Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrade bestämmelser om värnpliktslån m. m.

1960-05-13 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:115, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrade bestämmelser om värnpliktslån m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1960

1

Nr 115

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till ändrade bestämmelser om värnpliktslån m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 91 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över för svar särenden för den 4 mars 1960,

föreslagit riksdagen att dels godkänna vad departementschefen i berörda

statsrådsprotokoll föreslagit i fråga om låneverksamheten under fonden

för låneunderstöd och värnpliktslånefonden, dels antaga förslag till förordning

om upphävande av förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) om

värnpliktslån, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

i gällande bestämmelser i övrigt om värnpliktslån som föranledes av förslaget.

Enligt nu gällande bestämmelser kan värnpliktslån utgå från dels

fonden för låneunderstöd, dels värnpliktslånefonden. Den förstnämnda

låneverksamheten, vilken tillkom med hänsyn till de under beredskapstiden

rådande speciella förhållandena, har numera mycket ringa omfattning.

Från värnpliktslånefonden kan lån utgå till i huvudsak fyra olika

kategorier, nämligen befälsutbildade värnpliktiga, avgånget fast anställt

manskap, vissa under militärtjänstgöring skadade samt vissa mariningenjör

saspiranter och arméingenjörer.

Departementschefen har redogjort för ett av värnpliktsavlöningsutredningen

framlagt förslag till ändring av nuvarande bestämmelser om värnpliktslån.

Förslaget innebär i korthet att värnpliktslån från värnpliktslånefonden

icke annat än i vissa övergångsfall skall utgå till befälsutbildade

värnpliktiga, avgånget fast anställt manskap och under militärtjänstgöring

skadade. Lånen till mariningenjörsaspiranter och arméingenjörer har

icke behandlats av utredningen. Den föreslagna avvecklingen av värnpliktslånen

motiveras främst med att dessa beviljas huvudsakligen för

studier vid sådana läroanstalter där lån ur statens lånefond för universitetsstudier

eller allmänna studielånefonden kan utgå. Möjligheten till

värnpliktslån bedömes vidare vara av föga betydelse för rekryteringen av

värnpliktiga officerare i jämförelse med de för utbildningen utgående

premierna. En höjning av dessa bör därför övervägas om rekryteringen

skulle behöva ytterligare stimuleras. Därjämte antydes möjligheten att

tillmäta genomgången befälsulbildning viss betydelse vid prövning av lån

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 115

627 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr it5 år 1960

ur de statliga studielånefonderna. Vad gäller lånen till avgånget fast anställt

manskap erinras om den övergång från kontraktsanställning till långtidsanställning

som skett under senare år och som bland annat haft till följd

en fortgående minskning av antalet värnpliktslån till ifrågavarande kategori.

Med hänsyn till att en dylik övergång ännu icke är fullt genomförd vid

flottan föreslås att lånemöjligheten övergångsvis bibehålies för avgånget

dylikt manskap som anställts innan förmånen i övrigt slopas. I fråga om

lånen till de under militärtjänstgöring skadade åberopas att andra hjälpåtgärder

står till buds för det mycket ringa antal fall varom här är fråga.

Beträffande värnpliktslånens förvaltning, vilken nu under statskontorets

överinseende ankommer på länsstyrelserna, ifrågasättes ingen ändring liksom

icke heller i fråga om låneprövningen, vilken ankommer på försvarets

socialbyrå. Slutligen föreslås att låneverksamheten under fonden för

låneunderstöd avvecklas samt att kvarstående dylika lån överföres till

värnpliktslånefonden och där slutavvecklas under särskild grupprubrik.

Utredningens förslag om avveckling av värnpliktslån en har biträtts av

flertalet remissmyndigheter, i många fall dock endast under förutsättning

att en dylik åtgärd icke medför en minskning av de totala studiesociala

förmånerna. Andra remissinstanser åter har intagit en mera kritisk inställning

till förslaget.

Departementschefen framhåller, att en klar dominans för de befälsutbildade

värnpliktiga bland de lånesökande ägt rum. Vidare har en förskjutning

i fråga om det ändamål för vilket värnpliktslån sökes skett mot yrkesutbildning

och därvid främst utbildning på högskolestadiet.

Angivna omständigheter anser departementschefen tala för att en samordning

av den statliga studielåneverksamhetens olika former i princip bör

eftersträvas. En avveckling av värnpliktslånen synes därvid kunna innebära

en viss administrativ förenkling. Emellertid anser departementschefen

sig icke kunna bortse från de farhågor som från ett flertal remissmyndigheter

uttalats för att ett borttagande av värnpliktslånen, särskilt

till de befälsutbildade värnpliktiga, skulle innebära en försämring av de

studiesociala förmåner som samhället ställer till den studerande ungdomens

förfogande, om icke stödet till de studerande på annat sätt samtidigt förbättras.

Trots de betydelsefulla insatser från samhällets sida som i detta

hänseende gjorts under senare tid är dock de medel som står till förfogande

för ändamålet alltjämt begränsade i förhållande till behovet. Departementschefen

erinrar även om att frågan om de studiesociala åtgärderna

på den högre utbildningens område för närvarande är under bedömande

av den studiesociala utredningen. I avvaktan på resultaten av denna

utrednings arbete anser departementschefen skäl tala för att tills vidare

bibehålla värnpliktslån för de befälsutbildade värnpliktiga. Härtill kommer

att rekryteringen av värnpliktiga officerare alltjämt är otillfredsställande,

varför varje åtgärd som kan vara ägnad att försämra rekryteringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1960

3

bör undvikas intill dess man kan överblicka, vilka studiesociala förmåner

som kan träda i stället för värnpliktslån. Departementschefen framhåller

även att, såsom även påtalats av flera remissinstanser, en höjning av premierna

ställer sig betydligt kostsammare än ett bibehållande av värnpliktslånen.

Vad gäller lånen till avgånget fast anställt manskap anser departementschefen

de skäl som anförts för ett slopande av denna låneform bärande.

Departementschefen understryker därvid, att anställningsförhållandena för

denna personalkategori genom 1950-talets underbefälsreformer radikalt

förändrats, varför civilanställningsfrågan icke längre har samma aktualitet

som tidigare. Detta har även tagit sig uttryck i en fortgående minskning

av antalet värnpliktslån till ifrågavarande kategori. Departementschefen

föreslår, att värnpliktslån till avgånget fast anställt manskap helt avvecklas.

Övergångsvis bör dock lån i särskilda fall kunna utgå till underbefäl

som redan slutat sin anställning.

Likaså biträder departementschefen utredningens förslag att värnpliktslån

icke vidare skall utgå till vissa under militärtjänstgöring skadade. Härvid

hänvisas till de betydande resurser på området som står till såväl arbetsmarknadsstyrelsens

som riksförsäkringsanstaltens förfogande.

Vad därefter gäller frågan om värnpliktslånens förvaltning m. in. har i

olika sammanhang föreslagits att denna skall överföras till riksbanken.

Departementschefen föreslår, att förvaltningen av samtliga värnpliktslån

— med undantag av lånen till mariningenjörsaspiranter och arméingenjörer

— överföres till riksbanken. I anslutning till förslag av fullmäktige

i riksbanken finner departementschefen lämpligt att riksbanken härvid

medgives rätt att besluta om avskrivning av värnpliktslån. Denna befogenhet

ankommer för närvarande på Kungl. Maj :t.

Förslag har även framförts om att låneprövningen i fråga om värnpliktslån

skall anförtros riksbanken, övervägande skäl synes departementschefen

emellertid tala för att denna prövning bör ankomma på myndighet

inom försvaret. I enlighet med vad som förutsatts i årets statsverksproposition

bör alltså här ifrågavarande verksamhet i samband med

försvarets socialbyrås avveckling överföras till försvarets civilförvaltning.

I likhet med utredningen räknar departementschefen med att lån från

fonden för låneunderstöd icke vidare skall utgå. Däremot kan departementschefen

inte förorda, att kvarstående lån från denna fond överföres

till värnpliktslånefonden. Det bör ankomma på riksbanken att verka för

en fortsatt avveckling av här avsedd verksamhet.

Beträffande lånen till mariningenjörsaspiranter och arméingenjörer

framhåller departementschefen att lånen ej fyller samma ändamål som

övriga lån ur värnpliktslånefonden och är som regel icke avsedda att återbetalas

utan må avskrivas genom tjänstgöring inom försvaret. Vid bifall

till vad som föreslagits beträffande övriga lån från värnpliktslånefonden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1960

aktualiseras en ändring för här ifrågvarande lån. Departementschefen

föreslår, att medel för lån till mariningenjörsaspiranter och arméingenjörer

i fortsättningen skall bestridas från respektive försvarsgrens avlöningsanslag.

Departementschefen anser även lämpligt att lånen beviljas och

förvaltas av försvarets civilförvaltning, som redan nu har vissa uppgifter

beträffande förenämnda låneverksamhet.

Vid genomförande av de sålunda föreslagna förändringarna i värnpliktslåneverksamheten

torde för nästa budgetår ej erfordras ytterligare kapitalinvestering

i värnpliktslånefonden. Departementschefen erinrar om att

förslag härom framförts av försvarets socialbyrå med skrivelse den 23 september

1959. Icke heller föreligger behov av fortsatt disposition av det

för budgetåret 1951/52 under Fonden för låneunderstöd anvisade kapitalinvesteringsanslaget

till Värnpliktslån, vilket anslag icke utan riksdagens

medgivande får disponeras efter utgången av innevarande budgetår.

Förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) om värnpliktslån,

vilken innehåller bestämmelser om värnpliktslån ur fonden för låneunderstöd,

har tagits med riksdagen. Det synes lämpligt att nämnda förordning

nu upphäves. Vissa övergångsbestämmelser rörande återbetalning

m. m. av redan beviljade lån är dock erforderliga. Förslag till förordning

om upphävande av den ifrågavarande förordningen med erforderliga övergångsbestämmelser

framlägges.

Genomförande av förslaget till ändrade bestämmelser om värnpliktslån

påkallar även vissa andra ändringar m. m. i nu gällande bestämmelser

om värnpliktslån. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter riksdagens

bemyndigande utfärda erforderliga föreskrifter härom.

Utskottet. Från värnpliktslånefonden utgå lån till i huvudsak fyra olika

kategorier, nämligen befälsutbildade värnpliktiga, avgånget fast anställt

manskap, vissa under militärtjänstgöring skadade samt vissa mariningenjörsaspiranter

och arméingenjörer.

Den föreliggande propositionen bygger på ett av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning

framlagt förslag till ändring av nuvarande bestämmelser

om värnpliktslån.

Utskottet anser bärande skäl ha anförts för en avveckling av värnpliktslånen

till kategorien avgånget fast anställt manskap. Med hänsyn bland

annat till att frågan om de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens

område för närvarande är under bedömande, finner utskottet i

likhet med departementschefen riktigt, att värnpliktslånen för de befälsutbildade

värnpliktiga tills vidare bibehållas. Även ur rekryteringssynpunkt

synes detta motiverat.

Vad beträffar kategorien vissa under militärtjänstgöring skadade vill

utskottet erinra om att värnpliktsavlöningsutredningen föreslagit, att anledning

icke synes föreligga att bibehålla denna lånemöjlighet, därest värn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 115 år 1960

5

pliktslånen i övrigt avvecklas. Då så nu icke sker och lånemöjligheterna

äro av viss betydelse för denna kategori, avstyrker utskottet förslaget i

denna del.

Med hänsyn till karaktären av lånen till mariningenjörsaspiranter och

arméingenjörer tillstyrker utskottet, att medel för dessa lan i fortsättningen

bestridas från respektive försvarsgrens avlöningsanslag.

Enligt nu gällande bestämmelser utgå värnpliktslån även från fonden

för låneunderstöd. Departementschefen har biträtt den av 1952 års riksdags

revisorer uttalade uppfattningen, att dylika lån icke längre skola utlämnas.

Även utskottet ansluter sig härtill.

Vad departementschefen förordat beträffande låneprövningen och förvaltningen

av värnpliktslånen har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker förslaget till förordning om upphävande av 1940

års förordning om värnpliktslån (nr 824).

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må godkänna vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 mars 1960

och utskottet föreslagit i fråga om låneverksamheten under

fonden för låneunderstöd och värnpliktslånefonden;

b) att riksdagen må antaga Kungl. Maj :ts förslag till förordning

om upphävande av förordningen den 31 augusti 1940

(nr 824) om värnpliktslån;

c) att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i gällande bestämmelser i övrigt om värnpliktslån,

som föranledas av vad utskottet anfört.

Stockholm den 13 maj 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Birger Andersson,

fröken Andersson, herrar Axel Johannes Andersson, Thun, Holmqvist,

Pålsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil

Petersson, Edström, Sundin och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i

Göingegården, Hansson i Skegrie, Nihlfors, Heckscher och Lassinantli.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1960/6 a1 i texten