Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av eu för krigsmakten gemensam krigshögskola m. m.

1960-05-17 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:130, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av eu för krigsmakten gemensam krigshögskola m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960

3

Nr 130

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

inrättande av eu för krigsmakten gemensam krigshögskola

m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 142 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 april 1960,

föreslagit riksdagen att godkänna vad departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

föreslagit angående inrättande av en för krigsmakten gemensam

krigshögskola m. m.

Den militära högskoleutbildningen bedrives i Sverige försvarsgrensvis

vid krigshögskolan (KHS), sjökrigshögskolan (KSHS) och flygkrigshögskolan

(FKHS). Dessa högskolor lyder direkt under försvarsgrenscheferna

utom i förvaltningshänseende, där de lyder under vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet.

Vid KHS meddelas undervisning på tre utbildningslinjer, nämligen stabslinjen,

vapentekniska linjen samt ingenjörlinjen. Utbildningstiden vid

KHS är två år eller något längre. Vid KSHS anordnas allmän kurs samt

högre kurser, nämligen stabskurs, förbindelsekurs och tekniska kurser.

Även en marinintendenturofficerskurs anordnas vid KSHS. Utbildningstiden

är för närvarande vid allmänna kursen sex månader och vid stabskursen

14 månader. Vid FKHS anordnas allmän kurs, stabskurs och teknisk

kurs. Allmänna kursen omfattar för närvarande omkring sju månader

och högre kurserna omkring 12 månader. -—- De olika högskolornas verksamhet

är endast i obetydlig omfattning samordnad.

Departementschefen har redogjort för huvudpunkterna i högskoleutredningens

betänkande angående den högre stabsutbildningen, för försvarsgrenschefernas

yttranden däröver samt för överbefälhavarens förslag

i ämnet.

Högskoleutredningens förslag som i huvudsak begränsats till den högre

stabsutbildningen innebär i huvudsak följande. Med hänsyn till den

militärtekniska utvecklingen förutses ett ökat sammanhang mellan totalförsvarets,

främst krigsmaktens olika delar, vilkas inbördes beroende

jämväl kan förutses komma att öka. Utvecklingen betingar krav på fördjupad

kännedom om totalförsvarets olika delar hos officerare i samtliga

operativa ledningsorgan. Mot bakgrunden härav anses erforderligt att dels

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsu''skottets utlåtande nr 130 år 1960

förlänga utbildningstiden vid KSHS och FKHS stabskurser dels i görligaste

män samordna utbildningen för elever ur olika försvarsgrenar i syfte bibringa

eleverna en enhetlig grundsyn på försvarsproblemen. Enligt utredningens

bedömanden kan cirka 40 % av stabsutbildningen samordnas.

Verksamheten kan enligt utredningen principiellt bedrivas antingen vid

en gemensam högskola eller inom en organisation med tre högskolor och

beslutande samordningsorgan för den samordnade undervisningen. Utredningen

har för sin del stannat för den senare lösningen. I enlighet härmed

föreslås ett överbefälhavaren underställt samordningsorgan, en högskoleinspektör,

skola leda den samordnade undervisningen vid KHS,

KSHS och FKHS. Dessa kvarstår och förutsättes alltjämt vara underställda

respektive försvarsgrenschefer. Inrättandet av samordningsorganet

och erforderlig utökning av lärarpersonalen beräknas medföra en kostnadsökning

av cirka 290 000 kronor. Utbildningen vid högskolorna förutsättes

omfatta — förutom den högre stabsutbildningen — de allmänna och

tekniska kurserna vid KSHS och FKHS. Utredningen tar inte ställning till

huruvida undervisningen vid KHS tekniska linjer alltjämt bör bedrivas

vid högskolan eller annorstädes; i vart fall anses någon gemensam utbildning

för KHS stabslinje och dess tekniska linjer ej möjlig. Utredningen

anser det däremot olämpligt att ansluta den föreslagna allmänna krigshögskolekursen

för armén till KHS. — All erforderlig högre stabsutbildning

anses icke kunna äga rum vid krigshögskolorna. En kompletterande stabsutbildning

för vissa särskilt kvalificerade befattningar bedömes erforderlig.

Det föreslås att denna utbildning för särskilt uttagna officerare — stabsaspiranter

— skall bli tvåårig. Aspiranterna bör tjänstgöra en period vid

försvarsstaben, en period vid annan än egen försvarsgren och två perioder

vid egen försvarsgren. Tjänstgöringen vid försvarsgrenarna bör ske i central

och regional instans. I aspirantutbildningen bör också ingå fältövningar

och större övningar vid staber eller förband.

Försvarsgrenscheferna, som yttrat sig över utredningens förslag, har i

princip tillstyrkt, att en ökad samordning av utbildningen vid högskolorna

kommer till stånd. Arméchefen har emellertid ansett, att detta lämpligast

bör ske genom tillskapandet av en gemensam högskola. Arméchefen hävdar,

att utbildningen vid arméns allmänna krigshögskolekurs och vid de

tekniska linjerna också bör vara knuten till högskolan. Chefen för marinen,

som anser, att nuvarande tre högskolor bör bibehållas, föreslår, att

ledningen av den samordnade undervisningen skall ledas av en högskolestyrelse

bestående av de tre högskolecheferna i stället för av en högskoleinspektör.

Även flygvapenchefen har ansett, att de nuvarande högskolorna

bör bibehållas och att samordning av undervisningen bör ske i en högskolestyrelse,

därest inrättande av en beställning för högskoleinspektör av

ekonomiska skäl icke kan komma till stånd. Cheferna för marinen och

flygvapnet har i princip biträtt förslaget om kompletterande stabsutbildning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960

o

överbefälhavaren bär i huvudsak biträtt utredningens förslag till målsättning

för stabsulbildningen. För att nå ökad samordning av undervisningen

mellan de olika linjerna är det enligt överbefälhavarens mening

nödvändigt att kurstiderna så långt möjligt överensstämmer. Marinens och

flygvapnets högskoleutbildning föreslås därför förlängd till två år. Enligt

överbefälhavarens mening bör grundtanken vid utformandet av högskoleutbildningens

organisation vara en gemensam högskola för samtliga försvarsgrenar.

Denna högskola bör lyda direkt under överbefälhavaren men

försvarsgrenscheferna bör tillförsäkras erforderligt inflytande på de delar

av undervisningen som faller inom deras ansvarsområde, överbefälhavaren

föreslår vidare, att till högskolan bör hänföras ej enbart stabskurserna

utan även tekniska och allmänna kurser vid alla försvarsgrenar. Enligt

överbefälhavaren torde det nämligen vara möjligt att även samordna den

tekniska utbildningen. Vidare föreslår överbefälhavaren, att utbildningen

för särskilt kvalificerade befattningar kompletteras med aspiranttjänstgöring

för vissa uttagna officerare.

Den militärtekniska utvecklingen skärper enligt departementschefens

mening kraven på smidig och effektiv samverkan mellan olika försvarsfunktioner.

Den tekniska och taktiska utvecklingen bidrager till att sudda

ut gränserna mellan olika försvarsgrenar. Om disponibla resurser skall

kunna brukas effektivt måste en ökad integration av försvarsgrenarna ske.

Förståelse för och kunskap om samtliga stridsmedel kommer att krävas

av krigsmaktens personal i ledande befattningar.

Mot bakgrunden härav är det erforderligt att söka samordna utbildningen

av dem som skall bekläda viktigare befattningar inom krigsmaktens

ledning. Härom råder enighet. Det synes ej heller råda delade meningar

om behovet av en förstärkning av den högre stabsutbildningen särskilt

för marinens och flygvapnets officerare. Åsiktsmotsättningar förekommer

däremot i fråga om hur utbildningen organisatoriskt skall inpassas

inom krigsmakten.

För egen del anser departementschefen övervägande skäl tala för att den

högre utbildningen inom krigsmakten organisatoriskt inordnas i en gemensam

högskola. Pågående omprövning av krigsmaktens högsta ledning

bör ej utgöra hinder för att beslut härom fattas nu. En gemensam högskola

bör nämligen lätt kunna inpassas i organisationen oavsett vilken ställning

som tages till organisationen av den högsta militärledningen. Vid nuvarande

organisation bör högskolan lyda direkt under överbefälhavaren

och försvarsgrenschefernas inflytande säkerställas genom direktiv- och

inspektionsrätt med avseende på den icke samordnade delen av undervisningen.

Vid den nya högskolan bör bedrivas utbildning som svarar mot de nuvarande

högskolornas allmänna kurser, stabskurser och tekniska lcursei.

Departementschefen erinrar om att han vid anmälan av proposition rörande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960

befälsordningen vid armén in. m. föreslagit inrättande av en allmän krigshögskolekurs

om cirka 8 månaders längd, obligatorisk för alla arméns

officerare (prop. 1960: 109, s. 52). Kursen bör som departementschefen

då underströk vara organisatoriskt fast knuten till nuvarande krigshögskoleutbildning.

Även den allmänna kursen vid armén bör följaktligen anslutas

till den gemensamma krigshögskolan. Vad gäller marinintendenturkursen

vid nuvarande KSHS förutsätter departementschefen att ställning i

denna del tas i anslutning till pågående utredningar rörande inrättandet

av en gemensam intendenturkår.

Vad gäller den högre stabsundervisningen bör den samordnas i den

utsträckning som är erforderlig för att åstadkomma förutsättningar för en

gemensam militär grundsyn hos personal i ledande befattningar inom krigsmakten.

Departementschefen kan i princip biträda föreslagen förlängning

av stabskurserna för marinens och flygvapnets officerare. Högskoleutredningen

har icke behandlat frågan om samordning av försvarsgrenarnas

tekniska undervisning. I likhet med överbefälhavaren utgår departementschefen

emellertid från att en samordning även i fråga om denna undervisning

skall vara möjlig i icke ringa utsträckning. Förutsättningarna härför

bör närmare utredas. En viss samordnad undervisning bör eftersträvas

även vid de allmänna kurserna.

Departementschefen ansluter sig till uppfattningen att hela den utbildning,

som behöver bibringas officerare för att de skall kunna bekläda särskilt

kvalificerade befattningar vid högre staber och särskilt kvalificerade

lärarbefattningar samt för att de sedermera skall kunna tjänstgöra som

chefer för högre förband, icke kan meddelas inom den föreslagna utbildningstiden

vid högskolan. Departementschefen räknar därför med att vissa

särskilt uttagna officerare, stabsaspiranter, ges kompletterande stabsutbildning

— aspiranttjänstgöring — i form av praktisk stabstjänstgöring och

fältövningar in. m. Stabstjänstgöringen bör enligt departementschefens

mening i huvudsak utformas i överensstämmelse med högskoleutredningens

förslag. Det synes betydelsefullt att tjänstgöringen även omfattar

tjänstgöring vid andra försvarsgrenar än den egna och om möjligt även

regional stab.

Under det hittillsvarande utredningsarbetet synes icke ha gjorts någon

precisering av antalet befattningar för vilka bör krävas genomgång av högre

stabsutbildning vid krigshögskola eller fullgjord stabsaspiranttjänstgöring.

Detta oaktat synes i princip ha förutsatts oförändrat antal elever på de

högre stabskurserna. Antalet elever bör enligt departementschefens mening

stå i bestämd relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska behov.

En kvantitativ begränsning har emellertid betydelse icke blott med

hänsyn till utbildningens kvalitativa nivå utan även ur ekonomiska synpunkter.

Departementschefen förutsätter att frågan uppmärksammas ytterligare

vid det fortsatta utredningsarbetet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960

7

Vid bifall till föreliggande principförslag bör enligt departementschefens

mening tidpunkten för högskoleutbildningens organiserande på eu gemensam

högskola bestämmas av när inflyttning kan ske i f. d. Svea artilleriregementes

etablissement. Departementschefen räknar med att detta skall

kunna ske under de närmaste budgetåren. Departementschefen erinrar i

detta sammanhang om att under det i årets statsverksproposition (bil. 26,

s. 9—10) äskade investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för armén

medel beräknats för en första etapp för erforderliga byggnadsarbeten m. m.

inom nämnda etablissement för tillgodoseende av högskolornas behov. Departementschefen

anser emellertid, att även innan en flyttning verkställts

inom nuvarande organisation med tre högskolor en viss samordning av i

vart fall stabsutbildningen skall kunna ske redan vid de kurser som inrycker

instundande höst.

Den principiella utformningen av den högre militära utbildningen är

enligt departementschefens mening av sådan betydelse för krigsmaktens

utveckling att riksdagens godkännande bör inhämtas. I det föregående har

departementschefen redovisat sina förslag i ämnet. Däremot tager departementschefen

i förevarande sammanhang icke ställning till personalbehovet

för den gemensamma krigshögskolan. Denna fråga torde på sedvanligt sätt

få prövas i samband med de årliga medelsäskandena. Icke heller är departementschefen

för nävarande beredd att framlägga förslag till detaljorganisation

m. m. för den nya högskolan. Det förutsättes få ankomma på

Kungl. Maj :t att framdeles besluta härom liksom att i övrigt reglera erforderliga

övergångsåtgärder m. m. i anledning av den nya organisationen.

Utskottet. Frågan om en utökad samordning mellan försvarsgrenarnas

högskolor har sedan länge varit föremål för överväganden. I den nu föreliggande

propositionen har departementschefen på grundval av ett av

försvarets högskoleutredning av år 1958 framlagt betänkande i ämnet

förordat vissa principiella riktlinjer i sådant avseende.

I tidigare sammanhang har understrukits vikten av att den högre officersutbildningen

bland annat bör leda till att den personal, som avses

bekläda viktigare poster i staber och förband, oberoende av försvarsgrenstillhörighet,

ges eu enhetlig och entydig militär grundsyn på våra försvarsproblem.

Mot denna bakgrund har det befunnits erforderligt, att den

militära högskoleundcrvisningen i möjligaste mån samordnas. En sådan

åtgärd skulle också bidraga till att påskynda den integration av försvarsmaktens

olika funktioner, som den militärtekniska och strategiska utvecklingen

torde komma att kräva.

I angivna syfte ha förslag framlagts, att den militära högskoleundervisningen

skall bedrivas antingen Aid en gemensam högskola eller inom eu

organisation med tre högskolor och beslutande samordningsorgan för den

samordnade undervisningen. Vid sin bedömning av denna fråga har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960

utskottet i likhet med departementschefen funnit övervägande skäl tala

för det förstnämnda alternativet, vilket alltså av utskottet förordas.

För närvarande äro stabskurserna vid marinen och flygvapnet tidsmässigt

kortare än vid armén. En förlängning av dessa kurser har ur flera

synpunkter ansetts önskvärd. Utskottet vill biträda detta förslag.

Då den utbildning, som erfordras för att bekläda särskilt kvalificerade

befattningar vid högre staber m. m., icke lär kunna inrymmas i utbildningstiden

vid högskolan, vill utskottet i likhet med departementschefen

tillstyrka, att särskilt uttagna officerare — stabsaspiranter — ges kompletterande

utbildning i form av praktisk stabstjänstgöring och fältövningar

in. in. Utskottet vill i detta sammanhang understryka departementschefens

uttalande, att antalet elever på de högre stabskurserna bör stå i bestämd

relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska behov.

Vad departementschefen i övrigt anfört beträffande den principiella

utformningen av den högre militära utbildningen har icke givit utskottet

anledning till särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 april 1960

föreslagit angående inrättande av en för krigsmakten gemensam

krigshögskola m. m.

Stockholm den 17 maj 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Holmqvist,

Pålsson, Jacobsson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson,

Bengt Gustavsson, Kaijser och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Staxäng, Ståhl,

Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fru

Lewén-Eliasson, herrar Johansson i Norrköping, Larsson i Hedenäset och

fröken Vinge.

Sthlrn 1960. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1960/61 till anordnande av vissa lo a1 i texten