Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1960-05-17 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:131, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt till naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

1

Nr 131

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag

för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek,

museer och akademier m. m. samt till naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

(punkterna 21, 33, 56, 58, 59, 60, 63 och 64 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1960), föreslagit riksdagen

att anvisa vissa anslag till arkiv, bibliotek och museer samt akademier

m. m.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i anslutning

till respektive anslagspunkter i det följande redovisade motioner.

Vidare har Kungl. Maj:t i samma proposition under åttonde huvudtiteln

(punkt 139, s. 283) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna till Natur astipendier åt

studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter ett reservationsanslag av

17 885 000 kronor.

Härjämte har Kungl. Maj:t i samma proposition under kapitalbudgeten

(bilaga 30, punkterna 14 och 15, s. 26 och 27) föreslagit riksdagen att,

likaledes i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1960/61

beräkna

till Statens lånefond för universitetsstudier ett investeringsanslag av

10 300 000 kronor samt

till Allmänna studielånefonden ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 89, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11

mars 1960, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 anvisa

till Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 17 865 000 kronor,

till Statens lånefond för universitetsstudier under statens utlåningsfonder

ett investeringsanslag av 10 600 000 kronor,

till Allmänna studielånefonden under statens utlåningsfonder ett investeringsanslag

av 10 200 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. AV 131

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

I samband med behandlingen av propositionen nr 89 har utskottet förehaft
dels

tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av

herr Edlund m.fl. (11:317), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att

riksdagen måtte avslå förslaget om anslag till naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret 1960/61;

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh (I: 586) och den andra inom andra kammaren av herr

Edlund (II: 720), i vilka motionärerna — med upprepande av avslagsyrkande

i motionerna I: 259 och II: 317 i vad avser naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter — hemställt, att riksdagen vid

behandlingen av propositionen nr 89 måtte besluta att studerande vid de

högre konstnärliga läroanstalterna erhåller rätt att söka statsgaranterat

studielån;

dels en inom första kammaren av herr Bergman (I: 587) väckt motion,

vari hemställts att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr

89 måtte besluta att Valands konstskola upptages i förteckningen över de

skolor för högre konstnärlig utbildning, vilkas elever skall vara berättigade

att erhålla naturastipendier samt räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Edström m. fl. (I: 588) och den andra inom andra kammaren av

fröken Elmén m.fl. (II: 734), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 89 måtte uttala, att inom ramen för

anslaget till naturastipendier ett ökat antal delstipendier utdelas i syfte

att åstadkomma en uppmjukning av behovsprövningskraven i enlighet med

vad i motionerna anförts, samt även i övrigt beakta vad som framhållits i

fråga om det nu förevarande förslagets provisoriekaraktär.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas

till motionerna I: 259, II: 720, I: 587 och II: 734.

Utskottet kommer att i ett första avsnitt redovisa de inledningsvis berörda

anslagen till arkiv, bibliotek och museer samt akademier m. m. ävensom

— vilket också inledningsvis förutskickats — de i anslutning till anslagen

väckta motionerna.

I ett andra avsnitt kommer därefter att redovisas propositionen nr 89

angående anslag för budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter, statens lånefond för universitetsstudier

samt allmänna studielånefonden ävensom utskottets ställningstaganden till

propositionen jämte i ämnet väckta motioner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

3

Avd. I. Vissa anslag till arkiv, bibliotek och museer

samt akademier m. m.

l:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln

(punkt 21, s. 37—13 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1960) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 245 500

kronor, innebärande en anslagshöjning med 103 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh

m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund m. fl.

(II: 317), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av förevarande punkt måtte till Nationalmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 145 500 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 259.

Departementschefen har ansett det lämpligt att i förevarande sammanhang

upptaga till behandling frågan om ökat stöd åt konst och musik.

Efter att först ha erinrat om att betänkanden med förslag till vissa åtgärder

för främjande av det svenska konst- och musiklivet framlagts av 1948 års

konstutredning och 1947 års musikutredning (SOU 1956:13 respektive SOU

1954: 2), vilka förslag i huvudsak tillstyrkts i yttranden av ett flertal

myndigheter och organisationer, har departementschefen (se s. 37—40)

lämnat vissa kommentarer till dessa förslag.

Departementschefen har härefter för egen del anfört och föreslagit följande.

»Det råder ingen tvekan om att ett stort antal konstutövare i vårt land

lever och arbetar under otillfredsställande ekonomiska villkor. Den standardförbättring,

som numera allt flera folkgrupper kommit i åtnjutande av,

har i otillräcklig grad kommit dessa yrkesutövare till del. En i eminent

mening kulturskapande yrkesgrupp har, kan man säga, ställts på undantag,

medan övriga grupper i stigande omfattning tillgodogjort sig standardhöjningens

materiella fördelar. Det skulle bli olyckligt för vårt kulturliv, om

skillnaden i fråga om levnadsvillkor mellan flertalet konstutövare och övriga

bleve så stor, att konstnären eller tonsättaren i gemen tvingades att

dagtinga med sitt konstnärliga samvete och avstå från vad han känner vara

sin egentliga uppgift.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

Den mindre tillfredsställande situation, i vilken ett flertal konstutövare

befinner sig, framstår än mer påtaglig då man beaktar, att de under sin utbildning

ej har samma förmåner som flertalet av dem som bedriver högre

studier. De studerande vid universitet och högskolor har tillgång förutom

till räntefria studielån och studielån med statlig kreditgaranti jämväl till

naturastipendier. De ungdomar som studerar vid våra högre skolor för

konstnärlig verksamhet åtnjuter inte samma förmåner. Därtill kommer att

undervisningen vid konst- och musikhögskolorna ej är tillförsäkrad lika

goda resurser som undervisningen vid universitet och högskolor i övrigt.

För att i stort förbättra villkoren för våra konstnärliga yrkesutövare är

det av vikt för det allmänna att nu öka sina insatser till förmån för konst

och musik. Insatserna måste som framgår av det föregående göras i många

former. Ett ökat stöd på dessa områden bör genomföras successivt och

därvid med koncentration på ett mindre antal åtgärder. Det synes mig

naturligt att man i första hand främst koncentrerar de ökade insatserna

på ett stöd åt konstutövarna under deras utbildning, dels genom att

starkt förbättra de studiesociala förmånerna för de studerande, dels genom

att förstärka undervisningsresurserna. Bland de åtgärder, som bör

komma i främsta rummet, bör enligt min mening även vara en ökad stipendiegivning

åt utövande konstnärer och tonsättare. Vidare finner jag det

angeläget, att staten redan nu ökar sin inköpsverksamhet för att därigenom

även bidraga till förbättring av utkomstmöjligheterna för de utövande

konstnärerna.

De unga människor som vill ägna sig åt konstnärlig verksamhet måste,

som jag nyss antytt, nu beredas samma förmåner som annan studerande

ungdom under studietiden. Jag kommer därför senare att förorda, att särskild

proposition förelägges årets riksdag om införande av studiestipendier

jämväl för bland andra de studerande vid konst- och musikhögskolorna.

I syfte att förstärka undervisningsresurserna vid konst- och musikhögskolorna

kommer i det följande att framläggas olika förslag. Sålunda kommer

jag att förorda återbesättande av en sedan 1941 vakantsatt professur

i målning vid konsthögskolan. Anslagen till undervisningsmateriel m. m.

föreslås bli uppräknade. Jag ämnar också föreslå en sådan utökning av

musikhögskolans resurser, att högskolan därigenom beredes fullgoda resurser

för utbildning av omkring 170 elever. Jag avser även att framlägga

förslag om förstärkta undervisningsresurser vid musikkonservatoriet i Göteborg.

Såsom jag framhållit, är det angeläget att det nuvarande stipendiestödet

åt de utövande konstnärerna och tonsättarna förstärkes. Jag förordar därför,

att den nuvarande medelsanvisningen till dessa båda ändamål från och

med nästa budgetår fördubblas. Vid bifall härtill bör såväl den under reservationsanslaget

till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Stipendier m. m. uppförda anslagsposten till stipendier som anslaget till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1S1 år 1960

5

Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m. höjas från

40 000 till 80 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles,

efter förslag av vederbörande myndigheter och organisationer, meddela

närmare föreskrifter beträffande stipendiernas fördelning och utdelning

ävensom de bestämmelser i övrigt som må befinnas erforderliga.

En annan form för att stödja konstnärlig verksamhet är, som jag redan

antytt, att bereda ökade arbetsmöjligheter åt svenska konstnärer och ökad

avsättning av deras alster. Statsmakterna bör enligt min mening medverka

härtill genom att öka sina insatser i fråga om inköp av konst för olika

ändamål. I anslutning till vad jag tidigare anfört finner jag det vara

nödvändigt att därvid i första hand koncentrera stödet på en förstärkning

av nationalmuseets möjligheter att förvärva modem svensk konst. Jag

föreslår därför, att de under förevarande anslag uppförda anslagsposterna

till inköp av konst för deposition och för inlösen av svenska konstnärers

arbeten, nu tillhopa 66 800 kronor, uppräknas med sammanlagt 75 000

kronor. I anslutning till konstutredningens "förslag förordar jag därjämte

att för nästa budgetår anvisas ett belopp av 25 000 kronor till inköp av

modern svensk konst för konstbildningsorganisationernas vandringsutställningar.

Sistnämnda belopp bör uppföras såsom en särskild anslagspost

under förevarande anslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter

förslag av vederbörande myndigheter och organisationer framdeles meddela

närmare föreskrifter beträffande dispositionen av här berörda anslagsposter.

Med hänsyn till att frågan om de här avsedda studiesociala åtgärderna

ännu ej är slutligt beredd, är det nu inte möjligt att exakt ange slutsumman

av de anslagshöjningar som för nästa budgetår fordras för att genomföra

samtliga de åtgärder, jag här berört. Den i riksstatsförslaget inräknade

utgiftsökningen för ifrågavarande olika ändamål uppgår till sammanlagt

omkring en miljon kronor.»

Beträffande nu ifrågavarande anslag har, utöver vad departementschefen

enligt vad nyss redovisats förordat, föreslagits, att anslagsposten till avdelningen

för handteckningar och gravyrer i överensstämmelse med museichefens

förslag uppräknas med 1 500 kronor samt att anslagsposten till

biblioteket ökas med 2 000 kronor.

Utskottet. Såsom av det föregående framgår har departementschefen under

förevarande punkt framlagt förslag till ökat stöd åt konst och musik,

berörande förutom detta jämväl vissa i det föregående redovisade anslag.

De åtgärder i stödjande syfte, som nu förordas, är följande. Införande av

naturastipendier för bland andra de studerande vid konst- och musikhögskolorna,

förstärkning av undervisningsresurserna vid dessa högskolor —

bland annat förordas återbesättande av en sedan 1041 vakantsatt professur

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1960

i målning vid konsthögskolan — fördubbling av det nuvarande stipendiestödet

åt de utövande konstnärerna och tonsättarna samt beredande av

ökade arbetsmöjligheter åt svenska konstnärer och ökad avsättning av

deras alster. I det senare syftet föreslås under här förevarande anslag en

uppräkning med sammanlagt 75 000 kronor av anslagsposterna till inköp

av konst för deposition och för inlösen av svenska konstnärers arbeten

ävensom att ett belopp av 25 000 kronor anvisas till inköp av modern

svensk konst för konstbildningsorganisationernas vandringsutställningar.

Utskottet hälsar med stor tillfredsställelse de initiativ departementschefen

tagit genom de nu inledda åtgärderna på ifrågavarande enligt utskottets

mening mycket betydelsefulla avsnitt av kulturens område. Oaktat departementschefen

för nästa budgetår koncentrerat sina förslag till ett mindre

antal åtgärder torde dessa emellertid tillsammantagna vara ägnade att

skänka vårt konst- och musikliv i stort välbehövlig stimulans. Utskottet vill

därför livligt tillstyrka bifall till de av departementschefen framlagda förslagen.

Detta utskottets ställningstagande innebär, att utskottet icke ansett sig

böra tillstyrka det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga,

framställda yrkandet.

Mot bakgrunden av departementschefens tidigare återgivna uttalande

om att ett ökat stöd på de nu aktuella områdena borde genomföras successivt

förväntar utskottet för sin del, att vid anslagsavvägningarna för kommande

budgetår allvarligt prövas, om utrymme kan beredas för ytterligare

samhälleliga insatser i konst- och musikbefrämjande syfte. Utskottet vill

härvidlag bland annat erinra om att anslaget till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader alltsedan budgetåret 1953/54 oförändrat utgått med

200 000 kronor årligen och att utskottet, senast vid 1959 års riksdag vid

behandlingen av detta anslag bland annat förutsatte (uti. nr 8), att Kungl.

Maj :t hade sin uppmärksamhet riktad på spörsmålet om ytterligare statliga

stödåtgärder till ifrågavarande ändamål.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat med avseende på

förslaget om ökat stöd till konst och musik har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottets ställningstaganden till den föreslagna utsträckningen av det

vid universiteten med flera läroanstalter tillämpade naturastipendiestödet

till de studerande vid bland annat konst- och musikhögskolorna, kommer

utskottet att närmare redovisa i nästföljande avsnitt av utskottets utlåtande.

Utskottet kommer att i det följande tillstyrka bifall till erforderliga medelsanvisningar

på grund av vad nu förordats.

Vidkommande slutligen departementschefens övriga förslag under här

ifrågavarande anslag, innebärande uppräkningar av två anslagsposter med

sammanlagt 3 500 kronor, vill utskottet giva dessa förslag sin anslutning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

7

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt

nu är i fråga, till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna m.m. för budgetåret 1960/61 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 245 500

kronor.

2:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 33,

s. 51) föreslagit riksdagen att till Bidrag till musikhistoriska museet för

budgetåret 1960/61 anvisa samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår

eller 67 000 kronor.

Förslaget om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår innebär,

att departementschefen icke tillstyrkt förslag från musikaliska akademien

om en anslagsuppräkning med 13 500 kronor. Akademiens förslag innebar,

att befattningen som museiföreståndare (arvode 19 400 kronor) borde förändras

till extra ordinarie tjänst i Ae 24, att årsarvodet åt en assistent borde

höjas från 11 016 kronor till 15 384 kronor och att medelsanvisningen till

omkostnader borde ökas med 1 686 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (1:102) och den andra inom andra kammaren av herr

Nihlfors m. fl. (II: 126), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja

det av Kungl. Maj:t förordade anslaget till Bidrag till musikhistoriska museet

med 13 500 kronor, varigenom bland annat museets föreståndare kunde

placeras i 24 lönegraden.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen II: 126.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag om oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår. Utskottet

vill emellertid i anslutning till vad utskottet anfört i sitt av riksdagen

godkända utlåtande 1958: 8 (punkten 31) ävensom mot bakgrunden av

sitt ställningstagande vid behandlingen av föregående punkt till frågan om

en ytterligare förbättring av stödet till bland annat den musikaliska verksamheten

framhålla, att utskottet finner goda skäl tala för att museets

föreståndare beredes en tryggare löneställning. Utskottet, som likväl icke är

berett att tillstyrka bifall till det i motionerna I: 102 och II: 126 framställda

yrkandet i bland annat detta syfte, förutsätter att Kungl. Maj:t så snart

ske kan framlägger förslag i frågan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 102 och II: 126, till

Bidrag till musikhistoriska museet för budgetåret 1960/61

under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 67 000

kronor.

3:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 56, s. 73—75) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för akademien för

de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1960/61, dels ock till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 515 700 kronor.

I tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av

herr Edlund m.fl. (II: 317), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte a) godkänna av

motionärerna angiven avlöningsstat för Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61 samt b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 468 700

kronor.

Beträffande motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa till motionen

I: 259.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser — förutom

automatiska utgiftsökningar — anvisande av medel för återbesättande

av den under punkten 1 omnämnda professuren i målning ävensom inrättande

av en assistenttjänst i Af 15—Ae 19 vid arkitekturskolan.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet under punkten 1 anfört i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag om ökat stöd åt konst och musik, tillstyrker

bifall till Kungl. Maj:ts förslag under nu ifrågavarande punkt och

har alltså icke ansett sig böra biträda de i motionerna I: 259 och II: 317,

såvitt nu är i fråga, framställda yrkandena.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för

de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1960/61:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960 9

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 318 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 63 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 61 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 64 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................ 7 500

Summa kronor 515 700

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 515 700 kronor.

4:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 58, s. 76 och 77)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål anvisa ett reservationsanslag av

66 000 kronor, vilket är 8 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

Departementschefen har beträffande den föreslagna anslagshöjningen erinrat

om vad han tidigare anfört beträffande ökat stöd åt konst och musik

(se punkt 1 i det föregående).

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1960/61 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 66 000 kronor.

5:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 77 och 78) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål anvisa ett reservationsanslag av 127 400 kronor,

vilket innebär en anslagshöjning med 47 200 kronor.

I de båda under punkten 1 redovisade likalydande motionerna (I: 259

och II: 317) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av förevarande punkt måtte till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 80 200 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 259.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser i överensstämmelse

med vad som förordats i samband med förslaget om ökat

stöd åt konst och musik — jfr punkten 1 i det föregående — en höjning

av anslagsposten till stipendier med 40 000 kronor. Härjämte har föreslagits

anvisande av medel till ytterligare ett utlandsstipendium om 7 200 kronor.

TJtskottet, som hänvisar till vad utskottet under punkten 1 anfört i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag om ökat stöd åt konst och musik, tillstyrker

bifall till Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag och har alltså icke

ansett sig böra biträda det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i

fråga, framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Stipendier m.m. för budgetåret 1960/61 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 127 400

kronor.

6:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 78—83) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1960/61, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för musikaliska

akademien med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

musikaliska akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1960/61, dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 676 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag avser bland annat anvisande av omkring 52 000

kronor för vissa närmare angivna ändamål i avsikt att bereda fullgoda

resurser för utbildning av omkring 170 elever vid högskolan. Förslaget härom

har även redovisats under punkten 1 i det föregående. Sammanlagt

innebär Kungl. Maj:ts förslag beträffande nu ifrågavarande avlöningsanslag

en höjning med 104 000 kronor.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet under punkten 1 anfört i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag om ökat stöd åt konst och musik, tillstyrker

bifall till Kungl. Maj:ts förslag under nu förevarande punkt samt

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga de änd
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1960

ringar i personalförteckningen för musikaliska akademien

med musikhögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 695 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 772 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 179 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 21 400

Summa kronor 1 676 000

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 676 000 kronor.

7:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 63, s. 85) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål anvisa ett anslag av 80 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 40 000 kronor.

I de båda under punkten 1 redovisade likalydande motionerna (I: 259

och II: 317) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande punkt måtte till Musikaliska akademien med

musikhögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag

av 40 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 259.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser i överensstämmelse

med vad som förordats i samband med förslaget om ökat stöd

åt konst och musik — jfr punkten 1 i det föregående — en fördubbling

av det nuvarande stipendiestödet åt de utövande tonsättarna.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet under punkten 1 anfört anledning

av Kungl. Maj:ts förslag om ökat stöd åt konst och musik, till
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

styrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under nu ifrågavarande punkt och

har alltså icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 259 och II: 317,

såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m.m. för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 80 000 kronor.

8:o) Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg. Kungl. Maj:t har

(punkt 64, s. 85) föreslagit riksdagen att till Bidrag till musikkonservatoriet

i Göteborg för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 135 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 35 000 kronor.

I de båda under punkten 1 redovisade likalydande motionerna (I: 259

och II: 317) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande punkt måtte till Bidrag till musikkonservatoriet

i Göteborg för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

Utskottet, som anser det angeläget att musikkonservatoriet i Göteborg

erhåller det av Kungl. Maj:t föreslagna ökade stödet till sin verksamhet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke ansett sig böra biträda

det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet

om oförändrad medelsanvisning.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg

för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 135 000 kronor.

Avd. II. Vissa anslag till naturastipendier åt studerande

vid universiteten m.fl. läroanstalter m.m.

I propositionen nr 89 har efter en allmän inledning (s. 3—5) lämnats en

redogörelse för nuvarande studiesociala stödformer, (s. 5—9). Härefter har

under den sammanfattande rubriken Naturastipendier åt studerande vid

universiteten m. fl. läroanstalter — redovisats dels garantilånenämndens

förslag om ökat antal sådana stipendier åt nu stipendieberättigade grupper

av studerande, dels ett förslag från studiesociala utredningen om naturastipendier

m. m. åt studerande vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig

utbildning jämte över detta förslag avgivna yttranden, dels ock slutligen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

13

frågor om naturastipendier åt studerande vid jordbrukets högskolor samt

rätt till studiesociala förmåner i annat nordiskt land, m. m. Till sist har

behandlats två andra studiesociala stödformer, nämligen statens lånefond

för universitetsstudier och allmänna studielånefonden.

Utskottet ämnar nu först till behandling upptaga frågan om anslag för

budgetåret 1960/61 till naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter jämte de inledningsvis redovisade, i anslutning härtill

väckta motionerna. Därefter kommer utskottet att redovisa sina ställningstaganden

till förslagen i propositionen om investeringsanslag för samma

budgetår till statens lånefond för universitetsstudier — jämte till detta anslag

hänförlig motion — samt allmänna studielånefonden.

l:o) Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (prop. nr 89, s. 38—46) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 17 865 000 kronor, innebärande en anslagsökning

med 6 415 000 kronor.

Departementschefen har inledningsvis anfört att det enligt hans mening

förelåge ett klart behov av en ytterligare utbyggnad av det studiesociala

stödsystem, som fått sin principiella utformning genom beslut av 1950 års

riksdag. Därefter har departementschefen framhållit bland annat följande

med avseende på garantilånenämndens förslag om ett ökat antal stipendier

åt nu stipendieberättigade grupper av studerande.

De riktlinjer som beslöts av 1950 års riksdag rörande stipendiestödet

till universitets- och h ö g s k o 1 e s t u d e r a n d e

samt studerande vid socialinstituten har stegvis realiserats

under det gångna årtiondet. Den senaste etappen i denna utbyggnad

utgör det av 1957 års riksdag fattade beslutet om nya stipendier till 26

procent av en årgång nyinskrivna. Den 26-procentiga stipendieringen innebär

emellertid i dagens läge icke, att den ursprungligen uppställda målsättningen

därmed är helt förverkligad. Det har nämligen icke visat sig möjligt

att sänka studielämplighetskravet till den från början avsedda Ba-gränsen.

Den nivå som nåtts motsvarar omkring 3,5 i genomsnittligt studentbetyg,

d. v. s. mitt emellan Ba och AB i en betygsskala där vitsordet B har värdet

2, vitsordet Ba värdet 3 och vitsordet AB värdet 4. Detta beror främst

på att socialgruppsfördelningen bland de universitets- och högskolestuderande

— glädjande nog — förskjutits mot en ökad rekrytering av studerande

från socialgrupp III.

Både garantilånenämnden och SFS har vid tidigare tillfällen framhållit,

att tillgängliga undersökningar tyder på att stipendiebehovet numera ligger

avsevärt över vad som svarar mot en stipendiering av 26 procent av de nyinskrivna.

Garantilånenämnden har i sina anslagsäskanden för budgetåret

1960/61 beräknat kostnaderna för en utvidgad stipendiering, innebärande

att de som har minst Ba i genomsnittligt studentbetyg och som uppfyller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

nu tillämpade ekonomiska behovskriterier kan stipendieras. Enligt garantilånenämndens

beräkningar skulle en sålunda utvidgad stipendiering för

närvarande få till följd, att 47 procent av en årgång nyinskrivna skulle bli

stipendieberättigade. Kostnaden för ifrågavarande utvidgning beräknas av

nämnden för nästa budgetår till 3 400 000 kronor. Verkställda beräkningar,

som delvis utförts på grundval av nytt material rörande betygsfördelningen

inom olika studentårgångar, bestyrker i stort sett det resultat nämnden

kommit till rörande stipendiebehovet. Den av nämnden framräknade kostnaden

torde ligga något i överkant och synes därför även kunna inrymma

det ökade medelsbehov, som kommer att bli följden av den stipendiering

av de studerande vid jordbrukets högskolor, varom jag avser att i det

följande framlägga förslag.

Vid sina beräkningar av det sammanlagda medelsbehovet till naturastipendier

nästa budgetår har garantilånenämnden utgått från ett genomsnittligt

belopp per stipendium av 2 450 kronor. Nämnden har i första hand

räknat med 7 940 000 kronor, avseende 3 240 fortsatta stipendier. Vidare

har nämnden vid sin beräkning av kostnaderna för en utvidgad stipendiering

kommit fram till att ett belopp av 8 860 000 kronor erfordras för 3 620

nya stipendier. Härav kommer, som förut nämnts, en sänkning av betygskravet

att medföra en ökad kostnad av 3 400 000 kronor. Jämfört med

innevarande budgetår innebär garantilånenämndens förslag, att antalet

nya stipendier skulle komma att öka med drygt 1 700, varav drygt 300

föranleds av studentantalets ökning och återstoden av den förordade utvidgningen

av stipendieringen.

Även SFS har i sin skrivelse utgått från en sänkning av meritkravet till

Ba i genomsnittligt studentbetyg. —

Ett flertal studentstatistiska undersökningar har givit vid handen, att

någon avgörande skillnad i studieförutsättningarna icke föreligger mellan

å ena sidan den grupp studenter, som har ett genomsnittligt studentbetyg

av 3,0—3,4, och å andra sidan den grupp, som har ett genomsnittligt studentbetyg

av 3,5—3,9. Studieavbrottsfrekvensen samt studieresultaten är

sålunda i stort sett lika för de båda grupperna. Den av nuvarande anslagstilldelning

betingade meritgränsen utestänger följaktligen ett stort antal

studielämpade studenter från möjligheten att erhålla statsstipendium. Denna

omständighet i förening med angelägenheten av att rekryteringen till

högre studier icke hämmas av ekonomiska skäl talar enligt min mening för

en utvidgning av stipendieringen till att i princip omfatta samtliga de studerande,

som uppfyller de nu tillämpade behovskraven och som har minst

Ba (3,0) i genomsnittligt studentbetyg eller häremot svarande kvalifikationer

för den som icke avlagt studentexamen. Vid nuvarande fördelning

av de studerande på skilda inkomstgrupper torde en sådan utvidgning

kunna åstadkommas, om 47 procent av en årgång studerande erhåller stipendium.

Sker en ytterligare breddning av rekryteringsunderlaget till ekonomiskt

mindre bärkraftiga samhällsgrpper kommer gruppen stipendieberättigade

självfallet att öka. För de närmaste åren finner jag det angeläget,

att en stipendiering av omkring 47 procent av de studerande successivt

genomföres. Därmed tages alltså ett mycket stort steg i syfte att ytterligare

demokratisera utbildningsmöjligheterna i vårt land.

Garantilånenämndens förslag innebär, att å ena sidan fortsatt stipendium

under läsåret 1960/61 beviljas alla därtill berättigade stipendiater

samt att å andra sidan nya stipendier beräknas för 47 procent av de ny
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

15

inskrivna. Jag förordar, att medel till naturastipendier för nästa budgetår

anvisas till det av garantilånenämnden angivna antalet hela stipendier.

Mot garantilånenämndens beräkning av genomsnittskostnaden under

budgetåret 1960/61 för helt stipendium har jag icke funnit anledning till

erinran.

Medelsanvisningen till bokstipendier torde i överensstämmelse med

förslag av garantilånenänmnden böra upptagas med oförändrat belopp,

9 700 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen berört 1958 års besparingsutrednings

förslag, vilket syftar dels till en omfördelning av det studiesociala

stödet till de studerande vid universiteten och högskolorna i riktning mot

en relativ ökning av antalet lån och en motsvarande relativ minskning av

antalet naturastipendier, dels ock till en höjning av den ränta som efter

studietidens slut utgår på lån från statens lånefond för universitetsstudier.

Departementschefen, som bland annat erinrar om att de av honom föregående

år tillkallade sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande

studiesociala åtgärder på den högre utbildningens område m. m. —

studiesociala utredningen — enligt sina direktiv bland annat har att pröva

frågan hur avvägningen mellan olika direkta stödformer såsom stipendier

och lån på lämpligaste sätt bör ske, har förklarat sig inte beredd att i anledning

av besparingsutredningens förslag förorda några särskilda åtgärder.

Departementschefen har därefter behandlat frågan om en utvidgning av

naturastipendiesystemet m. m. till att omfatta studerande vid de högre

konstnärliga läroanstalterna samt därvid till att börja med anfört i huvudsak

följande.

Studiesociala utredningen har framlagt förslag om förbättrat studiesocialt

stöd för de studerande vid statliga eller statsunderstödda läroanstalter för

högre konstnärlig utbildning. Utredningen har bland annat genomfört en

enkätundersökning rörande nämnda studerandes sociala och ekonomiska

situation. Resultatet av undersökningen tyder på att i dessa hänseenden

elevrekryteringen till läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning är i

stort sett densamma som rekryteringen till universitet och högskolor. Eleverna

vid de konstnärliga skolorna synes dock befinna sig i en särskilt prekär

studieekonomisk situation. Utredningen har därför bedömt snara åtgärder

i syfte att förbättra de ekonomiska förhållandena för ifrågavarande elevkategori

som så angelägna, att utredningen tagit upp denna fråga till särskild

behandling före den allmänna översyn av de studiesociala åtgärderna

på den högre utbildningens område, som utredningen har i uppdrag att

genomföra. Utredningen understryker därvid, att med hänsyn till nämnda

allmänna översyn ett slutligt ställningstagande beträffande den ifrågavarande

gruppen nu icke kan ske, varför utredningens förslag är att betrakta

som ett provisorium. Förslaget innebär, att eleverna vid konsthögskolan,

musikhögskolan, musikkonservatoriet i Göteborg, dramatiska teaterns elevskola

samt elevskolorna vid stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping

i fråga om studiesocialt stöd dels anknyts till naturastipendiesyste
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

met, dels erhåller rätt att söka räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier.

Med hänsyn bland annat till förslagets provisoriska karaktär

har utredningen icke nu ansett sig beredd att framlägga förslag syftande till

att här ifrågavarande elevkategori erhåller rätt att söka statsgaranterat

studielån.

Enligt departementschefens mening förelåge starka skäl för att omedelbart

genomföra studiesociala stödåtgärder för de studerande vid de högre konstnärliga

läroanstalterna. Han tillstyrker därför, att naturastipendiesystemet

från och med nästa budgetår i enlighet med de riktlinjer utredningen förordat

införes vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet i

Göteborg, dramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid statsteatrarna

i Göteborg, Malmö och Norrköping. Han delade vidare utredningens

uppfattning, att det av praktiska skäl vore lämpligast att de studerande vid

nämnda utbildningsanstalter, vilka nu hade möjlighet att söka räntefria

studielån ur allmänna studielånefonden, från och med nästa budgetår finge

rätt att söka sådana lån ur statens lånefond för universitetsstudier, detta

bland annat med hänsyn till att sistnämnda lån, liksom naturastipendierna,

beviljas av statsstipendienämnderna. Departementschefen förutsatte härvid,

att statsstipendienämnderna vid prövningen av ansökningar om räntefria

lån från elever vid här aktuella lärosäten, i den mån så vore möjligt,

beaktade utredningens uttalande, att möjligheterna för ifrågavarande elever

att erhålla räntefria lån icke borde försämras. I likhet med utredningen

vore departementschefen ej beredd att nu framlägga förslag om att de studerande

vid de högre konstnärliga läroanstalterna skulle få rätt att söka

statsgaranterat studielån.

I anslutning härtill har departementschefen funnit det angeläget att understryka

vad utredningen själv, liksom även flera remissinstanser, anfört

rörande förslagets karaktär av provisorium. De av studiehjälpsnämnden i

dess yttrande framförda synpunkterna på frågan om i vilka former det

studiesociala stödet till här berörda elevgrupper borde utgå torde således

komma att aktualiseras i samband med utredningens fortsatta överväganden,

bland annat vid den översyn, som utredningen enligt givna direktiv

hade att verkställa i fråga om den från utbildningspolitiska synpunkter alltmer

viktiga gränsdragningen mellan de två huvudsystemen för studiesociala

åtgärder. Utredningens slutliga förslag borde givetvis även innefatta ett

ställningstagande till de av vissa remissinstanser resta invändningarna mot

att de studerande ej nu föreslagits erhålla rätt att söka studielån med statlig

kreditgaranti liksom även till de av några instanser berörda frågorna rörande

principerna för avgränsningen av det studiesociala stödet inom såväl

gruppen studerande vid högre konst-, musik- och teaterskolor — exempelvis

beträffande Valands konstskola — som gentemot vissa övriga grupper av

studerande.

I likhet med utredningen ansåge departementschefen, att den starka kon
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

17

kurrensen bland de inträdessökande vid de konstnärliga högskolorna liksom

även den ringa avbrottsfrekvensen borgade för att samtliga intagna elever

uppfyllde föreskrivna krav på studielämplighet. Detta innebure, att den

ekonomiska behovsprövningen bleve det utslagsgivande kriteriet vid stipendieutdelningen.

Nämnda prövning borde ske efter samma normer som

statsstipendienämnderna använde beträffande de universitetsstuderande.

Mot utredningens uppskattning att cirka 60 procent av de studerande vid

läroanstalterna för högre konstnärlig utbildning härigenom torde bli stipendieberättigade

funnes ingen anledning till erinran.

Utredningens förslag beträffande stipendietidens längd har departementschefen

ansett sig böra biträda. Detta innebure, att statsstipendium skall

kunna utgå i högst tre år till elever vid konsthögskolan, musikhögskolan

och musikkonservatoriet i Göteborg samt i högst ett och ett halvt år till

elever vid dramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid stadsteatrarna

i Göteborg, Malmö och Norrköping. Med hänsyn till att studietidens

längd varierade vid musikhögskolans olika avdelningar borde det ankomma

på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden, utfärda närmare

bestämmelser rörande tiden för innehav av stipendium vid ifrågavarande

högskola. I övrigt borde stipendium utdelas på samma villkor och efter

samma regler som gällde för övriga naturastipendieberättigade studerande.

Detta innebure bland annat, att statsstipendienämnderna vid handläggningen

av ärenden som gällde elever vid berörda läroanstalter borde kompletteras

med representanter för respektive lärar- och elevkårer på sätt

utredningen föreslagit.

Utredningens förslag till övergångsbestämmelser av den innebörden, att

vid första ansökningstillfället samtliga elever vid de här aktuella läroanstalterna

skulle erhålla rätt att söka naturastipendium, biträddes av departementschefen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av

garantilånenämnden, meddela närmare bestämmelser om erforderliga övergångsanordningar.

Kostnaderna för naturastipendiesystemets införande vid här aktuella

läroanstalter har av utredningen beräknats till 720 000 kronor för budgetåret

1960/61. Departementschefen har tillstyrkt, att medelsanvisningen

under här förevarande anslag för nästa budgetår uppräknas med nämnda

belopp.

Den ökning av investeringsanslaget till statens lånefond för universitetsstudier,

som bleve erforderlig för nästa budgetår vid bifall till departementschefens

förslag om att de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna

skulle erhålla rätt att söka lån ur nämnda fond, uppskattades

till i runt tal 300 000 kronor. Investeringsanslaget till allmänna studielånefonden

torde i gengäld kunna minskas med motsvarande belopp.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 131

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

Beträffande frågan om naturastipendiesystemets utvidgning till att omfatta

studerande vid jordbrukets högre läroanstalter framgår av departementschefens

redogörelse i ämnet bland annat följande.

. I årets statsverksproposition har chefen för jordbruksdepartementet vid

sin anmälan av förslagsanslaget till omkostnader vid skogshögskolan förordat,

att de under jordbruksdepartementet lydande högskolorna samt

därjämte högre mejerikursen och högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet

infogas i naturastipendiesystemet från och med budgetåret 1960/61.

Bifall till ifrågavarande förslag innebär, att nu under nionde huvudtiteln

utgående medelsanvisningar till kontantstipendier vid berörda läroanstalter

kan minskas med sammanlagt i runt tal 155 000 kronor.

Jordbrukets högre läroanstalter är, med undantag för den högre trädgårdskursen

vid Alnarpsinstitutet, redan såtillvida infogade i det studiesociala

stödsystemet för det högre utbildningsväsendet i övrigt, att de studerande

vid dessa läroanstalter äger rätt att söka statsgaranterat studielån

och lån ur universitetslånefonden. Departementschefen har nu föreslagit,

att naturastipendiesystemet från och med nästa budgetår införes vid lantbrukshögskolan,

högre mejeri- och högre trädgårdskurserna vid Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, veterinärhögskolan och skogshögskolan.

Vid bifall till detta förslag borde medelsanvisningen under förevarande

anslag höjas med 155 000 kronor.

_ Beträffande stipendietidens längd har departementschefen föreslagit, att

tiden för innehav av stipendium sättes till högst tre år vid veterinärhögskolan,

högst två år vid lantbrukshögskolan och skogshögskolan, samt högst

ett och ett halvt år respektive ett år vid högre mejerikursen och högre

trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet. I övrigt borde stipendium utdelas

på samma villkor och efter samma regler, som gällde för övriga naturastipendieberättigade

studerande. — Erforderliga övergångsbestämmelser borde

enligt departementschefens uppfattning utformas så att möjligheterna

att erhålla och innehava stipendium icke försämrades för dem som nu vore

inskrivna vid de berörda högskolorna. Det finge ankomma på Kungl. Maj:t

att, efter förslag av garantilånenämnden, föreskriva härutinnan erforderliga

övergångsanordningar.

Genom en resolution, antagen vid nordiska undervisningsministermötet

i Oslo i februari 1959, har aktualiserats frågan om rätt att inneha stipendium

och lån vid studier i annat nordiskt land m. m. jämte vissa andra frågor

rörande utländska medborgares rättigheter i studiesocialt avseende.

Departementschefen har i enlighet med förslag av garantilånenämnden

förordat, att rekommendationerna i den ifrågavarande resolutionen genomföres

på så sätt, att svenska studerande bör få åtnjuta de studiesociala förmåner,

som ges i Sverige, även vid sådana studier i annat nordiskt land,

som icke har tillfällig karaktär och vilka bedrives vid samma slag av högskolor,

som angivits i vederbörande svenska författningar. I anslutning härtill

har departementschefen vidare förordat, att universitets- och högskolestuderande

från Danmark, Finland, Island och Norge, vilka är bosatta i

Sverige och icke vistas här huvudsakligen i syfte att erhålla utbildning för

att därefter återvända till hemlandet, likställes med svenska studerande i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

19

studiesocialt hänseende. Slutligen har förordats, att den sistnämnda principen

härutöver och på samma villkor genomföres även beträffande övriga

utländska studerande. Bifall till sistnämnda förslag innebure bland annat

att flyktingstudenterna, vilka för närvarande endast har tillgång till räntefria

lån från statens lånefond för universitetsstudier samt studielån med

statlig kreditgaranti, inbegrepes även i naturastipendiesystemet.

I enlighet med garantilånenämndens förslag borde ärenden beträffande

sådana svenska studerande, vilka studerade i annat nordiskt land och vilka

tidigare icke varit inskrivna vid svensk högskola, handläggas av statsstipendienämnden

i Stockholm.

I likhet med garantilånenämnden har departementschefen ansett, att de

merkostnader, som kan uppkomma för en svensk studerande vid studier i

annat nordiskt land, i första hand bör täckas genom garantilån.

Beträffande de kostnader för stipendier och räntefria lån till utländska

studerande, som kunde uppkomma vid genomförande av de här framlagda

förslagen, syntes dessa vara av den storleksordningen att de kunde rymmas

inom den i övrigt beräknade medelsanvisningen.

Med anledning av förslag av garantilånenämnden beträffande förvaltningskostnaderna

vid s t a t s s t i p e n d i e n äm n d e r n a

har departementschefen tillstyrkt, att en tjänst som kontorist i Ae 9 inrättas

vid var och en av statsstipendienämnderna i Uppsala, Lund och Göteborg

samt en tjänst som kansliskrivare i Ae 10 vid statsstipendienämnden i

Stockholm. Departementschefen har tillika biträtt garantilånenämndens

förslag, att statsstipendienämnden i Stockholm erhåller rätt att anställa

biträden i reglerad befordringsgång.

Till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader har departementschefen

beräknat ett belopp av 160 000 kronor för nästa budgetår, eller

10 000 kronor mer än för innevarande budgetår.

Slutligen har departementschefen tillstyrkt att anslagsposten till Kungl.

Maj:ts disposition, från vilken huvudsakligen oförutsedda förvaltningskostnader

är avsedda att bestridas, uppräknas med 10 000 kronor till 20 300

kronor.

Vid bifall till vad departementschefen i det föregående föreslagit, torde

anslaget för nästa budgetår böra uppföras med (7 940 000 + 8 860 000 +

+ 9 700 + 720 000 + 155 000 + 160 000 -f 20 300 =) 17 865 000 kronor, vilket

innebär eu anslagsökning med 6 415 000 kronor. Det borde liksom hittills

få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av garantilånenämnden,

besluta om anslagsmedlens fördelning samt meddela i övrigt erforderliga

föreskrifter rörande anslagets disposition.

Utskottet. Såsom av det föregående framgår innebär departementschefens

förslag under förevarande anslagspunkt väsentliga förstärkningar av

det statliga utbildningsstödet på den högre utbildningens område. I sina

huvuddrag omfattar förslaget följande.

2!

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

Naturastipendieringen utvidgas till att i princip omfatta samtliga de

studerande, som uppfyller nu tillämpade behovskrav och som har minst

Ba (3,0) i genomsnittligt studentbetyg eller häremot svarande kvalifikationer.

Vid nuvarande fördelning av de studerande på skilda inkomstgrupper

beräknas en sådan utvidgning medföra att cirka 47 procent av en årgång

nyinskrivna studerande erhåller stipendier. För närvarande omfattar

stipendieringen omkring 26 procent av en årgång nyinskrivna och studielämplighetskravet

ligger mellan Ba och AB (3,5). — På grundval av en av

studiesociala utredningen avgiven promemoria föreslås, att eleverna vid

vissa läroanstalter för högre konstnärlig utbildning i fråga om studiesocialt

stöd dels anknyts till naturastipendiesystemet, dels erhåller rätt till räntefria

lån ur statens lånefond för universitetsstudier. Vidare föreslås, att

naturastipendiesystemet utvidgas till att omfatta studerande vid jordbrukets

högre läroanstalter. Slutligen förordas vissa förändringar i fråga om

rätten till studiesociala förmåner vid studier i annat nordiskt land, m. m.

Vad först gäller förslaget om en utvidgning av naturastipendieringen genom

en sänkning av förutnämnda studielämplighetskrav utestänger, som

departementschefen påpekat, den av nuvarande anslagstilldelning betingade

meritgränsen ett stort antal studielämpade studenter från möjligheten att

erhålla statsstipendium. Departementschefens förslag innebär en mycket

betydande förbättring härutinnan och möjliggör att den vid 1950 års riksdag

uppställda målsättningen i detta avseende nu kan förverkligas i förhållande

till den breddning av rekryteringsunderlaget som skett sedan dess.

Utskottet ger därför helt sin anslutning till departementschefens förslag i

denna del. Utskottet tillstyrker tillika, att den beräknade genomsnittskostnaden

för helt stipendium för nästa budgetår enligt departementschefens

förslag höjes från för närvarande 2 400 kronor till 2 450 kronor samt att

medel anvisas för samma budgetår motsvarande 3 240 fortsatta och 3 620

nya hela stipendier.

Av utskottets nu redovisade ställningstagande till en utvidgning av naturastipendiesystemet

följer, att utskottet avstyrker bifall till yrkandet i

motionerna I: 259 och II: 317 att något särskilt anslag för nästa budgetår

till naturastipendier åt studerande vid universiteten med flera läroanstalter

icke skulle utgå.

Departementschefens förslag om en utvidgning av naturastipendiesystemet

till att omfatta studerande vid de högre konstnärliga skolorna innebär

i huvudsak att eleverna vid konsthögskolan, musikhögskolan, musikkonservatoriet

i Göteborg, dramatiska teaterns elevskola samt elevskolorna vid

stadsteatrarna i Göteborg, Malmö och Norrköping i fråga om studiesocialt

stöd dels anknyts till naturastipendiesystemet, dels erhåller rätt att söka

räntefria lån ur statens lånefond för universitetsstudier. Med hänsyn bland

annat till förslagets provisoriska karaktär framlägges däremot icke nu förslag

till att här ifrågavarande elevkategori skall erhålla rätt att söka stats
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960 21

garanterat studielån. Därest förslaget genomföres beräknas cirka 60 procent

av de studerande bli stipendieberättigade.

Utskottet, som finner starka skäl tala för att nu ifrågavarande studiesociala

stödåtgärder genomföres redan från och med nästa budgetår, tillstyrker

departementschefens förslag härom. Utskottet vill emellertid i likhet

med departementschefen understryka, att de nu förordade åtgärderna tills

vidare bör betraktas såsom provisoriska i avvaktan på studiesociala utredningens

slutliga förslag om studiesociala åtgärder på det högre utbildningsområdet.

Vad departementschefen i detta sammanhang i övrigt förordat har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Vidkommande motionerna i ämnet får utskottet anföra följande.

Mot bakgrunden av att studiesociala utredningen enligt sina direktiv har

att upptaga frågan om hur avvägningen mellan olika direkta stödformer

såsom stipendier och lån på lämpligaste sätt bör ske för att de skall fylla

sin uppgift samt enligt propositionen nr 89 därvid givetvis även bör pröva

frågan om rätt för nu berörda grupper att söka studielån med statlig kreditgaranti,

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 586 och II: 720 om

rätt för de studerande vid de högre konstnärliga läroanstalterna att nu söka

statsgaranterat studielån.

Vad härefter angår motionerna I: 588 och II: 734 synes desamma enligt

utskottets mening icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet

vill nämligen erinra om att statsstipendienämnderna redan enligt gällande

bestämmelser för utdelning av statsstipendier vid universiteten m. fl. läroanstalter

har möjlighet att, där så av dem prövas lämpligt, utdela dylika

delstipendier. Någon begränsning i nämndernas rätt att utdela delstipendier

synes alltså icke föreligga.

Vad beträffar motionärernas uttalande om angelägenheten av en uppmjukning

av behovsprövningskraven framgår av de för studiesociala utredningen

meddelade direktiven, att utredningen bland annat har att överväga

just frågan om gränserna för den ekonomiska behovsprövningen vid stipendiering

och långivning.

Vad slutligen angår motionen I: 587 om en utsträckning av naturastipendiestödet

m. m. även till den icke statsunderstödda Valands konstskola vill

utskottet erinra om att departementschefen i det föregående uttalat, att

studiesociala utredningens slutliga förslag givetvis även borde innefatta ett

ställningstagande till principerna för avgränsningen av det studiesociala

stödet inom gruppen studerande vid högre konst-, musik- och teaterskolor

— exempelvis beträffande Valands konstskola. Med hänsyn härtill har

utskottet icke ansett sig böra tillstyrka bifall till det nu föreliggande motionsvis

framförda yrkandet.

Då några påfallande skillnader av exempelvis studieorganisatorisk art

eller i fråga om de studerandes sociala rekrytering och studieekonomiska

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

förhållanden icke föreligger mellan å ena sidan jordbrukets högre läroanstalter

och utbildningslinjer samt å andra sidan övriga universitet och högskolor,

tillstyrker utskottet, att naturastipendiesystemet från och med nästa

budgetår även införes vid lantbrukshögskolan, högre mejeri- och högre

trädgårdskurserna vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

veterinärhögskolan och skogshögskolan. Vad departementschefen i övrigt

förordat avseende stipendietidens längd vid dessa högskolor och utbildningslinjer

samt om övergångsanordningar med avseende på möjligheterna

att erhålla och inneha stipendium föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

Vad slutligen angår förslagen om vissa förändringar i fråga om rätten till

studiesociala förmåner vid studier i annat nordiskt land samt övriga utländska

högskolestuderandes — inbegripet flyktingstudenternas — studiesociala

förmåner får utskottet, under hänvisning bland annat till vad utskottet

i detta hänseende i tidigare sammanhang förordat beträffande studiehjälp

enligt allmänna studiehjälpsreglementet (uti. nr 8, 1960), tillstyrka

vad departementschefen härutinnan förordat.

Mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår av sammanlagt

17 865 000 kronor under nu förevarande anslag har utskottet icke något

att erinra.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 586 och II: 720 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionen I: 587, såvitt nu är i fråga, icke må av

riksdagen bifallas;

III. att motionerna I: 588 och II: 734 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt

nu är i fråga, till N aturastipendier åt studerande vid

universiteten m.fl. läroanstalter för budgetåret 1960/61

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

17 865 000 kronor.

2:o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har

(prop. nr 89, s. 47—51) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för nästa

budgetår under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av

10 600 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 2 600 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under föregående

anslagspunkt redovisade motionen I: 587, vari, såvitt nu är i fråga,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 89

måtte besluta att Valands konstskola upptages i förteckningen över de

skolor för högre konstnärlig utbildning, vilkas elever skall vara berättigade

att erhålla räntefria studielån för universitetsstudier.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt samt avstyrker, under hänvisning till sitt ställningstagande under

föregående punkt, bifall till motionen I: 587, såvitt nu är ifråga.

Utskottet hemställer förty,

I. att motionen I: 587, såvitt nu är i fråga, icke må av

riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må till Statens lånefond för universitetsstudier

för budgetåret 1960/61 under statens utlåningsfonder

anvisa ett investeringsanslag av 10 600 000 kronor.

3:o) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(prop. nr 89, s. 51 och 52), vilket innebär en anslagshöjning med

1 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för budgetåret

1960/61 under statens utlåningsfonder anvisa ett

investeringsanslag av 10 200 000 kronor.

Stockholm den 17 maj 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Holmqvist,

Pålsson, Jacobsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,

Bertil Petersson, Kaijser och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thapper, Jansson i Kalix, Ståhl, Gustafsson i Stockholm,

Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fröken Karlsson, fru

Lewén-Eliasson, herrar Arvidson, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge och

herr Helén.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

Reservationer

1) under avdelning I. vid punkten 1 (Nationalmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m.) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj:t har under förevarande punkt framlagt förslag om ökat

stöd åt konst och musik samt under denna och vissa andra anslagspunkter

i det följande äskat medel för bestridande av kostnaderna för förslagens

genomförande. Ehuru de konstnärligt verksamma yrkesutövarnas situation

enligt utskottets mening i vissa avseenden måste anses mindre tillfredsställande

har utskottet likväl i nuvarande statsfinansiella läge icke funnit sig

böra mer än i begränsad utsträckning förorda bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag. Utskottet tillstyrker på grund av vad nu anförts att de

i motionerna 1:259 och II: 317 föreslagna nedskärningarna i medelsäskandena

under nu förevarande punkt samt de efterföljande punkterna 3, 5,

7 och 8 vidtages.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit under nu förevarande anslag

innebärande uppräkningar av ett par anslagsposter med sammanlagt

3 500 kronor — har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen ma, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av

samlingarna m.m. för budgetåret 1960/61 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 145 500 kronor.

»

2) under avdelning I. vid punkten 3 (Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Avlöningar) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka under åberopande

av den med 1) betecknade reservationen ansett att utskottet bort

tillstyrka bifall till den i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen

och att utskottet därför bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1960/61:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181 år 1960 25

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 288 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 68 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 44 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 64 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 7 500

Summa kronor 468 700

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 468 700 kronor;

3) under avdelning I. vid punkten 5 (Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Stipendier m.m.) av herrar Kaijser, Skoglund i

Doverstorp, Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka under åberopande

av den med 1) betecknade reservationen ansett att utskottet bort

tillstyrka bifall till den i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen

och att utskottet därför bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Stipendier m.m. för budgetåret 1960/61 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 80 200

kronor.»

4) under avdelning I. vid punkten 7 (Musikaliska akademien med

musikhögskolan: Stipendier m.m.) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp,

Nilsson i Göingegården och fröken Karlsson, vilka under åberopande

av den med 1) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till den i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen

och att utskottet därför bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m.m. för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett anslag av 40 000 kronor.»

5) under avdelning I. vid punkten 8 (Bidrag till musikkonservatoriet

i Göteborg) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i

Göingegården och fröken Karlsson, vilka under åberopande av den med 1)

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till den

i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagna anslagsminskningen och att utskottet

därför bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg

för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 100 000 kronor.»

6) under avdelning II. vid ''punkten 1 (Naturastipendier åt studerande

vid universiteten m. fl. läroanstalter)

a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och

fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 586 och II: 720 och att till följd därav utskottets hemställan under

I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 586

och II: 720, besluta att studerande vid de högre konstnärliga

läroanstalterna erhåller rätt att söka statsgaranterat

studielån;»

b) av herrar Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Källqvist, Ståhl, fröken

Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort med hänsyn till

Valands konstskolas allmänt erkända ställning på konstutbildningens område,

tillstyrka bifall till motionen I: 587, såvitt nu är i fråga, och att till

följd därav utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionen I: 587,

såvitt nu är i fråga, besluta att eleverna vid Valands

konstskola skall vara berättigade att erhålla naturastipendier;»
c)

av herrar Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Källqvist, Ståhl, fröken

Vinge och herr Helén, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Vad härefter»

och slutar med »och långivning», bort ha följande lydelse:

»Motionerna I: 588 och II: 734 behandlar frågan om uppkommande tröskeleffekter

vid behovsprövning av naturastipendierna. Det är fel, anser

motionärerna, att ungdomar med samma studieförutsättningar och obetydliga

skillnader i fråga om föräldraekonomisk bakgrund ändå skall behandlas

olika i stipendiehänseende. Detta blir nämligen följden av att man tillämpar

ett fast inkomststreck vid omkring 20 000 kronor i årsinkomst, med viss

justering med hänsyn till antalet barn.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, nämligen att det givetvis

inte är något som säger att de föräldrar som har inkomster strax ovanför

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 131 år 1960

27

detta streck och vilkas barn alltså inte kan komma i åtnjutande av naturastipendier,

har avsevärt lättare att hjälpa sina barn med studiefinansieringen.

Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets mening anledning att söka

mjuka upp den bestämda fastlåsning av den ekonomiska behovsprövningen,

som för närvarande tillämpas och som enligt propositionen skulle kvarstå

tills vidare. Meriteringskravet bör även enligt utskottets uppfattning anpassas

till gällande meritkrav för erhållande av garantilån till studerande,

men statsstipendienämnderna bör därutöver vara oförhindrade att inom

ramen för det föreslagna anslaget, t. ex. genom ökat utnyttjande av möjligheten

att bevilja delat stipendium, åstadkomma en uppmjukning av behovsprövningskraven,

så att tröskeleffekterna utjämnas. Utskottet föreslår

att grunderna för beviljande av naturastipendier justeras i enlighet härmed

och att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver denna mening till

känna.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 588

och n: 734, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad

utskottet anfört om angelägenheten av sådan uppmjukning

av behovsprövningskraven vid beviljande av naturastipendier,

att rådande tröskeleffekter utjämnas;»

d) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och

fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och att till följd därav utskottets

hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta att avslå Kungl.

Maj:ts förslag om anvisande under åttonde huvudtiteln av

ett reservationsanslag för budgetåret 1960/61 till Naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.

»

7) under avdelning II. vid punkten 2 (Statens lånefond för universitetsstudier)

av herrar Axel Johannes Andersson, Jacobsson, Källqvist,

Ståhl, fröken Vinge och herr Helén, vilka under åberopande av den med

6 b) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till

motionen I: 587, såvitt nu är i fråga, och att till följd därav utskottets hemställan

under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionen I: 587, såvitt

nu är i fråga, besluta att eleverna vid Valands konstskola

skall vara berättigade att erhålla räntefria lån ur

statens lånefond för universitetsstudier;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1960/61 till arkiv, bibliotek, museer och akademier m. m. samt til a1 i texten