Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till lärarbostäder m.m. jämte i ämnet väckta motioner.

1960-05-10 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:105, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till lärarbostäder m.m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

9

Nr 105

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

statsbidrag till lärarbostäder m.m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 61 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 26 februari

1960, föreslagit riksdagen att dels godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet

förordade grunder för statsbidrag till lärarbostäder inom det

obligatoriska skolväsendet, dels godkänna att avvecklingen av tjänstebostadssystemet

för folkskolans lärare, nomadlärare och organister inledes

den 1 oktober 1960 och sker i den ordning som i propositionen föreslagits,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser som må

finnas erforderliga för avvecklingens genomförande.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Eric Carlsson m. fl. (I: 535) och den andra inom andra kammaren av

herrar Grebäck och Elmwall (II: 665), i vilka hemställts, att riksdagen vid

sin behandling av förevarande proposition måtte dels besluta 1) att avslå

Kungl. Maj:ts proposition om att avveckling av tjänstebostadssystemet nu

skall beslutas, 2) att tjänstebostadssystemet skall bibehållas under ytterligare

en tätortsförteckningsperiod (5 år), 3) att statsbidrag till uppförande

av bostäder för folkskolans lärare må utgå med oförändrade belopp, dels ock

beakta vad i motionen i övrigt anförts,

dels ock en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion

(11:666), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag för

anskaffande av lärarbostäder generellt skall utgå till skolorter med mindre

än 400 invånare men bidrag under vissa förutsättningar kunna komma i

fråga jämväl för andra orter, vilkas invånarantal uppgår till 400 men ej till

900, samt att statsbidragets storlek fastställes till 24 000 kronor per bostad

och med ett extra tillägg för de fyra nordligaste länen med 4 000 kronor

per bostad.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionerna 1:535 och IT: 666.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

Av statsrådsprotokollet, till vilket i huvudsak torde få hänvisas, inhämtas

bland annat följande.

Vid 1956 ars riksdag fattades principbeslut om avskaffande av tjänstebostadssystemet

för bland annat folkskolans lärare (prop. 1956: 116; SU

118; rskr 271). Riksdagen fann det emellertid angeläget understryka

chefens för civildepartementet uttalande, att avvecklingen av ifrågavarande

tjänstebostadstvang borde ske successivt under en längre tid än som kunde

ifragakomma beträffande andra tjänstebostäder. Liksom departementschefen

förutsatte även riksdagen, att frågan om konstruktionen av ett

eventuellt framtida statsbidrag till lärarbostäder bleve föremål för närmare

utredning.

Med stöd av ICungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

den 4 oktober 1956 sakkunniga för att utreda frågan

om statsbidrag till lärarbostäder inom folkskoleväsendet och därmed sammanhängande

spörsmål. De sakkunniga antog benämningen lärarbostadsutredningen.

Utredningen har i november 1958 avlämnat betänkandet »Statsbidrag

till lärarbostäder» (SOU 1958: 46). Häröver har infordrade utlåtanden avgivits

av skolöverstyrelsen efter hörande av länsskolnämndema och ett

antal kommuner, vidare av samtliga länsstyrelser, statskontoret, riksräkenskapsverket,

bostadsstyrelsen, statistiska centralbyrån och statens bostadsnämnd,

varjämte yttranden avgivits av Svenska landskommunernas förbund,

Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens

centralorganisation (TCO).

Enligt direktiven för lärarbostadsutredningen borde utredningsarbetet

bedrivas i kontakt med 1952 års tjänstebostadsutredning, som hade att

framlägga förslag bland annat beträffande de särskilda övergångsanordningar,

som direkt påkallades av den framtida successiva avvecklingen av

det nuvarande tjänstebostadssystemet. En samordning av de båda utredningarnas

resultat borde möjliggöras.

I en den 23 november 1959 till chefen för civildepartementet överlämnad

vördsam promemoria med förslag till bestämmelser om tjänstebostäder har

tjänstebostadsutredningen bland annat avgivit förslag till erforderliga övergångsanordningar

i samband med avvecklingen av tjänstebostäderna för

folkskolans lärare m. fl. Nämnda promemoria har varit föremål för vederbörligt

remissförfarande, varvid yttranden avgivits av, bland andra, statskontoret,

skolöverstyrelsen, statens bostadsnämnd samt TCO, vilka berört

de speciella frågor, som är av intresse i detta sammanhang.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

11

Statsbidrag till lärarbostäder

Nuvarande förhållanden

I propositionen lämnas först en redogörelse för nuvarande förhållanden

med angivande av kommunernas och lärarnas skyldigheter beträffande

tjänstebostäder, bestämmelserna i boställsordningen för folkskolans lärare

samt gällande statsbidragsbestämmelser (s. 3 och 4 i propositionen).

Lärarbostadsutredningens förslag jämte remissyttranden

Bidragsgivningens omfattning

Enligt utredningens förslag skall följande principer gälla för möjligheten

att erhålla statsbidrag till lärarbostäder (s. 5—9).

1) Statsbidrag utgår till anskaffande av lärarbostad vid skola å ort, som

icke upptagits i senast publicerade folkräknings förteckningar över tätorter

med minst 200 invånare. Statsbidragsprövningen avser här endast frågan,

om det med hänsyn till skolväsendets rationella ordnande är lämpligt att

anskaffa bostaden samt om det icke för ifrågavarande lärare redan finnes

lärarbostad, som är acceptabel eller som genom ombyggnad för rimlig kostnad

kan sättas i godtagbart skick.

2) I särskilda fall må undantagsvis statsbidrag kunna utgå till anskaffande

av lärarbostad vid skola jämväl å i nyssnämnda förteckningar upptagen

skolort med minst 200 och mindre än 500 invånare.

3) Statsbidrag må dock ej utgå till anskaffande av lärarbostad vid skola,

belägen inom stads eller köpings administrativa område eller på högst fyra

kilometers avstånd från stads eller köpings tättbebyggda område.

4) Finnes eljest ort med minst 200 invånare inom ett avstånd av högst

fyra kilometer — farbar väg — från skolan, skall med avseende å rätten till

statsbidrag anses, som om skolan vore belägen å nämnda ort.

Remissmyndigheterna har i allmänhet tillstyrkt utredningens

förslag. Endast i fråga om förslaget, att statsbidrag i vissa fall efter särskild

prövning skall kunna utgå även på orter med minst 200 men mindre

än 500 invånare, råder mera delade meningar (s. 11—12).

Statskontoret anser, att den möjlighet till bidrag med hänsyn till om en

kommun har osedvanligt stora kostnader för sitt skolväsen, särskilt lagt

skatteunderlag eller hög utdebitering, som utredningen antytt, icke bör

finnas och hänvisar till att 1958 års skatteutjämningskommitté bland annat

bär att undersöka möjligheterna till införande av ett allmänt statsbidrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

!2 Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

med skatteutjämnande effekt. Även statens bostadsnämnd anser, att dylika

omständigheter icke bör fa utöva nagot inflytande på frågan om statsbidrag

skall utgå eller icke.

Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län samt Gävleborgs län anser, att

möjligheten till statsbidrag i vissa fall bör kunna utsträckas även till orter

med mer än 500 invanare. De omständigheter, som motiverar statsbidrag

på orter med 200—500 invånare kan föreligga även i fråga om större orter,

exempelvis de bohuslänska ösamhällena. Det synes mindre tillfredsställande,

att möjligheten till statsbidrag i dessa fall skulle bli beroende av en

schematisk gränsdragning enbart efter invånarantalet, särskilt som individualprövning

av statsbidragsfrågan förutsättes skola ske redan då invånarantalet

överstiger 200. Av samma skäl finner länsstyrelsen i Kronobergs län

den föreslagna absoluta övre gränsen vid 500 invånare knappast erforderlig.

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller också, att gränsdragningen vid

den praktiska tillämpningen icke bör låsas fast vid 500 invånare utan möjlighet

skapas att även i andra fall när särskilda skäl föreligger medgiva

statsbidrag.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län erinrar om att antalet tätorter med

200—500 invånare där är större än i något annat län och att många av

dessa tätorter till egentlig del är allenast stora byar utan bebyggelse med

hyieshus. Länsstyrelsen har intet att erinra mot den föreslagna gränsdragningen

men förutsätter, att möjligheten till statsbidrag för de mindre tätorterna

icke blir alltför hart beskuren vid den praktiska tillämpningen.

Även förslaget att skola, belägen inom ett avstånd av 4 km farbar väg

från en tätort, vid statsbidragsbedömningen skall anses som belägen inom

tätorten, har väckt en del kritik (s. 12—13). Vidare har utredningens förslag

att anknyta till de tätortsförteckningar, som upprättas vid folkräkningarna,

föranlett uttalanden av en del remissmyndigheter (s. 13—14).

Bostadstyp

Enligt utredningens mening bör vid tjänstebostadssystemets slopande

också den nuvarande boställsordningen med dess detaljerade föreskrifter

rörande bostads beskaffenhet m.m. upphävas. Någon anledning att meddela

liknande föreskrifter med avseende å de lärarbostäder, som i framtiden

får uppföras med statsbidrag, anses inte finnas utan utredningen menar, att

det endast bör förutsättas, att bostäderna motsvarar normal modern standard.

Vad som asyftas därmed anses framgå av de i 5 § andra stvcket

kungörelsen den 24 maj 1957 om egnahemslån m. in. stadgade villkoren i

fråga om bostads storlek och utrustning för beviljande av egnahemslån till

ny- eller ombyggnad av enfamiljshus. Beträffande bostadens storlek gäller

där, att den skall vara minst 70 och högst 125 in2, varmed åsvftas bostadsytan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

13

När bostaden icke längre skall utgöra en till tjänsten knuten förmån finns

enligt utredningens mening ej heller skäl att laborera med två olika bostadstyper

för olika kategorier av lärare. I flertalet fall torde man nämligen —

också när det gäller småskollärare — vara bäst betjänt av att lärarbostaden

är anordnad som familjebostad och icke som bostad för ensamstående.

Statsbidraget föreslås därför bli knutet till en enda bostadstyp av en viss

minimistorlek, vilken lämpligen bör anges till 70 m2 i enlighet med egnahemslånebestämmelserna.

Beträffande remissyttrandena på denna punkt torde få hänvisas

till s. 15—16 i propositionen.

Statsbidragets utformning

Efter övervägande av de av allmänna statsbidragsutredningen förordade

typerna av anläggningsbidrag har utredningen stannat för alternativet med

ett för hela landet enhetligt, till beloppet fixerat bidrag.

De i gällande statsbidragskungörelse (1946: 882) intagna bestämmelserna

om övergångsbidrag föreslås bibehållas oförändrade under den tidrymd då

sådana bidrag ännu kan vara aktuella, d. v. s. längst till och med redovisningsåret

1966/67.

Utredningens förslag beträffande statsbidragets utformning tillstyrkes i

allmänhet av r e in i s s m y n d i g h e t e r n a (s. 18). Länsstyrelsen i

Jämtlands län finner dock starka skäl tala för en differentiering av statsbidraget

till förmån för norrlandslänen, och Svenska landskommunernas förbund

anser det av rättviseskäl påkallat, att orter med höga byggnadskostnader,

företrädesvis belägna inom norrlandslänen, erhåller viss kompensation

genom tillägg å statsbidragets grundbelopp. Förbundet ifrågasätter,

om det inte vore möjligt att avväga tilläggsbeloppets storlek i förhållande

till det högsta belåningsvärde, som bostadsstyrelsen medgivit för olika delar

av riket i fråga om egnahemslångivningen.

Statsbidragsbelopp

Statsbidraget skall enligt utredningens mening ha till uppgift att

kompensera kommunerna för den ekonomiska risk de löper att en lärarbostad

tidvis kan komma att stå outhyrd eller att kommunen icke kan taga

ut en hyra, som täcker de faktiska kostnaderna för bostaden. Då omfattningen

av detta ekonomiska risktagande inte kan beräknas, anser utredningen,

att statsbidraget bör fastställas efter mera allmänna överväganden.

Då statsbidrag för närvarande utgår för den större bostaden (omkring

90 in2) med 20 000 kronor eller — i hyresgrupp 1, där mer än 80 procent

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

av bostäderna återfinnes — 24 000 kronor har utredningen ansett, att sistnämnda

belopp lämpligen bör tagas till utgångspunkt för sådana överväganden.

Utredningen räknar, såsom i det föregående sagts, med en mindre normalbostad

än den nuvarande 90 nr-bostaden. Detta jämte den i princip fria

hyressättningen anses motivera, att statsbidraget i framtiden sättes något

lägre än för närvarande. Eftersom statsbidraget framdeles avses utgå endast

i ett relativt begränsat antal fall, synes det utredningen också angeläget, att

bidraget ej framstår som ett oskäligt gynnande av det mindre antal kommuner,

som får del därav, i jämförelse med de kommuner, som endast

åtnjuter det statliga stöd, som ligger i egnahemssubventionen.

Utredningen visar i en tablå verkningarna beträffande några olika hustyper

av dels egnahemslånesubventionen, dels statsbidrag om respektive

20 000 och 18 000 kronor. Det framgår därvid, att återverkningarna på

årskostnaderna av ett statsbidrag på 20 000 kronor endast oväsentligt skiljer

sig från verkningarna av ett statsbidrag på 18 000 kronor. Under sådana

förhållanden och med hänsyn till att statsbidraget närmast avser att vara

ett stimulansbidrag, som kan komma i fråga endast i ett begränsat antal

fall, förordar utredningen för sin del att statsbidraget bestämmes till det

lägre beloppet, 18 000 kronor.

Av re in iss myndigheterna tillstyrker länsstyrelsen i Hallands

län det av utredningen föreslagna statsbidragsbeloppet och länsstyrelsen i

Kopparbergs län lämnar det utan erinran. Tio länsskolnämnder ansluter sig

också till förslaget.

Ett statsbidragsbelopp av 20 000 kronor förordas däremot av länsstyrelserna

i Kalmar, Blekinge, Värmlands, Örebro, Gävleborgs och Västerbottens

län samt sex länsskolnämnder, medan länsstyrelserna i Uppsala

och Kronobergs län samt en länsskolnämnd uttalar sig för ett statsbidrag

som i vart fall ej bör understiga 20 000 kronor. Länsstyrelsen i Jämtlands

län föreslår för sin del, att statsbidraget bestämmes till 20 000 kronor med

ett särskilt tilläggsbidrag å 4 000 kronor beträffande de fyra nordligaste

länen.

Skolöverstyrelsen finner de av utredningen åberopade produktionskostnaderna

(inklusive tomt) för egnahem, avsedda som lärarbostäder, för låga.

Med hänsyn till att överstyrelsen framlägger förslag om statligt reglerad

hyressättning för lärarbostäder anser överstyrelsen att statsbidraget, för att

inte den större anparten av risktagandet och en väsentlig del av erforderlig

hyressubvention skall överskjutas på kommunerna, generellt bör utgå med

24 000 kronor. Detta belopp förordas även av länsstyrelsen i Malmöhus

lön samt av tre länsskolnämnder.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960 15

Administrativt förfarande

Det är utredningens uppfattning, att det nya statsbidraget till

lärarbostäder bör kunna administreras på ett enklare sätt än tjänstebostadsbidraget.

Utredningen anser, att behovet av lärarbostad bör prövas av

länsskolnämnden, på vilken det också bör ankomma att bevilja statsbidraget,

när det gäller bostäder å orter med mindre än 200 invånare. I övriga

fall, d. v. s. då fråga är om statsbidrag till lärarbostad på ort med minst 200

och mindre än 500 invånare, bör beslutanderätten i vart fall under en övergångstid

tillkomma en central instans, lämpligen skolöverstyrelsen.

När byggnadsarbetet är avslutat göres anmälan till länsstyrelsen, som

besiktigar bostaden och, efter godkännande av densamma, utbetalar statsbidraget.

Beträffande vad som vid remissbehandlingen anförts härom

torde få hänvisas till s. 20—21 i propositionen.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår, att avvecklingen av folkskolans tjänstebostäder

inledes den 1 oktober 1960, då giltighetstiden för nu gällande tätortsförteckningar

utlöper. Denna dag skulle 211 § folkskolestadgan och den nuvarande

statsbidragskungörelsen 1946: 887 (med undantag av bestämmelserna

om övergångsbidrag) upphöra att gälla och det av utredningen

föreslagna bidragssystemet träda i kraft.

Mot den av utredningen föreslagna tidpunkten för ikraftträdande av de

nya statsbidragsbestämmelserna har i remissyttrandena erinringar

rests av sju länsskölnämnder, varav fyra föreslår uppskov till senare tidpunkter,

samt av skolöverstyrelsen, som anser att de landsbygdskommuner,

som ej uppförts å tätortsförteckningen, lämpligen bör få ännu några år på

sig att upprusta tjänstebostadsbeståndet genom ny- eller ombyggnad, varför

uppskov förordas till den 1 oktober 1965.

Kostnader

Utredningen anser sig kunna uppskatta den årliga statsbidragsgivningen

enligt utredningens förslag till att gälla endast cirka 100 nya

lärarbostäder per år under de första tre ä fyra åren, räknat från och med

budgetåret 1960/61. Därefter beräknas en successiv minskning komma att

ske. Med ett statsbidragsbelopp av 18 000 kronor per bostad skulle anslagsbehovet

under de första åren efter statsbidragsreformen bli 1,8 miljoner

kronor årligen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

Departementschefen

Departementschefen har bland annat anfört följande.

Mot bakgrunden av samhällets allmänna strävan att trygga bostadsförsörjningen

för samtliga medborgare har det tett sig naturligt att nu i princip

avveckla det statliga stödet till produktion av ändamålsbestämda bostäder

för speciella kategorier. Den av 1956 års riksdag beslutade avvecklingen

av tjänstebostadssystemet för folkskolans lärare grundar sig ju också

på det förhållandet, att lärartjänsten inte är av den art att den motiverar

bibehållandet av ett tjänstebostadstvång. Det kan naturligtvis under sådana

förhållanden ifrågasättas, om det finns anledning att ett särskilt

statsbidrag utgår just till lärarbostäder. Enligt min mening kan det anföras

goda skäl för att ett dylikt bidrag i begränsad omfattning får utgå

under en övergångstid. På många håll, främst på landsbygden, torde det

nämligen, om man skall kunna räkna med att få lärare till en skola, vara

nödvändigt att kommunen tillhandahåller lämpliga bostäder i skolans

närhet. När skyldigheten för lärare att mottaga anvisad bostad bortfaller,

får detta till följd att en kommun, om den uppför en lärarbostad och det

på orten inte finns någon mera allmän efterfrågan på hyresbostäder, löper

en ekonomisk risk genom att lärarbostaden kan tänkas förbli outhyrd eller

få uthyras till underpris. Det torde inte heller kunna göras gällande, att

uppförandet av en lärarbostad på sådana orter faller inom kommunens

normala åtaganden för att främja bostadsförsörjningen.

För att motverka en tendens att alltför starkt centralisera skolväsendet

är det vidare av vikt, att också skolor i glesbygder kan rekrytera dugliga

lärarkrafter. Det torde därför vara ett allmänt intresse att kommunerna

stimuleras att trots den ekonomiska risken alltjämt tillhandahålla lärarbostäder

på orter utan hyresmarknad. Ett statsbidrag, som i någon män

uppväger risktagandet, är i dylika undantagsfall enligt min mening av

betydelse under den tidrymd, som kan erfordras för att i huvudsak täcka

behovet av lärarbostäder i det läge, som uppkommer till följd av enhetsskolans

framväxande och den pågående befolkningsomflyttningen. Efter

förslagsvis fem år synes dock frågan om bidragsgivningen lämpligen böra

omprövas med hänsyn till då vunna erfarenheter och med beaktande av

bland annat den då förutsebara skolorganisatoriska utvecklingen.

_ Ett statsbidrag av detta slag är således inte avsett som en hyressubvention

för att bereda lärarna billigare bostäder, vilket jag finner angeläget

att här framhålla. Redan vid riksdagsbehandlingen 1956 förutsattes, att

marknadshyra i princip skulle uttagas för bostäderna och det ansågs inte

påkallat att binda kommunerna genom några föreskrifter angående hyressättningen.

Någon anledning att frångå denna ståndpunkt anser jag inte

föreligga.

Om man bortser från ett par remissmyndigheter, som helt avvisar tanken

på statsbidrag till lärarbostäder i framtiden eller förordar en prövning

av bidragsbehovet från fall till fall, har det av lärarbostadsutredningen

föreslagna statsbidragssystemet inte föranlett några allvarligare principiella

erinringar; den kritik som riktats mot förslaget berör huvudsakligen

enskilda detaljer. Jag anser mig också för egen del böra i allt väsentligt

biträda utredningens förslag och begränsar min fortsatta behandling av

frågan till vissa enskildheter i det föreslagna bidragssystemet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

Enligt utredningens förslag skulle omfattningen av statsbidragsgivningen

bli väsentligt begränsad i förhållande till vad som nu gäller. Således skulle

en generell rätt till statsbidrag endast finnas beträffande skolorter med

mindre än 200 invånare men bidrag under vissa särskilda förutsättningar

kunna komma i fråga jämväl för andra orter, vars invånarantal uppgår

till 200 men ej till 500.

I några remissyttranden har förordats en något mera omfattande statsbidragsgivning

än vad utredningen tänkt sig. Med hänsyn till att möjlighet

föreligger för varje kommun att för uppförande av en lärarbostad komma

i åtnjutande av det statliga stöd, som egnahemslånegivningen erbjuder

anser jag emellertid, att det särskilda stöd, som ligger i statsbidraget till

lärarbostäder, endast bör kunna komma i fråga i den begränsade utsträckning

utredningen föreslagit. Den av utredningen förordade. övre gränsen

för bidragsområdet vid orter med 500 invanare förefaller mig från denna

utgångspunkt också väl avvägd.

Den föreslagna metoden för avgränsningen av de statsbidragsberättigade

tätorterna kan jag tillstyrka. Anknytningen till de vid folkräkningen

upprättade förteckningarna över rikets tätorter innebär en enkel och rationell

lösning av problemet.

Under tiden intill dess att de vid 1960 års folkräkning sammanställda tätortsförteckningarna

publiceras — vilket beräknas kunna ske vid mitten

av år 1961 — anser jag dock ej, att 1950 års folkräkning utan vidare kan

utgöra underlag för statsbidragsprövningen. Övergångsvis bör tillämpas

en bestämmelse av den innebörden, att i sådana fall där länsskolnämnd

finner anledning antaga, att befolkningstalet för en ort sedan den 31 december

1950 stigit till minst 200 eller sjunkit under 500, frågan om kommunens

rätt till statsbidrag skall hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.

Som jag nyss framhöll, skall enligt utredningens förslag statsbidrag undantagsvis

kunna utgå till lärarbostad även å orter nied minst 200 men

mindre än 500 invånare. De fall man här tänkt sig är sadana, där ortens bebyggelsekaraktär,

läge eller andra speciella förhallanden liksom också hänsynen

till kommunens ekonomiska bärkraft kan göra ett bidrag motiverat.

Prövningen av statsbidragsfrågan i dessa fall har utredningen ansett böra ligga

hos en central myndighet, förslagsvis skolöverstyrelsen. Med anledning

av vad utredningen i denna del föreslagit, vill jag först, i anslutning till

statskontorets påpekande, framhålla, att hänsynen till en kommuns ekonomiska

förhållanden knappast bör speia in vid bedömningen av bidrag i

här avsedda fall. Med hänsyn till svårigheterna att ange generella riktlinjer

för prövningen i dessa undantagsfall vill jag vidare förorda, att

denna tills vidare får ankomma på Kungl. Maj:t. I den män fastare normer

för bidragsgivningen utkristalliseras, torde beslutanderätten även i

dessa ärenden framdeles kunna överflyttas till länsskolnämnderna.

Den restriktivitet, som enligt min mening bör prägla den framtida statsbidragsgivningen

på detta område, synes mig motivera, att statsbidrag icke

bör utgå till lärarbostad vid skola inom en stads eller köpings administrativa

område. Av samma skäl ansluter jag mig också till utredningens förslag.

att skolort, belägen inom ett avstånd av 4 kilometer farbar väg från

en tätorts gräns, skall i statsbidragshänseende bedömas såsom hörande till

tätorten. Med tätorts gräns bör därvid rimligen avses den vid tidpunkten

för statsbidragsansökningens ingivande faktiska gränsen för en samlad

bostadsbebyggelse inom tätorten, medan ett i tätortens utkant beläget

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1060. 6 sand. År 10\ 106

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

industriområde eller annan liknande bebyggelse inte bör få påverka bedömningen

av tätortens utsträckning. Att, såsom statistiska centralbyrån

förordat, låsa även tätbebyggelsens gränser vid förhållandena vid senaste

folkräkning, kunde visserligen vara praktiskt med hänsyn till att tätortsavgränsningen

från och med 1960 års folkräkning göres på kartmaterial,

som sedermera bevaras. Den snabba tillkomsten av nya bostadsområden

just i tätorternas periferi kan emellertid medföra, att ett kartmaterial av

denna art redan inom ett par år ger en helt missvisande bild av bostadsbebyggelsens

aktuella utsträckning. Jag förordar därför att, såsom utredningen

föreslagit, läget beaktas vid varje särskild tidpunkt, vilket knappast

torde vålla de lokala organen och länsmyndigheterna några större svårigheter.

Vad utredningen föreslagit i fråga om bostadstypen kan jag helt ansluta

mig till. Det bör således ankomma på kommunerna att fritt avgöra lärarbostadens

storlek och standard, dock att en statsbidragsberättigad bostad

måste hålla sig inom den ram som angivits i egnahemslånebestämmelserna.

I fråga om statsbidragets konstruktion har utredningen övervägt möjligheterna

av en kombination av egnahemslån och statsbidrag men har

därvid pekat på att den statssubvention, som ligger i egnahemslånen, kan

variera rätt kraftigt från tid till annan, och vidare på det relativt komplicerade

ansökningsförfarande som skulle erfordras vid en dylik kombination.

Utredningen har därför stannat för att föreslå ett för hela landet

enhetligt, till beloppet fixerat statsbidrag. Vad bostadsstyrelsen i sitt remissyttrande

anfört finner jag inte innebära tillräckliga skäl att frångå den

av utredningen förordade konstruktionen av statsbidraget.

Även det föreslagna bidragsbeloppet synes vara väl avvägt för sitt

ändamål, om man, såsom utredningen gjort, ser det i relation till den

subvention som eljest lämnas genom egnahemslånen. Jag tillstyrker sålunda

förslaget om ett för hela landet enhetligt statsbidrag av 18 000

kronor.

Beträffande det administrativa förfarandet har jag, utöver den tidigare

av mig förordade överföringen av beslutanderätten i en grupp ärenden

till Kungl. Maj:t, inte någon annan erinran mot utredningens förslag än

att jag i likhet med de remissmyndigheter, som yttrat sig på denna punkt,

anser avsyning och godkännande av lärarbostad böra ankomma på länsskolnämnden,

vilken också bör meddela beslut om utbetalning av statsbidraget.

I övrigt föranleder utredningens förslag inte något uttalande från min

sida, utan jag förordar att det, med de smärre ändringar som föranledes

av vad jag här anfört, lägges till grund för nya bestämmelser om statsbidrag

till lärarbostäder.

Det nya statsbidragssystemet bör, därest riksdagen godkänner vad jag

har förordat, träda i kraft så snart bestämmelser i ämnet utfärdats och

få tillämpning vid prövning av ansökningar om statsbidrag till tjänstebostäder

för folkskolans lärare, vilka inkommit till statlig myndighet efter

den 29 februari 1960. Ansökningar, som dessförinnan inkommit till statlig

myndighet, bör behandlas enligt hittills gällande bestämmelser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

19

Återbetalningsskyldighet för erhållna statsbidrag

Lärarbostadsutredningens förslag jämte remissyttranden

Utredningen anser sig icke kunna förorda en generell återbetalning

till statsverket av statsbidrag, som utbetalats före slopandet av

tjänstebostadssystemet. Däremot föreslås den nuvarande bestämmelsen om

återbetalningsskyldighet i vissa fall skola alltjämt gälla beträffande statsbidrag,

som beviljats enligt nu gällande bestämmelser.

I detta sammanhang behandlar utredningen också frågan om eventuell

återbetalningsskyldighet för statsbidrag, som beviljas enligt de av utredningen

förordade nya grunderna. Utredningen anser, att nagon justering

av statsbidraget i form av en eventuell återbetalning icke kan ifrågasättas,

därest kommunen mot förmodan skulle göra sig en större hyresinkomst på

bostaden än som bedömts såsom sannolik, lika litet som nagot ytterligare

bidrag kan utgå, därest resultatet skulle bli det motsatta för kommunen.

En annan sak är en försäljning av bostaden. Det bör därför föreskrivas,

att en eventuell försäljning av lärarbostad, till vilken statsbidrag utgått

enligt utredningens system, ej må ske utan medgivande av länsskolnämnden,

som därvid har att bedöma de eventuella olägenheterna för skolväsendets

behöriga upprätthållande av att bostaden icke längre star till förfogande

för lärare. Därest på grund av omständigheterna medgivande till

försäljning anses böra givas, skall frågan om återbetalning helt eller delvis

av statsbidraget av nämnden underställas Kungl. Maj:ts prövning.

En kommun, som en gång erhållit statsbidrag till uppförande av lärarbostad,

vilken sedermera försålts, bör givetvis icke kunna utan vidare på

nytt påräkna statsbidrag, om behov av lärarbostad på samma ort skulle

uppstå.

I remissyttrandena har erinringar icke gjorts mot utredningens

avvisande av tanken på generell återbetalningsskyldighet för statsbidrag,

som uppburits enligt hittillsvarande bestämmelser.

När det gäller återbetalning av statsbidrag till lärarbostäder enligt de

av utredningen föreslagna nya bestämmelserna har vissa uttalanden gjorts.

Beträffande dessa torde få hänvisas till s. 28 i propositionen.

Departementschefen

Departementschefen har anfört följande.

Jag ansluter mig till utredningens uppfattning att tjänstebostadssystemets

slopande inte bör föranleda att kommunerna ålägges en generell

återbetalningsskyldighet för statsbidrag, som hittills utbetalats. Med

2* — Il ihan g till riksdagens protokoll 1960. G saml. Nr 10\—106

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

de uppburna statsbidragen har ju sådana villkor varit förknippade, att

kommunerna hittills icke kunnat taga ut en mot produktionskostnaderna

svarande hyra för lärarbostäderna. De övergångsbestämmelser, jag i det

följande kommer att föreslå, innebär också, att kommunerna i de fall,

då nuvarande bostadsinnehavare kvarbor i bostaden, endast successivt

skall kunna anpassa hyrorna till marknadspriset. Det ter sig under sådana

förhallanden rimligt, att kommunerna får åtnjuta den kompensation, som

avsetts med det uppburna statsbidraget. Härtill kommer, att beträffande

ett stort antal av nuvarande tjänstebostäder för folkskolans lärare sådana

omständigheter föreligger, som skulle motivera statsbidrag till bostadens

anskaffande också enligt de av utredningen föreslagna grunderna. Allt detta

synes mig tala för att kommunerna icke bör åläggas att utan vidare återbetala

uppburna statsbidrag, även om de i framtiden kan gottgöra sig eu

större hyresinkomst för lärarbostaden än enligt nuvarande bestämmelser.

... däremot finner jag det naturligt att fråga om återbetalningsskyldighet

för ifrågavarande bidrag, liksom hittills, måste uppkomma, då en kommun

försäljer bostad, som uppförts med statsbidrag, eller eljest förhyr eller utnyttjar

den på sätt som varaktigt hindrar, att den användes som lärarbostad.

En mera tillfällig upplåtelse av bostaden till annan än lärare bör

dock i framtiden icke° föranleda återbetalningsskyldighet, eftersom man

maste räkna med att sadan upplåtelse kan bli aktuell, då lärare icke längre

är skyldig att hyra en befintlig lärarbostad.

I\är det gäller statsbidrag, som beviljas enligt de nya bestämmelserna,

har utredningen föreslagit, att fråga om återbetalningsskyldighet för uppburet

bidrag skall aktualiseras i det fall, då en kommun vill avhända sig

lärarbostaden. För en sådan åtgärd föreslås också länsskolnämndens medgivande

skola krävas. Jag biträder dessa förslag men anser i likhet med

några av remissmyndigheterna, att fråga om återbetalningsskyldighet dessutom

bor väckas, om en lärarbostad, för vilken statsbidrag utgått, genom

brand eller annorledes förstöres och icke återuppföres. Kommun bör vara

skyldig att i sådant fall göra anmälan därom till länsskolnämnden, som har

att hänskjuta frågan till Kungl. Maj:t.

Övergångsbestämmelser

1952 års tjänstebostadsutrednings förslag jämte remissyttranden

I vördsam ''promemoria den 23 november 1959 med förslag till bestämmelser

om tjänstebostäder har 1952 års t j änstebostadsutredning,

bland annat, behandlat frågan om avvecklingen av tjänstebostäder

för folkskolans lärare m. m.

Utredningen föreslår en stegvis hyreshöjning beträffande bostäder,

som innehaves av samma lärare före och efter övergången till det nya

systemet, i likhet med vad som föreslagits beträffande bostäderna inom

övriga förvaltningsområden. 1 syfte att i enlighet med riksdagens beslut

göra övergången mjukare för här ifrågavarande befattningshavare föreslås

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960 21

dock, att av höjningen av hyran för lärarbostad må per år uttagas högst

15 procent av föregående hyra, uppvärmnings- och varmvattenkostnaderna

ej inberäknade, i stället för högst en fjärdedel, såsom föreslagits beträffande

bostäder inom den övriga förvaltningen.

Såsom garanti för att lärarbostäderna ej kommer att åsättas för hög hyra

under övergångstiden föreslår utredningen därutöver, att, om överenskommelse

beträffande hyresvillkoren ej kan träffas mellan läraren och kommunen,

hyresfrågan skall hänskjutas till länsstyrelsen för prövning. Denna

myndighet torde, om en centralisering skall undvikas, vara bäst skickad att

objektivt bedöma dessa frågor.

I överensstämmelse med vad utredningen föreslagit beträffande tjänstebostäder

inom den övriga förvaltningen och med beaktande av riksdagens

beslut om särskilda övergångsbestämmelser för folkskolans tjänstebostäder

föreslår utredningen, att bostadstvånget upphäves för samtliga folkskolans

lärare från och med den 1 oktober 1960 eller den dag, då nya statsbidragsbestämmelser

för lärarbostäder träder i kraft, men att lärare erhåller rätt

att, om han så önskar, förhyra den bostad han då innehar under fem år,

dock under förutsättning att han under denna tid kvarstår i samma befattning.

I fråga om tjänstebostad för nomadlärare föreslår tjänstebostadsutredningen.

att gällande bestämmelser därom — 44 § första stycket

avlöningsreglementet för folkskolan samt 24 § tilläggsbestämmelserna till

detta reglemente — upphäves samtidigt som bestämmelserna om tjänstebostad

för folkskolans lärare och att samma övergångsbestämmelser tilllämpas

för båda dessa lärarkategorier. Med hänsyn till att nomadlärare

skall träffa avtal om hyrans storlek med statlig myndighet och att till

grund för detta avtal ligger ett av statens personalbostadsdelegation utarbetat

hyresförslag anser dock utredningen anledning icke föreligga att

för nomadlärare införa någon särskild prövningsrätt hos annan myndighet.

Handläggningen av ärenden rörande hyra för nomadlärarbostäder finner

utredningen av praktiska skäl böra i samband med avvecklingen av tjänstebostadssystemet

överflyttas från domkapitlen till byggnadsstyrelsen, som

handhar förvaltningen av dessa bostäder.

I likhet med vad som för närvarande gäller för folkskolans lärare är

organist garanterad att under vissa förutsättningar erhålla tjänstebostad.

Utredningen har med hänsyn härtill funnit sig böra föreslå, att för organister

tillämpas samma övergångsbestämmelser vid avvecklingen av tjänstebostäderna,

som föreslagits för folkskollärare och nomadlärare, samt att

avvecklingen sker från samma tidpunkt som för dessa befattningshavare.

För befattningarna som föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

vid elevhem tillhörigt kommun, Skytteanska skolan i Tärna eller nomadskoleväsendet,

vilka enligt den av Kungl. Maj:t fastställda preliminära

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

bostadstvångsförteckningen skall vara förenade med bostadstvång, erfordras

bestämmelser om tjänstebostad i folkskolans avlöningsreglemente även

efter övergången till det nya tjänstebostadssystemet. Utredningen anser,

att denna övergång bör äga rum samtidigt med att det nya tjänstebostadssystemet

göres tillämpligt inom statsförvaltningen samt att erforderliga

bestämmelser bör utarbetas av löneförfattningsberedningen i samband med

dess översyn av gällande avlöningsreglementen.

Av remiss myndigheterna har endast ett fåtal berört frågor,

som har samband med avvecklingen av tjänstebostäderna för folkskolans

lärare. I de remissyttranden, som upptagit särskilda detaljfrågor till behandling,

har frågan om hyressättningen och prövningsförfarandet stått i

förgrunden för övervägandena (s. 34—36 i propositionen). Sålunda har i

lärarförbundens yttrande beträffande hyressättningen anförts bland annat

följande.

Lärarförbunden anser i likhet med utredningen det vara en riktig princip

att en eventuell hyreshöjning uttas etappvis men finner den föreslagna

konstruktionen av olika skäl mindre lämplig. Dels innebär den föreslagna

procentsatsen ett uttryck för en viss uppfattning om hyreshöjningens storlek,

som strider mot principen om fri hyressättning, dels kan förfaringssättet

ge anledning till att man uppskjuter fastställandet av den slutliga hyresnivån

och i stället år från år avtalar om en viss procentuell höjning av

föregående års hyra. Lärarförbunden vill i stället föreslå, att den eventuella

hyreshöjningen uttas genom en årlig ökning av hyran med 20 procent av

skillnaden mellan den överenskomna hyran och det i boställsordningen

fastställda hyresbeloppet. De antydda olägenheterna skulle därigenom elimineras,

och den nya hyran skulle uppnås vid en tidpunkt som sammanfaller

med utgången av övergångstiden.

Departementschefen

Departementschefen har anfört följande.

Den av riksdagen år 1956 i princip beslutade avvecklingen av tjänstebostadssystemet

för folkskolans lärare föreslås av lärarbostadsutredningen

och 1952 års tjänstebostadsutredning inledas den 1 oktober 1960, då giltighetstiden

för nuvarande tätortsförteckningar utlöper. Jag finner icke att

några bärande skäl anförts för ett uppskov till senare tidpunkt med den

avsedda reformen i vad avser lärarbostäderna. Med hänsyn till att riksdagen

uttalat sig för att avvecklingen, när det gäller lärarnas tjänstebostäder,

bör ske successivt under längre tid än vad som kan ifrågakomma beträffande

andra tjänstebostäder, anser jag det tvärtom lämpligt, att denna

avveckling påbörjas tidigare än vad som beräknas ske med övriga kategorier

av tjänstebostäder, och tillstyrker därför utredningarnas förslag på

denna punkt.

Det har ansetts naturligt, att en befattningshavare, som vid tidpunkten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

23

för tjänstebostadssystemets upphävande innehar tjänstebostad, får rätt att

under vissa betingelser kvarbo i bostaden. Lärarbostadsutredningen förutsatte

sålunda som självklart, att garantier skulle skapas för att lärare finge

rätt därtill, så länge han kvarstode i sin tjänst vid skolan. I och med

tjänstebostadssvstemets upphävande skall emellertid lärare inte längre vara

skyldig att mottaga anvisad bostad och det kan därför finnas visst fog för

att man, såsom tjänstebostadsutredningen förordat, begränsar kvarboenderätten

till att gälla endast under en viss övergångstid. För andra kategorier

tjänstemän med tjänstebostäder har utredningen föreslagit en rätt att under

två år kvarbo i förutvarande tjänstebostäder. Mot bakgrunden av detta

förslag, som jag för egen del finner lämpligt, samt riksdagens nyssberörda

uttalande om avvecklingstempot beträffande lärarnas tjänstebostäder, kan

jag tillstyrka utredningens förslag om en rätt för lärare att under en tid av

fem år kvarbo i en den 30 september 1960 innehavd tjänstebostad. Såsom

villkor för denna rätt bör gälla, att läraren kvarstår i tjänst i samma kommun.

Någon större olägenhet lär knappast vållas av att kvarboenderätten

på föreslaget sätt begränsas, eftersom kommunernas intresse av att sörja

för tillgången på lärare i flertalet fall torde leda till att glesbygdernas lärarbostäder

även framgent får tjäna sitt ändamål, medan å hyresreglerade

orter den allmänna hyreslagstiftningen torde erbjuda lärare, som förhyr en

av kommunen anvisad bostad en tillräckligt tryggad besittning av bostaden.

Lärarorganisationerna har heller icke haft någon erinran mot utredningens

förslag i denna del.

I fortsättningen skall hyran för en lärarbostad i princip fastställas rent

marknadsmässigt. En anpassning till marknadshyran på orten behöver

givetvis, såsom lärarförbunden påpekat, inte med nödvändighet^ innebära,

att nuvarande hyra enligt boställsordningen skall höjas. I den mån så skall

ske, vill jag emellertid i likhet med remissmyndigheterna ansluta mig till

förslaget om en under övergångstiden successivt genomförd anpassning till

marknadspriset. Denna torde beträffande lärarbostäderna böra genomföras

stegvis i något långsammare takt än beträffande övriga tjänstebostäder.

Mot den av tjänstebostadsutredningen föreslagna regeln, att en hyreshöjning

när det gäller lärarbostäderna skulle få uttagas med högst 15 procent

på närmast föregående års hyra — mot 25 procent när det gäller övriga

tjänstebostäder — har jag inte någon erinran. Jag vill endast framhålla,

att den omständigheten, att hyreshöjningen kan komma att fördela sig på

en följd av år, icke får leda till att man uppskjuter fastställandet av den

marknadshyra, som i princip skall erläggas för bostaden.

Jag finner i likhet med tjänstebostadsutredningen och flertalet remissmyndigheter

angeläget, att möjlighet under övergångstiden kommer att

finnas att få frågan om hyressättningen prövad av statlig myndighet i

sådana fall, då överenskommelse om hyresbeloppet ej kan träffas mellan

läraren och kommunen. Utredningen föreslår länsstyrelsen som prövningsinstans.

Vissa remissmyndigheter finner länsskolnämnden mera lämpad

för uppgiften, medan andra föreslår, att ärendena centraliseras till statens

bostadsnämnd. Då redan till följd av den i princip fria hyressättningen

hyrorna kan antagas komma att variera, anser jag inte intresset av en

likformig bedömning av de ärenden, som kan komma att hänskjutas till

prövning av statlig myndighet, vara så stort, att för den skull en centralisering

till eu enda myndighet bör ske. Jag kan inte heller finna, att länsskolnämnderna

skulle vara mest lämpade att avväga de intressen som här

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

kan stå mot varandra. Jag biträder utredningens förslag, att länsstyrelsen

skall vara prövningsinstans i dessa fall. Över dess beslut bör talan ej kunna

föras.

Något skäl att utsträcka prövningsrätten att avse andra situationer än

när lärare vid tjänstebostadssystemets upphävande bebor en tjänstebostad

anser jag inte finnas. Då bostad vid senare tidpunkt erbjudes lärare, bör

vanliga hyresvillkor gälla. Däremot torde såväl kvarboenderätten som rätten

till begränsad successiv hyreshöjning samt prövning av hyressättningen

under övergångstiden bör gälla lärare, som vid tvångsförflyttning inom

kommunen anvisas annan lärarbostad.

Vad utredningen föreslagit i fråga om avvecklingen av tjänstebostäderna

för nomadlärarna föranleder ingen erinran från min sida.

Avvecklingen av organisternas tjänstebostäder torde likaledes i enlighet

med vad utredningen föreslagit få inledas samtidigt som avvecklingen av

folkskolans tjänstebostäder och med tillämpning av samma övergångsanordningar.

Vad utredningen anfört i fråga om tjänstebostäder för vissa elevhemsföreståndarinnor

föranleder inte något särskilt uttalande från min sida.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de författningsändringar

som föranledes av vad jag här förordat.

Utskottet

Utskottet delar departementschefens åsikt, att goda skäl talar för att

statsbidrag till lärarbostäder i begränsad omfattning får utgå under en

övergångstid, sedan den av 1956 års riksdag beslutade avvecklingen av

tjänstebostadssystemet inletts.

Förslaget om begränsning av generell rätt till statsbidrag till skolorter

med mindre än 200 invånare, medan orter med ett invånarantal mellan 200

och 500 under vissa särskilda förutsättningar kunde komma i fråga för

statsbidrag, vill utskottet biträda. Utskottet lägger därvid särskild vikt vid

att varje kommun redan nu har möjlighet att komma i åtnjutande av egnahemslån

för uppförande av lärarbostad. Med den ståndpunkt utskottet sålunda

intagit har utskottet icke funnit skäl tillstyrka det i motionen II: 666

framförda yrkandet om gränsdragning vid 400 respektive 900 invånare.

I nyssnämnda motion har tillika föreslagits, att statsbidragets storlek

skall fastställas till 24 000 kronor per bostad med ett extra tillägg för de

fyra nordligaste länen av 4 000 kronor per bostad.

Utskottet har funnit sig böra godtaga det av departementschefen tillstyrkta

förslaget, att statsbidraget bestämmes till 18 000 kronor. För de

fyra nordligaste länen, där byggnadskostnaderna är avsevärt högre än på

andra håll i landet, bör dock enligt utskottets mening såsom i motionen

II: 666 föreslagits extra tillägg utgå med 4 000 kronor per bostad.

Avvecklingen av folkskolans tjänstebostäder skall enligt Kungl.Maj:ts

förslag inledas den 1 oktober 1960, då giltighetstiden för nu gällande tät
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

25

ortsförteckning utlöper. Samtidigt skall det av departementschefen förordade

statsbidragssystemet träda i kraft.

I motionerna I: 535 och II: 665 har hemställts om avslag på Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag och om bibehållande av nuvarande tjänstebostadssystem

under ytterligare en tätortsförteckningsperiod, 5 år, under

vilken statsbidrag skulle utgå med oförändrade belopp.

Utskottet finner det i likhet med departementschefen lämpligt, att avvecklingen

av lärarnas tjänstebostäder påbörjas tidigare än vad som beräknas

ske med övriga kategorier tjänstebostäder, detta med hänsyn till

önskemålet att avvecklingen när det gäller lärarna skall ske successivt under

längre tid än för övriga tjänstebostadsinnehavare. Utskottet biträder alltså

Kungl. Majrts förslag i denna del och har icke funnit skäl tillstyrka bifall

till motionerna I: 535 och II: 665.

Med anledning av lärarförbundens i det föregående redovisade yttrande

beträffande hyressättningen får utskottet framhålla följande.

Enligt det av departementschefen tillstyrkta förslaget skall hyran för en

lärarbostad i fortsättningen i princip fastställas rent marknadsmässigt.

Därest anpassningen till marknadshyran på orten innebär, att nuvarande

hyra enligt boställsordningen skall höjas, skall anpassningen till marknadspriset

ske successivt under övergångstiden och genomföras stegvis i något

långsammare takt än beträffande övriga tjänstebostäder. Utskottet, som

icke håller för troligt, att hyreshöjningen annat än i ett mindre antal fall

kommer att bli av sådan storlek, att hyran fördubblas, ansluter sig till förslaget

om en hyreshöjning under övergångstiden med för varje år högst

15 procent på närmast föregående års hyra.

Vad departementschefen i övrigt anfört eller förordat har icke givit

utskottet anledning till uttalande eller erinran.

Under åberopande av vad som anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 535 och II: 665 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 666,

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 26 februari 1960

förordade grunder för statsbidrag till lärarbostäder inom

det obligatoriska skolväsendet med den höjning av statsbidraget

för de fyra nordligaste länen, som utskottet förordat;
b)

godkänna, att avvecklingen av tjänstebostadssystemet

för folkskolans lärare, nomadlärare och organister inledes

den 1 oktober 1960 och sker i den ordning som av

departementschefen föreslagits;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 105 år 1960

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de bestämmelser,

som må befinnas erforderliga för avvecklingens genomförande.

Stockholm den 10 maj 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 104.

Reservation

av herrar Ivar Johansson, Thorsten Larsson, Larsson i Hedenäset och

Gustafsson i Kårby, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till de

i motionerna I: 535 och II: 665 framställda yrkandena och att utskottets

hemställan under I. därför bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 535

och II: 665, besluta

a) att avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

b) att tjänstebostadssystemet skall bibehållas under ytterligare

en tätortsförteckningsperiod (5 år),

c) att statsbidrag till uppförande av bostäder för folkskolans

lärare må utgå med oförändrade belopp;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ianspråktagande av viss del av de Längmanska donationsmedlen jämte i ämnet väckta moti a1 i texten