Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1960-03-15 · 199 sidor, varav 189 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 189 av 199 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:11, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1960/61 under elfte huvudtiteln, avseende

anslagen inom inrikesdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner m. m.

(3:e avd.)

Inrikesdepartementet m. m.

l:o) Inrikesdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 under elfte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för inrikesdepartementet, som påkallas av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för inrikesdepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61, dels ock till Inrikesdepartementet: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 559 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 503 000 kronor.

Alltsedan inrikesdepartementets tillkomst år 1947 har ständigt på rättsavdelningen

(tidigare lagbyrån) tjänstgjort en ho vrätts jurist med arvode

enligt för dessa gällande grunder. Därutöver har för kortare eller längre

tider ytterligare en eller flera sakkunniga tillkallats för särskilda lagstiftningsuppgifter

o. dyl. Även i fortsättningen kommer stadigvarande att erfordras

en kvalificerad hovrättsjurist vid sidan av avdelningschefen. Departementschefen

förordar därför, att en tjänst som byråchef för lagärenden

i Br 2 inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Härvid bör anslagsposten till

ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft nedräknas med belopp

motsvarande nuvarande arvode.

I övrigt föreslås för departementets del endast att en kontoristtjänst i

Ae 9 på rättsavdelningen ordinariesättes.

Vad sålunda anförts påkallar icke någon ökning av medelsanvisningen.

På grund av den automatiska utgiftsstegringen för vidtagen lönereglering,

löneklassuppflyttningar, höjningen av det rörliga tillägget och kompensation

för höjda folkpensionsavgifter uppräknas anslaget med i runt tal

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

56 000 kronor. Då ett ordinarie kontorsbiträde innehar högre extra ordinarie

tjänst, bör från ordinarieposten till icke-ordinarieposten överföras ett belopp

av i runt tal 9 000 kronor. Vidare kan en på övergångsstat förd förste

kanslisekreterartjänst numera avföras från personalförteckningen.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 503 000 + 56 000) 1 559 000

kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad

departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för inrikesdepartementet, som påkallas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .......... 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 633 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 160 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 487 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 208 800

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 23 000

Summa kronor 1 559 000;

c) till Inrikesdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 559 000 kronor.

2:o) Inrikesdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär ökad medelsanvisning med 8 000 kronor

till reseersättningar och 7 000 kronor till expenser för eget behov bl. a.

för anskaffande av vissa inventarier, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inrikesdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 160 000

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960

3

3:o) Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 3, s. 3 och 4), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredskapsnämnden för psykologiskt

försvar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

45 000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

4:o) Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 5—17)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för medicinalstyrelsen, som föranledes av

vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för

samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 175 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 043 000 kronor.

Departementschefen anför, att någon mera omfattande översyn av medicinalstyrelsens

organisation ej vidtagits sedan 1947. Sedan dess har en

snabb och betydelsefull utveckling ägt rum inom så gott som hela det vidsträckta

verksamhetsområde, för vilket styrelsen är det ledande och samordnande

organet. Dessa förhållanden har uppmärksammats av 1958 års

besparingsutredning, som i sitt betänkande (SOU 1959: 28) föreslagit, att

medicinalstyrelsens arbetsuppgifter och organisation snarast skall göras till

föremål för en förutsättningslös omprövning. Då departementschefen delar

besparingsutredningens uppfattning på denna punkt, har han enligt Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 tillkallat en sakkunnig för att

verkställa en förberedande undersökning rörande medicinalstyrelsens organisation

och arbetsuppgifter samt därmed sammanhängande frågor. Det är

departementschefens avsikt att, sedan en allmän kartläggning av styrelsens

funktion och arbetsförhållanden sålunda erhållits, överväga, i vilka hänseenden

en mera omfattande organisationsundersökning kan anses påkallad.

I avvaktan härpå anses några genomgripande organisatoriska förändringar

inom styrelsen ej böra övervägas.

På grund av den alltmera växande arbetsbelastningen för styrelsens

rättsmedicinska nämnd har Kungl. Maj :t medgivit en förstärkning av

nämnden fr. o. in. den 1 mars 1959. Formerna för handläggningen av de

rättsmedicinska ärendena är en angelägen fråga, som torde böra övervägas

i samband med översynen av styrelsens organisation. Till dess denna

översyn slutförts, torde den provisoriska dubbleringen av nämnden få bibehållas.

I likhet med styrelsen föreslår departementschefen därför, att medel

beräknas för arvoden till ytterligare en ordförande och en suppleant för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

ordförande. Vidare bör arbetstiden för en föredragande i rättsmedicinska

ärenden ökas från en till tre timmar per dag och dennes årsarvode i samband

härmed höjas från 5 100 till 15 300 kronor. Då de båda rättsläkarna i

styrelsens vetenskapliga råd genom dubbleringen av nämnden fått sin

tjänstgöringstid i denna fördubblad, tillstyrkes, att deras arvoden höjes

samt att suppleanter utses för dem i syfte att bereda dem viss avlastning.

Det förordas, att arvodena beräknas till, för rättsläkarna 3 600 kronor och

för suppleanterna 1 800 kronor för år.

För att öka styrelsens möjligheter att anlita expertis utanför styrelsen

och vetenskapliga rådet, ej endast i rättsmedicinska ärenden utan även i

de mångskiftande frågor i övrigt styrelsen har att handlägga, föreslås, att

det belopp som beräknats för ersättningar till sakkunniga för tillfälliga utredningsuppdrag

in. in. höjes med 15 000 kronor. Det förutsättes, att styrelsen

härigenom kommer att äga resurser för att själv regelmässigt kunna

bestrida kostnaderna även för sådan expertis, som må erfordras för fullgörandet

av utredningsuppdrag, vilka Kungl. Maj :t lämnar åt styrelsen.

För fullföljande av det åt styrelsen lämnade uppdraget att verkställa en

översyn i rationaliseringssyfte av blankettbeståndet inom medicinalväsendets

område förordas, att den på lag- och utredningsbyrån för innevarande

budgetår medgivna förstärkningen får bibehållas även under nästa budgetår.

Medicinalstyrelsens förslag att vissa arbetsuppgifter på byrån för rättsoch

socialpsykiatri skall överföras från en byråsekreterare i reglerad befordringsgång

till en tjänsteman i biträdeskarriär tillstyrkes i princip.

Av styrelsen i övrigt föreslagna personalförstärkningar in. in. anser departementschefen

sig icke kunna tillstyrka. Emellertid erinras i detta sammanhang

om att Kungl. Maj :t genom beslut den 10 april 1959 meddelat

föreskrifter om inrättande av en medicinalstyrelsens nämnd för utländska

läkare, som skall ha till uppgift att individuellt pröva kompetensen hos utländska

läkare samt medicine studerande med utbildning vid utländskt

lärosäte, vilka önskar utöva läkarkonsten i Sverige resp. fortsätta sin läkarutbildning

här i riket. Nämnden består av sex ledamöter, av vilka ordföranden

åtnjuter ett fast arvode om 2 400 kronor för år och övriga ledamöter erhåller

ersättning jämlikt kommittékungörelsen. Departementschefen föreslår,

att arvodeskostnaderna, vilka tills vidare bestrides från elfte huvudtitelns

kommittéanslag, fr. o. m. nästa budgetår överflyttas till förevarande

anslag. För ändamålet uppräknas detta med 3 500 kronor.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal

anses fem kontorsbiträden i Ae 5 böra beredas ordinarie tjänster i

Ao 5. Å personalförteckningen uppföres dock allenast ytterligare fyra kontorsbiträdestjänster

i Ao 5.

Kanslibi trädest jänsten i Ag 7 å avdelningen för vården av psykiskt efterblivna

föreslås ordinariesatt.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

5

för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordas vidare, att ett kontorsbiträde

i Ao 5 i styrelsens telefonväxel uppflyttas till kanslibiträde i Ao 7.

Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar m. m. med 36 000

kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för vidtagna löneoch

arvodesregleringar, uppflyttningar i reglerad befordringsgång för biträdespersonal,

löneklassuppflyttningar, kompensation för höjda folkpensionsavgifter

och höjningen av det rörliga tillägget med i runt tal 128 000 kronor.

Vidare anses medel för bestridande av avlöningskostnaderna för en å övergångsstat

förd byrådirektör stjänst i Ao 24 för nästa budgetår ej böra beräknas

under förevarande anslag. Anslaget nedräknas till följd härav med

32 000 kronor. Då två ordinarie kontorsbiträden innehar högre extra ordinarie

tjänster, överflyttas från ordinarieposten till icke-ordinarieposten ett

belopp av i runt tal 18 000 kronor.

På grund av det anförda uppräknas anslaget med 132 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (4 043 000 + 132 000)

4 175 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas

av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

av departementschefen jämväl i förevarande sammanhang anmält

förslag om viss tjänsteförändring.

1958 års besparingsutredning, som uppmärksammat att en snabb och betydelsefull

utveckling ägt rum inom medicinalstyrelsens verksamhetsområde

sedan en översyn av styrelsens organisation senast företogs, har förordat

att denna skall göras till föremål för en förutsättningslös omprövning. Sedan

en förberedande undersökning numera igångsatts, anser även utskottet,

att några genomgripande förändringar inom styrelsen inte bör ske i avvaktan

på undersökningens resultat. Departementschefens förslag i fråga

om personalförstärkningar in. m. kan utskottet godtaga.

Medicinalstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en förenkling

i handläggningen av de rättsmedicinska ärendena, innebärande att beslutanderätten

i vissa ärenden av mera okomplicerad beskaffenhet skulle delegeras

på ordförande respektive föredragande. Utskottet förutsätter, att

denna möjlighet närmare prövas i samband med organisationsundersökningen

mot bakgrunden av de rättssäkerhetskrav som måste ställas på handläggningen

av dylika ärenden.

Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för medicinalstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

1 402 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 442 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 713 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 556 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 62 000

Summa kronor 4 175 000;

c) till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 175 000 kronor.

5:o) Medicinalstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 17—- 22) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 599 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 543 000 kronor.

Departementschefen förordar, att anslagsposterna till sjukvård m. m.

och till traktamenten åt vissa vikarier för befattningshavare inom medicinalstyrelsen

nedräknas till 12 000 (—-2 000) resp. 25 000 (—5 000) kronor.

Med hänsyn till höjda traktamenten och kostnaderna för resor för ledamöterna

i medicinalstyrelsens nämnd för utländska läkare förordas, att

anslagsposten till reseersättningar uppräknas med 11 000 kronor till 111 000

kronor.

Delposten till bränsle, lyse och vatten föreslås ökad med 10 000 kronor

till 37 000 kronor.

Under posten till övriga expenser, expenser för eget behov, beräknas i

likhet med styrelsen en sänkning av medelsanvisningen till renhållning och

städning med 10 000 kronor på grund av införandet av varannandagsstädning

samt en höjning av beloppet till telegram, telefon och annonsering med

6 000 kronor, bl. a. för införande av särskilda rikslinjer i styrelsens telefonväxel.

Till skrivmaterialier, papper och blankettryck förordas en höjning

med 3 000 kronor. Under posten till inköp och underhåll av inventarier beräknas

41 000 kronor till ersättningsanskaffning av inventarier och 3 000

kronor för fortsatt förnyelse av skrivmaskinsbeståndet. Vidare tillstyrkes

5 000 kronor för årligt underhåll av inventarierna och 6 000 kronor till anskaffande

av hyllinredningar för arkivet. Inventarieposten beräknas sålunda

till 55 000 kronor, vilket innebär en ökning av medelsanvisningen

med 10 000 kronor. Till bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. m.

föreslås en uppräkning med 2 000 kronor. Slutligen anses från expensposten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

7

böra bestridas eventuella kostnader för utbildning av verkskyddspersonal.

Härför beräknas 2 000 kronor. På grund av det anförda höjes posten till

övriga expenser, expenser för eget behov, med 13 000 kronor och uppföres

med 289 000 kronor.

Med hänsyn till det ökade medelsbehov, som väntas uppstå under delposten

till expenser för annat än eget behov i samband med pågående

översyn av blankettbeståndet inom medicinalväsendets område, föreslås, att

posten uppräknas med 3 000 kronor till 15 000 kronor.

Vad härefter angår anslagsposten till publikationstryck beräknas för

tryckning av de publikationer, som styrelsen utan särskilt tillstånd av

Kungl. Maj :t må utgiva, samt för inköp av särtryck ur den av apotekens

kontrollaboratorium utgivna förteckningen över specialiteter in. m. 71 000

resp. 18 000 kronor. Till allmän hälsovårdsupplysning — häri inbegripet

upplysnings- och propagandaverksamhet i kariesförebyggande syfte — samt

till trycksaker för utlandskontakterna förordas en till 10 000 kronor begränsad

medelsanvisning. Departementschefen är icke beredd att tillstyrka

särskilt statsbidrag till Tandvärnets verksamhet men förutsätter, att medicinalstyrelsen

i sitt arbete inom den förebyggande tandvården liksom hittills

kommer att samarbeta med föreningen och stödja dess verksamhet.

Departementschefen förordar, att medel anvisas för tryckning av en statistisk

årsredogörelse beträffande till cancerregistret anmälda cancerfall.

Härför beräknas 3 000 kronor.

Ikraftträdandet av den nya hälsovårdsstadgan och byggnadsstyrelsens reviderade

anvisningar till byggnadsstadgan kräver en översyn av medicinalstyrelsens

råd och anvisningar rörande olika i nämnda stadgor behandlade

ämnen. Departementschefen understryker angelägenheten av att denna

översyn skyndsamt genomföres. För tryckning av styrelsens meddelanden

i dessa ämnen bör för nästa budgetår anvisas 18 000 kronor.

På grund av vad sålunda föreslagits uppföres anslagsposten till publikationstryck

med 120 000 (— 22 000) kronor.

Under anslagsposten till hålkortsarbeten förordas en höjning av medelsanvisningen

med 3 000 kronor till 15 000 kronor, främst för de löpande

kostnaderna för cancerregistret. I den mån det anvisade beloppet ger utrymme

härför, har departementschefen intet att erinra mot att från anslagsposten

bestrides kostnaderna för andra hålkortsarbeten av mera begränsad

omfattning.

Inkomstposten för särskilda uppbördsmedel anses i enlighet med medicinalstyrelsens

förslag böra sänkas med 45 000 kronor och alltså upptagas till

(70 000 — 45 000) 25 000 kronor.

Vid bifall till vad nu förordats uppräknas anslaget med 56 000 kronor och

bestämmes alltså till (543 000 + 56 000) 599 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 599 000

kronor.

6:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 23 och 24), vilket innebär indragning

av ytterligare en kontorsbiträdestjänst med anledning av omläggningen

av sjuksköterskeregistret till hålkortssystem och en med 3 000 kronor

minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 86 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 344 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 52 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 6 800

Summa kronor 490 000;

b) till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 490 000 kronor.

7:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 24 och 25), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 85 900 kronor.

8:o) Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 8, s. 25—27) föreslagit riksdagen att till Förvaring och underhåll

av viss sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 504 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 428 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

9

Departementschefen förordar under anslagsposten till ersättningar för

handräckning, semester- och sjukvikarier en med 15 000 kronor ökad medelsanvisning.

Anslagsposten till hyror, frakter in. m. uppräknas med 55 000 kronor.

Departementschefen finner det angeläget, att en genomgång av behandlingsavdelningarnas

utrustning nu påbörjas. Sjukvårdsberedskapsnämnden

har beräknat kostnaderna härför till 25 000 kronor. Departementschefen

förordar, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas 6 000 kronor. Anslaget

föreslås alltså uppräknat med 76 000 kronor.

Utskottet. Den för beredskapssjukhusen avsedda utrustningen representerar

betydande värden. Av vad departementschefen i annat sammanhang

anfört framgår, att återanskaffningsvärdet numera kan beräknas till i runt

tal 80 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker därför, att en genomgång av

utrustningen nu kommer till stånd.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 504 000 kronor.

9:o) Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara.

Kungl. Maj :t har (punkt 9, s. 27—34) föreslagit riksdagen att till Utrustning

m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 600 000 kronor.

Hittills har medel anvisats för anskaffande av utrustning för 104 800 av

de cirka 110 000 vårdplatser å beredskapssjukhus, för vilka enligt gällande

planläggning utrustning beräknats behöva anskaffas. Utrustning saknas

sålunda för omkring 5 200 platser. Vidare kvarstår för komplettering av

utrustningen å vårdplatser, som tidigare tillhört från försvaret överförda

krigssjukhus, ett medelsbehov av 30 000 kronor. För innevarande budgetår

har medel för här berörda ändamål icke anvisats. I rådande statsfinansiella

läge och då det ur beredskapssynpunkt synes försvarligt att ytterligare

något förskjuta slutförandet av förevarande utrustningsanskaffning,

föreslår departementschefen, att medelsanvisningen för nyanskaffning av

utrustning till beredskapssjukhus för nästa budgetår begränsas till de

30 000 kronor, som erfordras för att täcka materielbristen å de från krigssjukhus

överförda vårdplatserna.

Den för beredskapssjukhusen avsedda utrustningen representerar betydande

värden. Återanskaffningsvärdet av den i förråd hållna utrustningen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

beräknas sålunda till omkring 80 miljoner kronor. Till undvikande av värdeförluster

är det givetvis synnerligen angeläget, ej endast att materielen vårdas

på bästa möjliga sätt utan även att sådan utrustning, som ej tål obegränsad

lagring eller av andra skäl undergår större värdeminskning, omsättes

innan den helt förlorat sitt värde. Sjukvårdsberedskapsnämnden har

beräknat återanskaffningsvärdet för den materiel som i första hand bör

ifrågakomma för sådan omsättning, bl. a. viss äldre textilutrustning, till 10

miljoner kronor, medan vid försäljning högst 50 procent härav anses kunna

återvinnas. Departementschefen biträder nämndens förslag, att för nästa

budgetår anvisas 500 000 kronor för täckande av förluster vid omsättning

av här berörd materiel. Härvid förutsättes, att inkomsterna vid försäljningen

skall få tillgodoföras förevarande anslag och att sjukvårdsberedskapsnämnden

erhåller bemyndigande att disponera inkomsterna till anskaffning

av materiel motsvarande den försålda.

Vid omsättning av utrustningen bör beaktas vad riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap anfört. Sålunda bör i första hand undersökas

i vilken utsträckning försäljning kan ske till andra statliga förvaltningar.

Kontakt bör i sådant syfte tagas med bl. a. arméintendenturförvaltningen

och fångvårdsstyrelsen. Departementschefen räknar med att de statliga organen

skall ställa sig positiva till att övertaga för dem användbar utrustning,

även om denna exempelvis till modellen skulle skilja sig från den av

dem vedertagna. Vidare understrykes, att enbart den omständigheten, att

vissa artiklar, t. ex. klädespersedlar, blivit omoderna i snittet eller materialet,

i allmänhet ej bör föranleda förlustbringande försäljning. I samråd med

arméintendenturförvaltningen bör också undersökas vilka erfarenheter som

föreligger beträffande långtidslagring av textilvaror.

1959 års riksdag beslöt i princip, att en organisation av sjukhärbärgen i

krig skall uppbyggas, omfattande totalt 110 000 vårdplatser, varav 70 000

i en första etapp. För innevarande budgetår har till påbörjande av utrustningsanskaffningen

för sjukhärbärgena anvisats 480 000 kronor, möjliggörande

materielanskaffning för drygt 3 300 vårdplatser. Departementschefen

förordar för nästa budgetår en medelsanvisning av 900 000 kronor för

ifrågavarande ändamål. Med en utrustningskostnad av 150 kronor per

vårdplats, skulle beloppet möjliggöra, att materiel kan anskaffas för omkring

6 000 vårdplatser.

I samband med att beslut fattades föregående år om sjukhärbärgesorganisationen

beslöts även om utbildning av samariter genom Svenska röda

korsets försorg. För att tillgodose personalbehovet för sjukhärbärgena beräknades

7 000 samariter erforderliga. Utbildningen för dessa skulle omfatta

30 timmar och statsbidrag skulle utgå till Röda korset med tre fjärdedelar

av utbildningskostnaden, som beräknades till en krona per timme

och elev.

Enligt av sjukvårdsberedskapsnämnden nu framlagt förslag skall sama
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

11

ritutbildningen göras mer allsidig, så att rödakorssamariter skall kunna

utnyttjas inom både öppen och sluten vård. Härför krävs en förlängning

av utbildningstiden till 42 timmar, varjämte samariterna skulle genomgå

en repetitionskurs om 20 timmar vart femte år. Totalbehovet av samariter

för hela den civila sjukvårdssektorn uppskattas av nämnden till omkring

20 000.

För egen del finner departementschefen önskemålet om en på föreslaget

sätt utvidgad samaritutbildning starkt berättigat. För det första kan nämligen

våra resurser i fråga om kvalificerad medicinalpersonal i ett krigsläge

befaras bli synnerligen hårt ansträngda, varför en kader av elementärt utbildad

hjälppersonal blir en värdefull tillgång inom alla områden av den

civila krigssjukvårdsorganisationen. Härtill kommer att en allsidig och

enhetlig utbildning av samaritpersonalen torde vara en förutsättning för att

tillgänglig personal i en kritisk situation snabbt skall kunna insättas på de

områden, där de aktuella behoven är störst. Departementschefen anser sig

därför i princip kunna godtaga nämndens förslag rörande samaritutbildningens

omfattning och innehåll. Med hänsyn till vad överstyrelsen för

Röda korset anfört rörande kurskostnaderna tillstyrkes vidare, att statsbidraget

fr. o. m. nästa budgetår beräknas efter en krona per utbildningstimme

och elev, vilket torde motsvara omkring tre fjärdedelar av totalkostnaden.

På grund av det anförda föreslås, att till statsbidrag till Röda korset

anvisas 100 000 kronor, varav 18 000 kronor beräknas för att täcka kostnaderna

för tilläggsutbildning av de samariter för sjukhärbärgen, till vilkas

utbildning medel anvisats för innevarande budgetår.

För hyllinredning och annan förrådsutrustning för sjukhärbärgesmaterielen

förordas för nästa budgetår ett belopp av 30 000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle medelsbehovet för nästa budgetår

uppgå till 1 560 000 kronor. Enligt vad nämnden upplyst finns emellertid

f. n. obundna medel under anslaget å cirka 60 000 kronor. På grund

härav uppföres anslaget för nästa budgetår med (1 560 000 — 60 000)

1 500 000 kronor. I jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår

innebär detta en höjning av anslaget med 900 000 kronor.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om har medel hittills anvisats

för anskaffande av utrustning för beredskapssjukhus i sådan omfattning,

att utrustning saknas för endast omkring 5 200 platser. Mot bakgrunden

härav anser utskottet försvarligt, att medelsanvisningen för ändamålet

begränsas till de 30 000 kronor som erfordras för de från krigssjukhus

överförda vårdplatserna.

Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot den i propositionen

föreslagna omsättningen av lagerhållen materiel. I sammanhanget

vill utskottet understryka vad departementschefen och riksnämnden för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

ekonomisk försvarsberedskap anfört angående de principer som bör gälla

för denna omsättning.

Det principbeslut, som riksdagen föregående år fattade angående en organisation

av sjukhärbärgen, innebar att sådana skulle inrättas för 110 000

vårdplatser, varav 70 000 i en första etapp. Departementschefens förslag

om anvisande av 900 000 kronor för fortsatt materielanskaffning för cirka

6 000 vårdplatser kan utskottet tillstyrka.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus

vid krig eller krigsfara för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

10:o) Sinnessjuknämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 34), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sinnessjuknämnden: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 28 000

kronor.

11 :o) Sinnessjuknämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 35), vilket innebär en med 2 000 kronor ökad medelsanvisning

med hänsyn till ökade utgifter för ordförandens resor till och

från nämndens sammanträden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sinnessjuknämnden: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 000

kronor.

12:o) Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

12, s. 35—40) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

den ändring i personalförteckningen för strålskyddsverksamhet m. in.,

som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för strålskyddsverksamhet m. m.,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Strålskyddsverksamhet

m. m.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 056 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 978 000 kronor.

Förverkligandet av det svenska atomenergiprogrammet ställer starkt

ökade krav på insatser från radiofysiska institutionens sida, såväl i fråga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

13

om strålskyddsfrågornas bevakning i samband med reaktorprojektens planläggning

och utförande som i fråga om fortlöpande kontroll vid atomreaktorernas

igångkörning och drift. 1951 års strålskyddskommitté beräknade,

att kärnfysikaliska avdelningen för dessa uppgifter behövde förstärkas

redan fr. o. m. budgetåret 1958/59. Departementschefen föreslår nu, att vid

avdelningen inrättas ytterligare en tjänst som strålskyddsinspektör i Ae 23.

För innevarande budgetår har medel anvisats för upprättande av ett antal

stationer för registrering av joniserande strålning och radioaktivt stoft

i olika delar av landet. Installationen av mätapparaturen har nu i huvudsak

slutförts och den löpande registreringsverksamheten kommit igång. För den

centrala bearbetningen av materialet vid radiofysiska institutionen tillstyrkes

en tjänst som tekniskt biträde i Ag 7. Det förutsättes, att tillsynen över

verksamheten tills vidare kan utövas av befintlig fysikerpersonal vid mätlaboratorierna.

Det belopp av 25 000 kronor, som för innevarande budgetår

beräknats för anställning av personal för framställning av apparaturen

samt för central bearbetning och tillsyn från institutionens sida, torde därför

kunna indragas.

På grund av den kraftigt ökade arbetsbelastningen vid strålskyddsnämndens

kansli förordas, att kanslipersonalen ökas med ett kontorsbiträde i

reglerad befordringsgång.

Då tillsättning av vissa högre tjänster vid radiofysiska institutionen enligt

av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter skall föregås av sakkunnigförfarande,

beräknas till ersättningar åt dylika sakkunniga ett belopp av 2 000

kronor.

Självfallet bör tjänstemännen vid klinisk-fysikaliska avdelningen, när de

efter tjänstetidens slut utför planerings- och förberedelsearbeten för behandlingarna

vid radiumhemmet, komma i åtnjutande av övertidsersättning, i den

mån de enligt gällande föreskrifter är berättigade härtill. Någon uppräkning

av anslaget för detta ändamål anses dock ej erforderlig. Däremot beräknas

med hänsyn till föreslagna personalförstärkningar en ökning av medelsanvisningen

för vikariats- och övertidsersättningar med 6 700 kronor.

De framlagda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen för personalförstärkningar

m. m. med 31 000 kronor. Härtill kommer den automatiska

utgiftsstegringen för vidtagna löne- och arvodesregleringar, löneklassuppflyttningar,

kompensation för höjda folkpensionsavgifter och höjningen

av det rörliga tillägget med i runt tal 47 000 kronor. Anslaget uppräknas

alltså med 78 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (978 000 + 78 000) 1 056 000

kronor. I personalförteckningen vidtages den ändring, som påkallas av vad

departementschefen anfört och föreslagit.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för strålskyddsverksamhet m. m., som

föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för strålskyddsverksamhet

m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

A vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 164 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 41 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 678 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 155 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 17 000

Summa kronor 1 056 000;

c) till Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 056 000 kronor.

13 :o) Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 40—43), vilket innebär en minskning av medelsanvisningen

med 78 000 kronor, främst på grund av bortfall av anslagsposten

till upprättande och drift av stationer för mätning av joniserande

strålning m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

14:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 14, s. 43—51) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens bakteriologiska laboratorium,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till

Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 5 154 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 831 000 kronor.

Tillverkningen vid laboratoriet av poliovaccin på avdödat virus har under

budgetåret 1958/59 legat på en hög nivå. Den totala mängden vaccin,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

15

som levererats för organiserade ympningar och en s. k. fri sektor, har närmat

sig 2 500 liter, varjämte vid ingången av budgetåret 1959/60 ett vaccinlager

å drygt 300 liter fanns vid laboratoriet. Enligt styrelsens beräkningar

kan med nuvarande produktionstakt omkring 4 000 liter vaccin ställas till

förfogande för ympning under vartdera av budgetåren 1959/60 och 1960/61.

Denna produktionsvolym skulle möjliggöra för laboratoriet att under 1961

disponera över tillräckliga kvantiteter vaccin, för att frivilliga polioympningar

med tre injektioner av samtliga årsklasser upp till 50 års ålder skall

kunna genomföras.

Vilken inriktning produktionen av poliovaccin bör ges efter nästa budgetår

blir beroende av flera faktorer. Sålunda prövar laboratoriet i samarbete

med professorn S. Gard poliovaccin bestående av levande försvagat virus.

Skulle dessa prov bli framgångsrika, kan massympningar med sådant vaccin

bli aktuella. I annat fall kan förstärkning av skyddet mot polio genom en

fjärde injektion av avdödat vaccin tänkas ifrågakomma. Slutligen erinras

om att frågan om preparattillverkningen vid laboratoriet f. n. överväges av

SBL-utredningen, som därvid bl. a. har att taga ställning till frågan om export

av laboratoriets preparat. Utredningens betänkande kan väntas komma

att avlämnas inom den närmaste tiden, men några därpå grundade förslag

beräknas icke hinna framläggas för årets riksdag. Ställning till spörsmålen

rörande den framtida poliovaccintillverkningen torde därför få tagas vid

1961 års riksdag.

Genom beslut den 10 april 1959 har Kungl. Maj :t uppdragit åt medicinalstyrelsen

att fastställa normalplaner för viss teoretisk-praktisk vidareutbildning

av laboratoriebiträden efter genomgång av laborantskola. Sedan laborantskoleutbildning

nu anordnats på flera platser i landet, torde vidareutbildning

å bakteriologisk linje enligt de nya planerna komma igång vid

bakteriologiska laboratoriet under nästa budgetår. För ledningen av denna

utbildning förordar departementschefen, att en särskild tjänst inrättas vid

laboratoriet. Lönegradsplaceringen för tjänsten, vilken bör inrättas såsom

extra ordinarie, anses emellertid böra prövas i annat sammanhang.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 september 1959 skall till den som genomgår

nyssberörd vidareutbildning utgå ersättning med 600 kronor för

månad. För bakteriologiska laboratoriets del uppskattas medelsbehovet för

detta ändamål till 50 000 kronor per år.

På grund av den alltmer ökade frekvensen av svampinfektioner, som blivit

en följd framför allt av antibiotikabehandlingarna, har diagnostiken av

svampsjukdomar vid laboratoriet medhunnits endast i begränsad omfattning.

Departementschefen förordar, att tjänstgöringstiden för den deltidsanställde

mykologen ökas till tre timmar per dag och att arvodet i samband

härmed höjes till 15 300 kronor för år.

Tjänstebenämningen för hälsovårdsinspektören föreslås ändrad till hälsovårdskonsulent.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

För anlitande av särskild expertis utanför laboratoriet för vissa oskadlighetsprövningar

av vaccin m. m. beräknas under arvodesposten 15 000 kronor.

En motsvarande nedräkning göres under icke-ordinarieposten.

Liksom för innevarande budgetår föreslås under icke-ordinarieposten ett

belopp av 25 000 kronor — avsett för att möta oförutsedda personalbehov

— få disponeras först efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar in. m. med cirka 75 000 kronor. Härtill kommer den

automatiska utgiftsstegringen för vidtagna arvodes- och löneregleringar,

höjningen av det rörliga tillägget och kompensation för höjda folkpensionsavgifter

med i runt tal 248 000 kronor. På grund härav uppräknas anslaget

med (75 000 + 248 000) 323 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (4 831 000 + 323 000)

5 154 000 kronor.

Utskottet, som i flera tidigare sammanhang förklarat att återhållsamhet

bör iakttagas med inrättandet av nya tjänster vid laboratoriet i avvaktan

bl. a. på resultatet av den pågående utredningen rörande organisationen av

preparattillverkningen in. m., kan godtaga departementschefens förslag i

fråga om organisationens omfattning under nästkommande budgetår. Även

om laboratoriets virusavdelning i enlighet härmed inte erhåller några personalförstärkningar,

utgår utskottet i likhet med departementschefen ifrån

att det såsom för närvarande skall visa sig möjligt att inom ramen för anvisade

medel utnyttja viss personal för fullföljande av försöken beträffande

vaccin av levande virus.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens bakteriologiska

laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-

getåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 683 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 160 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 3 478 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 750 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 83 000

Summa kronor 5 154 000;

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

b) till Statens bakteriologiska laboratorium: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 154 000

kronor.

15:o) Statens bakteriologiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 15, s. 51—53), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 73 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bakteriologiska laboratorium:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 3 317 000 kronor.

16:o) Inredning och utrustning av virusavdelning vid statens bakteriologiska

laboratorium m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 53 55) föreslagit

riksdagen att till Inredning och utrustning av virusavdelning vid statens

bakteriologiska laboratorium m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 340 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.

Kostnaderna för inredning och utrustning av nybyggnaden för virusavdelningen

vid statens bakteriologiska laboratorium beräknades i 1956

års statsverksproposition (XI ht, p. 15) till 1 440 000 kronor. Genom beslut

den 13 januari 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande 1954 års medicinska

utrustningskommitté — åt vilken uppdragits att omhänderha inredningen

och utrustningen av karolinska institutets institution för virusforskning,

som är avsedd att förläggas till ifrågavarande nybyggnad —

att jämväl handha inredning och utrustning av virusavdelningen. Härvid

ålades kommittén bl. a. att tillvarataga alla möjligheter till besparingar.

Enligt vad som nu upplysts av utrustningsnämnden för universitet och

högskolor, som ersatt den tidigare utrustningskommittén, har granskningen

av utrustningsförslaget på några punkter resulterat i besparingar,

vilka dock helt uppvägs av nödvändiga kompletteringar på andra håll.

Den totala inrednings- och utrustningskostnaden kan sålunda icke väntas

understiga den tidigare beräknade.

Hittills har för ändamålet anvisats sammanlagt 1 100 200 kronor. Det

återstående medelsbehovet utgör således i runt tal 340 000 kronor. Då virusbyggnaden

beräknas stå färdig hösten 1960, förordar departementschefen

att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Utskottet. Mot bakgrunden av vad utrustningskommittén anförde i sin

anslagsframställning för budgetåret 1959/60 angående svårigheterna att

hålla utrustningsanskaffningen inom den år 1956 fastställda ramen har ut2

— Bibang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

skottet i sitt föregående år avgivna utlåtande nr 11 framhållit angelägenheten

av att förevarande utrustning planlades och disponerades på sådant

sätt att kostnadsramen kunde hållas. Utskottet, som finner tillfredsställande

att detta visat sig möjligt trots prisstegringar och nytillkommen apparatur

m. in., tillstyrker den föreslagna slutanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inredning och utrustning av virusavdelning

vid statens bakteriologiska laboratorium m. m. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 340 000

kronor.

17:o) Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 17, s. 55—61) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens rättskemiska

laboratorium, som påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för statens rättskemiska

laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61,

dels ock till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 081 000 kronor.

Blodgruppsserologiska avdelningen har under de senaste åren på grund

av den alltmer växande arbetsbelastningen ställts inför betydande svårigheter.

Trots en långt driven rationalisering av arbetsrutinen har särskilt för

avdelningens rättsserologiska sektion uppstått en avsevärd arbetsbalans,

som medfört att tiden för avgivande av utlåtande i faderskapsmål undan för

undan utsträckts och numera uppgår till icke mindre än cirka 10 månader.

Under hösten 1959 har situationen för sektionens del ytterligare skärpts, sedan

innehavaren av överassistenttjänsten i Ae 23, vilken representerade

såväl blodgruppsserologisk och kemisk som genetisk-statistisk sakkunskap,

avlidit. Enär det är ett rättssäkerhetsintresse av vikt, att tiden för faderskapsärendenas

behandling nedbringas och den vetenskapliga standarden

i sektionens arbete kan upprätthållas, finner departementschefen en kvalitativ

och kvantitativ förstärkning av personalen ofrånkomlig och tillstyrker

därför att överassistenttjänsten utbytes mot en laboratorstjänst i Ae 24,

\ars innehavare skall leda sektionens arbete och tillgodose dess behov av

genetisk och statistisk sakkunskap, samt att en extra ordinäre tjänst inrättas

för en befattningshavare med god kemisk utbildning och praktik.

Lönegradsplaceringen för sistnämnda tjänst anses böra prövas i annat sammanhang.

För att minska eftersläpningen i faderskapsärendena och möjliggöra, att

s. k. haptoglobinbestämningar rutinmässigt kan utföras vid fastställande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 19

av faderskap, förordas vidare, att rättsserologiska sektionen förstärkes

med ett laboratoriebiträde i högst Ae 9.

För den kliniska sektionens del visade det sig under våren 1959 nödvändigt

att för att kunna upprätthålla tillverkningen av testsera föranstalta om

viss personalförstärkning. Det erinras om att Kungl. Maj :t genom beslut

den 30 april 1959 medgav, att vissa till Kungl. Maj :ts disposition ställda

medel under icke-ordinarieposten finge tagas i anspråk för anställande av

viss ytterligare personal vid sektionen. Då denna förstärkning erfordras

även i fortsättningen, tillstyrkes, att en tjänst som laboratoriebiträde i

högst Ag 9 inrättas vid sektionen.

Vid kemiska avdelningens alkoholsektion visar antalet inkommande blodprov

en fortsatt kraftig stegring. Sedan 1955 har antalet prov ökat med

omkring 50 procent. För ersättning åt experter, som anlitas vid handläggningen

av alkoholärendena, förordas en höjning av medelsanvisningen

med 3 000 kronor.

Rättskemiska laboratoriet har f. n. icke någon personal för arbeten i den

med farmacevtiska laboratoriet gemensamma verkstaden. Departementschefen

är icke beredd att tillstyrka förslaget om inrättande av en instrumentmakartjänst

men förordar, att under icke-ordinarieposten 6 000 kronor

beräknas för att laboratoriet i viss omfattning skall kunna anlita för

verkstadsgöromål utbildad personal.

Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 10 september 1959 skall myndighet, som

enligt av medicinalstyrelsen fastställd plan anordnar viss vidareutbildning

av laboratoriebiträden, till den som genomgår utbildningen utbetala ersättning

med 600 kronor för månad. För rättskemiska laboratoriets del beräknas

medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår till 30 000 kronor.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar m. m. med cirka 87 000 kronor. Härtill kommer

den automatiska utgiftsstegringen för vidtagna löneregleringar, löneklassuppflyttningar,

höjningen av det rörliga tillägget och kompensation för

höjda folkpensionsavgifter med i runt tal 32 000 kronor. På grund härav

uppräknas anslaget med 119 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 081 000 + 119 000)

1 200 000 kronor. I personalförteckningen vidtages den ändring, som påkallas

av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

alt riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens rättskemiska laboratorium,

som påkallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

b) godkänna följande avlöningsstat för statens rättskemiska

laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 78 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 940 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 162 800

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 18 300

Summa kronor 1 200 000;

c) till Statens råttskemiska laboratorium: Avlöningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000

kronor.

18:o) Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 61—64), vilket innebär en med 25 000

kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens råttskemiska laboratorium:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 377 000 kronor.

19:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 19, s. 64—69) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens farmacevtiska laboratorium,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens

farmacevtiska laboratorium: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 701 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 632 000 kronor.

Fr. o. m. budgetåret 1957/58 inrättades å biologiska avdelningen en arvodestjänst

som konsult i farmakoterapi med ett arvode av 10 200 kronor

för år och med en tjänstgöringstid av två timmar per dag. Medicinalstyrelsen

har föreslagit att, då de farmakoterapevtiska ärendena huvudsakligen

faller utanför avdelningsföreståndarens kompetensområde, en särskild

sektion för farmakoterapi skall inrättas under ledning av den nämnde

konsulten och sorterande direkt under laboratoriets föreståndare. Till sektionen

skulle från biologiska avdelningen överföras en laboratorieläkartjänst.

Mot den föreslagna omorganisationen har departementschefen icke

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

21

någon erinran, men förutsätter emellertid i likhet med statskontoret, att

den ändrade organisationen icke får leda till ökade kostnader för statsverket.

För den alltmera krävande biologiska statistiken krävs en befattningshavare

med specialutbildning i statistik. En laboratoriebiträdestjänst i högst

Ag 9 föreslås därför utbytt mot en tjänst för en befattningshavare med sådan

utbildning.

Med hänsyn till vad styrelsen anfört rörande angelägenheten av att till

främmande språk kunna översätta vetenskapliga uppsatser, som utarbetats

vid laboratoriet, vill departementschefen icke motsätta sig, att medel härför

får disponeras från icke-ordinarieposten. Någon uppräkning av denna för

ändamålet anses icke erforderlig.

För att laboratoriets institutionsvaktmästare skall kunna anlitas för arbeten

i verkstaden, beräknas för anställande av extra expeditionspersonal

en höjning av medelsanvisningen under icke-ordinarieposten med 5 000

kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 september 1959 skall myndighet,

som enligt av medicinalstyrelsen fastställd plan anordnar viss vidareutbildning

av laboratoriebiträden, till den som genomgår utbildningen utbetala

ersättning med 600 kronor för månad. För nästa budgetår uppskattas medelsbehovet

till detta ändamål för farmacevtiska laboratoriets del till 25 000

kronor.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar m. m. med cirka 33 000 kronor. Härtill kommer

den automatiska utgiftsstegringen för vidtagen lönereglering för assistenter

och laboratoriebiträden, löneklassuppflyttningar, kompensation för höjda

folkpensionsavgifter och höjningen av det rörliga tillägget med i runt tal

36 000 kronor. På grund härav uppräknas anslaget med 69 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (632 000 + 69 000) 701 000

kronor.

Utskottet tillstyrker — under den av departementschefen och statskontoret

angivna förutsättningen — att en särskild sektion för farmakoterapi

inrättas vid laboratoriet.

Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens farmacevtiska

laboratorium, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 97 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

28 300

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 469 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 95 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 11 000

Summa kronor 701 000;

b) till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 701 000

kronor.

20:o) Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 69—71), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens farmacevtiska laboratorium:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 203 000 kronor.

21 :o) Svenska farmakopékommittén m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s.

71—74> föreslagit riksdagen att till Svenska farmakopékommittén m. m.

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 151 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 145 000 kronor.

Departementschefen förordar, att arvodet till sekreteraren uppräknas

med 1 100 kronor.

Under anslagsposten till expenser tillstyrkes en med 2 000 kronor ökad

medelsanvisning.

För Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för den nordiska

farmakopénämnden beräknas en ökning av medelsanvisningen med 2 900

kronor till 28 100 kronor. Det förutsättes därvid, att det liksom hittills får

ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera närmare bestämma andelens

storlek.

Vad nu förordats föranleder en uppräkning av anslaget med 6 000 kronor.

Utskottet, som i flera tidigare sammanhang ansett angeläget, att det nordiska

samarbetet på farmakopéområdet icke blir lidande på grund av alltför

obetydliga insatser från svensk sida, vill inte motsätta sig Kungl. Maj :ts

förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Svenska farmakopékommittén m. m.

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 151 000

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

23

22 :o) Statens rättsläkarstationer: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22,

s. 74—85) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

den ändring i personalförteckningen för statens rättsläkarstationer, som

föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens rättsläkarstationer, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens rättsläkarstationer:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 548 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 515 000 kronor.

Av 1956 års rättsläkarutrednings betänkande och de däröver avgivna

remissyttrandena framgår, att en viss osäkerhet råder beträffande de antropologisk-genetiska

undersökningsmetodernas utvecklingsmöjligheter och

framtida betydelse vid fastställande av faderskap. Intill dess antropologiens

ställning genom fortsatt forskning och utveckling av undersökningsmetoderna

mera definitivt klarlagts, synes försiktigheten bjuda, att de morfologiska

metoderna för fastställande av faderskap betraktas allenast som

ett komplement till de serologiska och biokemiska metoderna, vilka likaledes

f. n. befinner sig i ett snabbt utvecklingsskede. Av detta skäl anser departementschefen

tidpunkten ännu icke vara inne att mera definitivt lägga

fast organisationen för den antropologisk-genetiska undersökningsverksamhet,

som f. n. försöksvis är anordnad vid rättsläkarstationen vid Stockholm.

Det ligger i sakens natur, att serviceverksamheten på förevarande område

i det utvecklingsskede, vari antropologien f. n. befinner sig, är i hög

grad beroende av forskningen på området. I organisatoriskt hänseende

ligger det därför nära till hands att eftersträva en samordning mellan

forskning och rutinverksamhet. I sådant syfte har i samband med utredningen

och remissbehandlingen av densamma ifrågasatts en närmare anknytning

av den antropologisk-genetiska undersökningsverksamheten till

rasbiologiska instiutet i Uppsala. Denna fråga har förutsatts skola prövas

i samband med en föreslagen utredning om institutets organisation och

arbetsuppgifter. Emellertid har rasbiologiska institutet numera enligt beslut

av 1959 års riksdag organiserats såsom en institution för medicinsk

genetik vid Uppsala universitet. Departementschefen anser icke, att det bör

övervägas att förlägga en serviceverksamhet av det slag varom här är fråga

i direkt organisatorisk anknytning till universitetet. För att främja samarbetet

mellan forskningen och serviceverksamheten har vidare ifrågasatts

att överflytta den sistnämnda till Uppsala och lokalt anknyta den till en

rättsläkarstation därstädes. Det är emellertid synnerligen ovisst, när en

statens rättsläkarstation kan komma att anordnas i Uppsala, och förutsättningar

för en sådan överflyttning saknas därför f. n.

På grund av det anförda och då den nuvarande antropologavdelningcn

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

vid rättsläkarstationen vid Stockholm är beroende av ett intimt samarbete

med expertis, som finnes företrädd vid statens rättskemiska laboratoriums

blodgruppsserologiska avdelning och vid statens kriminaltekniska anstalt,

anses undersökningsverksamheten åtminstone tills vidare böra kvarligga

i Stockholm och bedrivas i huvudsakligen samma former som hittills. Även

vissa mera forskningsbetonade undersökningar bör såsom redan tidigare

förutsatts kunna bedrivas vid avdelningen.

Ärvdabalkssakkunnigas förslag om ändrade regler beträffande utomäktenskapliga

barns arvsrätt och vidgade möjligheter till blodundersökning

m. m. i faderskapsmål har jämlikt beslut av 1958 års B-riksdag ej genomförts.

Av denna anledning finnes sålunda icke skäl att räkna med någon

mera avsevärd ökning av arbetsbelastningen vid antropologavdelningen. Å

andra sidan visar den hittillsvarande utvecklingen en stegring av det årliga

antalet undersökningsärenden. Denna utveckling har hittills kunnat

bemästras genom utnyttjande bl. a. av medel som beräknats för en rättsläkaramanuenstjänst

vid rättsläkarstationen. Då stora svårigheter f. n.

föreligger att besätta nämnda tjänst, torde denna möjlighet stå öppen även

i fortsättningen.

På grund av det anförda är departementschefen ej beredd att tillstyrka

förslaget om inrättande av en tjänst som antropologamanuens vid paternitetsavdelningen.

Till följd härav är det icke nödvändigt att taga närmare

ställning till de av utredningen förordade utbildnings- och kompetenskraven

för antropologundersökare. Departementschefen framhåller, att goda

skäl synes ha anförts för att kompetens som sådan undersökare i första

hand bör förvärvas genom medicine licentiatexamen med viss kompletterande

utbildning i antropologi och genetik. Härför talar enligt departementschefens

mening främst önskvärdheten av klinisk erfarenhet. Möjligheten

bör dock hållas öppen att godtaga även andra utbildningslinjer, t. ex.

en förstärkt humanistisk utbildning, omfattande filosofie licentiatexamen

i antropologi och eventuellt statistik med kompletterande studier i bl. a.

anatomi, kemi och fysiologi. Däremot ställer departementschefen sig tveksam

till den av utredningen diskuterade alternativa utbildningslinjen, baserad

på medicine och filosofie kandidatexamen.

I likhet med utredningen förordar departementschefen, att avgiften för

antropologundersökning bibehålies och att taxan med hänsyn till prisutvecklingen

höjes från 50 till 80 kronor för person och biträder också utredningens

förslag, att hälften av avgiften liksom hittills skall tillfalla den

som utför undersökningen.

Den nuvarande läkartjänsten i Ae 23 vid den antropologiska avdelningen

föreslås uppflyttad till Ae 24.

I övrigt förordas för avdelningens vidkommande, att en halvtidstjänst

som kanslibiträde i Ae 7 inrättas samt att den nuvarande tjänsten som

fotograf i Ag 9 ändras till extra ordinarie.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

25

Vad härefter angår personalförslagen såvitt gäller rättsläkarstationerna

i övrigt erinras om att Kungl. Maj :t för tiden den 1 oktober 1959 den 30

september 1960 beviljat professorn i rättsmedicin vid karolinska institutet

tjänstledighet från uppdraget att vara föreståndare för rättsläkarstationen

vid Stockholm samt förordnat en rättsläkarassistent vid stationen att mot

särskilt arvode uppehålla föreståndarskapet. Da departementschefen räknar

med att denna anordning kommer att bibehållas under hela nästa budgetår

uppräknas anslaget med 6 900 kronor för ändamålet.

Beträffande rättsläkarstationen i Lund föreslås att stationens halvtidstjänst

som kanslibiträde i Ae 7 ändras till heltidstjänst.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar och ändrad lönegradsplacering m. m. med 21 200

kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyftningar,

kompensation för höjda folkpensionsavgifter och rörligt

tillägg med i runt tal 11 800 kronor. På grund härav uppräknas anslaget

med 33 000 kronor.

I personalförteckningen vidtages den ändring, som påkallas av vad departementschefen

i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens rättsläkarstationer, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat,

b) godkänna följande avlöningsstat för statens rättsläkarstationer,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .

Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

38 500

99 100

336 100

66 800

7 500

Summa kronor 548 000;

c) till Statens rättsläkarstationer: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 548 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

23 :o) Statens rättsläkarstationer: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 85—87), vilket innebär höjning av avgiften för

antropologisk-genetisk undersökning från 50 till 80 kronor per person och

en med 4 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens rättsläkarstationer: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

139 000 kronor.

24:o) Medikolegala besiktningar. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 25, s. 87), vilket innebär en med 5 000 kronor minskad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medikolegala besiktningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

25:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 26, s. 88—91) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för förste provinsialläkare

och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetaret

1960/61, dels ock till Förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. fl.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

16 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 16 200 000 kronor.

Innan definitiv ställning kan tagas till de reformförslag beträffande

tjänsteläkarorganisationen, som framlagts av kommittén för översyn av

hälso- och sjukvården i riket (SOU 1958: 15), har kompletterande utredningar

i vissa hänseenden, framför allt beträffande de rättsliga och ekonomiska

förutsättningarna för en ändring av huvudmannaskapet för tjänsteläkarkåren,

befunnits erforderliga. Sålunda bedrivs f. n. inom inrikesdepartementet

vissa fortsatta undersökningar rörande fullmaktshavares rättsliga

ställning på grundval av en av särskilda sakkunniga verkställd utredning.

Vidare erinras om att Kungl. Maj :t den 15 maj 1959 uppdragit åt

medicinalstyrelsen att göra en översyn av rikets indelning i provinsialläkardistrikt

samt inkomma med en på grundval härav upprättad preliminär

plan till sådan indelning. Slutligen ämnar departementschefen också i lämplig

form taga upp frågan om de ekonomiska villkoren för ett överförande

av huvudmannaskapet för provinsialläkarna till landstingen till närmare

övervägande men räknar icke med att dessa utredningar kommer att kunna

slutföras i sådan tid, att några därpå grundade förslag kan hinna genomföras

under nästa budgetår. Medelsbehovet under förevarande anslag bör

därför beräknas med utgångspunkt från nuvarande organisation.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

27

Den 1 oktober 1959 hade distrikt inrättats för sammanlagt 592 av de

på personalförteckningen uppförda 603 provinsialläkartjänsterna. Av dessa

tjänster var, frånsett rutinvakanser, 89 utan ordinarie innehavare. Därav

var 11 tjänster blockerade. Detta innebär, att antalet svårbesatta distrikt,

d. v. s. distrikt där provinsialläkartjänsten ej kunnat besättas efter minst

ett ledigförklarande, ökat med 13 resp. 3 jämfört med motsvarande tidpunkt

1957 och 1958. Annan vikarie än provinsialläkare i angränsande

distrikt fanns på 70 av de 89 vakanta tjänsterna.

Den svåra rekryteringssituationen liksom de aktuella reformförslagen

ger enligt departementschefens mening anledning att iakttaga stor försiktighet

med att inrätta nya provinsialläkardistrikt. Den befintliga reserven

av 11 tjänster, för vilka motsvarande distrikt ännu icke inrättats, ger

utrymme för att i trängande fall inrätta nya distrikt och att omändra ett

mindre antal extra provinsialläkardistrikt till ordinarie. Departementschefen

delar därför medicinalstyrelsens uppfattning, att ytterligare ordinarie

provinsialläkartjänster icke bör inrättas för nästa budgetår.

F. n. finns fem tjänster som biträdande provinsialläkare i Ae 19 inrättade,

varjämte Kungl. Maj:t medgivit, att ytterligare tre tjänster må inrättas

fr. o. m. dag som medicinalstyrelsen bestämmer. Det förutsättes,

att det liksom hittills skall få ankomma på Kungl. Maj :t att i enstaka fall

efter förslag av medicinalstyrelsen besluta om inrättande av biträdande

provinsialläkartjänster i distrikt, där behov föreligger och rekryteringsmöjligheterna

bedömes vara gynnsamma.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår anser sig departementschefen

böra räkna med avlöningar till 24 förste provinsialläkare och 555

provinsialläkare. Till grundlöner åt dessa befattningshavare beräknas medelsbehovet

uppgå till (24 X 31 392 + 555 X 19 000) 11 298 408 kronor, eller

avrundat 11 300 000 (—200 000) kronor.

Belastningen på icke-ordinarieposten uppgick för budgetåret 1958/59 till

3 125 710 kronor eller inemot 500 000 kronor högre belopp än närmast

föregående budgetår. Belastningsökningen torde främst sammanhänga med

förbättrade möjligheter att erhålla vikarier å lediga provinsialläkartjänster,

bl. a. till följd av medgivandet för värnpliktiga läkare att tillgodoräkna

vikariatstjänstgöring som provinsialläkare, samt med höjda vikariatsersättningar.

Anslagsposten föreslås i enlighet med styrelsens förslag uppförd

med 3 200 000 kronor, vilket innebär en höjning med 500 000 kronor.

Medelsbehovet under anslagsposterna till rörligt tillägg och till kompensation

för höjda folkpensionsavgifter beräknas till 2 056 000 (+ 170 000)

kronor resp. 230 000 (+ 130 000) kronor.

Anslaget uppräknas alltså med 600 000 kronor och bestämmes till

16 800 000 kronor.

Utskottet. Såsom utskottet i olika tidigare sammanhang anfört bör viss

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

återhållsamhet iakttagas med inrättandet av nya ordinarie tjänster på detta

område i avvaktan på resultatet av nu aktuella reformförslag. Med hänsyn

också till den alltjämt svåra rekryteringssituationen kan utskottet godtaga

departementschefens förslag, att ytterligare sådana tjänster inte inrättas

för nästa budgetår.

Kungl. Maj :t bör även under nästkommande budgetår vara oförhindrad

att besluta om inrättande av tjänster som biträdande provinsialläkare. Liksom

tidigare förutsätter dock utskottet, att inrättandet av sådana tjänster

i nuvarande läge sker restriktivt.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för förste provinsialläkare

och provinsialläkare m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän (förste

provinsialläkare och provinsialläkare), förslagsvis

................................ 11 300 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t...................... 14 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 3 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 2 056 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.......................... 230 000

Summa kronor 16 800 000;

b) till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 16 800 000 kronor.

26:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 91 och 92), vilket innebär

en med 15 000 kronor ökad medelsanvisning till reseersättning med beaktande

av de ökade möjligheterna att förordna vikarier å provinsialläkartjänsterna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. fl.: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

29

27 :o) Bidrag till extra provinsialläkares avlönande m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 92 och 93), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till extra provinsialläkares

avlönande m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

28 :o) Anställande av civila reservläkare. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s.

93—95) föreslagit riksdagen att till Anställande av civila reservläkare för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 250 000 kronor.

Möjligheterna att rekrytera civila reservläkare, vilka under hösten 1958

framstod som relativt goda, har under det sista året starkt försämrats. På

grund härav har medicinalstyrelsen hitintills bedömt det som utsiktslöst att

ledigförklara de fr. o. m. innevarande budgetår inrättade 15 reservläkartjänsterna.

Av de 30 tidigare inrättade tjänsterna stod i början av december

1959 inemot hälften vakanta. Som medicinalstyrelsen framhållit, torde de

ökade rekryteringssvårigheterna till icke oväsentlig del sammanhänga med

att arvodena till provinsialläkarvikarier numera höjts, varigenom den tidigare

skillnaden mellan reservläkararvodena och vikariearvodena till stor

del utjämnats, framför allt i de högsta lönegrupperna. På grund av vad

sålunda anförts förordas, att civil reservläkare, med i övrigt oförändrat

arvode, vid förordnande å provinsialläkartjänst i lönegrupperna III, IV

och V skall erhålla ett tilläggsarvode av 200, 400 resp. 600 kronor för tjänstgöringsmånad.

Det förordas, att antalet civila reservläkarbefattningar för nästa budgetår

bibehålies vid oförändrat 45.

Då årsarvodet till reservläkare utgör 5 000 kronor, skulle för detta ändamål

erfordras (45 X 5 000) 225 000 kronor. Härtill kommer utgifterna för

de föreslagna tilläggsarvodena, vilka uppskattas till 20 000 kronor. För övriga

utgifter, som skall bestridas av statsmedel, beräknas 25 000 kronor.

Anslaget uppföres sålunda för nästa budgetår med (225 000 + 20 000 +

25 000) 270 000 kronor.

Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår, att möjligheterna

att rekrytera civila reservläkare numera starkt försämrats. Den höjning

och differentiering av arvodena, som av departementschefen i detta läge

föreslagits i syfte att förbättra rekryteringsmöjligheterna, synes utskottet

befogad även med hänsyn till den allmänna lönehöjningen för statstjänstemännen

sedan år 1956. Utskottet tillstyrker därför vad i propositionen

härutinnan föreslagits.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Med godtagande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anställande av civila reservläkare

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 270 000

kronor.

29:o) Statens mentalsjukhus: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s.

96—136) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för statens mentalsjukhus, som

påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens mentalsjukhus, att tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens mentalsjukhus:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

158 200 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 149 000 000 kronor. Departementschefen

anför inledningsvis följande rörande den statliga mentalsjukvården.

Den nu pågående utbyggnaden och upprustningen av den statliga mentalsjukvården

kan sägas ha tagit sin egentliga början år 1950 genom antagandet

av den s. k. 1950 års generalplan. Planer för en motsvarande upprustning

av sjukhusen för psykiskt efterblivna har godkänts av 1955 års riksdag.

Förstnämnda generalplan reviderades visserligen vid 1956 års riksdag

och även i övrigt har ändringar i eller tillägg till denna plan beslutats men

grundvalen för en upprustning av den egentliga mentalsjukvården skapades

förstnämnda år. Det kan därför vara av intresse att något belysa utvecklingen

inom den statliga mentalsjukvården under tioårsperioden 1950—1959.

I fråga om upprustningen av byggnadsbeståndet vill jag i detta sammanhang

inskränka mig till att erinra om att av de tio nya sjukhus, varav ett

för vissa psykiskt efterblivna och ett för s. k. psykopater, som enligt nu

gällande planer skall komma till stånd, ett redan färdigställts och tagits i

bruk (Gullberna) samt tre påbörjats (Falbygdens, Mellringe och ett sjukhus

i Bollnäs). Härutöver har vid 1959 års riksdag medel anvisats dels för

planeringsarbeten m. m. beträffande ett nytt sjukhus i Stockholms län, dels

ock för uppförande av ett sjukhus i Katrineholm för vård av s. k. psykopater

och ett i Sala för vård av vissa höggradigt psykiskt efterblivna. Jämsides

härmed har en omfattande upprustning av de befintliga sjukhusen

genomförts eller påbörjats. Under de gångna tio budgetåren (i950/51-—- 1959/60) har för angivna ändamål anvisats tillhopa omkring 285 miljoner

kronor, därav för den första femårsperioden ca 103 miljoner och för den

andra omkring 182 miljoner kronor.

För utrustning av nya och befintliga sjukhus har under samma tid från

det särskilda utrustningsanslaget anvisats tillhopa omkring 19,6 miljoner

kronor eller fördelat på de båda femårsperioderna ca 4,4 resp. 15,2 miljoner

kronor.

För att tillgodose personalbehovet för nytillkomna vårdplatser men också

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

31

och framför allt att genom en bättre personaltäthet förbättra omvårdnaden

av patienterna har samtidigt med denna materiella upprustning en betydande

förstärkning av personal av alla kategorier genomförts. Under tioårsperioden

har sålunda antalet befattningshavare ökat med omkring

2 450, varav under de första fem åren med 550 och därefter med 1 900.

Under nämnda båda femårsperioder inrättades 14 resp. 64 läkartjänster.

Av den totala ökningen — 2 450 tjänster — hänför sig 1 332 eller cirka 54

procent till nytillkomna vårdplatser, däribland Gullberna sjukhus.

Under de senaste åren har också en kvalitativ upprustning ägt rum på

personalsidan genom den av 1954 och 1958 års riksdagar beslutade omläggningen

av mentalsjukvårdspersonalens utbildning. Den ursprungligen tvååriga,

från våren 1959 till 20 V* månader avkortade grundutbildningen tog

sålunda sin början våren 1956 och har numera — efter den vid 1958 års

riksdag beslutade utökningen -— en kapacitet av omkring 500 elever årligen.

Kapaciteten är emellertid med hänsyn bl. a. till färdigställandet inom

de närmaste åren av förenämnda nya sjukhus otillräcklig. Förslag kommer

därför att framläggas om en ytterligare utökning av kapaciteten. Vid 1958

års riksdag fattades också beslut i fråga om den högre utbildningen av

mentalsjukvårdspersonal. Beslutet innebar bl. a. dels en fortsatt utbildning

om cirka 22 månader, i huvudsak vid sjuksköterskeskola, för omkring 90

elever som genomgått grundutbildningen, dels ock en utökning från ca 50

till 100 elever per år av specialutbildningen i mentalsjukvård för sjuksköterskeelever.

Den högre utbildningen av mentalsjukvårdselever har påbörjats

under hösten 1959 och kommer under nästa budgetår att vara fullt

utbyggd.

Jämsides med denna personella och materiella upprustning har särskilt

under de allra senaste åren stora framsteg gjorts inom den psykiatriska vetenskapen.

De nya behandlingsmetoderna, bl. a. den betydligt förbättrade

och utökade medikamentösa terapin, har lett till att stort antal patienter

kunnat förbättras eller återställas och har därigenom ställt mentalsjukvården

i en helt ny dager. De insatser som gjorts speciellt på läkemedelssidan

framgår bl. a. av att anslaget till läkemedel under den senaste femårsperioden

höjts från 1,6 till 8,0 miljoner kronor om året, d. v. s. femdubblats.

Nu redovisade förhållanden har utan tvekan medfört en väsentlig förbättring

av patientvården vid mentalsjukhusen. Resultatet härav har varit

särskilt framträdande beträffande det kroniska klientelet och åldringsklientelet.

Genom den upprustning som redan skett är mentalsjukvården

otvivelaktigt närmare det mål som uppställts, nämligen en vårdstandard

som i möjligaste mån ansluter till den somatiska vårdens. Förbättringarna

måste emellertid ses mot bakgrunden av alt mentalsjukvården tidigare varit

starkt försummad i jämförelse med sjukvården i övrigt; mentalsjukvården

har sedan länge fått arbeta med otillräckliga resurser. Härtill kommer

att de påtagliga medicinska framstegen under senare år kräver ytterligare

ökade resurser för att rätt kunna utnyttjas. Den fortgående personella

och materiella upprustningen skapar större förutsättningar för en

sjukvård, där tidig diagnos och behandling kan väsentligt reducera de

mentala sjukdomarnas verkningar. Förutom de humanitära värden, som

därigenom står att vinna, finnes anledning att åtminstone på längre sikt

räkna med betydande ekonomiska besparingar i form av snabbare återanpassning

och minskat antal patienter, som behöver långtidsvård.

Även om sålunda upprustningen av mentalsjukvården kommit en god bil

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

på väg återstår ännu mycket att göra. Även i fortsättningen erfordras dock

alltjämt betydande insatser för en fortsatt såväl personell som materiell

upprustning. Allmän enighet torde också råda därom, att upprustningen

av detta tidigare så försummade vårdområde skall få fortgå och fullföljas

i så snabb takt som möjligt. Det är icke försvarbart att i ett progressivt

samhälle underlåta att ge dessa sjuka människor möjlighet alt återvinna

hälsa eller att icke låta dem få del av den allt högre levnadstandard, som

kommer oss övriga tillgodo.

När det gäller den personella upprustningen är personaltätheten alltjämt

otillfredsställande både beträffande läkar- och annan sjukvårdspersonal.

Den intensivare vården, den snabbt stigande patientomsättningen och den

starka ökningen av det svårskötta åldringsklientelet nödvändiggör ytterligare

personalförstärkningar. Vidare kommer under nästa budgetår Falbygdens

sjukhus att börja beläggas, vilket då kräver en personalförstärkning

med icke mindre än omkring 330 nya tjänster. Jag vill emellertid redan nu

framhålla, att den förstärkning av personalorganisationen, som jag i det

följande redovisar, med hänsyn till det statsfinansiella läget har måst begränsas

till sådana personalförstärkningar, som bedömts vara särskilt angelägna.

Vad först angår läkarper sonalen framgår av medicinalstyrelsens skrivelse,

att antalet patienter per läkartjänst vid mentalsjukhusen numera, efter de

förstärkningar som medgivits för innevarande budgetår, i genomsnitt uppgår

för primärsjukhusen till cirka 106, för sekundärsjukhusen till 124 och

för sjukhusen för psykiskt efterblivna till 154. Även om läkartätheten sålunda

förbättrats, är emellertid läget ännu långt ifrån godtagbart. En

läkartäthet om en på 100 vid primär sjukhusen kan enligt min uppfattning

i dagens läge icke på långt när anses tillfredsställande. Som jämförelse

kan framhållas, att läkartätheten vid storstädernas mentalsjukhus redan

under år 1957 utgjorde en på 65. Vidare har mentalsjukvårdsdelegationen

i sitt sista betänkande vid uppskattningen av läkarbehovet ansett sig böra

räkna med en läkartäthet om en på 55 å 60 patienter. Mot bakgrunden

härav och med hänsyn framför allt till de ökade möjligheterna att behandla

och bota patienterna, som numera står till buds, har jag ansett nödvändigt

att ompröva hittills tillämpade normer i fråga om läkartätheten. Denna

fråga liksom spörsmålet om sjukvårdspersonalens sammansättning och

arbetsuppgifter prövas f. n. av den av mig den 30 juni 1959 med stöd av

Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 tillkallade mentalsjukvårdsberedningen

och dess personaldelegation.

Redan mot bakgrunden av hittills tillämpade normer är det emellertid

med hänsyn framför allt till den aktivisering av patientvården som skett

utan tvekan angeläget att i görligaste mån öka läkartillgången. Bl. a. måste

emellertid härvid beaktas att rådande läkarbrist i viss utsträckning lägger

hinder i vägen för en i och för sig angelägen utökning av antalet läkartjänster.

Den 1 oktober 1959 var sålunda av 208 tjänster för den egentliga

sjukhusvården 81 eller 38,9 procent vakanta. Motsvarande procenttal var

den 1 oktober 1956—1958 resp. 45,3, 44,0 och 39,6. En viss förbättring har

sålunda inträtt de senaste åren. Drygt två tredjedelar av de vakanta tjänsterna

uppehölls emellertid av vikarier, varav flertalet utgjordes av utländska

läkare. Medicinalstyrelsen har mot bakgrunden härav framhållit, att den

förstärkning av läkarpersonalen som erhållits varit av relativt begränsat

värde, en uppfattning som jag för min del icke helt delar. Under den

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

33

senaste treårsperioden — alltså budgetåren 1957/58—1959/60 — har antalet

vakanta läkartjänster räknat från den 1 oktober 1956 till den 1 oktober

1959 totalt ökat från 90 till 91, medan antalet vakanta tjänster, som icke

uppehållits av vikarier, minskat från 33 till 28. Då samtidigt antalet läkartjänster

under budgetåren 1957/58—1959/60 ökat med 32, måste sålunda

enligt min mening utvecklingen anses ha varit relativt tillfredställande.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag mig även för nästa budgetår

kunna förorda en viss utökning av antalet läkartjänster. För det nya

Falbygdens sjukhus erfordras 5 läkartjänster och för de av 1959 års riksdag

beslutade forskningsavdelningarna vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus

8 tjänster. För befintliga vårdplatser i övrigt förordar jag 5 tjänster, därav

2 internmedicinare.

Medelbeläggningen per vårdtjänst bland sjukvårdspersonalen utgör f. n.

— inklusive för 1958 års arbetstidsförkortning inrättade 113 tjänster — i

genomsnitt vid primärsjukhusen 3,0, vid sekundär sjukhusen 3,3 och vid

sjukhusen för psykiskt efterblivna 3,7. Redan för att uppnå det av statens

sjukhusutredning år 1948 angivna relationstalet om en vårdtjänst på 2,8

patienter skulle vid en genomsnittlig beläggning av 24 000 patienter erfordras

ytterligare omkring 900 tjänster, varav omkring 500 avdelningsbiträden.

Till dessa 900 tjänster bör då läggas de 113 tjänster som redan beviljats och

de 149 som i det följande förordas för att möjliggöra genomförandet av den

beslutade arbetstidsförkortningen.

Såsom jag förut anfört har jag emellertid uppdragit åt den nyligen tillkallade

mentalsjukvårdsberedningen och dess personaldelegation att ompröva

frågan om sjukvårdspersonalens sammansättning och arbetsuppgifter.

Med hänsyn härtill och till svårigheterna att i tillräcklig utsträckning

erhålla väl utbildad personal har jag för nästa budgetår endast ansett mig

kunna tillstyrka en från av medicinalstyrelsen begärda 433 till 253 tjänster

reducerad ökning av vårdavdelningspersonalen för befintliga vårdplatser.

Härutöver bör den centrala sjukvårdspersonalen förstärkas med 17 tjänster

samt antalet befattningar för sysselsättnings- och arbetsterapeuter, psykologer,

sjukgymnaster, socialkuratorer samt familjevård och hjälpverksamhet

utökas med sammanlagt 22 tjänster. För nytillkommande vårdplatser

erfordras härutöver 350 tjänster, varav för att kunna belägga åtminstone

större delen av Falbygdens sjukhus 265 tjänster och för nya vårdplatser i

övrigt 85 tjänster.

Kontorspersonalen bör i huvudsaklig överensstämmelse med medicinalstyrelsens

förslag förstärkas med 4 tjänster för befintliga vårdplatser, 9 för

Falbygdens sjukhus och 4 för forskningsavdelningarna vid Ulleråkers och

S:t Lars’ sjukhus.

För alt möjliggöra en fortsatt successiv förbättring av koststandarden

på sjukhusen förordar jag, att ekonomipersonalen — i avbidan på resultatet

av pågående undersökningar rörande kostförhållandena m. in. — utökas

med ytterligare 15 tjänster. Då även ekonomipersonalen på vissa andra områden

bör förstärkas med 10 tjänster men å andra sidan tillhopa 43 tjänster

kan indragas bl. a. i samband med nedläggandet av vissa tvätterier, uppkommer

här en minskning av antalet tjänster med (43 — 15 — 10) 18. Härutöver

bör för Falbygdens sjukhus inrättas 49 tjänster för ekonomipersonal.

Sammanfattningsvis innebär de av mig förordade förslagen i fråga om

personalförstärkningar, att 705 nya tjänster inrättas mot 330 för inneva
3

Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

rande budgetår. Av förstnämnda antal avses 425 för nytillkommande vårdplatser,

därav 328 för Falbygdens sjukhus, och 280 för befintliga platser,

därav 149 för genomförandet av 1959 års arbetstidsförkortning.

Departementschefen övergår härefter till en närmare behandling av de

av medicinalstyrelsen framförda förslagen.

Vad till en början angår frågan om personal till följd av

nytillkommande vårdplatser torde det nya sjukhuset i Falköping

— Falbygdens sjukhus — kunna beräknas vara helt färdigställt till

hösten 1961. Samtliga avdelningar torde därför icke kunna beläggas redan

under budgetåret 1960/61. Bl. a. med hänsyn härtill och då man vidare torde

få räkna med att någon eller några avdelningar kommer att utnyttjas för

evakuering av patienter i samband med upprustning av bl. a. Ryhovs sjukhus,

har departementschefen ansett det av medicinalstyrelsen nu föreslagna

antalet tjänster för sjukvårdspersonal böra i viss utsträckning reduceras. I

detta sammanhang understrykes angelägenheten av att tillsättningen av

samtliga tjänster sker successivt och anpassas efter beläggningen. Givetvis

bör härvid också beaktas möjligheterna att i samband med evakuering

till sjukhuset av vissa avdelningar vid befintliga sjukhus tillfälligt överföra

även motsvarande befattningshavare.

I enlighet härmed förordas, att för nästa budgetår inrättas 5 läkartjänster

( 1 överläkare i Bo 1, 2 förste läkare i Ao 24 och 2 läkare i Ae 23).

För central sjukvårdspersonal, inklusive medicinskt centrum, bör av

begärda 16 tjänster nu inrättas 12 (1 personalföreståndare i Ao 13, 1 förste

uppsyningsman i Ao 13, 1 första föreståndarinna i Ao 13, 3 översköterskor

i Ao 10 [natt-tjänst], 2 översköterskor i Ae 10 för apotek och röntgen, 1

översköterska i Ae 9 för laboratorium, 1 laboratoriebiträde i högst Ae 9, 1

skötare i Ae 8 och 1 avdelningsbiträde i Ae 2/3). Härjämte bör under anslaget

till extra arbetskraft medel beräknas för anställande tills vidare av

en biträdande personalföreståndare i Ag 10.

För vårdavdelningarna bör med hänsyn till vad förut anförts av begärda

273 tjänster nu inrättas endast 244 (5 överskötare i Ao 10, 19 översköterskor

i Ao 10, 24 förste skötare i Ao 9, 174 skötare i A 8, varav 80 ordinarie, och

22 avdelningsbiträden i Ae 2/3).

Antalet tjänster för sysselsättnings- och arbetsterapi samt annan vårdpersonal

torde böra begränsas från 12 till 9 (1 arbetsterapeut i Ao 9, 3 förste

skötare i Ao 9, 3 skötare i Ae 8, 1 avdelningsbiträde i Ae 2/3 och 1 social

kurator i Ael2). Härjämte bör medel beräknas under anslaget till extra

arbetskraft för anställande av en sjukgymnast i Ag 10/12.

Det sammanlagda antalet befattningshavare för sjukvårdspersonal skulle

i enlighet härmed uppgå till (12 + 244 + 9) 265.

Beträffande kontorspersonalen föreslås, alt av 10 begärda tjänster 9 nu

inrättas (1 assistent i Ao 13, 1 kassör i Ao 12, 3 kontorister i Ae 9, 1 kanslibiträde

i Ae 7 och 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Af 1—Ae 5).

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

35

Av de för ekonomipersonal begärda 50 tjänsterna förordas, att 49 nu inrättas

(1 förste maskinist i Ao 12, 5 eldare i Ae 7, 2 hantverksföreståndare

1 Ae 10, 1 slöjdföreståndare i Ao 9, 1 reparatör i Ae 9, 2 hantverkare i Ae 8,

2 reparatörer i Ae 8, 2 sömmerskor eller väverskor i Ae 6, 2 ekonomibiträden

i Ae 2/3, 1 köksföreståndare i Ao 13, 1 biträdande köksföreståndare i

Ae 10, 2 ekonomibiträden i Ae 7, 1 ekonomibilräde i Ae 5, 2 ekonomibiträden

i Ae 4, 6 ekonomibiträden i Ae 2/3, 1 trädgårdsmästare i Ae 10, 1 förrådsförman

i Ae 9, 5 ekonomibiträden i Ae 7, 1 telefonist i Ae 5, 1 telefonist i Ae 4

samt 9 ekonomibiträden i Ae 2/3, varav 1 i tvättbytesförråd, 3 i servering

samt 5 i telefonväxel och städning).

För de av 1959 års riksdag beslutade forskningsavdelningarna vid Ulleråkers

och S:t Lars’ sjukhus bör i enlighet med då godkänt principförslag

vid vartdera sjukhuset inrättas 7 tjänster (1 förste läkare i Ae 24 med biträdande

överläkares ställning, 3 läkare i Ae 23, 1 första föreståndarinna i

Ae 13 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål i Af 1—Ae 5). Såsom

framhölls i propositionen nr 79/1959 bör behovet av annan sjukvårdspersonal

vid de vårdavdelningar, som skall tagas i anspråk för ändamålet, vara

tillgodosett.

Mot medicinalstyrelsens förslag beträffande personalen för S:t Sigfrids,

S:t Jörgens och Säters sjukhus har departementschefen intet annat att erinra

än att antalet skötare vid S:t Sigfrids sjukhus anses böra reduceras

från 17 till 16. Beträffande Restads sjukhus tillstyrkes en utökning av

sjukvårdspersonalen med 3 skötare och 7 avdelningsbiträden. För dessa

fyra sjukhus skulle alltså inrättas (22 + 42 + 9 + 10) 83 tjänster (2 överskötare

i Ao 10, 4 översköterskor i Ao 10, 6 förste skötare i Ao 9, 58 skötare

i A 8, varav 28 ordinarie, och 13 avdelningsbiträden i Ae 2/3).

Sammanfattningsvis skulle sålunda för nytillkommande vårdplatser inrättas

tillhopa 425 tjänster, varav (5 + 8) 13 läkartjänster, (265 + 85) 350

tjänster för sjukvårdspersonal, (9 + 4) 13 tjänster för kontorspersonal och

49 för ekonomipersonal. Av dessa hänför sig (5 + 265 + 9 + 49) 328 till

Falbygdens sjukhus och återstående (8 + 85 + 4) 97 till befintliga sjukhus.

I fråga om personal för befintliga vårdplatser föreslår

departementschefen följande.

Med avseende på låkarpersonalen framhålles angelägenheten av att ytterligare

några sjukhus kan få tillgång till tjänster för internmedicinska konsulter

och förordas en förstärkning i detta hänseende med 2 överläkartjänster

i Be 1. Tjänsterna avses för Sundby och Vipeholms sjukhus. Beträffande

den slutna psykiatriska vården förordas en utökning av låkarpersonalen

med 3 tjänster, nämligen med 1 förste läkare i Ao 24 vid Säters sjukhus

samt 1 läkare i Ae 23 vid vartdera av S:t Jörgens och S:ta Annas sjukhus.

Av de föreslagna tjänsteförändringarna förordas, att två tjänster som läkare

i Ae 23 och en i Ao 23 vid resp. Mariebergs, S:t Sigfrids och Gådeå

sjukhus utbytes mot tjänster som förste läkare i Ae resp. Ao 24.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

Departementschefens förslag beträffande läkarpersonalen för befintliga

vårdplatser innebär alltså — förutom angivna tjänsteförändringar — att

(2 + 3) 5 nya läkartjänster inrättas.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen erinras beträffande

den centrala sjukvårdspersonalen om att särskilda befattningar som biträdande

personalföreståndare hittills inrättats vid 12 sjukhus. Enligt vad

medicinalstyrelsen framhållit är personalföreståndarnas arbetsbörda även

vid vissa andra sjukhus av flera skäl alltför stor. Med hänsyn härtill och

till de erfarenheter av denna organsation som hittills vunnits förordas, att

organisationen förstärkes med ytterligare 3 tjänster som biträdande personalföreståndare

i Ae 10, närmast avsedda för Sidsjöns, Birgittas och Salberga

sjukhus.

Då en av överläkaravdelningarna vid Birgittas sjukhus saknar tjänst som

föreståndarinna bör en sådan i Ao 11 inrättas där.

Vidare förordas, att vid S:t Jörgens sjukhus en tjänst som översköterska

i Ao 10 utbytes mot en tjänst som uppsyningsman i Ao 11, samt att

vid Vipeholms sjukhus en befattning som föreståndarinna i Ao 11 och en

som översköterska i Ao 10 utbytes mot biträdande personalföreståndare i

Ae 10 resp. överskötare i Ao 10.

Den överordnade sjukvårdspersonalen för nattjänst föreslås utökad med

3 tjänster som översköterska i Ao 10.

Den ökade patientomsättningen, tillkomsten av nya undersökningsmetoder

och inrättandet av överläkartjänster för internmedicin har medfört

att verksamheten vid de medicinska centra visat en stegrad aktivitet under

de senaste åren. Departementschefen förordar därför, att personalen

utökas med 10 tjänster, nämligen 1 översköterska i Ao 9 vid S:ta Annas

sjukhus, 7 laboratoriebiträden i högst Ae 9 avsedda för S:ta Maria, Restads,

Säters, S:t Lars’, Sidsjöns, Mariebergs och Vipeholms sjukhus samt 2 avdelningsbiträden

i Ae 2/3. Vidare bör vid S:t Jörgens sjukhus en tjänst

som skötare i Ao 8 utbytas mot en som laboratoriebiträde i högst Ae 9.

Den centrala sjukvårdspersonalen skulle sålunda — bortsett från angivna

tjänsteutbyten — utökas med (3 + 1+ 3 + 10) 17 nya tjänster.

Av förslagen i fråga om vårdavdelningspersonalen tillstyrkes, att vid

S:t Lars’ sjukhus inrättas en tjänst som översköterska i Ao 10 och en som

förste skötare i Ao 9 för den nya avdelningen 26 D. Av övriga förslag till

personalförstärkningar i anledning av genomförd omorganisaton m. in. av

vissa avdelningar förordas endast en utökning med 1 förste skötare i Ao 9,

8 skötare i A 8, varav 4 ordinarie, och 2 avdelningsbiträden i Ae 2/3.

Vårdavdelningspersonalen i övrigt föreslås sålunda utökad med (253—

2—1—8—2) 240 tjänster. Av dessa erfordras 149 tjänster (76 skötare i

A 8, varav 36 ordinarie, och 73 avdelningsbiträden i Ae 2/3) för att genomföra

1959 års arbetstidsförkortning. I detta sammanhang erinras om att för

innevarande budgetår för detta ändamål under anslaget beräknats ett re
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

37

servbelopp om 2 800 000 kronor, varav 2 600 000 kronor för sjukvårdspersonal

och 200 000 kronor för ekonomipersonal. Såvitt nu kan bedömas torde

emellertid genom vidtagna rationaliseringar och andra åtgärder medelsbehovet

kunna begränsas till i runt tal 1 500 000 kronor. Beloppet motsvarar

i stort sett kostnaderna för de för nästa budgetår förordade 149 nya

tjänsterna. Återstående (240—149) 91 tjänster utgör alltså den s. k. allmänna

förstärkningen av vårdavdelningspersonalen. Av dessa torde 41 böra

avses för skötare i A 8 (20 ordinarie) och 50 för avdelningsbiträden i

Ae 2/3. Vid avvägningen mellan dessa båda sistnämnda kategorier måste

beaktas dels den stora utökningen av antalet skötartjänster för nytillkommande

vårdplatser men också angelägenheten att avlasta den egentliga

sjukvårdspersonalen arbetsuppgifter av icke direkt sjukvårdsbetonad karaktär.

Departementschefen framhåller också, att han vid sitt ställningstagande

utgått från att en betydande del av de nya tjänsterna skall reserveras

för sjukhusen för psykiskt efterblivna, främst Vipeholms sjukhus

med sitt mycket svårskötta personalkrävande klientel.

Beträffande personalen för sysselsättnings- och arbetsterapi framhålles,

att en fortsatt utökning och intensifiering av denna behandlingsform är av

största betydelse, bl. a. för att kunna utnyttja de gynnsamma resultat, som

de senaste åren nåtts genom förbättrad medikamentös och annan terapi.

Det förordas därför, att denna personal utökas med sammanlagt 12 befattningshavare.

För ändamålet bör sålunda tillkomma 1 arbetsterapeut i Ao 9

vid vartdera av S:t Olofs, Ulleråkers och Gådeå sjukhus samt 9 förste skötare

i Ao 9, varav 2 närmast för Ulleråkers och Källshagens sjukhus.

Personalen för familjevård och hjälpverksamhet föreslås utökad med en

föreståndarinna i Ae 11 vid Umedalens sjukhus.

För innevarande budgetår har för psykologisk verksamhet anvisats ett belopp

av 85 000 kronor för anställande av psykologer vid vissa sjukhus. Denna

verksamhet, som bedrivits sedan år 1955, har hittills närmast haft karaktären

av försöksverksamhet. Enligt vad medicinalstyrelsen framhållit har

hittills vunna erfarenheter av verksamheten visat, att psykologerna utgör

en värdefull tillgång för sjukhusen bl. a. i det diagnostiska arbetet, inom

gruppterapin och vid den allmänt resocialiserande behandlingen. Med hänsyn

härtill och då stort behov av dessa befattningshavares insatser synes

föreligga, förordas, att för nästa budgetår inrättas 2 tjänster som psykolog

i Ae 21. Därutöver hör det för innevarande budgetår anvisade beloppet om

85 000 kronor oförändrat stå till medicinalstyrelsens förfogande för denna

verksamhet. Beloppet bör liksom f. n. upptagas under anslaget till extra

arbetskraft.

Tjänster som sociala kuratorer finns f. n. inrättade vid samtliga primärsjukhus

utom tre, nämligen Frösö, S:t Olofs och S:ta Annas sjukhus. Erfarenheten

visar, att dylika tjänster erfordras hl. a. för patienternas åteianpassning.

Det tillstyrkes därför, att för vartdera av nämnda tre sjukhus

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

inrättas en tjänst som social kurator i Ae 12. Härutöver förordas, att en

sådan tjänst inrättas vid Ulleråkers sjukhus med hänsyn bl. a. till de speciella

svårigheter som det stora antalet utlänningar och straffriförklarade patienter

där förorsakar.

Den sjukgymnastiska verksamhet, som sedan några år bedrivits vid sjukhusen,

synes ha lämnat ett mycket gott resultat, bl. a. när det gällt en aktivering

av det kroniska klientelet och av åldringsklientelet. Organisationen

föreslås därför förstärkt med 3 av de begärda 4 tjänsterna som sjukgymnast

i Ae 10/12. Det under anslaget till extra arbetskraft f. n. anvisade beloppet

om 50 000 kronor för avlönande av arvodesanställda sjukgymnaster

bör såsom medicinalstyrelsen föreslagit bibehållas oförändrat. Medel torde

därvid kunna frigöras för anlitande av sjukgymnast vid bl. a. Vipeholms och

Källshagens sjukhus.

Tre på övergångsstat uppförda tjänster (1 överskötare i Ao 10, 1 föreståndarinna

i Ao 9 och 1 översköterska i Ao 9) anses böra indragas.

Sammanfattningsvis innebär departementschefens förslag beträffande

sjukvårdspersonalen för befintliga vårdplatser sålunda — förutom angivna

tjänsteutbyten — att 292 nya tjänster, varav 17 för central sjukvårdspersonal,

253 för vårdavdelningspersonal samt 22 för arbetsterapeuter, kuratorer,

sjukgymnaster och psykologer m. fl., skulle tillkomma. Av nämnda 253

tjänster avses 149 för 1959 års arbetstidsförkortning och 104 sålunda som

allmän förstärkning. Då samtidigt tre på övergångsstat förda tjänster skulle

indragas, uppgår nettoökningen till (292 — 3) 289 tjänster.

I fråga om kontorspersonalen tillstyrkes beträffande Västra Ny

sjukhus, att tjänsten som kassör i Ae 12 överföres till ordinarie stat, samt

att en kontoristtjänst i Ao 9 inrättas i utbyte mot en tjänst som kontorsbiträde

i Af 1—Ae 5.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör vidare dels en tjänst

som kanslibiträde i Ae 7 vid Vipeholms sjukhus utbytas mot en kontoristtjänst

i Ao 9 på sjukhuschefens expedition, dels ock en tjänst som kontorsbiträde

i Afl—Ae 5 vid S:t Lars’ sjukhus utbytas mot en kanslibiträdestjänst

i Ae 7 inom familjevård och hjälpverksamhet.

Slutligen tillstyrkes, att kontorspersonalen förstärkes med 5 tjänster som

kontorsbiträden i Af 1—Ae 5. Då å andra sidan en på övergångsstat förd

tjänst som räkenskapsförare och redogörare i Ao 15 kan indragas, uppgår

sålunda nettoökningen i fråga om kontorspersonalen till (5 — 1) 4 tjänster.

Beträffande ekonomipersonalen har departementschefen såvitt

avser personal i verkstäder och arbetssalar intet att erinra mot medicinalstyrelsens

förslag till organisation av maskinavdelningen vid Gådeå sjukhus.

I enlighet härmed bör 1 tjänst som reparatör i Ao 9 inrättas, 2 maskinisttjänster

i Ao resp. Ae 9 indragas och 2 eldartjänster i Ao 7 föras på

övergångsstat.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

39

Däremot anser departementschefen sig icke kunna tillstyrka av medicinalstyrelsen

föreslagen förstärkning av personalen i tapetseriverkstäderna utan

förordar i stället, att för ändamålet beräknas ett belopp av cirka 14 000

kronor under anslaget till extra arbetskraft.

Av de fyra begärda tjänsterna som ekonomibiträde i Ae 2/3 tillstyrkes

två. Nettoökningen i detta sammanhang blir alltså (1 — 2 + 2) 1 tjänst.

Kökspersonalen bör i enlighet med det anförda utökas med 15 ekonomibiträden

i Ae 2/3 för att möjliggöra en fortsatt successiv förbättring av

koststandarden vid sjukhusen. Å andra sidan kan enligt vad medicinalstyrelsen

anfört 2 tjänster som ekonomibiträden i Ao 4 indragas, varför nettoökningen

av antalet tjänster sålunda begränsas till (15-—2) 13.

Medicinalstyrelsens förslag i fråga om tvättpersonalen tillstyrkes utom

såvitt avser inrättande av en tjänst som ekonomibiträde vid Restads sjukhus.

I enlighet härmed bör 1 tjänst som maskintvättare i Ae 8 vid Sundby

sjukhus tillkomma, 27 tjänster indragas (1 tvättföreståndare i Ao 7, 6 maskintvättare

i Ae 8 och 20 ekonomibiträden i Ae 2/3) samt 12 tjänster föras

på övergångsstat (3 tvättföreståndare i Ao 10 och 2 i Ao 9, 3 biträdande

tvättföreståndare i Ao 8 och 2 i Ao 7 samt 2 maskintvättare i Ao 8). Nettominskningen

blir sålunda (27 — 1) 26 tjänster.

I fråga om personalen för transporter och diverse förordas, att 5 tjänster

som ekonomibiträden i Ae 7 inrättas, varav fyra för att förbättra mattransporterna

vid S:ta Gertruds, Gullberna, S:t Jörgens och S:ta Annas sjukhus.

På grund av övergång till entreprenadsystem för yttre vakthållning nattetid

kan 3 tjänster som yttre nattvakt i Ao 7 indragas fr. o. m. nästa budgetår.

Beträffande personalen för trädgård och jordbruk tillstyrkes, att en tjänst

som ekonomibiträde i Ae 7 inrättas vid Sundby sjukhus. Anslaget till extra

arbetskraft i trädgård och jordbruk bör därvid i motsvarande mån minskas.

I övrigt tillstyrkes i detta sammanhang, att en tjänst som föreståndare för

djurstall i Ao 8 indrages, samt att en sådan tjänst och en som befallningsman

i Ao 9 föres på övergångsstat.

8 på övergångsstat uppförda tjänster (1 yrkesmästare i Ao 10, 1 yrkesmästare

i Ao 9, 5 hantverksföreståndare i Ao 9 och 1 biträdande bageriföreståndare

i Ao 4) föreslås indragna.

Sammanfattningsvis innebär alltså departementschefens förslag beträffande

ekonomipersonalen för befintliga vårdplatser — förutom angivna

tjänsteutbyten in. m. — en utökning med (3 + 15 + 1 + 5 + 1) 25 tjänster.

Å andra sidan kan (2 + 2 + 27 + 3 + 1 + 8) 43 tjänster indragas, varför en

nettominskning med (43—-25) 18 tjänster uppkommer.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle sammanfattningsvis

för nya och befintliga vårdplatser inrättas tillhopa (425

+ 5 + 292 + 5 + 25) 752 nya tjänster, varav 328 för Falbygdens sjukhus och

149 för 1959 års arbetstidsförkortning. Å andra sidan föreslås, att (3 + 1 +

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

43) 47 tjänster indrages. Nettotillskottet av nya tjänster skulle sålunda uppgå

till (752 — 47) 705.

Medicinalstyrelsens förslag med avseende å personalen och departementschefens

ställningstagande till dessa förslag åskådliggöres av följande uppställning,

varvid som jämförelse även angivits personalökningen under de

tre senaste budgetåren.

A

n t

a 1

n y

t j

ä n

s t e

r

Personalgrupp

1960/61

1957/58

1958/59

1959/60

medicinal-

styrelsens

förslag

departe-

ments-

chefens

förslag

Nytillkommande platser m.m.:

läkare........................

+

4

+

i

+

1

+

13

+ 13

sjukvårdspersonal.................

+

221

+

186

+

38

+

422

+ 350

kontorspersonal...................

+

4

—

+

2

+

14

+ 13

ekonomipersonal..................

+

23

—

+

1

+

50

4- 49

Summa

+

252

+

187

+

42

+

499

+ 425

Befintliga platser:

läkare .......................

+

10

+

9

+

7

+

12

+ 5

sjukvårdspersonal.................

+

139

+

160

+

244

+

513

+ 289

kontorspersonal...................

+

15

+

18

+

25

+

6

+ 4

ekonomipersonal..................

+

2

16

+

12

+

10

— 18

Summa

+

166

+

203

+

OO

OO

<N

+

541

+ 2801

Totalsumma...................

+

418

+

390

+

330

+ 1 040

+ 705

1 Av dessa hänför sig 113 resp. 149 till 1958 resp. 1959 års arbetstidsförkortning.

Kostnaderna för nu föreslagna personalförstärkningar m. m. kan

beräknas till sammanlagt omkring 5 925 000 kronor, varav i runt tal

1 500 000 kronor kan beräknas motsvara kostnaderna för de 149 tjänster,

som avses för 1959 års arbetstidsförkortning.

Med hänsyn till de personalförstärkningar som förordats erfordras även

en ökning av medelsanvisningen för vikarier med omkring 600 000 kronor,

därav för personal avseende nytillkommande vårdplatser cirka 300 000

kronor. Till vikarier m. in. för elever i den högre utbildningen samt i de

kompletterande kurserna i Falköping för äldre förmanspersonal beräknas

i enlighet med styrelsens förslag en nettoökning med omkring 720 000

resp. 35 000 kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter för

dessa befattningshavare torde böra beräknas omkring 27 000 kronor. I enlighet

härmed skulle sålunda för vikarier m. m. erfordras en ökad medelsanvisning

med (600 000 + 720 000 + 35 000 + 27 000) 1 382 000 kronor.

Den för avlöningar till extra arbetskraft beräknade medelsanvisningen,

1 131 000 kronor jämte en reserv om 2 800 000 kronor för 1959 års arbetstidsförkortning

eller tillhopa 3 931 000 kronor, bör i anslutning till vad

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

41

förut anförts uppräknas med omkring 50 000 kronor men å andra sidan

minskas med 4 000 kronor. I det föregående har vidare tillstyrkts, att

för 1959 års arbetstidsförkortning inrättas 149 tjänster för sjukvårdspersonal

samt att 6 disponibla tjänster för ekonomipersonal må tagas i anspråk

för samma ändamål. Med hänsyn härtill kan anslaget nedräknas med förenämnda

belopp, 2 800 000 kronor. Den för avlönande av extra arbetskraft

erforderliga medelsanvisningen kan alltså beräknas minska med (2 800 000

— 50 000 + 4 000) 2 754 000 kronor. För ändamålet bör sålunda anvisas

(3 931 000 — 2 754 000) 1 177 000 kronor.

Medelsanvisningen under arvodesposten bör i anslutning till förut framlagda

förslag beträffande Falbygdens, Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus uppräknas

med cirka 19 000 kronor. Beloppet har dock medräknats under den

för personalförstärkningar redovisade kostnadsökningen. Mot medicinalstyrelsens

beräkning av medelsbehovet i övrigt under denna anslagspost, innebärande

en höjning med i runt tal 14 000 kronor, har departementschefen

intet att erinra.

Vad sålunda föreslagits påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar in. m. med 5 925 000 kronor, för kostnader för

vikarier m. in. med 1 382 000 kronor samt för vissa arvodeskostnader

med 14 000 kronor. Å andra sidan kan för avlöningar till extra arbetskraft

anvisade medel nedräknas med 2 754 000 kronor. Härtill kommer den

automatiska utgiftsstegringen för kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

avseende befintlig personal, samt för den generella löneökningen

under 1959 med omkring 1 600 000 resp. 3 000 000 kronor.

Den sammanlagda höjningen av anslaget skulle alltså uppgå till (5 925 000

+ 1 382 000 — 2 754 000 + 14 000 + 1 600 000 + 3 000 000) 9 167 000 eller i

runt tal 9 200 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bestämmes alltså till (149 000 000 +

9 200 000) 158 200 000 kronor.

I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen

i det föregående anfört och föreslagit.

Slutligen anmäles i detta sammanhang, att samtliga anslag till sinnessjukvården,

såsom redan framgått av rubriken, kommer att uppföras med

den ändrade benämningen mentalsjukvård.

Utskottet. Såsom framgår av det föregående föreslås i propositionen en

fortsatt personell upprustning av den statliga mentalsjukvården. Sålunda

förordas en ökning med 752 tjänster. Av dessa avses 328 för det nya Falbygdens

sjukhus och 97 för nytillkommande vårdplatser i övrigt. Av de

sammanlagt 425 tjänsterna för nya vårdplatser hänför sig 13 till läkarpersonal,

350 till sjukvårdspersonal, 13 till kontorspersonal och 49 till ekonomipersonal.

För befintliga vårdplatser föreslås en personalförslärkning med

327 tjänster, varav 149 för 1959 års arbetstidsförkortning. Då emellertid

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960

samtidigt föreslås indragning av 47 tjänster, uppgår nettotillskottet av nya

tjänster till totalt 705.

En sammanställning i tabellform över samtliga föreslagna personalförstärkningar

för såväl nytillkommande som befintliga vårdplatser har intagits

i det föregående. Härav framgår, att departementschefen tillstyrkt

inrättande av 425 av de 499 tjänster som medicinalstyrelsen föreslagit för

nya vårdplatser m. m. samt 280 av de 541 befattningar som av styrelsen

föreslagits för befintliga platser.

I propositionen redovisas vissa siffror, som belyser utvecklingen inom

mentalsjukvården sedan 1950 års generalplan antogs. I fråga om upprustningen

av byggnadsbeståndet erinras sålunda om att härför under de senaste

tio budgetåren anvisats omkring 285 miljoner kronor, därav för den första

femårsperioden cirka 103 miljoner och för den andra omkring 182 miljoner

kronor. För utrustning av nya och befintliga sjukhus har vidare från

utrustningsanslaget anvisats omkring 19,6 miljoner kronor eller fördelat

på nyssnämnda femårsperioder cirka 4,4 respektive 15,2 miljoner kronor.

Antalet befattningshavare har under de senaste tio budgetåren ökat

med omkring 2 450, varav under de första fem åren med 550 och därefter

med 1 900. Av den totala ökningen hänför sig 1 332 eller cirka 54 procent

till nytillkommande vårdplatser.

Nu nämnda förhållanden har jämte särskilt de allra senaste årens framsteg

inom den psykiatriska vetenskapen medfört en avsevärd förbättring

av patientvården. Såsom departementschefen anfört återstår dock ännu

mycket att göra. Vad särskilt gäller sjukvårdspersonalen har i propositionen

angivits, att medelbeläggningen per vårdtjänst i genomsnitt utgör

vid primärsjukhusen 3,0, vid sekundärsjukhusen 3,3 och vid sjukhusen

för psykiskt efterblivna 3,7. Redan för att uppnå det av statens sjukhusutredning

år 1948 angivna relationstalet om en vårdtjänst på 2,8 patienter

beräknas erfordras ytterligare cirka 900 tjänster, varav omkring 500 avdelningsbiträden,

vartill kommer den för arbetstidsförkortningen erforderliga

personalen. Mot bakgrunden härav och våra begränsade resurser i personellt

hänseende finner utskottet tillfredsställande, att en närmare utredning

av frågan om sjukvårdspersonalens sammansättning och arbetsuppgifter

nu kommit till stånd. Intill dess att denna utredning avslutats kan

enligt utskottets mening en viss återhållsamhet när det gäller inrättandet

av nya tjänster anses försvarlig.

Den personalökning, som i propositionen föreslås för nästkommande

budgetår, är den största som förekommit, främst beroende på att antalet

nytillkommande vårdplatser beräknas bli osedvanligt stort och att

arbetstidsförkortningen kräver ytterligare tjänster. Bortsett härifrån förordas

för befintliga platser en personalökning med 131 tjänster, d. v. s.

något mindre än de närmast föregående budgetåren, vilket utskottet emellertid

finner naturligt med hänsyn till de kostnader den för förstnämnda

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

43

båda ändamål erforderliga personalen kräver. Utskottet, som finner glädjande

att det belopp som riksdagen föregående år anvisat för arbetstidsförkortningens

genomförande, 2 800 000 kronor, genom vidtagna rationaliseringar

och andra åtgärder nu beräknas kunna begränsas till cirka

1 500 000 kronor, tillstyrker vad departementschefen sålunda föreslagit i

fråga om nya tjänster.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i motionerna I: 393 och

II: 333 föreslagits att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, dels

att en förnyad generalplan för den slutna mentalsjukvården uppgöres, dels

att mentalsjukvårdsberedningen får i uppdrag att inom lämpliga områden

uppgöra förslag till en försöksverksamhet för den öppna och halvöppna

mentalsjukvården i huvudsak efter de riktlinjer som framlagts av mentalsjukvårdsdelegationen,

dels att frågan om en utbyggnad av familjevården

blir föremål för prövning i enlighet med vad i motiveringen anförts, dels

ock att Kungl. Maj :t för riksdagen snarast framlägger det anslagsyrkande

som kan motiveras av ett genomförande av dessa förslag. Nu nämnda motionsyrkanden

avser utskottet att upptaga till prövning i annat sammanhang.

Utskottet, som i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag

till lönegradsuppflyttningar av vissa tjänster, får med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens mentalsjukhus, som påkallas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens mentalsjukhus,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ..............................

67 400 000

2.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm-

da av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..........

710 000

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso-

nal, förslagsvis ........................

64 000 000

4.

Rörligt tillägg, förslagsvis ..............

23 460 000

5.

Kompensation för höjda folkpensionsavgif-

ter, förslagsvis ........................

2 630 000

Summa kronor 158 200 000;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

c) till Statens mentalsjukhus: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 158 200 000 kronor.

30:o) Statens mentalsjukhus: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 31,

s. 136—146) föreslagit riksdagen att till Statens mentalsjukhus: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 61 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 60 900 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att medel för övervakning av vissa försöksutskrivna

patienter — för vilket ändamål medel i gällande riksstat anvisats

under särskilt anslag — samt för verkskyddsändamål fr. o. m. budgetåret

1960/61 anvisas under omkostnadsanslaget för statens mentalsjukhus. På

av medicinalstyrelsen anförda skäl anses frågan om en avskiljning från

anslaget av omkostnader för utbildning av mentalsjukvårdspersonal icke

böra aktualiseras redan under budgetåret 1960/61. Det anses däremot lämpligt,

att omkostnaderna för ifrågavarande utbildning fr. o. m. budgetåret

1961/62 beräknas under särskilt anslag.

Anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattningshavare föreslås uppräknad

med 40 000 till 350 000 kronor. Medelsbehovet under delposten till

bränsle, lyse och vatten beräknas till 9 000 000 kronor, vilket innebär en

nedräkning av posten med 1 000 000 kronor.

Delposten till övriga expenser anses böra nedräknas med 100 000 till

1 100 000 kronor. En del av sistnämnda belopp anses emellertid liksom

innevarande budgetår böra innehållas av Kungl. Maj :t såsom reserv. Vid

beräkningen av medelsbehovet under denna delpost har beaktats kostnaderna

för utbyte av riks- och lokaltelefonanläggningarna vid Umedalens

sjukhus mot en automatisk kombinerad anläggning.

Det för 1958 års riksdag (prop. nr 86/1958) redovisade preliminära

avtalet med direktionen för Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i

Barkåkra rörande användningen av sanatoriet för vård av höggradigt vanföra

psykiskt efterblivna har av Kungl. Maj :t genom beslut den 5 juni

1959 godkänts att gälla fr. o. in. den 1 juli 1959. Samtidigt bemyndigade

Kungl. Maj :t medicinalstyrelsen att inom en kostnadsram för budgetåret

1959/60 — såvitt avser statens andel — av högst 2 200 000 kronor dels

så länge någon vårdavdelning vid sanatoriet disponeras för vård av andra

patienter än pykiskt efterblivna, till föreningen utbetala ersättning för de

platser vid sanatoriet, som tages i anspråk för psykiskt efterblivna, med

belopp per vårddag, uträknat på sätt angives i avtal mellan Svenska kustsanatoriernas

samorganisation samt landstingen m. fl., dels ock med beaktande

av vad departementschefen anfört i nyssnämnda proposition samt

med iakttagande av att utgifterna anpassas efter den verkliga beläggningen

för tiden därefter fastställa inkomst- och utgiftsstat för sanatoriet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

45

De pågående reparations- och ombyggnadsarbetena vid sanatoriet beräknas

nu kunna helt slutföras under budgetåret 1960/61. Med hänsyn

härtill föreslår departementschefen, att anslagsposten för nästa budgetår

upptages med oförändrat belopp, 2 200 000 kronor, motsvarande en genomsnittlig

beläggning med cirka 120 patienter.

Anslagsposten till ersättning till sjuksköterskeskolor för högre utbildning

av mentalsjukvårdspersonal anses i avbidan på slutförandet av pågående

förhandlingar med huvudmännen böra uppföras med avrundat 140 000

kronor, innebärande en ökning med 90 000 kronor.

För övervakning av vissa försöksutskrivna patienter har för innevarande

budgetår under särskilt anslag anvisats ett belopp av 100 000 kronor. För

nästa budgetår beräknas ett medelsbehov av 130 000 kronor för ändamålet.

Medel för verkskyddsändamål anses tills vidare böra beräknas under delposten

till diverse utgifter.

Under delposten till inventarier har för innevarande budgetår anvisats

dels för s. k. löpande inventarieanskaffningar 1 490 000 kronor, beräknat

efter ett belopp av 60 kronor per patient och år, dels för vissa engångsanskaffningar

cirka 360 000 kronor, dels ock för viss försöksverksamhet

100 000 kronor. Med hänsyn till behovet av arbetsunderlättande inventarier

— bårvagnar, bäddvagnar, serveringsvagnar etc. •— samt till bristerna i

övrigt i fråga om inventariebeståndet har medicinalstyrelsen föreslagit en

höjning av nämnda belopp per år och patient från 60 till 80 kronor, motsvarande

en medelsanvisning om 1 952 000 kronor. Att betydande brister

beträffande inventariebeståndet vid mentalsjukhusen fortfarande föreligger

anses ovedersägligt. Detta förhållande gäller främst sådana äldre avdelningar,

som inte varit föremål för någon mera genomgripande upprustning

och således inte kunnat tilldelas medel från anslaget till Utrustning av nya

mentalsjukhus m. m. Departementschefen anser därför i likhet med medicinalstyrelsen

angeläget, att medelsanvisningen för inventarieanskaffningar

höjes. För nästa budgetår föreslås, att för detta ändamål anvisas 1 920 000

kronor. Såsom förut nämnts har för innevarande budgetår beräknats

ett belopp om 100 000 kronor, att av medicinalstyrelsen användas för

viss försöksverksamhet. Denna verksamhet, som påbörjats under hösten

1959, innefattar viss ytterligare utredning angående arbetsuppgifter och personalbehov

inom maskin- och byggnadsverksamheten samt därmed sammanhängande

spörsmål om lönsamheten av egenregiarbeten i jämförelse med

beställningsarbeten beträffande inventarier. Då ifrågavarande verksamhet

bör fortsätta även under nästa budgetår, föreslås att för ändamålet beräknas

oförändrat belopp, 100 000 kronor. För anskaffande av vissa transportmedel

föreslås anvisat ett belopp av 90 000 kronor. Av detta belopp avses

50 000 kronor för inköp av truck och värmevagnar vid Sidsjöns sjukhus i

enlighet med ett av sjukvårdsberedningen utarbetat förslag. För fortsatt

komplettering av kantinbeståndet vid sjukhusen beräknas vidare 40 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

kronor. Därigenom möjliggöres införande av ett mera differentierat kosthåll

vid ytterligare fyra sjukhus. För anskaffande av televisionsapparater

vid sjukhusen beräknas vidare i likhet med medicinalstyrelsen oförändrat

belopp, 50 000 kronor. Medelsbehovet under inventarieposten skulle i enlighet

härmed uppgå till 2 200 000 kronor, vilket innebär en ökning med

250 000 kronor.

Delposten till tvätt och renhållning föreslås uppräknad med 450 000 kronor.

En del av denna kostnadsökning är hänförlig till ökat anlitande av

centraltvätterier och motsvaras därvid av vissa besparingar under avlöningsanslaget.

Medelsanvisningen för innevarande budgetår under delposten till utspisning

har beräknats med utgångspunkt från eif kostpris för samtliga mentalsjukhus

om 2: 56 kronor per patient och dag, motsvarande ett livsmedelstal

i konsumentprisindex av 165. Såsom medicinalstyrelsen anfört uppgick

livsmedelstalet för juni månad 1959 till 162. Med hänsyn till belastningen

på delposten för budgetåret 1958/59 ävensom till ovissheten beträffande

prisutvecklingen på livsmedel föreslås, att delposten upptages med oförändrat

belopp, 24 575 000 kronor. Därvid utgår departementschefen emellertid

ifrån, att den koststandard, som vid ett livsmedelstal i konsumentprisindex

av 165 motsvarar en kostnad av 2: 56 kronor per patient och

dag skall bibehållas oförändrad.

Delposten till linne, gång- och sängkläder uppräknas med 100 000 kronor.

Beträffande delposten till läkemedel in. in. erinras om att medelsanvisningen

från budgetåret 1957/58 till 1959/60 höjts från 4 000 000 till

8 000 000 kronor, d. v. s. på två år fördubblats. Anledningen härtill har varit

den starkt intensifierade medikamentösa terapin vid sjukhusen och de påtagligt

goda resultat i form av bl. a. kortare vårdtider och bättre vårdförhållanden

som därvid erhållits. Det föreslås därför, att delposten till läkemedel

in. in. nu uppräknas med ytterligare 400 000 till 8 400 000 kronor.

Av sistnämnda belopp anses dock liksom innevarande budgetår viss del

böra innehållas av Kungl. Maj :t såsom reserv.

Delposten till familjevård uppräknas med 140 000 kronor.

Beträffande delposten till automobiler och transporter förordas en uppräkning

med 60 000 kronor.

Såsom tidigare anförts anses medel för verkskyddsändamål tills vidare

böra beräknas under delposten till diverse utgifter. För nästa budgetår

beräknas för detta ändamål ett belopp av 10 000 kronor. Beträffande

statens sjukhuspersonals idrottsförbunds framställning angående anvisande

av medel för viss kursverksamhet nämnes, att idrottsförbundet med

bidrag från fonden för idrottens främjande hittills anordnat två instruktionskurser

för tillhopa cirka 50 befattningshavare vid de statliga mentalsjukhusen.

Enligt vad departementschefen erfarit har kursdeltagarna sedan

gjort en god insats såsom ledare för idrotts- och rörelseterapin vid sjuk
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

47

husen. Med hänsyn härtill samt till bristen på för denna verksamhet utbildad

personal förordas, att medel i förevarande sammanhang anvisas för att

bereda idrottsförbundet möjlighet att anordna ytterligare sådana kurser.

För ändamålet beräknas ett belopp av 10 000 kronor. Under denna delpost

beräknas vidare 20 000 kronor för övergång till nattvaktsentreprenad vid

Frösö sjukhus, m. m. I enlighet härmed föreslås, att delposten till diverse

utgifter uppräknas med 40 000 till 300 000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda förordats erfordras en höjning av medelsanvisningen

under omkostnadsanslaget med 600 000 kronor. Anslaget bestämmes

alltså till (60 900 000 + 600 000) 61 500 000 kronor.

Utskottet. Med hänsyn till behovet av arbetsunderlättande inventarier

samt till bristerna i övrigt i fråga om inventariebeståndet vid mentalsjukhusen

har utskottet i olika tidigare sammanhang ansett en upprustning av

detta som särskilt angelägen. Utskottet tillstyrker därför den av departementschefen

föreslagna medelsanvisningen för ändamålet. Det bör emellertid

framhållas, att utskottet därmed inte tagit ställning till det belopp per

patient och år som bör gälla för inventarieanskaffningen.

Då även beräkningen av medelsbehovet för övriga ändamål som tillgodoses

från förevarande anslag kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens mentalsjukhus: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 61 500 000

kronor.

31 :o) Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 34, s. 147 och 148), vilket innebär

en med 5 000 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till den

beräknade belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm,

Göteborg och Malmö för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 45 000 000 kronor.

32:o) Bidrag till anordnande av psykiatriska avdelningar vid lasarett.

Kungl. Maj :t har (punkt 35, s. 148 och 149) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till anordnande av psykiatriska avdelningar vid lasarett för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 302 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att anslaget uppräknas med 1 000 000

kronor.

På Kungl. Maj:ts prövning är beroende två ansökningar om statsbidrag

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960

till psykiatriska avdelningarna vid lasaretten i Jönköping (420 000 kronor)

och Östersund (252 000 kronor) på tillhopa 672 000 kronor. För tillgodoseende

av en hos styrelsen inneliggande framställning avseende en psykiatrisk

avdelning vid lasarettet i Danderyd torde komma att erfordras

648 000 kronor. Härjämte är under uppförande psykiatriska lasarettsavdelningar

i Kristianstad och Umeå, för vilka statsbidrag ännu icke sökts och

vilka kan beräknas bli tagna i bruk under 1959 resp. i april 1960. För

desa avdelningar torde erfordras 414 000 resp. 300 000 kronor.

Departementschefen anför, att sedan av Kungl. Maj :t beviljade men ej

utbetalade statsbidrag frånräknats kan ett belopp om cirka 18 000 kronor

beräknas återstå å anslaget. För att tillgodose de två ansökningar om statsbidrag,

som är beroende på Kungl. Maj :ts prövning, erfordras tillhopa

672 000 kronor. Därjämte inneligger hos medicinalstyrelsen en framställning

om statsbidrag avseende en psykiatrisk avdelning vid lasarettet i Danderyd.

För denna avdelning, som beräknas bliva färdigställd under våren

1960, torde statsbidrag komma att utgå med 648 000 kronor. Ytterligare

minst två avdelningar torde komma att färdigställas redan innevarande

vår. Med hänsyn härtill förordar departementschefen, att anslaget för nästa

budgetår uppföres med 1 302 000 kronor. Förslaget innebär en ökning av

medelsanvisningen med 902 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

lilcalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svanström

(I: 193) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i

Gränö (11:212), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte begära en skyndsam utredning om principerna för statsbidrag

till kroppssjukvården och om möjligheterna att göra bidragssystemet enhetligare

och mera lättöverskådligt.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 212.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot departementschefens

anslagsberäkning.

Vidkommande yrkandet i motionerna I: 193 och II: 212 vill utskottet erinra

om att departementschefen i förra årets statsverksproposition (elfte

huvudtiteln, s. 153) anfört, att de sakkunniga med uppdrag att utreda frågan

om de ekonomiska villkoren för ett överförande av mentalsjukvården

till landstingen och städerna utanför landsting in. in. enligt meddelade direktiv

hade att pröva bl. a. frågan om ett sammanförande av de nu utgående

statsbidragen till mentalsjukvården i allmänhet med de nya bidrag som

kan komma att föreslås för den egentliga mentalsjukvården. Enligt departementschefens

mening kunde det ifrågasättas, om icke tidpunkten vore inne

att göra eu översyn också av gällande bestämmelser om statsbidrag på

kroppssjukvårdens område för alt i varje fall uppnå en förenkling ur admi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

49

nistrativa synpunkter. Möjligen skulle man därvid kunna komma fram till

ett enhetligt bidrag avseende hela eller i varje fall större delen av hälsooch

sjukvården. Med hänsyn härtill hade departementschefen för avsikt att

inom kort upptaga samtliga hithörande spörsmål till närmare övervägande.

Dessa uttalanden föranledde inte någon erinran från riksdagens sida.

Mentalsjukvårdens statsbidragsutredning har helt nyligen avlämnat ett

betänkande angående de ekonomiska villkoren för en huvudmannaskapsreform

inom mentalsjukvården (SOU 1960: 9). Enligt vad utskottet inhämtat

är det departementschefens avsikt att snarast igångsätta en utredning

rörande statsbidragen på kroppssjukvårdens område. Med hänsyn härtill

och departementschefens tidigare redovisade positiva inställning till frågan

finner utskottet motionerna icke påkalla någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till anordnande av psykiatriska

avdelningar vid lasarett för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 1 302 000 kronor;

II. att motionerna I: 193 och II: 212 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

33 :o) Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid lasarett. Kungl.

Maj :t har (punkt 36, s. 149 och 150) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till driften av psykiatriska avdelningar vid lasarett för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har framhållit, att statsbidrag från förevarande anslag

kan beräknas under nästa budgetår komma att utgå till driften av 15

lasarettspsykiatriska avdelningar med tillhopa 753 vårdplatser. Utöver de

13 avdelningar med f. n. cirka 595 platser, som redovisades för 1959 års

riksdag (i Eskilstuna, Norrköping, Linköping, Jönköping, Kristianstad,

Halmstad, Vänersborg, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Östersund och

Boden) skulle sålunda tillkomma avdelningar i Danderyd och Umeå med

resp. 108 och 50 vårdplatser.

Departementschefen anför, att det givetvis är tillfredsställande, att den

psykiatriska lasarettsvården fortsätter att utbyggas i sådan omfattning.

Det torde emellertid vara tveksamt, om de redovisade nya avdelningarna

hinner tagas i anspråk i beräknad omfattning under kalenderåret 1960.

Å andra sidan kan det för budgetåret 1959/60 anvisade anslaget beräknas

täcka kostnaderna för statsbidrag till endast omkring 275 platser under

helt år. Med hänsyn härtill och med beaktande av den ökade belastningen

å anslaget under det senast förflutna budgetåret förordar departements4

— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 11

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

chefen, att anslaget för nästa budgetår upptages till 700 000 kronor, vilket

innebär en höjning med 400 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till driften av psykiatriska

avdelningar vid lasarett för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 700 000 kronor.

34:o) Bidrag till anordnande av vårdhem för lättskötta mentalt sjuka. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 150 och 151), vilket innebär

en minskning av anslaget med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av vårdhem

för lättskötta mentalt sjuka för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 375 000 kronor.

35 :o) Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta mentalt sjuka. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 151 och 152), vilket innebär

en uppräkning av anslaget med 175 000 kronor bl. a. med hänsyn till belastningen

under det senast förflutna budgetåret, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdhem för

lättskötta mentalt sjuka för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 2 300 000 kronor.

36 :o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 152—154), vilket innebär en med

17 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till förändringar av automatisk

natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och

yrkeshem på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 154 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 4 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 240 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 69 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 51

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 7 600

Summa kronor 475 000;

b) till Statens skol- och grkeshem på Salbohed: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

475 000 kronor.

37:o) Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader. Kungl.

Maj :t har (punkt 40, s. 155—157) föreslagit riksdagen att till Statens skoloch

yrkeshem på Salbohed: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 223 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 214 500 kronor.

Departementschefen förordar, att anslagsposten till reseersättningar uppräknas

med 300 kronor och att delposten till övriga expenser uppräknas

med 200 kronor.

Under delposten till inköp och underhåll av inventarier har för innevarande

budgetår anvisats 4 600 kronor. Bl. a. för att möjliggöra utbyte

av hemmets bil uppräknas delposten med 8 500 kronor.

Till utspisning för personal och elever beräknas en ökning av medelsanvisningen

med 1 000 kronor.

Delposten till undervisning samt kostnader för idrotts- och lekmateriel

uppräknas med 200 kronor.

Med hänsyn till den senaste belastningssiffran föreslås, att delposten

till ferieresor för elever in. m. uppräknas med 300 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag om anvisande av medel för vidareutbildning

av hemmets personal tillstyrkes såtillvida, att det förordas, att delposten

till diverse omkostnader uppräknas med 400 kronor för nämnda ändamål.

Inkomsterna vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg

redovisas f. n. såsom uppbörd i statens verksamhet under särskild

inkomsttitel. Riksräkenskapsverket har ifrågasatt, om icke inkomstredovisningen

i stället borde anknytas till resp. skol- och yrkeshems omkostnadsanslag

med bibehållande av de särskilda staterna för rörelsegrenarna.

Härvid skulle överskott å rörelsegrenarna ävensom av befattningshavare erlagda

ersättningar för bostad och kost redovisas i omkostnadsstaterna under

rubriken Särskilda uppbördsmedel. Kungl. Maj:t borde erhålla generell

befogenhet att vid uppkommande underskott å någon rörelsegren ställa

medel till förfogande från resp. omkostnadsstat för underskottets täckande.

Som alternativ till en sådan överflyttning av inkomstredovisningen föreslår

riksräkenskapsverket, att Kungl. Maj :t erhåller generellt bemyndigande att

från vederbörlig omkostnadsstat anvisa medel för att täcka eventuellt uppkommande

underskott.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

För egen del förordar departementschefen det av riksräkenskapsverket

föreslagna systemet med inkomstredovisning under omkostnadsanslaget. I

hemmens omkostnadsstat bör sålunda uppföras en rubrik betecknad Särskilda

uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel beräknas under förevarande

anslag för nästa budgetår till cirka 2 400 kronor. Kungl. Maj :t bör tillerkännas

generell befogenhet att ställa medel till förfogande från omkostnadsanslaget

för att täcka eventuellt uppkommande underskott å någon rörelsegren.

I enlighet med det anförda uppräknas omkostnadsanslaget i dess helhet

med 8 500 kronoi\

Utskottet tillstyrker det av departementschefen föreslagna systemet med

inkomstredovisning för hemmet under omkostnadsanslaget. Då även anslagsberäkningen

kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 223 000 kronor.

38:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 41, s. 157—159) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens skol- och yrkeshem i

Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock

till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kx-onor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 251 000 kronor.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tjänsten såsom trädgårdsförman

i Ae 8 vid hemmet utbytas mot en trädgårdsmästartjänst i Ae 9.

Denna lönereglering påkallar en ökning av medelsanvisningen med i runt

tal 1 000 kronor.

För avlöning till vikarier m. m. beräknar departementschefen en med

4 900 kronor ökad medelsanvisning. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter

samt rörligt tillägg föranleder en uppräkning med sammanlagt

8 000 kronor. Den automatiska utgiftsstegringen skulle sålunda uppgå till

cirka 13 000 kronor.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag

om viss tjänsteförändring.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och

yrkeshem i Vänersborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 54 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 6 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 164 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 35 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................ 4 400

Summa kronor 265 000;

b) till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

265 000 kronor.

39:o) Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 159—161), vilket innebär en överflyttning

av hemmets inkomstredovisning till omkostnadsanslaget, generell

befogenhet för Kungl. Maj :t att ställa medel till förfogande från omkostnadsanslaget

för att täcka eventuellt uppkommande underskott å någon rörelsegren

samt en med 1 200 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 98 000 kronor.

40:o) Bidrag till anordnande av särskolor och vårdanstalter för psykiskt

efterblivna. Kungl. Maj :t har (punkt 43, s. 161—163) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till anordnande av särskolor och vårdanstalter för psykiskt

efterblivna för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Enligt skolöverstyrelsens och medicinalstyrelsens framställningar skulle

medelsbehovet för att täcka redan inkomna men ännu ej beviljade ansökningar

om statsbidrag för anordnande av särskolor och vårdanstalter för

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

psykiskt efterblivna — efter avdrag av för ändamålet disponibla medel —

uppgå till (5 037 000 + 3 931 000) 8 968 000 kronor. Med hänsyn till föreliggande

kostnadsberäkningar och gällande bestämmelser angående maximering

av statsbidragets storlek torde dock medelsbehovet beträffande

medicinalstyrelsens andel av anslaget komma att reduceras till i runt tal

2 500 000 kronor. Det totala medelsbehovet under anslaget kan sålunda beräknas

till i runt tal 7 500 000 kronor. Det torde emellertid vara tveksamt,

om alla de med statsbidragsansökningarna avsedda byggnadsföretagen kan

komma att färdigställas i sådan tid att medelsbehov uppkommer redan

under budgetåret 1960/61. Departementschefen förordar, att anslaget uppföres

med oförändrat belopp.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av särskolor

och vårdanstalter för psykiskt efterblivna för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

41 :o) Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna. Kungl.

Maj:t har (punkt 44, s. 163 och 164) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

driften av särskolor för psykiskt efterblivna för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 11 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 340 000 kronor.

Skolöverstyrelsens beräkning av medelsbehovet för statsbidrag till avlöning

åt rektorer och lärare, innebärande en kostnadsökning med 578 000

kronor bl. a. till följd av en ökning av antalet lärartjänster med omkring 30,

har i huvudsak icke föranlett någon erinran från departementschefens sida.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas dock för kostnader för

ATP-avgifter ett ytterligare medelsbehov av 125 000 kronor.

I fråga om statsbidraget till övriga driftkostnader erinras om att senast

gällande avtal rörande verksamheten vid Söderhaga och Sävstaholms skolhem

redovisats för 1959 års riksdag. Avtalet anmäldes då vara uppsagt

fr. o. m. den 1 januari 1959 av huvudmannen för de båda hemmen, föreningen

Sävstaholmsskolorna. Föreningen återtog emellertid sedermera uppsägningen

av avtalet, varför detsamma gällde oförändrat under år 1959.

Avtalet har nu uppsagts av huvudmannen att upphöra att gälla fr. o. in. den

1 januari 1960. Departementschefen förutsätter, att det liksom hittills får

ankomma på Kungl. Maj:t att träffa nya avtal rörande den fortsatta verksamheten

vid de båda hemmen. Medelsbehovet för det särskilda statsbidrag

till driftkostnaderna vid Söderhaga och Sävstaholms skolhem, som kan

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

55

komma att utgå enligt de nya avtalen, kan sålunda icke nu bedömas. För

ändamålet anses emellertid såsom skolöverstyrelsen föreslagit böra beräknas

i runt tal 700 000 kronor.

Skolöverstyrelsens beräkningar av medelsbehovet i övrigt för statsbidrag

till övriga driftkostnader godtages även. För dessa ändamål kan alltså

komma att erfordras en ökning med 22 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle anslaget i dess helhet behöva uppräknas

med (703 000 + 22 000) 725 000 kronor och sålunda upptagas till

(10 340 000 + 725 000) 11 065 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna

och de senaste årens höga belastningssiffror förordar departementschefen

dock, att anslaget upptages till i runt tal 11 100 000 kronor,

vilket innebär en ökning med 760 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att det liksom tidigare får ankomma på Kungl. Maj :t

att med vederbörande huvudmän träffa överenskommelse om den fortsatta

verksamheten vid Söderhaga och Sävstaholms skolhem.

I sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 har utskottet förklarat

sig inte ha något att invända mot vad chefen för civildepartementet,

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, anfört i fråga

om bestridandet av vissa kostnader för ATP-avgifter. I anslutning härtill

tillstyrker utskottet, att under förevarande anslag för detta ändamål beräknas

ett belopp av 125 000 kronor.

Då även anslagsberäkningen i övrigt kan av utskottet godtagas, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av särskolor för

psykiskt efterblivna för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 11 100 000 kronor.

42 :o) Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 164—166), vilket innebär en

med 400 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av vårdanstalter

för psykiskt efterblivna för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 9 700 000 kronor.

43:o) Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 46, s.

106—169) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för Vilhelmsro sjukhus, som påkallas

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för Vilhelmsro sjukhus, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar

för samma budgetår anvisa elt förslagsanslag av 1 915 000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 760 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att ifrågavarande anslag, vilket i gällande

riksstat rubriceras Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar, fr. o. m.

budgetåret 1960/61 betecknas Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar.

Medicinalstyrelsen har begärt sju nya tjänster såsom skötare. Som motiv

härför har anförts, att personal erfordras för den ombyggda och utökade

avdelningen Hoppet samt att personalantalet är otillräckligt vid såväl observations-,

och småbarnsavdelningarna som avdelningen Sörgården. Dessutom

kräver den genomförda arbetstidsförkortningen viss personalförstärkning.

Ombyggnaden av avdelningen Hoppet beräknas vara avslutad den 1 juli

1960. Hoppet kommer därefter att bestå av två avdelningar med sammanlagt

35 platser mot tidigare 24 platser. För dessa 11 nya platser förordar

departementschefen en utökning av personalen med 3 skötare.

Den under åren 1958 och 1959 genomförda arbetstidsförkortningen har

medfört behov av personalförstärkning. Sålunda beräknades för budgetåret

1959/60 9 000 kronor för anställande av extra arbetskraft i anledning

av 1958 års arbetstidsförkortning och i runt tal 20 000 kronor för 1959 års

arbetstidsförkortning. Sedan närmare erfarenhet numera vunnits, förordas

att för ändamålet inrättas 3 tjänster såsom skötare. Samtidigt bör medelsanvisningen

för extra arbetskraft minskas med 29 000 kronor.

Av de sålunda föreslagna 6 nya tjänsterna som skötare föreslås 3 placerade

i Ao 8 och 3 i Ae 8.

För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknas

oförändrat belopp, 6 800 kronor. Det förutsättes, att det får ankomma

på Kungl. Maj :t att inom ramen för nämnda belopp vidtaga den omfördelning

av ersättningsbeloppens storlek, som kan visa sig erforderlig.

Det för avlöningar till extra arbetskraft avsedda beloppet föreslås uppräknat

dels med 2 000 kronor för att möjliggöra intensifierad sjukgymnastik

behandling och dels med 1 000 kronor med hänsyn till genomförd generell

löneökning 1959.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen med

omkring 38 000 kronor för personalförstärkningar m. m. Härtill kommer

den automatiska utgiftsstegringen för generell löneökning och kompensation

för höjda folkpensionsavgifter m. m. med cirka 117 000 kronor. I enlighet

härmed uppräknas anslaget med 155 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas alltså till (1 760 000 + 155 000)

1 915 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas

av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt avser främst

personalförstärkningar på grund av dels ombyggnaden av avdelningen Hop
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

57

pet och dels arbetstidsförkortningen och har inte föranlett någon erinran

från utskottets sida.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för Vilhelmsro sjukhus, som påkallas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för Vilhelmsro sjukhus,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 924 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 6 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 677 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 276 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 31 200

Summa kronor 1 915 000;

c) till Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 915 000 kronor.

44:o) Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 47, s. 169—171), vilket innebär ändrad anslagsrubrik och en

med 28 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 537 000

kronor.

45:o) Vilhelmsro sjukhus: Utrustningskostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 48, s. 171 och 172), vilket innebär ändrad anslagsrubrik

och medelsanvisning för avslutande av utrustningen av nybyggnad

för observations- och småbarnsavdelningarna samt den ombyggda avdelningen

»Hoppet», hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vilhelmsro sjukhus: Utrustningskostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 14 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr il år 1960

46:o) Bidrag till epileptikeranstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 49, s. 172

—175) föreslagit riksdagen att till Bidrag till epileptikeranstalter för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 670 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har beräknat, att antalet internatplatser vid epileptikeranstalterna

skulle öka med 40 till 806 under nästa budgetår. Därav

hänför sig 30 platser till ett nytt vårdhem för svårskötta epileptiker vid

Svenska diakonsällskapets epileptikeranstalt å Stora Sköndal. Vårdhemmet

torde dock knappast hinna färdigställas i sådan tid, att statsbidrag kan

komma att utgå redan för kalenderåret 1960, d. v. s. under budgetåret

1960/61. Med hänsyn härtill beräknar departementschefen antalet internatplatser

under nästa budgetår till 776, vilket motsvarar ett medelsbehov av

1 552 000 kronor. Till statsbidrag för de i kontrollerad familjevård utackorderade

epileptikerna beräknas oförändrat belopp, 6 000 kronor. Medicinalstyrelsens

del av anslaget upptages således till (1 552 000 + 6 000)

1 558 000 eller i runt tal 1 560 000 kronor.

Till medicinalstyrelsens framställning angående anvisande av särskilda

medel till Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund u. p. a. för

utredning av frågan om något av förbundets epileptikerhem, Fogdarödshernmet

och Sätoftahemmet, borde omorganiseras till epilepsisjukhus är

departementschefen f. n. icke beredd att taga ställning.

Skolöverstyrelsens beräkning av medelsbehovet för statsbidrag till kostnaderna

för avlöning av rektor och vissa lärare vid Margarethahemmet

har icke föranlett någon erinran från departementschefens sida. Förslaget

innebär en ökning av medelsanvisningen med 3 000 till 133 000 kronor. I anslutning

till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor beräknas dock för kostnader för

ATP-avgifter och kompensation för höjda folkpensionsavgifter ett ytterligare

medelsbehov av i runt tal 5 000 kronor.

I enlighet med det anförda upptages anslaget till (1 560 000 + 138 000)

1 698 000 eller i runt tal 1 700 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar Nilsson i Lönsboda och Nelander

väckt motion (11:486) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

bidrag till epileptikeranstalter anslå 1 710 000 kronor, varav 10 000 kronor

ställes till medicinalstyrelsens förfogande för utredning om omändring till

epilepsisjukhus av någon av de Föreningen Lunds stifts prästers nykterhets-

och diakoniförbund tillhöriga epileptikeranstalterna i Höör.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Utskottet. Departementschefen har förklarat sig inte vara beredd att nu

taga ställning till frågan om särskilda medel för utredning om en ändring

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

59

av någon av epileptikeranstalterna i Höör till epilepsisjukhus. Utskottet är

inte heller berett att i anledning av motionen II: 486 nu förorda en medelsanvisning

för ändamålet under förevarande anslag och avstyrker därför

motionsyrkandet. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t ägnar fortsatt uppmärksamhet

åt frågan och, i den mån en ändamålsenlig organisation av

epileptikervården anses böra därtill föranleda, underställer riksdagen härav

betingade förslag.

Under erinran om att utskottet i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande

nr 14 tillstyrkt vad chefen för civildepartementet vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående bestridandet av

kostnader för ATP-avgifter m. m. får utskottet med godtagande av departementschefens

anslagsberäkning hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 486 till Bidrag till epileptikeranstalter

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 700 000 kronor.

47 :o) Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn.

Kungl. Maj :t har (punkt 50, s. 175 och 176) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.

Det av föreningen Mellansjö skolhem drivna hemmet för vård av psykopatiska

och nervösa barn är numera det enda återstående enskilda hem av

detta slag, som åtnjuter statsbidrag till verksamheten enligt särskilt avtal.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj :t genom beslut den

4 september 1959 godkänt avtal med föreningen rörande verksamheten

vid och bidrag till driften av ifrågavarande skolhem under år 1959. Avtalet

innebär bl. a., att särskilt statsbidrag till driftkostnaderna skulle utgå med

5 400 kronor för vårdplats och år. Vårdavgiften för å hemmet intagen,

vilken avgift enligt avtalet skulle fastställas av medicinalstyrelsen efter

granskning av förslag till inkomst- och utgiftsstat för hemmet, utgör

fr. o. m. den 1 januari 1959 22 kronor för dag och barn. Såsom medicinalstyrelsen

framhållit har emellertid föreningen uppsagt avtalet fr. o. m. den

1 januari 1960. Departementschefen förutsätter, att det liksom hittills får

ankomma på Kungl. Maj:t att träffa nytt avtal rörande den fortsatta verksamheten

vid hemmet.

Medelsbehovet för det särskilda statsbidraget till föreningen enligt det

för år 1959 gällande avtalet kan efter ett platsantal av 36 uppskattas till

omkring 195 000 kronor. Bl. a. för att bibehålla hittills gällande relation

mellan statsbidrag och vårdavgifter kan emellertid en höjning av platsbidragct

komma att erfordras.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Medelsbehovet för statsbidrag till de kommunala anstalterna uppskattas

till 55 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle det totala medelsbehovet under anslaget

för nästa budgetår uppgå till minst (195 000 + 55 000) 250 000 kronor.

Med hänsyn till de osäkra faktorer, som påverkar beräkningarna, förordas

dock, att anslaget för nästa budgetår upptages till 270 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att det får ankomma

på Kungl. Maj :t att träffa nytt avtal rörande verksamheten vid Mellansjö

skolhem.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för

psykopatiska och nervösa barn för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 270 000 kronor.

48:o) Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s.

177—203) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som

föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för karolinska sjukhuset, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Karolinska sjukhuset:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 37 428 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 34 927 000 kronor.

Cytologisk diagnostik1 har visat sig vara ett mycket värdefullt hjälpmedel

i det kliniska arbetet, i synnerhet vid tidigdiagnostik av cancer. Vid

karolinska sjukhuset har ifrågavarande verksamhet utvecklats vid radiopatologiska

institutionen och radioterapeutiska kliniken. Å sjukhusets stat

har inrättats två laboratoriebiträdestjänster avsedda för det cytologiska

laboratoriet. Någon särskild läkartjänst har däremot hittills icke varit knuten

till laboratoriet. Sedan Cancerföreningen i Stockholm och Konung

Gustaf V:s Jubileumsfond numera ställt medel till förfogande för en utvidgning

av det cytologiska laboratoriets lokaler inom nämnda institution,

anser departementschefen laboratoriet böra erhålla en fastare ställning

inom sjukhuset och finner sig därför böra biträda direktionens förslag om

utbyte av en tjänst som förste underläkare vid radioterapeutiska kliniken

mot en biträdande överläkartjänst i Ae 24, med uppgift för tjänsteinnehavaren

att leda ifrågavarande verksamhet. Övriga av direktionen begärda personalförstärkningar

vid laboratoriet är departementschefen f. n. endast

beredd att så till vida understödja, som han förordar, att tjänstgöringstiden

1 Sjukdomsdiagnostik, som utföres på fria celler oftast med hjälp av s.k. utstrykspreparat.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

61

för ett ekonomibiträde i Ae 2/3 ökas från halvtid till heltid. I likhet med

direktionen anser departementschefen, att ifrågasatt inrättande av ytterligare

ett cytologiskt laboratorium vid sjukhusets patologiska institution

f. n. icke bör komma ifråga. En förutsättning härför är emellertid, att det

befintliga laboratoriet äger utföra cytologisk diagnostik för hela sjukhusets

räkning och ej endast för radioterapeutiska kliniken, vilket enligt i reglementet

för sjukhuset utfärdade bestämmelser i fråga om arbeten i samband

med sjukvården är fallet med den radiopatologiska institutionen. Då

laboratoriet genom att ställas under ledning av en biträdande överläkare

vid radioterapeutiska kliniken organisatoriskt kommer att anknytas till

denna klinik, kan den för institutionen gällande inskränkningen vad gäller

sjukvårdsarbetets omfattning ej anses äga tillämpning å laboratoriet, oaktat

dess lokala anknytning till institutionen. Några hinder i berörda hänseenden

torde därför enligt departementschefens uppfattning icke föreligga.

Departementschefen övergår härefter till att behandla övriga av direktionen

och lärarkollegiet framlagda förslag till personalförstärkningar och

löneregleringar.

En förutsättning för att de vid Konung Gustaf V:s forskningsinstitut befintliga

resurserna skall kunna utnyttjas på bästa sätt, är att institutet får

tillgång till ett visst antal vårdplatser vid sjukhusets reumatologiska avdelning.

Departementschefen har därför intet att erinra mot att högst nio vårdplatser

ställes till institutets förfogande för forskningsuppgifter beträffande

de invalidiserande sjukdomarna under förutsättning, att sagda anordning

icke medför en ökad arbetsbelastning för sjukhusets personal. Som en konsekvens

härav bör i överensstämmelse med vad direktionen föreslagit föreståndaren

vid institutet inordnas i sjukhusorganisationen i egenskap av

överläkare vid avdelningen. Det föreslås alltså, att ett överläkararvode om

1 800 kronor för sagda föreståndare fr. o. m. nästa budgetår uppföres på

sjukhusets stat.

Vid den endokrinologiska avdelningen föreslås inrättad en med halvtidstjänstgöring

förenad kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång.

Kirurgiska klinikens expedition anses böra förstärkas med ett konlorsbiträde

i reglerad befordringsgång. Vid klinikens operationsavdelning bör

vidare inrättas en ny tjänst som undersköterska i Ae 4. För tjänstgöring

nattetid å den för medicinska och kirurgiska klinikerna gemensamma isoleringsavdelningen

förordas, att två tjänster som sjukvårdsbiträde i Ae 2/3,

varav en med halvtidstjänstgöring, inrättas.

En med halvtidstjänstgöring förenad tjänst som sjukvårdsbiträde i Ag 2/3

vid urologiska avdelningen föreslås ersatt av en tjänst som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång.

Vid plastikkirurgiska avdelningen vårdas årligen ett icke ringa antal

opererade barn, vilkas skötsel bör omhänderhavas av barnsköterskor. Dylika

befattningshavare saknas f. n. vid avdelningen. Två tjänster därstädes som

barnsköterska i Ae 3/4 föreslås inrättade. Det förordas även, alt tjänst
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

göringstiden för ett kanslibiträde i Ae 7 vid avdelningen utökas från halvtid

till heltid.

Sköterskepersonalen vid anestesiavdelningen anses böra förstärkas med

en översköterska i Ae 9. Vidare föreslås en till avdelningen knuten översköterska

i Ag 9 erhålla extra ordinarie anställning.

För att bereda öronklinikens polikliniksköterskor en nödvändig avlastning

i arbetsbördan måste ytterligare en tjänst som översköterska i Ae 9

tillföras polikliniken. Vidare anses, att en ordinarie kanslibiträdestjänst vid

kliniken bör utbytas mot en extra ordinarie dylik befattning.

För tjänstgöring vid ögonklinikens elektroretinogramlaboratorium bör

inrättas en laboratoriebiträdestjänst i reglerad befordringsgång. För innevarande

budgetår anvisade medel för anställande av personal vid ifrågavarande

laboratorium — 5 000 kronor — kan därvid indragas. Departementschefen

förordar inrättande av en tjänst som översköterska i Ag 9 på

halvtid vid ögonklinikens operationsavdelning.

Departementschefen tillstyrker anställande av ett kanslibiträde i Ae 7 vid

radioterapeutiska klinikens telegamma- och isotopavdelningar och att ett

som baderska vid kliniken tjänstgörande ekonomibiträde i Ag 3 erhåller

tjänst som sjukvårdsbiträde i Ae 3.

Vid thoraxklinikernas röntgenavdelning bör fyra röntgenbiträdestjänster

omvandlas till tre tjänster som sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 och en tjänst som

fotobiträde i reglerad befordringsgång.

Ytterligare en förste underläkartjänst i Ae 23 med placering vid psykiatriska

polikliniken föreslås inrättad.

Vidare föreslås, att vid den barnkirurgiska avdelningen ytterligare en

andre underläkare i Ag 20 anställes. Det förordas, att en tjänst som kanslibiträde

i Ae 7 inrättas vid barnkirurgiska avdelningens expedition.

Ytterligare en undersköterska i Ae 4 anses böra anställas vid röntgendiagnostiska

avdelningen.

Nybyggnaden för de kliniskt-bakteriologiska och kliniskt-kemiska centrallaboratorierna

vid sjukhuset beräknas vara färdigställd i början av år

1961. För att möjliggöra den personalökning under budgetåret 1960/61, som

under alla förhållanden torde bli nödvändig i samband med att de nya,

betydligt utvidgade laboratorielokalerna successivt tages i bruk, beräknas

under anslaget ett belopp av tillhopa 100 000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor tillstyrkes, att en kanslibiträdestjänst

i Ae 7 vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet utbytes mot

en tjänst som kontorist i Ae 9.

Vid blodgivarcentralen bör anställas ytterligare en befattningshavare med

laboratorieutbildning. Lönegradsplaceringen för den nya tjänsten, vilken bör

inrättas såsom extra ordinarie, anses emellertid böra prövas i annat sammanhang.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960 63

Ett halvtidsanställt kontorsbiträde i reglerad befordringsgång vid patologiska

institutionen föreslås ersatt av ett heltidsanställt sådant.

Ytterligare en sjukgymnast i Ae 10/12 och en arbetsinstruktör i Ae 9

anses böra anställas.

Sjukskötersketjänsten i Ao 8 vid avdelningen för fysikalisk terapi föreslås

uppflyttad till tjänst som översköterska i Ao 9.

Departementschefen förordar, att ett system med jourtjänst vid sjukhusets

maskinavdelning nu införes. För ändamålet bör tillkomma två reparatörstjänster.

Genomförandet av arbetstidsförkortningen för nu ifrågavarande

personalgrupp kräver vidare inrättandet av två sådana tjänster. Av

de fyra sålunda erforderliga reparatörstjänsterna bör två placeras i lönegraden

Ae 9 och två i lönegraden Ae 8.

Arbetstidsförkortningen nödvändiggör vidare en utökning av vaktmästarpersonalen

med två vaktmästare i Ae 7 och av biträdespersonalen i köket

med två ekonomibiträden i Ae 2/3.

Tre undersköterskor i Ae 4 anses böra anställas i utbyte mot lika många

sjukvårdsbiträden i Ae 2/3.

Enligt av direktionen nu framlagda beräkningar motsvarar den personalökning,

som erfordras för genomförandet av arbetstidsförkortning med tre

timmar per vecka för såväl den egentliga sjukvårdspersonalen som för

elever, i runt tal 116 tjänster, innebärande en årlig lönekostnad om cirka

1 200 000 kronor. För att underlätta ett genomförande av reformen har innevarande

budgetår inrättats 12 sjukskötersketjänster, varjämte 350 000 kronor

ställts till Kungl. Maj :ts förfogande. Emellertid erfordras endast 88 av

de 116 nya tjänsterna för den egentliga arbetstidsförkortningen, medan tillkomsten

av övriga 28 tjänster — huvudsakligen sjukvårdsbiträdes- och

barnskötersketjänster -— avser att möjliggöra, att de sjuksköterskeelever,

som under sin praktiska utbildning tjänstgör vid sjukhuset, under cirka

två timmar per dag skall kunna frikopplas från rutingöromål för att dels

närvara vid föreläsningar, som enligt kursplanen skall hållas vid denna

tid, dels under kliniklärarinnornas ledning få praktisk instruktion i sina

blivande mera kvalificerade arbetsuppgifter. Angivna omläggning av elevernas

tjänstgöringsförhållanden har tidigare varit aktuell i olika sammanhang.

I 1954 års statsverksproposition anförde dåvarande chefen för

inrikesdepartementet (XI ht p. 102) att han, ehuru väl medveten om

önskvärdheten av att elevernas utbildningsförhållanden i berörda hänseenden

förbättrades, icke ansåg sig på grund av de betydande kostnadsökningar,

som vore förenade därmed, kunna tillstyrka ett av direktionen framlagt

förslag, att eleverna endast skulle räknas som 3A arbetskraft under hela

den praktiska utbildningstiden. Då departementschefen emellertid fann det

angeläget, att en viss förbättring av den praktiska utbildningen konnne till

stånd, förklarade han sig beredd att biträda ett av direktionen framlagt alternativt

förslag av innebörd, att eleverna under ifrågavarande utbildning vid

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

de medicinska och kirurgiska klinikerna räknades som 3/t arbetskraft men i

övrigt som hel arbetskraft. Sistnämnda förslag vann riksdagens bifall och

genomfördes vid sjukhuset fr. o. in. budgetåret 1955/56. Inrättandet av förenämnda

av direktionen äskade 28 tjänster innebär således ett genomförande

av sagda princip vid samtliga sjukhusets kliniker och avdelningar, där elever

tjänstgör.

För egen del framhåller departementschefen, att det icke kan anses rationellt,

att eleverna under den praktiska utbildningen hela arbetsdagen utnyttjas

huvudsakligen för rutingöromål, till större delen av sådan art, som

eleverna fått utföra redan under sin provtjänstgöring före antagningen till

elev. Redan av denna orsak är det önskvärt, att en ändring kommer till

stånd i den av direktionen angivna riktningen. En annan omständighet talar

emellertid enligt departementschefens uppfattning än starkare för ett bifall

till direktionens förslag i denna del. Vid sjukhuset föreligger f. n. betydande

svårigheter att rekrytera erforderlig sjuksköterskepersonal. Flera vårdavdelningar

har av denna anledning måst stängas och det föreligger stor

risk för att ytterligare avdelningar måste stängas. Orsaken till den föreliggande

situationen, som torde vara besvärligare vid karolinska sjukhuset

än vid flertalet andra sjukhus, sammanhänger emellertid icke enbart med

sjuksköterskebristen. Avdelningssköterskorna vid detta sjukhus belastas

nämligen med betydande uppgifter vid handledning av såväl medicine kandidater

som sjuksköterskeelever. Härtill kommer det krävande och betungande

merarbete, som föranledes av den omfattande forskningsverksamhet,

som bedrives vid sjukhuset. Om eleverna några timmar om dagen kunde

frikopplas för instruktion under kliniklärarinnas ledning, skulle avdelningssköterskorna

erhålla en välbehövlig avlastning i sin arbetsbörda. Den av

direktionen föreslagna omläggningen av elevernas tjänstgöringsförhållanden

har således vid sidan av önskemålet att effektivisera elevernas utbildning

ett rekryteringsbefrämjande syfte av mycket stor betydelse. Då departementschefen

bedömer personalsituationen vid karolinska sjukhuset såsom

ytterst allvarlig, finner han det angeläget, att varje åtgärd vidtages, som

kan leda till en förbättring av sjuksköterskornas arbetsförhållanden. Departementschefen

är således i princip beredd att ansluta sig till direktionens

förslag i denna fråga. Mot de fördelar, som härigenom vinnes, måste emellertid

vägas de väsentliga kostnadsökningar för statsverket — cirka 250 000

kronor per år i nuvarande löneläge — som ett genomförande av direktionens

förslag skulle medföra. Mot bakgrunden härav anser departementschefen

sig endast så till vida kunna biträda direktionens framställning i denna

del som han förordar, att för nästa budgetår ett belopp av 160 000 kronor

ställes till direktionens förfogande för ifrågavarande ändamål. Härigenom

blir direktionen i stånd att anställa omkring 18 nya befattningshavare som

avlösare för eleverna, vilket under alla förhållanden måste innebära en

högst väsentlig förbättring i berörda hänseenden.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

65

De av direktionen gjorda beräkningarna i fråga om behovet av personalökningar

på grund av arbetstidsförkortningen i egentlig mening, vilka grundar

sig på långvariga och mycket ingående undersökningar och vilka resulterat

i helt omlagda arbetsscheman m. m., godtages i princip. Då departementschefen

finner det önskvärt, att den nya organisationen icke bindes

allt för hårt från början, anser han med ett viktigt undantag, att med inrättandet

av extra ordinarie tjänster bör anstå i avbidan på erfarenheter av

den nya organisationen. Enär extra sjukskötersketjänster visat sig särskilt

svåra att rekrytera, bör emellertid denna personalgrupp beredas en fastare

anställningsform. Med hänsyn härtill tillstyrkes, att för genomförandet

av arbetstidsförkortningen — utöver för innevarande budgetår redan inrättade

12 tjänster som sjuksköterska i Ae 8 —- må tillkomma ytterligare 5

tjänster som översköterska i Ae 10 och 31 tjänster som sjuksköterska i Ae 8,

varav en med halvtidstjänstgöring, varvid samtidigt 4 överskötersketjänster

i Ae 9 och 2 tjänster som sjukvårdsbiträde i Ae 2/3, varav en med halvtidstjänstgöring,

anses böra indragas. Vidare förordas, att ett belopp av 440 000

kronor ställes till direktionens förfogande för anställande av övrig för ändamålet

erforderlig personal. Sammanlagt skulle direktionen således under

budgetåret 1960/61 för dels genomförandet av arbetstidsförkortningen

dels omläggning av elevernas tjänstgöringsförhållanden äga disponera

(440 000 + 160 000) 600 000 kronor. Med hänsyn till att 350 000 kronor

redan för innevarande budgetår anvisats för att underlätta arbetstidsförkortningens

genomförande, varjämte under anslaget upptagna medel för övertidsersättningar

enligt vad direktionen därom anfört torde kunna nedräknas

med 100 000 kronor, uppgår emellertid den erforderliga anslagsökningen

endast till (600 000 — 350 000 — 100 000) 150 000 kronor. Direktionens förslag

om att tillföra den psykiatriska kliniken en för sjukhuset ny kategori

befattningshavare (skötare) finner departementschefen väl motiverat. Direktionen

bör således inom angivna ram försöksvis äga inrätta högst tre tjänster

som skötare i Ag 8.

Departementschefen finner slutligen övertygande skäl vara anförda till

stöd för framställningen om utbyte av i runt tal 86 tjänster som ekonomibiträde

i Ae 2/3 mot lika många tjänster som sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 och

tillstyrker därför detta förslag.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar in. m. med

1 089 000 kronor. Till automatiska utgiftsstegringar för vidtagen lönereglering

in. in., ökat behov av medel för ersättning till nattjänstgörande tillfällig

personal samt ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter avses

1 412 000 kronor. Anslaget uppräknas alltså med (1 089 000 + 1 412 000)

2 501 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (34 927 000 +2 501 000)

37 428 000 kronor.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 11

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 11 ur 1960

I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen

i det föregående anfört och föreslagit.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Palme m. fl. (I: 192) och den andra inom andra kammaren av fru

Kristensson m. fl. (II: 204), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels

besluta, att l:e underläkartjänsten vid karolinska sjukhusets endokrinologiska

avdelning i lönegrad Ae 23 måtte omvandlas till biträdande överläkartjänst

i Ae 24 samt att 2:e underläkartjänsten i Ag 20 måtte omvandlas till

l:e underläkartjänst i Ae 23, dels ock till Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 utöver de i statsverkspropositionen föreslagna kronor

37 428 000 anvisa ett förslagsanslag av kronor 5 064,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fröken Mattson och fru Hamrin-Thorell (I: 392) och den andra

inom andra kammaren av fru Löfqvist (II: 485), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte ställa medel till förfogande för inrättandet av en tjänst som

laboratoriebiträde vid radiopatologiska institutionen och en tjänst som

kanslibiträde vid cytologiska laboratoriets expedition samt i anledning därav

höja anslaget till Karolinska sjukhuset: Avlöningar med 23 796 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 204 och I: 392.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

av departementschefen jämväl i förevarande sammanhang anmält

förslag om viss tjänsteförändring.

Vad departementschefen föreslagit i fråga om nya tjänster föranleder

inte heller någon erinran från utskottets sida. Däremot är utskottet inte

berett att i anledning av vad i förevarande motioner anförts förorda en

ytterligare höjning av ifrågavarande avlöningsanslag. Utskottet, som därför

avstyrker motionerna I: 192 och II: 204 samt I: 392 och II: 485, förutsätter

att motionärernas synpunkter närmare överväges av Kungl. Maj :t i

samband med prövningen av sjukhusets anslagsäskanden för budgetåret

1961/62.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att det icke är rationellt,

att eleverna under den praktiska utbildningen hela arbetsdagen utnyttjas

huvudsakligen för rutingöromål. Med hänsyn härtill ävensom övriga för

karolinska sjukhuset speciella omständigheter tillstyrker utskottet, att ett

belopp om 160 000 kronor ställes till direktionens förfogande för anställande

av nya befattningshavare som avlösare åt eleverna.

Även beräkningarna i fråga om behovet av personalökningar på grund

av arbetstidsförkortningen i egentlig mening kan av utskottet godtagas.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

67

Under åberopande av det anförda och då utskottet i övrigt inte funnit

anledning till erinran eller särskilt uttalande, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 192 och II: 204 samt I: 392

och II: 485

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 3 760 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 173 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 27 291 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 5 584 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.......................... 620 000

Summa kronor 37 428 000;

c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 37 428 000 kronor.

49:o) Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 52,

s. 204—206) föreslagit riksdagen att till Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 11 545 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 855 000 kronor.

För sjukvård m. m. åt personalen upptages ett till 50 000 kronor förhöjt

belopp. Anslagsposten till reseersättningar nedräknas till 10 000 (— 10 000)

kronor.

I fråga om anslagsposten till expenser beräknas för bränsle, lyse och

vatten 750 000 kronor, vilket innebär en minskning med 400 000 kronor,

medan för övriga expenser upptages oförändrat belopp, 430 000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså anslagsposten till expenser uppgå till (750 000 +

430 000) 1 180 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Vad angår anslagsposten till övriga utgifter beräknas för inventariers

underhåll och komplettering 1 690 000 kronor. Inom anslaget torde kunna

rymmas kostnader för engångsanskaffning av vissa inventarier till ett belopp

av 630 000 kronor.

Delposten till tvätt och renhållning uppföres med oförändrat belopp eller

140 000 kronor. För kosthåll anses böra anvisas ett till 2 500 000 kronor förhöjt

belopp. Med hänsyn bl. a. till belastningen och den förutsatta ökningen

av antalet vårddagar vid sjukhuset anses delposterna till läkemedel och till

förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården böra höjas med 200 000 resp.

330 000 kronor till 2 500 000 resp. 3 430 000 kronor. För verkskyddsändamål

erforderliga medel bör i fortsättningen bestridas från förevarande anslag.

På grund härav föreslås, att delposten till diverse utgifter uppräknas med

5 000 kronor till 45 000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter skulle således uppgå till 10 305 000

kronor.

Omkostnadsanslaget i dess helhet uppskattas alltså till 11 545 000

(+ 690 000) kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

11 545 000 kronor.

50:o) Karolinska sjukhuset: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 53,

s. 206—209) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att utrustning till alkoholkliniken

vid karolinska sjukhuset må beställas till ett värde av högst

300 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1961/62, dels ock till

Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 3 400 000 kronor.

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté har hemställt om dels bemyndigande

att beställa utrustning till ett värde av 900 000 kronor, att gäldas

tidigast under budgetåret 1961/62, dels ock anvisande av 3 923 000

kronor till utrustning av centrallaboratorier och blodgivarcentral samt

alkoholklinik. Den begärda medelsanvisningen har beräknats på sätt framgår

av följande sammanställning:

1. Centrallaboratorier och blodgivarcentral .................. 2 891 000

2. Alkoholklinik .......................................... 1 032 000

Summa kronor 3 923 000

De totala kostnaderna för utrustning av nybyggnaden för centrallaboratorier

och blodgivarcentral har beräknats till 3 931 000 kronor. Hittills har

för ändamålet anvisats 1 040 000 kronor, varjämte kommittén för innevarande

budgetår erhållit bemyndigande att beställa utrustning till ett värde

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr il år 1960

69

av högst 2 000 000 kronor. Utrustningsförslaget, särskilt i vad detsamma

avser utrustning för undervisningens och forskningens behov, har numera

även granskats av utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Vad

nämnden därvid anfört har icke givit departementschefen anledning till

erinran. Under förutsättning att de av nämnden föreslagna justeringarna

i utrustningsprogrammet kommer till stånd, innebärande en minskning

av de totala utrustningskostnaderna med 92 000 kronor, anser departementschefen

sig böra tillstyrka utrustningsförslaget i dess helhet. Den nya

laboratoriebyggnaden beräknas stå färdig för inflyttning omkring den 1 januari

1961. Under nästa budgetår bör således återstoden av för anskaffning

av ifrågavarande utrustning erforderliga medel anvisas. På grund av det

anförda och med beaktande jämväl av vissa merkostnader, vilka uppskattas

till 100 000 kronor, tillstyrkes en medelsanvisning för ändamålet av

(3 931 000 — 1 040 000 — 92 000 + 100 000) i runt tal 2 900 000 kronor.

Kommittén har på grundval av verkställd utredning lagt fram förslag

till utrustning av den nya alkoholkliniken. De totala utrustningskostnaderna

beräknas uppgå till 1 032 000 kronor. Departementschefen tillstyrker

det framlagda utrustningsprogrammet och har icke funnit anledning till

erinran mot de gjorda kostnadsberäkningarna. Det förutsättes dock, att

kommittén vinnlägger sig om att begränsa utgifterna så långt detta är möjligt

utan att kravet på en tillfredsställande standard i fråga om utrustningen

eftersättes. Vidkommande anslagsbehovet för nästa budgetår anser departementschefen

— med hänsyn till att den nya kliniken beräknas stå färdig

först i slutet av år 1961 — en medelsanvisning för ändamålet av 500 000

kronor vara tillfyllest, under förutsättning att kommittén samtidigt erhåller

bemyndigande att beställa utrustning till ett värde av högst 300 000

kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1961/62. I detta sammanhang

erinras om att frågan om utrustning av den till alkoholkliniken anslutna

institutionen för teoretisk alkoholforskning handlägges under åttonde huvudtiteln.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av investeringsanslaget till karolinska

sjukhusets utbyggande föreslås, att med ytterligare medelstilldelning

för uppförande av ny verkstadsbyggnad samt för tillbyggnad av allergilaboratoriet

får anstå till ett senare budgetår. Den föreslagna tillbyggnaden

av röntgendiagnostiska avdelningen anses vidare icke böra komma till

utförande under nästa budgetår. Med hänsyn härtill behöver enligt departementschefen

utrustning för ifrågavarande tre byggnadsföretag icke beställas

redan under budgetåret 1960/61.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits uppföres anslaget med sammanlagt

3 400 000 kronor, vilket i jämförelse med innevarande budgetår innebär en

anslagsökning med 2 029 000 kronor. Vidare anses böra utverkas riksdagens

medgivande att beställa utrustning till alkoholkliniken till ett värde

av högst 300 000 kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1961/62.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Utskottet har i sitt utlåtande nr 37 avstyrkt motionsvis gjorda yrkanden

om anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1960/61 till utbyggnad av karolinska

sjukhusets allergilaboratorium. Några medel för utrustning för

ifrågavarande byggnadsföretag synes sålunda, såsom departementschefen

förutsatt vid sin anmälan av förevarande anslag, inte behöva anvisas.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har inte givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att utrustning till alkoholkliniken vid karolinska

sjukhuset må beställas till ett värde av högst 300 000

kronor, att gäldas tidigast under budgetåret 1961/62;

b) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 3 400 000 kronor.

51 :o) Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 54, s.

209—216) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för serafimerlasarettet, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Serafimerlasarettet: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 10 283 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 709 000 kronor.

Direktionen har framhållit, att behovet av psykiatrisk konsultation vid

serafimerlasarettets kliniker bör tillgodoses från karolinska sjukhusets psykiatriska

klinik, men att bristen på läkare vid denna klinik medfört att

för undervisningen och sjukvården vid lasarettet nödvändiga psykiatriska

konsultationer — vartill även måste räknas närvaro av psykiatriker vid

diskussioner, ronder, konferenser och föreläsningar, där även de psykiatriska

aspekterna belyses — icke f. n. kan lämnas, överläkaren vid lasarettets

medicinska klinik, professorn G. Biörck, har påtalat detta förhållande

och hemställt om anvisande av ett belopp av 10 000 kronor för att kunna

anlita utomstående psykiatrisk expertis. Enligt direktionens mening bör

emellertid konsultationer kunna utföras av läkare vid karolinska sjukhusets

psykiatriska klinik under förutsättning, att av lärarkollegiet föreslagna två

tjänster som förste underläkare inrättas därstädes. Såsom framgår av vad

tidigare anförts under karolinska sjukhusets avlöningsanslag har departementschefen

emellertid ansett sig f. n. kunna tillstyrka inrättandet av endast

en av de begärda tjänsterna. Vid sådant förhållande kan serafimer
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr il år 1960

71

lasarettets behov av psykiatrisk expertis icke tillgodoses genom anlitande

av läkare vid karolinska sjukhusets psykiatriska klinik. Mot bakgrunden

härav är departementschefen beredd att så till vida biträda nu ifrågavarande

förslag som han tillstyrker, att 6 000 kronor anvisas för det angivna ändamålet.

Vid röntgenavdelningen bör en sjukvårdsbiträdestjänst, vars innehavare

helt ägnar sig åt kontorsgöromål, utbytas mot en tjänst som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång.

För lasarettets avdelning för hjärtkateterisering och angiokardiografi,

som kommer att tagas i bruk under nästa budgetår, bör anställas en förste

underläkare i Ae 23, en översköterska i Ae 9, ett kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång samt ett ekonomibiträde i Ae 2/3 med halvtidstjänstgöring,

Vid det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet föreligger behov av ytterligare

personal för utförande av erforderliga enzymanalyser. Det föreslås, att en

befattningshavare med laboratorieutbildning knytes till laboratoriet för

ifrågavarande verksamhet. Lönegradsplaceringen för den nya tjänsten, som

bör inrättas såsom extra ordinarie, anses emellertid böra prövas i annat

sammanhang. Vid laboratoriet bör vidare tillkomma en tjänst som ekonomibiträde

i Ae 2/3 på halvtid, varjämte en kanslibiträdestjänst i Ae 7 bör ordinariesättas.

Direktionens framställning om inrättande vid lasarettet av två sjukvårdsbiträdestjänster

i Ae 2/3 som ersättning för indragna elevplatser tillstyrkes.

Vidare föreslås anställande av två undersköterskor i Ae 4 i utbyte mot

lika många sjukvårdsbiträden i Ae 2/3.

För genomförandet av arbetstidsförkortningen föreslår direktionen följande

personalökning vid lasarettet, nämligen 9 sjuksköterskor i Ae 8, 9

sjukvårdsbiträden i Ae 2/3, 2 ekonomibiträden i Ae 2/3, 1 vaktmästare i

Ae 7 och 1 eldare i Ae 7. Innevarande budgetår har för angivna ändamål

redan inrättats 4 sjuksköterske- och 4 sjukvårdsbiträdestjänster, varjämte

ett belopp av 70 000 kronor ställts till Kungl. Maj :ts förfogande såsom en

reserv. För att möjliggöra att sjuksköterskeeleverna frigöres vissa timmar

per dag för deltagande i föreläsningar, demonstrationer m. m. föreslås vidare

i detta sammanhang anställandet av 4 sjukvårdsbiträden i Ae 2/3. Mot de

av direktionen gjorda beräkningarna rörande personalbehovet till följd av

den egentliga arbetstidsförkortningen har departementschefen icke funnit

anledning till erinran. Departementschefen godtager likaledes direktionens

framställning i vad densamma avser elevernas tjänstgöringsförhållanden.

Det föreslås alltså, att för nästa budgetår för nu ifrågavarande ändamål

inrättas 5 tjänster som sjuksköterska i Ae 8, 1 vaktmästartjänst i Ae 7 och

en tjänst som eldare i Ae 7. För anställande av övrig härför erforderlig

personal bör ett belopp av 100 000 kronor ställas till direktionens förfogande,

vilket innebär en anslagsökning med (100 000 — 70 000) 30 000

kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar m. m. med 249 000

kronor. Till automatiska utgiftsstegringar för vidtagen lönereglering m. in.

samt ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter avses 325 000 kronor.

Anslaget uppräknas alltså med (249 000 + 325 000) 574 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (9 709 000 +574 000)

10 283 000 kronor.

I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen

i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet vill erinra om att inrättandet av en avdelning vid serafimerlasarettet

för hjärtkateterisering och angiokardiografi var aktuellt redan i

samband med att avtal år 1958 träffades mellan staten och Stockholms stad

angående anordnande av undervisning vid vissa Stockholms stad tillhöriga

sjukhus men att departementschefen inte då var beredd att taga definitiv

ställning till de föreslagna åtgärderna. Med anledning av en vid 1958 års

B-riksdag väckt motion har utskottet i sitt utlåtande nr B 40, under erinran

om att stadsfullmäktige i Stockholm för sin del godkänt avtalet med

de nu föreslagna åtgärderna, ansett att dessa borde närmare övervägas

vid den fortsatta detaljplaneringen av lasarettets upprustning och då i

första hand prövas i samband med lasarettets ordinarie anslagsäskanden.

Under åberopande härav och då medel numera kunnat ställas till förfogande

för ändamålet från anslaget till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten

vid serafimerlasarettet m. m. tillstyrker utskottet den för avdelningen

föreslagna personaluppsättningen.

Med hänvisning till vad utskottet anfört vid behandlingen av motsvarande

fråga under karolinska sjukhusets avlöningsanslag kan utskottet även

godtaga departementschefens förslag i fråga om elevernas tjänstgöringsförhållanden.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................

1 452 000

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 73

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 126 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 7 013 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 1 523 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 169 000

Summa kronor 10 283 000;

c) till Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 283 000 kronor.

52:o) Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 55, s. 216—218), vilket innebär en med 42 400 kronor minskad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 179 900

kronor.

53 :o) Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t

Görans sjukhus. Kungl. Maj :t har (punkt 57, s. 219—227) föreslagit riksdagen

att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning

för Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för Sabbatsbei''gs och S:t Görans sjukhus,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till

Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans

sjukhus för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 472 000 kronor.

Genom beslut den 28 maj 1948 och den 12 december 1958 har Kungl.

Maj :t godkänt avtal mellan staten och Stockholms stad angående dels samarbete

för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs sjukhus dels ock

samarbete för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans

sjukhus (jfr propositionerna nr 213/1948 och 12/1959). Enligt dessa avtal

skall läkare, som icke uteslutande anställes för undervisningens och forskningens

behov, tillsättas, avlönas och pensioneras av staten men staden skall

tillskjuta halva löne- och pensionskostnaden.

I riksstaten för innevarande budgetår har under elfte huvudtiteln upptagits

ett förslagsanslag till Avlöning av vissa underordnade läkare vid

Sabbatsbergs sjukhus å 250 000 kronor. Detta belopp motsvarar statens

andel av de totala lönekostnaderna för ifrågavarande läkarpersonal, vilken

andel enligt gällande avtal med Stockholms stad utgör hälften. De totala

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

lönekostnaderna under innevarande budgetår har således beräknats till

500 000 kronor. Departementschefen förordar, att å statsverket fallande del

av kostnaderna för löner åt den läkarpersonal vid Sabbatsbergs och S:t

Görans sjukhus, varom nu är fråga, fr. o. in. budgetåret 1960/61 bestrides

från ett särskilt anslag av förslagsanslags natur med benämning Avlöning

av vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus. Då

avlöningsstaten lämpligen bör återspegla ifrågavarande lönekostnader i

deras helhet och icke såsom nu är fallet beträffande Sabbatsbergs sjukhus

endast den statliga andelen, föreslås vidare en omläggning i sådant syfte,

varvid statens bidrag i staten bör upptagas som en särskild inkomstpost.

I likhet med direktionen för karolinska sjukhuset anser departementschefen

behov föreligga av eu fastare organisation för den cytologiska diagnostikverksamheten

vid Sabbatsbergs sjukhus och tillstyrker därför, att 20 000

kronor beräknas för anställande vid sjukhuset mot arvode av en till den

patologiska institutionen knuten deltidstjänstgörande läkare med uppgift att

svara för ifrågavarande verksamhet. På grund av automatiska utgiftsökningar

avseende läkarpersonalen vid sjukhuset uppräknas anslaget vidare

med — inklusive den å staden fallande andelen — 16 000 kronor.

Vad härefter angår den psykiatriska kliniken å S:t Görans sjukhus har

lärarkollegiet föreslagit, att vid kliniken skall inrättas tre biträdande överläkartjänster

och fjorton tjänster som förste underläkare. Mot det föreslagna

antalet biträdande överläkare har inga invändningar rests från

remissmyndigheternas sida. Lärarkollegiets förslag i denna del tillstyrkes.

Av tjänsterna bör såsom lärarkollegiet föreslagit en placeras vid polikliniken.

Beträffande antalet underläkare har olika meningar uttalats. För det

första verksamhetsåret vid den psykiatriska kliniken å S:t Görans sjukhus

tillstyrker departementschefen inrättandet av nio förste underläkartjänster,

varav två bör placeras vid polikliniken.

Direktionen för karolinska sjukhuset har med hänsyn till behovet av

ett ökat antal utbildningsplatser ifrågasatt, om icke vissa av underläkartjänsterna

bör reserveras som randutbildningstjänster med ettårsförordnanden.

Det är givetvis angeläget, att vid inrättandet av nya tjänster en

sådan avvägning kommer till stånd, att antalet utbildningstjänster snarast

möjligt bringas att motsvara vad som behövs för att inom rimlig tid tillgodose

behovet av specialister och läkare med erforderlig randutbildning

i psykiatri. Beträffande här ifrågavarande läkarpersonals anställningsförhållanden

torde i överensstämmelse med vad som gäller för de underordnade

läkarna vid Sabbatsbergs kvinnoklinik och patologiska institution de

bestämmelser i reglementet för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

som meddelats för motsvarande personal vid karolinska sjukhuset,

komma att vinna tillämpning. Enligt sagda reglemente tillsättes befattning

som förste underläkare genom förordnande på viss tid, som ej utan Kungl.

Maj :ts medgivande må överstiga tre år i sänder, och befattning som andre

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

75

underläkare genom förordnande på ett år. Dessa bestämmelser är avfattade

i överensstämmelse med en den 20 februari 1956 med Sveriges läkarförbund

ingången överenskommelse (se prop. nr 132/1956), vid vilken fogats

en protokollsanteckning, enligt vilken parterna förutsätter, att förste underläkare

kommer att förordnas på tre år i sänder, om ej särskilda skäl talar

däremot, och andre underläkare på ett år. Randutbildningstjänster med

ettårsförordnanden är således f. n. regelmässigt andre underläkartjänster.

Föreliggande, av läkarbristen orsakade rekryteringssvårigheter kan emellertid

särskilt med hänsyn till läget på psykiatrikerbanan befaras få till

följd, att andre underläkartjänster på grund av sin lägre löneställning icke

kommer att kunna besättas. Med anledning härav och då behovet av randutbildningstjänster

på tidigare anförda skäl måste tillmätas stor vikt, föreslår

departementschefen, att två av de i det föregående förordade förste underläkartjänsterna

vid den psykiatriska kliniken må tillsättas genom ettårsförordnanden.

Departementschefen har förvissat sig om att läkarförbundet

icke har något att erinra mot en dylik anordning. Vad i övrigt föreskrivits

beträffande underordnade läkare vid Sabbatsbergs kvinnoklinik och patologiska

institution bör äga motsvarande tillämpning beträffande här ifrågavarande

läkare vid S:t Görans sjukhus.

Vid bifall till vad nu förordas beräknas lönekostnaderna inklusive vikariatsersättningar

m. m. under nästa budgetår för de underordnade läkarna

vid psykiatriska kliniken vid S:t Görans sjukhus till 408 000 kronor, varav

statens andel enligt gällande avtal med staden utgör hälften eller 204 000

kronor.

Med hänsyn till vad departementschefen i det föregående anfört och förordat

uppskattas anslaget i dess helhet till 472 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för Sabbatsbergs

och S:t Görans sjukhus:

Personalförteckning

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än A c 19

Sabbatsbergs sjukhus

Tjänst

Lönegrad

4 biträdande överläkare

10 förste underläkare

Ae 24

Ae 23

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

S:t Görans sjukhus

Tjänst Lönegrad

3 biträdande överläkare .................. Ae 24

9 förste underläkare ...................... Ae 23

b) godkänna följande avlöningsstat för Sabbatsbergs och

S:t Görans sjukhus, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter:

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 29 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 762 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 137 400

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 15 200

Summa kronor 944 000

Särskilda uppbörds medel:

Bidrag från Stockholms stad .................. 472 000

Nettoutgift kronor 472 000;

c) till Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab
-

batsbergs och S:t Görans sjukhus för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 472 000 kronor.

54:o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs och S:t Görans

sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 58, s. 227 och 228),

vilket innebär, att medel för bestridande av statens bidrag till ifrågavarande

driftkostnader fr. o. in. nästa budgetår anvisas under ett särskilt anslag av

förslagsanslags natur med benämning Bidrag till vissa driftkostnader vid

Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus, samt en medelsanvisning av 600 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid

Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

55:o) Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs sjukhus. Kungl.

Maj:t har (punkt 59, s. 228—230) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 1 240 000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

77

Anslag för detta ändamål är icke uppfört i gällande riksstat.

I det av Kungl. Maj :t den 28 maj 1948 godkända avtalet mellan staten

och Stockholms stad angående samarbete för ny- och ombyggnad samt drift

av det staden tillhöriga Sabbatsbergs sjukhus föreskrivs bl. a., att statens

bidrag till pannanläggningen vid sjukhuset skall utgå med dels 25 procent

av de verkliga kostnader uppförandet av densamma visats ha medfört, dock

efter avskrivning med 2,5 procent per år för den tid, den varit i bruk, då bidraget

erlägges, dels med 25 procent av utrustningens värde vid tidpunkten

för bidragets erläggande. Sistnämnda värde skall fastställas av särskilda

värderingsmän. I en av Kungl. Maj:t den 12 oktober 1956 godkänd, mellan

parterna träffad särskild överenskommelse stadgas vidare, att det statliga

byggnadsbidraget för pannanläggningen skall erläggas senast den 1 juli

1960, därvid skall iakttagas, att avskrivningar skall beräknas till betalningsdagen.

För pannanläggningens uppförande har under åren 1941, 1945 och 1954

sammanlagt anvisats 4 624 000 kronor. Uppförandet och utbyggnaden har

skett i tre etapper. Till utgångspunkt för i förenämnda avtal angiven avskrivning

å anläggningen har tagits resp. den 1 januari 1943, den 1 januari

1949 och den 1 januari 1958. Anläggningens kvarstående värde per den

1 juli 1960 kommer därvid att uppgå till 3 900 518 kronor. Inventarieutrustningens

värde vid samma tidpunkt har i avvaktan på dess

faställande genom värderingsmän preliminärt beräknats till 56 000 kronor.

Statens bidrag per den 1 juli 1960 skulle således kunna uppskattas

till 25 X *^8 '''' ggg j3Q e}ier avrundat 990 000 kronor. Mot

V 100 )

föreliggande kostnadsberäkningar har departementschefen icke funnit anledning

till erinran. Emellertid framhålles, att anläggningen icke kommer

att vara helt färdigställd den 1 juli 1960, varför statsverket för budgetåret

1961/62 kommer att åsamkas vissa ytterligare kostnader för ifrågavarande

ändamål. Vid förestående förhandlingar mellan staten och staden rörande

vissa kompletteringar och ändringar av Sabbatsbergsavtalet bör vidare beaktas

den omständigheten, att pannanläggningen jämväl betjänar Sabbatsbergs

vård- och ålderdomshem.

Enligt Sabbatsbergsavtalet åligger det staten att för genom avtalet för

undervisningsändamål upplåtna anläggningar — med undantag för pannanläggningen

och den patologiska institutionen — tillhandahålla staden

bidrag under byggnadstiden i ungefärlig proportion till stadens egna utlägg

för ifrågavarande byggnadsföretag. Staden har för hittillsvarande utredningar,

arkitekttävlingar och ritningsarbeten disponerat 494 380 kronor.

För tiden intill den 1 juli 1961 beräknas kostnaderna för det fortsatta projekteringsarbetet

uppgå till sammanlagt 570 000 kronor. Enär staten enligt

avtalet bar att erlägga bidrag med 25 procent av de verkliga totalkostnaderna

för anläggningarnas färdigställande skulle det för nästa budgetår

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

erforderliga medelsbehovet uppgå till i runt tal 267 000 kronor. Med hänsyn

till den osäkerhet, som måste anses vidlåda de gjorda beräkningarna, anser

departementschefen dock tillfyllest, att 250 000 kronor anvisas för nästa

budgetår för bestridande av statens bidrag till ifrågavarande projekteringskostnader.

Det sammanlagda medelsbehovet för nu angivna ändamål skulle alltså för

budgetåret 1960/61 uppgå till (990 000 + 250 000) 1 240 000 kronor. Detta

belopp föreslås anvisat.

Utskottet. Avtalet mellan staten och Stockholms stad angående samarbete

för ny- och ombyggnad samt drift av det staden tillhöriga Sabbatsbergs

sjukhus — redovisat i propositionen nr 213/1948 — har tidigare godkänts

av riksdagen. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet den föreslagna

medelsanvisningen och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till ny- och ombyggnad av

Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 240 000 kronor.

56:o) Bidrag till uppförande och utrustning av en psykiatrisk klinik vid

S:t Görans sjukhus i Stockholm m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 60, s. 230)

föreslagit riksdagen att till Bidrag till uppförande och utrustning av en

psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm m. m. för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

De totala byggnadskostnaderna för den psykiatriska klinikens färdigställande

beräknas till 8 860 000 kronor, medan totalkostnaderna för klinikens

utrustning preliminärt uppskattas till 2 500 000 kronor. Med utgångspunkt

från dessa belopp kan — enligt i gällande avtal angående samarbete mellan

staten och Stockholms stad för uppförande och drift av ifrågavarande klinik

angivna grunder (se prop. nr 12/1959) — statens andel av byggnads- och

utrustningskostnaderna beräknas till 2 658 000 resp. 625 000 kronor. Kostnaderna

för viss revidering av ritningar samt vissa ändringsarbeten inom

klinikbyggnaden m. m., för vilka staten enligt avtalet ensam svarar, uppskattas

till 117 300 kronor. Statens byggnadsbidrag för budgetåret 1960/61

till de för hela sjukhuset gemensamma inrättningarna torde vidare komma

att uppgå till cirka 155 000 kronor. I sistnämnda belopp är inräknat bidrag

till sjukhusets nyligen färdigställda pannanläggning och centralkök samt

den befintliga patologbyggnaden.

Statens bidrag enligt de föreliggande beräkningarna torde således komma

att utgöra (2 658 000 + 625 000 + 117 300 + 155 000) 3 555 300 kronor. För

budgetåren 1958/59 och 1959/60 har för ifrågavarande ändamål anvisats

tillhopa 2 957 000 kronor. Enär kliniken beräknas kunna tagas i bruk under

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 79

hösten 1960, anses återstoden av statens andel eller (3 555 300 — 2 957 000)

i runt tal 600 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.

Utskottet. Den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen står

i överensstämmelse med bestämmelserna i det avtal i ämnet som godkänts

av föregående års riksdag och föranleder inte någon erinran från utskottets

sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande och utrustning

av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

57 :o) Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms stad

tillhöriga sjukhus. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 231),

vilket innebär en minskning av anslaget med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av undervisning

vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.

58:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid S:t Eriks sjukhus i Stockholm

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 62, s. 231—246) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid S:t Eriks sjukhus i Stockholm

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 156 000

kronor.

Anslag för detta ändamål är icke uppfört i gällande riksstat.

I sitt betänkande angående regionsjukvården (SOU 1958: 26) har utredningsmannen,

generaldirektören A. Engel berört vårdmöjligheterna för behandling

med s. k. konstgjord njure.

Genom beslut den 29 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen

för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. in. att

upptaga förhandlingar med Stockholms stad angående ifrågasatt medverkan

från stadens sida till bestridande av kostnaderna för inrättande och drift

vid karolinska sjukhuset av en behandlingscentral för s. k. konstgjord njure.

I skrivelse den 23 oktober 1958 anmälde förhandlingskommissionen, som

upptagit förhandlingar i ärendet jämväl med Stockholms läns landsting, att

den ej lyckats få till stånd någon överenskommelse i frågan med vare sig

staden eller landstinget.

Med anledning av det otillfredsställande läge, vari frågan om Stockholms

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

förseende med ifrågavarande behandlingsform härigenom råkat, uppdrogs

den 3 mars 1959 åt generaldirektören Engel att ånyo undersöka, hur behovet

av behandlingscentraler för s. k. konstgjord njure i landet bäst kunde

tillgodoses särskilt vad beträffar Stockholmsområdet. I skrivelse den 3

juli 1959 har utredningsmannen redogjort för resultatet av sina undersökningar

samt framlagt därav föranledda förslag. Utredningsmannens uttalanden

har kompletterats med en av ordföranden i kommittén för Akademiska

sjukhusets i Uppsala utbyggande den 13 juli samma år avgiven särskild

skrivelse.

Som ett led i den samplanering och samordning av sjukvården inom

Stor-Stockholmsområdet, som pågår mellan representanter för staten,

Stockholms stad och Stockholms läns landsting, har slutligen frågan om

behandlingscentraler för s. k. konstgjord njure inom ifrågavarande sjukvårdsområde

upptagits till behandling av en av berörda parter gemensamt

tillsatt expertdelegation. Med skrivelse den 10 november 1959 har Stockholms

stads sjukhusdirektion överlämnat en av delegationen upprättad

särskild promemoria med förslag i ärendet.

En redogörelse för utredningsmannens uttalanden och förslag samt däröver

avgivna yttranden ävensom för expertdelegationens promemoria finnes

intagen i statsrådsprotokollet (s. 232—243).

Departementschefen anför att den rådande bristen på resurser för

dialysterapi (behandling med konstgjord njure) är allvarlig. Det har länge

varit uppenbart, att den till njurmedicinska avdelningen vid lasarettet i

Lund knutna behandlingscentralen för konstgjord njure varit helt otillräcklig

för att fylla hela landets behov. Tillkomsten år 1958 av en mindre

dialysavdelning vid lasarettet i Umeå har till följd härav visat sig mycket

värdefull men situationen är fortfarande i hög grad otillfredsställande.

Nu föreligger förslag om inrättande av ytterligare behandlingscentraler

med därtill knutna särskilda medicinska nj ur avdelningar vid Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg samt vid karolinska sjukhuset och S:t Eriks sjukhus i

Stockholm. Vidare har inrättandet av en sådan central upptagits på programmet

för utbyggnaden av Akademiska sjukhuset i Uppsala. När en behandlingscentral

inrättats vid Sahlgrenska sjukhuset synes förevarande

sjukvårdsbehov vara täckt för södra, västra och norra Sverige. Tillräckligt

underlag för att nu fastställa upptagningsområden för dessa behandlingscentraler

synes icke föreligga. Departementschefen understryker vad han

anser vara det väsentliga i frågans nuvarande läge, nämligen att möjligheten

att erhålla behandling med konstgjord njure måste stå öppen för var

och en som — oavsett var han är bosatt —- bedömes vara i behov därav. De

i expertdelegationens promemoria berörda ändringarna i det s. k. utomlänsavtalet,

vilka trätt i kraft den 1 januari 1960, är ägnade att underlätta

ett smidigt genomförande av denna väsentliga princip. I fortsättningen anför

departementschefen följande.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960

81

Delade meningar råder om hur den ifrågavarande behandlingsformen

skall tillgodoses för det övriga Sverige, som med vissa avvikelser i huvudsak

motsvarar de i betänkandet om regionsjukvården föreslagna Stockholms-,

Uppsala- och Linköpingsregionerna. I första hand har man vid prövningen

av denna fråga att taga ställning till antalet enheter — nu och på

längre sikt. Utredningsmannen har härvidlag utgått från inhämtade uppgifter

rörande behandlingsfrekvensen m. m. vid njurkliniken i Lund och med

utgångspunkt från därvid erhållna siffror räknat fram ett teoretiskt behov

av 1 020 dialysbehandlingar per år i hela landet, varav 420 skulle falla på

nu avsedda områden. Han betonar emellertid, att inga garantier finns för

att dessa siffror framdeles kommer att bli giltiga. Flera av remissinstanserna

har även uttryckt farhågor för att tillmäta dessa siffror, som grundar

sig på begränsat material under en ganska kort tidsrymd, alltför stor betydelse.

Försiktigheten bjuder därför, att utbyggnaden av vårdformen sker

successivt, så att möjligheten att vinna ytterligare erfarenheter rörande

vårdbehovet kan tillvaratagas under utbyggnadsperioden. Enär investeringsoch

driftkostnaderna är avsevärda, bör en överdimensionering i möjligaste

mån undvikas.

I detta läge synes det mig mindre välbetänkt att förlägga två dialyscentraler

till Stockholm. Med hänsyn härtill och då berörda myndigheter

i Uppsala förklarat sig beredda att vidtaga erforderliga åtgärder för att en

dialyscentral snarast skall komma till stånd vid Akademiska sjukhuset,

bör enligt min mening tills vidare endast en dialyscentral inrättas i Stockholm.

Såsom tidigare nämnts föreligger förslag om att inrätta dialyscentraler

vid såväl karolinska sjukhuset som S:t Eriks sjukhus. Intetdera av dessa

förslag synes emellertid kunna accepteras som en lösning på lång sikt.

De lokaler, som f. n. kan ställas till förfogande för ändamålet vid karolinska

sjukhuset, är otillräckliga, varför vårdplatsantalet blir alltför begränsat.

Detta skulle bl. a. medföra, att behandlingscentralens resurser icke

blir fullt utnyttjade. Resultatet av pågående undersökningar hur karolinska

sjukhusets vårdplatser framdeles skall disponeras, främst föranledda av

det nyligen av sjukvårdshuvudmännen inom Stor-Stockholmsområdet påbörjade

gemensamma planeringsarbetet och av regionvårdsutredningens

förslag, måste först avvaktas, innan lokalfrågan kan slutligt lösas. Mot

alternativet S:t Eriks sjukhus talar den ovisshet, som råder i fråga om

sjukhusets framtida ställning i Stor-Stockholms sjukvårdsorganisation samt

den omständigheten, att sjukhuset f. n. saknar många betydelsefulla specialiteter.

Jag anser således i likhet med expertdelegationen, att frågan

ännu icke är mogen för ett slutligt avgörande utan bör göras till föremål

för fortsatta utredningar och förhandlingar mellan berörda instanser. Såsom

ett provisorium för att så snart som möjligt öka vårdmöjligheterna

och även ge njurkliniken i Lund en ytterst angelägen avlastning synes

emellertid båda de framlagda förslagen vara godtagbara. Vid valet dem

emellan har expertdclegationcn stannat för S:t Eriks sjukhus, i första

hand beroende på att detta sjukhus besitter utomordentligt goda personella

förutsättningar för att utan dröjsmål få igång ifrågavarande verksamhet.

De vid karolinska sjukhuset f. n. verksamma läkarna har icke i samma

grad inriktat sig på denna specialitet. Föreliggande stora svårigheter att

rekrytera sjukvårdspersonal i erforderlig utsträckning vid sistnämnda sjukhus

talar även mot att nu förse detta med ännu eu tungskött och erfaren
G

— Dihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

hetsmässigt svårrekryterad vårdenhet. På grund härav är jag beredd att

ansluta mig till expertdelegationens ståndpunkt. Jag har därigenom icke

velat förringa den betydelse tillgången till en konstgjord njure kan ha för

ett undervisningssjukhus, i vart fall när det gäller forskning. För undervisningen

av medicine kandidater torde förefintligheten av en dylik enhet

däremot knappast vara av vitalt intresse. Utbildning av specialister torde

med samma goda resultat kunna ske vid andra sjukhus än universitetssjukhus.

Då den föreslagna utformningen av den provisoriska behandlingscentralen

vid S:t Eriks sjukhus synes mig ändamålsenlig och enär

såväl Stockholms stads sjukhusdirektion som Stockholms läns landstings

förvaltningsutskott sagt sig föredraga detta alternativ, anser jag med hänsyn

till vad jag nu anfört de skäl, som talar för ett förläggande av provisoriet

till S:t Eriks sjukhus, väga tyngre än de betänkligheter, som kan

resas mot att karolinska sjukhuset tills vidare får stå utan vårdformen

i fråga.

Vad expertdelegationen anfört och föreslagit i fråga om den provisoriska

behandlingsavdelningens utformning och utrustning har icke givit mig

anledning till erinran. Jag förutsätter i likhet med delegationen, att den

av Svenska livförsäkringsbolagens förening till karolinska sjukhuset donerade

»njuren» under provisorietiden skall få användas vid S:t Eriks

sjukhus.

Expertdelegationen har föreslagit, att staten skall medverka till anordnandet

av den provisoriska dialyscentralen med ett engångsbidrag, motsvarande

hälften av kostnaden för byggnadsarbeten och utrustning, dock

högst 156 000 kronor. Detta förslag får ses mot bakgrunden av att det

måste vara angeläget, att den fortsatta utredningen om den slutliga förläggningen

av en dialyscentral i Stockholm kan ske helt förutsättningslöst.

Resultatet kan sålunda lika väl bli karolinska sjukhuset som S:t Eriks

sjukhus. I detta läge kan det icke anses skäligt, att staden ensam skall

bära kostnaden för ett kortvarigt provisorium, som skall betjäna icke

endast Stor-Stockholm utan tills vidare även hela Svealand samt Östergötland

och södra delarna av Norrland. Jag vill i detta sammanhang erinra

om att, därest sedermera dialyscentralen skulle erhålla sin slutliga placering

å karolinska sjukhuset, staden förbundit sig att låta staten utan

ytterligare kostnad övertaga den nu ifrågavarande utrustningen. Vidare

har det förutsatts, att i ett sådant läge såväl den överläkare, som då förestår

centralen, som annan där sysselsatt kvalificerad personal, skall vara

villig att övergå till karolinska sjukhuset. Staden har även förklarat sig

beredd att medverka till en dylik övergång.

Av anförda skäl tillstyrker departementschefen, att staten bidrager till

inrättandet av den provisoriska njurcentralen med halva kostnaden, dock

högst 156 000 kronor. Det framhålles att detta ställningstagande icke får tagas

till intäkt för statlig medverkan vid ett definitivt inrättande av en dialyscentral

vid annat sjukhus än karolinska sjukhuset. Huvudskälet för departementschefens

tillstyrkan har varit angelägenheten av att snabbt få till

stånd ett provisorium, som icke binder det fortsatta planeringsarbetet för

sjukhusorganisationen inom Stor-Stockholm och för den regionsjukvård,

som kan komma att anknytas därtill.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

83

Utskottet vill inte motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag men understryker,

att den omständigheten att staten bidrager till inrättandet av den provisoriska

njurcentralen med halva kostnaden inte får tagas till intäkt för statlig

medverkan vid inrättande av en sådan central vid annat sjukhus än karolinska

sjukhuset.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid

S:t Eriks sjukhus i Stockholm m. m. för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 156 000 kronor.

59 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63,

s. 247 och 248), vilket innebär en med 170 000 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

60:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

64, s. 248—250), vilket innebär godlagande av överenskommelse för täckande

av uppkomna merkostnader för upprustning av vårdanstalten, samt

under erinran att något anslag för detta ändamål icke är uppfört i gällande

riksstat, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 22 300 kronor.

61 :o) Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl.

Maj:t har (punkt 65, s. 251—256) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för akademiska

sjukhuset i Uppsala, som föranledes av vad departementschefen förordat,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

akademiska sjukhuset i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61, dels ock till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar

till läkare för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 466 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 063 000 kronor.

Som en konsekvens av den av 1959 års riksdag beslutade ökningen

fr. o. m. innevarande läsår av antalet utbildningsplatser i de kliniska ämnena

vid medicinska fakulteten i Uppsala, torde för nästa budgetår i enlig
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

het med vad föredragande departementschefen därom anfört i propositionen

nr 93/1959 å sjukhusets stat upptagas följande nya läkartjänster, nämligen

en biträdande överläkartjänst i Ae 24 vid dermatologiska kliniken, en

tjänst som förste underläkare i Ae 23 vid vardera kirurgiska, dermatologiska,

ögon- och öronklinikerna samt en tjänst som andre underläkare i

Ag 20 vid medicinska kliniken.

Departementschefen förordar att en förste underläkartjänst vid radioterapeutiska

kliniken fr. o. m. den 1 juli 1960 utbytes mot en biträdande

överläkart i änst i Ae 24.

Förslag om inrättande av en professur i plastikkirurgi har efter föredragning

av chefen för ecklesiastikdepartementet förelagts riksdagen. Vid

bifall till detta förslag kan den nuvarande överläkartjänsten i Ae 24 vid

plastikkirurgiska kliniken indragas.

Trots att arbetsbördan för de vid röntgendiagnostiska avdelningen tjänstgörande

läkarna under senare år ökat mycket kraftigt har sedan år 1949

endast tillkommit en ny läkartjänst vid avdelningen. Departementschefen

förordar nu att vid avdelningen inrättas en tjänst som biträdande överläkare

i Ae 24.

Den operativa verksamheten vid thoraxkirurgi ska kliniken är så personalkrävande,

att den befintliga läkarstaben visat sig otillräcklig. Det förordas

därför, att ytterligare en förste underläkare i Ae 23 anställes vid

kliniken.

Bland landets undervisningssjukhus är Akademiska sjukhuset det enda,

som alltjämt saknar särskild läkartjänst för arbetet vid blodgivarcentralen.

På grund av de ständigt stegrade kraven på centralens kapacitet måste en

ändring härvidlag nu komma till stånd. Den befattningshavare, som skall

svara för ifrågavarande verksamhet vid sjukhuset, bör ha ställning som

biträdande överläkare i Ae 24. Departementschefen förordar därför, att en

dylik tjänst avsedd för blodgivarcentralen fr. o. m. nästa budgetår uppföres

på sjukhusets stat. Nu utgående arvode till föreståndare för blodgivarcentralen

kan därvid utgå.

De i det föregående framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen

för personalförstärkningar m. m. med 225 000 kronor. Härtill

kommer den automatiska utgiftsstegringen för vissa avlöningsförstärkningar,

ökat behov av medel för vikariatsersättningar, vidtagen lönereglering

och ökad kompensation för höjda folkpensionsavgifter med 178 000

kronor. Anslaget uppräknas alltså med 403 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (3 063 000 + 403 000)

3 466 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas

av vad departementschefen anfört och föreslagit.

Utskottet. Större delen av de föreslagna nya läkartjänsterna utgör, såsom

framgår av det föregående, en konsekvens av den av 1959 års riksdag be
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

85

slutade ökningen från och med innevarande läsår av antalet utbildningsplatser

i de kliniska ämnena vid medicinska fakulteten i Uppsala. Då även

behovet av övriga här nämnda tjänster synes utskottet väl dokumenterat,

tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för akademiska sjukhuset i Uppsala,

som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för akademiska sjukhuset

i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t.......................... 12 200

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 883 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 513 600

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 57 000

Summa kronor 3 466 000;

c) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till

läkare för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

3 466 000 kronor.

62 ro) Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 256—259), vilket innebär en minskning

av anslaget med 180 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader vid akademiska sjukhuset

i Uppsala för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 3 850 000 kronor.

63 :o) Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl. Maj:t har

(punkt 67, s. 259—262) föreslagit riksdagen att till Utrustning vid akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att för nästa budgetår av statsmedel anvisas

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

ett anslag av 350 000 kronor för anskaffning av utrustning samt för oförutsedda

utgifter, varvid det förutsättes, att Uppsala läns landsting bidrager

med lika stort belopp, dock att i fråga om utrustning till psykiatriska kliniken

staten har att svara för hela kostnaden.

Nybyggnaden för barnpsykiatriska kliniken beräknas stå färdig våren

1961. Kommittén har ännu icke varit i tillfälle att lägga fram ett slutgiltigt

utrustningsförslag för den nya klinikbyggnaden men har beräknat

de totala utrustningskostnaderna till 407 000 kronor, varav å den del av

byggnaden, som skall utrustas av staten, belöper i runt tal 372 000 kronor.

I avsaknad av närmare utredning kan departementschefen f. n. icke ingå

på prövning av föreliggande kostnadsberäkning men anser, att den statliga

andelen bör kunna begränsas till högst 310 000 kronor. Om riksdagen

icke har något att erinra däremot, föreslås det få ankomma på Kungl. Maj :t

att utan att ånyo underställa frågan riksdagens prövning inom angiven ram

taga ställning till kommitténs slutliga utrustningsförslag. För kommitténs

eget arbete med utrustningsfrågornas handhavande bör för nästa budgetår

i enlighet med kommitténs förslag anvisas 44 000 kronor.

Anslaget i dess helhet beräknas alltså till (350 000 + 310 000 + 44 000) i

runt tal 700 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utrustning vid akademiska sjukhuset

i Uppsala för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor.

64:o) Bidrag till anordnande av undervisning i klinisk epidemiologi vid

epidemisjukhuset i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

68, s. 262 och 263), vilket innebär en med 18 000 kronor minskad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av undervisning

i klinisk epidemiologi vid epidemisjukhuset i Uppsala

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 37 000

kronor.

65:o) Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 263), vilket innebär en med

350 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

87

66:o) Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 263 och 264),

vilket innebär statsbidrag till röntgenutrustning i enlighet med tidigare tilllämpade

principer och under erinran att anslaget i gällande riksstat är

uppfört med 450 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund förbudgetåret 1960/6)

anvisa ett reservationsanslag av 107 000 kronor.

67 :o) Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 264 och 265), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnadsersättning för psykiatriska

kliniken i Lund för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 2 200 000 kronor.

68:o) Bidrag till Malmö allmänna sjukhus. Kungl. Maj :t har (punkt 73.

s. 266—270) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade grunder rörande statens bidrag till anordnande av undervisning

och forskning vid radioterapiavdelningen å Malmö allmänna sjukhus,

dels ock till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Undervisningen i radioterapi för medicine licentiatexamen har genom

den nya medicinska studieordningen erhållit en mera framträdande plats

i undervisningsschemat än tidigare. Radioterapiavdelningen vid Malmö allmänna

sjukhus, som hittills icke omfattats av 1952 års avtal, har därför

måst i ökad utsträckning tagas i anspråk för undervisningen. Mot bakgrunden

härav har kommissionen för förhandlingar med Malmöhus läns

landsting och Malmö stad rörande frågor, som äger samband med den medicinska

undervisningens och forskningens anordnande i Lund och Malmö,

framlagt ett avtalsförslag med Malmö stad, vilket har formen av ett tillägg

till 1952 års avtal. Beträffande förslagets ordalydelse torde få hänvisas till

propositionen, s. 268. Avtalsförslaget har av remissmyndigheterna lämnats

utan erinran. Då departementschefen icke heller för egen del har något att

erinra mot den med staden träffade uppgörelsen förordar han, att förslaget

godkännes. Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till avtalet

skulle erfordras, förutsättes, att riksdagens samtycke därtill icke skall

behöva inhämtas. Det staden enligt avtalsförslaget tillkommande byggnadsoch

utrustningsbidraget å 125 000 kronor torde böra bestridas från föreva

rande anslag.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Med hänsyn till vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört vid anmälan

under åttonde huvudtiteln av anslag till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Vissa engångsbidrag till Malmö allmänna sjukhus, bör fr. o. m. nästa budgetår

bidrag till driften av centraltandpolikliniken och käkcentralen vid

sjukhuset bestridas från förevarande anslag.

Den av sjukhusdirektionen gjorda anslagsberäkningen för nästa budgetår

föranleder i och för sig ingen erinran från departementschefens sida. Det

sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle sålunda uppgå till

(125 000 + 3 750 000) 3 875 000 kronor. Anslaget anses emellertid — bl. a.

med hänsyn till behovet av medel för dels erläggande av retroaktiv driftkostnadsersättning

för radioterapiavdelningen enligt förenämnda avtalsförslag,

dels ock bestridande av driftbidrag till centraltandpolikliniken och

käkcentralen vid sjukhuset — böra uppföras med samma belopp som för

innevarande budgetår eller med 4 000 000 kronor.

Utskottet. Det redovisade avtalsförslaget, vilket har formen av ett tillägg

till 1952 års avtal med Malmö stad, kan av utskottet godtagas. Då departementschefen

förutsätter, att framdeles endast smärre jämkningar av eller

tillägg till avtalet skall kunna ske utan att riksdagens samtycke inhämtas,

har utskottet inte funnit anledning till erinran mot att bemyndigande härtill

lämnas.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordade

grunder rörande statens bidrag till anordnande av undervisning

och forskning vid radioterapiavdelningen å Malmö

allmänna sjukhus;

b) till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

69 :o) Bidrag till vissa driftkostnader vid lasarettet i Umeå. Kungl. Maj :t

har (punkt 75, s. 271 och 272) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa

driftkostnader vid lasarettet i Umeå för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 1 600 000 kronor.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett förslagsanslag av

650 000 kronor.

Genom beslut den 28 februari 1958 har Kungl. Maj :t godkänt avtal mellan

staten och Västerbottens läns landsting angående inrättande av en medicinsk

läroanstalt i Umeå m. m. Enligt detta avtal skall landstinget till
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

89

handahålla värme, ånga, elektrisk kraft, gas, vatten, destillerat vatten, tryckluft,

vacuurn och syrgas till vissa särskilt angivna institutionslokaler vid

lasarettet samt svara för underhåll av dessa lokaler. Till kostnaderna härför

skall staten bidraga med 50 procent. Såsom bidrag till lasarettets övriga

driftkostnader skall staten årligen erlägga 10 procent av den del av dessa

kostnader, som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen disponerade

vårdplatser. Den driftkostnad, som lägges till grund för beräkningen

av statens bidrag, skall omfatta följande utgifter: avlöningar, pensioner

m. in. till personal, som icke är uppförd på läroanstaltens stat, expeditionskostnader,

diverse, läkemedel, förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården,

kosthåll, värme, ånga, elektrisk kraft, gas, vatten, destillerat vatten,

tryckluft, vacuurn och syrgas, tvätt och renhållning, inventariers underhåll

och komplettering, fastigheters underhåll samt hyror. Summan av angivna

utgifter fördelas på summan av vårddagarna vid hela lasarettet. Den sålunda

erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden) lägges till grund för beräkningen

av statens bidrag under iakttagande av att dagkostnaden icke må

överstiga medeldagkostnaden för samma år vid övriga undervisningssjukhus.

För budgetåret 1960/61 bör medel anvisas för bestridande av statens bidrag

till driftkostnaderna vid lasarettet under kalenderåret 1960. Antalet

vårddagar under år 1960 på av undervisningen disponerade vårdplatser uppskattas

till 225 237. Vårddagkostnaden vid lasarettet under år 1960 beräknas

till 70 kronor. Den del av driftkostnaderna, som belöper på de av undervisningen

disponerade vårdplatserna, skulle således utgöra (225 237 X 70)

15 766 590 kronor. Eftersom staten enligt avtalet har att bidraga till dessa

driftkostnader med 10 procent, kommer det för nästa budgetår erforderliga

statsbidraget att utgöra 1 576 659 kronor, vilket belopp avrundas till

1 600 000 kronor.

Utskottet. Departementschefens anslagsberäkning under denna och nästföljande

punkt står i överensstämmelse med det avtal beträffande en medicinsk

läroanstalt i Umeå, som riksdagen tidigare godkänt, och föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer i förevarande sammanhang,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid

lasarettet i Umeå för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 600 000 kronor.

70:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m. Kungl.

Maj :t har (punkt 76, s. 272) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till vissa

byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå in. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 2 380 000 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Organisationskommittén för den medicinska högskolan i Umeå har hemställt

om ett anslag av 2 380 000 kronor.

Enligt i propositionen nr 188/1957 intagen plan för tillgodoseende av

lokalbehovet för Umeå lasarett och den medicinska högskolan i Umeå har

statens bidrag till de i planen upptagna två uppbyggnadsskedena beräknats

till 1 813 000 resp. 13 450 000 kronor. Förstnämnda belopp, 1 813 000 kronor,

har anvisats för budgetåren 1958/59 och 1959/60. Därjämte har för

budgetåret 1959/60 anvisats 950 000 kronor till vissa till det andra uppbyggnadsskedet

hörande byggnadsarbeten, nämligen uppförande av nybyggnad

för ämnet bakteriologi m. m. och tillbyggnad av den patologiska

institutionen.

Sistnämnda bägge byggnadsarbeten beräknas fortgå under budgetåret

1960/61. Under detta budgetår skall därjämte påbörjas uppförande av en

särskild behandlingsbyggnad samt en köksbyggnad med matsalsutrymme.

Vidare skall entreprenadhandlingar utarbetas beträffande en byggnad för

klinisk fysiologi, klinisk kemi och medicinsk kemi. För sagda, till det

andra uppbyggnadsskedet hörande byggnadsarbeten erfordras under budgetåret

1960/61 ett statsbidrag å 2 380 000 kronor.

Departementschefen förordar, att nämnda belopp anvisas för nästa

budgetår.

Utskottet hemställer, under hänvisning till vad utskottet anfört under

nästföregående punkt,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid

lasarettet i Umeå m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 2 380 000 kronor.

71 :o) Bidrag till anordnande av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 273) och under erinran att anslaget

i gällande riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av barnavdelningar

vid lasarett m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 225 000 kronor.

72 :o) Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 273 och 274), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnavdelningar

vid lasarett m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr it år 1960

91

73:o) Bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårdsanstalter. Kungl.

Maj :t har (punkt 79, s. 274—277) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

anordnande av tuberkulossjukvårdsanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 100 kronor.

Till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

Vidare har under det i riksstaten upptagna reservationsanslaget Bidrag till

byggnadsarbeten vid folksanatorierna anvisats 100 kronor.

Statsbidrag till anläggning och drift av tuberkulossjukvårdsanstalter bestrides

från två resp. tre å riksstaten uppförda anslag. Departementschefen

förordar, att ifrågavarande anslag lämpligen sammanföres till ett för anläggningsbidrag

och ett för driftbidrag. I enlighet härmed föreslås, att med

anslaget Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna avsedda utgiftsändamål

fr. o. m. budgetåret 1960/61 bestrides från förevarande anslag, till

vilket torde överföras å det förra anslaget reserverade medel. Det förutsättes

därvid, att dessa medel skall uteslutande disponeras för att tillgodose byggnadsändainål

vid folksanatorierna.

För ombyggnad av den befintliga reningsanläggningen för avloppsvatten

vid Hessleby sanatorium har 1955 och 1957 års riksdagar medgivit, att

sammanlagt högst 174 000 kronor må tagas i anspråk av på folksanatorieanslaget

tillgängliga medel. I anslagsframställning för innevarande budgetår

anmäldes, att byggnadskostnaderna beräknades stiga till cirka 272 000

kronor. I avbidan på definitiva kostnadsuppgifter ansågs ytterligare medel

ej böra anvisas för denna merkostnad. Sedan ombyggnaden numera färdigställts,

har kostnaderna visat sig uppgå till 277 556 kronor, innebärande

en merkostnad av 103 556 kronor. Departementschefen erinrar om att byggnadsstyrelsen

i ett under motsvarande anslagspunkt i föregående års statsverksproposition

redovisat yttrande anmärkt, att tidigare kostnadsberäkning

varit alltför låg. Med hänsyn till att byggnadsstyrelsen — som i ett år 1957

avgivet yttrande ansett de då till 174 000 kronor uppgivna kostnaderna skäliga

— i förstnämnda yttrande icke funnit anledning till erinran mot de till

cirka 272 000 kronor beräknade kostnaderna, motsätter sig departementschefen

icke att ytterligare omkring 103 000 kronor tages i anspråk av reserverade

medel. I likhet med vad riksdagens revisorer uttalat i 1959 års berättelse

angående statsverket, § 39, framhålles dock det synnerligen angelägna

i att kostnadsberäkningar för olika anläggningsarbeten utföres med

tillräcklig omsorg och sådant förutseende, att vederbörande myndigheter

icke gång efter annan tvingas att för de ifrågavarande ändamålen anvisa

medel långt utöver vad som ursprungligen beräknats.

Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 har för vård av vissa

tuberkulossjuka utländska medborgare uppförts fjorton s. k. E-paviljonger

i anslutning till av Stockholms stad och vissa landsting drivna sanatorier.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

Byggnadskostnaderna, som uppgått till cirka 3 330 000 kronor, har bestritts

av statsmedel. Vidare har paviljongerna på statens bekostnad tillförts utrustning

till ett värde av cirka 600 000 kronor. Paviljongerna, som tillkommit

för att såsom ett led i hjälpen åt av kriget drabbade länder omhändertaga

tuberkulossjuka flyktingar, erfordras icke längre för detta

ändamål. Medicinalstyrelsen har framhållit, att paviljongerna med hänsyn

till belägenheten icke lämpligen kan användas för annat statligt sjukvårdsändamål.

Styrelsen föreslår därför, att paviljongerna jämte inventarier på

vissa villkor utan ersättning överlämnas till ifrågakommande huvudmän

att användas för tuberkulos- eller kronikervård eller annat sjukvårdsändamål,

som av Kungl. Maj :t kan godkännas.

I yttranden över förslaget har statskontoret uttalat, att statsverket saknade

anledning frånhända sig paviljongerna utan ersättning, medan styrelserna

för svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet förutsatt,

att staten icke betingade sig någon ersättning för överlåtelse av paviljongerna

med tillhörande inventarier.

I likhet med statskontoret finner departementschefen i och för sig rimligt

att visst vederlag utgår för ifrågavarande paviljonger. Huvudmännen har

emellertid svarat för paviljongernas underhåll samt för utbyten och kompletteringar

av inventarier. I flera fall har huvudmännen därutöver nedlagt i

förhållande till byggnadernas värde betydande kostnader för förbättringsarbeten.

Med hänsyn härtill och då paviljongerna såsom medicinalstyrelsen

framhållit icke lämpligen kan användas för annat statligt sjukvårdsändamål,

finner departementschefen övervägande skäl tala för att äganderätten

till paviljongerna utan vederlag övergår till huvudmännen. Därest förslaget

godtages av riksdagen, föreslås det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

närmare föreskrifter.

För nästa budgetår föreslås anvisat ett formellt belopp av 100 kronor.

Utskottet har i förevarande sammanhang jämväl till behandling förehaft

den redogörelse angående reningsanläggningen för avloppsvatten vid Hessleby

sanatorium, som riksdagens år 1959 församlade revisorer lämnat under

§ 39 i sin berättelse. I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort

följande uttalande.

En ombyggnad av reningsanläggningen för avloppsvatten vid Hessleby

sanatorium har ägt rum. Ursprungligen beräknades arbetena härför komma

att draga en kostnad av 90 000 kronor. Sedan skärpta krav på anläggningen

uppställts, antogos utgifterna komma att stiga till 174 000 kronor. De verkliga

kostnaderna ha emellertid kommit att uppgå till 277 000 kronor. Riksdagen

har hittills medgivit att för ändamålet må tagas i anspråk ett belopp av högst

174 000 kronor från anslaget till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna.

En betydande utgiftsökning i förhållande till de ursprungligen beräknade

kostnaderna har således uppkommit. Även om denna till en del kan förklaras

av att anläggningen till följd av myndigheters beslut måst utföras

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

93

mer komplicerad än ursprungligen avsetts, framstår fördyringen såsom

anmärkningsvärd. Den av revisorerna utförda granskningen av ärendets

handläggning in. in. ger vid handen, att kostnaderna för anläggningen motsvara

omkring 900 kronor per personekvivalent. Detta måste anses högt,

även om hänsyn tages till vissa extra anordningar för klorering in. m. som

kommit till utförande. Som jämförelse kan nämnas att anläggningskostnaden

för mindre, kommunala höggradiga avloppsreningsverk enligt t. ex.

principen kontaktluftare uppgår till ca 400 kronor per personekvivalent; i

detta belopp innefattas dock ej utgifter för extra anordningar.

Enligt vad revisorerna inhämtat ha några överläggningar med vederbörande

kommunala organ om bidrag från kommunen till reningsverket icke

upptagits. Vilken utgång dylika överläggningar kunnat få är givetvis omöjligt

att nu bedöma. Det måste likväl anses vara en brist att möjligheterna

härutinnan icke prövats. Även i vissa andra hänseenden anse sig revisorerna

kunna konstatera, att planläggningen av ifrågavarande arbete knappast skett

med önskvärt förutseende. Kontakt synes sålunda icke i tillräckligt god tid

ha tagits med samtliga de myndigheter som haft att taga ställning till uppkommande

frågor i samband med ombyggnaden. Därest erforderliga samråd

med dessa ägt rum, innan kostnadsberäkningarna för anläggningen redovisats

för Kungl. Maj:t och därmed för riksdagen, hade statsmakterna kunnat

mera ingående än nu, sedan utgifterna redan verkställts, pröva anläggningens

omfattning, utförande m. m. och därmed även kostnadernas

skälighet.

Vad som i detta ärende förekommit föranleder revisorerna att rent printipiellt

framhålla det synnerligen angelägna i att kostnadsberäkningar för

olika anläggningsarbeten utföras med tillräcklig omsorg och sådant förutseende,

att vederbörande myndigheter icke gång efter annan tvingas att för

de ifrågavarande ändamålen anvisa medel långt utöver vad som ursprungligen

beräknats.

Utlåtanden i ärendet har avgivits av statskontoret och överstyrelsen för

Konung Oscar II :s jubileumsfond.

Utskottet tillstyrker, att nu utgående bidrag till anordnande av tuberkulossjukvårdsanstalter

i fortsättningen bestrides från ett gemensamt anslag.

Utskottet har inte heller något att erinra mot att detta för nästa budgetår

uppföres med ett formellt belopp.

Den av riksdagens revisorer lämnade redogörelsen angående det aktuella

anläggningsföretaget vid Hessleby sanatorium visar, att — såvitt revisorerna

kunnat konstatera — till följd av bristande förutseende vid planläggningen

under arbetets gång inträffat väsentligt ändrade förutsättningar för projektet,

vilket lett till en betydande utgiftsökning i förhållande till de ursprungligen

beräknade kostnaderna. Härigenom har det inte varit möjligt för statsmakterna

alt i vanlig ordning taga ställning till projektets lämpliga utförande

och pröva anläggningskostnadernas skälighet.

Det principiella uttalande som revisorerna mot bakgrunden härav gjort

angående det synnerligen angelägna i att kostnadsberäkningar för olika

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

anläggningsarbeten utföres med tillräcklig omsorg och sådant förutseende,

att vederbörande myndigheter icke gång efter annan tvingas att för de ifrågavarande

ändamålen anvisa medel långt utöver vad som ursprungligen

beräknats, kan utskottet helt ansluta sig till. Därutöver får utskottet emellertid

erinra om att riksdagen numera godkänt det förslag om ändrade riktlinjer

för handläggningen av byggnadsärenden, vilket framlagts i årets statsverksproposition.

Den nya ordningen avses skola tillämpas i fråga om husbyggnad

för statens räkning. Med hänvisning härtill vill utskottet framhålla

önskvärdheten av att de nya riktlinjerna, där detta är möjligt, i stort sett

analogt lägges till grund för prövningen av ärenden angående byggnadsföretag,

vilka liksom i detta fall helt eller till övervägande del bekostas av

statsmedel.

Såsom framgår av det föregående har även departementschefen i statsverkspropositionen

uttalat sin fulla anslutning till revisorernas uttalande.

Utskottet, som med hänsyn till vad i propositionen i övrigt anförts

inte vill motsätta sig den för nu ifrågavarande projekt förordade medelsanvisningen,

finner därför revisorernas uttalande icke böra föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida.

Vidkommande E-paviljongerna vore det, såsom även framhållits i propositionen,

i och för sig rimligt att visst vederlag utginge för dessa. Med

hänsyn till vad departementschefen anfört vid behandlingen av denna

fråga vill utskottet emellertid inte motsätta sig, att äganderätten övergår till

huvudmännen utan vederlag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till anordnande av tuberkuloss

jukvårdsanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor;

II. att riksdagens revisorers förevarande uttalande med

hänsyn till vad i ärendet förekommit icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

74 :o) Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter. Kungl. Maj :t

har (punkt 80, s. 277—282) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften

av tuberkulossjukvårdsanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 2 665 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår har för bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter

uppförts tre förslagsanslag, nämligen Bidrag till

driften av anstalter för lungtuberkulos, 2 300 000 kronor, Bidrag till driften

av anstalter för kirurgisk tuberkulos, 285 000 kronor, och Bidrag till driften

av folksanatorierna, 160 000 kronor.

I anslutning till vad departementschefen förordat under nästföregående

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

95

anslagspunkt anses bidragen till driften av anstalter för lungtuberkulos och

för kirurgisk tuberkulos samt till driften av folksanatorierna fr. o. m. budgetåret

1960/61 böra bestridas från ett gemensamt förslagsanslag, som bör

rubriceras Bidrag till driften av tuberkulosjukvårdsanstalter.

Medelsbehovet för bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos resp.

kirurgisk tuberkulos beäknas till 2 100 000 resp. 265 000 kronor.

Vad beträffar bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos

anmäler departementschefen i detta sammanhang, att Kungl. Maj :t med

stöd av ett av riksdagen lämnat bemyndigande genom beslut den 29 oktober

1959 beviljat föreningen kustsanatoriet Apelviken bidrag med 187 911

kronor 84 öre till täckande av under år 1957 uppkommet underskott å sanatoriets

drift. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 18 december 1959

beviljat föreningen bidrag med 237 095 kronor 57 öre till täckande av under

år 1958 uppkommet driftunderskott. Bidragen skall utgå med ett sammanlagt

belopp av 224 829 kronor 72 öre från nysnäinnda anslag samt i

övrigt från anslaget till Bidrag till vanföreanstalter m. in. Enligt av Kungl.

Maj :t meddelad föreskrift skall mot de beviljade statsbidragen avräknas

en sanatoriets sedan år 1954 oreglerad förskottsskuld till medicinalstyrelsen

å 231 034 kronor. Ifrågavarande underskott har uppkommit till följd

av att vårddagskostnaderna under åren 1957 och 1958 uppgått till 38 kronor

17 öre resp. 38 kronor 90 öre, medan utgående fasta statsbidrag och

ersättningar från landsting och storstäder under samma tid varit begränsade

till 35 kronor för vårddag. Sistnämnda belopp har fr. o. m. den 1 januari

1959 höjts till 50 kronor för vårddag.

Vad gäller folksanatorierna har nykterhetsvårdsutredningen i en den

1 december 1959 avlämnad promemoria angående den fortsatta användningen

av Hessleby sanatorium såsom specialanstalt för tuberkulossjuka

alkoholmissbrukare anmält, att beläggningen vid sanatoriet sedan mars

1959 visat en stadig uppgång. I mitten av oktober 1959 var beläggningssiffran

80, vilket innebär att tre av sanatoriets fyra vårdavdelningar var

fullbelagda. Utredningen föreslår att den fjärde avdelningen omändras till

sluten övervakningsavdelning med 12 platser. Härigenom skulle vid sanatoriet

kunna vårdas även det klientel, som nu av olika skäl måste överföras

till tuberkulosavdelningen vid statens vårdanstalt å Svartsjö. Merkostnaden

för den av övervakningsavdelningen föranledda personalökningen

uppskattas av utredningen till 75 000 kronor. Denna merkostnad

skulle enligt utredningen i och för sig erfordra ett särskilt statsbidrag.

Emellertid skulle härigenom splittringen på olika bidragsformer till sanatoriets

verksamhet bli framträdande. Förutom bidrag från sjukvårdshuvudmännen

skulle nämligen statsbidrag utgå i fyra olika former, nämligen

dels garanti- och beläggningsbidrag, dels nämnda särskilda statsbidrag,

dels ock vid behov underskottstäckning från förevarande anslag. Utred
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

ningen anser att det därför torde kunna övervägas att i ett särskilt bidrag

sammanföra de olika formerna för statens engagemang i kostnaderna för

sanatoriets drift. Även för egen del anser departementschefen skäl tala för

en sådan lösning av statsbidragsfrågan. Detta spörsmål anses dock lämpligen

böra prövas i anslutning till behandlingen av nämnda promemoria.

Å driften av folksanatorierna under budgetår 1958/59 har uppstått ett

underskott å 348 172 kronor. Härav belöper cirka 210 000 kronor på Hessleby

sanatorium, vilket belopp reglerats genom Kungl. Maj :ts beslut den 18

december 1959. För att täcka återstående del av underskottet (348 172—

210 000) i runt tal 138 000 kronor, avseende österåsens sanatorium, bör

medel beräknas för budgetåret 1960/61. Vidare bör i enlighet med av

socialstyrelsen gjord beräkning upptagas ett belopp av 60 000 kronor för

att täcka under innevarande budgetår uppkommande underskott vid Hessleby

sanatorium. Härjämte erfordras ett belopp av 100 000 kronor till förskott

för driften av österåsens sanatorium. Till driften av folksanatorierna

beräknas alltså (138 000 + 60 000 + 100 000) i runt tal 300 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår sålunda till

(2 100 000 + 265 000 + 300 000) 2 665 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att de olika bidragsanslagen

till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter sammanföres till ett

förslagsanslag.

Vad gäller folksanatorierna vill utskottet erinra om att utskottet i

sitt föregående år avgivna, av riksdagen godkända utlåtande nr 11 ägnat

särskild uppmärksamhet åt beläggningen vid Hessleby sanatorium. Mot

bakgrunden av vad utskottet därvid anfört finner utskottet tillfredsställande

att sanatoriet under det senaste året bättre än tidigare kunnat tjäna

sitt ändamål. Enligt vad utskottet inhämtat från socialstyrelsen uppgick

beläggningen vid sanatoriet den 15 februari i år till 81.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 2 665 000 kronor.

75 :o) Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 282 och 283) och under erinran, att

anslaget i gällande riksstat uppförts med 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av epidemivårdanstalter

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 97

76:o) Bidrag till driften av epidemivårdanstalter. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 82, s. 283 och 284), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av epidemivårdanstalter

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 400 000 kronor.

77 :o) Bidrag till anordnande av hem för kroniskt sjuka. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 284 och 285), vilket innebär en med

385 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av hem för

kroniskt sjuka för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 650 000 kronor.

78 :o) Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 84, s. 285 och 286), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av hem för kroniskt

sjuka för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 000 kronor.

79 :o) Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 85, s. 286 och 287), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 300 000 kronor till följd av ökade kostnader för

röntgenbehandling och radiumapplikation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av centralanstalter

för radioterapi för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 2 100 000 kronor.

80 :o) Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet i

Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 287), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av en neurokirurgisk

avdelning vid lasarettet i Lund för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

81:o)Bidrag till riksföreningen mot reumatism. Kungl. Maj:t har (punkt

87, s. 288—290) föreslagit riksdagen att till Bidrag till riksföreningen mot

7 -— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

reumatism för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 350 000

kronor.

Anslaget för ändamålet finnes icke uppfört i gällande riksstat.

Riksföreningen mot reumatism har hemställt om bidrag till föreningens

fortsatta verksamhet med 518 955 kronor.

Departementschefen anför att Spenshults reumatikersjukhus, som år

1952 av staten uppläts till Riksföreningen mot reumatism som eftervårdsanstalt

för reumatiskt sjuka, omfattar 124 vårdplatser. Antalet patienter,

vilka väntat på intagning, har i genomsnitt uppgått till mellan 300 och 400,

varav framgår, att behovet av eftervårdplatser för reumatiskt sjuka fortfarande

är mycket stort. Härvid erinras om att 1941 års reumatikervårdsakkunniga

(SOU 1945:41) uppskattat platsbehovet för den reumatologiska

eftervården till omkring 1 000 platser. Även om de sakkunnigas siffror

givetvis ej längre kan anses vara helt aktuella, torde enligt departementschefens

mening några större förskjutningar i vårdbehovet ej ha skett

under senare år.

Med hänsyn till det sagda finner departementschefen det tillfredsställande,

att Riksföreningen mot reumatism nu tagit initiativet till att genom

förvärv av Löts sanatorium från Södermanlands läns landsting tillföra den

reumatologiska eftervården ytterligare vårdplatser, varigenom också den

dyrbarare akutsjukvården i än högre grad kan avlastas. Byggnaderna är i

gott skick och lämpar sig väl som eftervårdsanstalt för reumatiskt sjuka.

Vad den aktuella framställningen angår, framgår av det anförda, att riksföreningen

under årens lopp gjort kapitalinvesteringar i det av staten

ägda Spenshults reumatikersjukhus med i runt tal 519 000 kronor, varjämte

riksföreningen bidragit med ett löpande driftkapital å 300 000 kronor.

Då riksföreningens tillgångar ej helt förslår för ett förvärv av Löts

sanatorium, anser departementschefen det skäligt, att staten i viss utsträckning

lämnar ekonomiskt bistånd till riksföreningens verksamhet för

att möjliggöra ett inköp av sanatoriet men förordar, att statens bistånd

begränsas till 350 000 kronor. Bidraget bör utgå endast under förutsättning

att medlen användes för förvärv av sanatoriet.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till riksföreningen mot reumatism

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

82:o) Bidrag till vanföreanstalter m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 88, s.

290—294) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vanföreanstalter m. m.

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 400 000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

99

Under denna rubrik är i gällande riksstat uppfört ett förslagsanslag av

8 800 000 kronor. Vidare har under det i riksstaten upptagna förslagsanslaget

Bidrag till resor för vanföra m. m. anvisats 75 000 kronor.

Vanf öreanstalter nas yrkesskolor undergår f. n. en successiv upprustning,

som innebär en förskjutning av tyngdpunkten för utbildningen från

de traditionella vanföreyrkena till moderna och mer konkurrenskraftiga

utbildningsgrenar. Sålunda har sedan den 1 juli 1956 nedlagts yrkesavdelningar

för skrädderi, skomakeri och trikåstickning. Samtidigt har vid

anstalternas yrkesskolor inrättats två mekanikeravdelningar, två radiooch

televisionsavdelningar, en fotoavdelning och en optikeravdelning, varjämte

ytterligare nya yrkesavdelningar planeras. Vidare har utbildningen

i sömnadsyrkena givits en modernare inriktning. Erforderliga nya yrkeslärartjänster

har tillkommit genom utbyten mot vakanta ordinarie lärartjänster.

Då ifrågavarande tjänsteförändringsfrågor prövas i samband med

fastställande av inkomst- och utgiftsstater för vanföreanstalterna, har de

ombildade yrkeslärartjänsterna ansetts endast kunnat inrättas som extra

i avbidan på att frågan om fastare anställningsform för vederbörande underställes

riksdagens prövning. För att stärka anstalternas möjligheter att

finna kompetenta sökande till nyinrättade yrkeslärartjänster föreslår departementschefen

att Kungl. Maj :t bemyndigas att i förekommande fall

medgiva inrättande av ordinarie eller extra ordinarie yrkeslärartjänster i

utbyte mot vakanta sådana tjänster med enahanda anställningsform i annat

ämne.

Vid bifall till vad nu föreslagits behöver frågan om ombildning av en

lärartjänst i sömnad vid Norrbackainstitutet ej bli föremål för ställningstagande

i detta sammanhang. Vad gäller övriga tjänsteförändringsfrågor

tillstyrkes extraordinariesättningar av en yrkeslärartjänst vid vartdera av

Norrbackainstitutet och vanf öreanstalten i Hälsingborg ävensom av en

tjänst som elevhemsföreståndarinna vid sistnämnda anstalt. Däremot kan

departementschefen ej biträda förslaget om ordinariesättning av en yrkeslärartjänst

vid vanf öreanstalten i Härnösand. I detta sammanhang erinras

om att skillnaden i anställningsform består i att ordinarie tjänsteman

vid vanföreanstalterna äger åtnjuta sex månaders uppsägningstid,

medan uppsägningstiden för extra ordinarie tjänsteman utgör tre månader.

Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår har det sammanlagda

driftunderskottet för vanföreanstalterna i de av Kungl. Maj:t för budgetåret

1959/60 fastställda inkomst- och utgiftsstaterna beräknats till 6 025 300

kronor, vilket utgör en minskning i förhållande till föregående budgetår

med cirka 300 000 kronor.

För stödjebandage och proteser samt för invalidvagnar och rullstolar beräknas

medelsbehovet till omkring 2 800 000 resp. 400 000 kronor.

Till den av svenska vanförevårdens centralkommitté bedrivna torsk
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

ningen rörande proteser och stödjebandage föreslås ett oförändrat bidrag

av 30 000 kronor. Centralkommittén har därjämte hemställt om ett till

100 000 kronor förhöjt bidrag till sin tekniska verksamhet. Trots ett sålunda

förhöjt statsbidrag räknar centralkommittén med ett underskott av

80 000 kronor på denna verksamhet. I likhet med medicinalstyrelsen anser

departementschefen sig dock endast kunna tillstyrka, att bidraget uppräknas

från 35 000 till 70 000 kronor.

Slutligen föreslår departementschefen, att nuvarande anslag till Bidrag

till resor för vanföra m. m. utgår ur riksstaten samt att ifrågavarande

bidragskostnader bestrides från förevarande anslag. I enlighet med medicinalstyrelsens

förslag beräknas för ändamålet ett oförändrat belopp av

75 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår beräknas alltså till

i runt tal 9 400 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Wallentheim m. fl. (I: 163) och den andra inom andra kammaren av

herr Bengtsson i Varberg m. fl. (II: 211), har hemställts, att riksdagen

måtte anvisa till Svenska vanförevårdens centralkommitté ett anslag av

100 000 kronor som bidrag till driften av kommitténs tekniska verkstad.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 163.

Utskottet vill erinra om att frågor om regleringen av tjänster och inrättande

av nya sådana, efter riksdagens år 1955 uttalade önskemål härom,

numera underställes riksdagen i samma omfattning som beträffande statliga

institutioner. Dock är från och med budgetåret 1958/59 från redovisningen

undantagna dels frågor om anställande av sjukvårds- och ekonomibiträden

och därmed jämställda befattningshavare ävensom fastställande

av arvoden till sådan personal, bisysslearvoden och dylikt liksom

motsvarande arvodesregleringar.

Den jämkning i dessa bestämmelser som departementschefen i förevarande

sammanhang föreslår, innebärande bemyndigande för Kungl. Maj :t

att i förekommande fall medgiva inrättande av ordinarie eller extra ordinarie

yrkeslärartjänster i utbyte mot vakanta sådana tjänster med enahanda

anställningsform i annat ämne, synes ägnad att underlätta den

önskvärda övergången till moderna och mer konkurrenskraftiga utbildningsgrenar

och kan av utskottet godtagas. Utskottet förutsätter emellertid,

att de utbyten av tjänster som må ske med stöd av ett sådant bemyndigande

i efterhand anmäles för riksdagen.

Vidkommande yrkandet i motionerna I: 163 och II: 211 vill utskottet,

vars vederbörande avdelning genom besök vid den av Svenska vanförevårdens

centralkommitté (SVCK) bedrivna verkstaden i Blackeberg in
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

101

hämtat närmare uppgifter om den där bedrivna verksamheten och tagit

del av förekommande arbeten, i allt väsentligt vitsorda värdet av denna

verksamhet. Utskottet tillstyrker därför i likhet med departementschefen

och medicinalstyrelsen, att bidraget till SVCK:s tekniska verksamhet ökas

från 35 000 kronor till 70 000 kronor. En ytterligare höjning av detta belopp

i enlighet med motionärernas förslag är utskottet däremot inte berett

tillstyrka. Utskottet avstyrker sålunda förevarande motionsyrkande.

Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande

hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 163 och II: 211 till Bidrag

till vanföreanstalter m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 9 400 000 kronor.

83 :o) Bidrag till Eugeniahemmet. Kungl. Maj :t har (punkt 89, s. 294—

296) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 600 000 kronor.

Departementschefen förordar, att till fasta bidrag vid hemmets sjukavdelning,

till täckande av driftunderskott för budgetåret 1959/60 samt till bidrag

till stödjebandage och proteser beräknas (28 000 + 1 408 000 + 250 000)

1 686 000 kronor, vilket belopp avrundas till 1 700 000 kronor.

Vidare tillstyrkes, att ytterligare en sjukgymnast i Ae 10/12 anställes vid

sjukavdelningen. Det förutsättes dock, att befattningshavaren vid behov

även anlitas för sjukgymnastisk behandling på såväl skolinternatet som

skolhemmet på Lidingö. Vid skolinternatet är relationen mellan antalet

vårdpersonal och elever endast 1 på 3,1. Med hänsyn härtill och till behovet

av bättre differentiering av skoleleverna föreslås, att internatet tillföres

av hemmets styrelse begärda två vårdarinnetjänster i A 4, vilka tjänster tills

vidare inrättas som extra.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.

84 :o) Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 90, s. 297—302) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder

för bidrag till stödjebandage och proteser m. m., dels ock till Bidrag till

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 400 000 kronor.

Genom beslut den 5 juni 1953 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen

att utreda frågan om ifrågasatt utvidgning av bidragsrätten för ortopediska

hjälpmedel. Genom beslut den 17 juni 1955 föreskrev Kungl. Maj :t

vidare, att styrelsen vid fullgörandet av det tidigare erhållna uppdraget

skulle beakta vad föredragande departementschefen i prop. nr 135/1955

anfört angående med bidragsgivningen på detta område sammanhängande

spörsmål. En inom styrelsen tillkallad delegation har utarbetat en promemoria

med förslag i ämnet, vilken av styrelsen med skrivelse den 1 juli

1959 överlämnats till Kungl. Maj :t. Förslaget har varit föremål för remissbehandling.

Stödjebandage och proteser ävensom invalidvagnar och rullstolar tillhandahålles

av vederbörande sjukvårdsinrättning, som efter rekvisition hos

medicinalstyrelsen erhåller statsbidrag härför. Styrelsens granskning av bidragsansökningar

och utanordning av bidrag omfattade till en början endast

vanföreanstalterna, Eugeniahemmet och kustsanatorierna. Utbyggnaden

av ortopedvården inom storstäder och landstingskommuner har sedan

alltmer ökat svårigheterna för styrelsen att utöva erforderlig kontroll och

bibehålla önskvärd överblick över verksamheten. I sin utredning har styrelsen

därför övervägt möjligheterna att överflytta ansvaret för administrationen

och finansieringen av de ortopediska hjälpmedlen på sjukkasseorganisationen.

Med hänsyn till de invändningar, som riktats häremot av riksförsäkringsanstalten,

har styrelsen emellertid ansett sig böra avstå från att

framlägga förslag i denna riktning. Som ett alternativ föreslår styrelsen därför,

att ansvaret för anskaffning och tillverkning av ortopediska hjälpmedel

i princip överflyttas på sjukvårdshuvudmännen, varvid statsbidragen såsom

hittills skulle utanordnas av medicinalstyrelsen. Denna lösning har å

andra sidan vid remissbehandlingen bestämt avstyrkts av svenska stadsförbundet

och svenska landstingsförbundet. Med hänsyn till det starka motstånd,

som rests mot de båda alternativa lösningarna, anser departementschefen

sig icke f. n. böra förorda en omläggning av administreringen av

de ortopediska hjälpmedlen. Nuvarande ordning föreslås sålunda tills vidare

skola bibehållas oförändrad. Ej heller tillstyrkes förslagen om införande

av ett riktprissystem och tillskapande av ett centralt rådgivande organ

på området.

Statsbidraget till stödjebandage och proteser samt till rullstolar och invalidvagnar

var tidigare begränsat till två tredjedelar av kostnaderna.

Fr. o. m. den 1 januari 1956 har statens andel höjts till tre fjärdedelar, dock

att patienten alltid skall svara för ett belopp av 3 kronor. Det oaktat måste

emellertid den enskilde patienten mången gång vidkännas betydande kostnader

vid anskaffning av nödvändiga hjälpmedel. För att mildra verk
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

103

ningarna härav lämnar vissa landsting bidrag till täckande av den på patienten

belöpande kostnadsdelen. Även om det kan ifrågasättas om icke

statens bidrag borde ytterligare utvidgas, anser departementschefen sig dock

böra förorda, att kostnadsfördelningen bibehålies oförändrad.

I detta sammanhang beröres också frågan om samhällets stöd åt en annan

grupp av handikappade, nämligen de hörselskadade. Enligt gällande

bestämmelser utgår statsbidrag till anskaffande av hörapparater till barn

under 16 år med hela inköpskostnaden. Till övriga kategorier hörselskadade

utgår däremot — efter behovsprövning — bidrag med högst 100 kronor.

Vid fastställandet av detta belopp förelåg som utgångspunkt att kommittén

för dövhetens bekämpande beräknat ett genomsnittspris av 150

kronor per apparat. Emellertid betingar bidragsberättigade apparater f. n.

i genomsnitt ett dubbelt så högt pris, vilket innebär att den enskilde själv

har att stå för en dryg kostnad. Med hänsyn härtill synes frågan om samhällets

stöd på detta område böra upptagas till förnyad prövning. Vissa

detalj föreskrifter i bidragsbestämmelserna torde även böra överses.

Departementschefen övergår så till prövning av de övriga förslag till för*

bättrade stödåtgärder, som framlagts av medicinalstyrelsen. Såsom styrelsen

föreslagit bör nuvarande anknytning av bidragsrätten till patientens vanför*

het upphöra. Avgörande för rätt till bidrag till ortopediskt hjälpmedel bör

vara att behov av hjälpmedel — bedömt av ortopediskt utbildad läkare

föreligger. Genom den av departementschefen sålunda förordade ändringen

av gällande bidragsbestämmelser vinnes f. ö. en anpassning till en redan

utbildad praxis. Någon utvidgning av ordinationsrätten för ifrågavarande

hjälpmedel tillstyrkes däremot ej.

Bidraget till invalidvagnar och rullstolar innefattar icke kostnaderna för

anordningar för motordrift. Även om bidrag till motordrivna invalidvagnar

i vissa fall kan erhållas från allmänna arvsfonden eller i form av s. k. näringshjälp,

framstår det som otillfredsställande att den enskilde i andra

fall har att själv svara för kostnaderna eller är hänvisad till eventuella bidrag

från hemortskommunen eller från privata hjälporganisationer. Departementschefen

föreslår sålunda, att statsbidragsgivningen fr. o. m. den

1 juli 1960 utsträckes till att omfatta jämväl anordningar för motordrift av

invalidvagnar och rullstolar. Med invalidvagnar och rullstolar bör vidare —

såsom redan nu sker i viss utsträckning — i bidragshänseende jämställas

exempelvis sparkcyklar för personer med gångsvårigheter och liknande

transportmedel.

I fråga om olika hjälpmedel för underlättande av den dagliga livsföringen

för rörelsehindrade och andra handikappade liksom beträffande hjälpmedel

för handikappade husmödrar föreligger otvivelaktigt behov av ökat stöd

från det allmännas sida. Med hänsyn till de insatser, som frivilliga hjälporganisationer

utför på detta område, kan det dock synas mindre ändamålsenligt

att i en verksamhet, som innefattar bidragsgivning efter indi
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

viduell prövning och med ofta förhållandevis ringa belopp, engagera offentliga

myndigheter och organ i större omfattning än som redan skett. Från

praktisk synpunkt framstår det som lämpligare att genom ett generellt utformat

statligt stöd göra det möjligt att vidga och effektivisera den verksamhet,

som frivilliga organisationer bedriver. De vanföras riksförbund

har förklarat sig berett att ombesörja prövningen av de hjälpbehov som

anmäles och fördela det anslag som kan ställas till dess förfogande för

ifrågavarande hjälpmedel. Denna ordning anses försöksvis böra prövas.

För ändamålet har chefen för socialdepartementet vid anmälan av anslaget

till Bidrag till De vanföras riksförbund föreslagit, att detta anslag höjes

med 100 000 kronor. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

närmare föreskrifter om medlens användning m. m.

Kostnaderna för s. k. näringshjälp, varmed avses bidrag till partiellt arbetsföra

för igångsättande av självständig förvärvsverksamhet eller anskaffande

av motorfordon, bestrides från det under femte huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet.

Vid anmälan av medelsbehovet för detta anslag har chefen för socialdepartementet

föreslagit, att anslaget uppräknas med 500 000 kronor.

Slutligen anmäles en av svensk förening för gastroenterelogi gjord framställning

om statsbidrag till vissa bandage vid colostomier och ileostomier.

Föreningen har därvid anfört att dessa bandage borde jämställas med ortopediska

bandage och sålunda betalas av allmänna medel. I yttrande över

framställningen har medicinalstyrelsen anfört, att kostnaderna för erforderliga

bandage och deras skötsel vid colostomier uppgår till relativt ringa

belopp. Kostnaderna för bandage och deras skötsel vid ileostomier är visserligen

större, men å andra sidan uppgår det årliga antalet ileostomier till

allenast cirka 30. Med hänsyn härtill finner styrelsen, att ett bifall till framställningen

skulle medföra ett administrativt arbete, som knappast kan

anses motiverat. Styrelsen finner för sin del övervägande skäl tala för att

denna angelägenhet i förekommande fall ordnas genom vederbörande huvudmans

försorg.

För egen del finner departementschefen syftet med den gjorda framställningen

behjärtansvärt men erinrar om att enligt den kostnadsfördelning

mellan staten och den enskilde, som beträffande ortopediska hjälpmedel

förutsatts skola tills vidare gälla oförändrad, den enskilde kommer att

många gånger få vidkännas kostnader, som vida överstiger kostnaderna för

anskaffande av colostomi- och ileostomiförband. Med hänsyn härtill och

till vad medicinalstyrelsen i övrigt anfört anser departementschefen sig ej

kunna tillstyrka bifall till framställningen.

Medicinalstyrelsen har i sin anslagsframställning för nästa budgetår vid

oförändrade bidragsregler beräknat medelsbehovet till 3 700 000 kronor. De

årliga kostnaderna för bidrag till motordrivna invalidvagnar har av styrelsen

beräknats till 250 000 kronor, vilket belopp torde komma att belasta i

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

105

första hand anslaget Bidrag till vanföreanstalter m. m. samt förevarande

anslag. Med hänsyn härtill och till att kostnaderna för ortopediska hjälpmedel

kan väntas stiga, föreslås, att anslaget uppföres med 4 000 000 kronor,

vilket innebär en ökning av medelsanvisningen i förhållande till innevarande

budgetår med 600 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Göran Karlsson m. fl. (I: 275) och den andra inom andra kammaren

av herr Bengtsson i Varberg m. fl. (II: 330), har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att den nuvarande kostnadsfördelningen för stödjebandage

och ortopediska hjälpmedel ändras så, att staten påtager sig hela kostnaden.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 330.

Utskottet. Statsbidraget till stödjebandage och proteser samt till rullstolar

och invalidvagnar var tidigare begränsat till två tredjedelar av kostnaderna.

Från och med den 1 januari 1956 har statens andel höjts till tre fjärdedelar,

dock att patienten alltid skall svara för ett belopp om tre kronor. Trots den

höjning som sålunda skett och de bidrag som i vissa fall erhålles från landstingen

måste emellertid, såsom departementschefen anfört, den enskilde

patienten mången gång vidkännas betydande kostnader vid anskaffning av

nödvändiga hjälpmedel. I likhet med departementschefen anser utskottet,

att det kan ifrågasättas om icke statens bidrag borde ytterligare utvidgas.

Utskottet, som vill erinra om den av departementschefen i detta sammanhang

föreslagna utvidgningen i bidragsrätten till att omfatta även anordningar

för motordrift m. m., är dock i nuvarande läge mte berett att, i enlighet

med vad motionerna 1:275 och 11:330 förordats, tillstyrka att staten

påtager sig hela kostnaden för ifrågavarande hjälpmedel.

Departementschefens ställningstagande i övrigt till den av medicinalstyrelsen

redovisade utredningen angående bidragsrätten för ortopediska

hjälpmedel har inte föranlett erinran eller uttalande från utskottets sida.

Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordade ändrade

grunder för bidrag till stödjebandage och proteser

m. m.;

b) till Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska

läsår ettsavdelningar m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 275 och II: 330 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

85 :o) Bidrag till anskaffande av hörapparater. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, s. 303), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av hörapparater

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

450 000 kronor.

86 :o) Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 303 och 304), vilket innebär medelsanvisning

med allenast formellt belopp, samt under erinran, att anslaget i gällande

riksstat uppförts med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av förlossningsanstalter

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

87 :o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

93, s. 304—310) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga den ändring i personalförteckningen för statens institut för folkhälsan,

som påkallas av vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för statens institut för folkhälsan,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till

Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 3 485 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 330 000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslår departementschefen,

att tjänsten som biträdande avdelningsföreståndare i Ae 26 vid allmänhygieniska

avdelningen uppflyttas till Be 1.

På grund av att den planerade fortbildningskursen för hälsovårdsinspektörer

icke kommer till stånd under innevarande budgetår bör medel härför,

5 500 kronor, anvisas även för nästa budgetår.

I detta sammanhang anmäles, att av institutet igångsatt tidskrivning i

syfte att få ett säkrare underlag för fastställelse av ny taxa för ersättning

för utförda uppdrag kommer att redovisas i början av innevarande år.

Vad i det föregående föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen

för budgetåret 1960/61 med omkring 7 000 kronor. Den automatiska

utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg, kompensation

för höjda folkpensionsavgifter samt viss lönereglering m. m. medför ett

ökat medelsbehov med omkring 148 000 kronor. På grund härav uppräknas

anslaget med 155 000 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

107

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag

om uppflyttning av tjänsten som biträdande avdelningsföreståndare i Ae 26

vid allmänhygieniska avdelningen till Be 1.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens institut för folkhälsan, som

påkallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut

för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-

året 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 422 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 17 000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga

biträden, förslagsvis................ 263 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 243 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 480 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 60 000

Summa kronor 3 485 000;

c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 485 000 kronor.

88:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 94, s. 310 och 311), vilket innebär en med 49 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 832 000 kronor.

89:o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 311—313), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 7 000 kronor med hänsyn till utgiftsökningar av automatisk

natur, hemställer utskottet,

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten

i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 62 000

2. Arvoden till biträdande överlärare och tillfälliga

lärare, förslagsvis .................... 26 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 25 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 15 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis 1 800

Summa kronor 131 000;

b) till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 131 000

kronor.

90:o) Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 313—315), vilket innebär en med 11 000

kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 168 000 kronor.

91 ro) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 97, s. 315—318) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten i Göteborg,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till

Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 141 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 104 000 kronor.

Med anledning av framställning från barnmorskeläroanstaltens styrelse

om anvisande av medel för en extra barnmorskekurs uttalade departementschefen

i 1959 års statsverksproposition bl. a., att antalet vakanser på barnmorsketjänster

syntes högt samt att avgången från barnmorskeyrket var

påfallande stor. Vidare erinrades om att svårigheterna tycktes vara desamma

som redan tidigare konstaterats beträffande sjuksköterskekåren

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr it år 1960

109

samt att de åtgärder som rekommenderats för att stimulera de gifta sjuksköterskorna

att kvarstå eller återgå i tjänst även borde övervägas beträffande

barnmorskorna. I avvaktan på resultatet av förhandlingar med huvudmännen

rörande dylika åtgärder samt av den utredning angående inrättande

av en reservkår av sjuksköterskor och barnmorskor, som medicinalstyrelsen

erhållit i uppdrag att verkställa, ansåg departementschefen sig för

det dåvarande icke kunna tillstyrka förslaget om anordnande av en extra

barnmorskekurs.

Läroanstaltens styrelse har nu ånyo hemställt att medel anvisas för

ytterligare en barnmorskekurs under nästa budgetår, beräknad för 20 deltagare.

Medicinalstyrelsen har i frågan anfört bl. a., att antalet vakanser

på barnmor sket jänster ökat sedan föregående år samt att de kommer att

ytterligare öka, därest ej åtgärder vidtages för att främja rekryteringen.

Styrelsen framhåller vidare, att man på grundval av de erfarenheter, som

vunnits vid utredningen rörande en reservkår av sjuksköterskor, knappast

kan räkna med någon större anslutning till en eventuell reservkår av

barnmorskor.

För egen del framhåller departementschefen, att den ökande bristen på

barnmorskor synes allvarlig, särskilt inom den slutna vården. Orsaken till

bristen torde, som tidigare uttalats, huvudsakligen ligga i den allt större

avgången från yrket. Medan man år 1953 räknade med en avgång av omkring

70 barnmorskor per år erfordras i dagens läge enligt medicinalstyrelsen

ett årligt tillskott av 90 nya barnmorskor enbart för att täcka avgången.

Man torde vidare få räkna med att antalet tjänster i den slutna vården kommer

att öka betydligt genom fortgående utbyggnad, medan antalet tjänster i

den öppna vården synes komma att minska i långsammare takt än hittills.

Totalantalet barnmorsketjänster kommer till följd härav i fortsättningen

att öka i stället för att minska såsom skett de senaste åren. Även om man

genom lättnader i tjänstgöringsförhållanden och andra åtgärder lyckas

stimulera en del gifta barnmorskor att återgå till eller stanna kvar i yrket,

synes på grund av det nyss anförda en viss förstärkning av utbildningskapaciteten

vara nödvändig för att täcka det ökade behovet. Med hänsyn

härtill tillstyrkes förslaget om en extra barnmorskekurs under nästa budgetår.

Departementschefen förordar emellertid, att deltagarantalet bestämmes

till omkring 25, och förutsätter därvid, att från medicinalstyrelsens och

läroanstaltens sida åtgärder vidtages i syfte att både den extra och den ordinarie

barnmorskekursen vid anstalten erhåller fullt antal elever. Det bör

ankomma på anstaltens styrelse att upptaga förhandlingar med Göteborgs

och Bohus läns landsting om villkoren för anordnande av viss del av den

praktiska utbildningen vid lasarettet i Uddevalla.

I enlighet med förslaget bör för den extra kursen anställas två instruktionsbarnmorskor

i Ag 14 — varav en på heltid och en på halvtid — för

en sammanlagd kostnad av omkring 23 000 kronor. Då två heltidsanställda

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

läkare finns anställda för undervisningen vid anstalten, torde medel för

arvoden till extra barnmorskelärare för undervisningen i Göteborg ej behöva

anvisas. För arvode till lasarettsläkaren i Uddevalla beräknas 3 000

kronor, för arvoden åt tillfälliga lärare och för viss jämsidesundervisning

i Uddevalla 5 600 kronor samt för extra skrivhjälp 1 000 kronor. Sammanlagt

uppskattas sålunda kostnaderna för den extra kursen under förevarande

anslag till 32 600 kronor.

Vad den ordinarie kursverksamheten beträffar tillstyrkes en höjning av

anslagsposten till arvoden åt tillfälliga lärare med 350 kronor för att möjliggöra

undervisning i pedagogik.

Den automatiska utgiftsstegringen för viss lönereglering, rörligt tillägg

och kompensation för höjda folkpensionsavgifter m. m. medför ett ökat

medelsbehov med cirka 4 000 kronor.

På grund av det anförda uppräknas anslaget med i runt tal 37 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (104 000 + 37 000) 141 000

kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för barnmorskeläroanstalten

i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-

getåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 76 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis 19 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 27 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 17 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 2 000

Summa kronor 141 000;

b) till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 141 000

kronor.

92:o) Barnmorskeläroanstalten i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 98, s. 318—320), vilket innebär en med 23 000

kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 110 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

in

93:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 99, s. 320—322) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola

i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock

till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 398 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 375 000 kronor.

För att möjliggöra anställning på deltid av en instruktionssköterska för

handledning av eleverna vid deras utbildning i mentalsjukvård tillstyrker

departementschefen en med 7 000 kronor ökad medelsanvisning.

Anslagsposten till arvoden åt tillfälliga lärare anses för ersättning för

rättning av skriftliga prov samt för viss höjning av delposten till jämsidesundervisning

m. m. böra ökas med omkring 3 000 kronor.

Vad sålunda föreslagits föranleder en ökning av medelsanvisningen med

10 000 kronor. Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar,

rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter

med sammanlagt omkring 12 500 kronor. På grund härav

uppräknas anslaget med 22 500 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (375 000 + 22 500) 397 500

eller avrundat 398 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola

i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 80 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............... 3 500

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis 58 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 202 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 49 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 5 500

Summa kronor 398 000;

b) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 398 000

kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

94:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 322 och 323), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 116 000 kronor.

95:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 323 och 324), vilket innebär en med

6 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till utgiftsökningar av automatisk

natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola

i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 33 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 4 000

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 49 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 112 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 26 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 3 000

Summa kronor 227 000;

b) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 227 000

kronor.

96:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 102, s. 325), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 225 000 kronor.

97 :o) Stipendier till elever vid godkända sjuksköterskeskolor. Kungl. Maj:t

har (punkt 103, s. 326) föreslagit riksdagen att till Stipendier till elever

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

113

vid godkända sjuksköterskeskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 16 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Kungl. Maj :t har den 15 maj 1959 (SFS nr 204) fastställt nya bestämmelser

rörande stipendium till elev vid sjuksköterskeskola. I enlighet med

dessa bestämmelser utgår stipendium liksom tidigare i form av bidrag till

elevavgift för elev vid de skolor, som fortfarande uttager sådan avgift,

med ett maximerat belopp av 250 kronor. Förut gällande villkor om nedsättning

av elevavgiften med motsvarande belopp har borttagits.

Då elevavgift fr. o. m. den 1 juli 1960 ej längre kommer att uttagas vid

sjuksköterskeskolan i Uppsala, kommer i fortsättningen dylik avgift att

utgå endast vid två skolor i landet. Med hänsyn härtill och i avvaktan på

erfarenheter av de nya bestämmelserna anses anslaget för nästa budgetår

böra upptagas med oförändrat belopp, 16 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Stipendier till elever vid godkända

sjuksköterskeskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 16 000 kronor.

98:o) Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 104, s. 327—331) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens institut

för högre utbildning av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61, dels ock till Statens institut för högre utbildning av

sjuksköterskor: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 355 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 250 000 kronor. Bristen på

lärarkompetenta sjuksköterskor är ytterst allvarlig och den förhindrar

f. n. erforderlig utbyggnad av utbildningsresurserna för sjukvårdspersonalen.

Instruktionssköterskor behövs numera ej blott för utbildning av

sjuksköterskor utan även för utbildning av undersköterskor och sjukvårdsbiträden

samt av personal inom mentalsjukvården. På grund härav föreslår

departementschefen, att en extra lärarkurs och en extra avdelningssköterskekurs

anordnas under nästa budgetår. Vad beträffar den av institutets

styrelse föreslagna extra husmoderskursen finner departementschefen

i och för sig en sådan av behovet påkallad. Med hänsyn till den

nyssnämnda bristen på lärarpersonal föreslås emellertid, att denna kurs

— därest så befinnes lämpligt och en tillfredsställande rekrytering kan

8 — Biliang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 11

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

åstadkommas — får utbytas mot ytterligare en extra lärarkurs med början

våren 1961.

För den utökning av kursverksamheten som föreslagits bör medel beräknas

för anställande av två studieledare i Ag 17, varav en för hela budgetåret

1960/61 samt en för första halvåret 1961. För arvoden till tillfälliga

lärare beräknas omkring 39 000 kronor.

Kontoristen i Ag 9 föreslås erhålla extra ordinarie anställning. Vidare

föreslås inrättad en tjänst i reglerad befordringsgång för skriv- och kontorsgöromål.

Under anslagsposten till arvoden åt tillfälliga lärare m. m. tillstyrkes en

medelsanvisning av 400 kronor för rättning av vissa skriftliga prov. Vidare

tillstyrkes, att de för timlärararvoden beräknade medlen uppräknas

med cirka 10 procent. Kostnaden härför uppskattas till 10 000 kronor.

Därjämte bör för handledar arvoden och för timlärararvoden under tredje

terminen av den ordinarie lärarkursen anvisas (8 500 + 5 100) 13 600 kronor.

Vad sålunda föreslagits påkallar en ökad medelsanvisning med 101 000

kronor. Den automatiska utgiftsstegringen för rörligt tillägg och för kompensation

för höjda folkpensionsavgifter föranleder en uppräkning med

4 000 kronor. Avlöningsanslaget uppräknas alltså med 105 000 kronor och

uppföres med (250 000 + 105 000) 355 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens institut för

högre utbildning av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 3 400

2. Arvoden åt tillfälliga lärare m. m., förslagsvis 143 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 175 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 30 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 3 600

Summa kronor 355 000;

b) till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 355 000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960 115

99:o) Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 331—333), vilket innebär

en med 14 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens institut för högre utbildning

av sjuksköterskor: Omkostnader för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.

100 :o) Utbildning av viss sjukvårdspersonal. Kungl. Maj:t har (punkt 106,

s. 333—336) föreslagit riksdagen att till Utbildning av viss sjukvårdspersonal

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 kronor.

Något anslag med ifrågavarande rubrik finns ej uppfört i gällande riksstat.

För specialutbildning av barnsjuksköterskor har emellertid anvisats

ett förslagsanslag av 53 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt dels att för specialutbildning av barnsjuksköterskor

anvisas ett med 5 100 kronor till 58 100 kronor förhöjt belopp

dels ock att för vidareutbildning av laboratoriebiträden anvisas 26 000

kronor.

Kungl. Maj:t har den 10 april 1959 fastställt riktlinjer för vidareutbildning

av vissa laboratoriebiträden efter genomgången laborantskola. I enlighet

härmed kommer vidareutbildningen att bedrivas enligt tre linjer — den

kliniskt-kemiska, den bakteriologiska och den histologisk-patologiska linjen

— samt omfatta praktisk och teoretisk utbildning. Den praktiska utbildningen

förutsättes i allmänhet kunna äga rum vid de institutioner, som har

behov av laboratoriepersonal med viss påbyggnad efter laborantskolan, medan

den teoretiska undervisningen i regel avses skola anordnas vid särskilda

läskurser. Medicinalstyrelsen skall leda och samordna utbildningsverksamheten

samt fastställa normalplaner för den teoretiska undervisningen.

För nästkommande budgetår planerar medicinalstyrelsen för den statliga

sektorns del två läskurser för den bakteriologiska linjen samt en läskurs

för den histologisk-patologiska linjen. I den mån elever från den kommunala

sektorn deltager i kurserna förutsättes att bidrag till kostnaderna

lämnas av vederbörande huvudman. För statens del beräknar departementschefen

— med utgångspunkt från gällande normer för föreläsningsarvoden

-— kostnaderna för ifrågavarade läskurser till (10 000 + 13 000) 23 000

kronor. Beloppet anses böra anvisas under förevarande anslag.

För specialutbildning av barnsjuksköterskor har hittills funnits uppfört

ett särskilt anslag. Departementschefen föreslår nu, att medel för detta

ändamål i fortsättningen anvisas under förevarande anslag. Beträffande

kostnaderna härför beräknas för arvoden till speciallärare oförändrat belopp.

I övrigt bar departementschefen ingen erinran mot medicinalstyrel
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

sens beräkning av medelsbehovet, vilket innebär en höjning med 900 kronor.

För specialutbildning av barnsjuksköterskor beräknas alltså (53 000 +

900) 53 900 eller avrundat 54 000 kronor.

I enlighet med det anförda uppföres anslaget med 77 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att medel för specialutbildning av barnsjuksköterskor

och för vidareutbildning av vissa laboratoriebiträden anvisas under

ett anslag. Då även anslagsberäkningen kan av utskottet godtagas, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av viss sjukvårdspersonal

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

77 000 kronor.

101 :o) Utbildningskurser i arbetsterapi. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 107, s. 336 och 337), vilket innebär anordnande av en kurs i

sysselsättnings- och arbetsterapi för personal inom mentalsjukvården även

under nästa budgetår och en med 1 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser i arbetsterapi för

budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 27 000 kronor.

102 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 337 och 338), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 11 000 000 kronor.

*

103 :o) Bidrag till avlöningar åt distriktsbammorskor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 338 och 339), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 3 400 000 kronor.

104:o) Understödjande av dispensärverksamhet m. m. Kungl. Maj:t hal

(punkt 110, s. 339 och 340) föreslagit riksdagen att till Understödjande

av dispensärverksamhet m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 117

I gällande riksstat har till Understödjande av dispensärverksamhet uppförts

ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor. Vidare har under det i riksstaten

upptagna förslagsanslaget till Behandling av vissa lupuspatienter

från landsorten anvisats 13 000 kronor.

Anslaget till behandling av vissa lupuspatienter från landsorten avser

bidrag till en form av öppen tuberkulosvård. Med hänsyn härtill och till

den ringa medelsåtgången under senare budgetår föreslår departementschefen,

att kostnaderna för ifrågavarande ändamål fr. o. m. nästa budgetår

bestrides från förevarande anslag.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag bör för dispensärverksamheten

anvisas oförändrat belopp 1 500 000 kronor. Inom detta belopp torde

även rymmas det av styrelsen beräknade medelsbehovet för behandling

av vissa lupuspatienter, 5 000 kronor.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade sammanslagningen

av förslagsanslagen till Understödjande av dispensärverksamhet och

Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten. Då även anslagsberäkningen

kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understödjande av dispensärverksamhet

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor.

105 :o) Allmän skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 111, s. 341 och 342) föreslagit riksdagen att till Allmän

skärmbildsundersökning: Lokala undersökningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 560 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 530 000 kronor.

Allmänna skärmbildsundersökningar planeras under nästa budgetår äga

rum inom Östergötlands, Jönköpings, Kopparbergs, Blekinge, Jämtlands,

Skaraborgs och Norrbottens län. För dessa undersökningar samt för förekommande

undersökningar av patienter vid mentalsjukhusen och av värnpliktiga

räknar departementschefen med 13 eller oförändrat antal skärmbildspatruller.

Medelsbehovet beräknas till 560 000 kronor, innebärande en ökning med

30 000 kronor. Från huvudmännen inflytande bidrag anses liksom hittills

böra redovisas under anslaget i form av särskilda uppbördsmedel.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Allmän skärmbildsundersökning:

Lokala undersökningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 560 000 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

106:o) Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral.

Kungl. Maj:t har (punkt 112, s. 342—344) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad stat för medicinalstyrelsens

skärmbildscentral, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61,

dels ock till Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens skärmbildscentral

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 519 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.

Ett förslag av medicinalstyrelsen om inrättande av en ny tjänst som röntgentekniker

finner departementschefen sig icke kunna tillstyrka. Icke heller

förordar han uppflyttning av en röntgentekniker i Ae 12 till Ae 13.

För löneklassuppflyttningar och rörligt tillägg samt kompensation för

höjda folkpensionsavgifter m. m. beräknas en ökad medelsanvisning med

15 500 kronor.

Delposten till övriga expenser föreslås höjd med 3 300 kronor.

På grund av det anförda uppräknas anslaget med (15 500 + 3 300) 18 800

eller avrundat 19 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Jonsson i Strömsund väckt motion

(II: 220) har hemställts, att riksdagen till den personalorganisation medicinalstyrelsen

föreslagit anvisar 14 784 kronor ytterligare i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet finner inte skäl tillstyrka den i motionen 11:220 föreslagna

personal förstärkningen vid medicinalstyrelsens skärmbildscentral. Utskottet

biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 220

a) godkänna följande stat för medicinalstyrelsens skärmbildscentral,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Stat

A vlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie perso
-

nal, förslagsvis

413 000

68 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..........

3. Kompensation för höjda folkpensions
-

avgifter, förslagsvis .

8 000 489 500

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis

29 500

Summa kronor 519 000;

b) till Allmän skärmbildsundersökning: Medicinalstyrelsens

skärmbildscentral för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 519 000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 119

107 :o) Nyanskaffning av materiel för den statliga skärmbildsverksamheten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 345), vilket innebär

en med 150 000 kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av materiel för den

statliga skärmbildsverksamheten för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

108:o) Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 345—347), vilket

innebär en uppräkning av anslaget med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöningar m. m. inom

förebyggande mödra- och barnavård för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 6 900 000 kronor.

109:o) Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 115, s. 347 och 348), vilket innebär en med 100 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000

kronor.

110:o) Abortförebyggande åtgärder. Kungl. Maj :t har (punkt 116, s. 348—- 350) föreslagit riksdagen att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 315 000 kronor. Departementschefen

anför, att den abortförebyggande verksamheten under nästa

budgetår torde komma att bedrivas enligt oförändrade riktlinjer. Under år

1958 har 16 rådgivningsbyråer varit i verksamhet. Härutöver har en byrå

tillkommit under år 1959 och ytterligare en väntas bli godkänd under 1960.

För anordnande och upprätthållande av verksamheten vid dessa 18 byråer

beräknas omkring 160 000 kronor.

Anslagsposten för tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos kvinnor,

som besöker kurator, anses böra upptagas med oförändrat belopp,

120 000 kronor.

Kostnaderna för utförande av vissa graviditetsreaktioner uppskattas till

oförändrat 40 000 kronor.

I enlighet med det anförda upptages anslaget för nästa budgetår till

(160 000 + 120 000 + 40 000) 320 000 kronor, vilket innebär en ökning med

5 000 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

I en inom andra kammaren av herr Gustafsson i Borås väckt motion

(II: 342) har hemställts, att riksdagen måtte under elfte huvudtiteln Medicinalstyrelsen:

Abortförebyggande åtgärder höja anslaget med 105 000 kronor

avseende punkten 2, »Tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos

kvinnor som besöker kurator».

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Yrkandet i motionen II: 342 ansluter sig till vad medicinalstyrelsen

i sin anslagsframställning föreslagit beträffande anslagsposten till

tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos kvinnor som besöker kurator,

och den av motionären föreslagna medelsanvisningen motsvarar den

beräkningsnorm om 50 kronor per nyinskriven abortsökande som rekommenderats

av såväl 1950 års abortutredning som 1955 års familjerådgivningskommitté.

Utskottet anser för sin del, att abortfrågan är av sådan betydelse för

samhället, att den kräver stor uppmärksamhet. Motionärens uppfattning

om betydelsen av att tillgodose överhängande hjälpbehov hos kvinnor som

besöker kurator överensstämmer också med vad utskottet i tidigare sammanhang

anfört. Utskottet vill emellertid erinra om att förenämnda utredningsförslag

alltjämt är föremål för övervägande inom Kungl. Maj :ts kansli.

Bl. a. med hänsyn härtill är utskottet inte berett förorda en högre medelsanvisning

än den departementschefen förordat. Utskottet avstyrker sålunda

förevarande motionsyrkande.

Med godtagande av departementschefens beräkning av medelsbehovet

även under övriga anslagsposter hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen II: 342 till Abortförebyggande

åtgärder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

320 000 kronor.

lll:o) Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. Kungl. Maj:t har

(punkt 117, s. 350 och 351) föreslagit riksdagen att till Stipendier för blivande

distriktstandläkare m. fl. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 490 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen förordar, att medel beräknas för 250 stipendier om

2 000 kronor. För den händelse antalet ansökningar om stipendier för läsåret

1960/61 kommer att överstiga 250, bör dock hinder icke möta för Kungl.

Maj :t att medgiva utdelande av det ytterligare antal stipendier som må bliva

erforderligt. Då återbetalning av beviljade stipendiebelopp regelmässigt synes

förekomma i viss utsträckning, anses anslaget för nästa budgetår i en
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

121

lighet med medicinalstyrelsens förslag kunna upptagas med oförändrat

belopp, 490 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Stipendier för blivande distriktstandläkare

m. fl. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 490 000 kronor.

112:o) Bidrag till driften av folktandvården. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 118, s. 351 och 352), vilket innebär en med 300 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av folktandvården

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 500 000

kronor.

113 :o) Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 352 och 353), vilket innebär oförändrat

anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utrustning av polikliniker

för folktandvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

114:o) Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 353), vilket innebär anordnande även

under nästa budgetår av en utbildningskurs enligt f. n. gällande riktlinjer

samt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurs för vissa utländska

tandläkare för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 46 000 kronor.

115:o) Yrkesmedicinska centralen. Kungl. Maj:t har (punkt 121, s. 354

och 355) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

stat för yrkesmedicinska centralen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61, dels ock till Yrkesmedicinska centralen för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 227 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 217 000 kronor.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Departementschefen anmäler, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni

1959 de två sjukskötersketjänsterna vid centralen är placerade i Ae 9 under

förutsättning att innehavaren fullgjort minst två års sjukvårdstjänstgöring.

För materielkostnader m. m. beräknas oförändrat belopp. Under anslagsposten

till diverse utgifter tillstyrkes en höjning med 1 000 kronor.

Den automatiska utgiftsstegringen för rörligt tillägg och kompensation

för höjda folkpensionsavgifter m. m. föranleder en uppräkning av anslaget

med omkring 8 500 kronor.

På grund av det anförda uppräknas anslaget med 9 500 kronor och upptages

alltså till (217 000 + 9 500) 226 500 eller avrundat 227 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för yrkesmedicinska centralen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Stat

A vlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie perso
-

nal .............................. 156 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 26 000

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................ 3 000 185 000

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis...................... 42 000

Summa kronor 227 000;

b) till Yrkesmedicinska centralen för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 227 000 kronor.

116:o) Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 122, s. 355 och 356), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till forskningsverksamhet på

yrkesmedicinens område för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 50 000 kronor.

117 :o) Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 123, s. 356 och 357), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

123

att riksdagen må till Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 100 000 kronor.

118:o) Skyddsympning mot difteri. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 124, s. 358), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skyddsympning mot difteri för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.

119 :o) Skyddsympning mot polio. Kungl. Maj:t har (punkt 125, s. 358—

361) föreslagit riksdagen att till Skyddsympning mot polio för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 300 000 kronor.

Under våren 1959 torde enligt medicinalstyrelsens preliminära beräkningar

drygt en miljon barn och vuxna ha skyddsympats mot polio. En

tredje injektion till dessa kommer att ges i början av innevarande år. Antalet

ympade personer kan därmed uppskattas till cirka 2,2 miljoner.

Medicinalstyrelsen planerar vidare för våren 1960 grundläggande ympningar

av barn födda år 1958 och första halvåret 1959, av barn och vuxna,

för vilka tidigare möjligheter till ympning ej begagnats, av gravida kvinnor

samt av personer ur årsklasserna 1918—1932. Ytterligare cirka 1,3 miljoner

skulle därvid kunna erhålla ett grundläggande ympskydd mot polio.

Ymp ningen av barn och ungdomar födda år 1943 eller senare, av gravida

kvinnor och av värnpliktiga är helt kostnadsfri. Övriga erlägger avgift för

såväl själva ymp ningen som vaccinet, varvid förutsättes att ympningarna

organiseras så att lägsta möjliga avgifter kan uttagas.

Under budgetåret 1960/61 bör en tredje injektion ges åt dem som ympas

våren 1960. Vidare bör barn födda år 1959 och första halvåret 1960, tidigare

ej ympade barn och ungdomar ur årsklasserna 1944—1958 samt gravida

kvinnor erhålla grundläggande ympskydd. Dessa ympningar bör vara

avgiftsfria. Då härutöver ympningarna av vuxna personer bör fortsättas i

den takt vaccintillgången medger, kan ytterligare omkring 800 000 personer

beräknas erhålla ympskydd. Nuvarande principer för uttagande av avgifter

anses böra bibehållas.

Departementschefen förordar, att anslaget uppföres med i runt tal

1 000 000 kronor, vilket innebär en sänkning med 300 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Skyddsympning mot polio för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

120 :o) Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård. Kungl. Maj:t har

(punkt 126, s. 362—365) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för

allmän hälso- och sjukvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp. Medicinalstyrelsen

har hemställt dels att för vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård

anvisas oförändrat 100 000 kronor, dels ock att för informationsverksamhet

rörande gifter anvisas 20 000 kronor.

Departementschefen anför, att årligen inträffar särskilt bland barnen ett

stort antal förgiftningsfall och tillbud härtill, som i regel förorsakas av

förekommande tekniska preparat och läkemedel. Vid dylika förgiftningsfall

är ofta en snabb behandling nödvändig för att hindra en kanske livshotande

skada. Läkare i allmänhet har emellertid ofta icke kännedom om

vare sig preparatets innehåll och giftverkan eller den lämpligaste behandlingsmetoden.

I syfte att vid behov kunna lämna svar på dylika spörsmål har

genom samarbete mellan vissa institutioner och enskilda samt med visst

bidrag från Röda korset grunden lagts till en informationscentral för gifter

vid karolinska sjukhusets barnklinik. Utan ett kontinuerligt ekonomiskt

stöd torde arbetet vid centralen — som avser registrering av preparat och

jourtjänst för svar på förfrågningar — icke i längden kunna fortsättas.

Starka skäl synes därför tala för att staten i fortsättningen svarar för kostnaderna

för verksamheten. Departementschefen förordar därför, att i enlighet

med medicinalstyrelsens förslag 20 000 kronor anvisas för ändamålet.

Beloppet bör bestridas från förevarande anslag. Informationscentralen anses

tills vidare böra anknytas till karolinska sjukhuset.

För anslagets disposition föreslås i övrigt gälla oförändrade villkor. Med

hänsyn härtill och till de ovissa förutsättningar, som påverkar medelsbehovet,

föreslås, att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Vissa kostnader för allmän hälsooch

sjukvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

121 :o) Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens intresse. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, s. 365), vilket innebär oförändrat

anslag, hemställer utskottet,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

125

att riksdagen må till Ersättning vid vissa ingripanden i

hälsovårdens intresse för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

122:o) Ambulans- och räddningsflygtjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 128,

s. 365—372) föreslagit riksdagen att till Ambulans- och räddningsflygtjänst

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.

Ambulans- och räddningsflygtjänsten bedrives under innevarande budgetår

enligt oförändrade riktlinjer. Luftfartsstyrelsen har sålunda träffat

avtal med aktiebolaget Lapplandsflyg om helikopterberedskap året runt för

Norrbottens län, med Östermans aero aktiebolag om viss jourtjänst med

helikopter för landet i övrigt — huvudsakligen Stockholmsområdet — samt

med firma Jämtlands aero om jourtjänst med konventionella plan för Jämtlands

län. I detta sammanhang anmäler departementschefen, att det flygplan,

som varit stationerat vid flygflottiljen i Jämtland för ambulans- och räddningsflygtjänstens

räkning och som de senaste åren varit reservställt, numera

har överlåtits till Jämtlands aero för användning bl. a. vid ambulansoch

räddningsflygningar. Med berörda flygföretag överenskomna ersättningar

överensstämmer i stort sett med tidigare gällande avtal. Den fasta

ersättningen till Jämtlands aero har dock höjts.

En permanent helikopterberedskap i Västerbottens län skulle vara av

värde särskilt för de inre delarna av länet, där befolkningen lever mycket

isolerat med långa avstånd till sjukhus och med tidvis helt of arbara vägar.

Helikoptern skulle även kunna bli till nytta för östersundsområdet. På anförda

skäl tillstyrkes därför, att en fast helikopterstation inrättas för

länet. Stationeringsorten bör tills vidare vara Storuman, där möjlighet finns

att anordna hangar, men helikoptern bör givetvis vid behov kunna placeras

även på annan ort. Luftfartsstyrelsen föreslås erhålla i uppdrag att inleda

förhandlingar med lämpligt flygföretag om anordnande av helikopterstationen.

Kostnaderna för verksamheten för nästa budgetår uppskattas till

avrundat 185 000 kronor.

Luftfartsstyrelsen har vidare föreslagit, att konventionella flygplan skall,

där så visar sig lämpligt, kunna insättas i stället för helikopter av vederbörande

flygföretag. Då detta synes kunna innebära fördelar ur både ekonomiska

och andra synpunkter, tillstyrker departementschefen förslaget.

Styrelsen har vidare föreslagit vissa ändringar i hittills tillämpade principer

för verksamheten. Sålunda föreslås att svensk medborgare, som råkat

i en nödsituation inom något av övriga nordiska länder, skall kunna erhålla

flygtransport till exempelvis svenskt sjukhus. Detta förslag tillstyrkes.

Därvid förulsätles, att dylik flygtransport sker i överensstämmelse med de

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

för ambulans- och räddningsflygningar inom Sverige eljest givna föreskrifterna.

Förslaget att använda ambulans- och räddningsflygorganisationen vid

vissa hemtransporter från sjukhus finner departementschefen mera tveksamt.

Det är emellertid uppenbart att starka humanitära skäl kan tala för

att använda flygtransport för hemsändande av patient från sjukhus. Förutsättning

härför bör givetvis vara att enligt läkares bedömande annat transportmedel

med hänsyn till patientens tillstånd icke kan användas. Under

villkor att flygtransporter av ifrågavarande slag kommer att ske endast i

undantagsfall tillstyrkes även detta förslag. Liksom beträffande ambulansoch

räddningsflygtjänsten i övrigt anser departementschefen rimligt, att

kostnaderna även för nämnda transporter stannar på statsverket.

Därest riksdagen ej har någon erinran däremot föreslås förenämnda ändrade

grunder för verksamheten få tillämpas redan fr. o. m. ingången av

år 1959.

I enlighet med det anförda och då styrelsens beräkningar av medelsbehovet

i huvudsak godtages beräknas kostnaderna för verksamheten fölnästa

budgetår till för helikopterverksamheten i Västerbottens och Norrbottens

län 185 000 resp. 190 000 kronor, för dylik verksamhet i Stockholmsområdet

och landet i övrigt 175 000 kronor samt för annan flygverksamhet

100 000 kronor.

Anslaget upptages alltså till 650 000 kronor, vilket innebär en höjning

med 200 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att en permanent helikopterberedskap, i enlighet

med det utredningsförslag som framlades redan år 1957, nu genomföres i

Västerbottens län. Mot det av departementschefen beräknade medelsbehovet

härför har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Enligt de av statsmakterna år 1958 angivna förutsättningarna skall ambulans-

och räddningsflygtjänsten avse verksamhet inom riket. Härutinnan

har departementschefen föreslagit vissa modifikationer, innebärande

att svensk medborgare, som råkat i en nödsituation inom något av övriga

nordiska länder, skall kunna erhålla flygtransport till exempelvis svenskt

sjukhus och att organisationen även skall kunna användas vid vissa hemtransporter

från sjukhus. Utskottet, som i likhet med departementschefen

förutsätter, att transporter av sistnämnda slag kommer att ske endast undantagsvis,

anser sig böra tillstyrka även dessa förslag.

Enligt vad utskottet inhämtat har de föreslagna förändringarna i bestämmelserna

aktualiserats genom två år 1959 inträffade, särskilt ömmande

fall, avseende kostnadsersättningar om sammanlagt omkring 3 000

kronor. Med hänsyn härtill vill utskottet inte motsätta sig, att de ändrade

grunderna för verksamheten får tillämpas redan från och med ingången

av år 1959.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

127

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har inte givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ambulans- och räddningsflygtjånst

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 650 000

kronor.

123:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 129, s. 372—374) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Centrala

sjukvårdsberedningen: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 428 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 393 000 kronor.

Det är departementschefens avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att låta verkställa

utredning rörande centrala sjukvårdsberedningens organisation och

arbetsuppgifter. I avvaktan på resultatet härav anser departementschefen

emellertid nödvändigt, att beredningen redan nu erhåller viss personalförstärkning

för att kunna utföra vissa angelägna arbetsuppgifter och föreslår

därför anvisande av 25 000 kronor för anställning av tillfällig arbetskraft.

Den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar, rörligt

tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter m. m. föranleder

en uppräkning med omkring 10 000 kronor.

Avlöningsanslaget höjes alltså med 35 000 kronor.

Utskottet har i förevarande sammanhang jämväl till behandling förehaft

den redogörelse angående finansieringen av centrala sjukvårdsberedningens

verksamhet, som riksdagens år 1959 församlade revisorer lämnat under

§ 38 i sin berättelse. I samband med sin redogörelse har revisorerna

gjort följande uttalande.

År 1943 ersattes två tidigare på sjukvårdsområdet sysselsatta rationaliseringsorgan,

sjukhusens standardiseringskommitté och centrala sjukhusarkivet,

av centrala sjukvårdsberedningen. Denna har under sin hittillsvarande

verksamhet blivit ett allt betydelsefullare serviceorgan för sjukvårdshuvudmännen;

därom vittnar bl. a. den ökande omfattning i vilken

dessa anlitat beredningen. Dess arbete har i själva verket vuxit i sådan

grad, att vissa svårigheter numera föreligga att bemästra arbetsbördan

inom ramen för den nuvarande organisationen. Sjukvårdsberedningen har

därför i en den 7 april 1959 dagtecknad skrivelse till Kungl. Maj :t hemställt,

att en särskild utredning skall tillsättas i syfte att verkställa en översyn

av beredningens uppgifter och organisation. Framställningen är, såvitt

revisorerna ha sig bekant, beroende på Kungl. Maj :ts prövning.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Då revisorerna för sin del ansett sig böra behandla centrala sjukvårdsberedningen,

ha revisorerna icke funnit det påkallat att ingå på sådana

spörsmål som äga samband med den nyss omnämnda skrivelsen. Revisorerna

vilja i stället aktualisera en annan betydelsefull fråga, nämligen på

vad sätt kostnaderna för beredningen skola bestridas.

Som av den föregående redogörelsen framgår uppgingo de å riksstaten

för senaste budgetår redovisade kostnaderna för centrala sjukvårdsberedningen

till i runt tal 400 000 kronor, vilket innebär att praktiskt taget samtliga

utgifter för ifrågavarande verksamhet bestritts av statsmedel. Det är

emellertid att märka, att sjukvårdsberedningens avdelningar till alldeles

övervägande del tagas i anspråk av andra sjukvårdshuvudmän än staten.

Enligt tidigare lämnade uppgifter utnyttjas således planläggningsavdelningens

kapacitet till i runt tal 75 procent av landsting och städer utom

landsting; motsvarande tal för materielavdelningens standardiseringsverksamhet

är 90. Arbetsstudieavdelningen har under senaste budgetår till 37

procent utnyttjats av statsverket, som till 77 procent täckt lönekostnaderna

för avdelningens personal.

Det är naturligt att det råder ett intimt samarbete mellan staten och

övriga sjukvårdshuvudmän för lösande av sjukvårdsfrågorna. Inrättandet

av centrala sjukvårdsberedningen som ett gemensamt serviceorgan får också

ses som ett uttryck för detta samarbete. En konsekvens härav bör emellertid

vara — såsom bl. a. statskontoret förutsatte vid beredningens tillkomst —•

att utgifterna för centrala sjukvårdsberedningen böra bäras av de olika

huvudmännen med hänsyn till den omfattning i vilken de utnyttja beredningens

kapacitet. Beredningen bör med andra ord få full ersättning för utfört

arbete och därigenom bli självbärande. Till grund för debiteringen bör

ligga en särskild taxa, uppbyggd på sådant sätt att vederbörande i första

hand har att betala de direkta utlägg som förorsakats av respektive uppdrag.

Sådana direkta omkostnader äro — förutom lön åt den personal som arbetar

med uppdragen — utgifter för resor, expenser och utrustning. Beredningen

har emellertid också indirekta utgifter, såsom administrationskostnader

in. m. Dessutom har statsverket indirekta omkostnader som icke föras på

beredningens anslag, såsom lokalhyra och pensionskostnader. Samtliga nu

nämnda utgifter böra täckas genom den ifrågavarande taxan. Därest revisorernas

här skisserade förslag genomföres, böra på riksstaten i fortsättningen

för sjukvårdsberedningen — som av praktiska skäl lämpligen bör behålla

ställningen som ett statligt organ — upptagas anslag med endast formella

belopp. Alternativt kan tänkas att till beredningen inflytande inkomster bokföras

på särskild titel under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet».

Revisorerna föreslår på grund av vad sålunda anförts, att den här aktualiserade

frågan snarast upptages till närmare prövning, varvid exempelvis

statens sakrevision bör erhålla i uppdrag att framlägga förslag till lämplig

taxa.

över riksdagens revisorers förslag har yttranden avgivits av statskontoret,

statens sakrevision, medicinalstyrelsen, centrala sjukvårdsberedningen,

Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet, vilka

samtliga tillstyrkt eller lämnat revisorernas förslag om utredning utan

erinran.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

129

Utskottet vill erinra om att den av departementschefen i statsverkspropositionen

för utskickade utredningen rörande centrala sjukvårdsberedningens

organisation och arbetsuppgifter numera kommit till stånd. Av departementschefens

anförande till statsrådsprotokollet för den 11 mars 1960 inhämtas

bl. a. att avsikten är att utredningen även skall upptaga frågan om

finansieringen av centrala sjukvårdsberedningens verksamhet till närmare

behandling. Då de för utredningen meddelade direktiven i allt väsentligt

synes tillgodose syftet med revisorernas förslag, torde detta inte böra föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot att centrala sjukvårdsberedningen

i avvaktan på utredningens resultat beredes ökade möjligheter

att anlita extra arbetskraft, får med godtagande av departementschefens

anslagsberäkning hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för centrala sjukvårdsberedningen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 93 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 242 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 53 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 6 000

Summa kronor 428 000;

b) till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 428 000 kronor;

II. att riksdagens revisorers förevarande förslag med

hänsyn till vad i ärendet förekommit icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

124:o) Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 130, s. 374), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 41 000 kronor.

125 :o) Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. Kungl. Maj:t har

(punkt 131, s. 375 och 376) föreslagit riksdagen att till Bidrag till psykisk

barna- och ungdomsvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.

9 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kronor.

Med anledning av mentalsjukvårdsdelegationens båda betänkanden angående

psykisk barna- och ungdomsvård resp. behandlingshem och mentalsjukhem

för barn och ungdomar (SOU 1957: 40 resp. 1958: 20) har Kungl.

Maj:t den 30 juni 1959 beslutat till medicinalstyrelsen överlämna en inom

inrikesdepartementet upprättad promemoria, som skall tjäna till ledning

vid den fortsatta utbyggnaden av den framtida organisationen av den psykiska

barna- och ungdomsvården. Med ett ställningstagande till frågan om

ändrade bestämmelser angående statsbidrag till vårdgrenen har dock befunnits

tills vidare få anstå.

I promemorian understrykes angelägenheten av att särskilda barn- och

ungdomspsykiatriska lasarettsavdelningar med tillhörande centraler snarast

möjligt inrättas. Den öppna vården bör bedrivas vid centraler och filialer.

Organisationen bör vidare snarast möjligt kompletteras med behandlingshem

av olika typer, övervägande skäl talar därvid för att hemmen

organiseras såsom sjukvårdsanstalter och såväl administrativt som lokalt

nära anslutes till de övriga enheterna inom vårdgrenen. Behandlingshem

torde naturligen i första hand tillkomma i anslutning till de barn- och

ungdomspsykiatriska lasarettsavdelningarna, men hinder bör ej föreligga

att i mån av behov anordna dylika hem även i anslutning till fristående

centraler. Utbyggnaden av vårdgrenen måste på grund av personalbristen

ske successivt allt eftersom huvudmännens resurser gör en utbyggnad möjlig.

Med hänsyn till det anförda samt till vad medicinalstyrelsen uttalat om

den fortgående utbyggnaden i övrigt av den psykiska barna- och ungdomsvården

ävensom till belastningen förordar departementschefen, att anslaget

uppräknas med 250 000 kronor och alltså uppföres med 700 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.

126:o) Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 132, s. 376 och 377) föreslagit riksdagen att till Kostnader för sjukvård

m. m. åt vissa utlänningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 30 januari, den 30 april, den 28

maj och den 30 september 1959 har under år 1959 mottagits omkring 75

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr li år 1960

131

tuberkulossjuka flyktingar i Sverige för vård och varaktig vistelse här.

Av dessa flyktingar var 48 ungerska flyktingar från läger i Österrike, 8

flyktingar från läger i Grekland och 17 jugoslaviska flyktingar från läger i

Österrike. Även flyktingarnas anhöriga har om möjligt överförts hit. Omkring

40 flyktingar vårdades i december 1959 på sanatorium. Av dessa

härrörde sig emellertid en del från tidigare överföringar. Vidare befann

sig omkring 25 flyktingar på konvalescenthem. De friskskrivna flyktingarna

har arbetsplacerats eller vistas i avvaktan härpå vid arbetsmarknadsstyrelsens

förläggningar.

Departementschefen förordar att uppkommande vårdkostnader för samtliga

omförmälda flyktingar även under nästa budgetår bestrides från förevarande

anslag och förutsätter vidare, att Kungl. Maj :t i enlighet med hittills

tillämpade principer även i fortsättningen skall kunna besluta om överförande

till Sverige av sjuka flyktingar och deras anhöriga.

Medelsanvisningen för ändamålet uppskattas till oförändrat belopp,

1 500 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att förevarande anslag

uppföres med 1 500 000 kronor. Utskottet anser även, att Kungl. Maj :t

i enlighet med hittills gällande principer också i fortsättningen, såsom departementschefen

förutsatt, bör äga befogenhet att besluta om överförande

till Sverige av sjuka flyktingar och deras anhöriga. Särskilt mot bakgrunden

av det betydande anslagsöverskridandet under föregående budgetår vill

utskottet emellertid framhålla angelägenheten av att verksamheten tills

vidare så planeras, att belastningen på anslaget, därest något oförutsett

inte inträffar, i varje fall i stort sett kan beräknas hålla sig inom den av utskottet

godkända ramen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för sjukvård m. m. åt

vissa utlänningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor.

127 :o) Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare.

Kungl. Maj :t har (punkt 133, s. 378—380) föreslagit riksdagen att till Kostnader

för överförande till Sverige av vissa utländska läkare för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1958 har under år 1959

omkring 25 österrikiska läkare kommit till Sverige för tjänstgöring inom

svensk sjukvård. Ytterligare ett 10-tal kan väntas hit i början av innevarande

år. I enlighet med medicinalstyrelsens förslag bör kurser i svenska

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

medicinalförfattningar anordnas för dessa och övriga utländska läkare,

vilka ej genomgått dylik kurs. Antalet kurser bör vara tre och omfatta en

månad vardera. Kurskostnaderna beräknas till omkring 15 000 kronor. De

österrikiska läkarna bör vid genomgång av dylik kurs i enlighet med

träffad överenskommelse erhålla fritt uppehälle. Härför torde böra anvisas

omkring 16 000 kronor.

För anordnande av en särskild kurs i svenska språket för de eventuella

icke svensktalande medicine studerande och läkare, som mottages för viss

kliniskt utbildning, föreslår departementschefen, att cirka 4 000 kronor

anvisas. Även dessa bör erhålla fritt uppehälle under kurstiden enligt samma

principer, som gäller för de österrikiska läkarna. För ändamålet beräknas

16 000 kronor.

Under innevarande budgetår planeras en särskild kurs i socialmedicin

och svenska medicinalförfattningar för de utländska läkare, som önskar

ägna sig åt provinsialläkarbanan. Med hänsyn till det stora behovet av

provinsialläkare tillstyrkes medicinalstyrelsens förslag om anordnande

under nästa budgetår av två dylika kurser för utländska läkare. Deltagarna

bör äga rätt till stipendier enligt samma grunder, som gäller för innevarande

års kurs. Den återbetalningsskyldighet, som därvid för visst fall

föreskrivits, bör beträffande österrikisk läkare ej gälla i fråga om den

kursmånad som avser genomgång av svenska medicinalförfattningar. För

anordnande av kurserna och för stipendier beräknas (50 000 + 180 000)

230 000 kronor.

Sammanlagt upptages alltså anslaget till 281 000 eller avrundat 280 000

kronor, vilket innebär en ökning med 155 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Kostnader för överförande till Sverige

av vissa utländska läkare för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 280 000 kronor.

överståthållarämbetet och landsstaten

Inledningsvis erinrar departementschefen om den av 1959 års riksdag

beslutade omorganisationen av civilförsvaret (proposition nr 114/1959)

innefattande bl. a. principbeslut om att inrätta en ny organisation för civilförsvarets

administration i länen. Den lokala civilförsvarsmyndigheten

skulle befrias från nuvarande ansvar för civilförsvarets administrativa

uPPåi^er i fred och uppgifterna i stället överflyttas till en inom varje länsstyrelse

för ändamålet förstärkt civilförsvarssektion. Den nya organisationen

avsågs träda i kraft den 1 juli 1960.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

133

Den sålunda i princip beslutade omorganisationen, som grundar sig på

vissa av 1953 års civilförsvar sutredning och statens organisationsnämnd

framlagda förslag, möjliggör en rationalisering och effektivisering av civilförsvarets

administration, varjämte kostnadsbesparingar kan göras. Den

vid civilförsvaret i länen sysselsatta personalen uppgick vid tiden för organisationsnämndens

utredning till 882 personer, varav 280 vid överståthållarämbetet

och länsstyrelserna samt 602 inom den lokala administrationen

i civilförsvarsområdena. Av de anställda tjänstgjorde 589 personer på heltid.

Den nya organisationen beräknas omfatta 416 tjänster.

Omorganisationen innebär, att de nuvarande civilförsvarssektionerna

ulbygges. Även länsstyrelsen i Gotlands län, där särskild civilförsvarssektion

f. n. icke finnes, tillföres administrationspersonal för civilförsvaret. För

administrationen av civilförsvaret m. in. i Stockholms stad och Stockholms

län upprättas en gemensam organisation, vars personal upptages på överståthållarämbetets

stat.

Chef för civilförsvarssektionen skall alltjämt vara en civilförsvarsdirektör

med uppgift att leda, samordna och övervaka sektionens arbete. Under

denne uppdelas sektionen normalt på fyra detaljer och en expedition, nämligen

organisationsdetalj, personal- och utbildningsdetalj, teknisk detalj,

förrådsdetalj samt expedition med skrivcentral. Genom uppdelningen på

skilda detaljer fördelas sektionens huvudfunktioner — krigsplanläggning

och mobiliseringsförberedelser, personal- och utbildningsadministration,

övervakning av skyddsrums utförande samt förrådsverksamhet — på sådant

sätt, att en klar gränsdragning mellan arbetsuppgifterna erhålles.

På organisationsdetaljen skall ankomma att utföra krigsplanläggningen

av civilförsvarets förebyggande och skadeavhjälpande verksamhet, att iordningställa

erforderliga mobiliseringshandlingar, att övervaka och kontrollera

att verkskydden fullgör sina åligganden, att planlägga och medverka

vid spel och övningar, att bereda ärenden angående förfogande för civilförsvarsändamål

m. m. I uppgifterna ingår bl. a. övervakning av att mobiliseringsberedskapen

hålles på hög nivå, att ledningscentraler och övriga

civilförsvarsanläggningar samt förbindelsenät befinner sig i funktionsdugligt

skick samt att civilförsvarsbefäl och civilförsvarsenheter är trimmade

för sina krigsuppgifter. Som ett komplement till spel- och övningsverksamheten

skall kontakter i form av konferenser uppehållas i erforderlig utsträckning

med civilförsvarschefer och högre befäl i organisationen. Information

i civilförsvarets angelägenheter skall även lämnas till frivilliga beredskapsorganisationer

samt föreningar och sammanslutningar.

Planeringen av länsstyrelsernas krigsorganisation och arbetet med att

planlägga och förbereda en omställning av länsstyrelsen till krigsorganisation

utföres i princip av resp. sektioner. På grund av civilförsvarssektionens

allmänna inriktning på krigsplanläggningsarbete anses emellertid denna

sektion vara väl lämpad att biträda övriga sektioner med deras planläggningsarbete.

Personal- och utbildningsdetaljen skall utlaga, inskriva och registrera

civil försvarspersonal samt planlägga erforderliga pcrsonalregislcrs upptryckning

vid beredskap. Registrering av den inskrivna personalen avses

skola ske med hjälp av adresseringsmaskinanläggningar och register föras

över såväl det allmänna civilförsvarets som verkskyddens personal. Den

lokala utbildningen av det allmänna civilförsvarets och verkskyddens personal

skall administreras av personal- och utbildningsdetaljen. Detaljen

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

förutsattes utöva tillsyn i administrativt hänseende av pågående utbildningskurser

men däremot icke någon pedagogisk tillsyn, vilken skall ankomma

på den centrala civilförsvarsskolan med dess utbildningsorganisation.

Å detaljen handlägges slutligen frågor om anstånd och inskrivning.

Tekniska detaljen skall biträda vid planläggningen av allmänna skyddsrum

samt bereda ärenden angående dispenser från gällande skyddsrumsoch

byggnadsbestämmelser, nyttjande av skyddsrum under fred, statsbidrag

till skyddsrum m. in. Detaljen skall utöva den direkta övervakningen

beträffande utförande, underhåll och skötsel av allmänna skyddsrum, radionät,

alarmeringsnät och andra elektro- och teletekniska anläggningar för

civilförsvaret m. in. Stickprovsvis skall detaljen öva tillsyn över utförande,

underhåll och skötsel av enskilda skyddsrumsanläggningar. Behandling

av ärenden angående samhällsplanering, stadsanalyser för civilförsvarsändamål

är ytterligare exempel på tekniska detaljens uppgifter.

Förrådsdetaljen skall svara för civilförsvarsmaterielens förvaring och

vård samt för redovisning av denna materiel ävensom biträda organisationsdetaljen

vid planläggning av materielens utlämning vid beredskap

eller krig.

Beträffande vissa län har arbetsuppgifterna bedömts inte vara av den

omfattning, att nämnda detaljindelning är lämplig eller behövlig. Sålunda

avses organisations- samt personal- och utbildningsdetaljerna inom Uppsala,

Kronobergs, Blekinge, Hallands och Västerbottens län skola sammanföras

till en detalj. Inom Gotlands och Jämtlands län anses någon detaljindelning

icke böra komma i fråga.

I förenämnda proposition framhölls, att den närmare utformningen av

den nya organisationen måste bli beroende av de särskilda förhållandena

i de olika länen. Bland annat borde i samband med anslagsäskandena för

den nya organisationen prövas, om några principiella avsteg från organisalionsnämndens

förslag kunde behöva göras, framför allt med avseende på

våra största städer. Det ansågs också lämpligt att vid samma tillfälle överväga

möjligheten att i stället för civilförsvarssektionen inrätta en försvarssektion

i länsstyrelserna, avsedd för alla grenar av det civila försvaret.

Förslag till personalorganisation i enlighet med det av riksdagen fattade

principbeslutet om civilförsvarets administration i länen framlägges i det

följande under överståthållarämbetets och länsstyrelsernas avlöningsanslag.

Därvid upptas till behandling jämväl de nyss berörda frågorna om eventuella

principiella avvikelser från organisationsnämndens förslag samt möjligheterna

att i samband med civilförsvarets omorganisation inrätta försvarssektioner

vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

128:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 134,

s. 383—393) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för överståthållarämbetet samt de

åtgärder i övrigt, vilka erfordras i anledning av vad departementschefen

föreslagit, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

överståthållarämbetet, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61,

dels ock till överståthållarämbetet: Avlöningar för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 8 358 000 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

135

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 685 000 kronor.

Administrationen av civilförsvaret i länen ankommer f. n. på länsstyrelserna

och de lokala civilförsvarsbyråerna i civilförsvarsområdena. Genom

den av förra årets riksdag beslutade omorganisationen av civilförsvaret

(proposition nr 114/1959) kommer administrations- och planläggningsarbetet

att i princip koncentreras till länsinstansen. Härigenom blir det möjligt

att dels rationalisera och effektivisera verksamheten dels vinna kostnadsbesparingar

i förhållande till den hittillsvarande ordningen.

Som framhölls i nämnda proposition måste emellertid den nya organisationen

utformas efter de särskilda förhållandena i de olika länen. I särskild

grad gör sig denna synpunkt gällande i fråga om Stockholm och

Stockholms län. 1953 års civilförsvarsutredning och statens organisationsnämnd

liksom — ehuru med utgångspunkt från en annan organisationsform

— även överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län har

ansett, att man för dessa områden bör tillskapa en gemensam organisation

för administrationen av civilförsvaret. Denna uppfattning grundas bl. a. på

det förhållandet, att de båda myndigheterna sannolikt kommer att ha en

gemensam organisation i krig, varför planläggningen bör samordnas hos

en och samma myndighet i fred. En dylik samordning har även rent praktiska

fördelar med avseende på arbetets bedrivande.

Enligt överståthållarämbetets och länsstyrelsens mening bör den gemensamma

organisationen lämpligen avse icke endast det egentliga civilförsvaret

utan jämväl övriga grenar av det civila försvaret, såsom hälso- och sjukvård,

psykologiskt försvar, polisiär beredskap, ekonomisk försvarsberedskap

och trafikplanläggning.

För egen del har departementschefen bibringats den uppfattningen, att

bestämda fördelar står att vinna med en gemensam organisation i fred för

administrationen och planläggningen av civilförsvaret i Stockholm och Stockholms

län.

Vad gäller frågan om lämplig organisation för handläggningen vid länsstyrelserna

av försvarsärenden, som icke tillhör det egentliga civilförsvaret,

samt samordningen mellan dessa ärenden och civilförsvarsärenden är

avsikten att föranstalta om en särskild organisationsundersökning. Det synes

departementschefen emellertid föreligga ett starkt intresse av att överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Stockholms län beredes möjlighet att

redan vid omorganisationen av civilförsvaret från den 1 juli 1960 på försök

få pröva eu organisation, som omspänner både civilförsvaret och det

civila försvaret i övrigt. Enär planläggningen avser såväl överståthållarämbetets

som länsstyrelsens befogenhetsområden, föreligger särskilda krav på

att planläggningen för hela det civila försvaret samordnas på ett tillfredsställande

sätt och att betryggande förutsättningar för en sådan samordning

tillskapas.

Departementschefen förordar sålunda med hänsyn till de fördelar, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

härigenom står att vinna, att en gemensam administration upprättas för

överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län och att denna

organisation skall handlägga såväl civilförsvarsärenden som övriga förekommande

försvarsärenden. Såsom civilförsvarsutredningen och organisationsnämnden

föreslagit bör organisationen i sin helhet infogas i överståthållarämbetet

och upptagas på denna myndighets stat. Departementschefen

finner tillräckliga skäl icke föreligga för att i fredstid bibehålla den

lokala civilförsvarsmyndigheten i Stockholm.

I fråga om själva personalorganisationen ansluter sig departementschefen

i vad avser civilförsvarsärendenas handläggning i huvudsak till organisationsnämndens

beräkningar.

Som en följd av att uppgifterna enligt vad som nyss föreslagits utvidgas

till att avse samtliga civila försvarsärenden, finner departementschefen

ofrånkomligt, att organisationen förstärkes på sådant sätt, att ledningen

och samordningen av verksamheten tryggas. Detta anses särskilt angeläget

med hänsyn till uppgifternas omfattning och planläggningens komplicerade

natur inom Stor-Stockholm såväl med avseende på utrymningsplanläggningen

och förberedelserna för skadeavhjälpande verksamhet som beträffande

det civila försvarets planläggning i övrigt. Departementschefen

föreslår därför, att medel anvisas för anställandet av en kvalificerad befattningshavare

med uppgift att samordna planeringen av det totala civila

försvaret inom Stockholm och Stockholms län. Befattningshavaren i fråga

skall vara föredragande inför de båda länsmyndigheterna i ärenden av principiell

natur samt allt efter omständigheterna kunna anförtros ledningen

av bestämda delar av verksamhetsområdet. I enlighet med överståthållarämbetets

och länsstyrelsens uppfattning finner departementschefen en sådan

samordning erforderlig för att betryggande tillgodose den civila försvarsberedskapen

inom Stockholms stad och län. Befattningshavaren i fråga

föreslås placerad i lönegraden Bg 1.

Det föreslås att i stället för 1 tjänst som förste byråingenjör i 21: a, 2

tjänster som assistent i 17:e, 1 tjänst som biträdande förrådsvaltare i 12:e

och 2 tjänster som kontorist i 9:e lönegraden samt 2 tjänster som kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång upptages 1 tjänst som civilförsvarsingenjör

och 1 tjänst som förste kanslist i 19:e, 1 tjänst som kanslist i 15:e,

1 tjänst som förman och 1 tjänst som kansliskrivare i 10:e samt 3 tjänster

som kanslibiträde i 7:e lönegraden.

Med hänsyn till att den förenämnda organisationsundersökningen rörande

handläggningen av försvarsärenden, som icke tillhör det egentliga civilförsvaret,

bör omfatta även Stockholm och Stockholms län anser departementschefen

sig icke nu böra framlägga förslag till personalorganisation i

denna del. Det förutsättes att den personal, som f. n. finns för handläggning

av försvarsärenden vid överståthållarämbetet, bibehålies tills vidare och att

viss personal hos länsstyrelsen i Stockholms län liksom hittills kan frigöras

för ifrågavarande arbetsuppgifter.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

137

Beträffande anställningsformen för personalen finner departementschefen

icke skäl föreslå annan ändring i organisationsnämndens förslag än att

civilförsvarsdirektörstjänsten upptages såsom extra ordinarie i Be 1 samt

att kanslister och förste kanslister erhåller ordinarie anställning. Den nuvarande

befattningen som civilförsvarschef i Stockholm, vilken är uppförd

som förordnandetjänst i Bp 1, torde till följd härav böra föras å övergångsstat

samt redovisas å överståthållarämbetets personalförteckning. Tjänsten

i Be 1 avses icke skola uppehållas så länge tjänsten i Bp 1 är besatt.

I överensstämmelse med det förut anförda föreslås, att vid överståthållarämbetets

kansliavdelningar inrättas 1 civilförsvarsdirektörstjänst i

Be 1, 1 biträdande civilförsvarsdirektörstjänst i Ae 24, 1 förste civilförsvarsingenjörstjänst

i Ae 23, 4 civilförsvarsinspektörstjänster i Ae 21, 1 civilförsvarsingenjörstjänst

i Ae 19, 2 förste kanslisttjänster i Ao 19, 1 förrådsförvaltartjänst

i Ae 17, 2 ingenjörstjänster i Ae 17, 6 kanslisttjänster i Ao 15,

3 kanslisttjänster i reglerad befordringsgång, 1 förmanstjänst i Ae 10, 1

kansliskrivartjänst i Ae 10, 2 kontoristtjänster i Ae 9, 8 kanslibiträdestjänster

i Ae 7, 1 expeditionsvaktstjänst i Ae 7 samt 13 kontorsbiträdestjänster

och 1 telefonisttjänst i reglerad befordringsgång, d. v. s. sammanlagt 49

tjänster. Vidare bör medel beräknas för 1 befattningshavare i lönegraden

Bg 1. Detta förslag innebär en icke obetydlig minskning av den nuvarande

organisationen, som i den lokala instansen f. n. omfattar 76 personer.

Vederbörande personalorganisation har efter överläggningar i civildepartementet

om lönesättningen för de här föreslagna tjänsterna för civilförsvarets

administration förklarat sig icke ha någon erinran mot det framlagda

förslaget.

Beträffande den närmare utformningen av organisationen hänvisas till

statsrådsprotokollet (s. 426).

Departementschefen understryker att de gjorda personalberäkningarna

delvis är att anse som preliminära, varför en översyn av personalbehovet

kan behöva ske, sedan organisationen fungerat så lång tid, att säkra erfarenheter

av densamma erhållits.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser

och vidtaga de åtgärder i övrigt, som kan befinnas erforderliga för

organisationens genomförande. Departementschefen utgår från, att vid

övergången till den nya organisationen, då viss arbetskraft blir överflödig,

dänsyn såvitt möjligt skall tagas till personalens intressen.

Vad här föreslagits medför för budgetåret 1960/61 ett ökat medelsbehov

under förevarande anslag med i runt tal 910 000 kronor.

I enlighet med ämbetets beräkning av medelsbehovet i övrigt för kansliavdelningarna

förordas, att eu extra föredragande med uppgift att biträda

vid handläggningen av överexekutorsärenden får vara anställd jämväl under

budgetåret 1960/61. Vidare anses den alltjämt fortgående ökningen av trafiksektionens

arbetsuppgifter nödvändiggöra, all biträdespersonalen därstädes

yllerligarc förstärkes. Härför upptages elt belopp av 20 000 kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

Med hänsyn till att viss tillfälligt anställd biträdespersonal vid kansliavdelningarna

måste anses ha stadigvarande arbetsuppgifter anses fem nya

kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång böra inrättas. Vad här

förordats medför ett ökat medelsbehov av 46 300 kronor.

Beträffande skatteavdelningen tillstyrkes ämbetets förslag, att de återstående

obesatta taxeringsassistenttjänsterna må tillsättas fr. o. m. den 1

januari 1961 ävensom att medelsanvisningen till tillfällig personal ökas

men att i stället posten för övertidsersättningar nedräknas. Dessa förslag

medför ett ökat medelsbehov för skatteavdelningen med 52 600 kronor.

I enlighet med ämbetets förslag bör å kansliavdelningarna en och å skatteavdelningen

två extra ordinarie kontorsbiträden jämlikt grunderna för den

reglerade befordringsgången erhålla tjänster i Ao 5 fr. o. m. nästa budgetår.

Vid 1959 års höstsession har riksdagen beslutat antaga förslag till förordning

om allmän varuskatt in. m. samt godkänna riktlinjer för administrationen

av den allmänna varuskatten i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som förordats i Kungl. Maj :ts proposition i ämnet (nr 162). Med anledning

härav har vid ämbetets skatteavdelning inrättats ett varuskattekontor.

Vidare har Kungl. Maj:t den 18 december 1959 fastställt ändrad personalförteckning

för överståthållarämbetets skatteavdelning ävensom förordnat om

det antal extra ordinarie tjänstemän och tjänstemän i aspirantställning,

som högst må finnas. För varuskattens administration kan lönekostnaderna

för nästa budgetår beräknas till i runt tal 365 000 kronor.

Riksdagen har vid 1959 års höstsession jämväl beslutat antaga förslag

till förordning angående beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt

lagen om försäkring för allmän tilläggspension m. in. ävensom bifalla de

av vederbörande departementschef i övrigt framlagda förslagen rörande

tilläggspensioneringens administration in. m., som förordats i Kungl. Maj:ts

proposition i ämnet (nr 175). Fastställandet av pensionsgrundande inkomst

skall i Stockholm handhavas av överståthållarämbetet å dess skatteavdelning.

I propositionen har förutsatts att vissa spörsmål, som lämnats öppna,

skall behandlas under resp. huvudtitlar i statsverkspropositionen. Dessa

frågor avser bl. a. personalbehovet för administrationen. Departementschefen

finner det icke erforderligt att nu närmare taga ställning härtill. Det

föreslås i stället få ankomma på Kungl. Maj :t att senare fatta beslut härom.

Tilläggspensioneringen har förutsatts skola bära sina egna administrationskostnader.

I fråga om sättet för dessas täckande förordas i propositionen,

att vederbörande utgiftsanslag utformas som nettoanslag, så att ersättningen

från tilläggspensioneringen omedelbart frånräknas och minskar anslaget

med den del av kostnaderna, som hänför sig till pensioneringen. Med

beaktande härav upptages här lönekostnaderna för den personal, som under

nästa budgetår torde få nyanställas vid skatteavdelningen för ifrågavarande

ändamål. Med hänsyn till att personalförstärkningarna huvudsakligen erfordras

först från och med senare hälften av budgetåret uppskattas kostna
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 139

derna till 350 000 kronor. I avlöningsstaten upptages en häremot svarande

inkomstpost.

Vad sålunda föreslagits medför höjning av anslaget för kansliavdelningarna

med (910 000 + 46 300) 956 300 kronor och för skatteavdelningen med

(52 600 + 365 000 + 350 000 — 350 000) 417 600 kronor.

För automatiska utgiftsstegringar upptages för kansliavdelningarna ett

belopp av 63 400 kronor och för skatteavdelningen 235 700 kronor. Anslaget

uppräknas alltså med 1 673 000 kronor och bestämmes sålunda i sin helhet

till (6 685 000 + 1 673 000) 8 358 000 kronor.

I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen

i det föregående anfört och föreslagit.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Sveningsson m. fl. (I: 394) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordgren m. fl. (II: 483), har -— såvitt avser förevarande anslag -— hemställts,

att riksdagen måtte

a) fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren, för
-

slagsvis ................................................ 83 300

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 4 572 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

förslagsvis ............................................ 49 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ... 2 375 200

5. Representationsbidrag till överståthållaren ................ 26 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis................................ 1 275 500

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .... 144 000

Summa kronor 8 525 500

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från allmänna pensionsfonden .................... 350 000

Nettoutgift kronor 8 175 500

b) till överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 8 175 500 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen I: 394.

Utskottet. Civilförsvarsärendena inom överståthållarämbetets befogenhetsområde

(Stockholms civilförsvarsområde) handlägges för närvarande

dels av civilförsvarssektionen i överståthållarämbetet och dels av civilför
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

svarsbyrån i civilförsvarsområdet. Vid civilförsvarssektionen är anställda en

assessor, en militärassistent, en kanslist och ett kanslibiträde. Vid civilförsvarsbyrån

finns enligt personalplan 51 befattningshavare, vartill kommer

ett tiotal tillfälligt anställda personer. Inom Stockholms län handlägges

ärendena dels av länsstyrelsens civilförsvarssektion och dels av lokala byråer.

Vid civilförsvarssektionen tjänstgör bl. a. en civilförsvarsdirektör, en

landsfiskal på övergångsstat, en landskanslist samt förråds- och utbildningspersonal.

Därjämte är en militärassistent placerad vid länsstyrelsen.

De lokala byråerna inom länet har tillsammans 14 befattningshavare.

Enligt beslut av föregående års riksdag kommer administrations- och

planläggningsarbetet beträffande civilförsvaret att i princip koncentreras

till länsinstansen. I den till grund för detta beslut liggande propositionen

nr 114/1959 framhöll föredragande departementschefen, att den nya organisationen

måste utformas efter de särskilda förhållandena i de olika länen.

1953 års civilförsvarsutredning och statens organisationsnämnd har liksom

överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län ansett, att man

borde för Stockholms stad och län tillskapa en gemensam organisation för

civilförsvarets administration, främst på grund av att de båda myndigheterna

sannolikt kommer att ha en gemensam organisation i krig och genom

att även rent praktiska fördelar står att vinna i fråga om arbetets bedrivande.

Utskottet har, i likhet med departementschefen, kommit till den

uppfattningen att en sådan gemensam organisation i fred erbjuder bestämda

fördelar och anser att den bör genomföras. I fråga om själva personalorganisationen

för civilförsvarsärendenas handläggning grundas departementschefens

beräkningar i allt väsentligt på organisationsnämndens förslag. Utskottet

har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

härutinnan anfört och föreslagit.

Departementschefens förslag i fråga om förstärkning i övrigt av överståthållarämbetets

kansliavdelningar samt skatteavdelningen kan av utskottet

godtagas. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att de aktuella taxeringsassistenttjänsterna

redan finnes uppförda å personalförteckningen men

att de, såsom utskottet förutsatt i sitt föregående år avgivna utlåtande nr 50,

tills vidare hållits vakanta.

Uppskattningen i propositionen av medelsbehovet för varuskattens administration

överensstämmer med den beräkning som redovisats i Kungl.

Maj:ts proposition nr 162/1959 angående införande av en sådan skatt. I

motionerna I: 394 och II: 483 yrkas, under hänvisning till i annat sammanhang

väckta motioner om varuskattens borttagande från och med den 1 januari

1961, att Kungl. Maj :ts förevarande förslag avslås, dock med undantag

av att de tjänster för ändamålet som gjorts ordinarie inte indrages.

Motionärernas förslag skulle under förevarande anslag innebära en besparing

med 182 500 kronor. Utskottet har i sitt utlåtande nr 188/1959 framhållit,

att den för varuskattens administration föreslagna förstärkningen

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

141

också blir till gagn för kontrollen av direkt skatt och att tjänsterna, oavsett

varuskattens varaktighet, torde vara av värde i en framtida taxeringsorganisation,

som kan tillgodose kraven på rättvisa och likformighet i beskattningen.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om de motioner som vid årets

rikdag väckts angående en snabbare förstärkning av taxeringsorganisationen

och som utskottet avser att taga ställning till vid behandlingen i det

följande av länsstyrelsernas avlöningsanslag.

Mot bakgrunden av vad utskottet nu anfört tillstyrker utskottet Kungl.

Maj :ts förslag beträffande överståthållarämbetets personalorganisation och

avstyrker motionerna I: 394 och II: 483, i vad de berör förevarande anslag.

Fastställandet av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om försäkring

för allmän tilläggspension m. m. skall, såsom erinrats om i propositionen,

i Stockholm handhavas av överståthållarämbetet. Vad departementschefen

anfört angående personalbehovet härför liksom om redovisningen av

kostnaderna och häremot svarande inkomster från allmänna pensionsfonden

har inte givit utskottet anledning till erinran.

Då utskottet i övrigt inte funnit anledning till särskilt uttalande, hemställer

utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:394 och 11:483, såvitt nu är

i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för överståthållarämbetet samt de åtgärder

i övrigt, vilka erfordras i anledning av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för

den 4 januari 1960 föreslagit;

b) fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till överståthållaren och under
-

ståthållaren, förslagsvis .................. 83 300

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................. 4 572 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 49 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 557 700

5. Representationsbidrag till överståthållaren . . 26 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 275 500

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 144 000

Summa kronor 8 708 000

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från allmänna pensionsfonden...... 350 000

Nettoutgift kronor 8 358 000;

c) till överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 8 358 000 kronor.

129:o) överståthållarämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 135,

s. 393—395) föreslagit riksdagen att till Överståthållarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 859 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 117 000 kronor.

Till sjukvård m. m. upptager departementschefen för kansliavdelningarna

6 000 kronor och för skatteavdelningen 12 000 kronor, innebärande en

ökning i förhållande till för innevarande budgetår anvisat belopp med sammanlagt

3 000 kronor.

Till övriga expenser för kansliavdelningarna förordas en med 25 000

kronor ökad medelsanvisning. I fråga om skatteavdelningarnas expenser

godtages ämbetets beräkning av utgifterna för bränsle, lyse och vatten, innebärande

en ökad medelsanvisning med 10 000 kronor. Delposten till övriga

expenser upptages med 420 000 (—464 000) kronor, varvid för ny televäxelanläggning

i skattehuset beräknats 167 500 kronor.

Vad sålunda föreslagits medför en anslagsminskning med 426 000 kronor.

Medelsbehovet med anledning av den under föregående anslag förordade

ändringen av civilförsvarets organisation i Stockholm och Stockholms län

beräknas till 128 000 kronor, varav för sjukvård 5 000 kronor, reseersättningar

35 000 kronor och expenser 88 000 kronor.

Omkostnaderna för det nyinrättade varuskattekontoret uppskattas till

40 000 kronor, varav 1 000 kronor för sjukvård och 39 000 kronor för expenser.

I omkostnadsstaten bör även uppföras medelsbehovet för tilläggspensioneringens

administration. Kostnaderna härför beräknas till 90 000 kronor,

varav 25 000 kronor för löpande utgifter och 65 000 kronor för engångsanskaffning

av möbler, kontorsmaskiner m. m. En häremot svarande inkomstpost

upptages. Anslaget minskas alltså med 258 000 kronor till 859 000

kronor.

I de under nästföregående punkt nämnda likalydande motionerna I: 394

(av herr Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.) har —

såvitt avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte till överståthållarämbetet:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 839 000 kronor

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

143

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående

punkt avstyrker utskottet motionerna 1: 394 och II: 483, i vad de berör

förevarande anslag. Utskottet tillstyrker departementschefens anslagsberäkning

och hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 394 och II: 483, såvitt nu

är i fråga, till Överståthållarämbetet: Omkostnader för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 859 000 kronor.

130:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 136, s. 395

—408) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna samt de åtgärder i

övrigt, vilka erfordras i anledning av de av departementschefen framlagda

förslagen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels

ock till Länsstyrelserna: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 67 675 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 55 565 000 kronor.

Enligt beslut av 1959 års riksdag angående ny civilförsvarsorganisation

(proposition nr 114/1959) skall den nuvarande lokala administrationen av

civilförsvaret avvecklas med utgången av innevarande budgetår. Administrationen

och planläggningen av civilförsvaret i länen skall i stället ankomma

på länsstyrelserna, vars civilförsvarssektioner i anledning därav

förstärkes. Då Stockholm och Stockholms län avses skola erhålla en gemensam

i överståthållarämbetet ingående organisation, föreligger icke behov

av någon civilförsvarssektion vid länsstyrelsen i Stockholms län. Den

aktuella utbyggnaden av civilförsvarssektionerna berör sålunda övriga

tjugotre länsstyrelser.

Departementschefen erinrar till en början om den i propositionen nr

114/1959 (sid. 206) berörda frågan att i stället för civilförsvarssektioner

inrätta försvarssektioner vid länsstyrelserna, avsedda för alla grenar av det

civila försvaret. Såsom tidigare anförts i annat sammanhang är det departementschefens

avsikt att föranstalta om ytterligare undersökningar i denna

fråga. Med hänsyn härtill är departementschefen icke beredd att nu föreslå

inrättandet av försvarssektioner. Arbetskraftsbehovet vid länsstyrelserna

för handläggningen av sådana försvarsärenden, som icke är egentliga civilförsvarsärenden,

föreslås tills vidare få tillgodoses genom anställande av tillfällig

personal.

Omorganisationen av civilförsvarssektionerna finner departementschefen

i stort sett böra ske i överensstämmelse med det förslag, som framlagts av

statens organisationsnämnd och civilförsvarsutrcdningen. En sådan omor
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

ganisation innebär, att civilförsvarets administration rationaliseras och

göres mera effektiv.

I samband med länsstyrelsernas anslagsäskanden för nästa budgetår har

förslag framlagts om ett bibehållande av de nuvarande lokala civilförsvarsmyndigheterna

i Malmö, Hälsingborg och Gällivare. Departementschefen

finner emellertid icke sådana skäl ha förebragts till stöd för dessa förslag,

att anledning föreligger att i dessa fall göra avsteg från huvudregeln att administrationspersonalen

skall sammanföras till en och samma myndighet,

nämligen länsstyrelsen. En sådan organisation anses jämväl i nu berörda

fall ge betryggande förutsättningar för att en tillfredsställande beredskapsplanläggning

skall kunna utföras och beredskapssynpunkterna sålunda tillgodoses.

I fråga om personalbehovet vid de omorganiserade civilförsvarssektionerna

ansluter sig departementschefen i huvudsak till organisationsnämndens

och civilförsvarsutredningens beräkningar. Emellertid föreslås att i

stället för föreslagna 32 assistenttjänster i 17:e lönegraden upptages 1

tjänst som civilförsvarsinspektör i 21 :a, 16 förste landskanslisttjänster i

19:e och 15 landskanslisttjänster i 15 :e lönegraden. Vidare förordas, att

5 tjänster som förrådsförvaltare i 17 :e lönegraden placeras i 15 :e lönegraden

samt att 2 tjänster som biträdande förrådsförvaltare i 12:e lönegraden

omändras till 2 tjänster som förman i 10 :e lönegraden. Slutligen ändras 3

kontoristtjänster i 9:e lönegraden och 2 tjänster som kontorsbiträde i reglerad

befordringsgång till 5 tjänster som kanslibiträde i 7:e lönegraden.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits kommer civilförsvarssektionernas

personal fr. o. m. nästa budgetår att uppgå till sammanlagt 367 personer, vilket

innebär en väsentlig minskning av antalet befattningshavare i förhållande

till nuvarande organisation.

Beträffande anställningsformen för personalen finner departementschefen

icke skäl föreslå annan ändring i civilförsvarsutredningens och organisationsnämndens

förslag än att civilförsvarsdirektörerna i avbidan på resultatet

av förenämnda organisationsundersökning tills vidare bör bibehållas

vid extra ordinarie anställning. Tjänsterna såsom förste landskanslist

och landskanslist anses i likhet med övriga sådana tjänster inom landskanslistkarriären

böra göras ordinarie.

Vederbörande personalorganisation har efter överläggningar i civildepartementet

om lönesättningen för de här föreslagna tjänsterna vid civilförsvarssektionerna

förklarat sig icke ha någon erinran mot det framlagda

förslaget.

Beträffande organisationen för de olika länen hänvisas till statsrådsprotokollet

(s. 427).

I likhet med organisationsnämnden utgår departementschefen från att de

gjorda personalberäkningarna delvis är att anse som preliminära, varför en

översyn av personalbehovet kan behöva ske, sedan organisationen fungerat

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

145

så lång tid att säkra erfarenheter av densamma erhållits. Med hänsyn härtill

finner departementschefen icke skäl att i övrigt nu föreslå några ändringar

i organisationsnämndens och civilförsvarsutredningens förslag.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser

och vidtaga de åtgärder i övrigt, som kan befinnas erforderliga

för organisationens genomförande och närmare utformning.

Lönekostnaderna för personalen vid länsstyrelsernas civilförsvarssektioner

efter en omorganisation i enlighet med vad i det föregående förordats

kan för nästa budgetår beräknas till i runt tal 6 120 000 kronor. För den å

de nuvarande civilförsvarssektionerna redovisade personalen uppgår de från

förevarande anslag bestridda lönekostnaderna till cirka 1 750 000 kronor.

Då denna personal emellertid i viss utsträckning tagits i anspråk jämväl

för andra länsstyrelserna åvilande försvarsuppgifter än egentliga civilförsvarsuppgifter,

för vilket den nya organisationen icke är avpassad, torde

i stället tillfällig personal få anlitas i ökad omfattning för att biträda vid

länsstyrelsens handläggning av dylika ärenden. Kostnaderna härför beräknas

till 300 000 kronor. Vad här föreslagits skulle sålunda föranleda ett

ökat medelsbehov under förevarande anslag med (6 120 000 —1 750 000

+ 300 000) 4 670 000 kronor.

Slutligen erinras om att civilförsvarsutredningen i sitt betänkande angående

civilförsvarets administration i länen föreslagit, att arvoden alltjämt

skall utgå till civilförsvarscheferna. Vid sin bedömning av frågan har utredningen

beaktat, att dessa personer visserligen kommer att i princip

befrias från administrativa uppgifter, men att de på grund av sin ställning

ändock kommer att tagas i anspråk på sådant sätt, att skälig ersättning bör

utgå. Utredningen förordar, att civilförsvarsområdena indelas i tre arvodesgrupper

i stället för nuvarande fem och att arvodesbeloppen bestämmes

till 1 320, 1 875 resp. 2 700 kronor för år. Förslaget innebär, förutom att de

två lägsta arvodesgrupperna i nuvarande indelning bortfaller, en höjning av

de nuvarande arvodena med cirka 15 procent. I de nya beloppen är härjämte

inräknat de nu utgående arvodena om 150 kronor för år till kretschefer,

vilka befattningar icke längre skall finnas som en följd av att civilförsvarsområdena

utvidgas.

För egen del förordar departementschefen, att medel till nämnda arvoden

beräknas i enlighet med förslaget, och upptager sålunda för ändamålet under

posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, ett

belopp av 220 000 kronor. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda

de närmare föreskrifter, som erfordras för arvodesregleringen. Departementschefen

utgår från att arvode med särskilt belopp må såsom hittills

kunna tillerkännas civilförsvarschefen i Malmö civilförsvarsområde samt

att sådant arvode må kunna utgå även till civilförsvarscheferna i Stockholms

och Göteborgs civilförsvarsområden, därest annan än civilförsvarsdirektören

förordnas för uppdraget i fråga. Då det under ifrågavarande

10 — Bilxang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

anslagspost för innevarande budgetår till ersättning till inkvarteringschefer

upptagna beloppet 17 000 kronor bortfaller, därest de föreslagna ändringarna

i civilförsvarets administration genomföres, erfordras en uppräkning

av anslaget med (220 000 — 17 000) 203 000 kronor.

Departementschefen övergår härefter till frågan om personalbehovet för

länsstyrelsernas övriga arbetsuppgifter.

Vid sin anmälan i föregående års statsverksproposition av förevarande

anslag berörde departementschefen vissa åtgärder, som vidtagits för att

effektivisera arbetssättet och underlätta ärendenas handläggning vid länsstyrelserna.

Statens organisationsnämnds undersökningar av arbetsrutinen

vid landskontoren fortgår alltjämt och av nämnden har framlagts flera förslag

i kostnadsbesparande syfte. I sina anslagsframställningar har vidare ett

flertal länsstyrelser redovisat av dem gjorda undersökningar rörande möjligheten

att genomföra förenklingar i arbetsrutinen. Departementschefen

finner angeläget, att sådana möjligheter utnyttjas i den mån detta kan ske

utan eftersättande av tillbörliga krav på noggrannhet och säkerhet. Även

om den fortgående arbetsansvällningen vid länsstyrelserna sålunda i första

hand torde få bemästras genom arbetsbesparande organisatoriska åtgärder

finner departementschefen likväl i vissa fall personalförstärkning erforderlig.

Å landskansliet i Gävleborgs län föreslås inrättad en tjänst som länsassessor

i Ae 24. Tjänsten avses för allmänna sektionen och på tjänsteinnehavaren

bör ankomma att med eget ansvar handlägga vissa ärendegrupper

i sektionschefens ställe.

Liksom för innevarande budgetår anses medel böra anvisas för fortsatt

anställande av en extra länsnotarie å landskansliet i Västernorrlands län

för arbetsuppgifter på grund av vattenregleringar m. m.

För fullföljande av vissa för Norrbottens län viktiga initiativ anses jämväl

för nästa budgetår under sakkunnigposten böra anvisas 15 000 kronor

för ersättning till särskilda sakkunniga.

Den å landskansliet i Gotlands län inrättade extra ordinarie kanslibiträdestjänsten

föreslås överflyttad till ordinarie stat.

Anställande av ytterligare extra personal i lägre biträdesgrad torde erfordras

med hänsyn till den fortgående ökningen av arbetsuppgifterna bl. a. å

bilregistren. Enligt beräkningar, som under hand lämnats av statens organisationsnämnd,

upptages härför ett belopp av 150 000 kronor. Vidare beräknas

för nästa budgetår 30 000 kronor till anställande av tillfällig personal

för åstadkommande av en rationellare uppläggning av körkortsregistret

vid länsstyrelsen i Stockholms län.

Beträffande landskontoren erinras om att de fr. o. m. den 1 januari 1958

genomförda ändringarna i taxeringsorganisationen med inrättande av ett

prövningsnämndens kansli i varje län föranledde förstärkning av personalen

vid flertalet länsstyrelser med bl. a. en juristtjänst, vars innehavare

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

147

skulle förestå nämnda kansli. Vid de fem största länsstyrelserna skulle dock

motsvarande arbetsuppgifter ankomma på innehavaren av en vid var och

en av dessa länsstyrelser tidigare inrättad s. k. taxeringsassessorstjänst

och någon ytterligare juristpersonal anställdes ej för ändamålet. Erfarenheterna

av taxeringsreformen torde ännu icke vara tillräckliga för några

mera allmängiltiga slutsatser rörande dess inverkan på personalbehovet å

prövningsnämndens kansli och taxeringssektionen. Emellertid får anses

klarlagt, att vid de allra största prövningsnämndskanslierna föreligger behov

av ytterligare kvalificerad personal. Departementschefen förordar afl

för detta ändamål en tjänst som förste länsnotarie i Ao 21 inrättas å landskontoret

i ettvart av Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, i Malmöhus

län i utbyte mot en länsnotarietjänst i reglerad befordringsgång. I detta sammanhang

erinras även om att en utredning nyligen, på förslag av chefen

för finansdepartementet, igångsatts rörande en effektivisering av taxeringsrevisionsverksamheten.

Några nya tjänster å det vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län inrättade

sjömansskattekontoret är departementschefen icke beredd att nu

föreslå. Däremot upptages för anställande av extra personal därstädes ett

med 64 000 kronor förhöjt belopp.

Utbyggandet av taxeringsassistentorganisationen enligt av 1956 års riksdag

godkända riktlinjer har vid åtskilliga länsstyrelser medfört en betydande

omsättning bland landskontorets landskanslistpersonal. Även om nyrekrytering

kunnat ske på ett tillfredsställande sätt har i vissa fall svårigheter

uppkommit åtminstone under en övergångstid intill dess den nyanställda

personalen hunnit förvärva utbildning och viss erfarenhet av arbetet.

Den under senare år intensifierade utbildningsverksamheten har ävenledes

inneburit påfrestningar för länsstyrelserna. På grund härav torde ökat

behov av extra landskanslistpersonal föreligga och departementschefen upptager

härför medel till ett med 30 000 kronor förhöjt belopp. Medel torde

vidare böra beräknas för ett extra kontorsbiträde å landskontoret i Kalmar

län.

Departementschefen upptager i detta sammanhang frågan om fortsatt utbyggnad

av taxeringsassistentorganisationen. Det måste anses angeläget att

denna utbyggnad sker med all den skyndsamhet personalresurserna medger.

Som nyss anförts torde emellertid svårigheter i detta hänseende föreligga

vid flera länsstyrelser. Departementschefen förordar ändock, att ytterligare

50 taxeringsassistenttjänster i Ao 17 inrättas fr. o. in. den 1 januari 1961.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma var dessa tjänster

skall placeras.

I enlighet med länsstyrelsernas förslag bör enligt grunderna för den

reglerade befordringsgången antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster ökas

med 34 till 393 och antalet ordinarie telefonisttjänster ökas med 2 till 32.

Posten till övertidsersättningar uppräknas med 150 000 kronor.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

De i det föregående framlagda förslagen innebär en kostnadsökning med

i runt tal 948 000 kronor.

Pris- och kartellnämndens förslag rörande priskontorens organisation tillstyrkes.

Sålunda anses för ifrågavarande organisation vid landskanslierna

böra inrättas 2 priskontorsföreståndartjänster i Ae 19, 21 priskontorsföreståndartjänster

i Ae 17, 9 kontrollanttjänster i Ae 13, 2 kanslibiträdestjänster

i Ae 7 samt 19 kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång. Kostnadsökningen

härför utgör i runt tal 50 000 kronor.

Kostnaderna för personal vid länsstyrelserna i anledning av varuskattens

administration kan för budgetåret 1960/61 beräknas till 3 380 000 kronor.

Det av 1959 års höstriksdag fattade beslutet rörande riktlinjer för tilläggspensioneringens

administration in. in. förutsätter, att viss kontrollverksamhet

skall ankomma på länsstyrelserna. I enlighet med beräkningar i

Kungl. Maj :ts proposition i ämnet (nr 174) upptages medel för tillfällig

personal till dessa uppgifter med ett belopp av 50 000 kronor. I avlöningsstaten

upptages en inkomsttitel å samma belopp.

Under hänvisning till vad chefen för kommunikationsdepartementet därutinnan

anfört (VI ht. p. 1) förordas, att å landskansliet i Stockholms län

inrättas två förste länsnotarietjänster i Ao 23 med skyldighet för innehavarna

att tjänstgöra å kommunikationsdepartementets regeringsrättsbyrå.

Kostnaderna härför kan beräknas till i runt tal 60 000 kronor.

I förteckningen över tjänstemän å övergångsstat uteslutes på grund av

avgång en landskontoristtjänst i Ao 13 samt upptages på grund av beslut

i samband med genomförandet av de av 1959 års riksdag beslutade löneregleringarna

en landskanslisttjänst i Ao 15.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen med

9 311 000 kronor. Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar för löneregleringar

m. m. med 2 799 000 kronor. På grund härav uppräknas anslaget

med 12 110 000 kronor till (55 565 000 + 12 110 000) 67 675 000 kronor.

I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad departementschefen

i det föregående anfört och föreslagit.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Svensson m. fl. (I: 166) och den andra inom andra kammaren av

herr Henningsson i Hälsingborg m. fl. (II: 231), i vilka föreslagits, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om förslag till ytterligare

förstärkning av taxeringsväsendet i den omfattning och i de avseenden som

kan erfordras,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Söderberg och Thun (I: 195) och den andra inom andra kammaren

av herrar Carlsson i Västerås och Jacobsson i Sala (II: 230), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att antalet taxeringsassistenttjänster i

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr it år 1960

149

Ao 17 ökas med 75 att inrättas fr. o. m. den 1 januari 1961 och att det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma var dessa tjänster skall

placeras samt att avlöningsstaten för länsstyrelserna med hänsyn härtill

uppräknas med erforderligt belopp,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Schött (I: 276) och den andra inom andra kammaren av herrar Turesson

och Björkman (II: 331), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa om ändring i gällande länsstyrelseinstruktion

av nuvarande kompetensbestämmelser för taxeringsrevisors- och förste taxeringsrevisor

st j änst,

dels de under punkten 128 nämnda likalydande motionerna 1:394 (av

herr Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.), i vilka —

såvitt avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte godkänna

följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare fr. o. in.

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis ............ 1 025 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis 32 400 000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis .... 230 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj :t

a) Ersättning till sakkunniga för biträde vid utredningar

m. m., förslagsvis .................... 61 000

b) Ersättning till militärassistenter, förslagsvis .... 210 000

c) Ersättning till civilförsvarschefer, förslagsvis . . 220 000

d) Ersättning till vägtrafikombud, förslagsvis .... 121 000

e) Arvode till civilbefälhavare, förslagsvis ...... 15 000 627 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .... 20 510 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (representa
tionsbidrag

till landshövdingarna), förslagsvis ............ 438 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 9 645 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis . . 1 110 000

Summa kronor 65 985 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från allmänna pensionsfonden .................. 50 000

Nettoutgift kronor 65 935 000

och till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 65 935 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 416),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att befattningarna som civilförsvar

sdirektör uppföres på ordinarie stat med placering i Ao 26.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 231, I: 195, I: 276, I: 394 och II: 416.

Utskottet har i det föregående vid behandlingen av överståthållarämbetets

avlöningsanslag tillstyrkt en gemensam civilförsvarsorganisation för Stockholms

stad och län. Den utbyggnad av civilförsvarssektionerna, som i detta

sammanhang bör behandlas, avser sålunda, såsom departementschefen förutsatt,

övriga tjugotre länsstyrelser. I fråga om personalbehovet ansluter

sig departementschefens förslag i huvudsak till vad statens organisationsnämnd

och civilförsvarsutredningen förordat och kan av utskottet godtagas.

I anslutning till den i propositionen nr 114/1959 berörda frågan att i stället

för civilförsvarssektioner inrätta försvarssektioner vid länsstyrelserna,

avsedda för alla grenar av det civila försvaret, har departementschefen i

detta sammanhang anmält sin avsikt att föranstalta om ytterligare undersökningar

i denna fråga. Utskottet, som inte funnit anledning till erinran

häremot, anser sig i avbidan på resultatet av dessa undersökningar inte

böra tillstyrka yrkandet i motionen II: 416 om ordinariesättning och uppflyttning

i lönegrad av tjänsterna som civilförsvarsdirektör i Ae 25. Utskottet

avstyrker därför detta motionsyrkande.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit om civilförsvarsorganisationen

i länen har inte givit utskottet anledning till erinran eller

särskilt uttalande.

Utskottet tillstyrker, under åberopande av vad utskottet anfört under

punkten 128, departementschefens förslag i fråga om beräkningen av medelsbehovet

för avlöningar till personal för varuskattens administration

ävensom till administrationen av tilläggspensioneringen. Utskottet avstyrker

sålunda motionerna 1:394 och 11:483, i vad de berör förstnämnda

fråga.

I anslutning till den av riksdagen år 1956 beslutade nya taxeringsorganisationen

framlägges i propositionen förslag om inrättande av ytterligare 50

taxeringsassistenttjänster för granskningsarbetet i första instans. I motionerna

I: 195 och II: 230 föreslås, att antalet sådana tjänster ökas med 75,

medan i motionerna I: 166 och II: 231 yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t skulle hemställa om förslag till ytterligare förstärkning av

taxeringsväsendet, varvid även i sistnämnda motioner närmast synes ha

avsetts en utökning av taxeringsassistentorganisationen. Utskottet vill för

egen del starkt understryka angelägenheten av att denna utbyggnad sker

med all den skyndsamhet personalresurserna medger. Av de uppgifter utskottet

inhämtat rörande rekryteringsläget framgår emellertid, att stora

svårigheter förelegat att besätta de från och med senaste årsskifte inrättade

tjänsterna och att sådana svårigheter kan beräknas uppstå också i fråga om

de nu föreslagna befattningarna. I sammanhanget bör också beaktas, att

utbyggnaden i vissa fall medför svårigheter för länsstyrelserna genom den

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

151

stora omsättningen bland landskontorens landskanslistpersonal. Även om

utskottet i och för sig intar en positiv ståndpunkt till förevarande motionsyrkanden

anser sig emellertid utskottet mot bakgrunden av det nu anförda

inte böra tillstyrka motionerna I: 195 och II: 230 samt I: 166 och II: 231.

Utskottet har vid detta sitt ställningstagande utgått ifrån att vederbörande

myndigheter vidtar alla de åtgärder som är möjliga för att underlätta personalrekryteringen

till landskontoren och snabbast möjliga utbyggnad av taxeringsassistentorganisationen

med kompetenta befattningshavare.

För behörighet att inneha tjänst som taxeringsrevisor och förste taxeringsrevisor

vid länsstyrelse krävs i princip examen från handelshögskola.

I motionerna 1:276 och 11:331 förordas, med hänvisning till de rekryteringssvårigheter

som gäller också för dessa tjänster, att denna bestämmelse

slopas. Då man för överskådlig tid torde få räkna med att tillgången på

kvalificerad revisionspersonal blir knapp är det enligt utskottets mening

angeläget att utröna, om man inte i högre grad än för närvarande kan för

revisionsuppgifter anlita personal ur exempelvis landskanslistkarriären.

Utskottet kan därför i och för sig instämma i vad motionärerna anfört i

denna fråga. Utskottet vill emellertid erinra om att chefen för finansdepartementet

numera med stöd av Kungl. Maj:ts den 11 december 1959

givna bemyndigande tillkallat en utredningsman med uppdrag att verkställa

utredning rörande möjligheterna att ytterligare effektivisera arbetet

på länsstyrelsernas taxeringsavdelningar. Av statsrådsprotokollet för nämnda

dag inhämtas bl. a., att en av uppgifterna för utredningen blir att pröva

lämpligheten av att inom revisionsavdelningarna inrätta särskilda befattningar

för landskanslistpersonal. I avvaktan på resultatet av en sådan

översyn är utskottet, som vill erinra om att dispenser nu i vissa fall lämnas

från gällande kompetensföreskrifter, inte berett förorda en ändring i

länsstyrelseinstruktionen i detta hänseende. Utskottet avstyrker därför

motionerna I: 276 och II: 331.

Av pris- och kartellnämndens utredning synes framgå, att priskontorens

personal torde kunna betraktas som permanent erforderlig. Utskottet har

därför inte något att erinra mot att tjänsterna där uppföres på extraordinarie

stat i den omfattning departementschefen föreslagit. Om organisationen

skulle behöva utbyggas för fullgörande av uppgifter av mera

tillfällig natur bör emellertid, såsom statskontoret i sitt remissyttrande

framhållit, den härför erforderliga personalen lämpligen få sina avlöningsförhållanden

reglerade efter de hittills för priskontorens befattningshavare

gällande föreskrifterna.

Det i förevarande sammanhang anmälda förslaget om en förstärkning av

kommunikationsdepartementets regeringsrättsbyrå är, såsom framgår av

vad chefen för nämnda departement anfört (VI ht., p. 1), huvudsakligen

föranlett av ökningen i antalet körkortsmål och föranleder inte någon erinran

från utskottets sida. Även om utskottet ifrågasätter om inte erfor
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960

derliga avlöningsmedel i stället bort beräknas under sjätte huvudtiteln,

vill utskottet inte motsätta sig att medel tills vidare beräknas under nu

förevarande anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 11:416, 1:195 och 11:230

samt 1: 394 och II: 483, sistnämnda bägge motioner såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för länsstyrelserna samt de åtgärder i

övrigt, vilka erfordras i anledning av de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den

4 januari 1960 framlagda förslagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 1 025 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................ 32 400 000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ............................ 230 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t

a) Ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. m.,

förslagsvis .................. 61 000

b) Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .................. 210 000

c) Ersättning till civilförsvarsche
fer,

förslagsvis ......... 220 000

d) Ersättning till vägtrafikombud,

förslagsvis .................. 121000

e) Arvode till civilbefälhavare, förslagsvis

.................... 15 000 627 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 22 250 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjäns
temän

(representationsbidrag till landshövdingarna),

förslagsvis.................... 438 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 9 645 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................. 1 110 000

Summa kronor 67 725 000

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

153

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från allmänna pensionsfonden .... 50 000

Nettoutgift kronor 67 675 000;

c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 67 675 000 kronor;

II. att motionerna I: 166 och 11:231 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 276 och II: 331 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

131 :o) Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 137,

s. 409) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 155 000 kronor.

Med hänsyn till medelsåtgången under sistförflutet budgetår ävensom

till de personalökningar, som föranledes av civilförsvarets omorganisation

och den allmänna varuskattens införande, föreslår departementschefen,

att anslaget uppräknas med 42 000 kronor till 197 000 kronor.

I de under punkten 128 nämnda likalydande motionerna I: 394 (av herr

Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.) har — såvitt

avser förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte till Länsstyrelserna:

Sjukvård m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 187 000 kronor.

Utskottet avstyrker — under hänvisning till vad utskottet anfört under

punkten 128 — motionerna I: 394 och II: 483, i vad de berör förevarande

anslag. Utskottet tillstyrker departementschefens förslag i fråga om anslagsberäkningen

och hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 394 och II: 483, såvitt nu

är i fråga, till Länsstyrelserna: Sjukvård m. m. för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kronor.

132:o) Länsstyrelserna: Reseersättningar. Kungl. Maj:t har (punkt 138,

s. 409) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Reseersättningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 435 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 575 000 kronor.

De sammanlagda utgifterna för nästa budgetår har beräknats till 1 360 000

kronor. Härtill kommer flyttningsersättningar och tjänstgöringstraktamenten,

beräknade till cirka 350 000 kronor.

För ökade kostnader med anledning av civilförsvarets omorganisation och

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

den allmänna varuskattens införande beräknar departementschefen i runt

tal 725 000 kronor. Anslaget föreslås sålunda uppfört med 2 435 000

( + 860 000) kronor.

I de under punkten 128 nämnda likalydande motionerna I: 394 (av herr

Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.) har — såvitt avser

förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte till Länsstyrelserna:

Reseersättningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 000

kronor.

Utskottet. Av skäl som utskottet redovisat vid behandlingen av punkten

128 i detta utlåtande avstyrker utskottet en minskad medelsanvisning

under anslaget i enlighet med vad i motionerna I: 394 och II: 483 förordats.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 394 och II: 483, såvitt nu

är i fråga, till Länsstyrelserna: Reseersättningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 435 000 kronor.

133:o) Länsstyrelserna: Expenser. Kungl. Maj:t har (punkt 139, s. 409—

415) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 204 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 782 000 kronor.

Länsstyrelsernas del av anslaget är för innevarande år fastställd till

7 160 000 kronor, varav 1 300 000 kronor för bränsle, lyse och vatten,

5 560 000 kronor för övriga expenser för eget behov och 300 000 kronor för

expenser för annat än eget behov. I beloppet till övriga expenser för eget

behov ingår 170 000 kronor för vissa engångsutgifter, varav 120 000 kronor

för nya eller utökade teleanläggningar i Östergötlands, Kalmar och Örebro

län och 50 000 kronor för inventarier m. m. till förhyrda lokaler i Östergötlands

län. För nästa budgetår anses posten till bränsle, lyse och vatten

med hänsyn till länsstyrelsernas beräkningar kunna nedräknas till 1 210 000

kronor. Till övriga expenser för eget behov upptager departementschefen

6 010 000 kronor. Härvid har beaktats vissa ökade kostnader bl. a. för städning

och telefon. I beloppet ingår 452 000 kronor avseende kostnader i

samband med länsstyrelsens i Kristianstad inflyttning i nytt landsstatshus.

Härav utgör 102 000 kronor kostnader för ny televäxel och 350 000 kronor

preliminärt beräknade utgifter för möbler och andra inventarier samt flyttningskostnader.

I posten ingår vidare medel för utbyte av tjänstebilar i tre

län. Till expenser för annat än eget behov upptages med hänsyn till medelsåtgången

under de två senaste budgetåren 340 000 (+ 40 000) kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

155

I detta sammanhang upptager departementschefen även statens organisationsnämnds

förslag, att den centrala bokföringen vid länsstyrelsernas kameralsektioner

för framtiden skall ordnas som en maskinell genomskriftsbokföring.

Landskontoren är f. n. föremål för organisationsnämndens undersökningar

och nämnden har i en delrapport framlagt berörda förslag. Såsom

nämnden framhållit är det nuvarande bokföringssystemet icke rationellt.

En omläggning av bokföringen, grundad på användning av arbetskraftssparande

maskiner, framstår därför som synnerligen angelägen. Departementschefen

förordar, att nämndens förslag härutinnan genomföres

och föreslår anvisande av 300 000 kronor för maskinanskaffning m. m.

Medelsbehovet med anledning av den under föregående anslag förordade

ändringen av civilförsvarets organisation upptages till 310 000 kronor.

Omkostnaderna för de nyinrättade varuskattekontoren uppskattas till

i runt tal 350 000 kronor. Länsstyrelsernas del av anslaget bestämmes alltså

till 8 520 000 kronor.

Till anskaffande av s. k. fönsterkuvert för försändande till skattskyldiga

av debetsedlar samt tryckning genom postverkets försorg av anställningskort,

uppbördskort och debetsedlar upptages oförändrat 475 000 kronor.

Med anledning av den allmänna tilläggspensioneringen uppkommer merkostnader

för tryckning av blanketter till inkomst- och aviseringskort, vilka

skall utgöra en del av blanketterna till debetsedlarna å slutlig skatt. Kostnaderna

härför kan beräknas till 80 000 kronor. Då tilläggspensioneringen

skall bära sina egna kostnader, bör i staten upptagas en häremot svarande

inkomstpost.

Till bestridande av de kostnader, för vilka byggnadsstyrelsen beräknat

medel, upptages 100 000 (+ 50 000) kronor.

Under senare år har behovet av utbildade landskanslister ökat. Särskilt

tillkomsten av de nya taxeringsassistenttjänsterna har medfört stor avgång

av utbildade landskanslister från landskontoren och accentuerat behovet

av en snabb utbildningstakt. Utbildningsnämnden har med beaktande

av detta föreslagit, att tre allmänna kursdelar anordnas under nästa budgetår.

Beträffande omläggningen av kursverksamheten anser departementschefen

sig i stort sett kunna ansluta sig till utbildningsnämndens förslag.

För de unga landskanslisterna innebär omläggningen den fördelen, att de

efter genomgång av allmänna delen fortfarande har möjlighet att välja avdelning,

samt att de snabbt erhåller en allmän teoretisk grund för den fortsatta

utbildningen. Den allmänna kursdelen synes även så utformad, att

densamma i framtiden kan öppnas jämväl för kanslister vid andra länsorgan.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare besluta om

kursplanerna. Nämndens medelsberäkningar godtages. För ifrågavarande

ändamål beräknas sålunda 95 200 kronor.

Medelsbehovet för länsstyrelsernas antagningsnämnds verksamhet beräknas

till 8 800 (—-500) kronor.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

För sammanträden och kurser med personal, som utsetts att tillhöra

länsstyrelsernas sektioner för psykologiskt försvar, upptages oförändrat

belopp, 5 000 kronor.

Anslaget uppföres sålunda med 9 204 000 (+ 1 422 000) kronor.

I de under punkten 128 nämnda likalydande motionerna I: 394 (av herr

Sveningsson m. fl.) och II: 483 (av herr Nordgren m. fl.) har — såvitt avser

förevarande anslag — hemställts, att riksdagen måtte till Länsstyrelserna:

Expenser för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 029 000

kronor.

Utskottet. Departementschefen föreslår i förevarande sammanhang, att

den centrala bokföringen vid länsstyrelsernas kameralsektioner för framtiden

ordnas som en maskinell genomskriftsbokföring. För ändamålet äskas

ett belopp av 300 000 kronor för maskinanskaffning m. m. Av statens organisationsnämnds

anslagsframställning inhämtas, att reformen medför en

arbetsbesparing med 11 hela årsarbetskrafter och en nettobesparing med

45 700 kronor per år. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet den föreslagna

maskinanskaffningen.

Beräkningen av medelsbehovet under detta anslag för de nyinrättade

varuskattekontoren, vilken i huvudsak överensstämmer med vad i propositionen

nr 162/1959 redovisats, kan av utskottet godtagas. Av skäl som

utskottet anfört under punkten 128 avstyrker utskottet motionerna 1:394

och II: 483, även i vad de berör denna fråga.

Utskottet, som förutsätter att alla möjligheter till besparingar under anslaget

omsorgsfullt tillvaratages, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag jämväl

i övrigt och hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 394 och II: 483, såvitt nu

är i fråga, till Länsstyrelserna: Expenser för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 204 000 kronor.

134:o) Länsstyrelserna: Publikationstryck. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 140, s. 415), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelserna: Publikationstryck

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 230 000

kronor.

135:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 141,

s. 415—418) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr il år 1960

157

förordad avlöningsstat för landsfogdarna m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 318 000 kronor.

Riksåklagarämbetets äskanden innebär bl. a., att medel beräknas för

ytterligare en ambulerande landsfogdeassistent så att antalet sådana assistenter

uppgår till sammanlagt 12. Landsfogdarnas arbetsbörda såväl

inom åklagar- som polisväsendet ökar alltjämt. Då en utökning av vikariekadern

med hänsyn härtill får anses vara motiverad, godtager departementschefen

ämbetets förslag. Landsfogdeassistenterna tjänstgör i viss utsträckning

under tider som ej i förväg kan bestämmes inom stadsfiskalsorganisationen,

varvid ersättning utgår av kommunala medel. På grund härav kan

anslagsposten till avlöningar av icke-ordinarie personal icke bestämmas

med någon högre grad av exakthet och departementschefen anser därför,

att posten bör betecknas förslagsvis. Därest så sker, kan på grund av nu

nämnda svårigheter att bestämma anslagsbehovet och med hänsyn jämväl

till belastningen under sistförflutet budgetår anslaget nedräknas med

90 000 kronor.

Då de automatiska utgiftshöjningarna uppgår till 72 000 kronor bestämmes

således anslaget till (2 318 000 — 90 000 + 72 000) 2 300 000

(— 18 000) kronor.

Utskottet har, med hänsyn till vad departementschefen anfört angående

svårigheterna att mera exakt bestämma medelsbehovet under anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal, inte funnit anledning till

erinran mot att denna post göres förslagsbetecknad. Utskottet vill emellertid

framhålla angelägenheten av att anslagsberäkningen, för att överskridanden

i största möjliga utsträckning skall undvikas, göres så realistisk

som möjligt.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 754 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...............

3. Rörligt tillägg, förslagsvis

1 158 000

350 000

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 38 000

Summa kronor 2 300 000;

b) till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.

136:o) Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 142, s. 418 och 419), vilket innebär en med 34 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfogdarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 429 000

kronor.

137:o) Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 143,

s. 419—421) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för häradsskrivarna m. fl., vilka

angivits av departementschefen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för häradsskrivarna m. fl., att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Häradsskrivarna m. fl.: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 19 540 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 18 500 000 kronor.

I enlighet med länsstyrelsernas framställningar föreslår departementschefen,

att ytterligare 13 extra ordinarie kontor sbiträden enligt grunderna

för den reglerade befordringsgången erhåller ordinarie tjänst fr. o. m. nästa

budgetår. Antalet sådana tjänster kommer därvid att uppgå till 474.

Kungl. Maj :t, som den 15 november 1957 förordnat om staden Västerviks

förenande i judiciellt avseende med Tjusts domsaga, har den 29 oktober

1959 föreskrivit, att beslutet skall träda i kraft den 1 januari 1960.

Från och med denna dag skall staden i administrativt hänseende tillhöra

Västerviks fögderi. Fögderiets invånarantal kommer härigenom att stiga

med ca 18 000. Med anledning härav förordas, att fr. o. m. nästa budgetår

häradsskrivartjänsten i fögderiet uppflyttas från Ao 21 till Ao 23 samt att

i fögderiet inrättas ytterligare en kanslibiträdestjänst i Ae 7 samt tre

kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång. En av sistnämnda tjänster

är motiverad av att en taxeringsassistent, som varit placerad vid det

förutvarande uppbördsverket i staden, nu placerats i fögderiet. Vidare förordas,

att ytterligare en kanslibiträdestjänst i Ae 7 inrättas i Jämtlands

norra fögderi.

För den av riksdagen år 1956 beslutade utbyggnaden av taxeringsväsen
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

159

det i första instans har under anslaget till länsstyrelsernas avlöningar framlagts

förslag om inrättande av ytterligare 50 taxeringsassistenttjänster

fr. o. m. den 1 januari 1961. Taxeringsassistent skall vara placerad hos

lokal skattemyndighet, som har att tillhandahålla honom erforderlig biträdespersonal.

Departementschefen beräknar, att av nyssnämnda 50 tjänster

10 kommer att placeras i städer med egen uppbördsförvaltning och 40 i

fögderierna. Med anledning härav beräknas medel för inrättande av 40

nya kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.

Vad nu föreslagits medför ett ökat medelsbehov av i runt tal 235 000

kronor.

Fastställande av pensionsgrundande inkomst för tilläggspensioneringen

och därmed sammanhängande uppgifter skall i Stockholm handhavas av

överståthållarämbetet och beträffande landet i övrigt av de lokala skattemyndigheterna.

Det hänvisas i tillämpliga delar till vad departementschefen

tidigare anfört under anslaget till överståthållarämbetets avlöningar. Kostnaderna

för den för detta ändamål erforderliga personalen torde under nästa

budgetår såvitt angår fögderierna kunna uppskattas till 2 035 000 kronor,

varmed anslaget bör uppräknas. I avlöningsstaten upptages en häremot

svarande inkomstpost.

De automatiska utgiftsstegringarna för löneregleringer m. m. uppgår till

598 000 kronor. Vidare beräknas till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

ett belopp av 319 000 (+ 207 000) kronor. På grund härav uppräknas

anslaget med 1 040 000 kronor till (18 500 000 + 1 040 000) 19 540 000

kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas av vad

departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet har under punkten 130 tillstyrkt en fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen

i första instans med ytterligare 50 taxeringsassistenter

i Ao 17 från och med den 1 januari 1961. Som en följd härav bör, i enlighet

med tidigare beslutade principer, ytterligare ett antal biträdestjänster i

reglerad befordringsgång inrättas från samma tidpunkt. Mot det av departementschefen

beräknade medelsbehovet härför har utskottet inte funnit

anledning till erinran.

Under åberopande härav får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag jämväl i övrigt hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för häradsskrivarna m. fl., vilka angivits

av departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 4 januari 1960;

b) godkänna följande avlöningsstat för häradsskrivarna

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr il år 1960

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 6 170 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 11 996 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 3 045 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.......................... 364 000

Summa kronor 21 575 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från allmänna pensionsfonden 2 035 000

Nettoutgift kronor 19 540 000;

c) till Håradsskrivarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 19 540 000 kronor.

138:o) Håradsskrivarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 144, s. 421 och 422), vilket innebär en med 165 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Håradsskrivarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 115 000

kronor.

139:o) Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 145,

s. 422—424) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., som

föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl., att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 27 775 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 26 720 000 kronor.

Under hänvisning till det i 1958 års statsverksproposition (XI ht sid.

394 f.) redovisade förslaget till utbyggnad av landsfiskalernas biträdesorganisation

föreslår departementschefen, att 60 nya kontoristtjänster inrättas

i utbyte mot 60 kanslibi trädest jänster. Till följd härav bör antalet

ordinarie kontoristtjänster i Ao 9 å personalförteckningen utökas med 60.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om placeringen av de

nya ordinarie tjänsterna.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

161

I anslutning till länsstyrelsernas äskanden förordas med hänsyn till omfattningen

av föreliggande arbetsuppgifter, att en tjänst som landsfiskal

i Ae 21 inrättas i Gällivare distrikt. Tillika föreslås att en kanslibiträdestjänst

i Ae 7 inrättas i vart och ett av Rönö och Lycksele (utmätningsmannen)

distrikt, i sistnämnda distrikt i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst

i befordringsgången med halvtidstjänstgöring. Härjämte beräknas

medel för anställande av ett extra biträde i Mölndals distrikt (hos polischefen-åklagaren).

I enlighet med länsstyrelsernas framställningar minskas antalet ordinarie

kontorsbiträdestjänster jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången

med 37.

Genom beslut den 30 januari 1959 har Kungl. Maj:t förordnat, att en

landsfiskal i Ao 23 till följd av sjukdom skall beredas annan tjänstgöring.

Då ifrågavarande tjänsteman är varaktigt oförmögen att uppehålla landsfiskalstjänst,

torde han fr. o. m. nästa budgetår föras å övergångsstat.

Förteckningen över personal på övergångsstat ändras på det sätt, att en

landsfiskalstjänst i Ao 23 uppföres samt att på grund av avgång tre landsfiskalstjänster

i Ao 19 utgår. En landsfiskalstjänst i Ao 21, vilken genom

avgång blivit vakant, torde få kvarstå i förteckningen.

På grund av ändrade förhållanden genom sammanförande av Nederkalix

och Töre landsfiskalsdistrikt bör slutligen en landsfiskalstjänst i Ao 21 utbytas

mot tjänst som landsfiskal i Ae 21.

De framlagda förslagen föranleder en ökning av medelsanvisningen med

144 000 kronor. Härtill kommer automatiska utgiftsstegringar för löneregleringar

och löneklassuppflyttningar m. m. med 611 000 kronor. Till kompensation

för höjda folkpensionsavgifter upptages 455 000 (+ 300 000) kronor.

Anslaget höjes alltså med 1 055 000 kronor och bestämmes till (26 720 000 +

1 055 000) 27 775 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar,

som påkallas av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för landsfiskalerna m. fl., som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

11—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

Aulöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 13 150 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 9 375 000

3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl., förslagsvis

................................ 850 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 3 950 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.......................... 450 000

Summa kronor 27 775 000;

c) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 27 775 000 kronor.

140:o) Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 146, s. 424), vilket innebär en med 230 000 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

4 125 000 kronor.

Polisväsendet

141 ro) Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

147, s. 428—431) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statspolisintendenten

m. fl., som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för statspolisintendenten

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till

Statspolisintendenten m. fl.: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 1 498 000 kronor, därav 625 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 370 000 kronor.

Statspolisintendenten har föreslagit inrättande av garage- och fotobiträdestjänster.

Departementschefen biträder yrkandena i så måtto, att han föreslår

anvisande av ytterligare 11 000 resp. 4 000 kronor för dessa ändamål.

Departementschefen förordar inrättande av tre tjänster som kanslibiträden

i Ae 7 och en tjänst som kontorsbiträde vid ordningsstatspolisen

samt en kanslibiträdestjänst i Ae 7 och tre kontorsbiträdestjänster vid kriminalstatspolisen.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

163

Tjänsten som förste byråsekreterare i Ae 21 föreslås ordinariesatt. Jämlikt

grunderna för den reglerade befordringsgången uppföres fyra kontorsbiträden

på ordinarie stat. Vidare föreslås, att en hästskötartjänst vid ordningssektionen

i Göteborg extraordinariesättes.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar med 97 100 kronor. Härtill kommer den automatiska

utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar m. m. med 48 800

kronor. Å andra sidan minskar medelsbehovet genom indragning av två å

övergångsstat förda tjänster som hästskötare med 17 900 kronor. På grund

härav uppräknas anslaget med 128 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 370 000 + 128 000)

1 498 000 kronor. Härav torde ett belopp av 625 000 kronor avräknas mot

automobilskattemedlen. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som

påkallas av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statspolisintendenten m. fl., som

föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statspolisintendenten

m. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

A vlöningsstat

1. Avlöning till statspolisintendenten samt kostnader

för hans pensionering, förslagsvis . . . . 50 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 270 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 946 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 208 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 23 000

Summa kronor 1 498 000;

c) till Statspolisintendenten m.fl.: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 498 000 kronor,

därav 625 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

142:o) Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 148, s. 431—484) föreslagit riksdagen att till Statspolis
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

organisationen: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 1 554 000 kronor, därav 1 196 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 311 000 kronor.

Med utgångspunkt från vad departementschefen i det följande förordar

i fråga om ytterligare utbyggnad av ordningsstatspolisen tillstyrker han,

att för utökning av ordningsstatspolisens motorfordonspark beräknas ett

belopp av 216 000 kronor, motsvarande inköpskostnaden för 13 medelstora

bilar.

För fortsatt anskaffning av släpkärror för transport av bilvågar beräknas

3 600 kronor.

Vidare föreslås, att medel beräknas för anskaffande av 12 motorcyklar

till en kostnad av 70 400 kronor.

Vad angår kriminalstatspolisens fordonsbestånd föreslås inköp av 4

mindre bilar. Kostnaden härför uppskattas till 50 000 kronor.

För förnyelse av bilar och motorcyklar beräknas ett belopp av 1 190 000

kronor.

I enlighet med det anförda beräknas för inköp av motorfordon 1 530 000

(4- 243 000) kronor.

För inköp av ridhästar m. m. och av polishundar anses i enlighet med

statspolisintendentens förslag böra anvisas 21 000 (—3 000) resp. 3 000

(+ 3 000) kronor.

Vid bifall till nu framlagda förslag skulle anslaget för nästa budgetår

upptagas till 1 554 000 (+ 243 000) kronor. Härav anses 1 196 000 kronor

böra avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet, som under punkten 144 tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om

ytterligare utbyggnad av statspolisen, har inte funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Inköp av

motorfordon m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 554 000 kronor, därav 1 196 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

143 :o) Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 149, s. 434—437) föreslagit riksdagen att

till Statspolisorganisationen: Underhålls-, drift- och expeditionskostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 634 000 kronor, därav

2 524 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

165

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 306 000 kronor, varav

2 258 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslagsposten till polishundorganisationen upptager departementschefen

till 33 000 (+ 6 000) kronor.

Till underhåll och drift av motorfordon m. m. beräknas 2 800 000

(+ 200 000) kronor.

Departementschefen tillstyrker av statspolisintendenten framfört förslag

att medel för underhåll och vård av statspolisens rörliga radioanläggningar

beräknas under förevarande anslag i stället för under anslaget D 5. För

ändamålet föreslås anvisat ett belopp av 100 000 (+ 100 000) kronor.

Till statspolismännens utbildning i motorfordonskunskap beräknas oförändrat

35 000 kronor.

Under anslagsposten till expeditionskostnader m. m. upptages för löpande

utgifter 290 000 kronor. I detta belopp har medräknats vissa kostnader

för underhåll och vård av apparatur m. m. Vidare beräknas för

kontorsmaskiner 41 000 kronor, för möbler 47 000 kronor, för fotografisk

utrustning 21 000 kronor, för kriminalteknisk utrustning 11 000 kronor,

för skottsäkra västar 1 000 kronor, för handbojor 2 000 kronor, för

underhåll av vapen 4 000 kronor samt för trafikövervakning från flygplan

och viss försöksverksamhet 8 000 kronor. För inköp av övrig materiel till

ordnings- och kriminalstatspolisen beräknas 200 000 kronor.

Anslagsposten till expeditionskostnader uppföres i enlighet med det

anförda med 625 000 (+ 21 000) kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m. uppräknas med 1 000 kronor.

Vid bifall till förslagen bestämmes anslaget till 3 634 000 (+ 328 000)

kronor. Härav anses ett belopp av 2 524 000 kronor böra avräknas mot

automobilskattemedlen.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot att den tidigare under

reservationsanslaget till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet uppförda

posten till underhåll och vård av statspolisens rörliga radioanläggningar

överföres till förevarande anslag.

Med beaktande av att utskottet under nästföljande punkt tillstyrker en

ytterligare förstärkning av statspolisen kan anslagsberäkningen även i

övrigt godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Underhålls-,

drift- och expeditionskostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 3 634 000 kronor, därav 2 524 000

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

144:o) Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Kungl.

Maj:t har (punkt 150, s. 437—441) föreslagit riksdagen att till Statspolis
-

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

organisationen: Gottgörelse till polisdistrikten för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 22 000 000 kronor, därav 14 225 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 21 237 000 kronor, varav

13 202 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anför att under åren 1948—1958 har antalet motorfordon

i landet femdubblats. Den starka ökningen av trafiken har också

medfört en kraftig stegring av antalet trafikolyckor. Under nyssnämnda

decennium har sålunda antalet polisundersökta trafikolyckor mer än tredubblats.

Det stora antalet trafikolyckor vållar samhället och enskilda mycket

stora kostnader och det är ytterst angeläget att vidtaga åtgärder för att

främja en ökad trafiksäkerhet. Uppenbarligen medför en förstärkt polisövervakning

i hög grad ökad säkerhet på vägarna.

Såsom de trafiksakkunniga remissinstanserna anfört är ordningsstatspolisens

personella resurser fortfarande underdimensionerade. Det är synnerligen

angeläget att en fortsatt utbyggnad av ordningsstatspolisen kan ske

även under nästa budgetår. Departementschefen föreslår därför en utökning

med 20 man, varav 2 förste polisassistenter samt 18 förste poliskonstaplar

och konstaplar och förordar att de föreslagna tjänsterna fördelas

på ordningssektionerna i Vänersborg, Skövde, Örebro, Västerås, Falun,

Gävle och Umeå. Det bör emellertid vara möjligt att, för den händelse den

fortsatta utvecklingen ger anledning härtill, lägga förstärkningen även på

annan förläggningsstad eller göra ett utbyte av städer. Det definitiva beslutet

föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t.

Utgiftsökningen under nästa budgetår i anledning av denna förstärkning

beräknas till 388 000 kronor.

I fråga om kriminalstatspolisen tillstyrkes inrättande av 5 nya tjänster,

varav 4 som förste kriminalassistent och 1 som kriminalassistent. Härav

föranledd kostnadsökning beräknas till 110 000 kronor.

Den totala utgiftsökningen för hyra för stall och garage samt för expeditionslokaler

m. m. uppskattas till 69 300 resp. 185 600 kronor.

För underhåll och vård av statspolisens hästar beräknas ett med 21 200

kronor minskat medelsbehov.

Såsom automatisk ökning på anslaget tillkommer enligt statspolisintendentens

beräkning ett belopp av cirka 31 600 kronor.

Slutligen förordas att nu gällande bestämmelser för beräkning av ersättning

för pensioneringskostnad åt stad, som har att tillhandahålla statspolis,

förlänges att gälla även för år 1961.

Hela medelsbehovet för nästa budgetår skulle i enlighet med det anförda

uppgå till avrundat 22 000 000 (+ 763 000) kronor. Härav avräknas

14 225 000 kronor mot automobilskattemedlen.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

167

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Torsten Andersson m. fl. (I: 390) och den andra inom andra kammaren

av herrar Carlstein och Magnusson i Borås (II: 490), har hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av förevarande anslag måtte uttala att vid fördelningen

av den däri förordade personalökningen hänsyn måtte tas till behovet

av personalökning vid ordningsstatspolisavdelningen i Borås.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:390.

Utskottet har, mot bakgrunden av den kraftiga stegringen av antalet trafikolyckor,

inte funnit anledning till erinran mot att ordningsstatspolisen

utökas med 20 tjänster.

Departementschefen förordar en fördelning av dessa tjänster på ordningssektionerna

i Vänersborg, Skövde, Örebro, Västerås, Falun, Gävle och

Umeå. Av vad departementschefen i annat sammanhang anfört (elfte huvudtiteln,

s. 511) framgår att tjänsterna i första hand är avsedda för förbättring

av trafikövervakningen vid riksvägarna 6, 12 och 13. I motionerna

1:390 och 11:490 hävdas, särskilt genom jämförelse mellan Vänersborgsoch

Borås-avdelningarnas resurser och personalbehov, att vid fördelningen

av tjänsterna tillbörlig hänsyn inte tagits till de behov sistnämnda avdelning

kan uppvisa. Utskottet, som inte anser sig böra ingå på en prövning i

detalj av resurserna inom statspolisavdelningarna i olika städer, vill erinra

om att departementschefens förslag endast är preliminärt och att Kungl.

Maj:t liksom tidigare bör ha möjlighet att, om den fortsatta utvecklingen

ger anledning härtill, lägga förstärkningen även på annan förläggningsstad

eller göra ett utbyte av städer. Då utskottet förutsätter, att motionärernas

synpunkter — utan att detta särskilt påkallas av riksdagen — prövas i

samband med att definitivt beslut i ämnet fattas av Kungl. Maj :t, finner utskottet

förevarande motioner icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Även Kungl. Maj :ts förslag om en utökning av kriminalstatspolisen med

fem tjänster tillstyrkes av utskottet.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen anfört och föreslagit, hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Stats polisorganisationen: Gottgörelse

till polisdistrikten för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 22 000 000 kronor, därav 14 225 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna 1:390 och 11:490 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

145:o) Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet. Kungl. Maj:t har

(punkt 151, s. 441 och 442) föreslagit riksdagen att till Statspolisorganisationen:

Polisradioväsendet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservations
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168 Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

anslag av 200 000 kronor, därav 161 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 282 000 kronor, varav ett belopp

av 246 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Under anslagsposten till inköp av rörliga polisradioanläggningar m. m.

upptager departementschefen medel dels för inköp av 17 bilradio- och 12

mc-radioanläggningar till de fordon, vilka han tidigare föreslagit skall anskaffas

under nästa budgetår, dels för inköp av 5 radioanläggningar till

bilar tilldelade kriminalstatspolisen och utbyte av 5 bil- och 10 mc-radioanläggningar,

dels ock för montering av fjärrmanövreringsapparatur i 80

bilar. Medelsbehovet under anslagsposten uppskattas till 197 200 (+ 8 000)

kronor.

Anslagsposten till underhåll och vård av statspolisens rörliga radioanläggningar

bör — i enlighet med vad i det föregående föreslagits — överföras

till anslaget D 3. Till följd härav och då medelsanvisningen för innevarande

budgetår under anslagsposten till modernisering av äldre mc-radiostationer

bortfaller minskas medelsbehovet under anslaget med (75 000 +

15 000) 90 000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits beräknas anslaget till 200 000

(— 82 000) kronor. Härav anses ett belopp av 161 000 kronor böra avräknas

mot automobilskattemedlen.

Utskottet har under punkten 143 tillstyrkt den av departementschefen

föreslagna överföringen till annat anslag av posten till underhåll och vård

av statspolisens rörliga radioanläggningar. Då anslagsberäkningen även i

övrigt kan av utskottet godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statspolisorganisationen: Polisradioväsendet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor, därav 161 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

146:o) Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 152, s. 443 och 444), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 35 000 kronor huvudsakligen med hänsyn till utgiftsökningar

av automatisk natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Norrbottens statliga

poliskår, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 169

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 646 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 242 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 143 500

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 18 000

Summa kronor 1 049 500

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från Bodens stad ................ 365 500

Summa kronor 684 000;

b) till Norrbottens statliga poliskår: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 684 000 kronor.

147 :o) Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 153, s. 444—446), vilket innebär en med 107 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Norrbottens statliga poliskår: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 311 000 kronor.

148:o) Bidrag till reservpolisorganisationen m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 154, s. 446), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till reservpolisorganisationen

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

1 450 000 kronor.

149:o) Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 155, s. 446 och 447) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m. för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Polisväsendets organisationsnämnd har gjort en kostnadsberäkning för

nästa budgetår. Enligt beräkningen, vilken upptager 2 937 polismanstjänster

i de statsbidragsberättigade polisdistrikten och samtliga ifrågakommande

förmåner, utgör medelsbehovet drygt 23 000 000 kronor. Med hänsyn till

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

att även bidrag till kompensation för höjda folkpensionsavgifter väntas

belasta förevarande anslag förordar departementschefen, att anslaget för

nästa budgetår upptages med oförändrat belopp, 24 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr PerOlof

Hanson (I: 391) och den andra inom andra kammaren av herr Rimmerfors

(II: 489), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att åt den

sittande polisverksamhetsutredningen uppdrages att snarast och med förtur

framlägga sådana förslag angående förenklingar i det nuvarande polisarbetet

som är ägnade att med snar verkan eliminera olägenheterna av den

svåra underbemanningen i storstädernas poliskårer.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:391.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot departementschefens

anslagsberäkning.

I motionerna I: 391 och II: 489 har ingående belysts det svåra personalläget

för Stockholmspolisen. Mot bakgrunden härav har motionärerna, utöver

vad utskottet nyss redovisat, även föreslagit riksdagen att bemyndiga

Kungl. Maj :t att inför den svårartade krissituationen på brottsbekämpningens

område, om det vid förhandlingar med berörda polisorganisationer befinnes

lämpligt, utfärda sådana särskilda lönebestämmelser för polispersonalen

i de större städerna att rekryteringsbehovet snarast kan fyllas. Till

detta yrkande avser utskottet att senare taga ställning.

I anledning av vad i motionerna anförts angående möjligheterna att förenkla

polisarbetet vill utskottet i likhet med motionärerna understryka angelägenheten

av att dessa i största möjliga utsträckning tillvaratages. Såsom

utskottet i tidigare sammanhang anfört överväger emellertid polisverksamhetsutredningen

jämlikt sina direktiv olika rationaliseringsåtgärder

i fråga om såväl den yttre som inre polistjänsten. I anslutning till vad

motionärerna särskilt anfört angående handläggningen av parkeringsförseelser

har utskottet inhämtat, att ett särskilt utskott inom utredningen

för närvarande undersöker möjligheterna att genom ett mera summariskt

förfarande vid trafikmålsutredningarna lindra polisens arbetsbörda. I skrivelse

till Kungl. Maj :t den 17 september 1957 har utredningen vidare anfört,

att det kunde ifrågasättas, huruvida icke polisen i viss utsträckning ålagts

uppgifter som inte ägde samband med den egentliga polisverksamheten.

Med anledning härav har Kungl. Maj :t uppdragit åt polisväsendets organisationsnämnd

att närmare utreda polisens arbetsuppgifter i de hänseenden

polisverksamhetsutredningen angivit.

Med hänsyn till det anförda och då polisverksamhetsutredningen, såvitt

framgår av årets riksdagsberättelse, räknar med att kunna avsluta sitt

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

171

arbete i slutet av innevarande år, anser utskottet inte skäl föreligga att nu

ur utredningsarbetet utbryta vissa frågor och behandla dessa med förtur.

Utskottet avstyrker därför förevarande motionsyrkande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till den lokala polisorganisationen

å landsbygden m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 24 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 391 och II: 489, såvitt nu är i fråga,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

150:o) Statens polisskola: Avlöningar. Kungi. Maj:t har (punkt 156, s.

447 och 448) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens polisskola, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens polisskola: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 080 000 kronor, därav

140 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 052 000 kronor, varav ett

belopp av 137 000 kronor skall avräknas mot automobilskattemedlen.

För anordnande av fortbildnings- och specialkurser beräknar departementschefen

ett med 10 000 kronor förhöjt belopp. Det föreslås få ankomma

på Kungl. Maj :t att avgöra, vilka kurser som skall förekomma.

Den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar m. m. medför

ett ökat medelsbehov av i runt tal 18 000 kronor. Anslaget uppräknas

sålunda med 28 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 052 000 + 28 000) 1 080 000

kronor. Härav avräknas ett belopp av 140 000 kronor mot automobilskattemedlen.

I förevarande sammanhang har utskottet jämväl till behandling förehaft

den redogörelse angående utbildningen i kommissarieklassen vid statens

polisskola, som riksdagens år 1959 församlade revisorer lämnat under § 40

i sin berättelse. I samband med sin redogörelse har revisorerna gjort följande

uttalande.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen skall sökande till befattning

såsom kommissarie vid polisväsendet ha genomgått kommissarieklassen

vid statens polisskola. Sådan kurs, som omfattar 15 veckor, anordnas

numera varje år. Under senaste tioårsperiod ha sammanlagt 321 elever

genomgått denna utbildning. Av de uppgifter revisorerna inhämtat och som

avse sammanlagt 313 polismän framgår, att 227 av dessa ännu ej erhållit

anställning som kommissarie. Av sistnämnda antal äro nära 200 födda

1906 eller senare. Även om hänsyn tages till viss avgång och andra faktorer

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

som kunna påverka tillgången på lämpliga sökande till här avsedda befattningar,

finns det enligt sålunda tillgängliga uppgifter f. n. en icke obetydlig

reserv av kommissarieutbildade polismän. Av bl. a. skäl som anförts i

propositionen 75 till 1954 års riksdag är det uppenbart, att en viss dylik

reserv måste finnas. Fråga är emellertid, om icke denna numera har en

sådan storlek att det är förtjänt att övervägas, om icke kommissarieutbildningen

vid polisskolan kunde inställas under något år. Icke minst med hänsyn

till det allmännas kostnader för dylik utbildning — senaste år kunna

dessa beräknas ha uppgått till nära 225 000 kronor — framstår det som

angeläget, att frågan härom prövas.

Det är icke möjligt för revisorerna att på grundval av tillgängligt utredningsmaterial

bestämt yrka på att utbildningen under viss tid skall inställas.

De uppgifter som införskaffats i ämnet ge dock enligt revisorernas mening

vid handen, att en närmare undersökning i sådant syfte bör komma till

stånd. Revisorerna anse sig därför böra föreslå, att lämpligt organ — exempelvis

polisväsendets organisationsnämnd — erhåller i uppdrag att mera

ingående utreda behovet av utbildning i kommissarieklassen vid statens

polisskola under närmaste år, innan ny sådan utbildning kommer till stånd.

Revisorerna vilja tillägga, att därest tillräckliga skäl skulle föreligga för alt

under någon tid inställa denna undervisning det måhända kan visa sig lämpligt

att taga i anspråk den i sådant fall ledigblivande utbildningskapaciteten

vid polisskolan för annan polisutbildning, varav behov efter närmare utredning

kan visa sig föreligga.

över riksdagens revisorers uttalande har yttranden avgivits av statskontoret,

statens polisskola och polisväsendets orgfanisationsnåmnd.

Utskottet. Mot bakgrunden av att den kommissarieutbildade polispersonalen

i mycket stor utsträckning inte kunnat beredas anställning som kommissarie

framstår det enligt revisorernas åsikt, inte minst med hänsyn till

det allmännas kostnader för dylik utbildning, som angeläget att frågan om

icke kommissarieutbildningen vid statens polisskola under något år kunde

inställas upptages till övervägande. I linje med denna sin uppfattning har

revisorerna ansett sig böra föreslå, att lämpligt organ erhåller i uppdrag

att mera ingående utreda behovet av sådan utbildning. Revisorerna tillägger

att, därest tillräckliga skäl skulle föreligga för att under någon tid

inställa denna undervisning, det måhända kan visa sig lämpligt att taga i

anspråk den i sådant fall ledigblivande utbildningskapaciteten vid polisskolan

för annan polisutbildning, varav behov efter närmare utredning

kan visa sig föreligga.

Statens polisskola har den uppfattningen att man inte redan budgetåret

1960/61 bör inställa undervisningen i kommissarieklassen men har ansett,

att en undersökning om behovet för tiden därefter bör göras, varvid också

lämpligen klarlägges i vilken omfattning polismännen bör utbildas i assistentklassen.

Inte heller statskontoret och polisväsendets organisationsnämnd

har haft något att erinra mot den av riksdagens revisorer ifrågasatta

utredningen.

Utskottet har inhämtat, att departementschefen har för avsikt att snarast

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

173

möjligt tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av undervisningen

vid polisskolan. På grundval av föreliggande uppgifter är utskottet

inte berett att i avvaktan på resultatet av nämnda utredning förorda

ett inställande av undervisningen i kommissarieklassen redan under nästkommande

år men förutsätter, att den av revisorerna väckta frågan ägnas

särskild uppmärksamhet vid detta utredningsarbete. I den mån hinder häremot

icke möter med hänsyn till utredningsarbetets ändamålsenliga bedrivande

finner utskottet även angeläget, att denna fråga behandlas med förtur

och att härav betingade delförslag kan behandlas i samband med anslagsäskandena

för budgetåret 1961/62.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt hemställer

utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens polisskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 96 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 793 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 146 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 40 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 4 700

Summa kronor 1 080 000;

b) till Statens polisskola: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 080 000 kronor, därav

140 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att riksdagen må i anledning av riksdagens revisorers

förevarande uttalande i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

151 :o) Statens polisskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 157, s. 448 och 449), vilket innebär en med 11 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens polisskola: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 315 000 kronor,

därav 41 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

152:o) Statens polisskola: Utbildningsarvoden m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 158, s. 449 och 450), vilket innebär en minskning av

anslaget med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

att riksdagen må till Statens polisskola: Utbildningsarvoden

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor, därav 11 000 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

153:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 159, s. 450—452) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för statens kriminaltekniska

anstalt, som föranledes av vad departementschefen förordat,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

kriminaltekniska anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61, dels ock till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för

samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 173 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 124 000 kronor.

Departementschefen förordar inrättande av en befattning som förste

byråingenjör i Ae 23 vid kemisk-biologiska laboratoriet samt en tryck eribiträdestjänst

i Ag 1.

Under åberopande av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att en assistent i

Ae 17 vid skrifttekniska laboratoriet uppflyttas till förste assistent i Ae 19.

Vidare förordas, att ett kontorsbiträde jämlikt grunderna för den reglerade

befordringsgången uppföres på ordinarie stat. Föreslagen lönegradsplacering

av en fotografbiträdestjänst torde få prövas i annat sammanhang.

De framlagda förslagen påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar m. m. med 36 000 kronor. Härtill kommer den automatiska

utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar m. m. med 13 000

kronor. På grund härav uppräknas anslaget med 49 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet beräknas till (1 124 000 + 49 000)

1 173 000 kronor. I personalförteckningen vidtages de ändringar, som påkallas

av vad departementschefen i det föregående anfört och föreslagit.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

av departementschefen i förevarande sammanhang anmält förslag

om viss tjänsteförändring.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens kriminaltekniska anstalt, som

föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

175

b) godkänna följande avlöningsstat för statens kriminaltekniska

anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 313 000

2. Arvoden till styrelsens ledamöter, förslagsvis 700

3. Ersättningar till experter, förslagsvis........ 5 000

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... 679 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 155 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 20 000

Summa kronor 1 173 000;

c) till Statens kriminaltekniska anstalt: Avlöningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 173 000

kronor.

154:o) Statens kriminaltekniska anstalt: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 452 och 453), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens kriminaltekniska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 703 000 kronor.

155 ro) Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda

anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 161, s. 453 och 454), vilket i fråga om anslagsberäkningen

innebär en höjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för

ombesörjande av särskilda anordningar för polisväsendet i

dess helhet m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 100 000 kronor.

156 :o) Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet

i riket stadgade ordning m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 162, s. 454

—462) föreslagit riksdagen att till Anordnande av polisbevakning i annan

än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kronor.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

I skrivelse den 14 maj 1957, nr 249 — i anledning av riksdagens år 1956

församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket

jämte i ämnet väckta motioner m. in. och i överensstämmelse med

vad statsutskottet föreslagit i utlåtande nr 93/1957, p. 32 — anhöll riksdagen,

att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en utredning rörande vissa

med räddningstjänsten i fjällen sammanhängande spörsmål.

Den 27 juni 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningen av frågan om

utbyggnad av ambulans- och räddningsflygtjänsten i riket in. m. att vid

fullgörandet av utredningens uppdrag jämväl till prövning upptaga sådana

av riksdagens revisorer eller eljest i statsutskottets utlåtande berörda frågor

rörande räddningstjänsten i fjällen, vilka icke innefattades i utredningens

tidigare uppdrag.

Utredningsman har varit ledamoten av riksdagens andra kammare P. G. A.

Svensson i Stenkyrka. Utredningen har den 6 november 1958 avgivit betänkande

angående fjällräddningstjänsten.

Utredningens förslag i vad avser förebyggande åtgärder har redovisats

i 1959 års statsverksproposition (X ht, p. 115).

I det av utredningen framlagda betänkandet angående fjällräddningstjänsten

föreslås inga större förändringar i den organisation, som redan

vuxit fram, och utredningen betonar, att en efter de lokala förhållandena

utformad och på samverkan mellan statliga myndigheter och enskilda frivilliga

byggd organisation synes ändamålsenlig även för framtiden. Med

utgångspunkt från denna organisation framlägger utredningen vissa förslag,

som syftar till att trygga och effektivisera fjällräddningsverksamheten.

Dessa förslag har i huvudsak lämnats utan erinran av remissmyndigheterna

och synes departementschefen kunna tjäna som en värdefull vägledning för

de på området verksamma myndigheterna. I detta sammanhang anser sig

departementschefen kunna inskränka sig till följande uttalanden.

Statskontoret har i sitt yttrande framhållit önskvärdheten av att ersättningar

till i fjällräddningstjänsten deltagande personal utgår efter enhetliga

normer. I likhet med utredningen anser jag emellertid, att det knappast

är lämpligt att föreskriva enhetliga normer beträffande förekommande

arvoden och ersättningar med hänsyn till de skiftande förhållanden, som

råder inom fjällänen. Grunderna för ifrågavarande förmåner torde i stället,

såsom utredningen föreslagit, böra fastställas i samma ordning som hittills.

Utredningen samt länsstyrelsen i Kopparbergs län har framhållit fördelarna

av att räddningstjänstens personal anslutes till Röda korset. Även

om jag finner att en sådan anslutning ur olika synpunkter är önskvärd,

anser jag mig likväl icke kunna biträda länsstyrelsens förslag att kostnader

för erlagda medlemsavgifter skall ersättas av statsmedel. Nämnda länsstyrelse

har vidare föreslagit att spaningsledare skall kunna erhålla polismans

skydd och befogenhet. Jag är dock icke övertygad om behovet av en

sådan anordning och avstyrker därför detta förslag.

Beträffande fjällräddningstjänstens behov av materiel förutsätter jag liksom

utredningen, att detta behov i möjligaste mån tillgodoses genom lån

från myndigheter och organisationer. Liksom hittills torde dock staten böra

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

177

bestrida kostnaderna för inköp av viss materiel. I enlighet med statskontorets

uttalande torde den närmare avvägningen av medelsbehovet för ändamålet

få ske vid prövningen av framställningar i ämnet från länsstyrelserna.

Såsom utredningen framhållit föreligger f. n. vissa möjligheter för statsverket

att av enskilda återkräva kostnader för efterspaning. Utredningen

föreslår att fjällräddningstjänstens spaningskostnader i fortsättningen helt

stannar å statsverket. Då de av utredningen härför förebragta skälen förefaller

mig vägande, biträder jag förslaget.

De med fjällräddningstjänsten förenade kostnaderna beräknar departementschefen

för nästa budgetår till i runt tal 60 000 kronor. Det föreslås få

ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning av länsstyrelserna fördela

ifrågavarande belopp. Det förutsättes att länsstyrelserna för påföljande budgetår

i vederbörlig ordning inkommer med de anslagsäskanden beträffande

fjällräddningstjänsten, som anses erforderliga. Kostnaderna anses även i

fortsättningen böra bestridas från förevarande anslag.

För inköp av pistolammunition för polisväsendets behov beräknas ett

med 5 000 kronor förhöjt belopp.

Anslaget anses med hänsyn till vad i det föregående föreslagits samt på

grund av belastningen böra uppräknas till 650 000 kronor.

Slutligen anmäles, att Kungl. Maj :t genom beslut den 13 mars 1959 tillerkänt

Torslunda kommun ersättning från förevarande anslag med 9 259

kronor 5 öre för kostnader för extra bevakning i Norra Möckleby under

tiden den 9 augusti—19 oktober 1958.

Utskottet. Den av departementschefen i förevarande sammanhang föreslagna

organisationen för fjällräddningstjänsten, innebärande i huvudsak

ett fastställande av nuvarande principer för denna ävensom viss upprustning,

kan av utskottet godtagas.

Då utskottet inte heller funnit anledning till erinran mot beräkningen i

propositionen av medelsbehovet under anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av polisbevakning i annan

än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 650 000 kronor.

157:o) Polisväsendets organisationsnämnd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 163, s. 462—464), vilket innebär en ökning av anslaget med

19 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för polisväsendets organisationsnämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

12 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 11

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande nr 11 är 1960

Stat

A vlöningar

1. Arvoden till nämndens ledamöter, förslagsvis

.....- -..;.......... ..... 21 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 173 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ,v. . . . . 31000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................ 3 000 228 000

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis .................... 33 000

Summa kronor 261 000;

b) till Polisväsendets organisationsnämnd för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 261 000 kronor.

158 :o) Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 164, s. 464), vilket innebär en

uppräkning av anslaget med 500 000 kronor med hänsyn till belastningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polisväsendet m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor, därav 1 439 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

159:o) Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av spioneri m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 165, s. 464) föreslagit

riksdagen att till Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och

uppdagande av spioneri m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 9 560 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 140 000 kronor.

Statspolisintendenten har föreslagit att anslaget höjes med 677 000 kronor.

Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 9 560 000 (+ 420 000) kronor. Ökningen hänför sig huvudsakligen till

kostnader av automatisk natur. På Kungl. Maj:t anses böra ankomma att

vidtaga sådana jämkningar i den avsedda organisationen, som må finnas

påkallade.

Utskottet, som under ärendets behandling inhämtat närmare upplysningar

rörande innebörden av förslagen under förevarande punkt, har inte funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

179

att riksdagen må till Kostnader för särskild polisverksamhet

för hindrande och uppdagande av spioneri m. m. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 9 560 000

kronor.

• !; •. r ’ i tv ,i".... • t;r,

. x‘l\.

160 :o) Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 465), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av rekryteringen

i vissa polisdistrikt för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 50 000 kronor, därav 37 500 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

161 :o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 167, s. 465), vilket innebär oförändrat anslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 625 000 kronor.

Civilförsvaret

Departementschefen erinrar inledningsvis om att statsmakterna genom

beslut av 1959 års riksdag har tagit ställning till den nya organisationen

för civilförsvaret. Av civilförsvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningar

och tidsplan — 76 miljoner kronor årligen under en tioårsperiod -—

har bedömts i stort sett kunna tjäna som riktlinjer för den föreslagna

organisationens uppbyggnad. Den takt, med vilken utbyggnaden skall äga

rum, har dock här liksom på andra områden ansetts beroende av det statsfinansiella

läget. I samband med att kostnadsramen för det militära försvaret

omprövas för tiden efter budgetåret 1960/61 skall enligt statsmakternas

beslut även frågan om avvägningen av kostnaderna för civilförsvaret

upptagas till prövning. I avbidan på denna prövning och med hänsyn

till den mycket långtgående restriktivitet, som i dagens läge måste iakttagas

beträffande statens utgifter, nödgas departementschefen föreslå starkt

begränsade kostnadsökningar för civilförsvaret för nästa budgetår.

Anslagen under civilförsvaret på driftbudgeten för budgetåret 1959/60

uppgår till drygt 29,8 miljoner kronor. För nästa budgetår anser departementschefen

sig böra räkna med en medelsanvisning av i runt tal 35 miljoner

kronor. I detta belopp torde inräknas dels de kostnader för civilför
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

svarets administration i länen, som hittills upptagits på civilförsvarets stat

och som enligt vad i det föregående föreslagits fr. o. m. nästa budgetår

skall redovisas under överståthållarämbetet och länsstyrelserna, dels ock

anslagen till Viss sambandsverksamhet och Anskaffning av viss sambandsmateriel,

vilka anslag fr. o. m. nästa budgetår föreslås överflyttade till avdelning

F. Diverse.

162:o) Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 168,

s. 466 och 467) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga den ändring i personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen som

föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Civilförsvarsstyrelsen:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 977 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 858 000 kronor.

Departementschefen förordar, att en tjänst som studierektor i Ae 24 inrättas.

Någon uppräkning av anslaget härför erfordras icke.

På grund av automatiska utgiftsstegringar uppräknas anslaget med i runt

tal 119 000 kronor.

Avlömingsanslaget i dess helhet beräknas till (2 858 000 + 119 000)

2 977 000 kronor. I personalförteckningen vidtages den ändring, som påkallas

av vad departementschefen i det föregående föreslagit.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för civilförsvarsstyrelsen som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......... i.......................... 627 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 37 000

3. Vissa pensionskostnader, förslagsvis........ 5 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 842 000

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utltåande nr 11 år 1960 181

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 420 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 46 000

Summa kronor 2 977 000;

b) till Civilförsvarsstgrelsen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 977 000 kronor.

163:o) Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 169, s. 468 och 469), vilket innebär ökad medelsanvisning

till reseersättningar med 14 000 kronor och till övriga expenser med 31 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 760 000

kronor.

164:o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt 170,

s. 469—476) föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 100 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 760 000 kronor.

Genom beslut av 1959 års vårriksdag har principerna för civilförsvarsutbildningens

framtida utformning och omfattning fastställts. Därvid har

även beslutats, att i utbildningsorganisationen skall ingå en permanent statens

civilförsvarsskola för högre befälsutbildning och utbildning av civilförsvarsinstruktörer.

Vidare har riksdagen i detta sammanhang godtagit

departementschefens förslag att — därest riksdagen beslutar om infanteriskjutskolans

förflyttning — nämnda civilförsvarsskola jämte utbildningsanstalten

för undsättningskårerna förlägges till Rosersberg. Enligt vad departemenschefen

under hand inhämtat torde infanteriskjutskolans förflyttning

— sedan 1959 års höstriksdag numera fattat beslut härom — kunna

ske successivt under år 1961.

Mot bakgrunden härav och med hänsyn jämväl till de vid uppbyggnaden

av det nya civilförsvaret erforderliga förberedelserna för den regionala och

lokala utbildningen finner departementschefen styrelsens utgångspunkter

beträffande utbildningens omfattning under nästa budgetår i huvudsak riktiga.

Emellertid förutsätles, att utbildningen bedrives så att nuvarande beredskap

kan vidmakthållas.

Beträffande lärarbehovet vid Rosersbergsskolans A-avdelning har departementschefen

i huvudsak icke något att erinra mot styrelsens förslag. Chefen

för denna avdelning, som även i vissa avseenden bör kunna fungera som

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utltåande nr 11 år 1960

ställföreträdare för rektorn vid skolan, föreslås dock placerad soin civilförsvarslärare

i lönegrad Ae 23. Även övriga heltidsanställda civilförsvarslärare

anses böra erhålla extra ordinarie tjänst. Av övrig föreslagen heltidsanställd

personal på denna avdelning tillstyrkes en expeditionsvakt i Ae 7

och ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Behovet av ytterligare biträdespersonal

anses böra prövas i samband med det slutliga ställningstagandet

till biträdesbehovet på förvaltningsavdelningen.

Beträffande tidpunkterna för anställning av den nya personalen vid Aavdelningen

har departementschefen icke något att erinra mot att de fast

anställda lärarna anställes fr. o. m. den 1 juli 1960 och från samma tidpunkt

även ersätter lärarna vid den nuvarande provisoriska skolan.

Såsom statens organisationsnämnd framhållit innebär verksamheten vid

B-avdelningen en nyhet för civilförsvaret. Departementschefen delar nämndens

mening att organisationen för denna verksamhet till en början icke

bör givas fastare form utan betraktas som en försöksorganisation. Av den

för denna avdelning föreslagna personalen anses utbildningsledaren böra

placeras som civilförsvarslärare i lönegrad Ae 23. Departementschefen anser

i likhet med organisationsnämnden att utbildningsorganisationen bör

successivt uppbyggas och att medel bör ställas till Kungl. Maj :ts förfogande

för att efter behov tagas i anspråk efter framställning av styrelsen.

Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj :t att — därest riksdagen icke har

något att erinra häremot — förordna om inrättande av här föreslagna civilförsvar

slärartjänster i Ae 23.

I detta sammanhang upptages till behandling frågan om storleken av

instruktörsarvodena vid den lokala utbildningen. F. n. utgår enligt av civilförsvarsstvrelsen

den 1 januari 1947 fastställda grunder ersättning till instruktör

med 8 kronor per undervisningstimme vid utbildning av manskap.

1953 års civilförsvarsutredning har i sitt slutbetänkande den 21 januari

1959 föreslagit, att ifrågavarande arvodesbelopp fastställes vid deltidskurs

till 14 kronor och vid heltidskurs till 20 kronor för timme (undervisningspass

om 45 minuter). Dessa belopp, som i stort sett innebär en kompensation

för penningvärdeförsämringen sedan 1947, anser departementschefen skäliga.

Såsom utredningen föreslagit torde arvode för dag i intet fall få överstiga

100 kronor.

Med utgångspunkt från styrelsens förslag beräknas medelsbehovet för

den nuvarande provisoriska civilförsvarsskolans verksamhet fram till den

31 mars 1961 till 700 000 kronor.

Personalkostnaderna för Rosersbergsskolan för nästa budgetår uppskattas

till i runt tal 400 000 kronor.

Kostnaderna för anskaffning av inventarier m. m. beräknas till 1 675 000

kronor. Det föreslås få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma för vilka

ändamål ifrågavarande medel må användas.

Driftkostnaderna för Rosersbergsskolan uppskattas till 400 000 kronor.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

183

I enlighet med det anförda skulle till utbildning vid statens civilförsvarsskola

för nästa budgetår böra anvisas 3 175 000 ( + 2 116 500) kronor.

Kostnaderna för utbildning vid de regionala fältskolorna beräknas till

sammanlagt 2 000 000 (+2 000 000) kronor.

Medelsbehovet för lokal utbildning och för övningar inom länen uppskattas

till i runt tal 1 200 000 (— 2 776 500) kronor.

I enlighet med det anförda skulle anslaget för nästa budgetår uppföras

med 7 100 000 (+ 1 340 000) kronor. Det förutsättes, att Kungl. Maj:t i

förekommande fall skall äga företaga omdisposition mellan de olika anslagsposterna.

Utskottet. Principerna för den framtida utformningen och omfattningen

av civilförsvarsutbildningen har fastställts av 1959 års riksdag. Den närmare

precisering av organisationen vid civilförsvarsskolan i Rosersberg

som göres i förevarande sammanhang kan av utskottet godtagas.

Verksamheten vid den s. k. B-avdelningen utgör, såsom framgår av det

föregående, en nyhet för civilförsvaret. Med hänsyn härtill vill utskottet

understryka, att verksamheten får betraktas som en försöksorganisation

som endast successivt bör utbyggas.

Även de riktlinjer i övrigt för organisationens uppbyggnad, som departementschefen

föreslagit, har utskottet funnit sig kunna godtaga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildnings- och övningsverksamhet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

7 100 000 kronor.

165 :o) Inspelning av instruktionsfilm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 171, s. 476 och 477), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 60 000 kronor för att möjliggöra inspelning av film om verksamheten

i huvudcentral, räddningsgruppens verksamhet, atomvapnens verkningar

och radiakvarning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inspelning av instruktionsfilm för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kronor.

166:o) Bidrag till vissa frivilliga organisationer. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 172, s. 477), vilket innebär en med 78 000 kronor

ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa frivilliga organisationer

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 400 000

kronor.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

167 :o) Försöksverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

173, s. 477—479), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försöksverksamhet för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

168:o) Engångsanskaffning av materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 174,

s. 479—481) föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning av materiel för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 500 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 12 050 000

kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår upptages till

3 500 000 kronor. Denna medelsanvisning torde medgiva anskaffning av

bl. a. viss för beredskapen särskilt värdefull materiel. Det föreslås få ankomma

på Kungl. Maj :t att bestämma, för vilka ändamål de för nästa budgetår

anvisade medlen må användas.

I en inom andra kammaren av herrar Gustafson i Göteborg och Gustafsson

i Skellefteå väckt motion (11:487) har hemställts, att riksdagen till

Engångsanskaffning av materiel måtte anvisa ett reservationsanslag för

budgetåret 1960/61 av 2 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Såsom departementschefen anfört i inledningen till avsnittet i

statsverkspropositionen angående civilförsvaret har statsmakterna år 1959

förklarat, att de av civilförsvarsutredningen framlagda kostnadsberäkningarna

och tidsplanen — 76 miljoner kronor årligen under en tioårsperiod

— kunde tjäna som riktlinjer för organisationens uppbyggnad, även om

takten i denna borde göras beroende av det statsfinansiella läget. Mot bakgrunden

av att Kungl. Maj :ts förslag innebär en medelsanvisning till civilförsvaret

om i runt tal 35 miljoner kronor och då kraven på medel under

förevarande anslag de senaste åren behandlats mycket restriktivt kan utskottet

inte tillstyrka yrkandet i motionen II: 487 om en ytterligare reducerad

medelsanvisning. Med godtagande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer

utskottet,

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

185

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 487 till Engångsanskaffning

av materiel för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 3 500 000 kronor.

169:o) Anskaffning av viss förbrukningsmateriel. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 175, s. 481) samt under erinran att anslaget i gällande

riksstat uppförts med ett formellt belopp av 100 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av viss förbrukningsmateriel

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

170 :o) Förvaring och underhåll av viss materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 482—484), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss materiel

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 4 500 000 kronor.

171 :o) Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.

Kungl. Maj:t har (punkt 177, s. 484 och 485) föreslagit

riksdagen att till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet

inom civilförsvarsområdena för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 620 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen förordar, att anslaget uppföres med 620 000 kronor,

eller samma belopp som i gällande riksstat.

I detta sammanhang erinrar departementschefen, att Kungl. Maj :t den 9

juli 1959 medgivit, att styrelsen under budgetåret 1959/60 finge för utbetalande

av statsbidrag till aktiebolaget Stockholms spårvägar för anordnande

av vissa fullträffsäkra skyddsrum disponera dels ett belopp av 299 115

kronor av den under förevarande anslag för budgetåret 1951/52 för ifrågavarande

ändamål upptagna posten dels ock ett belopp av 33 580 kronor av

motsvarande post för budgetåret 1952/53.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa löpande kostnader för civilförsvarets

verksamhet inom civilförsvarsområdena för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

172:o) Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 178, s. 485

och 486), vilket innebär en med 500 000 kronor ökad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande

av branddammar för civilförsvarsändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

173 :o) Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 179, s. 486—488) föreslagit riksdagen att till Kostnader

för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 4 525 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 100 000 kronor.

Reservationerna på anslaget uppgick den 30 juni 1959 till cirka 41 miljoner

kronor och beräknas av civilförsvarsstyrelsen vid innevarande budgetårs

utgång till i runt tal 38 miljoner kronor. Beträffande användningen av

större delen av förstnämnda belopp, eller i runt tal 29 miljoner kronor,

har Kungl. Maj :t fastställt särskilda planer eller meddelat beslut. Återstående

belopp, cirka 12 miljoner kronor, var tillgängligt för byggande av

i huvudsak nya befolkningsskyddsrum. Vad angår dessa anläggningar har

just i dagarna den särskilda utredningen om bl. a. behovet av skyddsrumsplatser

och skyddsrummens lokalisering avslutats och ställning till utredningens

förslag kommer att tagas snarast möjligt. Styrelsens medelsäskanden

för nya skyddsrumsanläggningar för nästa budgetår har därför liksom

för de senaste budgetåren till väsentlig del begränsats till ledningscentraler i

s. k. fullträffsäkert utförande.

Hittills har medel anvisats för 68 s. k. fullträffsäkra ledningscentraler.

För fyra av dessa avser medelsanvisning endast första etappen och erfordras

för anläggningarnas färdigställande 1 600 000 kronor. Departementschefen

förordar, att detta belopp anvisas för nästa budgetår. Styrelsens begäran

om medel för påbörjande av nya ledningscentraler biträdes såtillvida, att för

första etappens utbyggnad av fyra centraler och för fullt färdigställande av

en central beräknas 1 500 000 kronor. I övrigt anser departementschefen sig

icke böra tillstyrka någon medelsanvisning under anslagsposten till fullträffsäkra

ledningscentraler.

I enlighet med det anförda skulle till fullträffsäkra ledningscentraler för

nästa budgetår böra anvisas (1 600 000 + 1 500 000) 3 100 000 kronor.

För komplettering av äldre s. k. fullträffsäkra skyddsrum beräknas i enlighet

med styrelsens förslag 385 000 kronor.

Vad angår de kommunala tekniska verken förordas, att medel anvisas för

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

187

nästa budgetår dels för utförande av vissa skyddsanordningar vid kraftvärmeverket

i Spånga dels ock för vissa ytterligare kostnader för skyddsanordningar

vid vattenverken i Göteborg och Jönköping. Departementschefen

har intet att erinra mot de av styrelsen härför beräknade beloppen

810 000, 100 000 resp. 80 000 kronor och biträder jämväl eu från civilförsvarsstyrelsen

inkommen framställning om anvisande av 51 000 kronor för

utförande av vissa ändringsarbeten i skyddsanordningarna vid vattenverket

i Norsborg.

Tillhopa anses sålunda till statsbidrag för merkostnader vid kommunala

tekniska verk för nästa budgetår böra anvisas i runt tal 1 040 000 kronor.

Vid bifall till förslagen skulle för nästa budgetår böra anvisas sammanlagt

4 525 000 (+ 1 425 000) kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Kostnader för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 4 525 000 kronor.

174 :o) Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 488), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommuner för anordnande

av vissa trafik- och skolskyddsrum för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

Diverse

175:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 181,

s. 489 och 490) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens brandinspektion, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens brandinspektion: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 194 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 189 300 kronor.

Departementschefen förordar att anslagsposten till arvoden åt länsbrandinspektörerna

m. fl. uppräknas med 2 300 kronor. Vidare tillstyrkes, att till

länsbrandinspektören i Jönköpings län och biträdet åt länsskogsbrandinspektören

i Gävleborgs län utgående arvoden höjs med 300 resp. 600 kronor.

För ersättningar till länsbrandinspektörernas semestervikarier beräknas

en ytterligare medelsanvisning med 1 500 kronor.

Med hänsyn till det anförda och med beaktande av det ökade inedelsbehovet

på grund av vidtagen reglering av sakkunnigarvode samt övriga

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

automatiska utgiftsstegringar beräknas anslaget i dess helhet till 194 800

kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

A. Riksbrandinspektören

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 31 400

2. Arvoden åt sakkunniga .................... 33 300

3. Vissa pensionskostnader för sakkunniga, förslagsvis

............... .................. 5 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 5 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 300

B. Länsbranduispektörema, länsskogsbrandinspektörerna

och biträden åt länsskogsbrandinspektörerna
Arvoden

......................................... 119 700

Summa kronor 194 800;

b) till Statens brandinspektion: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 194 800 kronor.

176:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 182, s. 490 och 491), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

76 700 kronor.

177:o) Statens brandskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 183, s. 491 och 492), vilket innebär en med 12 800 kronor ökad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens brandskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 189

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 31 400

2. Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter,

förslagsvis ............................ 1 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 153 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 12 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 1 700

Summa kronor 201 800;

b) till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 201 800 kronor.

178:o) Statens brandskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 184, s. 493), vilket innebär en ökning av anslaget med 2 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens brandskola: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 94 800

kronor.

179:o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 493 och 494), vilket innebär en med

115 000 kronor ökad medelsanvisning med hänsyn till belastningen, hemstället

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förebyggande och släckning

av brand för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 890 000 kronor.

180 :o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Kungl.

Maj:t har (punkt 186, s. 494 och 495) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen erinrar om att 1958 års besparingsutredning uttalat,

att ifrågavarande bidrag liksom även bidraget till kommuner för uppförande

av brandstationer numera är av begränsad ekonomisk betydelse och

att anslagen till dessa ändamål bör utgå ur riksstaten fr. o. m. budgetåret

1960/61. I yttranden häröver har svenska stadsförbundets styrelse och styrelsen

för svenska landskommunernas förbund förklarat sig dela utred
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande nr 11 dr 1960

ningens uppfattning, medan civilförsvarsstyrelsen bl. a. anfört, att några

skäl ur de synpunkter styrelsen har att företräda icke anförts för ett upphörande

av statsbidragsgivningen till branddammar. Enligt styrelsens uppfattning

bör i vart fall en avveckling av bidragsgivningen icke ske utan att

andra garantier skapas för att branddammar framdeles kommer till utförande

i tillräcklig omfattning. Styrelsen motsätter sig däremot icke, att

statsbidragsgivningen till uppförande av brandstationer upphör.

I betraktande av den minskade ekonomiska betydelse för de bidragsberättigade,

som statsbidragsgivningen till kommuner för anläggande av

branddammar eller uppförande av brandstationer numera fått, finner departementschefen

sig i rådande läge böra förorda, att båda dessa bidragsformer

upphör. Departementschefen har för avsikt att inom kort föreslå

Kungl. Maj :t att nu gällande bidragskungörelser upphäves. De ändringar i

brandlagstiftningen, som i samband därmed må bliva påkallade, torde få

prövas i annat sammanhang.

I vad avser branddammar anser departementschefen sig emellertid med

hänsyn till att ett stort antal dammar färdigställts och att kommunerna därvid

haft anledning påräkna statsbidrag böra föreslå oförändrad medelsanvisning

även för budgetåret 1960/61 för att en bidragsgivning efter behovsprövning

övergångsvis skall möjliggöras. Anslaget till bidrag till kommuner

för uppförande av brandstationer föreslås däremot utgå ur riksstaten

fr. o. m. budgetåret 1960/61.

I en inom andra kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i Skellefteå

väckt motion (11:484) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att det

till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar med 200 000

kronor uppförda anslaget upphör fr. o. m. budgetåret 1960/61.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Utskottet. 1958 års besparingsutredning har föreslagit ett slopande av

förevarande bidrag liksom av bidraget till kommuner för uppförande av

brandstationer. Departementschefen har i så måtto följt utredningens förslag

att han förordat, att båda dessa bidragsformer upphör men att viss bidragsgivning

för förstnämnda ändamål övergångsvis skall ske även under

budgetåret 1960/61. I motionen 11:484 förordas, i anslutning till utredningens

förslag, att ytterligare medel härför inte anvisas.

Av civilförsvarsstyrelsens anslagsframställning inhämtas bl. a., att bristen

på medel för nu ifrågavarande ändamål — sedan för innevarande budgetår

anvisade medel förbrukats — utgör i runt tal 1 570 000 kronor. På av departementschefen

anförda skäl anser utskottet, att viss ytterligare bidragsgivning

efter behovsprövning övergångsvis bör möjliggöras för tillgodo
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 191

seende av här avsedda ansökningar. Utskottet avstyrker därför förevarande

motionsyrkande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen II: 484 till Bidrag till kommuner för

anläggande av branddammar för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

181 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala universitets

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Medicinalstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska sjukhusets

delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 187—191, s. 495 och 496) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 9 886 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond 991 000 kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Medicinalstyrelsens delfond 17 578 000 kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Karolinska sjukhusets delfond 3 180 000 kronor;

e) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark 17 100 kronor.

182 :o) Statens utlänningskommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 192, s. 496—498) föreslagit riksdagen att till Statens utlänningskommission:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

2 952 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 045 000 kronor.

Departementschefen förordar, att den extra amanuens, som tillfälligt anställts

vid kommissionen för uppgifter i samband med hjälpaktioner för

flyktingar, får kvarstå jämväl under nästa budgetår, så länge tjänsten prövas

oundgängligen erforderlig.

Vad beträffar biträdespersonalen räknar kommissionen med att antalet

skriv- och kontorsbiträden för budgetåret 1960/61 skall kunna minskas med

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

åtta i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade antalet.

Vidare räknar kommissionen med att medelsbehovet för ersättningar till

tillfälliga förstärkningar, övertidsersättningar och avlöningar till tjänstemän

under ledighet för havandeskap, barnsbörd eller längre tids sjukdom

skall minska med tillhopa 42 000 kronor samt att besparingar å 36 000

kronor skall kunna göras genom tjänstledighetsavdrag och löneklassändringar

vid nyanställningar i samband med avgång eller befordran av nu

anställda tjänstemän. Emot kommissionens beräkning av medelsbehovet för

nästa budgetår har departementschefen intet att erinra.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

2 952 000 kronor.

183:o) Statens utlänningskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 193, s. 498 och 499), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens utlänningskommission: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 274 000 kronor.

184 :o) Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 194, s. 499—503) föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 240 000 kronor.

I gällande riksstat är för ändamålet upptaget ett förslagsanslag av

1 110 000 kronor. Anslaget är avsett för bestridande av kostnaderna i anledning

av Sveriges anslutning till världshälsovårdsorganisationen ävensom

kostnaderna för nämnden för internationella hälsovårdsärenden samt

för anordnandet av nordiska hälsovårdskurser i Göteborg m. m.

För Sveriges bidrag till världshälsovårdsorganisationen beräknas med utgångspunkt

från gällande växelkurs i runt tal 1 120 000 kronor. Vidare bör

anvisas omkring 40 000 kronor för bestridande av kostnaderna för resor

och mistad lön åt svenska representanter vid världshälsovårdsorganisationens

fjortonde möte år 1961, samt vid sammanträden med organisationens

regionala kommittéer och övriga organ eller eljest i organisationens regi.

För nämnden för internationella hälsovårdsärenden beräknas oförändrat

19 600 kronor.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It år 1''JGO

193

Kommittén för de nordiska hälsovårdskurserna i Göteborg har föreslagit

viss omorganisation och utvidgning av de nordiska kurser för högre hälsovårdsutbildning,

som f. n. anordnas i Göteborg. Enligt kommitténs ena alternativ

skulle kursverksamheten även för nästa budgetår omfatta omkring

tre månader, enligt del andra cirka sju månader. För båda alternativen

föreslås anställande på heltid av bl. a. kursledare och assistent för den lokala

ledningen och planläggningen av kurserna.

För egen del förordar departementschefen, att ifrågavarande kursverksamhet

i enlighet med det första alternativet även för nästa budgetår bedrives

i oförändrad omfattning. Den skulle sålunda innefatta en ämbetsläkarkurs

och en kurs för sanitäringenjörer. Departementschefen kan

emellertid icke tillstyrka inrättande av heltidstjänster för kurserna. I stället

föreslås för planläggningen och administrationen av dessa en ökad

medelsanvisning med cirka 9 000 kronor. Vidare beräknas för vissa i huvudsak

automatiska utgiftsstegringar omkring 8 000 kronor. För engångsanskaffning

av vissa inventarier beräknas vidare 4 000 kronor. Sammanlagt

uppgår kostnadsökningen till omkring 21 000 kronor. För de nordiska

hälsovårdskurserna bör således för nästa budgetår anvisas (35 000 + 21 000)

56000 kronor.

Vissa kostnader för Sveriges deltagande i nordiska metodikkommittén för

livsmedel liksom sådana kostnader för av världshäisovårdsorganisationen

här anordnade kurser, som skäligen bör bestridas av Sverige, torde liksom

för innevarande budgetår efter prövning av Kung!. Maj:t i varje särskilt

fall få bestridas från anslaget.

Med hänsyn till det anförda uppföres anslaget med avrundat 1 240 000

kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot departementschefens

beräkning av medelsbehovet för bidrag till världshäisovårdsorganisationen

(WHO) och till nämnden för internationella hälsovårdsärenden.

Vidkommande de nordiska hälsovårdskurserna i Göteborg vill utskottet

erinra om att dessa till eu början bekostades av WHO. Sedan bidraget därifrån

successivt minskat, har eu allt större del av kostnaderna övertagits

av de berörda länderna. Frågan om eu utvidgad kursverksamhet och övergång

till en permanent högskoleverksamhet slutbehandlades i november

1958 av Nordiska rådet, som därvid utfärdade eu rekommendation till

regeringarna (rek. nr 13/1958). Båda de av kommittén för de nordiska

hälsovårdskurserna i Göteborg redovisade alternativen för omorganisation

av kursledningen överensstämmer med berörda rekommendation. Med hänsyn

härtill och då övriga nordiska länder, enligt vad utskottet inhämtat,

är villiga bidraga med sin del av kostnaderna för det minst kostsamma

alternativet, anser utskottet, att Kungl. Maj:t bör ha möjlighet att utöver

det belopp departementschefen föreslagit, 56 000 kronor, bidraga med ytter13

— intrång till riksdagens protokoll 1 !>(>(). It samt. AV It

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande nr It är 1960

ligare 14 000 kronor för täckande av Sveriges andel i kostnaderna för tremånaderskurs.

Utskottet föreslår riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet nu anfört.

Då departementschefen upptagit förevarande anslag med uppåt avrundat

belopp finner utskottet infe skäl föreligga alt på grund av detta förslag

uppräkna anslaget.

Under åberopande av del anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen in. m.

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 240 000

kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört angående de nordiska hälsovårdskurserna i

Göteborg.

I85:o) Vissa internationella resor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 195, s. 503 och 504), vilket innebär medelsanvisning under ett anslag

til! resestipendier för psykiater och andra befattningshavare inom

mentalsjukvården vid studier i utlandet och till vissa kostnader för internationellt

hälsovårdsarbete, samt under erinran, att något anslag med ifrågavarande

rubrik ej finnes upptaget i gällande riksstat, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa internationella resor för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

186:o) Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 504), vilket innebär en med 600 000

kronor ökad medelsanvisning, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Skandinaviska undervisningssjukhuset

i Korea för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 2 600 000 kronor.

187 :o) Vissa kostnader i anledning av allmänna val. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 197, s. 505), vilket innebär en ökning av anslaget

med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i anledning av allmänna

val för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 800 000 kronor.

188:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 505), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

s. 195 Kontrollera mot PDF

Stalsutskottets utlåtande nr 11 är 1960

195

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 200 000 kronor.

189:o) Extra utgifter. Kungl. Maj:t bär (punkt 199, s. 505 och 506) föreslagit

riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag* av 205 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 150 000 kronor.

Från förevarande anslag bestrides bl. a. årliga bidrag till dels Veckholms

kyrka och hospital samt hospitalssysslomannen med 1 072 kronor 57 öre,

dels Veckholms församlings folkskoleväsende med 185 kronor 22 öre dels

ock Vrigstads hospital med 276 kronor eller med tillhopa 1 533 kronor 79

öre. Såsom framhållits i 1958 års statsverksproposition (XI ht s. 254) har

utgången i ett dåmera vid domstol anhängiggjort tvistemål mellan Kronan

och direktionen för Lidköpings barnhus angående bidrag till barnhuset

bedömts bli av betydelse för ställningstagande till frågan om vilka rättsliga

anspråk, som kan uppställas på fortsatt utfående av ovanberörda bidrag.

Den av Kungl. Maj:t genom beslut den 15 maj 1952 förordnade särskilda

utredningsmannen har numera i eu den 9 september 1959 dagtecknad

promemoria meddelat, alt förlikning träffats i nämnda mål samt att det

synes bäst överensstämma med Kronans i tvisten intagna ståndpunkt, att

avveckling av ifrågavarande bidrag sker genom avlösning med engångsbelopp.

Förberedande kontakter med berörda intressenter har tagits i sådant

sjfte. Departementschefen förordar, att avlösning sker, därest överenskommelse

kan träffas med berörda parter. Avlösningsbeloppets exakta

storlek blir beroende av den räntefot, som därvid kan avtalas. För nu

nämnda ändamål anses anslaget för nästa budgetår böra uppräknas med

36 000 kronor. För nästa budgetår räknar departementschefen vidare med

en ökad belastning å anslaget med 20 000 kronor för tillgodoseende av vissa

ändamål, för vilka särskilda anslag icke ansetts böra upptagas i riksstaten,

bl. a. för en skrift i anledning av medicinalstyrelsens trehundraårsjubileum.

Anslaget bestämmes i enlighet med det sagda till i runt tal 205 000 kronor.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 205 000 kronor.

190:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 506), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottel,

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande nr It ar 1960

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

191 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser

i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 506),

vilket innebär en minskning av anslaget med 20 000 kronor, hemställer

utskottet,

alt riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

192:o) Viss sambandsverksamhet. Kungl. Maj:t bar (punkt 202, s. 507)

föreslagit riksdagen att till Viss sambandsverksamhet för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 753 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 273 000 kronor.

Departementschefen förordar att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 753 000 (+ 480 000) kronor.

Utskottet har under behandlingen av denna och de båda nästföljande

punkterna inhämtat närmare upplysningar rörande innebörden av Kungl.

Maj:ts olika förslag. Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot

dessa, hemställer i förevarande sammanhang,

att riksdagen må till Viss sambandsverksamhet för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 753 000 kronor.

193:o) Anskaffning av viss sambandsmateriel. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 203, s. 507) får utskottet — under hänvisning till

vad utskottet anfört under nästföregående punkt — hemställa,

att riksdagen må till Anskaffning av viss sambandsmateriel

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

550 000 kronor.

194:o) Viss beredskapsåtgärd. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkl

204, s. 507 och 508) får utskottet —- under hänvisning till vad utskottet

anfört under punkten 192 — hemställa,

att riksdagen må till Viss beredskapsåtgärd för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960

197

Uppskjutna frågor

195:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande nedannämnda,

av Kungl. Maj :t under följande punkter framlagda förslag,

nämligen

punkten 24: Anordnande av eu rättsläkarstation i Göteborg;

punkten 32: Utrustning av nya mentalsjukhus in. in.;

punkten 33: Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar;

punkten 56: Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

m. m.;

punkten 72: Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund in. m.;

punkten 74: Bidrag till vissa Göteborgs stad tillhöriga sjukhus;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 15 mars 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Ivar Johansson,

Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Holmqvist,

Pålsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson,

Edström och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Cassel, Hansson i Skegrie, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Bohman och fröken

Vinge.

Särskilt yttrande

vid punkterna 128—13.3 (överståthållarämbetel: Avlöningar, överstålhållarämbetet:

Omkostnader, Länsstyrelserna: Avlöningar, Länsstyrelserna:

Sjukvård, Länsstyrelserna: Reseersättningar och Länsstyrelserna: Expenser)

av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Cassel och Bohman,

vilka anfört:

»Såsom erinrats om i motionerna 1:394 och 11:483 föreligger vid årets

riksdag förslag om den allmänna varuskattens slopande. Vi har vid behandlingen

av förevarande anslag inte velat motsätta oss bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, även om vi inte kan instämma i utskottets motivering för ett bibe
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande nr It år 1960

hållande av här aktuella tjänster även efter ett slopande av varuskatten. Vi

anser emellertid, att nu förevarande anslag bör reduceras, om den allmänna

varuskatten borttages. På grund härav förutsätter vi, att Kungl. Maj :t,

därest riksdagen bifaller motionsyrkandena om skattens slopande vid utgången

av år 1960, ställer anslagen till anslagsförvaltande myndigheters

disposition endast i den omfattning som i förevarande motioner förordats.»

Reservationer

1) vid punkten 48 (Karolinska sjukhuset: Avlöningar) av herrar Edström,

Källqvist, Malmborg, Gustafsson i Skellefteå och fröken Vinge, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:192 och 11:204 och att

därför

dels andra stycket i utskottets yttrande (s. 66) bort ha följande lydelse.

»Vad departementschefen föreslagit i fråga om nya tjänster föranleder inte

heller någon erinran från utskottets sida. Därutöver vill emellertid utskottet

framhålla, att den förstärkning av organisationen vid karolinska sjukhusets

endokrinologiska avdelning som förordats i motionerna I: 192 och 11:204

synes utskottet med hänsyn till nödvändigheten av att erhålla kompetent

personal så angelägen, att den bör genomföras omedelbart. Utskottet tillstyrker

därför dessa motioner. Däremot är utskottet inte berett tillstyrka

yrkandet i motionerna I: .392 och II: 485.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 192 och II: 204 ävensom

med avslag å motionerna 1: 392 och II: 485

a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1960 och utskottet

förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 3 760 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 173 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 27 295 000

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 11 år 1960 199

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 5 585 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................ 620 000

Summa kronor 37 433 000;

c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 37 433 000 kronor.»

2) vid punkten 82 (Bidrag till vanföreanstalter m. in.) av herr Pälsson

och fru Wallentlieim, vilka ansett att motionerna I: 163 och 11:211 bort

tillstyrkas och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 100 börjar med »Vidkommande

yrkandet» och på s. 101 slutar med »förevarande motionsyrkande»,

bort ha följande lydelse;

»Vidkommande yrkandet i motionerna I: 163 och II: 211 vill utskottet,

vars vederbörande avdelning genom besök vid den av Svenska vanförevårdens

centralkommitté (SVCK) bedrivna verkstaden i Blackeberg inhämtat

närmare uppgifter om den där bedrivna verksamheten och tagit del av förekommande

arbeten, i allt väsentligt vitsorda värdet av denna verksamhet.

Utskottet anser, all bidraget till denna, i enlighet med vad SVCK föreslagil

i sin anslagsframställning, bör höjas till 100 000 kronor. Utskottet tillstyrker

således motionerna I: 163 och II: 211.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kung!. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 163 och II: 211 till Bidrag

till vanföreanstalter in. in. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 9 430 000 kronor.»

3) vid punkten 168 (Engångsanskaffning av materiel) av herrar Boman,

Edström, Kållqvist, Malmborg, Gustafsson i Skellefteå och fröken Vinge,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen 11:487 och alt därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Såsom anförts i motionen II: 487 hade civilförsvarsstyrelsen vid utgången

av budgetåret 1958/59 på förevarande anslag disponibelt ett belopp av omkring

5,1 miljoner kronor. Mot bakgrunden härav och med hänsyn till nödvändigheten

av att begränsa de statliga utgifterna anser utskottet, alt förevarande

anslag bör reduceras i förhållande till vad departementschefen föreslagit.

Utskottet föreslår därför i likhet med motionärerna, att anslaget uppföres

med 2 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ls förslag

samt med bifall till motionen II: 487 till Engångsanskaffning

av materiel för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:11 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 und s. 1 i texten