Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1960-05-17 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:131, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
1
Nr 131
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag
för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek,
museer och akademier m. m. samt till naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,
(punkterna 21, 33, 56, 58, 59, 60, 63 och 64 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1960), föreslagit riksdagen
att anvisa vissa anslag till arkiv, bibliotek och museer samt akademier
m. m.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i anslutning
till respektive anslagspunkter i det följande redovisade motioner.
Vidare har Kungl. Maj:t i samma proposition under åttonde huvudtiteln
(punkt 139, s. 283) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna till Natur astipendier åt
studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter ett reservationsanslag av
17 885 000 kronor.
Härjämte har Kungl. Maj:t i samma proposition under kapitalbudgeten
(bilaga 30, punkterna 14 och 15, s. 26 och 27) föreslagit riksdagen att,
likaledes i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61
beräkna
till Statens lånefond för universitetsstudier ett investeringsanslag av
10 300 000 kronor samt
till Allmänna studielånefonden ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 89, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11
mars 1960, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 anvisa
till Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 17 865 000 kronor,
till Statens lånefond för universitetsstudier under statens utlåningsfonder
ett investeringsanslag av 10 600 000 kronor,
till Allmänna studielånefonden under statens utlåningsfonder ett investeringsanslag
av 10 200 000 kronor.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. AV 131
2 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
I samband med behandlingen av propositionen nr 89 har utskottet förehaft
dels
tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av
herr Edlund m.fl. (11:317), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att
riksdagen måtte avslå förslaget om anslag till naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret 1960/61;
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh (I: 586) och den andra inom andra kammaren av herr
Edlund (II: 720), i vilka motionärerna — med upprepande av avslagsyrkande
i motionerna I: 259 och II: 317 i vad avser naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter — hemställt, att riksdagen vid
behandlingen av propositionen nr 89 måtte besluta att studerande vid de
högre konstnärliga läroanstalterna erhåller rätt att söka statsgaranterat
studielån;
dels en inom första kammaren av herr Bergman (I: 587) väckt motion,
vari hemställts att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
89 måtte besluta att Valands konstskola upptages i förteckningen över de
skolor för högre konstnärlig utbildning, vilkas elever skall vara berättigade
att erhålla naturastipendier samt räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier;
dels
ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Edström m. fl. (I: 588) och den andra inom andra kammaren av
fröken Elmén m.fl. (II: 734), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 89 måtte uttala, att inom ramen för
anslaget till naturastipendier ett ökat antal delstipendier utdelas i syfte
att åstadkomma en uppmjukning av behovsprövningskraven i enlighet med
vad i motionerna anförts, samt även i övrigt beakta vad som framhållits i
fråga om det nu förevarande förslagets provisoriekaraktär.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas
till motionerna I: 259, II: 720, I: 587 och II: 734.
Utskottet kommer att i ett första avsnitt redovisa de inledningsvis berörda
anslagen till arkiv, bibliotek och museer samt akademier m. m. ävensom
— vilket också inledningsvis förutskickats — de i anslutning till anslagen
väckta motionerna.
I ett andra avsnitt kommer därefter att redovisas propositionen nr 89
angående anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier
samt allmänna studielånefonden ävensom utskottets ställningstaganden till
propositionen jämte i ämnet väckta motioner.
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
3
Avd. I. Vissa anslag till arkiv, bibliotek och museer
samt akademier m. m.
l:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln
(punkt 21, s. 37—13 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1960) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 245 500
kronor, innebärande en anslagshöjning med 103 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh
m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund m. fl.
(II: 317), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen vid
behandlingen av förevarande punkt måtte till Nationalmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 145 500 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 259.
Departementschefen har ansett det lämpligt att i förevarande sammanhang
upptaga till behandling frågan om ökat stöd åt konst och musik.
Efter att först ha erinrat om att betänkanden med förslag till vissa åtgärder
för främjande av det svenska konst- och musiklivet framlagts av 1948 års
konstutredning och 1947 års musikutredning (SOU 1956:13 respektive SOU
1954: 2), vilka förslag i huvudsak tillstyrkts i yttranden av ett flertal
myndigheter och organisationer, har departementschefen (se s. 37—40)
lämnat vissa kommentarer till dessa förslag.
Departementschefen har härefter för egen del anfört och föreslagit följande.
»Det råder ingen tvekan om att ett stort antal konstutövare i vårt land
lever och arbetar under otillfredsställande ekonomiska villkor. Den standardförbättring,
som numera allt flera folkgrupper kommit i åtnjutande av,
har i otillräcklig grad kommit dessa yrkesutövare till del. En i eminent
mening kulturskapande yrkesgrupp har, kan man säga, ställts på undantag,
medan övriga grupper i stigande omfattning tillgodogjort sig standardhöjningens
materiella fördelar. Det skulle bli olyckligt för vårt kulturliv, om
skillnaden i fråga om levnadsvillkor mellan flertalet konstutövare och övriga
bleve så stor, att konstnären eller tonsättaren i gemen tvingades att
dagtinga med sitt konstnärliga samvete och avstå från vad han känner vara
sin egentliga uppgift.
4
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
Den mindre tillfredsställande situation, i vilken ett flertal konstutövare
befinner sig, framstår än mer påtaglig då man beaktar, att de under sin utbildning
ej har samma förmåner som flertalet av dem som bedriver högre
studier. De studerande vid universitet och högskolor har tillgång förutom
till räntefria studielån och studielån med statlig kreditgaranti jämväl till
naturastipendier. De ungdomar som studerar vid våra högre skolor för
konstnärlig verksamhet åtnjuter inte samma förmåner. Därtill kommer att
undervisningen vid konst- och musikhögskolorna ej är tillförsäkrad lika
goda resurser som undervisningen vid universitet och högskolor i övrigt.
För att i stort förbättra villkoren för våra konstnärliga yrkesutövare är
det av vikt för det allmänna att nu öka sina insatser till förmån för konst
och musik. Insatserna måste som framgår av det föregående göras i många
former. Ett ökat stöd på dessa områden bör genomföras successivt och
därvid med koncentration på ett mindre antal åtgärder. Det synes mig
naturligt att man i första hand främst koncentrerar de ökade insatserna
på ett stöd åt konstutövarna under deras utbildning, dels genom att
starkt förbättra de studiesociala förmånerna för de studerande, dels genom
att förstärka undervisningsresurserna. Bland de åtgärder, som bör
komma i främsta rummet, bör enligt min mening även vara en ökad stipendiegivning
åt utövande konstnärer och tonsättare. Vidare finner jag det
angeläget, att staten redan nu ökar sin inköpsverksamhet för att därigenom
även bidraga till förbättring av utkomstmöjligheterna för de utövande
konstnärerna.
De unga människor som vill ägna sig åt konstnärlig verksamhet måste,
som jag nyss antytt, nu beredas samma förmåner som annan studerande
ungdom under studietiden. Jag kommer därför senare att förorda, att särskild
proposition förelägges årets riksdag om införande av studiestipendier
jämväl för bland andra de studerande vid konst- och musikhögskolorna.
I syfte att förstärka undervisningsresurserna vid konst- och musikhögskolorna
kommer i det följande att framläggas olika förslag. Sålunda kommer
jag att förorda återbesättande av en sedan 1941 vakantsatt professur
i målning vid konsthögskolan. Anslagen till undervisningsmateriel m. m.
föreslås bli uppräknade. Jag ämnar också föreslå en sådan utökning av
musikhögskolans resurser, att högskolan därigenom beredes fullgoda resurser
för utbildning av omkring 170 elever. Jag avser även att framlägga
förslag om förstärkta undervisningsresurser vid musikkonservatoriet i Göteborg.
Såsom jag framhållit, är det angeläget att det nuvarande stipendiestödet
åt de utövande konstnärerna och tonsättarna förstärkes. Jag förordar därför,
att den nuvarande medelsanvisningen till dessa båda ändamål från och
med nästa budgetår fördubblas. Vid bifall härtill bör såväl den under reservationsanslaget
till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Stipendier m. m. uppförda anslagsposten till stipendier som anslaget till
Statsutskottets utlåtande nr 1S1 år 1960
5
Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m. höjas från
40 000 till 80 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles,
efter förslag av vederbörande myndigheter och organisationer, meddela
närmare föreskrifter beträffande stipendiernas fördelning och utdelning
ävensom de bestämmelser i övrigt som må befinnas erforderliga.
En annan form för att stödja konstnärlig verksamhet är, som jag redan
antytt, att bereda ökade arbetsmöjligheter åt svenska konstnärer och ökad
avsättning av deras alster. Statsmakterna bör enligt min mening medverka
härtill genom att öka sina insatser i fråga om inköp av konst för olika
ändamål. I anslutning till vad jag tidigare anfört finner jag det vara
nödvändigt att därvid i första hand koncentrera stödet på en förstärkning
av nationalmuseets möjligheter att förvärva modem svensk konst. Jag
föreslår därför, att de under förevarande anslag uppförda anslagsposterna
till inköp av konst för deposition och för inlösen av svenska konstnärers
arbeten, nu tillhopa 66 800 kronor, uppräknas med sammanlagt 75 000
kronor. I anslutning till konstutredningens "förslag förordar jag därjämte
att för nästa budgetår anvisas ett belopp av 25 000 kronor till inköp av
modern svensk konst för konstbildningsorganisationernas vandringsutställningar.
Sistnämnda belopp bör uppföras såsom en särskild anslagspost
under förevarande anslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter
förslag av vederbörande myndigheter och organisationer framdeles meddela
närmare föreskrifter beträffande dispositionen av här berörda anslagsposter.
Med hänsyn till att frågan om de här avsedda studiesociala åtgärderna
ännu ej är slutligt beredd, är det nu inte möjligt att exakt ange slutsumman
av de anslagshöjningar som för nästa budgetår fordras för att genomföra
samtliga de åtgärder, jag här berört. Den i riksstatsförslaget inräknade
utgiftsökningen för ifrågavarande olika ändamål uppgår till sammanlagt
omkring en miljon kronor.»
Beträffande nu ifrågavarande anslag har, utöver vad departementschefen
enligt vad nyss redovisats förordat, föreslagits, att anslagsposten till avdelningen
för handteckningar och gravyrer i överensstämmelse med museichefens
förslag uppräknas med 1 500 kronor samt att anslagsposten till
biblioteket ökas med 2 000 kronor.
Utskottet. Såsom av det föregående framgår har departementschefen under
förevarande punkt framlagt förslag till ökat stöd åt konst och musik,
berörande förutom detta jämväl vissa i det föregående redovisade anslag.
De åtgärder i stödjande syfte, som nu förordas, är följande. Införande av
naturastipendier för bland andra de studerande vid konst- och musikhögskolorna,
förstärkning av undervisningsresurserna vid dessa högskolor —
bland annat förordas återbesättande av en sedan 1041 vakantsatt professur
6
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1960
i målning vid konsthögskolan — fördubbling av det nuvarande stipendiestödet
åt de utövande konstnärerna och tonsättarna samt beredande av
ökade arbetsmöjligheter åt svenska konstnärer och ökad avsättning av
deras alster. I det senare syftet föreslås under här förevarande anslag en
uppräkning med sammanlagt 75 000 kronor av anslagsposterna till inköp
av konst för deposition och för inlösen av svenska konstnärers arbeten
ävensom att ett belopp av 25 000 kronor anvisas till inköp av modern
svensk konst för konstbildningsorganisationernas vandringsutställningar.
Utskottet hälsar med stor tillfredsställelse de initiativ departementschefen
tagit genom de nu inledda åtgärderna på ifrågavarande enligt utskottets
mening mycket betydelsefulla avsnitt av kulturens område. Oaktat departementschefen
för nästa budgetår koncentrerat sina förslag till ett mindre
antal åtgärder torde dessa emellertid tillsammantagna vara ägnade att
skänka vårt konst- och musikliv i stort välbehövlig stimulans. Utskottet vill
därför livligt tillstyrka bifall till de av departementschefen framlagda förslagen.
Detta utskottets ställningstagande innebär, att utskottet icke ansett sig
böra tillstyrka det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga,
framställda yrkandet.
Mot bakgrunden av departementschefens tidigare återgivna uttalande
om att ett ökat stöd på de nu aktuella områdena borde genomföras successivt
förväntar utskottet för sin del, att vid anslagsavvägningarna för kommande
budgetår allvarligt prövas, om utrymme kan beredas för ytterligare
samhälleliga insatser i konst- och musikbefrämjande syfte. Utskottet vill
härvidlag bland annat erinra om att anslaget till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader alltsedan budgetåret 1953/54 oförändrat utgått med
200 000 kronor årligen och att utskottet, senast vid 1959 års riksdag vid
behandlingen av detta anslag bland annat förutsatte (uti. nr 8), att Kungl.
Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på spörsmålet om ytterligare statliga
stödåtgärder till ifrågavarande ändamål.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på
förslaget om ökat stöd till konst och musik har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottets ställningstaganden till den föreslagna utsträckningen av det
vid universiteten med flera läroanstalter tillämpade naturastipendiestödet
till de studerande vid bland annat konst- och musikhögskolorna, kommer
utskottet att närmare redovisa i nästföljande avsnitt av utskottets utlåtande.
Utskottet kommer att i det följande tillstyrka bifall till erforderliga medelsanvisningar
på grund av vad nu förordats.
Vidkommande slutligen departementschefens övriga förslag under här
ifrågavarande anslag, innebärande uppräkningar av två anslagsposter med
sammanlagt 3 500 kronor, vill utskottet giva dessa förslag sin anslutning.
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
7
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt
nu är i fråga, till Nationalmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna m.m. för budgetåret 1960/61 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 245 500
kronor.
2:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 33,
s. 51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till musikhistoriska museet för
budgetåret 1960/61 anvisa samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår
eller 67 000 kronor.
Förslaget om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår innebär,
att departementschefen icke tillstyrkt förslag från musikaliska akademien
om en anslagsuppräkning med 13 500 kronor. Akademiens förslag innebar,
att befattningen som museiföreståndare (arvode 19 400 kronor) borde förändras
till extra ordinarie tjänst i Ae 24, att årsarvodet åt en assistent borde
höjas från 11 016 kronor till 15 384 kronor och att medelsanvisningen till
omkostnader borde ökas med 1 686 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (1:102) och den andra inom andra kammaren av herr
Nihlfors m. fl. (II: 126), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja
det av Kungl. Maj:t förordade anslaget till Bidrag till musikhistoriska museet
med 13 500 kronor, varigenom bland annat museets föreståndare kunde
placeras i 24 lönegraden.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa
till motionen II: 126.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår. Utskottet
vill emellertid i anslutning till vad utskottet anfört i sitt av riksdagen
godkända utlåtande 1958: 8 (punkten 31) ävensom mot bakgrunden av
sitt ställningstagande vid behandlingen av föregående punkt till frågan om
en ytterligare förbättring av stödet till bland annat den musikaliska verksamheten
framhålla, att utskottet finner goda skäl tala för att museets
föreståndare beredes en tryggare löneställning. Utskottet, som likväl icke är
berett att tillstyrka bifall till det i motionerna I: 102 och II: 126 framställda
yrkandet i bland annat detta syfte, förutsätter att Kungl. Maj:t så snart
ske kan framlägger förslag i frågan.
8
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 102 och II: 126, till
Bidrag till musikhistoriska museet för budgetåret 1960/61
under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 67 000
kronor.
3:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 56, s. 73—75) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1960/61, dels ock till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 515 700 kronor.
I tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av
herr Edlund m.fl. (II: 317), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte a) godkänna av
motionärerna angiven avlöningsstat för Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61 samt b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 468 700
kronor.
Beträffande motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa till motionen
I: 259.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser — förutom
automatiska utgiftsökningar — anvisande av medel för återbesättande
av den under punkten 1 omnämnda professuren i målning ävensom inrättande
av en assistenttjänst i Af 15—Ae 19 vid arkitekturskolan.
Utskottet, som hänvisar till vad utskottet under punkten 1 anfört i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om ökat stöd åt konst och musik, tillstyrker
bifall till Kungl. Maj:ts förslag under nu ifrågavarande punkt och
har alltså icke ansett sig böra biträda de i motionerna I: 259 och II: 317,
såvitt nu är i fråga, framställda yrkandena.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1960/61:
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960 9
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 318 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 63 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 61 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 64 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................ 7 500
Summa kronor 515 700
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 515 700 kronor.
4:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 58, s. 76 och 77)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål anvisa ett reservationsanslag av
66 000 kronor, vilket är 8 000 kronor mer än för innevarande budgetår.
Departementschefen har beträffande den föreslagna anslagshöjningen erinrat
om vad han tidigare anfört beträffande ökat stöd åt konst och musik
(se punkt 1 i det föregående).
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1960/61 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 66 000 kronor.
5:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 77 och 78) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål anvisa ett reservationsanslag av 127 400 kronor,
vilket innebär en anslagshöjning med 47 200 kronor.
I de båda under punkten 1 redovisade likalydande motionerna (I: 259
och II: 317) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen vid
behandlingen av förevarande punkt måtte till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 80 200 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 259.
10
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser i överensstämmelse
med vad som förordats i samband med förslaget om ökat
stöd åt konst och musik — jfr punkten 1 i det föregående — en höjning
av anslagsposten till stipendier med 40 000 kronor. Härjämte har föreslagits
anvisande av medel till ytterligare ett utlandsstipendium om 7 200 kronor.
TJtskottet, som hänvisar till vad utskottet under punkten 1 anfört i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om ökat stöd åt konst och musik, tillstyrker
bifall till Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag och har alltså icke
ansett sig böra biträda det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i
fråga, framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Stipendier m.m. för budgetåret 1960/61 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 127 400
kronor.
6:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 78—83) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1960/61, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för musikaliska
akademien med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för
musikaliska akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1960/61, dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 676 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag avser bland annat anvisande av omkring 52 000
kronor för vissa närmare angivna ändamål i avsikt att bereda fullgoda
resurser för utbildning av omkring 170 elever vid högskolan. Förslaget härom
har även redovisats under punkten 1 i det föregående. Sammanlagt
innebär Kungl. Maj:ts förslag beträffande nu ifrågavarande avlöningsanslag
en höjning med 104 000 kronor.
Utskottet, som hänvisar till vad utskottet under punkten 1 anfört i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om ökat stöd åt konst och musik, tillstyrker
bifall till Kungl. Maj:ts förslag under nu förevarande punkt samt
hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga de änd
-
11
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1960
ringar i personalförteckningen för musikaliska akademien
med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen
anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 695 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 6 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 772 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 179 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 21 400
Summa kronor 1 676 000
c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 676 000 kronor.
7:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 63, s. 85) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål anvisa ett anslag av 80 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 40 000 kronor.
I de båda under punkten 1 redovisade likalydande motionerna (I: 259
och II: 317) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förevarande punkt måtte till Musikaliska akademien med
musikhögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 40 000 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 259.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser i överensstämmelse
med vad som förordats i samband med förslaget om ökat stöd
åt konst och musik — jfr punkten 1 i det föregående — en fördubbling
av det nuvarande stipendiestödet åt de utövande tonsättarna.
Utskottet, som hänvisar till vad utskottet under punkten 1 anfört anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om ökat stöd åt konst och musik, till
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
styrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under nu ifrågavarande punkt och
har alltså icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 259 och II: 317,
såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m.m. för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 80 000 kronor.
8:o) Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg. Kungl. Maj:t har
(punkt 64, s. 85) föreslagit riksdagen att till Bidrag till musikkonservatoriet
i Göteborg för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 135 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 35 000 kronor.
I de båda under punkten 1 redovisade likalydande motionerna (I: 259
och II: 317) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förevarande punkt måtte till Bidrag till musikkonservatoriet
i Göteborg för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.
Utskottet, som anser det angeläget att musikkonservatoriet i Göteborg
erhåller det av Kungl. Maj:t föreslagna ökade stödet till sin verksamhet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke ansett sig böra biträda
det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet
om oförändrad medelsanvisning.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg
för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 135 000 kronor.
Avd. II. Vissa anslag till naturastipendier åt studerande
vid universiteten m.fl. läroanstalter m.m.
I propositionen nr 89 har efter en allmän inledning (s. 3—5) lämnats en
redogörelse för nuvarande studiesociala stödformer, (s. 5—9). Härefter har
under den sammanfattande rubriken Naturastipendier åt studerande vid
universiteten m. fl. läroanstalter — redovisats dels garantilånenämndens
förslag om ökat antal sådana stipendier åt nu stipendieberättigade grupper
av studerande, dels ett förslag från studiesociala utredningen om naturastipendier
m. m. åt studerande vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig
utbildning jämte över detta förslag avgivna yttranden, dels ock slutligen
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
13
frågor om naturastipendier åt studerande vid jordbrukets högskolor samt
rätt till studiesociala förmåner i annat nordiskt land, m. m. Till sist har
behandlats två andra studiesociala stödformer, nämligen statens lånefond
för universitetsstudier och allmänna studielånefonden.
Utskottet ämnar nu först till behandling upptaga frågan om anslag för
budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter jämte de inledningsvis redovisade, i anslutning härtill
väckta motionerna. Därefter kommer utskottet att redovisa sina ställningstaganden
till förslagen i propositionen om investeringsanslag för samma
budgetår till statens lånefond för universitetsstudier — jämte till detta anslag
hänförlig motion — samt allmänna studielånefonden.
l:o) Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (prop. nr 89, s. 38—46) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 17 865 000 kronor, innebärande en anslagsökning
med 6 415 000 kronor.
Departementschefen har inledningsvis anfört att det enligt hans mening
förelåge ett klart behov av en ytterligare utbyggnad av det studiesociala
stödsystem, som fått sin principiella utformning genom beslut av 1950 års
riksdag. Därefter har departementschefen framhållit bland annat följande
med avseende på garantilånenämndens förslag om ett ökat antal stipendier
åt nu stipendieberättigade grupper av studerande.
De riktlinjer som beslöts av 1950 års riksdag rörande stipendiestödet
till universitets- och h ö g s k o 1 e s t u d e r a n d e
samt studerande vid socialinstituten har stegvis realiserats
under det gångna årtiondet. Den senaste etappen i denna utbyggnad
utgör det av 1957 års riksdag fattade beslutet om nya stipendier till 26
procent av en årgång nyinskrivna. Den 26-procentiga stipendieringen innebär
emellertid i dagens läge icke, att den ursprungligen uppställda målsättningen
därmed är helt förverkligad. Det har nämligen icke visat sig möjligt
att sänka studielämplighetskravet till den från början avsedda Ba-gränsen.
Den nivå som nåtts motsvarar omkring 3,5 i genomsnittligt studentbetyg,
d. v. s. mitt emellan Ba och AB i en betygsskala där vitsordet B har värdet
2, vitsordet Ba värdet 3 och vitsordet AB värdet 4. Detta beror främst
på att socialgruppsfördelningen bland de universitets- och högskolestuderande
— glädjande nog — förskjutits mot en ökad rekrytering av studerande
från socialgrupp III.
Både garantilånenämnden och SFS har vid tidigare tillfällen framhållit,
att tillgängliga undersökningar tyder på att stipendiebehovet numera ligger
avsevärt över vad som svarar mot en stipendiering av 26 procent av de nyinskrivna.
Garantilånenämnden har i sina anslagsäskanden för budgetåret
1960/61 beräknat kostnaderna för en utvidgad stipendiering, innebärande
att de som har minst Ba i genomsnittligt studentbetyg och som uppfyller
14
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
nu tillämpade ekonomiska behovskriterier kan stipendieras. Enligt garantilånenämndens
beräkningar skulle en sålunda utvidgad stipendiering för
närvarande få till följd, att 47 procent av en årgång nyinskrivna skulle bli
stipendieberättigade. Kostnaden för ifrågavarande utvidgning beräknas av
nämnden för nästa budgetår till 3 400 000 kronor. Verkställda beräkningar,
som delvis utförts på grundval av nytt material rörande betygsfördelningen
inom olika studentårgångar, bestyrker i stort sett det resultat nämnden
kommit till rörande stipendiebehovet. Den av nämnden framräknade kostnaden
torde ligga något i överkant och synes därför även kunna inrymma
det ökade medelsbehov, som kommer att bli följden av den stipendiering
av de studerande vid jordbrukets högskolor, varom jag avser att i det
följande framlägga förslag.
Vid sina beräkningar av det sammanlagda medelsbehovet till naturastipendier
nästa budgetår har garantilånenämnden utgått från ett genomsnittligt
belopp per stipendium av 2 450 kronor. Nämnden har i första hand
räknat med 7 940 000 kronor, avseende 3 240 fortsatta stipendier. Vidare
har nämnden vid sin beräkning av kostnaderna för en utvidgad stipendiering
kommit fram till att ett belopp av 8 860 000 kronor erfordras för 3 620
nya stipendier. Härav kommer, som förut nämnts, en sänkning av betygskravet
att medföra en ökad kostnad av 3 400 000 kronor. Jämfört med
innevarande budgetår innebär garantilånenämndens förslag, att antalet
nya stipendier skulle komma att öka med drygt 1 700, varav drygt 300
föranleds av studentantalets ökning och återstoden av den förordade utvidgningen
av stipendieringen.
Även SFS har i sin skrivelse utgått från en sänkning av meritkravet till
Ba i genomsnittligt studentbetyg. —
Ett flertal studentstatistiska undersökningar har givit vid handen, att
någon avgörande skillnad i studieförutsättningarna icke föreligger mellan
å ena sidan den grupp studenter, som har ett genomsnittligt studentbetyg
av 3,0—3,4, och å andra sidan den grupp, som har ett genomsnittligt studentbetyg
av 3,5—3,9. Studieavbrottsfrekvensen samt studieresultaten är
sålunda i stort sett lika för de båda grupperna. Den av nuvarande anslagstilldelning
betingade meritgränsen utestänger följaktligen ett stort antal
studielämpade studenter från möjligheten att erhålla statsstipendium. Denna
omständighet i förening med angelägenheten av att rekryteringen till
högre studier icke hämmas av ekonomiska skäl talar enligt min mening för
en utvidgning av stipendieringen till att i princip omfatta samtliga de studerande,
som uppfyller de nu tillämpade behovskraven och som har minst
Ba (3,0) i genomsnittligt studentbetyg eller häremot svarande kvalifikationer
för den som icke avlagt studentexamen. Vid nuvarande fördelning
av de studerande på skilda inkomstgrupper torde en sådan utvidgning
kunna åstadkommas, om 47 procent av en årgång studerande erhåller stipendium.
Sker en ytterligare breddning av rekryteringsunderlaget till ekonomiskt
mindre bärkraftiga samhällsgrpper kommer gruppen stipendieberättigade
självfallet att öka. För de närmaste åren finner jag det angeläget,
att en stipendiering av omkring 47 procent av de studerande successivt
genomföres. Därmed tages alltså ett mycket stort steg i syfte att ytterligare
demokratisera utbildningsmöjligheterna i vårt land.
Garantilånenämndens förslag innebär, att å ena sidan fortsatt stipendium
under läsåret 1960/61 beviljas alla därtill berättigade stipendiater
samt att å andra sidan nya stipendier beräknas för 47 procent av de ny
-
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
15
inskrivna. Jag förordar, att medel till naturastipendier för nästa budgetår
anvisas till det av garantilånenämnden angivna antalet hela stipendier.
Mot garantilånenämndens beräkning av genomsnittskostnaden under
budgetåret 1960/61 för helt stipendium har jag icke funnit anledning till
erinran.
Medelsanvisningen till bokstipendier torde i överensstämmelse med
förslag av garantilånenänmnden böra upptagas med oförändrat belopp,
9 700 kronor.
I detta sammanhang har departementschefen berört 1958 års besparingsutrednings
förslag, vilket syftar dels till en omfördelning av det studiesociala
stödet till de studerande vid universiteten och högskolorna i riktning mot
en relativ ökning av antalet lån och en motsvarande relativ minskning av
antalet naturastipendier, dels ock till en höjning av den ränta som efter
studietidens slut utgår på lån från statens lånefond för universitetsstudier.
Departementschefen, som bland annat erinrar om att de av honom föregående
år tillkallade sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande
studiesociala åtgärder på den högre utbildningens område m. m. —
studiesociala utredningen — enligt sina direktiv bland annat har att pröva
frågan hur avvägningen mellan olika direkta stödformer såsom stipendier
och lån på lämpligaste sätt bör ske, har förklarat sig inte beredd att i anledning
av besparingsutredningens förslag förorda några särskilda åtgärder.
Departementschefen har därefter behandlat frågan om en utvidgning av
naturastipendiesystemet m. m. till att omfatta studerande vid de högre
konstnärliga läroanstalterna samt därvid till att börja med anfört i huvudsak
följande.
Studiesociala utredningen har framlagt förslag om förbättrat studiesocialt
stöd för de studerande vid statliga eller statsunderstödda läroanstalter för
högre konstnärlig utbildning. Utredningen har bland annat genomfört en
enkätundersökning rörande nämnda studerandes sociala och ekonomiska
situation. Resultatet av undersökningen tyder på att i dessa hänseenden
elevrekryteringen till läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning är i
stort sett densamma som rekryteringen till universitet och högskolor. Eleverna
vid de konstnärliga skolorna synes dock befinna sig i en särskilt prekär
studieekonomisk situation. Utredningen har därför bedömt snara åtgärder
i syfte att förbättra de ekonomiska förhållandena för ifrågavarande elevkategori
som så angelägna, att utredningen tagit upp denna fråga till särskild
behandling före den allmänna översyn av de studiesociala åtgärderna
på den högre utbildningens område, som utredningen har i uppdrag att
genomföra. Utredningen understryker därvid, att med hänsyn till nämnda
allmänna översyn ett slutligt ställningstagande beträffande den ifrågavarande
gruppen nu icke kan ske, varför utredningens förslag är att betrakta
som ett provisorium. Förslaget innebär, att eleverna vid konsthögskolan,
musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska teaterns elevskola
samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping
i fråga om studiesocialt stöd dels anknyts till naturastipendiesyste
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
met, dels erhåller rätt att söka räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier.
Med hänsyn bland annat till förslagets provisoriska karaktär
har utredningen icke nu ansett sig beredd att framlägga förslag syftande till
att här ifrågavarande elevkategori erhåller rätt att söka statsgaranterat
studielån.
Enligt departementschefens mening förelåge starka skäl för att omedelbart
genomföra studiesociala stödåtgärder för de studerande vid de högre konstnärliga
läroanstalterna. Han tillstyrker därför, att naturastipendiesystemet
från och med nästa budgetår i enlighet med de riktlinjer utredningen förordat
införes vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i
Göteborg, dramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid statsteatrarna
i Göteborg, Malmö och Norrköping. Han delade vidare utredningens
uppfattning, att det av praktiska skäl vore lämpligast att de studerande vid
nämnda utbildningsanstalter, vilka nu hade möjlighet att söka räntefria
studielån ur allmänna studielånefonden, från och med nästa budgetår finge
rätt att söka sådana lån ur statens lånefond för universitetsstudier, detta
bland annat med hänsyn till att sistnämnda lån, liksom naturastipendierna,
beviljas av statsstipendienämnderna. Departementschefen förutsatte härvid,
att statsstipendienämnderna vid prövningen av ansökningar om räntefria
lån från elever vid här aktuella lärosäten, i den mån så vore möjligt,
beaktade utredningens uttalande, att möjligheterna för ifrågavarande elever
att erhålla räntefria lån icke borde försämras. I likhet med utredningen
vore departementschefen ej beredd att nu framlägga förslag om att de studerande
vid de högre konstnärliga läroanstalterna skulle få rätt att söka
statsgaranterat studielån.
I anslutning härtill har departementschefen funnit det angeläget att understryka
vad utredningen själv, liksom även flera remissinstanser, anfört
rörande förslagets karaktär av provisorium. De av studiehjälpsnämnden i
dess yttrande framförda synpunkterna på frågan om i vilka former det
studiesociala stödet till här berörda elevgrupper borde utgå torde således
komma att aktualiseras i samband med utredningens fortsatta överväganden,
bland annat vid den översyn, som utredningen enligt givna direktiv
hade att verkställa i fråga om den från utbildningspolitiska synpunkter alltmer
viktiga gränsdragningen mellan de två huvudsystemen för studiesociala
åtgärder. Utredningens slutliga förslag borde givetvis även innefatta ett
ställningstagande till de av vissa remissinstanser resta invändningarna mot
att de studerande ej nu föreslagits erhålla rätt att söka studielån med statlig
kreditgaranti liksom även till de av några instanser berörda frågorna rörande
principerna för avgränsningen av det studiesociala stödet inom såväl
gruppen studerande vid högre konst-, musik- och teaterskolor — exempelvis
beträffande Valands konstskola — som gentemot vissa övriga grupper av
studerande.
I likhet med utredningen ansåge departementschefen, att den starka kon
-
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
17
kurrensen bland de inträdessökande vid de konstnärliga högskolorna liksom
även den ringa avbrottsfrekvensen borgade för att samtliga intagna elever
uppfyllde föreskrivna krav på studielämplighet. Detta innebure, att den
ekonomiska behovsprövningen bleve det utslagsgivande kriteriet vid stipendieutdelningen.
Nämnda prövning borde ske efter samma normer som
statsstipendienämnderna använde beträffande de universitetsstuderande.
Mot utredningens uppskattning att cirka 60 procent av de studerande vid
läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning härigenom torde bli stipendieberättigade
funnes ingen anledning till erinran.
Utredningens förslag beträffande stipendietidens längd har departementschefen
ansett sig böra biträda. Detta innebure, att statsstipendium skall
kunna utgå i högst tre år till elever vid konsthögskolan, musikhögskolan
och musikkonservatoriet i Göteborg samt i högst ett och ett halvt år till
elever vid dramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid stadsteatrarna
i Göteborg, Malmö och Norrköping. Med hänsyn till att studietidens
längd varierade vid musikhögskolans olika avdelningar borde det ankomma
på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden, utfärda närmare
bestämmelser rörande tiden för innehav av stipendium vid ifrågavarande
högskola. I övrigt borde stipendium utdelas på samma villkor och efter
samma regler som gällde för övriga naturastipendieberättigade studerande.
Detta innebure bland annat, att statsstipendienämnderna vid handläggningen
av ärenden som gällde elever vid berörda läroanstalter borde kompletteras
med representanter för respektive lärar- och elevkårer på sätt
utredningen föreslagit.
Utredningens förslag till övergångsbestämmelser av den innebörden, att
vid första ansökningstillfället samtliga elever vid de här aktuella läroanstalterna
skulle erhålla rätt att söka naturastipendium, biträddes av departementschefen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av
garantilånenämnden, meddela närmare bestämmelser om erforderliga övergångsanordningar.
Kostnaderna för naturastipendiesystemets införande vid här aktuella
läroanstalter har av utredningen beräknats till 720 000 kronor för budgetåret
1960/61. Departementschefen har tillstyrkt, att medelsanvisningen
under här förevarande anslag för nästa budgetår uppräknas med nämnda
belopp.
Den ökning av investeringsanslaget till statens lånefond för universitetsstudier,
som bleve erforderlig för nästa budgetår vid bifall till departementschefens
förslag om att de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna
skulle erhålla rätt att söka lån ur nämnda fond, uppskattades
till i runt tal 300 000 kronor. Investeringsanslaget till allmänna studielånefonden
torde i gengäld kunna minskas med motsvarande belopp.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 131
18
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
Beträffande frågan om naturastipendiesystemets utvidgning till att omfatta
studerande vid jordbrukets högre läroanstalter framgår av departementschefens
redogörelse i ämnet bland annat följande.
. I årets statsverksproposition har chefen för jordbruksdepartementet vid
sin anmälan av förslagsanslaget till omkostnader vid skogshögskolan förordat,
att de under jordbruksdepartementet lydande högskolorna samt
därjämte högre mejerikursen och högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet
infogas i naturastipendiesystemet från och med budgetåret 1960/61.
Bifall till ifrågavarande förslag innebär, att nu under nionde huvudtiteln
utgående medelsanvisningar till kontantstipendier vid berörda läroanstalter
kan minskas med sammanlagt i runt tal 155 000 kronor.
Jordbrukets högre läroanstalter är, med undantag för den högre trädgårdskursen
vid Alnarpsinstitutet, redan såtillvida infogade i det studiesociala
stödsystemet för det högre utbildningsväsendet i övrigt, att de studerande
vid dessa läroanstalter äger rätt att söka statsgaranterat studielån
och lån ur universitetslånefonden. Departementschefen har nu föreslagit,
att naturastipendiesystemet från och med nästa budgetår införes vid lantbrukshögskolan,
högre mejeri- och högre trädgårdskurserna vid Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan och skogshögskolan.
Vid bifall till detta förslag borde medelsanvisningen under förevarande
anslag höjas med 155 000 kronor.
_ Beträffande stipendietidens längd har departementschefen föreslagit, att
tiden för innehav av stipendium sättes till högst tre år vid veterinärhögskolan,
högst två år vid lantbrukshögskolan och skogshögskolan, samt högst
ett och ett halvt år respektive ett år vid högre mejerikursen och högre
trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet. I övrigt borde stipendium utdelas
på samma villkor och efter samma regler, som gällde för övriga naturastipendieberättigade
studerande. — Erforderliga övergångsbestämmelser borde
enligt departementschefens uppfattning utformas så att möjligheterna
att erhålla och innehava stipendium icke försämrades för dem som nu vore
inskrivna vid de berörda högskolorna. Det finge ankomma på Kungl. Maj:t
att, efter förslag av garantilånenämnden, föreskriva härutinnan erforderliga
övergångsanordningar.
Genom en resolution, antagen vid nordiska undervisningsministermötet
i Oslo i februari 1959, har aktualiserats frågan om rätt att inneha stipendium
och lån vid studier i annat nordiskt land m. m. jämte vissa andra frågor
rörande utländska medborgares rättigheter i studiesocialt avseende.
Departementschefen har i enlighet med förslag av garantilånenämnden
förordat, att rekommendationerna i den ifrågavarande resolutionen genomföres
på så sätt, att svenska studerande bör få åtnjuta de studiesociala förmåner,
som ges i Sverige, även vid sådana studier i annat nordiskt land,
som icke har tillfällig karaktär och vilka bedrives vid samma slag av högskolor,
som angivits i vederbörande svenska författningar. I anslutning härtill
har departementschefen vidare förordat, att universitets- och högskolestuderande
från Danmark, Finland, Island och Norge, vilka är bosatta i
Sverige och icke vistas här huvudsakligen i syfte att erhålla utbildning för
att därefter återvända till hemlandet, likställes med svenska studerande i
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
19
studiesocialt hänseende. Slutligen har förordats, att den sistnämnda principen
härutöver och på samma villkor genomföres även beträffande övriga
utländska studerande. Bifall till sistnämnda förslag innebure bland annat
att flyktingstudenterna, vilka för närvarande endast har tillgång till räntefria
lån från statens lånefond för universitetsstudier samt studielån med
statlig kreditgaranti, inbegrepes även i naturastipendiesystemet.
I enlighet med garantilånenämndens förslag borde ärenden beträffande
sådana svenska studerande, vilka studerade i annat nordiskt land och vilka
tidigare icke varit inskrivna vid svensk högskola, handläggas av statsstipendienämnden
i Stockholm.
I likhet med garantilånenämnden har departementschefen ansett, att de
merkostnader, som kan uppkomma för en svensk studerande vid studier i
annat nordiskt land, i första hand bör täckas genom garantilån.
Beträffande de kostnader för stipendier och räntefria lån till utländska
studerande, som kunde uppkomma vid genomförande av de här framlagda
förslagen, syntes dessa vara av den storleksordningen att de kunde rymmas
inom den i övrigt beräknade medelsanvisningen.
Med anledning av förslag av garantilånenämnden beträffande förvaltningskostnaderna
vid s t a t s s t i p e n d i e n äm n d e r n a
har departementschefen tillstyrkt, att en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas
vid var och en av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund och Göteborg
samt en tjänst som kansliskrivare i Ae 10 vid statsstipendienämnden i
Stockholm. Departementschefen har tillika biträtt garantilånenämndens
förslag, att statsstipendienämnden i Stockholm erhåller rätt att anställa
biträden i reglerad befordringsgång.
Till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader har departementschefen
beräknat ett belopp av 160 000 kronor för nästa budgetår, eller
10 000 kronor mer än för innevarande budgetår.
Slutligen har departementschefen tillstyrkt att anslagsposten till Kungl.
Maj:ts disposition, från vilken huvudsakligen oförutsedda förvaltningskostnader
är avsedda att bestridas, uppräknas med 10 000 kronor till 20 300
kronor.
Vid bifall till vad departementschefen i det föregående föreslagit, torde
anslaget för nästa budgetår böra uppföras med (7 940 000 + 8 860 000 +
+ 9 700 + 720 000 + 155 000 + 160 000 -f 20 300 =) 17 865 000 kronor, vilket
innebär eu anslagsökning med 6 415 000 kronor. Det borde liksom hittills
få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden,
besluta om anslagsmedlens fördelning samt meddela i övrigt erforderliga
föreskrifter rörande anslagets disposition.
Utskottet. Såsom av det föregående framgår innebär departementschefens
förslag under förevarande anslagspunkt väsentliga förstärkningar av
det statliga utbildningsstödet på den högre utbildningens område. I sina
huvuddrag omfattar förslaget följande.
2!
20
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
Naturastipendieringen utvidgas till att i princip omfatta samtliga de
studerande, som uppfyller nu tillämpade behovskrav och som har minst
Ba (3,0) i genomsnittligt studentbetyg eller häremot svarande kvalifikationer.
Vid nuvarande fördelning av de studerande på skilda inkomstgrupper
beräknas en sådan utvidgning medföra att cirka 47 procent av en årgång
nyinskrivna studerande erhåller stipendier. För närvarande omfattar
stipendieringen omkring 26 procent av en årgång nyinskrivna och studielämplighetskravet
ligger mellan Ba och AB (3,5). — På grundval av en av
studiesociala utredningen avgiven promemoria föreslås, att eleverna vid
vissa läroanstalter för högre konstnärlig utbildning i fråga om studiesocialt
stöd dels anknyts till naturastipendiesystemet, dels erhåller rätt till räntefria
lån ur statens lånefond för universitetsstudier. Vidare föreslås, att
naturastipendiesystemet utvidgas till att omfatta studerande vid jordbrukets
högre läroanstalter. Slutligen förordas vissa förändringar i fråga om
rätten till studiesociala förmåner vid studier i annat nordiskt land, m. m.
Vad först gäller förslaget om en utvidgning av naturastipendieringen genom
en sänkning av förutnämnda studielämplighetskrav utestänger, som
departementschefen påpekat, den av nuvarande anslagstilldelning betingade
meritgränsen ett stort antal studielämpade studenter från möjligheten att
erhålla statsstipendium. Departementschefens förslag innebär en mycket
betydande förbättring härutinnan och möjliggör att den vid 1950 års riksdag
uppställda målsättningen i detta avseende nu kan förverkligas i förhållande
till den breddning av rekryteringsunderlaget som skett sedan dess.
Utskottet ger därför helt sin anslutning till departementschefens förslag i
denna del. Utskottet tillstyrker tillika, att den beräknade genomsnittskostnaden
för helt stipendium för nästa budgetår enligt departementschefens
förslag höjes från för närvarande 2 400 kronor till 2 450 kronor samt att
medel anvisas för samma budgetår motsvarande 3 240 fortsatta och 3 620
nya hela stipendier.
Av utskottets nu redovisade ställningstagande till en utvidgning av naturastipendiesystemet
följer, att utskottet avstyrker bifall till yrkandet i
motionerna I: 259 och II: 317 att något särskilt anslag för nästa budgetår
till naturastipendier åt studerande vid universiteten med flera läroanstalter
icke skulle utgå.
Departementschefens förslag om en utvidgning av naturastipendiesystemet
till att omfatta studerande vid de högre konstnärliga skolorna innebär
i huvudsak att eleverna vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet
i Göteborg, dramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid
stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping i fråga om studiesocialt
stöd dels anknyts till naturastipendiesystemet, dels erhåller rätt att söka
räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier. Med hänsyn bland
annat till förslagets provisoriska karaktär framlägges däremot icke nu förslag
till att här ifrågavarande elevkategori skall erhålla rätt att söka stats
-
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960 21
garanterat studielån. Därest förslaget genomföres beräknas cirka 60 procent
av de studerande bli stipendieberättigade.
Utskottet, som finner starka skäl tala för att nu ifrågavarande studiesociala
stödåtgärder genomföres redan från och med nästa budgetår, tillstyrker
departementschefens förslag härom. Utskottet vill emellertid i likhet
med departementschefen understryka, att de nu förordade åtgärderna tills
vidare bör betraktas såsom provisoriska i avvaktan på studiesociala utredningens
slutliga förslag om studiesociala åtgärder på det högre utbildningsområdet.
Vad departementschefen i detta sammanhang i övrigt förordat har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Vidkommande motionerna i ämnet får utskottet anföra följande.
Mot bakgrunden av att studiesociala utredningen enligt sina direktiv har
att upptaga frågan om hur avvägningen mellan olika direkta stödformer
såsom stipendier och lån på lämpligaste sätt bör ske för att de skall fylla
sin uppgift samt enligt propositionen nr 89 därvid givetvis även bör pröva
frågan om rätt för nu berörda grupper att söka studielån med statlig kreditgaranti,
avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 586 och II: 720 om
rätt för de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna att nu söka
statsgaranterat studielån.
Vad härefter angår motionerna I: 588 och II: 734 synes desamma enligt
utskottets mening icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
vill nämligen erinra om att statsstipendienämnderna redan enligt gällande
bestämmelser för utdelning av statsstipendier vid universiteten m. fl. läroanstalter
har möjlighet att, där så av dem prövas lämpligt, utdela dylika
delstipendier. Någon begränsning i nämndernas rätt att utdela delstipendier
synes alltså icke föreligga.
Vad beträffar motionärernas uttalande om angelägenheten av en uppmjukning
av behovsprövningskraven framgår av de för studiesociala utredningen
meddelade direktiven, att utredningen bland annat har att överväga
just frågan om gränserna för den ekonomiska behovsprövningen vid stipendiering
och långivning.
Vad slutligen angår motionen I: 587 om en utsträckning av naturastipendiestödet
m. m. även till den icke statsunderstödda Valands konstskola vill
utskottet erinra om att departementschefen i det föregående uttalat, att
studiesociala utredningens slutliga förslag givetvis även borde innefatta ett
ställningstagande till principerna för avgränsningen av det studiesociala
stödet inom gruppen studerande vid högre konst-, musik- och teaterskolor
— exempelvis beträffande Valands konstskola. Med hänsyn härtill har
utskottet icke ansett sig böra tillstyrka bifall till det nu föreliggande motionsvis
framförda yrkandet.
Då några påfallande skillnader av exempelvis studieorganisatorisk art
eller i fråga om de studerandes sociala rekrytering och studieekonomiska
22
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
förhållanden icke föreligger mellan å ena sidan jordbrukets högre läroanstalter
och utbildningslinjer samt å andra sidan övriga universitet och högskolor,
tillstyrker utskottet, att naturastipendiesystemet från och med nästa
budgetår även införes vid lantbrukshögskolan, högre mejeri- och högre
trädgårdskurserna vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
veterinärhögskolan och skogshögskolan. Vad departementschefen i övrigt
förordat avseende stipendietidens längd vid dessa högskolor och utbildningslinjer
samt om övergångsanordningar med avseende på möjligheterna
att erhålla och inneha stipendium föranleder ingen erinran från utskottets
sida.
Vad slutligen angår förslagen om vissa förändringar i fråga om rätten till
studiesociala förmåner vid studier i annat nordiskt land samt övriga utländska
högskolestuderandes — inbegripet flyktingstudenternas — studiesociala
förmåner får utskottet, under hänvisning bland annat till vad utskottet
i detta hänseende i tidigare sammanhang förordat beträffande studiehjälp
enligt allmänna studiehjälpsreglementet (uti. nr 8, 1960), tillstyrka
vad departementschefen härutinnan förordat.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår av sammanlagt
17 865 000 kronor under nu förevarande anslag har utskottet icke något
att erinra.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 586 och II: 720 icke må av riksdagen
bifallas;
II. att motionen I: 587, såvitt nu är i fråga, icke må av
riksdagen bifallas;
III. att motionerna I: 588 och II: 734 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt
nu är i fråga, till N aturastipendier åt studerande vid
universiteten m.fl. läroanstalter för budgetåret 1960/61
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
17 865 000 kronor.
2:o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har
(prop. nr 89, s. 47—51) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för nästa
budgetår under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av
10 600 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 2 600 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under föregående
anslagspunkt redovisade motionen I: 587, vari, såvitt nu är i fråga,
23
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 89
måtte besluta att Valands konstskola upptages i förteckningen över de
skolor för högre konstnärlig utbildning, vilkas elever skall vara berättigade
att erhålla räntefria studielån för universitetsstudier.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt samt avstyrker, under hänvisning till sitt ställningstagande under
föregående punkt, bifall till motionen I: 587, såvitt nu är ifråga.
Utskottet hemställer förty,
I. att motionen I: 587, såvitt nu är i fråga, icke må av
riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må till Statens lånefond för universitetsstudier
för budgetåret 1960/61 under statens utlåningsfonder
anvisa ett investeringsanslag av 10 600 000 kronor.
3:o) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(prop. nr 89, s. 51 och 52), vilket innebär en anslagshöjning med
1 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för budgetåret
1960/61 under statens utlåningsfonder anvisa ett
investeringsanslag av 10 200 000 kronor.
Stockholm den 17 maj 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Holmqvist,
Pålsson, Jacobsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,
Bertil Petersson, Kaijser och Källqvist; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper, Jansson i Kalix, Ståhl, Gustafsson i Stockholm,
Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fröken Karlsson, fru
Lewén-Eliasson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge och
herr Helén.
24 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
Reservationer
1) under avdelning I. vid punkten 1 (Nationalmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m.) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Kungl. Maj:t har under förevarande punkt framlagt förslag om ökat
stöd åt konst och musik samt under denna och vissa andra anslagspunkter
i det följande äskat medel för bestridande av kostnaderna för förslagens
genomförande. Ehuru de konstnärligt verksamma yrkesutövarnas situation
enligt utskottets mening i vissa avseenden måste anses mindre tillfredsställande
har utskottet likväl i nuvarande statsfinansiella läge icke funnit sig
böra mer än i begränsad utsträckning förorda bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag. Utskottet tillstyrker på grund av vad nu anförts att de
i motionerna 1:259 och II: 317 föreslagna nedskärningarna i medelsäskandena
under nu förevarande punkt samt de efterföljande punkterna 3, 5,
7 och 8 vidtages.
Vad departementschefen i övrigt föreslagit under nu förevarande anslag
innebärande uppräkningar av ett par anslagsposter med sammanlagt
3 500 kronor — har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen ma, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av
samlingarna m.m. för budgetåret 1960/61 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 145 500 kronor.
»
2) under avdelning I. vid punkten 3 (Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Avlöningar) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka under åberopande
av den med 1) betecknade reservationen ansett att utskottet bort
tillstyrka bifall till den i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen
och att utskottet därför bort hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1960/61:
Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1960 25
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 288 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 68 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 44 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 64 800
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 7 500
Summa kronor 468 700
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 468 700 kronor;
3) under avdelning I. vid punkten 5 (Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Stipendier m.m.) av herrar Kaijser, Skoglund i
Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka under åberopande
av den med 1) betecknade reservationen ansett att utskottet bort
tillstyrka bifall till den i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen
och att utskottet därför bort hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Stipendier m.m. för budgetåret 1960/61 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 80 200
kronor.»
4) under avdelning I. vid punkten 7 (Musikaliska akademien med
musikhögskolan: Stipendier m.m.) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp,
Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka under åberopande
av den med 1) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till den i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen
och att utskottet därför bort hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m.m. för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 40 000 kronor.»
5) under avdelning I. vid punkten 8 (Bidrag till musikkonservatoriet
i Göteborg) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i
Göingegården och fröken Karlsson, vilka under åberopande av den med 1)
26 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till den
i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet
därför bort hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg
för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett anslag av 100 000 kronor.»
6) under avdelning II. vid ''punkten 1 (Naturastipendier åt studerande
vid universiteten m. fl. läroanstalter)
a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och
fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 586 och II: 720 och att till följd därav utskottets hemställan under
I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 586
och II: 720, besluta att studerande vid de högre konstnärliga
läroanstalterna erhåller rätt att söka statsgaranterat
studielån;»
b) av herrar Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Källqvist, Ståhl, fröken
Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort med hänsyn till
Valands konstskolas allmänt erkända ställning på konstutbildningens område,
tillstyrka bifall till motionen I: 587, såvitt nu är i fråga, och att till
följd därav utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, med bifall till motionen I: 587,
såvitt nu är i fråga, besluta att eleverna vid Valands
konstskola skall vara berättigade att erhålla naturastipendier;»
c)
av herrar Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Källqvist, Ståhl, fröken
Vinge och herr Helén, vilka ansett att
dels den del av utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Vad härefter»
och slutar med »och långivning», bort ha följande lydelse:
»Motionerna I: 588 och II: 734 behandlar frågan om uppkommande tröskeleffekter
vid behovsprövning av naturastipendierna. Det är fel, anser
motionärerna, att ungdomar med samma studieförutsättningar och obetydliga
skillnader i fråga om föräldraekonomisk bakgrund ändå skall behandlas
olika i stipendiehänseende. Detta blir nämligen följden av att man tillämpar
ett fast inkomststreck vid omkring 20 000 kronor i årsinkomst, med viss
justering med hänsyn till antalet barn.
Utskottet delar motionärernas uppfattning, nämligen att det givetvis
inte är något som säger att de föräldrar som har inkomster strax ovanför
Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960
27
detta streck och vilkas barn alltså inte kan komma i åtnjutande av naturastipendier,
har avsevärt lättare att hjälpa sina barn med studiefinansieringen.
Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets mening anledning att söka
mjuka upp den bestämda fastlåsning av den ekonomiska behovsprövningen,
som för närvarande tillämpas och som enligt propositionen skulle kvarstå
tills vidare. Meriteringskravet bör även enligt utskottets uppfattning anpassas
till gällande meritkrav för erhållande av garantilån till studerande,
men statsstipendienämnderna bör därutöver vara oförhindrade att inom
ramen för det föreslagna anslaget, t. ex. genom ökat utnyttjande av möjligheten
att bevilja delat stipendium, åstadkomma en uppmjukning av behovsprövningskraven,
så att tröskeleffekterna utjämnas. Utskottet föreslår
att grunderna för beviljande av naturastipendier justeras i enlighet härmed
och att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver denna mening till
känna.»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 588
och n: 734, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad
utskottet anfört om angelägenheten av sådan uppmjukning
av behovsprövningskraven vid beviljande av naturastipendier,
att rådande tröskeleffekter utjämnas;»
d) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och
fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och att till följd därav utskottets
hemställan under IV. bort ha följande lydelse:
»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta att avslå Kungl.
Maj:ts förslag om anvisande under åttonde huvudtiteln av
ett reservationsanslag för budgetåret 1960/61 till Naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.
»
7) under avdelning II. vid punkten 2 (Statens lånefond för universitetsstudier)
av herrar Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Källqvist,
Ståhl, fröken Vinge och herr Helén, vilka under åberopande av den med
6 b) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till
motionen I: 587, såvitt nu är i fråga, och att till följd därav utskottets hemställan
under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionen I: 587, såvitt
nu är i fråga, besluta att eleverna vid Valands konstskola
skall vara berättigade att erhålla räntefria lån ur
statens lånefond för universitetsstudier;»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt til a1 i texten