Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av eu för krigsmakten gemensam krigshögskola m. m.
1960-05-17 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:130, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av eu för krigsmakten gemensam krigshögskola m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960
3
Nr 130
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av eu för krigsmakten gemensam krigshögskola
m. m.
(l:a avd.)
I propositionen nr 142 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 april 1960,
föreslagit riksdagen att godkänna vad departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
föreslagit angående inrättande av en för krigsmakten gemensam
krigshögskola m. m.
Den militära högskoleutbildningen bedrives i Sverige försvarsgrensvis
vid krigshögskolan (KHS), sjökrigshögskolan (KSHS) och flygkrigshögskolan
(FKHS). Dessa högskolor lyder direkt under försvarsgrenscheferna
utom i förvaltningshänseende, där de lyder under vederbörande centrala
förvaltningsmyndighet.
Vid KHS meddelas undervisning på tre utbildningslinjer, nämligen stabslinjen,
vapentekniska linjen samt ingenjörlinjen. Utbildningstiden vid
KHS är två år eller något längre. Vid KSHS anordnas allmän kurs samt
högre kurser, nämligen stabskurs, förbindelsekurs och tekniska kurser.
Även en marinintendenturofficerskurs anordnas vid KSHS. Utbildningstiden
är för närvarande vid allmänna kursen sex månader och vid stabskursen
14 månader. Vid FKHS anordnas allmän kurs, stabskurs och teknisk
kurs. Allmänna kursen omfattar för närvarande omkring sju månader
och högre kurserna omkring 12 månader. -—- De olika högskolornas verksamhet
är endast i obetydlig omfattning samordnad.
Departementschefen har redogjort för huvudpunkterna i högskoleutredningens
betänkande angående den högre stabsutbildningen, för försvarsgrenschefernas
yttranden däröver samt för överbefälhavarens förslag
i ämnet.
Högskoleutredningens förslag som i huvudsak begränsats till den högre
stabsutbildningen innebär i huvudsak följande. Med hänsyn till den
militärtekniska utvecklingen förutses ett ökat sammanhang mellan totalförsvarets,
främst krigsmaktens olika delar, vilkas inbördes beroende
jämväl kan förutses komma att öka. Utvecklingen betingar krav på fördjupad
kännedom om totalförsvarets olika delar hos officerare i samtliga
operativa ledningsorgan. Mot bakgrunden härav anses erforderligt att dels
4
Statsu''skottets utlåtande nr 130 år 1960
förlänga utbildningstiden vid KSHS och FKHS stabskurser dels i görligaste
män samordna utbildningen för elever ur olika försvarsgrenar i syfte bibringa
eleverna en enhetlig grundsyn på försvarsproblemen. Enligt utredningens
bedömanden kan cirka 40 % av stabsutbildningen samordnas.
Verksamheten kan enligt utredningen principiellt bedrivas antingen vid
en gemensam högskola eller inom en organisation med tre högskolor och
beslutande samordningsorgan för den samordnade undervisningen. Utredningen
har för sin del stannat för den senare lösningen. I enlighet härmed
föreslås ett överbefälhavaren underställt samordningsorgan, en högskoleinspektör,
skola leda den samordnade undervisningen vid KHS,
KSHS och FKHS. Dessa kvarstår och förutsättes alltjämt vara underställda
respektive försvarsgrenschefer. Inrättandet av samordningsorganet
och erforderlig utökning av lärarpersonalen beräknas medföra en kostnadsökning
av cirka 290 000 kronor. Utbildningen vid högskolorna förutsättes
omfatta — förutom den högre stabsutbildningen — de allmänna och
tekniska kurserna vid KSHS och FKHS. Utredningen tar inte ställning till
huruvida undervisningen vid KHS tekniska linjer alltjämt bör bedrivas
vid högskolan eller annorstädes; i vart fall anses någon gemensam utbildning
för KHS stabslinje och dess tekniska linjer ej möjlig. Utredningen
anser det däremot olämpligt att ansluta den föreslagna allmänna krigshögskolekursen
för armén till KHS. — All erforderlig högre stabsutbildning
anses icke kunna äga rum vid krigshögskolorna. En kompletterande stabsutbildning
för vissa särskilt kvalificerade befattningar bedömes erforderlig.
Det föreslås att denna utbildning för särskilt uttagna officerare — stabsaspiranter
— skall bli tvåårig. Aspiranterna bör tjänstgöra en period vid
försvarsstaben, en period vid annan än egen försvarsgren och två perioder
vid egen försvarsgren. Tjänstgöringen vid försvarsgrenarna bör ske i central
och regional instans. I aspirantutbildningen bör också ingå fältövningar
och större övningar vid staber eller förband.
Försvarsgrenscheferna, som yttrat sig över utredningens förslag, har i
princip tillstyrkt, att en ökad samordning av utbildningen vid högskolorna
kommer till stånd. Arméchefen har emellertid ansett, att detta lämpligast
bör ske genom tillskapandet av en gemensam högskola. Arméchefen hävdar,
att utbildningen vid arméns allmänna krigshögskolekurs och vid de
tekniska linjerna också bör vara knuten till högskolan. Chefen för marinen,
som anser, att nuvarande tre högskolor bör bibehållas, föreslår, att
ledningen av den samordnade undervisningen skall ledas av en högskolestyrelse
bestående av de tre högskolecheferna i stället för av en högskoleinspektör.
Även flygvapenchefen har ansett, att de nuvarande högskolorna
bör bibehållas och att samordning av undervisningen bör ske i en högskolestyrelse,
därest inrättande av en beställning för högskoleinspektör av
ekonomiska skäl icke kan komma till stånd. Cheferna för marinen och
flygvapnet har i princip biträtt förslaget om kompletterande stabsutbildning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960
o
överbefälhavaren bär i huvudsak biträtt utredningens förslag till målsättning
för stabsulbildningen. För att nå ökad samordning av undervisningen
mellan de olika linjerna är det enligt överbefälhavarens mening
nödvändigt att kurstiderna så långt möjligt överensstämmer. Marinens och
flygvapnets högskoleutbildning föreslås därför förlängd till två år. Enligt
överbefälhavarens mening bör grundtanken vid utformandet av högskoleutbildningens
organisation vara en gemensam högskola för samtliga försvarsgrenar.
Denna högskola bör lyda direkt under överbefälhavaren men
försvarsgrenscheferna bör tillförsäkras erforderligt inflytande på de delar
av undervisningen som faller inom deras ansvarsområde, överbefälhavaren
föreslår vidare, att till högskolan bör hänföras ej enbart stabskurserna
utan även tekniska och allmänna kurser vid alla försvarsgrenar. Enligt
överbefälhavaren torde det nämligen vara möjligt att även samordna den
tekniska utbildningen. Vidare föreslår överbefälhavaren, att utbildningen
för särskilt kvalificerade befattningar kompletteras med aspiranttjänstgöring
för vissa uttagna officerare.
Den militärtekniska utvecklingen skärper enligt departementschefens
mening kraven på smidig och effektiv samverkan mellan olika försvarsfunktioner.
Den tekniska och taktiska utvecklingen bidrager till att sudda
ut gränserna mellan olika försvarsgrenar. Om disponibla resurser skall
kunna brukas effektivt måste en ökad integration av försvarsgrenarna ske.
Förståelse för och kunskap om samtliga stridsmedel kommer att krävas
av krigsmaktens personal i ledande befattningar.
Mot bakgrunden härav är det erforderligt att söka samordna utbildningen
av dem som skall bekläda viktigare befattningar inom krigsmaktens
ledning. Härom råder enighet. Det synes ej heller råda delade meningar
om behovet av en förstärkning av den högre stabsutbildningen särskilt
för marinens och flygvapnets officerare. Åsiktsmotsättningar förekommer
däremot i fråga om hur utbildningen organisatoriskt skall inpassas
inom krigsmakten.
För egen del anser departementschefen övervägande skäl tala för att den
högre utbildningen inom krigsmakten organisatoriskt inordnas i en gemensam
högskola. Pågående omprövning av krigsmaktens högsta ledning
bör ej utgöra hinder för att beslut härom fattas nu. En gemensam högskola
bör nämligen lätt kunna inpassas i organisationen oavsett vilken ställning
som tages till organisationen av den högsta militärledningen. Vid nuvarande
organisation bör högskolan lyda direkt under överbefälhavaren
och försvarsgrenschefernas inflytande säkerställas genom direktiv- och
inspektionsrätt med avseende på den icke samordnade delen av undervisningen.
Vid den nya högskolan bör bedrivas utbildning som svarar mot de nuvarande
högskolornas allmänna kurser, stabskurser och tekniska lcursei.
Departementschefen erinrar om att han vid anmälan av proposition rörande
6
Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960
befälsordningen vid armén in. m. föreslagit inrättande av en allmän krigshögskolekurs
om cirka 8 månaders längd, obligatorisk för alla arméns
officerare (prop. 1960: 109, s. 52). Kursen bör som departementschefen
då underströk vara organisatoriskt fast knuten till nuvarande krigshögskoleutbildning.
Även den allmänna kursen vid armén bör följaktligen anslutas
till den gemensamma krigshögskolan. Vad gäller marinintendenturkursen
vid nuvarande KSHS förutsätter departementschefen att ställning i
denna del tas i anslutning till pågående utredningar rörande inrättandet
av en gemensam intendenturkår.
Vad gäller den högre stabsundervisningen bör den samordnas i den
utsträckning som är erforderlig för att åstadkomma förutsättningar för en
gemensam militär grundsyn hos personal i ledande befattningar inom krigsmakten.
Departementschefen kan i princip biträda föreslagen förlängning
av stabskurserna för marinens och flygvapnets officerare. Högskoleutredningen
har icke behandlat frågan om samordning av försvarsgrenarnas
tekniska undervisning. I likhet med överbefälhavaren utgår departementschefen
emellertid från att en samordning även i fråga om denna undervisning
skall vara möjlig i icke ringa utsträckning. Förutsättningarna härför
bör närmare utredas. En viss samordnad undervisning bör eftersträvas
även vid de allmänna kurserna.
Departementschefen ansluter sig till uppfattningen att hela den utbildning,
som behöver bibringas officerare för att de skall kunna bekläda särskilt
kvalificerade befattningar vid högre staber och särskilt kvalificerade
lärarbefattningar samt för att de sedermera skall kunna tjänstgöra som
chefer för högre förband, icke kan meddelas inom den föreslagna utbildningstiden
vid högskolan. Departementschefen räknar därför med att vissa
särskilt uttagna officerare, stabsaspiranter, ges kompletterande stabsutbildning
— aspiranttjänstgöring — i form av praktisk stabstjänstgöring och
fältövningar in. m. Stabstjänstgöringen bör enligt departementschefens
mening i huvudsak utformas i överensstämmelse med högskoleutredningens
förslag. Det synes betydelsefullt att tjänstgöringen även omfattar
tjänstgöring vid andra försvarsgrenar än den egna och om möjligt även
regional stab.
Under det hittillsvarande utredningsarbetet synes icke ha gjorts någon
precisering av antalet befattningar för vilka bör krävas genomgång av högre
stabsutbildning vid krigshögskola eller fullgjord stabsaspiranttjänstgöring.
Detta oaktat synes i princip ha förutsatts oförändrat antal elever på de
högre stabskurserna. Antalet elever bör enligt departementschefens mening
stå i bestämd relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska behov.
En kvantitativ begränsning har emellertid betydelse icke blott med
hänsyn till utbildningens kvalitativa nivå utan även ur ekonomiska synpunkter.
Departementschefen förutsätter att frågan uppmärksammas ytterligare
vid det fortsatta utredningsarbetet.
Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960
7
Vid bifall till föreliggande principförslag bör enligt departementschefens
mening tidpunkten för högskoleutbildningens organiserande på eu gemensam
högskola bestämmas av när inflyttning kan ske i f. d. Svea artilleriregementes
etablissement. Departementschefen räknar med att detta skall
kunna ske under de närmaste budgetåren. Departementschefen erinrar i
detta sammanhang om att under det i årets statsverksproposition (bil. 26,
s. 9—10) äskade investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för armén
medel beräknats för en första etapp för erforderliga byggnadsarbeten m. m.
inom nämnda etablissement för tillgodoseende av högskolornas behov. Departementschefen
anser emellertid, att även innan en flyttning verkställts
inom nuvarande organisation med tre högskolor en viss samordning av i
vart fall stabsutbildningen skall kunna ske redan vid de kurser som inrycker
instundande höst.
Den principiella utformningen av den högre militära utbildningen är
enligt departementschefens mening av sådan betydelse för krigsmaktens
utveckling att riksdagens godkännande bör inhämtas. I det föregående har
departementschefen redovisat sina förslag i ämnet. Däremot tager departementschefen
i förevarande sammanhang icke ställning till personalbehovet
för den gemensamma krigshögskolan. Denna fråga torde på sedvanligt sätt
få prövas i samband med de årliga medelsäskandena. Icke heller är departementschefen
för nävarande beredd att framlägga förslag till detaljorganisation
m. m. för den nya högskolan. Det förutsättes få ankomma på
Kungl. Maj :t att framdeles besluta härom liksom att i övrigt reglera erforderliga
övergångsåtgärder m. m. i anledning av den nya organisationen.
Utskottet. Frågan om en utökad samordning mellan försvarsgrenarnas
högskolor har sedan länge varit föremål för överväganden. I den nu föreliggande
propositionen har departementschefen på grundval av ett av
försvarets högskoleutredning av år 1958 framlagt betänkande i ämnet
förordat vissa principiella riktlinjer i sådant avseende.
I tidigare sammanhang har understrukits vikten av att den högre officersutbildningen
bland annat bör leda till att den personal, som avses
bekläda viktigare poster i staber och förband, oberoende av försvarsgrenstillhörighet,
ges eu enhetlig och entydig militär grundsyn på våra försvarsproblem.
Mot denna bakgrund har det befunnits erforderligt, att den
militära högskoleundcrvisningen i möjligaste mån samordnas. En sådan
åtgärd skulle också bidraga till att påskynda den integration av försvarsmaktens
olika funktioner, som den militärtekniska och strategiska utvecklingen
torde komma att kräva.
I angivna syfte ha förslag framlagts, att den militära högskoleundervisningen
skall bedrivas antingen Aid en gemensam högskola eller inom eu
organisation med tre högskolor och beslutande samordningsorgan för den
samordnade undervisningen. Vid sin bedömning av denna fråga har
8
Statsutskottets utlåtande nr 130 år 1960
utskottet i likhet med departementschefen funnit övervägande skäl tala
för det förstnämnda alternativet, vilket alltså av utskottet förordas.
För närvarande äro stabskurserna vid marinen och flygvapnet tidsmässigt
kortare än vid armén. En förlängning av dessa kurser har ur flera
synpunkter ansetts önskvärd. Utskottet vill biträda detta förslag.
Då den utbildning, som erfordras för att bekläda särskilt kvalificerade
befattningar vid högre staber m. m., icke lär kunna inrymmas i utbildningstiden
vid högskolan, vill utskottet i likhet med departementschefen
tillstyrka, att särskilt uttagna officerare — stabsaspiranter — ges kompletterande
utbildning i form av praktisk stabstjänstgöring och fältövningar
in. in. Utskottet vill i detta sammanhang understryka departementschefens
uttalande, att antalet elever på de högre stabskurserna bör stå i bestämd
relation till redovisade krigs- och fredsorganisatoriska behov.
Vad departementschefen i övrigt anfört beträffande den principiella
utformningen av den högre militära utbildningen har icke givit utskottet
anledning till särskilt uttalande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må godkänna vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 april 1960
föreslagit angående inrättande av en för krigsmakten gemensam
krigshögskola m. m.
Stockholm den 17 maj 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Holmqvist,
Pålsson, Jacobsson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson,
Bengt Gustavsson, Kaijser och Källqvist; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Staxäng, Ståhl,
Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fru
Lewén-Eliasson, herrar Johansson i Norrköping, Larsson i Hedenäset och
fröken Vinge.
Sthlrn 1960. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1960/61 till anordnande av vissa lo a1 i texten