
av omflyttning betingad arbetslöshet. I anslutning härtill vill utskottet helt
allmänt framhålla, att det givetvis är angeläget, att den mindre företagsamhetens
problem beaktas i det nya marknadsläget dels för att mildra uppkommande
svårigheter, dels för att tillvarataga de utvecklingsmöjligheter
som kunna komma att öppna sig. Ur denna synpunkt kan en förstärkning
av garantiskyddet på längre sikt te sig nödvändig. Det är emellertid ännu
54
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
svårt att bedöma de krav, som de successivt ändrade konkurrensförhållandena
komma att ställa.
I anslutning härtill avstyrkes det i nämnda motioner framställda yrkandet,
att ett belopp av 500 000 kronor måtte anvisas för förberedelse av åtgärder
i syfte att underlätta näringslivets anpassning till det nya marknadsläget.
Under anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl. ha för innevarande
budgetår till administrationskostnader anslagits 400 000 kronor och till
subventioner 300 000 kronor eller tillhopa 700 000 kronor. Departementschefen
föreslår för nästa budgetår oförändrad medelsanvisning för ändamålet.
I motionerna I: 186 och II: 232 samt I: 274 och II: 329 har yrkats,
att till administrationsbidrag måtte anslås 1 miljon kronor och till subventioner
500 000 kronor eller tillhopa 1,5 miljon kronor. I motionerna I:
381 och II: 477 har yrkats, att för administrationskostnader måtte beräknas
800 000 kronor och till subventioner 300 000 kronor eller tillhopa 1,1 miljon
kronor.
Vad angår administrationskostnaderna uppskattas dessa av föreningarna
själva under det löpande budgetåret till omkring 3 miljoner kronor. För bestridande
av nämnda kostnader stå till föreningarnas förfogande dels löpande
inkomster, dels visst eget kapital. Summan av föreningarnas löpande
inkomster — konsultationsavgifter, nettoränteinkomster, bidrag från
stat och landsting —- beräknas för budgetåret till drygt 3,2 miljoner kronor.
Redan dessa medel torde alltså förslå till täckande av utgifterna. Härtill
kommer eget kapital, som vid utgången av föregående budgetår uppgick
till ca 5 miljoner kronor, varav ca 400 000 kronor utgjorde medlemsinsatser,
!,7 miljon kronor subvenlionsmedel i behållning å tidigare statsbidrag och
2,9 miljoner kronor besparingar huvudsakligen från ränteinkomster. Vad
angår beräkningen av medelsbehovet för administrationskostnader för nästa
budgetår har i motionerna framhållits, att den nuvarande medelstilldelningen
är otillräcklig. Bl. a. har hänvisats till att genom den föreslagna räntesättningen
nettoränteinkomsterna komma att minska för föreningarna. I
motionerna I: 186 och II: 232 beräknas sålunda föreningarnas sammanlagda
inkomster till följd härav —- därvid övriga inkomstposter förutsättas oförändrade
— nedgå till 2,7 miljoner kronor. Härtill vill utskottet framhålla,
att det givetvis är svårt att säga, vad den ändrade räntesättningen kommer
att få för effekt. En minskning i inkomsterna kan förväntas äga rum, men
ränteinkomsterna komma alltjämt att överstiga ränteutgifterna. Utgår man
från administrationskostnader å 3 miljoner kronor och inkomster av angiven
eller eventuellt något mindre storleksordning, uppstår ett visst underskott,
vilket emellertid väl synes kunna täckas genom anlitande av besparade
ränteinkomster från tidigare år. I motionerna har även framhållits behovet
av att förstärka administrationen inom företagareföreningarna. Utskottet
vill icke förneka, att ett sådant behov i vissa fall kan föreligga men
vill i sammanhanget erinra om att — enligt vad som inhämtats — förening
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
55
arnas administrationskostnader under de senaste två åren ökat med ca
000 000 kronor, vilket torde ge uttryck åt att en viss icke obetydlig förstärkning
av organisationen skett under denna tid. Om sålunda utskottet finner
administrationsbidraget för nästa budgetår kunna beräknas till oförändrat
belopp, vill utskottet dock icke utesluta möjligheten av att en ökning längre
fram kan te sig nödvändig.
Vad angår subventionsmedlen ha sådana — såsom nämnts — för innevarande
budgetår beräknats till 300 000 kronor. Vad angår medelsbehovet
för nästa budgetår vill utskottet framhålla, att låneförlusterna under de
senaste budgetåren enligt uppgift icke torde ha uppgått till mer än ca
500 000 kronor årligen, att i föreningarnas eget kapital ingå betydande besparingar
av tidigare lämnade subventionsbidrag — omkring 1,5 miljon
kronor — och att enligt vad som under hand inhämtats hos Kungl. Maj :t
finnas innestående närmare 900 000 kronor i subventionsmedel, varav dock
en del eventuellt kan komma att tagas i anspråk för särskilda ändamål. Under
sådana förhållanden finner utskottet icke skäl frångå departementschefens
förslag om oförändrad medelsanvisning.
Utskottets ställningstaganden i fråga om administrations- och subventionsbidragen
innebär, att angivna motioner i berörda delar avstyrkas.
Här må slutligen nämnas, att i motionerna I: 274 och II: 329 hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en skyndsam utredning
rörande företagareföreningarnas organisation. Utredningen förutsättes
skola pröva dels de individuella organisationsbehov, som varje förening
kan ha, dels behovet av att till föreningarna utgår förhöjt administrationsbidrag,
så att en tjänsteman med ekonomisk-kommersiell utbildning kan
knytas till varje förening, dels ock föreningarnas rationaliseringsuppgifter.
Utskottet, som är väl medvetet om angelägenheten av att företagareföreningarna
få en effektiv och efter sin verksamhet lämpligt avvägd organisation,
vill i detta sammanhang helt allmänt framhålla, att företagareföreningarna
äro fullt självständiga och fristående sammanslutningar, som själva äga
bestämma om den närmare utformningen av sin organisation. Med hänsyn
härtill synes en sådan utredning lämpligen böra komma till stånd genom
föreningarnas egen försorg, förslagsvis i regi av företagareföreningarnas
förtroenderåd. Det anförda innebär, att ifrågavarande motioner avstyrkas
även i nu berörda del.
Beträffande anslaget till fonden för lån till företagareföreningar gör utskottet
hemställan i särskilt utlåtande denna dag.
Under åberopande av vad sålunda uttalats hemställer utskottet,
I. att riksdagen må godkänna den av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärendcn för den 4 januari
1960 förordade sammanslagningen av vissa fonder till en
gemensam fond, benämnd statens hantverks- och industrilånefond;
II.
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda
56
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
erforderliga bestämmelser för nämnda fond i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i berörda
statsrådsprotokoll angivna riktlinjer;
III. att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 382 och II: 478, såvitt nu är
i fråga, medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och
industriföretag m. m. må under budgetåret 1960/61 beviljas
intill ett belopp av 35 000 000 kronor; ■
IV. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t eller myndighet,
som Kungl. Maj :t bestämmer, att biträda ackord
och eljest eftergiva statens rätt på grund av statsgaranti för
lån till hantverks- och industriföretag m. m.;
V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 186 och II: 232, I: 381 och
11:477 samt 1:274 och 11:329, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till företagareföreningar m. fl.
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kronor;
VI. att motionerna I: 274 och II: 329, i vad de avse hemställan
om utredning rörande företagareföreningarnas organisation,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
VII. att motionerna I: 382 och II: 478, i vad de avse anvisande
av ett förslagsanslag av 500 000 kronor för förberedelse
av åtgärder i syfte att underlätta näringslivets anpassning
till den europeiska frihandelsmarknaden, icke må av riksdagen
bifallas;
VIII. att motionerna I: 382 och II: 478, i vad de avse hemställan
om uttalande att kreditgaranti må beviljas försäljningsorganisation
på länsplanet, icke må av riksdagen bifallas;
IX.
att motionerna I: 298 och II: 376 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
X. att motionen II: 233 icke må av riksdagen bifallas.
49 :o) Täckande av förluster i anledning av statlig garanti för lån till hantverks-
och industriföretag m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
51, s. 169 och 170) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 300 000 kronor.
Kommerskollegium erinrar om att flertalet lån, för vilka garanti tecknats,
är av relativt sent datum. Med understrykande av det osäkra i varje bedömning
framöver av medelsbehovet under förevarande anslag föreslår kommerskollegium
för budgetåret 1960/61 oförändrat 300 000 kronor.
Departementschefen delar kollegiums uppfattning.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
57
Utskottet har i detta sammanhang jämväl till behandling förehaft den
redogörelse som riksdagens år 1959 församlade revisorer lämnat i sin berättelse
(under § 37) angående förvaltning av statens fordran i anledning
av industrigarantilån. I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort
följande uttalande.
Att statsverket nödgas infria en borgensförpliktelse som tagit formen av
lånegaranti innebär, att vederbörande kreditinrättning erhåller full betalning
för lånet, under det att statsverket övertager dess fordran mot låntagaren.
Statsverket har därefter att förvalta denna fordran och om möjligt
bereda sig ersättning därför.
Revisorerna ha tagit del av det för förvaltning och avveckling av dylika
osäkra tillgodohavanden tillämpade förfaringssättet, vilket i olika hänseenden
befunnits mindre tillfredsställande. Såsom nämnts i det föregående
fattar kommerskollegiet — där för detta ändamål en särskild lånegarantisektion
finnes inrättad —- beslut angående beviljande av lånegarantier, varvid
kollegiet erhåller en tämligen ingående kännedom om de olika företagens
förhållanden och förutsättningar. Även medan lånen utestå har kollegiet
ofta anledning att följa företagens utveckling, icke minst de företag
som råka ut för ekonomiska svårigheter. När företagen icke lyckas fullfölja
sina ekonomiska förpliktelser och betalningskrav i anledning av kreditgarantien
riktats mot statsverket, överlämnas emellertid ärendets fortsatta förvaltning
till statskontoret. På statskontoret ankommer det således att bevaka
kronans rätt i konkurs, godkänna exekutiv försäljning samt hålla fordringen
i gällande kraft gentemot borgensmän och gäldenärer. Statskontoret
har visserligen i sin ombudsmannaexpedition den juridiska sakkunskap
som erfordras i dylika fall, men ärendet är för ämbetsverket i detta läge
helt nytt, och den detaljerade erfarenhet om låneärendet som samlats hos
kommerskollegiet — exempelvis i fråga om värdet av tillgångar och säkerheter,
personförhållanden och utsikter till rekonstruktion — kommer med
nu angivna administrativa förfaringssätt icke att utnyttjas. Icke minst olägligt
framstår detta förhållande med hänsyn till att det vid avvecklingen ofta
gäller att tillvarataga statens intressen i tävlan med andra fordringsägare.
Statskontoret synes också vid denna avveckling på ett mindre lyckligt sätt
vara hämmat i sin rörlsefrihet. Ämbetsverket äger sålunda icke möjlighet
att antaga ackord och kan icke heller biträda försäljning under hand av
företagets egendom. Därav följer att företaget i princip måste avvecklas
genom konkurs och den fasta egendomen försäljas vid exekutiv auktion,
liven om utsikterna att vinna betalning därigenom försämras. Försäljning
av fast egendom genom exekutiv auktion leder även till att fast och lös egendom
måste avyttras var för sig. Företagets tillgångar kunna alltså icke överlåtas
till ny ägare såsom en helhet, vilket även bidrager till att minska utsikterna
till en ekonomiskt fördelaktig avveckling. Förhållandet begränsar även
möjligheterna att åstadkomma rekonstruktion av vederbörande företag och
motverkar därigenom kreditstödets egentliga syfte.
Det må framhållas att möjlighet att antaga ackord eller eljest eftergiva
statens rätt gentemot gäldenär eller borgensman torde saknas även för
Kung], Maj :ts vidkommande. Särskilt bemyndigande därlill har från riksdagens
sida lämnats i vissa speciella fall, exempelvis såvitt gäller lån från
statens utlåningsfonder samt på grund av garantiåtagande för lån avseende
jordbrukets yttre och inre rationalisering in. in.
Revisorerna säger sig icke vara beredda alt avgiva förslag till en mera ändamålsenlig
administrativ ordning i nämnda hänseende men anser lämpligt
58
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
att spörsmålet överväges i samband med det ställningstagande till vissa
andra frågor rörande kreditstödet åt hantverk och småindustri som föranleds
av nyligen verkställd utredning.
Över riksdagens revisorers uttalande ha yttranden avgivits av kommerskollegium
och statskontoret.
Utskottet. Mot beräkningen av förevarande anslag har utskottet icke något
att erinra.
Vad angår statsrevisorernas uttalande ha i detta vissa synpunkter anlagts
på förfarandet vid utebliven betalning på grund av garantilån. Ifrågavarande
synpunkter synas utskottet i det väsentliga bli tillgodosedda vid bifall
till det under föregående punkt gjorda förslaget om bemyndigande för
Kungl. Maj :t att biträda ackord och eljest eftergiva statens rätt på grund av
statsgaranti liksom om bemyndigande för Kungl. Maj:t att i sammanhanget
delegera beslutanderätt till underlydande myndighet. Under sådana förhållanden
finner utskottet revisorernas uttalande icke böra föranleda någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Täckande av förluster i anledning
av statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
300 000 kronor;
b) att riksdagens revisorers förevarande uttalande icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
50 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 52 och 53, s. 170—172), innebärande
oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa
a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 55 000 kronor;
b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor.
51 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54, s. 172 och 173), innebärande en anslagshöjning av
400 kronor föranledd av att från anslaget skall i fortsättningen utgå visst
revisorsarvode, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 565 400
kronor.
52ro) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 55, s. 173), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
59
Sjöfart och handel
Sjöfartsverket
53:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 56, s. 174—180) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels ock godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Sjöfartsstyrelsen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
4 893 200 kronor.
I förenänmda båda likalydande motioner I: 383 av herr Hagberg och II:
339 av herr Nordgren m. fl. har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte dels godkänna i motionerna förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels till Sjöfartsstyrelsen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 4 859 360 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 647 700 kronor.
Genom den byggnadsverksamhet, som sammanhänger med rationaliseringen
och moderniseringen av fyrväsendet, har de tekniska byråerna inom
sjöfartsstyrelsen fått en starkt ökad arbetsbelastning som hårt pressar personalen.
Mot denna bakgrund anser departementschefen sig böra tillstyrka
inrättande av en ny tjänst som ingenjör i Ag 17 vid fyr- och elektrobyrån
samt en tjänst som assistent i Ag 15 vid byggnadsbyrån.
Vidkommande förslagen om ändrad anställningsform föreslår departementschefen
att en byrådirektör i Ag 26 och en förste byråsekreterare i Ag
21 överföres på extra ordinarie stat samt att en kontorsskrivare i Ae 13 och
ett kontorsbiträde i Ae 5 inom den reglerade befordringsgången ordinariesättes.
Därjämte förordar han att tjänstebenämningarna förste gravör och
gravör utbytes mot kartograf samt tjänstebenämningen koppartryckare mot
tryckare.
För anställande av tillfällig personal för sjökortsframställningen och för
rationaliseringsutredningar förordas medelsförstärkning under anslaget
med 15 000 respektive 20 000 kronor.
För automatiska utgiftsökningar på grund av lönegradsuppflyttningar
till följd av beslut av 1959 års riksdag, vissa arvodeshöjningar, löneklassändringar,
kompensation för höjda folkpensionsavgifter, rörligt tillägg etc.
beräknas tillhopa 205 700 kronor.
Ehuru departementschefen är medveten om att värdefulla resultat uppnåtts
vid sjöfartsstyrelsens egna rationaliseringsundersökningar inom olika
grenar av verksamheten, vill lian även ansluta sig till besparingsutredningens
av statens organisationsnämnd understödda förslag om en allmän över
-
60
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
syn av sjöfartsverkets organisation. Det är hans avsikt att i annat sammanhang
inhämta Kungl. Maj :ts bemyndigande att föranstalta om en sådan utredning.
Utskottet. Med hänsyn till vad som upplysts angående arbetsbelastningen
på de tekniska byråerna inom sjöfartsstyrelsen anser utskottet sig böra biträda
förslaget om inrättande av två tjänster som ingenjör i Ag 17 respektive
assistent i Ag 15. Motionerna, i vad de avse förevarande anslag, avstyrkas
sålunda. Vad angår anslagsberäkningen i övrigt och de föreslagna ändringarna
i personalförteckningen har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, som angivits i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1960;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 2 030 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t .......................... 4 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 903 000
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ......... 195 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 679 400
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 80 800
< Summa kronor 4 893 200
c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 4 893 200 kronor.
54 :o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 57, s. 180—182), som innebär att posterna till bränsle, lyse och
vatten, till resekostnadsersättningar och traktamenten m. m. samt till övriga
expenser för eget behov ökas med (9 000 -f- 10 000 + 3 000 —) 22 000
kronor samt att posten till mässpenningar etc. nedräknas med 30 000 kronor,
får utskottet, under erinran om att anslagsminskningen utgör 8 000
kronor, hemställa,
att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 056 700
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
61
55: o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 58, s. 182—188) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels lämna
begärt bemyndigande åt Kungl. Maj :t att i mån av behov överföra ledigbliven
ordinarie personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat och i
övrigt vidtaga de övergångsanordningar som kan bliva erforderliga i anledning
av redovisade rationaliseringsåtgärder, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Lots- och fyrstalen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
23 374 800 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Magnusson
Och Dahl (I: 111) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson
1 Torp (II: 117), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet
med vad sjöfartsstyrelsen föreslagit ej indraga Käringöns lotsplats, vartill
ståndpunkt bör tagas först i anslutning till övervägandena om fortsatt
automatisering av fyrväsendet, och sålunda avslå vad departementschefen i
detta stycke yrkat, dels att med indragning av Havstenssunds lotsplats må
anstå tills utredning verkställts och förslag framlagts att på annat sätt betryggande
åtgärder vidtagits, så att de för befolkningen livsviktiga uppgifter,
som ombesörjas av lotsplatsens personal, bli i full utsträckning tillgodosedda.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 111.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 22 849 200 kronor.
Inom sjöfartsstyrelsen pågår för närvarande en utredning om raitonalisering
av lotsplatsorganisationen. Utredningen har hittills väckt förslag om
sammanslagning till en lotsplats av Salmis, Kalix och Töre lotsplatser vid
övre norrlandskusten samt om indragning av dels Långörens lotsplats i Blekinge
dels Havstenssunds och Käringöns lotsplatser i Bohuslän. Sjöfartsstyrelsen
tillstyrker nu att dessa förslag genomföres från och med budgetåret
1960/61, dock med undantag av indragningen av Käringöns lotsplats, där
styrelsen vill avvakta vissa överväganden i fråga om automatiseringen av
fyrväsendet. De organisationer inom sjöfartsnäringen, vilka yttrat sig över
utredningen, har icke haft något att erinra mot förslagens genomförande.
Sjöfartsstyrelsens ralionaliseringssträvanden i fråga om lotsplatsorganisationen
hälsar departementschefen med tillfredsställelse och lämnar utan
erinran de av styrelsen framlagda förslagen om sammanslagning och indragningar
från och med nästa budgetår. Beträffande Käringöns lotsplats
har departementschefen inhämtat, att personalkostnaderna belöper sig till
cirka 63 000 kronor per år, medan antalet lotsningar begränsar sig till i genomsnitt
50 stycken och bruttointäkterna av lotspenningar till i medeltal
2 900 kronor per år. Då enligt vad han kan finna arbetsuppgifterna på plat
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
sen utan större olägenheter för sjöfarten kan övertagas av närliggande lotsplatser,
anser lian sig böra förorda att även Käringöns lotsplats indrages
från och med nästa budgetår. Genom de nu tillstyrkta rationaliseringarna
beräknas 15 tjänster kunna indragas och de fasta lönekostnaderna minska
med i runt tal 200 000 kronor.
Inom fyrväsendets område har likaledes en omfattande rationalisering
påbörjats. Del är här närmast fråga om ett utnyttjande av nya tekniska förutsättningar,
vilka möjliggör indragning av fyrskepp och eu vidgad automatisering
och fjärrkontroll av fyrarna. På längre sikt kan härigenom räknas
med betydande personalminskningar. Redan från och med nästa budgetår
föreslår sjöfartsstyrelsen, i samband med slopande av två fyrskepp och
automatisering av en landfyr, indragning av sammanlagt 19 ordinarie och
extra ordinarie tjänster vid fyrstaten. Härigenom beräknas avlöningskostnaderna
minska med tillhopa omkring 300 000 kronor.
Såväl ur sjösäkerhetens synpunkt som av ekonomiska skäl synes moderniseringen
av fyrväsendet snarast böra genomföras. Sjöfartsstyrelsens förslag
till personalminskningar tillstyrker departementschefen och förordar i
samband därmed också bifall till det yrkande om en mindre anslagsökning,
7 000 kronor, som avser den nya fyren vid Grundkallen. Han har vidare blivit
övertygad om behovet av kvalificerad teknisk personal för handhavande
och översyn av den nya apparatur som tillkommer i samband med fyrarnas
modernisering. I enlighet med sjöfartsstyrelsens förslag tillstyrkes därför
inrättande från och med budgetåret 1960/61 av en tjänst som fyringenjör i
Ae 19 och två tjänster som ingenjör i Ae 15.
I samband med de här redovisade rationaliseringsåtgärderna inom lotsoch
fyrstaten kan svårigheter uppkomma i vissa fall att placera överbliven
personal etc. Kungl. Maj :t torde därför böra inhämta riksdagens bemyndigande
att i mån av behov överföra ordinarie personal på övergångsstat och
att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder som kan befinnas erforderliga.
Sjöfartsstyrelsens övriga yrkanden under förevarande anslag avser utgiftsförändringar
av automatisk karaktär och föranleder ingen erinran från
departementschefens sida. För ökning av antalet fridygn för lots- och landfyrpersonal
torde sålunda beräknas höjning med 340 000 kronor och för av
1959 års riksdag beslutade lönegradsuppflyttningar samt arvodesreglering
ökning med respektive 55 600 och 50 000 kronor.
Kostnaderna för tjänstetidsbefordringar beräknas minska med 10 200
kronor, medan anslagsposterna till Rörligt tillägg och till Kompensation för
höjda folkpensionsavgifter bör uppräknas med respektive 261 000 och
220 000 kronor.
Utskottet. Inom sjöfartsstyrelsen pågår för närvarande utredning rörande
möjligheterna att rationalisera lotsplatsorganisationen genom indragningar
och sammanslagningar av olika lotsplatser. Utskottet noterar med
tillfredsställelse detta arbete och anser, att det därvid skall visa sig möjligt
att uppnå betydande besparingar utan att sjötartens och kustbefolkningens
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960
63
intressen behöva eftersättas. Utskottet vill dock i detta sammanhang understryka
angelägenheten av att sjöfartsstyrelsen vid sina överväganden även
beaktar den berörda ortsbefolkningens sjösäkerhetsinlressen och vidtager de
anordningar, som i särskilda fall kunna visa sig erforderliga. För nästa budgetår
har styrelsen föreslagit sammanslagning av tre lotsplatser, vidare indragning
av två, nämligen Långörens lotsplats i Blekinge och Havstenssunds
lotsplats i Bohuslän. Departementschefen har biträtt styrelsens förslag men
ansett i likhet med utredningen, att även Käringöns lotsplats bör indragas.
Styrelsen hade velat dröja härmed i avvaktan på vissa överväganden i fråga
om automatiseringen av fyrväsendet. I motionerna yrkas nu, att indragningen
av Havstenssunds och Käringöns lotsplatser tills vidare måtte anstå. I
förra fallet hänvisas främst till ortsbefolkningens säkerhetsintressen, i senare
fallet till sjöfartsstyrelsens berörda överväganden. Däremot har indragningarnas
berättigande ur lotsningssynpunkt icke ifrågasatts.
Beträffande Havstenssund må nämnas, att en sjöräddningskryssare är
stationerad på Ramsö fem distansminuter nordväst om Havstenssund. I vad
mån nämnda förhållande är tillräckligt för att tillgodose den berörda ortsbefolkningens
säkerhetsintresse eller i vad mån ytterligare anordningar krävas
torde få ankomma på sjöfartsstyrelsen att överväga. Utskottet finner sig
dock böra tillstyrka departementschefens förslag om indragning av denna
lotsplats.
Vad angår Käringön synas de inom sjöfartsstyrelsen pågående fyrtekniska
övervägandena — eventuellt automatisering av en fyranläggning på ön
och anläggningens passning genom lotspersonalen — ur ekonomisk synpunkt
icke utgöra tillräckligt skäl för ett bibehållande av lotsplatsen. Utskottet
vill därför tillstyrka departementschefens förslag om indragning av
även Käringöns lotsplats. Det torde dock få ankomma på Kungl. Maj :t att
med hänsyn till de fyrtekniska övervägandena beträffande Måseskärs fyr
besluta om i vilken takt indragningen i fråga lämpligen bör ske. Motionerna
avstyrkas alltså även i denna del. De av departementschefen förordade och
av utskottet tillstyrkta rationaliseringarna beräknas möjliggöra en indragning
av 15 tjänster och en minskning av de fasta lönekostnaderna med ca
200 000 kronor.
Även i fråga om fyrväsendet pågår ett rationaliseringsarbete. Detta siktar
främst till en modernisering av de fyrtekniska anordningarna och möjliggör
—- genom vidgad automatisering och fjärrkontroll av fyrar och indragning
av fyrskepp — åtminstone på längre sikt väsentliga personalminskningar.
För nästa budgetår föreslås indragning av 19 tjänster, innebärande minskade
avlöningskostnader med ca 300 000 kronor. Vad sålunda förordats lillstyrkes
av utskottet, som icke heller har något att eriura mot departementschefens
förslag i övrigt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 111 och II: 117,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
64
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
personalförteckningen för lots- och fyrstaten, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1960;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i mån av behov överföra
ledigbliven ordinarie personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat
och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar
som kunna bliva erforderliga i anledning av redovisade rationaliseringsåtgärder
inom lots- och fyrstaten;
c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 8 485 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 8018 400
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ördinarie
personal, förslagsvis.............. 4 046 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 2 495 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 330 000
Summa kronor 23 374 800
d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 23 374 800 kronor.
56:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 59, s. 189—191) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 545 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 880 000 kronor.
Med hänsyn till den ökade underhållsvolymen bör posten till Reparation
och underhåll av obevakade fyrar etc. ökas med 20 000 kronor. Därjämte
torde i samband med den föreslagna omläggningen av lotsbåtshållningen
böra under anslaget uppföras en ny delpost till Reparation och underhåll
av lotsbåtar. Medelsbehovet för detta ändamål beräknas för nästa budgetår
till 700 000 kronor. Å andra sidan kan därvid posterna till Reparation och
underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg etc. och till Legor för lotsbåtar minskas
med respektive 180 000 och 875 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning samt hemställer,
att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 545 000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
65
57 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I enligliet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 60, s. 191 och 192), innebärande en anslagshöjning av 76 000
kronor föranledd av automatiska utgiftsökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 671 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t .............................. 9 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 442 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 191 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
förslagsvis ................................ 22 400
Summa kronor 1 338 000
b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 338 000 kronor.
58:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 61, s. 192 och 193), innebärande en anslagshöjning av 4 000
kronor föranledd av ökade traktamentskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 196 800
kronor.
Sjöbefälsskolorna
59:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 62, s. 193—198) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Sjöbefälsskolorna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 2 321 600 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 844 000 kronor.
På förslag av Kungl. Maj :t har 1959 års riksdag i rationaliseringssyfte och
till främjande av säkerheten till sjöss beslutat om en ny studieordning
vid sjöbefälsskolorna i huvudsaklig anslutning till ett av sjöbefälsutredningen
i september 1958 framlagt betänkande. Härigenom häves den tidigare
splittringen på ett flertal examina och behörighetsformer, och vid
sjöbefälsskolorna kommer i fortsättningen — frånsett viss lägre nautisk
5 Biliang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10
66
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
utbildning, som är föremål för ytterligare överväganden av sjöbefälsutredningen
— endast två kategorier av befäl att utbildas, nämligen styrmän och
maskintekniker respektive sjökaptener och sjöingenjörer. Studietiden är
ett år för den lägre utbildningen och ytterligare två år för den högre. Omläggningen
började höstterminen 1959 och kommer att vara helt genomförd
år 1961. En ej oväsentlig förstärkning av lärarkrafterna förutsattes äga
rum i takt med utbyggnaden, bland annat med hänsyn till tillkomsten av
nya och utökning av existerande läroämnen. Från och med innevarande budgetår
har vid skolorna inrättats 5 nya adjunktstjänster.
I anslutning till den av Kungl. Maj:t den 30 juni 1959, med stöd av riksdagens
bemyndigande, fastställda studieplanen föreslår departementschefen
nu inrättande från och med budgetåret 1960/61 av ytterligare följande nya
tjänster, nämligen 3 tjänster som lektor i Ao 24, varav en i ämnet navigation
och två i elektroteknik, 7 tjänster som adjunkt i Ao 23, varav 3 i navigation,
3 i maskinteknik och en i matematik och fysik, samt en tjänst som extra
lärare i Ag 15 i ämnet navigation. Samtidigt bör, i enlighet med sjöfartsstyrelsens
förslag, en tjänst som lektor i navigation, 3 adjunktstjänster i matemalik
och fysik samt en extra lärartjänst i lönegraden Ag 21 indragas.
Nettoökningen av anslagsbehovet till följd av dessa förändringar beräknas
till 186 900 kronor. Härutöver inom ramen för gällande kursplaner
eventuellt uppkommande behov av lärarkrafter torde få tillgodoses genom
anställande av timlärare. Det härför behövliga medelstillskottet beräknas till
164 000 kronor.
Den nya studieordningen förutsatte också en ganska avsevärd förstärkning
av sjöbefälsskolornas utrustning. Redan under hösten 1959 har av härför
tillgäng iga medel 700 000 kronor ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande,
och departementschefen kommer att föreslå ytterligare medelsanvisning
till modernisering och förbättring av sjöbefälsskolornas laboratorieoch
undervisningsmateriel. För tillsyn och skötsel av denna dyrbara utrustning
måste — såsom gäller vid de tekniska läroverken — anställas institulionstekniker.
Från och med den 1 juli 1959 har i enlighet med förenämnda
riksdagsbeslut tillkommit en tjänst som institutionstekniker vid sjöbefälsskolan
i Göteborg. För nästa budgetår torde, i anledning av sjöfartsstyrelsens
förslag, medel böra upptagas motsvarande avlöningskostnaderna för
ytterligare två dylika tjänster. Utgående från lönegrad A 9 inräknas härför
i staten för nästa budgetår 22 900 kronor.
I övrigt tillstyrker departementschefen med hänsyn till redan genomförda
arvodeshöjningar m. m. en uppräkning av anslaget med 21 200 kronor och
beräknar för löneklassändringar ökning med 8 100 kronor. Anslagsposterna
till Rörligt tillägg och Kompensation för höjda folkpensionsavgifter torde
vidare böra höjas med respektive 63 300 kronor och 11 200 kronor.
Utskottet. I och med att den nya studieordningen för sjöbefälsskolorna,
som antogs av fjolårets riksdag och som började tillämpas höstterminen
1959, från och med hösten 1960 kommer att införas även i den högre ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
67
bildningen (sjökaptens- och sjöingenjörsklasserna) aktualiseras behovet av
nya lärartjänster, framför allt i sådana ämnen som navigation samt maskinoch
elektroteknik. De med hänsyn härtill i årets statsverksproposition framförda
förslagen om inrättande av nya tjänster — och om indragning av vissa
tidigare befattningar — liksom härav föranledda ändringar i personalförteckningen
för sjöbefälsskolorna tillstyrkas av utskottet, som ej heller i övrigt
har något att erinra mot vad departementschefen förordat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, som föranledas
av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1960;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorr
na, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/
61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 183 600
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 12 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 862 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 241 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 22 600
Summa kronor 2 321 600
c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 2 321 600 kronor.
60:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 63, s. 198 och 199) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 126 300 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 127 200 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslagsposten till övriga expenser nedräknas
med 4 000 kronor och att den särskilda uppbördsposten till hyror
och hyresersättningar höjes med 3 100 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot beräkningen av berörda poster. I
enlighet härmed torde anslaget för nästa budgetår uppföras med (127 200—
4 000 — 3 100 =) 120 100 kronor och ej med 126 300 kronor som departementschefen
föreslagit.
Utskottet hemställer,
68
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Sjöbefäls skolor na: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 120 100 kronor.
61 :o) Sjöbefälsskolorna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 64, s. 199 och 200), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Utrustning för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kronor.
62:o) Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser m. m. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 65, s. 200 och 201), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
63ro) Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 201), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare
av läroböcker m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
64:o) Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 67, s. 201 och 202), vilket innebär att anslaget — som för
innevarande budgetår är uppfört med 5 000 kronor — för nästa budgetår
upptages med 1 900 kronor motsvarande de beräknade kostnaderna för en
planerad praktisk lärarkurs under höstterminen 1960, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Praktisk lärarkurs
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 900 kronor.
65:o) Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 202 och 203), vilket innebär
att anslaget — som för innevarande budgetår är upptaget med 39 700 kronor
— för nästa budgetår uppföres med 15 000 kronor motsvarande beräknade
arvoden åt deltagarna i den under föregående punkt omnämnda praktiska
lärarkursen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Arvoden åt deltagare
i praktisk lärarkurs för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
69
Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.
66:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 69, s. 203—207) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 300 000 kronor.
Till säkerhetsanstalter för sjöfarten anvisas årligen anslag även på kapitalbudgeten.
Anslaget där är för innevarande budgetår upptaget med
1 300 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att ett effektivt och tillförlitligt system
av säkerhetsanordningar för sjöfarten vid våra kuster utgör en grundförutsättning
för modern sjötrafik och därigenom tjänar ett primärt samhälleligt
behov som icke bör eftersättas. Det är därför önskvärt att sjöfartsverket
-— så långt de ekonomiska möjligheterna det tillåter -— erhåller resurser
för att fullfölja det omfattande program för modernisering och rationalisering
av säkerhetssystemet som utarbetats inom sjöfartsstyrelsen. Mot denna
bakgrund har under de senaste budgetåren avsevärt ökade medel anvisats
över förevarande anslag. Dessutom har till utbyggnad av säkerhetsanordningarna
medel ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande från reservationsanslaget
till Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. in.
Genom anslagshöjningarna har en rad angelägna behov, avseende framför
allt den flytande materielen, kunnat tillgodoses, och en omfattande rationalisering
av fyrväsendet har kunnat påbörjas. Avsevärda personalbesparingar
möjliggöres genom de automatiseringar och nybyggnader som innefattas
i rationaliseringsplanen. I samband med byggandet av två bottenfasta
fyrar såsom ersättning för fyrskepp kan sålunda icke mindre än 18
tjänster indras från och med nästkommande budgetår. Efter färdigställande
av ytterligare påbörjade arbeten, avseende dels automatisering av landfyrar
och dels indragning av ännu ett fyrskepp, torde en ytterligare personalminskning
av samma storleksordning bli möjlig vid utgången av budgetåret
1960/61.
Även de nya projekt, som i årets pctitaskrivelse föreslås komma till utförande,
avser huvudsakligen nybyggnader av bottenfasta fyrar såsom ersättning
för fyrskepp samt automatiseringar av landfyrar. Dessa arbeten kommer
att möjliggöra ytterligare avsevärda pesonalbesparingar inom en relativt
nära framlid. Undersökningar pågår även av förutsättningarna för utbyggnad
av andra säkerhetsanordningar i Bottenhavet och Bottenviken.
Departementschefen har vid sina överväganden stannat för att tillstyrka
oförändrade anslag och föreslår alltså att för nästa budgetår anvisas sammanlagt
3 600 000 kronor, varav 2 300 000 kronor å driftbudgeten och
1 300 000 kronor å kapitalbudgeten.
Därest riksdagen godtager vad som förordats, torde det få ankomma på
sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma anslagens an
-
70
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
vändning. Kungl. Maj :t bör liksom hittills ha befogenhet att fatta beslut om
påbörjande av företag, även om de medel, som under budgetåret står till
förfogande, icke förslår att täcka hela kostnaden.
Förslaget om särskild medelsanvisning till matericlanskaffning för vissa
farleder kan departementschefen icke biträda.
Utskottet. Genom de väsentligt ökade medel, som under de senaste åren
tillförts sjöfartsstyrelsen — dels via drift- och kapitalbudgetanslagen till
säkerhetsanstalter för sjöfarten, dels i särskild ordning — har en upprustning
av sjöfartsverkets materiella resurser kommit till stånd. Vad angår de
fasta säkerhetsanordningarna har den vidgade medelsramen möjliggjort
nybyggnad och modernisering av olika fyranläggningar. Även i fråga om
båtmaterielen ha brister kunnat avhjälpas. Icke minst angeläget har det
med hänsyn till personalen varit att ökade resurser kunnat disponeras för
modernisering och förbättrat underhåll av verkets lokaler och tjänstebostäder.
— Givetvis är en upprustning på förevarande område en fråga på flera
års sikt, och angelägna behov återstå att tillgodose. Vad angår anslagstilldelningen
för nästa budgetår anser utskottet -— med hänsyn till storleken
av de medel som under senare år tillhandahållits och då eu anslagsram av
ungefär nuvarande omfattning synes möjliggöra en rimlig upprustningstakt
—- att det bör biträda departementschefens förslag om oförändrad anvisning
av 3,6 miljoner kronor, varav 2,3 miljoner på driftbudgeten och 1,3 miljon
på kapitalbudgeten.
Beträffande anslaget på kapitalbudgeten till säkerhetsanstalter för sjöfarten
gör utskottet hemställan i särskilt utlåtande denna dag.
Med avseende å anslaget på driftbudgeten hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
2 300 000 kronor.
67 :o) Inlösen av lotsbåtar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt
70, s. 207—210) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Enligt nu gällande ordning för båthållningen vid lotsplatserna är lotsarna
— med vissa undantag — ägare till båtarna. För de av lotsarna hållna båtarna
erhåller de lega av staten. Legan innefattar dels ett belopp motsvarande
ränta å och amortering av det i båten nedlagda anskaffningskapitalet,
dels ett belopp för båtens årliga underhåll. Även driftskostnaderna gäldas av
staten. För att underlätta kapitalanskaffningen har inrättats en sjöfartsverkets
båtlånefond. Som kapital för fonden har under årens lopp anvisats tillhopa
7 650 000 kronor.
Frågan om den framtida organisationen av båthållningen vid lotsplatserna
har tidigare varit föremål för utredning av särskilt tillkallade sakkunniga,
195i- års lotsbåtsutredning, vilka i ett år 1955 avgivet betänkande för
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
71
ordade övergång till helt statlig båthållning. Då departementschefen anmälde
betänkandet i 1956 års statsverksproposition, uttalade han i princip sin
anslutning till förslaget — vilket vid remissbehandling allmänt tillstyrkts —
men lät frågan om dess genomförande anstå i avvaktan på vissa utredningar
inom sjöfartsstyrelsen.
Sjöfartsstijrelsen föreslår nu att en ny båthållningsordning införes fr. o. m.
den 1 juli 1960 i huvudsak enligt de riktlinjer som på sin tid förordades av
lotsbåtsutredningen.
I sina huvuddrag innebär det nu framlagda förslaget, att sjöfartsverket
bemyndigas erbjuda lotsarna att, om de så önskar, överlåta sina båtar till
sjöfartsverket mot ersättning efter det nedskrivna värdet enligt legostaten.
Eftersom det nedskrivna värdet av legobåt i regel överensstämmer med
oamorterat belopp av lån i båtlånefonden, kommer inlösen av båtar som
är belånade i denna att i realiteten endast innebära en kvittning mellan
lösenbeloppet och kvarstående skuld i båtlånefonden. Beträffande ett fåtal
bålar gäller emellertid, att de icke är belånade i båtlånefonden. Vid en inlösen
av dessa båtar kommer till ägaren att få utbetalas ett belopp motsvarande
båtarnas nedskrivna värde enligt legostaten. I fråga om båtar, som
är endast delvis belånade i fonden, skall ägaren utfå den del av det nedskrivna
värdet, som icke motsvaras av lån i fonden. Under senare år bär regelmässigt
gällt att båtlån icke utlämnats från båtlånefonden med mindre lotsarna
— låntagarna förbundit sig att vid övergång till statlig båthållning överlåta
båten med äganderätt till staten mot det belopp, som vid överlåtelsen kvarstår
oguldet å lånet. Även i fråga om sådana båtar, för vilkas anskaffande
personalen själv hållit kapital, har under senare år personalen fått förbinda
sig att vid övergång till statlig båthållning på begäran överlämna båten med
äganderätt till staten utan annan ersättning än som motsvarar anskaffningskostnaderna
minskade med summan av erhållna amorteringar.
I följande sammanställning anges de beräknade nedskrivna värdena per
den 1 juli 1960 såväl å båtar, vilka är belånade i båtlånefonden, som å övriga
båtar. Åtskillnad har gjorts mellan sådana båtar, beträffande vilka lotsarna
genom särskilt förbehåll förbundits att vid övergång till statlig båthållning
låta staten inlösa båtarna för det nedskrivna värdet, och sådana båtar för
vilka dylikt förbehåll ej gäller.
I. Båtar, belånade i båtlånefonden
a) med förbehåll...............
b) utan » ..............
II. Båtar, ej belånade i båtlånefonden
a) med förbehåll..............
b) utan » ..............
Värde
1/7 1960
5 200 000
2 400 000 7 600 000
260 000
33 000 293 000
7 893 000
72
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Enligt lotsbåtsutredningen skulle de båtar, som inlöses genoin kvittning
mot skulder hos lotsarna, komma att utgöra en tillgång i båtlånefonden.
Sjöfartsstyrelsen föreslår att denna tillgångspost avskrives med utnyttjande
av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. De likvida medel, som
finns i fonden, liksom de amorteringar, vilka inflyter under övergångstiden,
skall återlevereras i vederbörlig ordning till statsverket.
Lotsbåtsutredningen beräknade att ungefär hälften av de utan förbehåll
lotsägda tjänstebåtarna skulle komma att omedelbart erbjudas till inlösen
i samband med övergång till statlig båthållningsordning. En av sjöfartsstyrelsen
verkställd utredning har emellertid visat att praktiskt taget
samtliga dylika båtar kommer att erbjudas till inlösen. Styrelsen föreslår
därför att för budgetåret 1960/61 ett reservationsanslag av 300 000 kronor
anvisas för inlösen av båtar, som icke är belånade i båtlånefonden.
Departementschefen framhåller, att då reformen bjuder redovisningstekniska
fördelar och på lång sikt även torde innebära ett förbilligande av lotsbåthållningen
han anser sig böra tillstyrka att äganderätten till lotsbåtarna
på grundval av frivilliga överenskommelser med lotsarna överflyttas till
staten i huvudsak enligt de riktlinjer som förordats av 1954 års lotsbåtsulredning.
Vid bifall härtill förutsättes sjöfartsverkets båtlånefond i princip
skola upphöra från och med den 1 juli 1960. Storleken av å fonden vid
nämnda tidpunkt utestående oguldna lån uppskattas till 7,7 milj. kronor.
Denna tillgångspost torde — som sjöfartsstyrelsen föreslagit — få avskrivas
med utnyttjande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Stvrelsens
uppskattning av medelsbehovet för inlösen av lotsbåtar som förvärvats utan
anlitande av den statliga båtlånefonden — 300 000 kronor — lämnar departementschefen
utan erinran. Han förutsätter, att det får ankomma på Kungl.
stämmelser, som kan betingas av omläggningen.
Maj:t att på förslag av sjöfartsstyrelsen utfärda de ändrade och nya be
Utskottet.
Frågan om ett förstatligande av lotsbåtsväsendet har under flera
år varit aktuell. I ett år 1955 avgivet betänkande förordade den s. k. lotsbåtsutredningen
övergång till en helt statlig båthållning. Förslagets genomiörande
fick dock av olika skäl anstå tills vidare. I årets statsverksproposition
har emellertid frågan om ett förstatligande slutligen tagits upp till avgörande.
Härvid kan konstateras att skillnaden mellan nuvarande båthållning och
ett rent statligt system är av huvudsakligen formell karaktär. Sålunda bäras
redan nu samtliga kostnader för anskaffning och underhåll av lotsbåtarna
(legobåtarna) av statsverket. Lotsarna äro visserligen i princip ägare
till dessa, men äganderätten har knappast någon mera reell innebörd. Värdet
med en övergång till ett rent statligt system ligger främst i de redovisningstekniska
och administrativa fördelar som följa därmed. Man kommer
sålunda från apparaten med den särskilda båtlånefonden och omgången
med fastställande av annuitets- och underliållslegor. Troligen kommer —
som departementschefen framhåller — omläggningen på längre sikt även
att innebära ett förbilligande av båthållningen. Under angivna förhållan
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
73
den anser sig utskottet böra biträda förslaget och tillstyrker alltså den särskilda
niedelsanvisningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Inlösen av lotsbåtar för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
68:o) Anskaffning av lotsbåtar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 71, s. 210 och 211) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor.
Hittills har medel för anskaffning av lotsbåtar anvisats huvudsakligen
såsom investeringsanslag till sjöfartsverkets båtlånefond. Innevarande budgetår
uppgår anslaget över fonden till 750 000 kronor. Inflytande amorteringar,
vilka ävenledes står till förfogande för nyanskaffning av båtar beräknas
uppgå till ca 260 000 kronor. I den mån statliga lotsbåtar anskaffats
har medel för ändamålet anvisats under reservationsanslaget till Säkerhetsanstalter
för sjöfarten. Efter övergången till statlig båthållning bör medel
för nyanskaffning anvisas å ett särskilt reservationsanslag å driftbudgeten.
Från detsamma bör bestridas kostnader för nyanskaffning av lotsbåtar, anskaffning
av nya motorer samt ombyggnad av båtar.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget för nästa budgetår upptages
med 1 500 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att under de senaste åren ett relativt
stort antal nya lotsbåtar kunnat anskaffas genom att medel härför ställts
till förfogande i samband med statliga åtgärder för bekämpande av arbetslösheten
vid de mindre varven. Med hänsyn härtill anser departementschefen
sig — ehuru han är ense med sjöfartsstyrelsen om angelägenheten av
att lotsbåtsbeståndet moderniseras — endast kunnat tillstyrka ett anslag av
750 000 kronor för anskaffning av lotsbåtar under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor.
69:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 72, s. 211—213) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 37 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 37 500 kronor.
Departementschefen tillstyrker anvisande för nästa budgetår av 25 000
kronor till en signalanläggning vid Branteviks fiskehamn och till ombyggnad
och modernisering av fiskefyren Kosten. Han har icke heller något att
erinra mot anordnandet av en radiofyr vid fyren Skallen. För bidrag till
underhåll och drift av fiskefyrar torde beräknas oförändrat 12 500 kronor.
74
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Enligt av riksdagen tidigare godkända principer må efter prövning från
fall till fall på sjöfartsstyrelsen överlåtas drift och underhåll av sådana fyrar
till ledning för fisket, vilka på grund av sin belägenhet måste anses
erbjuda fiskareorganisationer eller enskilda fiskare särskilda svårigheter
att själva svara för. Då förutsättningarna för ett dylikt arrangemang är
för handen beträffande fyranläggningen på Marstrandsön, tillstyrker departementschefen
styrelsens förslag om övertagande av underhållet. Kostnaderna
förutsättes därvid komma att belasta lots- och fyrstatens avlöningsoch
omkostnadsanslag.
Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning eller
mot vad i övrigt förordats och hemställer alltså,
att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för
fiskefartyg för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 37 500 kronor.
70:o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 213 och 214), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
71 :o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 74, s. 214—216), vilket innebär en anslagssänkning av 200 000 kronor
föranledd bl. a. av minskad belastning å posterna till drift-, underhållsoch
reparationskostnader för statens isbrytarfartyg etc. och till moderniserings-
och inredningsarbeten å statsisbrytarna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 800 000 kronor.
72:o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 75, s. 217 och 218) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 473 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 473 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att en intensifiering av sjömätningsverksamheten
längs våra kuster under senare år möjliggjorts genom ökad medelsanvisning
över förevarande anslag och anlitande av arbetslöshetsmedel,
som i särskild ordning ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande. Nya
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
75
mätmetoder och tekniska apparater har samtidigt medfört, att resurserna
kunnat utnyttjas mera rationellt. Ehuru ytterligare anskaffningar av instru.
ment in. m. är önskvärda i syfte att än mer höja effektiviteten i arbetet, anser
departementschefen sig icke böra för nästa budgetår tillstyrka ökad
medelsanvisning utan föreslår att anslaget upptages med oförändrat belopp.
Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 473 000 kronor.
Hamnar och farleder
73:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 76, s. 219—222) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Georg Pettersson och Nils Theodor Larsson (I: 388) och den andra
inom andra kammaren av herr Svensson i Stenkyrka m. fl. (II: 480), har
hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande anslag måtte
medgiva att statsbidrag till utbyggnaden av Visby hamn må utgå med belopp
motsvarande hela kostnaden i enlighet med vad som anförts i motionerna.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 480.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 kronor.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget uppföres med 2 000 000 kronor.
I sin petitaskrivelse framhåller styrelsen, att vid sistförflutna budgetårs
utgång en behållning redovisades å anslaget av ca 3,8 milj. kronor, varav
emellertid omkring 1,8 milj. utgjordes av medel som var bundna till verkställda
eller påbörjade arbeten. För nya projekt fanns sålunda tillgängligt
ca 2 milj. kronor. Under innevarande budgetår har hittills icke några nya bidrag
av mera betydande storlek medgivits, varför de disponibla medlen
fortfarande uppgår till omkring 2 milj. kronor.
Bland vilande ärenden finns en ansökan av Visby stad om största möjliga
bidrag till utbyggnad av stadens hamn. Anledningen till att styrelsen icke
upptagit denna ansökan till slutlig behandling har varit osäkerheten om utformningen
av den framtida, för överföring av bilar anpassade fartygsmaterielen.
Då enligt styrelsens mening förutsättningar nu finnes för ett definitivt
ställningstagande i hamnfrågan, torde byggnadsarbetena snarast böra
påbörjas. Kostnaden för den aktuella utbyggnaden beräknas till ca 4 milj.
76
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
kronor. Enligt gällande bestämmelser kan till ett arbete av detta slag utgå
statsbidrag med 2/3 av de beräknade kostnaderna. Enligt styrelsens mening
finns i detta fall motiv att medgiva högre bidragsandel. Styrelsen hemställer
därför, alt beträffande utbyggnaden av Visby hamn bidrag måtte
utgå med 9/10 av kostnaderna. Med den föreslagna bidragsandelen skulle
anslaget enbart för Visbyprojektet behöva förstärkas med 1,6 milj. kronor.
Härjämte behövs vissa medel för andra ändamål.
Departementschefen — som erinrar om att under anslaget finns 2
milj. kronor disponibla för nya ändamål — framhåller, alt för närvarande
endast ett större hamnbyggnadsprojekt är aktuellt, nämligen utbyggnaden
av Visby hamn. För den första byggnadsetappen räknas med utgifter å
4 milj. kronor. Under hand har inhämtats alt bidragsgivningen härtill utan
olägenhet kan fördelas på flera budgetår. Vid sådant förhållande är ytterligare
medelsanvisning över anslaget för budgetåret 1960/61 icke behövlig.
— Sjöfartsstyrelsens förslag att statsbidrag till utbyggnaden av Visby
hamn måtte få utgå med 9/10 av kostnaderna är departementschefen icke
beredd att nu pröva.
Utskottet. Med hänsyn till de medel, som f. n. finnas disponibla under anslaget,
vill utskottet icke motsätta sig att anvisningen för nästa budgetår
begränsas på sätt departementschefen föreslagit.
Vad angår det motionsvis framförda yrkandet, att statsbidrag till den planerade
utbyggnaden av Visby hamn måtte utgå med belopp motsvarande
hela byggnadskostnaden, vill utskottet anföra följande. Enligt av 1957 års
riksdag godkända riktlinjer skall statligt stöd åt hamnbyggnadsföretag endast
komma i fråga för sådana icke ekonomiskt bärkraftiga hamnanläggningar,
som äro motiverade ur t. ex. sysselsättnings-, lokaliserings- eller beredskapssynpunkter
eller med hänsyn till hamnens upplandsfunktioner. I
dylika fall kan statsbidrag tilldelas handelshamnar med högst två tredjedelar
av den beräknade byggnadskostnaden. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att i motioner Aid 1959 års riksdag förslag framlagts om
att när särskilda skäl därtill är statsbidrag skall kunna utgå med nio tiondelar
av de godkända byggnadskostnaderna. Ifrågavarande förslag avstyrktes
av utskottet, som icke fann tillräckliga skäl frångå de så sent som 1957
fastställda riktlinjerna. Utskottet intager alltjämt denna principiella ståndpunkt.
Vad beträffar Visbyfallet torde vissa skäl kunna anföras för att
frångå de fastställda bidragsreglerna -—- sådana skäl har sjöfartsstyrelsen
ansett föreligga. Utskottet är emellertid icke nu berett att pröva denna fråga.
Det må i sammanhanget nämnas, att ifrågavarande hamnbyggnadsplan torde
ha ett visst samband med de förslag, som den s. k. lokala gotlandskommittén
förväntas inom en nära framtid framlägga. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att sedan underlag för en slutlig bedömning av bidragsfrågan
föreligger, framlägga de förslag, som kunna visa sig motiverade. I enlighet
med det anförda avstyrkas motionerna I: 388 och II: 480.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
77
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor;
b) att motionerna 1:388 och 11:480 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
74 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
77, s. 222—223) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 000 kronor.
Enligt departementschefen bör de av sjöfartsstyrelsen föreslagna provmuddringarna
i Flintrännan anstå i avvaktan på slutförandet av den trafikekonomiska
utredningen rörande denna farled. För fullföljande av övriga
arbeten och projekteringar torde för nästa budgetår böra anvisas 50 000
kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen,
hemställer,
att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
75:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 78, s. 224—226) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Yngve Nilsson (I: 187) och den andra inom andra kammaren av
herrar Nilsson i Bästekille och Darlin (II: 228), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t föreslå att Branteviks hamn upplages
i sjöfartsstyrelsens utbyggnadsplan för fiskehamnar,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Gunnar Berg och Ernst Olsson (I: 188) och den andra inom andra
kammaren av herr Levin m. fl. (II: 227), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hermansson m. fl. (I: 189) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i öckerö m. fl. (II: 226), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.
78
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 228,
II: 227 och II: 226.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.
Sjöfartsstyrelsen hemställer, att anslaget upptages med 3 000 000 kronor. —
I sin petitaskrivelse framhåller styrelsen, att översynen av 1944 års fiskehamnsutredning
numera slutförts. Redovisningen har dock befunnits böra
anstå i avvaktan på färdigställandet av även den av Kungl. Maj :t anbefallda
särskilda utredningen om underhåll av fiskehamnar, som ulföres med anlitande
av bidragsmedel från förevarande reservationsanslag. — Nämnda översyn
har visat, att det på vissa kustavsnitt föreligger ett starkt behov av fiskehamnsförbättringar
för att underlätta rationaliseringen av fiskerinäringen i
form av koncentration till ett mindre antal hamnar och övergång till större
fiskebåtar. Utredningen har vidare givit vid handen, att ett behov föreligger
att genom nödtorftiga reparationer bevara även för fisket mindre betydelsefulla
hamnar, där fiske fortfarande bedrives och där nedläggande av hamnarna
skulle innebära sociala olägenheter. I utredningen har för nämnda
byggnads- och reparationsverksamhet skisserats en femårsplan, som är
grundad på en anslagstilldelning av 3 milj. kronor per år. Styrelsen anser
att verksamheten bör bedrivas i minst den takt som denna plan förutsätter.
1958 års besparingsutredning har i sitt betänkande framhållit, att vid bedömningen
av medelsbehovet för byggande av fiskehamnar bör beredskapsarbetena
på detta område beaktas. Inom ramen för sjöfartsstyrelsens plan
har sålunda enligt inhämtade uppgifter under budgetåret 1958/59 beredskapsarbeten
utförts till ett belopp av cirka 1,5 milj. kronor. I betraktande
härav och mot bakgrunden av det ansträngda statsfinansiella läget föreslår
besparingsulredningen, att medelsanvisningen på anslaget tills vidare begränsas
till 1,5 milj. kronor om året.
Departementschefen förordar i enlighet med besparingsutredningens förslag,
att medelsanvisningen för nästa budgetår begränsas till 1 500 000 kronor.
Utskottet är väl medvetet om att utbyggnaden av landets fiskehamnar hållits
tillbaka under senare år. Den av sjöfartsstyrelsen slutförda översynen
av 1944 års fiskehamnsutredning har också visat, att det föreligger ett
starkt behov av fiskehamnsförbättringar för att underlätta rationaliseringen
av fiskerinäringen. Angivna förhållanden motivera i och för sig en större
medelstilldelning än den Kungl. Maj :t förordat. Utskottet anser sig dock
icke med hänsyn till den särskilda återhållsamhet, som nuvarande statsfinansiella
läge nödvändiggör, böra frånträda Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna
I: 188 och II: 227 samt I: 189 och II: 226 avstyrkas sålunda.
Vad angår det motionsvis framförda yrkandet om att Branteviks fiskehamn
måtte upptagas i sjöfartsstyrelsens utbyggnadsplan må först helt
allmänt nämnas, att planen siktar till en koncentration av utbyggnadsarbetena
till ett mindre antal hamnar, som ur fiskerinäringens synpunkt te sig
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
79
särskilt angelägna och som i fångst-, hanterings-, distributions- och andra
hänseenden erbjuda särskilda rationaliseringsmöjligheter. I fråga om Branteviks
fiskehamn gäller — enligt vad utskottet inhämtat — att denna är belägen
inom Simrishamns stadsgräns och ca fem kilometer söder om stadens
egen hamn, där en särskild fiskehamnsutbyggnad för närvarande pågår.
Med hänsyn till vad sålunda upplysts anser sig utskottet böra avstyrka motionerna
I: 187 och II: 228.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 188 och II: 227 samt I: 189
och II: 226, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor;
b) att motionerna I: 187 och II: 228 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
76 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 226), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kronor.
77 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 80, s. 226 och 227) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kronor.
Styrelsen erinrar om att under detta anslag anvisade medel hittills endast
uppgått till en ringa del av den på motorbåtarna belöpande bensinskatten.
Med hänsyn härtill och då summan av aktuella statsbidragsansökningar
uppgår till mycket stora belopp förordar styrelsen att anslaget ökas till 2
milj. kronor.
Enligt 1958 års besparingsutrednings mening är de ändamål, till vilka
medel anvisas över förevarande anslag, av så förhållandevis låg angelägenhetsgrad
att, därest medelsanvisningen icke sammanhängt med automobilskattemedlens
specialdestination, något anslag över huvud taget icke torde
ha kommit i fråga. Utredningen föreslår, att anslaget utgår ur riksstaten
fr. o. m. budgetåret 1960/61.
Departementschefen framhåller, att enligt hans mening övervägande skäl
talar för att staten även i fortsättningen bör ekonomiskt stödja utbyggnaden
av mindre hamnar och farleder till gagn för småbåtstrafiken. För nästa
budgetår torde för ändamålet böra anvisas oförändrat 1 000 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
80
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning,
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Övriga sjöfartsändamål
78:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 81, s. 227—229) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att under budgetåret 1960/61 i mån av behov överskrida den i avlöningsstaten
för handelsflottans pensionsanstalt uppförda anslagsposten till Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för pension sanstal ten, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 69 100
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 66 500 kronor.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1959 har departementschefen
tillkallat en utredningsman med uppdrag att verkställa utredning
rörande handelsflottans pensionsanstalts ställning och verksamhet
efter genomförande av en allmän tilläggspensionering. Utredningsmannen
liar den 30 december 1959 avgivit ett stencilerat betänkande i ämnet. Betänkandet
kommer att snarast remissbehandlas och torde komma att föranleda
särskild proposition till 1960 års riksdag. De av utredningsmannen framlagda
förslagen påkallar, såvitt nu kan bedömas, inga egentliga ändringar i
den personella organisationen av handelsflottans pensionsanstalt. För att
kunna tillgodose det behov av tillfällig personalförstärkning, som kan komma
att uppstå i anledning av den ändrade lagstiftningen, torde emellertid
bemyndigande böra inhämtas för Kungl. Maj :t att i erforderlig mån överskrida
den i pensionsanstaltens avlöningsstat uppförda anslagsposten till
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Anslaget till avlöningar torde ökas med 2 600 kronor till följd av automatiska
utgiftsökningar.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen
och tillstyrker, att Kungl. Maj :t erhåller begärt bemyndigande att överskrida
viss post i avlöningsstaten.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1960/61,
i mån av behov överskrida den i avlöningsstaten för han
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960
81
delsflottans pensionsanstalt uppförda anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal;
b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..... 35 600
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............... 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... 25 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... 10 300
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
............................................. 1 300
Summa kronor 78 100
Särskilda uppbördsmedel
Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötesandelar. 9 000
Nettoutgift kronor 69 100
c) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 69 100 kronor.
79:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 82, s. 229), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 8 400 kronor.
80 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 83, s. 229—232) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Statens
skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 922100 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upplaget med 807 200 kronor.
Skeppsprovningsanstaltens värde för den svenska varvsindustrien liksom
för marinen återspeglas bl. a. i den ständigt stigande kurvan för beställningsuppdrag
hos anstalten. I takt med ökningen av antalet beställningar sker
K Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10
82
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
utbyggnad av anstaltens personalkader. För nästa budgetår förordar departementschefen
inrättande av ytterligare en extra ordinarie tjänst som
ingenjör i A 17. I övrigt torde behovet av personalförstärkning under budgetåret
1960/61 böra tillgodoses genom utnyttjande av anstaltens möjligheter
att inrätta extra tjänster. I enlighet härmed beräknas under anslagsposten
till övrig icke-ordinarie personal höjning med 17 200 kronor och
under den förslagsvis betecknade anslagsposten till Avlöningar till extra
tjänstemän, verkstadsarbetare och tillfälliga biträden ökning med 75 000
kronor.
För vissa tidigare beslutade lönegradsuppflyttningar och för löneklassändringar
beräknas ytterligare 2 900 kronor. Vidare bör posten till Rörligt
tillägg höjas med 13 500 kronor och posten till Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
med 6 300 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna höjningen av anslaget,
vilken torde vara motiverad med hänsyn till den beräknade omfattningen
av beställningsverksamheten vid anstalten.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 68 900
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .......... 2 000
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbetare
och tikfälliga biträden, förslagsvis ...... 318 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 432 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 90 300
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 10 000
Summa kronor 922 100
b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 922 100 kronor.
81 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 84, s. 232 och 233), innebärande en anslagshöjning
av 5 000 kronor, vilken med 2 000 kronor hänför sig till posten till reseersättningar
och med 3 000 kronor till posten till övriga expenser, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr tO år 1960
83
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 118 600 kronor.
82:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 85, s. 233—235), som innebär eu anslagshöjning av
9 500 kronor, varav 1 300 kronor hänför sig till löneklassändringar och
8 200 kronor till rörligt tillägg och till kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avtöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 116 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 125 200
3. Rörligt tillägg, förs''agsvis.................... 39 300
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 4 900
Summa kronor 285 800
h) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 285 800 kronor.
83:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 86, s. 235 och 236), innebärande en uppräkning av
anslaget med 800 kronor, vilken hänför sig till delposten till övriga expenser,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
84:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 236), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.
84
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
85:o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 236 och 237), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
256 000 kronor.
86 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 89, s. 237 och 238), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för hudgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
87 ro) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 238 och 239) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 80 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 80 000 kronor.
Bestämmelserna för beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor innebär, att biljett till viss lägre kostnad skall tillhandahållas
svenskt sjöfolk för resa, som vederbörande under anställning eller i anslutning
till anställning å svenskt handelsfartyg i utrikes fart företager till och/
eller från hemorten, bl. a. i samband med semester eller eljest beviljad
tjänstledighet efter en anställningstid å samma fartyg eller hos samme redare
av minst fem månader, dock endast en gång under varje femmånadersperiod
av anställningstiden.
Sjöman åtnjuter jämlikt sjöarbetstidslagen i vissa fall vederlag i form av
fritid. Sjöfartsstyrelsen anser det tveksamt om sådan fritid formellt är
tjänstledighet och sålunda grundar rätt till nedsatt biljettkostnad för resor
till eller från hemorten under fritiden. Styrelsen, som i skilda sammanhang
understrukit betydelsen av att vederlag utgår i form av fritid i land,
anser därför bestämmelserna böra kompletteras med föreskrift, att sjöman
som åtnjuter vederlag i form av fritid skall ha rätt till nedsatt biljettkostnad
vid resa i samband med fritiden enligt samma grunder som gäller
vid resa i anslutning till semester eller eljest beviljad tjänstledighet. — Om
och i vad mån den föreslagna utvidgningen kommer att öka anslagsbelastningen
anser styrelsen svårt att förutsäga.
Departementschefen tillstyrker, att den föreslagna kompletteringen av
bestämmelserna genomföres, och anser, att det får ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela närmare föreskrifter i ämnet. Anslaget föreslås anvisat
med oförändrat 80 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
85
Utskottet har icke något att erinra mot den förordade utvidgningen av
möjligheterna till lägre biljettkostnader. Anslaget torde i enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag böra uppföras med oförändrat 80 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader
för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 80 000 kronor.
88 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 91, s. 239 och 240), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 340 000 kronor.
89:o) Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 92, s. 240 och 241) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 215 000 kronor.
Från anslaget, som för innevarande budgetår är uppfört med 215 000
kronor, bestrides huvudsakligen statens andel i kostnaderna för upprätthållande
av båttrafiken i Stockholms skärgård.
Såsom anmälts för 1959 års riksdag (prop. 101/1959) upphörde den 30
april 1959 tidigare avtal med Waxholms nya ångfartygs aktiebolag om subvention
till bolaget för upprätthållande av båttrafiken i Stockholms mellersta
och norra skärgård. Under hösten och vintern 1958—1959 hade förhandlingar
förts mellan företrädare för staten, Stockholms stad och Stockholms
läns landsting, å ena, samt Waxholmsbolaget, å andra sidan, om trafikens
ordnande efter nämnda tidpunkt. Förhandlingarna hade i februari
1959 avbrutits, då det visat sig icke möjligt att sammanjämka de motsatta
uppfattningarna i ersättningsfrågan. Bolaget hade begärt en subvention av
960 000 kronor för år jämte ett amorteringslån om 425 000 kronor. Företrädarna
för det allmänna bedömde eu årlig subvention av 400 000 kronor tillräcklig,
varvid statens andel skulle belöpa sig till omkring 200 000 kronor.
I förenämnda proposition förutsattes, att det skulle få ankomma på Kungl.
Maj :t att inom ramen för ett belopp av 200 000 kronor för statens del medverka
till åtgärder för upprätthållande av båttrafiken i Stockholms skärgård
i huvudsaklig överensstämmelse med en av företrädarna för det allmänna
utarbetad trafikplan. För bestridande av uppkommande kostnader hemställdes
om anvisande för budgetåret 1959/60 av ett reservationsanslag å 215 000
Kronor, varav 15 000 kronor avsåg utgifter för skärgårdstrafikens ordnande
under maj och juni 1959. Vad Kungl. Maj :t föreslagit godkändes av riksdagen
(SU 75, Rskr 215).
86
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060
För riksdagen torde nu få anmälas, att förhandlingarna med Waxliolmsbolaget
sedermera återupptogs och resulterade i ett av Kungl. Maj :t den 25
september 1959 godkänt avtal mellan företrädarna för staten, Stockholms
stad och Stockholms läns landsting, å ena, och Waxholmsbolaget, å andra
sidan, varigenom bolaget åtager sig att under tiden den 1 september 1959—- den 30 september 1961, d. v. s. under drygt två år, i anslutning till uppgjord
trafikplan ombesörja reguljär båttrafik inom Stockholms mellersta och
norra skärgård, med undantag dock för vissa öar inom norra delen av Blidö
—Yxlanområdet. Som bidrag till kostnaderna härför skall bolaget för den
tvåårsperiod, som avtalet gäller, uppbära sammanlagt 1 050 000 kronor varav
staten skall svara för 420 000 kronor afl utbetalas med en tjugofemtedel
i efterskott varje månad. Ändras socialstyrelsens konsumentprisindex under
avtalstiden skall bidraget jämkas i motsvarande mån. Ett av staten, staden
och landstinget tillsatt trafikutskott skall äga följa bolagets åtgärder i
fråga om den understödda trafiken. Utskottet utför därjämte de utredningar,
som erfordras för skärgårdstrafikens ordnande på längre sikt.
Beträffande Blidö—Yxlanområdet har den 30 september 1959 avtal träffats
mellan företrädarna för det allmänna och Ångfartygs aktiebolaget Stockholm—Blidösund,
varigenom sistnämnda bolag åtager sig att under tiden
den 1 oktober 1959—den 30 september 1964, alltså under en femårsperiod,
på vissa i avtalet närmare angivna villkor och enligt en till avtalet fogad
trafikplan ombesörja tillfredsställande reguljär båttrafik inom området. Det
allmänna skall till bolaget såsom bidrag till kostnaderna för trafiken utgiva
35 000 kronor för år, varav staten skall svara för en tredjedel. Bidraget är
indexreglerat. Bidraget för tiden den 1 oktober 1959—den 30 september 1960
har utbetalats den 30 november 1959. I övrigt utbetalas ersättningen kvartalsvis
i efterskott. På samma sätt som beträffande Waxholmsbolaget skall
ett av staten, staden och landstinget tillsatt trafikutskott äga följa bolagets
åtgärder i fråga om den understödda trafiken.
Statens andel i kostnaderna för skärgårdstrafikens ordnande kommer för
budgetåren 1959/60 och 1960/61 att belöpa sig till i genomsnitt omkring
200 000 kronor per år. Då höjning av subventionsbeloppet med hänsyn till
index kan komma att aktualiseras, beräknar departementschefen medelsbehovet
för nästa budgetår till 215 000 kronor, vilket innebär oförändrat anslag
jämfört med vad som nu utgår.
Utskottet. Med stöd av ett av 1959 års riksdag lämnat bemyndigande har
Kungl. Maj:t godkänt dels ett mellan företrädare för de statliga och kommunala
intressena och Waxholmsbolaget träffat avtal, varigenom bolaget
åtagit sig att under en tvåårsperiod i närmare överenskommen omfattning
bedriva båttrafik inom Stockholms mellersta och norra skärgård med undantag
av vissa öar inom norra delen av Blidö—Yxlanområdet, dels ett mellan
företrädarna för nämnda allmänna intressen och Ängfartygsaktiebolaget
Stockholm—Blidösund ingånget avtal, enligt vilket detta bolag förbundit
sig att under eu femårsperiod bedriva viss båttrafik inom Blidö—Yxlanområdet.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
87
Statens bidrag till täckande av kostnaderna för skärgårdstrafiken enligt
avtalen beräknas för nästa budgetår till 215 000 kronor, därvid hänsyn tagits
till eventuell indexhöjning av bidraget. Utskottet tillstyrker anvisning
av nämnda belopp, vilket motsvarar vad som är upptaget under anslaget för
innevarande budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 215 000 kronor.
90 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96, s. 247—251) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 200 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Mattsson m. fl.
(I: 70) och den andra inom andra kammaren av herr Darlin m. fl. (II: 70),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att förevarande anslag höjes
med 35 000 kronor för att möjliggöra en planerad utvidgning av den av
småindustriens exportbyrå och småindustriens exportråd bedrivna verksamheten.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 70.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 200 000 kronor.
Från anslaget bestrides utgifter för utrikeshandelsstipendier, småindustriens
exportbyrå och exportråd samt liandelssekreterarorganisationen.
Departementschefen framhåller, att handelssekreterarinstitutionen med
hänsyn till det värde den representerar för svensk export bör bibehållas på
längre sikt. I likhet med beredningen rörande åtgärder till stöd för den
svenska exporten på det kommersiella området anser han, att man för verksamheten
bör räkna med en organisation av tills vidare oförändrad omfattning,
d. v. s. nio sekreterare. Organisationen bör vara flexibel och det angivna
antalet sekreterare får därför ses som en riktpunkt. Departementschefen
ansluter sig även till beredningens uppfattning att såsom komplement till
handelssekreterarna bör prövas marknadsundersökningar av mera tillfälligt
slag.
Enligt departementschefen är det angeläget att kontinuerligt återkommande
utgifter av den karaktär, varom här är fråga, bestrides från anslag
på riksstaten. Alltjämt tas rätt betydande belopp av fondmedel i anspråk
för handelssekrelcrarverksamheten. På längre sikt synes kostnaderna härför
helt böra överföras till riksstatsanslagct. Med hänsyn till att alltjämt
vissa medel i handels- och sjöfartsfonden torde stå till förfogande vill departementschefen
dock icke för nästa budgetår förorda någon ändring av
medelsanvisningen över riksstaten till ifrågavarande ändamål.
88
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Beträffande småindustriens exportbyrå och exportråd anser departementschefen
det sannolikt, att de nya förhållandena på exportrådet, som förarn
leds av de europeiska marknadsplanerna, kommer att öka anspråken på insatser
från byråns sida. Det är emellertid svårt att nu överblicka detta arbetsområde,
och han är därför icke beredd att tillstyrka någon uppräkning
av medelsanvisningen för ändamålet.
Till utrikeshandelsstipendier beräknas oförändrat belopp.
För budgetåret 1960/61 bör enligt det anförda förevarande anslag upptagas
med samma belopp som för innevarande budgetår, 1 200 000 kronor,
varav bör avses till exportbyrån och exportrådet 103 600 kronor, till utrikeshandelsstipendier
30 000 kronor samt till handelssekreterarverksamjheten
återstoden, 1 066 400 kronor. Det torde liksom förut få ankomma på Kurtgl.
Maj:t att meddela närmare bestämmelser om användningen av dessa medel.
Därest så skulle erfordras bör Kungl. Maj:t få göra jämkningar mellan
olika ändamål.
Utskottet biträder förslaget till medelsanvisning, vilket innebär att förenämnda
motioner avstyrkas. I anslutning till dessa vill utskottet framhålla,
att utskottet är väl medvetet om betydelsen av den verksamhet, som Småindustriens
exportbyrå och Småindustriens exportråd bedriva och om de
ökade anspråk, som den europeiska marknadsintegrexingen successivt komma
att ställa på nämnda institutioner. Det är emellertid — såsom departementschefen
framhållit — ännu svårt att överblicka, vad utvecklingen i sistnämnda
hänseende kommer att föra med sig i arbetsuppgifter. Bidragsrainen
synes därför åtminstone tills vidare kunna hållas oförändi-ad.
Det torde såsom föreslagits få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare bestämmelser om användningen av medlen under anslaget ävensom
att göra jämkningar i medelstilldelningen mellan olika ändamål.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 70 och II: 70, till Åtgärder
för främjande av varuutbytet med främmande länder för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000
kronor.
91 :o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 97, s. 251—254) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 102 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 102 000 kronor.
De statsunderstödda svenska handelskamrarna i utlandet utgör, såsom
beredningen rörande åtgärder till stöd för den svenska exporten på det
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
89
kommersiella området framhållit, en för staten förhållandevis kostnadsbesparande
form av svensk kommersiell utlandsrepresentation. Det statliga
stöd som hittills lämnats dessa kamrar under i några fall en lång följd av
år har —- stundom på ett helt avgörande sätt — bidragit till att kamrarna
kunnat upprätthålla verksamheten, önskemål om en aktivisering på viktiga
utländska marknader har på senare tid gett upphov till nya handelskammare.
Exempel härpå utgör handelskammaren i Diisseldorf. Beredningen
framhåller att man för statens del även i fortsättningen bör räkna med ett
periodiskt anslag om ett betydande belopp som stöd åt handelskammarverksamheten
i utlandet. En närmare precisering av detta stöd torde böra anstå
till dess det slutliga resultatet av beredningens överväganden på denna
punkt föreligger.
Huvuddelen av statens kostnader för de svenska handelskamrarna i utlandet
har hittills belastat handels- och sjöfartsfonden. Med hänsyn till att
behållningen i fonden ännu något år torde medge att handelskammarbidragen
till stor del bestrides därifrån, anser departementschefen sig icke böra
nu tillstyrka någon höjning av förevarande anslag, utan detsamma torde för
nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp. Liksom tidigare bör det
ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om fördelningen av
anslagsmedlen.
Utskottet har icke något alt erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar
i utlandet för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 102 000
kronor.
Patent- och registreringsväsendet m. m.
92:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 98, s. 255—268) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1960/61, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 822 800 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 7 415 000 kronor.
Patentanmälningsavdelningarna har under senare år i ett par omgångar
förstärkts. Antalet oavgjorda ansökningar stiger likväl, och läget inger för
närvarande otvivelaktigt bekymmer. Bakom ligger inte blott att ansökningarna
i takt med den snabba tekniska utvecklingen i stort sett blivit mera
komplicerade och därigenom mera tidsödande att bereda utan även att här,
som på andra håll, svårigheter föreligger att till verket rekrytera civilingenjörer
i behövlig utsträckning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
oo
Statsutskottets utlåtande nr 10 år W60
Den s. k. patentverksutredningen med uppgift att granska och bearbeta
vissa tidigare framförda förslag rörande patentanmälningsavdelningarnas
organisation och personaluppsättning m. in. har i ett den 31 juli 1959 framlagt
delbetänkande föreslagit, bland annat, anställande vid patentanmälningsavdelningarna
av ytterligare ett antal ingenjörer, däribland läroverksigenjörer,
samt införande av ett system med subrotlar, vilkas innehavare
skulle på ett mera självständigt sätt än som nu gäller för assistenterna anförtros
beredningen av vissa ärenden. Patentverket har i sina petita anslutit
sig härtill.
Patentverksutredningen har visserligen inte framlagt sina slutliga förslag
rörande den framtida organisationen av patentanmälningsavdelningarna. Departementschefen
är dock ense med utredningen och patentverket om att redan
nu ytterligare åtgärder måste vidtas i syfte att öka arbetskapaciteten
vid avdelningarna, i första hand genom en förstärkning av den tekniskt utbildade
personalen. Förslaget att därvid ta i anspråk även läroverksutbildade
ingenjörer godkännes reservationslöst. Det synes nämligen uppenbart
att en del av patentansökningarna icke är av det innehållet, att civilingenjörskompetens
i och för sig är erforderlig för deras behandling. Härtill kommer
den svåra bristen på tekniker, som bland annat tagit sig uttryck i att
lediga tjänster som teknisk ledamot icke kunnat besättas. I anledning avförslaget
om en förstärkning av personalen vid patentanmälningsavdelningarna
förordas sålunda inrättande från och med nästa budgetår av 10 tjänster
som assistent, avsedda för läroverksutbildade ingenjörer. Tjänsterna bör
placeras i lönegrad i enlighet med den inom kommunikationsverken tillämpade
befordringsgången för läroverksingenjörer. Det förutsättes att innehavarna
av de nya tjänsterna skall, på samma sätt som civilingenjörerna, kunna
alltefter förtjänst och skicklighet avancera inom verket och därvid även
kunna befordras till tekniska ledamöter. Det synes emellertid icke erforderligt
att redan nu ta ställning till den ändring av gällande bestämmelser rörande
kompetenskraven för teknisk ledamot, som eventuellt kan betingas
härav.
Förslaget om inrättande av särskilda tjänster för subrotlar är departementschefen
icke för närvarande beredd att pröva.
Ej heller är han i avvaktan på resultatet av nyssnämnda utredning beredd
pröva förslaget om inrättande av en tjänst som överdirektör vid patentverket.
När det gäller ledningen av arbetet vid patentanmälningsavdelningarna
hyser han emellertid förståelse för kravet på samordning, främst
i syfte att nå en enhetlig praxis vid patentansökningarnas granskning och
behandling. Detta synes tills vidare lämpligen kunna ske genom att en av
patentanmälningsavdelningarnas byråchefer förordnas att vara ordförande
för avdelningarna med uppgift att under generaldirektören leda avdelningarnas
verksamhet och verka för en enhetlig praxis inom dem samt att övervaka
rekryteringen och utbildningen av dessa avdelningars tekniska tjänstemän.
För uppdraget bör ett särskilt arvode utgå. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att närmare pröva arvodets storlek. I staten inräknas för
ändamålet 1 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
91
Vad härefter gäller personalbehovet vid varumärkesavdelningen torde få
anmälas, att det av varumärkes- och firmautredningen år 1958 avlämnade
betänkandet om en ny varumärkeslag är föremål för beredning inom Kungl.
Maj :ts kansli och väntas komma att i särskild proposition underställas innevarande
års riksdag. Den nya lagen skulle då kunna träda i kraft den 1
januari 1961. Härvid kommer antalet varumärkesansökningar att öka starkt
— man räknar med dubbelt så många nya ansökningar per år som avdelningen
nu är beräknad för. Med hänsyn härtill är en väsentlig förstärkning
av varumärkesavdelningen nödvändig. I anledning av patentverkets förslag
härom tillstyrkes — under förutsättning att en ny varumärkeslagstiftning
kommer att på grund av det framlagda utredningsförslaget beslutas av
statsmakterna med giltighet från årsskiftet 1960—1961 — inrättande vid patentverket
av följande nya tjänster, nämligen från och med den 1 juli 1960
en tjänst som kansliskrivare i Ae 10, en dylik tjänst i Ag 10, en tjänst som
kontorist i Ae 9 samt två dylika tjänster i Ag 9 ävensom, från och med den
1 januari 1961, en tjänst som byrådirektör i Ae 24. Vid bifall härtill bör,
som patentverket föreslagit, tre tjänster som amanuens i reglerad befordringsgång
indras. Vidare tillstyrkes yrkandet om överflyttning från bolagsavdelningen
till varumärkesavdelningen av en tjänst som förste byråsekreterare
i Ae 23 och i samband därmed — under hänvisning till vad chefen
för civildepartementet anfört vid anmälan av För flera huvudtitlar gemensamma
frågor — uppflyttning av tjänsten till byrådirektör i lönegrad Ae 24.
Ytterligare torde — i anslutning till vad chefen för civildepartementet i
nyssnämnda sammanhang uttalat — två tjänster som kontorist i Ao 9 och
en tjänst som kontorist i Ae 9 förändras till tjänster som kansliskrivare i
respektive Ao 10 och Ae 10. I den mån den nya lagstiftningen skulle träda
i kraft senare än som förutsatts, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t
att meddela föreskrift om senare tidpunkt under budgetåret för inrättande
av här ifrågavarande befattningar.
Yrkandet om ordinariesättning av tjänsten som bibliotekarie i Ae 21 torde
biträdas. Å andra sidan bör en tjänst soin kontorsbiträde i Ao 5 avföras
från personalförteckningen.
Med hänsyn bland annat till tillkomsten av en ny flygelbyggnad vid patentverket
torde expeditionsvaktskåren böra utökas med eu tjänst som förste
expeditionsvakt i Ao 8.
Vid bifall till vad nu föreslagits kommer avlöningsanslaget i sin helhet
att öka med sammanlagt 153 800 kronor. Anslagets storlek påverkas emellertid
även av kostnaderna för löneklassändringar m. m., tjänstetidsbefordringar,
rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifler. För
dessa poster beräknas ökningar med respektive 10 000, 4 100, 153 200 och
86 700 kronor. Härigenom skulle anslaget för nästa budgetår komma att
upptas med tillhopa 7 822 800 kronor med den fördelning på olika anslagsposter
som framgår av avlöningsstaten i efterföljande hemställan. Det
kan nämnas, att den nya varumärkeslagen beräknas medföra, att vad som
kommer att inflyta i varumärkesavgifter ökar med ungefär 600 000 kronor
årligen. Även patentinkomsterna är i stigande och beräknas under bud
-
92
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
getåret 1960/61 komma att uppgå till omkring 1 000 000 kronor mer än vad
som inflöt under budgetåret 1958/59.
Utskottet. Det ständigt växande antalet patentanmälningar under senare
år har hos patentverket skapat stora administrativa och organisatoriska
problem. Från Kungl. Maj :ts sida ha förhållandena inom verket ägnats
fortlöpande uppmärksamhet och möjligheterna övervägts att genom rationaliseringar
och personalförstärkningar skapa förutsättningar för en snabbare
handläggning av ärendena. Bland annat ha förhållandena inom patentanmälningsavdelningarna
—- där behandlingen av patentansökningar i
första instans äger rum — gjorts till föremål för närmare utredning. Som
resultat härav har i årets statsverksproposition förslag framlagts om inrättande
av ett antal närmast för läroverksingenjörer avsedda tjänster. Förslaget
motiveras dels med hänsyn till rekryteringsläget i fråga om teknisk
personal med högre utbildning, dels med hänsyn till det förhållandet att
patentansökningar i många fall äro av den beskaffenhet, att någon högre
kompetens icke krävs för deras behandling. Utskottet tillstyrker förslaget,
som synes medföra en icke obetydlig förstärkning i personalmässigt hänseende.
Utskottet har icke heller något att erinra mot förslagen i övrigt, innebärande
bland annat inrättandet av vissa tjänster vid varumärkesavdelningen,
vilket betingas av en med den nya varumärkeslagstiftningen sammanhängande
ökning i avdelningens arbetsuppgifter.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket, som
föranledas av vad departementschefen anfört i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1960;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 512 300
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 3 300
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 3 031 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 144 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 131 400
Summa kronor 7 822 800
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 822 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
93
93 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 99, s. 268 och 269), innebärande en anslagshöjning
av 74 000 kronor, varav 22 000 kronor hänför sig till övriga expenser, 50 000
kronor till publikationstryck, 10 000 kronor till reproduktionsverksamheten
samt 2 000 kronor till postavgifter och transportkostnader, varjämte vid beräkningen
av anslaget hänsyn tagits till en ökning av särskilda uppbördsmedel
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 285 500 kronor.
94 :o) Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning av ny flygel
till ämbetsbyggnaden m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
100, s. 269 och 270) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor.
1957 års riksdag fattade beslut om tillbyggnad av patentverkets ämbetsbyggnad
med två flyglar. För budgetåret 1957/58 anvisades till ändamålet
100 000 kronor, avsedda för uppgörande av ritningar m. m., och för budgetåren
1958/59 och 1959/60 har anvisats investeringsanslag om tillhopa
2 000 000 kronor. Endast den ena flygeln är avsedd att redan från början
helt disponeras av patentverket. Den beräknas stå färdig för inflyttning omkring
årsskiftet 1960/61 och skall i 22 tjänsterum inrymma varumärkesavdelningen
och i 31 tjänsterum eu patentanmälningsavdelning.
Patent- och registreringsverket har hemställt, att ett anslag av 283 000
kronor måtte anvisas för inredning och utrustning m. m. av ifrågavarande
flygel.
Departementschefen lämnar i stort patentverkets medelsberäkning utan
erinran. Med beaktande av att vissa anskaffningar, enligt vad som under
hand inhämtats, kan anstå till sommaren 1961, torde emellertid det för budgetåret
1960/61 erforderliga anslaget kunna begränsas till 225 000 kronor.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Inredning
och utrustning av mj flygel till ämbetsbyggnaden
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.
95:o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. 1 enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 270 och 271), innebärande en anslagshöjning
av 10 000 kronor vilket ungefär motsvarar den del av ökningen
i löne- och pensionskostnader som svarar mot statens anpart i de totala utgifterna
för uppfinnarkontorets administration, hemställer utskottet,
94
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 163 000 kronor.
96:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 102, s. 271), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kronor.
97:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 103, s. 272) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 430 000 kronor.
Från detta anslag bestrides dels de annonskostnader, som överståthållarämbetet
och länsstyrelserna har att erlägga för kungörande av anmälningar
att intagas i förenings- och handelsregistren, dels viss del av patent- och
registreringsverkets tryckningskostnader för utgivande av diverse samlingsregister.
Avgifter, som inflyter i samband med anmälningarna redovisas å riksstatens
inkomstsida under titeln Avgifter för registrering i förenings- m. fl.
register. Avgifterna täcker kostnaderna under förevarande anslag. För budgetåret
1958/59 har inkomsttiteln redovisats med cirka 440 000 kronor. I
riksstatsförslaget för nästa budgetår beräknas inkomsterna till 450 000 kronor.
Departementschefen föreslår en uppräkning av anslaget med 20 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kronor.
98:o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj.t har föreslagit
riksdagen (punkt 104, s. 272—275) att dels godkänna av departementschefen
förordad stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens
fond för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 440 300 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
95
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 400 kronor.
Under anslagsposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör,
i anslutning till försäkringsinspektionens förslag, 9 600 kronor beräknas för
inrättande av en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän kan i samband därmed
minskas med 10 100 kronor, varigenom utgiftsstaten netto nedgår med 500
kronor. För löneklassändringar m. m. torde beräknas minskning med 19 400
kronor, ökningar torde beräknas för rörligt tillägg med 15 700 kronor, för
pensioner med 2 500 kronor, för kompensation för höjda folkpensionsavgifter
med 12 100 kronor och för hyror med 700 kronor. Arbetsgivarebidrag till
den allmänna sjukförsäkringen minskar med 300 kronor. Nettoutgiften enligt
staten kan därmed för budgetåret 1960/61 beräknas till 1 463 300 kronor,
innebärande en ökning med 10 800 kronor.
För avsättning till försäkringsinspektionens fond bör i anslutning till de
principer, som tillämpats sedan inspektionen år 1958 övertog tillsynen över
vissa understödsföreningar och stiftelser, anvisas summan av de bidrag till
försäkringsinspektionen, vilka för nästa budgetår redovisas under inkomsttiteln
Bidrag till försäkringsinspektionen, och det statsbidrag, som därutöver
erfordras för understödsföreningsavdelningens verksamhet. Nyssnämnda
inkomsttitel har i riksstatsförslaget för budgetåret 1960/61 upptagits
med 1 300 000 kronor. Av beloppet beräknas 1 124 000 kronor som bidrag
från försäkringsbolagen och 176 000 kronor som bidrag från understödsföreningarna.
Utgifterna för understödsföreningsavdelningen kan, vid bifall
till vad tidigare föreslagits, beräknas komma att belöpa sig till 459 300
kronor, däri inräknade 15 000 kronor, som anses utgöra understödsföreningsavdelningens
andel av gemensamma kostnader för inspektionen. Med
godkännande av försäkringsinspektionens förslag att av behållningen å tidigare
statsanslag 143 000 kronor skall tagas i anspråk under budgetåret
1960/61, förordas att till täckande av utgifterna för understödsföreningsavdelningens
verksamhet anvisas ett statsbidrag av (459 300 — 176 000 —
143 000 =) 140 300 kronor. Till fonden skulle därvid för budgetåret 1960/61
behöva avsättas sammanlagt (1 300 000 -f- 140 300 =) 1 440 300 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:
Stat
Utgifter
Avlöningar och pensioner:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis........................ 519 500
96
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ 9 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. 423 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... 169 700
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis................ 18 900
6. Pensioner, förslagsvis............... 124 800 1 265 200
Omkostnader:
1. Arbetsgivarbidrag till den allmänna
sjukförsäkringen m. m., förslagsvis ... 6 900
2. Sjukvård m. m., förslagsvis......... 4 000
3. Reseersättningar, förslagsvis........ 33 000
4. Expenser, förslagsvis............... 84 000
5. Hyror, förslagsvis.................. 49 800
6. Publikationstryck, förslagsvis........ 28 000 205 700
Summa kronor 1 470 900
Särskilda uppbördsmedel
1. Registreringsavgifter, förslagsvis..... 7 000
2. Försålda publikationer, förslagsvis . .. 600 7 600
Nettoutgift kronor 1 463 300
b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 440 300
kronor.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. ni.
99:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 105, s. 276 och 277) att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 352 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 341 200 kronor.
Yrkandena om återbesättande resp. indragning av en byrådirektörstjänst
torde bifallas. I anslutning härtill förordas en höjning av ordinarieposten
med 22 600 kronor och minskning av icke-ordinarieposten med 25 500 kro
-
nor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
97
Mot indragning av en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 — medförande ett
minskat medelsbehov av 10 500 kronor — och nedräkning av medlen för
sakkunniga med 10 000 kronor har departementschefen icke något att erinra.
För löneklassändringar beräknas en ökning med 2 200 kronor, för rörligt
tillägg en ökning med 17 500 kronor och för kompensation för höjda folkpensionsavgifter
en ökning med 14 500 kronor.
Utskottet har icke något att invända mot den verkställda anslagsberäkningen
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 294 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t................................. 27 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m., förslagsvis
...................................... 8^2 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 176 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................... 22 500
Summa kronor 1 352 000
b) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 352 000 kronor.
100:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 106, s. 277 och 278), innebärande
dels en ökning med 2 300 kronor för underhåll m. m. av vissa krigsuppeliållsplatser
och med 29 400 kronor för möbelanskaffning till nämnda uppeliållsplatser,
dels en minskning av anslagsposten till reseersättningar med
10 000 kronor, får utskottet, under erinran om att anslagshöjningen utgör
21 700 kronor, hemställa,
alt riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 203 700 kronor.
101 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 107, s. 278 och 279), att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 27 490 000 kronor.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10
opaginerad Kontrollera mot PDF
98
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 24 990 000 kronor.
Riksnämnden hemställer, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
27 490 000 kronor. Den erinrar i sin petitaframställning om att genom beslut
av Kungl. Maj :t den 31 januari 1958 den kredit som från och med den
1 januari 1959 står till riksnämndens förfogande för lagerhållningen bestämts
till 500 milj. kronor. Räntekostnaderna under nästa budgetår har
beräknats med utgångspunkt från att hela detta belopp kommer att tagas
i anspråk.
Departementschefen tillstyrker, att medel anvisas i anslutning till riksnämndens
beräkning av anslaget.
Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen
och tillstyrker alltså, att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes
till 27 490 000 kronor, innebärande en anslagshöjning av 2 500 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
27 490 000 kronor.
Krisförvaltningen
102 :o) Statens handelslicensnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 108, s. 280), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
850 000 kronor.
103:o) Statens handelslicensnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 109, s. 280 och 281), innebärande en sänkning av anslaget
med 12 000 kronor till följd av en beräknad minskning i belastningen
å detsamma, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 85 000 kronor.
104:o) Statliga krisorganen: Avlöningar till viss personal. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 110, s. 281), som innebär att anslaget — från
vilket bestrides avlöningskostnaderna för vissa extra ordinarie tjänstemän
vid statens krisorgan vilkas tjänstgöring vid krisförvaltningen upphört utan
att de kunnat beredas annan fast anställning — uppföres med oförändrat
belopp, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
99
att riksdagen må till Statliga krisorganen: Avlöningar till
viss personal för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 105 000 kronor.
Diverse
105 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 111 och 112, s.
282) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 2 164 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Sjöfartsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 665 000 kronor.
106:o) Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 113, s. 282—285) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 259 000 kronor.
Från anslaget, vilket för innevarande budgetår är uppfört med 246 000
kronor, bestrides för närvarande Sveriges andel i kostnaderna för följande
ändamål, nämligen internationella byrån i Paris för utställningar, patentunionens
internationella byrå i Bern, internationella valfångstkommissionen,
internationella rådgivande bomullskommitlén (ICAC), internationella organisationen
för fyrtekniska frågor (IALA), internationella hydrografiska
byrån, mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO), internationell
ispatrulleringstjänst i norra Atlanten och ett kombinerat livräddnings-
och väderleksskepp i Nordsjön samt därjämte utgifterna för handelssjöfartens
dirigering.
Departementschefen anser sig böra tillstyrka en höjning av Sveriges medlemsavgift
till patentunionens internationella byrå i Bern, bland annat på
grund av de vidgade arbetsuppgifterna hos byrån, och räknar härför ökning
av anslagsposten med 7 500 kronor.
Då det bedömes önskvärt att stationeringstiden för livräddnings- och väderleksfartyget
i Nordsjön förlängs till att avse hela vintersäsongen, tillstyrkes
en uppräkning av ifrågavarande post med 2 000 kronor.
Departementschefen finner sig även böra tillstyrka ordinarie svenskt deltagande
i eu inom Förenta Nationerna nyupprältad internationell studiegrupp
för bly- och zinkfrågor och beräknar härför 5 000 kronor.
I enlighet med sjöfartsstyrelsens förslag bör posten till internationella or
7t
Bihang till riksdagens protokoll 1060. 6 samt. Nr 10
100
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
ganisationen för fyrtekniska frågor (IALA) nedräknas med 1 450 kronor.
För övriga ändamål räknas med oförändrat medelsbehov.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 259 000 kronor.
107 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 114, s. 285) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.
Från anslaget har bestridits kostnaderna för svenska delegationen och
svenska kommittén för nordiskt ekonomiskt samarbete samt för Sveriges
deltagande i dels Nordiska kommittén för konsumentfrågor, dels tre nordiska
kommittéer rörande hälsotjänst för sjöfolk (Nordiska rådets rekommendation
nr 32/1958). Vidare har anslaget belastats med vissa kostnader i
samband med överläggningar mellan representanter för de nordiska patentverken
i frågor av betydelse för det nordiska patentsamarbetet. Från och
med den 1 januari 1960 bestrides tillfälligt kostnaderna för svenska kommittén
för nordiska patent från anslaget till Kommittéer och utredningen
genom sakkunniga.
Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår är svårt att uppskatta,
då definitiv ställning ännu icke hunnit tas till organisationen av det sekretariat
som erfordras för att biträda de svenska representanterna i den nordiska
ministerkommitté och det nordiska samarbetsutskott, som inrättats
i anslutning till Nordiska rådets rekommendation nr 12/1959. Då i vart fall
någon mera väsentlig ökning av de totala utgifterna icke är att räkna med,
torde anslaget för budgetåret 1960/61 upptagas med oförändrat belopp.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
108:o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 115, s. 286—288), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 550 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
101
109:o) Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 116, s. 288) torde anslaget, från vilket bestrides svenska
statens andel i kostnaderna för en gemensam nordisk turistkampanj
i Amerikas förenta stater, böra uppföras med oförändrat 104 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Turist propaganda i Amerikas förenta
stater för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 104 000
kronor.
110:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 117, s. 288—291) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 11 500 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Carl Albert Anderson och Erik Svedberg (I: 109) och den andra inom
andra kammaren av herr Kellgren m. fl. (II: 129), i vilka hemställts att riksdagen
i skrivelse till regeringen ger uttryck för sin önskan att ungdomsschacket
jämställes med övrig idrottsrörelse och i enlighet härmed av tipsmedel
beviljas ett årligt anslag, utgående med förslagsvis en krona per aktiv
ungdom, eller med 30 000 kronor för budgetåret 1960/61,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Hamrin-Thorcll m. fl. (I: 385) och den andra inom andra kammaren av
herr Hamrin m. fl. (II: 225), i vilka hemställts, att riksdagen i anslutning
till behandlingen av anslaget till fonden för idrottens främjande måtte besluta,
att ingen del av detta anslag får disponeras för stöd åt boxningssporten,
dels ock en inom andra kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl.
väckt motion (II: 128), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
Avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1960/61 anvisa
ett belopp av 16 873 900 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 129,
II: 225 och II: 128.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 000 000 kronor.
Anspråken på idrottsfonden stiger oavbrutet, sammanhängande bl. a. med
att ett allt större antal ungdomar söker sig till idrottsrörelsen, samtidigt
som idrottsorganisationernas inkomster genom betalande publik vid idrottsarrangemang
sjunker. I det förstnämnda hänseendet noteras, att under år
1958 nära 800 000 personer deltog i aktiv idrott och att ledarnas antal utgjorde
130 000. En verksamhet av denna omfattning har uppenbarligen ett
mycket stort värde för ungdomsarbetet och över huvud laget för folkhälsan.
När det gäller idrotten som ungdomsfoslrande faktor vill departementschefen
erinra om de uttalanden och rekommendationer som framförts av
102
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960
Riksidrottsförbundets ungdomsutredning 1959. Det heter i utredningens nyligen
avgivna betänkande, att idrotten och dess organisationer är ett av de
bästa medel, som samhället har till sitt förfogande för att övervinna den nuvarande
ungdomskrisen, kännetecknad framför allt av en stigande brottslighet,
omfattande allt lägre åldersgrupper. Utredningen understryker därför betvdelsen
av att tillräckliga resurser ställs till idrottsrörelsens förfogande, så att
arbetet med kraft kan inriktas bl. a. på att slussa in barn och ungdomar i
idrottsföreningarna på ett så tidigt åldersstadium som möjligt.
Rörande värdet av den roll, som idrotten spelar inom den samlade ungdomsvården,
ansluter departementschefen sig till vad som uttalas i Riksidrotlsförbundets
utredning. Under de senaste åren har också via idrottsfonden
avsevärt ökade medel tillförts idrottsrörelsen, varigenom skilda önskemål
på området kunnat i vidgad utsträckning tillgodoses. Även för nästa budgetår
torde en uppräkning av anslaget böra komma till stånd, och det föreslås
att avsättningen till idrottsfonden för budgetåret 1960/61 bestämmes till
11 500 000 kronor, ökningen 500 000 kronor torde huvudsakligen böra disponeras
för stödet åt föreningarna och för bidrag till idrottsanläggningar.
Till riksdagens kännedom torde i detta sammanhang böra bringas att Aktiebolaget
Tipstjänst anordnat eu extra tipsomgång, avseende engelska fotbollsmatcher
under annandag jul 1959, samt att Kungl. Maj:t den 18 december
1959 föreskrivit, att vinsten å ifrågavarande tipsomgång skall tillföras
idrottsfonden. Ur fonden har samma dag till Stockholms stadion anvisats
52 700 kronor till täckande av en sedan verksamhetsåret 1957—1958 balanserad
förlust på stadions verksamhet. Vinsten i sagda tipsomgång torde
böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande att användas — utom som ersättning
till fonden för det den 18 december 1959 anvisade beloppet — i första hand
för Stockholms stadion.
Utskottet. Förevarande anslag har under senare år successivt ökats. För
att förbättra möjligheterna att ekonomiskt stödja idrottsverksamheten har
departementschefen även för nästa budgetår föreslagit en uppräkning av
anslaget. Utskottet tillstyrker, att en sådan uppräkning kommer till stånd
men anser sig i rådande statsfinansiella läge icke kunna medverka till en
höjning därutöver. Motionen II: 128 avstyrkes sålunda.
Vad angår det motionsvis framförda yrkandet att boxningssporten icke
måtte komma i åtnjutande av någon del av anslaget, vill utskottet ännu en
gång erinra om sitt av 1957 års riksdag godkända utlåtande i anledning av
då föreliggande motioner rörande boxningssporten, vilket var av innebörd
att riksdagen icke lämpligen borde uttala sig angående vilka idrottsgrenar
som borde ifrågakomma för erhållande av bidrag från idrottsanslaget. Utskottet
vall också erinra om alt chefen för inrikesdepartementet i fjol med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat en sakkunnig för att i samråd
med Sveriges riksidrottsförbund och Svenska boxningsförbundet följa
boxningssportens skadeverkningar samt därest särskilda åtgärder befinnas
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
103
påkallade inkomma med lämpliga förslag. Under hänvisning härtill avstyrkas
motionerna I: 385 och II: 225.
I motionerna I: 109 och II: 129 har hemställts, att riksdagen ville uttala
sig för att ungdomsschacket bör vara att betrakta som en del av idrottsrörelsen
och därigenom erhålla bidrag av tipsmedel. Det synes utskottet böra ankomma
på vederbörande organisation att i första hand hos Kungl. Maj:t
göra framställning om bidrag från anslaget. Enligt vad utskottet inhämtat
har så icke skett i nu förevarande fall. Utskottet vill erinra om att sådant
bidrag kan tilldelas även organisation, som icke är ansluten till Riksidrottsförbundet.
Under hänvisning tillika till vad utskottet i det föregående anfört
beträffande boxningssporten avstyrkas motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 128, till Avsättning till fonden
för idrottens främjande för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 11 500 000 kronor;
b) att motionerna 1: 385 och II: 225 icke må av riksdagen
bifallas;
c) att motionerna I: 109 och II: 129 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
lll:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 291 och 292), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
1 400 000 kronor.
112:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 119, s. 292 och 293) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett anslag av 24 100 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist (I: 24) och den andra inom andra kammaren av herr Christenson
i Malmö (II: 38), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att
öka avsättningen till lotterimedelsfonden för budgetåret 1960/61 med 15
procent,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 380) och den andra inom andra kammaren
av herr Wahlund (11:457), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, dels om åtgärder och förslag snarast till
genomförande av kulturfondsutredningens principbetänkande beträffande
104
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1060
lotterimedlens användning och fördelning, dels om förslag att den föreslagna
fonden för särskilda kulturella ändamål skall erhålla ett väsentligt förhöjt
grundbelopp, eventuellt genom ett engångslotteri, samt om att — därest en
dylik fond inrättas -— densamma i likhet med teater- och musikfonden skall
administreras av ecklesiastikdepartementet, dels ock om framläggande av
förslag till nästa års riksdag om avsättning till lotterimedelsfonden med
minst 25 % av lotteriinkomsterna att fördelas till den föreslagna teater- och
musikfonden samt till fonden för särskilda kulturella ändamål.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 38
och I: 380.
Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 21 800 000 kronor.
Huvudparten av de medel, som via detta anslag tillföres lotterimedelsfonden,
disponeras för bidrag till teatrar och orkestrar. Återstoden användes för
att tillgodose tillfälliga kulturella och andra ändamål. Anspråken på fonden
är betydande. Departementschefen framhåller, att det givetvis i och för sig
vore önskvärt om anslaget kunde höjas till sådan nivå, att alla väl motiverade
framställningar om bidrag ur fonden kunde tillgodoses. Av statsfinansiella
skäl är emellertid detta icke möjligt.
Större delen av anslagen till teatrar och orkestrar avser löne- och pensionskostnader,
vilket innebär att fonden varje år belastas med betydande
automatiska kostnadsökningar, vilka i första hand bör kompenseras. Härutöver
torde för nästa budgetår medel böra beräknas för bl. a. bidrag till den
beslutade nya stadsteatern i Stockholm. Departementschefen uppskattar det
ökade medelsbehovet under budgetåret 1960/61 till sammanlagt 2,3 milj.
kronor, varigenom avsättningen till fonden kommer att uppgå till sammanlagt
24 100 000 kronor.
I detta sammanhang torde bringas till riksdagens kännedom att Kungl.
Maj:t genom beslut den 27 november 1959 medgivit att Svenska penninglotteriet
aktiebolag finge under 1960, liksom under tidigare år, anordna ett särskilt
lotteri till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, omfattande
högst 165 000 lotter å 100 kronor.
Utskottet. Under senare år har en ganska betydande förstärkning skett av
förevarande anslag. För budgetåret 1958/59 uppräknades det med drygt 1
miljon kronor och för budgetåret 1959/60 med ytterligare 2 miljoner kronor.
Utskottet vill erinra om att huvudparten av de medel, som via detta anslag
tillförts fonden, disponerats för bidrag till teatrar och orkestrar. I sistnämnda
avseende må nämnas, att av det för sistförflutna budgetår beviljade anslaget
å 19,8 miljoner kronor anvisades enbart för teaterverksamhet ett sammanlagt
belopp av 15,5 miljoner kronor. För orkesterverksamhet anslogs för
samma budgetår 1,9 miljon kronor.
: Utskottet anser sig böra jämväl för nästa budgetår medverka till en uppräkning
av förevarande anslag. Departementschefen har förordat en höjning
av detsamma med 2,3 miljoner kronor. Såsom departementschefen framhål
-
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
105
lit vore det givelvis i och för sig önskvärt, att anslagsramen gjordes så vid,
att alla väl motiverade framställningar om bidrag ur fonden kunde tillgodoses.
Detta låter sig emellertid av statsfinansiella skäl icke göra. Under
hänvisning härtill vill utskottet biträda departementschefens förslag till medelsanvisning.
Härav följer, att utskottet avstyrker motionerna 1:24 och
II: 38, i vilka hemställts att anslaget måtte ökas med 15 procent för att i
första hand tillgodose teatrarnas behov av ökade medel.
Utskottet vill erinra om att 1948 års kulturfondsutredning, som år 1955
framlade sitt betänkande, hade till uppgift att utreda och avgiva förslag
rörande frågorna om de ändamål, till vilka lotterimedel, som icke skulle
tillföras allmänna budgeten, kunde utgå samt om formerna för medlens fördelning.
Utredningens förslag innebar bland annat, att i stället för lotterimedelsfonden
skulle inrättas två fonder, den ena benämnd teater- och musikfonden
och den andra kallad fonden för särskilda kulturella ändamål.
Vidare borde enligt utredningen vissa ändamål, som tillgodosåges av fondmedel,
erhålla medel över riksstaten. Utredningen berörde även frågan om
lämpliga åtgärder för att främja landsbygdens kulturliv.
Utredningens förslag ha så till vida beaktats att, på sätt av det föregående
framgår, lotlerimedelsanslaget successivt ökats, varigenom ändamålsfördelningen
förbättrats till landsbygdens och de mindre tätorternas fördel. Däremot
har ställning icke tagits till utredningens förslag i övrigt. I syfte att
närmare överse läget beträffande teaterverksamheten på landsbygden tillsattes
1955 års provinsteaterutredning. Vidare kan nämnas, att med hänsyn till de
alltmer stegrade kraven på bidrag av statsmedel till Operan departementschefen
förra året tillsatte en utredning om Operans ekonomi och därmed
sammanhängande förhållanden.
Utskottet anser lämpligt, att, innan ställning tages till kulturfondsutredningens
förslag, resultatet av de i det föregående nämnda utredningarna avvaktas.
Utskottet är därför icke berett tillstyrka bifall till motionerna I: 380
och 11:457, i vilka hemställts om ett genomförande av kulturfondsutredningens
förslag i fråga om lotterimedlens användning och fördelning. Ej
heller kan utskottet tillstyrka förslaget om att riksdagen nu skall uttala sig
om beräkningarna av lotterimedelsanslaget för budgetåret 1961/62.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 24 och II: 38, till Avsättning
till lotterimedelsfonden för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 24 100 000 kronor;
b) att motionerna 1:380 och 11:457 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
113:o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 120, s. 293 och 294), som innebär att anslaget — vilket för
nästa budgetår jämväl belastas med kostnaderna för statens krigstrafiknämnd
— nedräknas med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
106
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 38 000
kronor.
114:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 294), innebärande en av minskad belastning
föranledd anslagssänkning av 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 550 000 kronor.
115:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s.
294), innebärande en av ökad belastning föranledd uppräkning av anslaget
med 29 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
Uppskjutna frågor
116:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten
42; Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet,
punkten 45; Bidrag till institutet för optisk forskning,
punkten 93: Bidrag till handelshögskolan i Stockholm,
punkten 94; Bidrag till handelshögskolan i Göteborg samt
punkten 95: Handelshögskolorna: Stipendier;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 20 april 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kamaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Bergman,
Holmqvist, Pålsson Jacobsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar
Söderberg och Svärd; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Thapper, Staxäng, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström,
Lundqvist i Trollhättan, Hansson i Skegrie, Nihlfors, Hansson i önnarp, fru
Lewén-Eliasson, herr Heckscher, fröken Vinge och herr Gustafsson i Uddevalla;
dock
att herr Petterson i Degerfors deltagit i stället för herr Gustafsson i
Uddevalla vid behandlingen av punkterna 59—116.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
107
Reservationer
1) vid punkten 4 (Kommerskollegium: Avlöningar) av herrar Svärd, Skoglund
i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels första stycket i utskottets yttrande på s. 4 bort ha följande lydelse:
»Departementschefen har föreslagit, att åtgärder vidtagas för en förbättring
av korttidsstatistiken över produktion, order och lager inom industrien
och att 50 000 kronor måtte anvisas för ändamålet. Utskottet finner för sin
del, att den snabbstatistik, som insamlas av branschorganisationerna, i stort
sett bör vara tillräcklig för bedömning av läget inom respektive industribranscher.
Däremot kan det — såsom Sveriges industriförbund framhållit
— finnas anledning överväga om lageruppgifter böra inhämtas i något större
omfattning än hittills från vissa företag, där lagerförändringarna spela
en samhällsekonomiskt viktig roll. Detta synes dock kunna ske inom ramen
för nuvarande anslag. Med hänsyn till det anförda föreslår utskottet, som
biträder motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu är i fråga, att anslagsposten
Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska byrån i förhållande till
Kungl. Maj :ts förslag minskas med 50 000 kronor och alltså uppföres med
183 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande lydelse:
»att
riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag,
med avslag å motionerna I: 389 och II: 337 samt med bifall
till motionerna 1: 383 och II: 339, sistnämnda båda motioner
såvitt nu är i fråga,
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
....................................... 1 285 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .......................... 10 800
3. Avlöningar till tillfällig personal vid statistiska
byrån, förslagsvis .................... 183 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 527 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 472 300
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 60 000
Summa kronor 3 538 200
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 538 200 kronor.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
108
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
2) vid punkten 10 (Näringsfrihetsrådet: Avlöningar) av herrar Svärd,
Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 384 och II: 338 och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
»Då näringsfrihetsrådet, ombudsmannaämbete! för näringsfrihetsfrågor
samt statens pris- och kartellnämnd inrättades, avsågs därmed att skapa de
organisatoriska förutsättningarna för att tillräckligt effektivt kunna ingripa
mot samhällsskadliga verkningar av konkurrensbegränsningar och för
att tillräckligt ingående kunna följa prisutvecklingen och de faktorer, som
påverka denna.
Enligt utskottets mening har utvecklingen under efterkrigstiden icke visat
något ökat behov av statlig övervakning av pris- och konkurrensförhållandena
inom näringslivet. Under senare år har inom detta skett en betydande
självsanering. Inom distributionsledet ha nya försäljningsformer börjat tilllämpas,
vilket lett till ökad konkurrens företagen emellan. Den fortskridande
liberaliseringen av handels- och valutapolitiken har även medfört en
hårdare priskonkurrens. Denna kan förväntas bli ytterligare skärpt genom
vårt lands anslutning till det europeiska frihandelsområdet.
Med hänsyn till den antydda utvecklingen torde den statliga övervaknings-
och utredningsverksamhet, som avser pris- och konkurrensförhållandena
inom näringslivet, kunna begränsas och en krympning och anpassning
ske av de myndigheters organisation, som handha denna verksamhet. Vad
angår pris- och kartellnämnden synes kunna övervägas den vid nämndens
inrättande alternativt föreslagna anordningen att till kommerskollegium anknyta
en pris- och kartellbyrå samt en rådgivande nämnd. Enligt utskottets
mening bör det finnas möjlighet att redan under innevarande år verkställa
erforderliga undersökningar och framlägga förslag till en organisatorisk
anpassning av berörda myndigheters verksamhet. En ändrad organisation
skulle då kunna genomföras från och med den 1 januari 1961.
Anslagen för nästa budgetår till avlöningar och omkostnader för angivna
myndigheter böra fastställas med beaktande av det anförda. I motionerna
har hemställts, att myndigheternas avlöningsanslag måtte för budgetåret
1960/61 anvisas med tillhopa 1 415 000 kronor och omkostnadsanslagen
med tillhopa 321 500 kronor. Utskottet har icke något att erinra mot de
förordade utgiftsramarna och föreslår, att fördelningen mellan de berörda
anslagen sker så, att näringsfrihetsrådets, ombudsmannaämbetets för näringsfrihetsfrågor
samt pris- och kartellnämndens avlöningsanslag anvisas
med respektive 74 000 kronor, 173 700 kronor och 1 167 300 kronor samt
deras omkostnadsanslag med respektive 10 000 kronor, 18 000 kronor och
293 500 kronor.
Vad angår verksamheten under andra halvåret torde det böra uppdragas
åt Kungi. Maj :t att till innevarande riksdags höstsession framlägga förslag
till sådan organisation av myndigheterna, att utgifterna för dessa kunna
under den angivna tiden hållas inom den i motionerna angivna kostnadsramen,
ca 538 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
109
Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för näringsfrihetsrådet,
att tillämpas tills vidare under budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 31 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 35 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 6 100
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .................................. 1 900
Summa kronor 74 000
b) till Nåringsfrihetsrådet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 74 000 kronor;
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 384 och
11:338, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte vid 1960 års riksdags höstsession framlägga
förslag till sådan omorganisation av nåringsfrihetsrådet,
ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor samt statens
pris- och kartellnämnd, att verksamheten inom dessa under
tiden den 1 januari 1961 till den 30 juni 1961 kan bedrivas
inom en kostnadsram av omkring 538 000 kronor.»
3) vid punkten 11 (Nåringsfrihetsrådet: Omkostnader) av herrar Svärd,
Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka under åberopande av
den med 2) betecknade reservationen ansett, att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga, till Nåringsfrihetsrådet: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.»
4) vid punkten 12 (Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar)
av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher,
vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett, att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 384 och 11:338, såvitt nu är i fråga,
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga,
8 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 10
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
a) godkänna följande avlöningsstat för ombudsmannaämbete!
för näringsfrihetsfrågor, att tillämpas tills vidare under
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 130 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 39 300
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 4 400
Summa kronor 173 700
b) till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
173 700 kronor.»
5) vid punkten 13 (Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor: Omkostnader)
av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher,
vilka under åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu är i fråga,
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga, till Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 18 000 kronor.»
6) vid punkten It (Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar) av herrar
Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka under åberopande
av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens pris- och
kartellnämnd, att tillämpas tills vidare under budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 80 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 34 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 735 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 285 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960 1X1
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................ 32 500
Summa kronor 1 167 300
b) till Statens pris- och kartellnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 167 300
kronor.»
7) vid punkten 15 (Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader) av
herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka under
åberopande av den med 2) betecknade reservationen ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna 1: 384 och II: 338, såvitt nu är i fråga, och att därför
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 384 och II: 338, såvitt nu
är i fråga, till Statens pris- och kartellnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 293 500
kronor.»
8) vid punkten 36 (Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar) av
herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu är i fråga,
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Vid 1956 års riksdag genomfördes en väsentlig förstärkning av det statliga
stödet åt forskning och upplysning på konsumentvaruområdet. En upprustning
var säkerligen motiverad. Det kan dock ifrågasättas, om icke verksamheten
hade bort givas en organisatoriskt och ekonomiskt mera begränsad
omfattning än vad som blev fallet. Det må i detta sammanhang även
erinras om den skärpning i pris- och kvalitetskonkurrens, som blivit följden
av den fortskridande handelsliberaliseringen och som kan förväntas bli
ännu mera markerad genom vårt lands anslutning till sjustatsmarknaden.
En omprövning och anpassning av de statliga insatserna på konsumentvaruforskningens
område bör därför ske. Vid en sådan omprövning måste hänsyn
även tagas till det statsfinansiella läget.
Det torde, såsom i motionerna föreslagits, böra uppdragas åt Kungl. Maj :t
att till innevarande riksdags höstsession framlägga förslag till nya riktlinjer
för konsumentupplysningens bedrivande inom en kostnadsram för halvt budgetår
om cirka 488 200 kronor. Den nya organisationen bör träda i kraft
från och med den 1 januari 1961. Som följd därav bör en minskning komma
till stånd av konsumentinstitutets avlönings- och omkostnadsanslag till
respektive 543 000 och 179 600 kronor, av anslaget till statens konsumentråd
till 50 200 kronor samt av anslaget till konsumcntvaruforskning och konsumentupplysning
till 400 000 kronor.
Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,
112
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, i vad de
avse medelsanvisningen,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för
konsumentfrågor, att tillämpas tills vidare under budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................... 19 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 2 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 410 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 98 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 11900
Summa kronor 543 000
b) till Statens institut för konsumentfrågor: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 543 000
kronor;
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 383 och
II: 339, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att förslag till
ny organisation för konsumentvaruforskningens och konsumentupplysningens
bedrivande måtte utarbetas i enlighet
med i motionerna angivna riktlinjer och föreläggas 1960 års
riksdags höstsession.»
9) vid punkten 37 (Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader)
av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Slaxäng och Heckscher, vilka under
åberopande av den med 8) betecknade reservationen ansett att utskottet bort
med bifall till motionerna I: 383 och II: 339 föreslå, att anslaget minskas till
179 600 kronor och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att
riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu
är i fråga, till Statens institut för konsumentfrågor: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
179 600 kronor.»
10) vid punkten 38 (Statens konsumentråd) av herrar Svärd, Skoglund i
Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka under åberopande av den med 8)
betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna
I: 383 och II: 339 föreslagna anslagsminskningen och att därför utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
113
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu
är i fråga, till Statens konsumentråd för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 50 200 kronor.»
11) vid punkten 39 (Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning)
av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka
under åberopande av den med 8) betecknade reservationen ansett att utskottet
bort tillstyrka den i motionerna 1:383 och 11:339 föreslagna anslagsminskningen
och att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu
är i fråga, till Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.»
12) vid punkten 46 (Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi).
a) av herrar Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 272 och II: 327 föreslagna
anslagsminskningen och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 33 börjar med »För fullföljande»
och på s. 34 slutar med »till utförande», bort ha följande lydelse:
»I det följande kommer utskottet att föreslå bl. a., att en översyn av Atombolagets
interna organisation verkställes i syfte att undersöka möjligheterna
för åstadkommande av en klarare gränsdragning mellan de statliga och enskilda
intressena och i samband därmed begränsningar i bolagets verksamhet.
Det är givetvis icke möjligt att nu bedöma, vilka besparingar som härvid
kunna vinnas. Såsom i motionerna I: 272 och II: 327 framhållits böra självfallet
icke några åtgärder vidtagas, som kunna vara ägnade att försena eller
försvåra en utbyggnad av energiförsörjningen motsvarande det beräknade
behovet. Med hänsyn till att reaktorprogrammet förskjutes ett par år
framåt i tiden, har delegationen för atomenergifrågor ansett, att den höga
utbyggnadstakten inom Atombolaget bör avsaktas i motsvarande mån. Departementschefen
har emellertid funnit sig böra föreslå samma anslagstilldelning
som för innevarande budgetår, 98,1 miljoner kronor. Utskottet anser
med hänsyn till det anförda, att även med fasthållande av den av Kungl.
Maj:t angivna målsättningen en icke oväsentlig utgiftsbegränsning bör kunna
ernås för nästa budgetår. Utrymmet för rationaliseringar och förenklingar
synes nämligen vara betydande. Därtill kommer, att det begärda anslaget
till reaktorer svårligen torde kunna utnyttjas under nästkommande
budgetår. Utskottet föreslår därför i enlighet med yrkandet i förenämnda
motioner, att anslaget upptages med 88,1 miljoner kronor, vilket innebär eu
besparing om 10 miljoner kronor.»
dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:
114
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 272 och II: 327, i vad de
avse medelsanvisningen, till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 88 100 000 kronor;»
b) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Påtsson,
Jacobsson, Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Ståhl, Hansson i Skegrie,
Nihlfors, Hansson i Önnarp, Heckscher och fröken Vinge, vilka ansett att
utskottet i anledning av motionerna I: 272 och II: 327 samt I: 386 och II: 479,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, bort hemställa om utredning rörande
Aktiebolaget Atomenergis organisation m. m. samt målsättningen m. m. för
nämnda bolag och att därför
dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 34 börjar med »I nyssnämnda»
och på s. 35 slutar med »samma styrka», bort ersättas med text
av följande lydelse:
»De förseningar, som drabbat det svenska atomenergiprogrammet, äro
ägnade att inge oro med tanke på det läge, som Sveriges energiförsörjning
under 1970-talet kan komma att befinna sig i, såvida icke tillfredsställande
framsteg göras i fråga om utnyttjande av atomkraften.
Stora ansträngningar böra därför vidtagas att undvika ytterligare förseningar
av utvecklingen av en inhemsk linje, som bygger på reaktorer med
naturligt uran. Därav följer, att produktionen inom landet av erforderliga
råvaror framstår som ett förstahandsintresse.
Utskottets här uttalade uppfattning innebär emellertid icke, att utskottet
skulle finna import av praktiskt prövade utländska reaktorkonstruktioner
oförenlig med utvecklingen av det inhemska programmet. Tvärtom
torde det kunna ifrågasättas, om icke sådan import, som skulle bredda basen
för landets försörjning med atomenergi, också kunde främja denna utveckling.
I såväl motionerna I: 386 och 11:479 som motionerna I: 272 och II: 327
hemställes om utredning angående atomenergiarbetets fortsatta uppläggning.
Utskottet finner dessa yrkanden mot bakgrunden av tidigare av riksdagen
fattade beslut och uppnådda delvis otillfredsställande resultat i princip
befogade. Vid en dylik utredning bör undersökas, på vad sätt målsättningen
i fråga om AB Atomenergis uppgifter kan klarare fastställas och hur
gränserna för dess arbetsuppgifter böra dras. Den statliga administrationen
av atomenergifrågorna bör likaledes omprövas, varvid särskild uppmärksamhet
bör ägnas möjligheterna att sammanföra alla hithörande frågor
till ett och samma departement; atomenergidelegationens ställning bör
också övervägas.
Utredningen bör vara allsidigt sammansatt och bl. a. innesluta företrädare
för dels AB Atomenergi, dels den enskilda industrien och dels kraftproducenterna
samt ha tillgång till erforderlig expertis.»
dels ock utskottets hemställan under c) bort ha följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
115
»c) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:272
och II: 327 samt I: 386 och II: 479, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning
och förslag om en klarare målsättning för det fortsatta
atomenergiarbetet och för Aktiebolaget Atomenergis
verksamhet samt om de rationaliseringar och förändringar i
bolagets organisation, som därav kunna föranledas;»
c) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Pålsson,
Jacobsson, Svärd, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Ståhl, Hansson i Skegrie,
Nihlfors, Hansson i Önnarp, Heckscher och fröken Vinge, vilka ansett att
utskottet i anledning av motionerna 1:386 och 11:479, såvitt nu är i fråga,
samt motionen II: 346 bort hemställa om utredning rörande kontroll- och
säkerhetsfrågornas handläggning och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 35 börjar med »Utskottet
finner» och på s. 36 slutar med »biträda utredningsyrkandet», bort utgå,
dels att före näst sista stycket i utskottets yttrande på s. 36 bort införas
ett nytt stycke av följande innehåll:
»Utskottet finner likväl för sin del vissa skäl tala för en förändrad organisation
av säkerhetskontrollen, exempelvis enligt de riktlinjer, som i ifrågavarande
motioner förordats. Visserligen förfogar bolaget över en så stor del
av landets expertis på reaktortekniska kontroll- och säkerhetsfrågor, att
bolagets medverkan därvid i ena eller andra formen kan komma att visa sig
svår att undvara. Ehuru reaktorförläggningskommittén formellt sett endast
är ett beredande organ och de egentliga ställningstagandena ske inom atomdelegationen,
medför dock reaktorförläggningskommitténs sammansättning,
att dess yttranden få betydande tyngd. Det är emellertid av stor betydelse
ur flera synpunkter, att kontroll- och säkerhetsfrågornas handläggning
omdanas så, att allmänhetens förtroende bevaras och stärkes. Även
upplysningsverksamheten till allmänheten är av betydelse i detta sammanhang.
Utskottet finner därför en förutsättningslös prövning av i sammanhanget
lämpliga organisationsformer motiverad. Med hänsyn till det omfattande
internationella samarbetet inom atomenergiområdet bör vid en
sådan prövning även den möjligheten kunna övervägas att i ökad omfattning
anlita utländsk expertis.»
dels ock utskottets hemställan under d) bort ha följande lydelse:
»d) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:386
och 11:479, såvitt nu är i fråga, samt motionen 11:346, i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en förutsättningslös
utredning angående kontroll- och säkerhetsfrågornas
handläggning.»
13) vid punkten 48 (Bidrag till företagareföreningar m. fl.)
a) beträffande statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag
m. in.
opaginerad Kontrollera mot PDF
116
Statsutskottets utlåtande nr JO år 1960
1) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i
Önnarp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 382 och II:
478 om uppräkning av lånegarantiramen till 135 miljoner kronor och att
därför
dels det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 53 börjar med »Vad angår»
och på s. 54 slutar med »att ställa», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Vad angår kreditgarantiramen är denna för innevarande budgetår bestämd
till 30 miljoner kronor. Departementschefen har föreslagit en utvidgning
av ramen för nästa budgetår till 35 miljoner kronor. I motionerna I:
382 och II: 478 har yrkats, att garantiramen skall fastställas till 135 miljoner
kronor. Den begärda ökningen borde enligt motionärerna disponeras i syfte
att underlätta anpassningen till den europeiska frihandelsmarknaden och
motverka riskerna för lokal arbetslöshet, varigenom även behovet av omflyttning
av arbetskraft och därmed följande problem bl. a. på inflyttningsorternas
bostadsmarknad skulle motverkas. Utskottet finner de i motionerna
förordade riktlinjerna ligga inom ramen för det allmänna syfte med kreditstödet,
som utskottet i det föregående anslutit sig till. Utskottet vill jämväl
understryka angelägenheten av att de med den förändrade handelssitualionen
i Västeuropa följande problemen uppmärksammas och motverkas på
ett tidigt stadium. Med hänsyn till de kreditsvårigheter, som för närvarande
råda för många mindre och medelstora företag inom berörda sektorer, finner
sig utskottet därför böra tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 382 och II: 478, såvitt nu
är i fråga, medgiva, att statsgaranti för lån till hantverksoch
industriföretag m. m. må under budgetåret 1960/61 beviljas
intill ett belopp av 135 000 000 kronor;»
2) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Ståhl, Nihlfors
och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet i anledning av motionerna I: 382
och II: 478 bort tillstyrka en uppräkning av lånegaranliramen till 50 000 000
kronor och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 53 börjar med »Utskottet
biträder» och på s. 54 slutar med »att ställa», bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 382 och II: 478 har hemställts om en garantiram på 135
miljoner kronor, vilket motiverats med behovet av ökade medel i syfte att
underlätta anpassningen till den europeiska frihandelsmarknaden och motverka
en av omflyttning betingad arbetslöshet. I anledning härav vill utskottet
helt allmänt framhålla, att det givetvis är angeläget, att den mindre
företagsamhetens problem beaktas i det nya marknadsläget dels för att mildra
uppkommande svårigheter, dels för att tillvarataga de utvecklingsmöjligheter,
som kunna komma att öppna sig. Ur denna synpunkt ter sig en uppräkning
av garantiramen nödvändig, dock ingalunda i den omfattning som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
117
förutsätts i nämnda motioner. Som departementschefen framhållit komma
nämligen de krav, som betingas av den ändrade marknadsbilden, att aktualiseras
först successivt. Med hänsyn härtill torde en utökning av ramen böra
begränsas till högst 50 miljoner kronor.»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 382 och 11:478, såvitt nu är i fråga,
medgiva, att statsgaranti för lån till hantverks- och industriföretag
m. m. må under budgetåret 1960/61 beviljas intill ett
belopp av 50 000 000 kronor;»
b) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Johannes Andersson, Pålsson,
Jacobsson, Söderberg, Åkerström, Thapper, Ståhl, Lundqvist i Trollhättan,
Hansson i Skegrie, Nihlfors, Hansson i Önnarp, fröken Vinge och herr Gustafsson
i Uddevalla, vilka ansett att utskottet i anledning av motionerna
I: 186 och II: 232, I: 381 och II: 477 samt I: 274 och II: 329, de båda sistnämnda
såvitt nu är i fråga, bort tillstyrka en uppräkning av förevarande
anslag till 1 000 000 kronor, varav 700 000 kronor till administrationskostnader
och 300 000 kronor till subventioner, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 54 börjar med »Redan dessa»
och på s. 55 slutar med »sig nödvändig», bort ha följande lydelse:
»Vid bedömning av anslagsbehovet för nästa budgetår må först konstateras,
att de olika företagareföreningarnas resurser i fråga om personal och
administration i övrigt variera avsevärt och att en ökning av kostnadsramen
ter sig motiverad med hänsyn till mindre och svagare föreningars behov av
en förstärkning i nämnda hänseende. Härtill komma de ökade anspråk,
som med den successivt ändrade marknadsbilden komma att ställas på föreningarnas
tjänster. Härvidlag är det icke enbart fråga om en ökad långivning
utan även om en effektivare rådgivnings- och serviceverksamhet,
som stöder företagen i deras strävanden att rationalisera och anpassa produktionen
och utveckla försäljningsverksamheten. Vad angår frågan om
vilka medel, som stå till förfogande för att täcka föreningarnas administrationskostnader,
vill utskottet erinra om de ändrade bestämmelserna för räntesättningen.
Avskaffandet av den tvååriga räntefriheten kommer att medföra
en icke obetydlig minskning av föreningarnas inkomster. Storleken
av denna minskning har bedömts olika, men det finns under alla förhållanden
skäl antaga, att den blir större än den som departementschefen utgått
från vid sina anslagsöverväganden. Med hänsyn till anförda omständigheter
vill utskottet förorda, att för administrationsbidrag beräknas ett belopp
av 700 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan under V. borl ha följande lydelse:
»V. alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 186 och II: 232, I: 381 och II: 477 samt
I: 274 och II: 329, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till företagareföreningar m. fl. för budget
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
118
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
året 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor;»
c)
av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i
Önnarp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:382 och II:
478 om anvisande av ett anslag av 500 000 kronor till förberedelse av åtgärder
i syfte att underlätta näringslivets anpassning till den europeiska
frihandelsmarknaden och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 54, som börjar med »I anslutning»
och slutar med »nya marknadsläget», bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:382 och 11:478 har även yrkats, att ett belopp av
500 000 kronor måtte anvisas för förberedelse av åtgärder i syfte att underlätta
anpassningen till det nya marknadsläget. I sammanhanget bör erinras
om att utrikesutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 uttalat
att den till kommerskollegium knutna delegationen för handläggning
av vissa med den förändrade handelssituationen förknippade spörsmål tills
vidare bör vara till fyllest. Ifrågavarande förberedelseverksamhet får därför
förutsättas åvila kommerskollegium tills vidare. Utskottet förutsätter sålunda,
att verksamheten på detta område skall ytterligare intensifieras. Det
torde även ligga i sakens natur, att riktlinjer för verksamhetens bedrivande
på längre sikt skulle ge stabilitet åt strävandena att underlätta anpassningen
till de successiva förändringar i marknadssituationen, som äro att vänta
under 1960-talet. Behovet av ett sådant samlat program bör särskilt uppmärksammas
inom den till kommerskollegium knutna delegation, i vilken
ingå representanter för de skilda sektorerna inom näringsliv och arbetsmarknad.
Det får vidare förutsättas, att den ökning av garantigivningen,
som utskottet förordat, kommer att ställa anspråk på ökade insatser
från de handläggande organen. Med hänsyn till att frågan om ett särskilt
organ för handläggning av åtgärder i syfte att underlätta näringslivets anpassning
ännu ej är slutligt avgjord, vilket framgår bl. a. av förenämnda
utlåtande av utrikesutskottet, finner utskottet det lämpligt, att medel ställas
till förfogande genom beviljande av ett särskilt förslagsanslag. I övrigt
torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de närmare föreskrifter,
som föranledas av vad utskottet här anfört. De synpunkter, som anförts i
ovannämnda motioner böra därvid särskilt beaktas.»
dels ock utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:
»VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 382 och
II: 478, såvitt nu är i fråga, till Förberedelse av åtgärder i
syfte att underlätta näringslivets anpassning till den europeiska
frihandelsmarknaden för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 500 000 kronor;»
d) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i
Önnarp, vilka i anledning av motionerna 1:382 och 11:478, såvitt nu är i
fråga, ansett att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
119
dels sista meningen i det stycke, som på s. 52 börjar med »Vad departementschefen»
och på s. 53 slutar med »riksdagens sida», bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Av departementschefens uttalande framgår, att dylik garanti skall kunna
utgå till försälj ningssannnanslutning i vart fall på riksplanet. Utskottet
finner det emellertid angeläget understryka, att sådan sammanslutning på
länsplanet skall äga samma rätt och ansluter sig sålunda till ifrågavarande
motionsyrkande.»
dels ock utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:
»VIII. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 382
och II: 478, i vad de avse hemställan om uttalande att kreditgaranti
må beviljas försäljningsorganisation på länsplanet, i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört
;»
e) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i
önnarp, vilka ansett att till första stycket i utskottets yttrande på s. 51 bort
fogas en mening av följande lydelse:
»Härigenom tillskapas enligt utskottets mening en grund för den vidgning
av verksamheten, som av omständigheterna nu påkallas.»
f) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i
Önnarp, vilka ansett att sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på
s. 53, som börjar med »I fråga» och slutar med »än ränteutgifter», bort ha
följande lydelse:
»Utskottet förutsätter emellertid, att utvecklingen uppmärksammas och
att vid eventuellt negativa verkningar för företagareföreningarna de åtgärder
vidtagas, som kunna anses påkallade.»
g) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i
Önnarp, vilka ansett att sista meningen i det stycke i utskottets yttrande på
s. 53, som börjar med »Vad härefter» och slutar med »väl tillgodosett», bort
utgå.
14) vid punkten 53 (Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Svärd, Skoglund
i Doverstorp, Staxäng och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna I: 383 och 11:339, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels utskottets yttrande på s. 60 bort ha följande lydelse:
»Med hänsyn till att enligt departementschefen sjöfartsverkets organisation
kommer att göras till föremål för eu allmän översyn anser utskottet
alt med inrättandet av de två tjänsterna som ingenjör i Ag 17 respektive
assistent i Ag 15 bör anstå. Till följd härav bör anslaget i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag minskas med 33 800 kronor till 4 859 400 kronor med
den fördelning på olika poster, som framgår av den i det följande upptagna
avlöningsstaten.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
120 Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande lydelse
:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 383 och II: 339, såvitt nu
är i fråga,
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis 2 030 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
-
da av Kungl. Maj :t........................ 4 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 1 869 200
4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ........ 195 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 679 400
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................ 80 800
Summa kronor 4 859 400
c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 4 859 400 kronor.»
15) vid punkten 55 (Lots- och fyrstaten: Avlöningar) av herr Staxäng.
16) vid punkten 75 (Byggande av fiskehamnar) av herrar Boman, Ivar
Johansson, Axel Johannes Andersson, Pålsson, Jacobsson, Rikard Svensson,
Staxäng, Ståhl, Hansson i Skegrie, Hansson i önnarp och fröken Vinge, vilka
ansett att utskottet i anledning av motionerna I: 188 och II: 227 samt
I: 189 och 11:226 bort tillstyrka en medelsanvisning av 2 miljoner kronor
och att därför
dels första stycket i utskottets yttrande på s. 78 bort ha följande lydelse:
»Den av Kungl. Maj :t förordade översynen av 1944 års fiskehamnsutredning
har numera slutförts. Den har givit vid handen, att på vissa kustavsnitt
ett starkt behov av fiskehamnsförbättringar föreligger för att underlätta
rationaliseringen av fiskerinäringen i form av koncentration till ett
mindre antal hamnar och övergång till större fiskebåtar, översynen har
också visat, att ett behov föreligger att genom reparationer i viss utsträckning
bevara även för fisket mindre betydelsefulla hamnar, där fiske fortfarande
bedrives och där ett nedläggande skulle innebära sociala olägenheter.
En beskärning av anslaget skulle otvivelaktigt försämra vårt fiskes
möjligheter att hävda sig i den skärpta konkurrens, som en anslutning till
sjustatsmarknaden kommer att medföra för vårt land. Med hänsyn härtill
och till de sålunda kartlagda behoven anser utskottet, att anslaget bör anvisas
med samma belopp som för innevarande budgetår, 2 miljoner kronor.»
dels ock utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
121
»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna I: 188 och II: 227 samt I: 189 och
II: 226, till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor;»
17) vid punkten 90 (Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande
länder) av herrar Boman, Ivar Johansson Axel Johannes Andersson,
Jacobsson, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Ståhl, Hansson i Skegrie, Nihlfors,
Heckscher och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 70 och II: 70 och att därför
dels första stycket i utskottets yttrande på s. 88 bort ha följande lydelse:
»Utskottet har icke något att erinra mot departementschefens förslag
utom såvitt gäller medelsberäkningen för Småindustriens exportbyrå och
Småindustriens exportråd. En ökad medelstilldelning till dessa institutioner
synes sålunda motiverad med det i motionerna I: 70 och II: 70 föreslagna
beloppet, 35 000 kronor. Dessa medel skulle möjliggöra en angelägen
personalförstärkning inom Exportbyrån, vilken förstärkning erfordras med
hänsyn till att rådet ämnar intensifiera deltagandet i utländska varumässor
och med hänsyn till de krav på ökade insatser över huvud taget, som följa
med det utvidgade ekonomiska samarbetet i Europa. Utskottets ställningstagande
i denna del innebär, att anslaget i sin helhet bör uppföras med
1 235 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 70 och II: 70, till Åtgärder
för främjande av varuutbytet med främmande länder
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
1 235 000 kronor.»
18) vid punkten 110 (Avsättning till fonden för idrottens främjande)
a) av herr Åkerström, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 385 och II: 225 och att därför utskottets hemställan under b) bort ha följande
lydelse:
»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 385 och
II: 225, besluta, att icke någon del av anslaget till avsättning
till fonden för idrottens främjande får disponeras för stöd åt
boxningssporten;»
b) av herr Ståhl;
19) vid punkten 112 (Avsättning till lotlerimedelsfonden)
a) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Hansson i Skegrie och Hansson i
Önnarp, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:380 och II:
457 och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 105, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »budgetåret 1961/62», bort ersättas med text av följande
lydelse:
122
Statsutskottets utlåtande nr 10 år 1960
»Frågan om avsättningen till och fördelningen av lotterimedel har under
många år varit föremål för överväganden. Det synes utskottet angeläget, att
detta spörsmål snarast bringas till lösning. Av betydelse är härvidlag, att en
fördelningsgrund åstadkommes, som ger större rättvisa och utrymme åt
olika kulturändamål än den nuvarande ordningen. Såvitt utskottet kunnat
finna, torde de av kulturfondsutredningen framlagda principiella förslagen
ge underlag härför. Den av utredningen förordade ombildningen av lotterimedelsfonden
på två skilda fonder synes därför böra närmare prövas. Såsom
utskottet i det föregående erinrat om har den övervägande delen av
lotterimedelsanslaget anvisats till opera-, teater- och musikverksamhet.
Härigenom ha många välmotiverade kulturändamålsbehov icke kunnat tillgodoses.
Utskottet anser därför nödvändigt, att av lotteriinkomsterna ett
betydligt högre belopp än vad som nu är fallet -— förslagsvis 25 procent —
avsättes till lotterimedelsfonden. Vad beträffar den av kulturfondsutredningen
föreslagna fonden för särskilda kulturella ändamål kan övervägas,
om icke ett engångslotteri bör anordnas, vars avkastning vid en eventuell
avveckling eller omorganisation av lotterimedelsfonden tillföres den ifrågavarande
fonden för tillgodoseende av uppkommande brådskande och nya
ändamål. Sakliga skäl tala för att de av kulturfondsutredningen föreslagna
båda fonderna administreras av ecklesiastikdepartementet, vilket även föreslagits
av ett flertal remissinstanser, som hade att yttra sig över utredningens
förslag. Av det anförda följer, att utskottet biträder det i motionerna
I: 380 och II: 457 gjorda yrkandet.»
dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 380 och
II: 457, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
1) om åtgärder och förslag snarast till genomförande av
kulturfondsutredningens principbetänkande beträffande
lotterimedlens användning och fördelning;
2) om förslag att den föreslagna fonden för särskilda
kulturella ändamål skall erhålla ett väsentligt förhöjt
grundbelopp, eventuellt genom ett engångslotteri, samt om
att — därest en dylik fond inrättas — densamma i likhet
med teater- och musikfonden skall administreras av ecklesiastikdepartementet
;
3) om framläggande av förslag till nästa års riksdag om
avsättning till lotterimedelsfonden med minst 25 % av lotteriinkomsterna
att fördelas till den föreslagna teater- och
musikfonden samt till fonden för särskilda kulturella ändamål.
»
b) av herr Bergman;
c) av herrar Skoglund i Doverstorp och Heckscher.
600623 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1960:260 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående rätten för jordbrukare i Norrbottens lappmark till vatten och fiske. a1 i texten
- Rskr. 1960:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1960/61 ti a1 i texten
- Rskr. 1960:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 und s. 1 i texten