Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten för budgetåret 1960/61.

1960-02-09 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten för budgetåret 1960/61.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för

vissa anslags uppförande i statsbudgeten för budgetåret

1960/61.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ragnar Bergh och Svärd (I: 360) och den andra inom andra kammaren

av herr Heckscher m. fl. (II: 334), har hemställts, dels att riksdagen

måtte, med avslag på Kungl. Maj:ts proposition nr 1, såvitt här är i fråga,

ur budgeten avföra samtliga de anslagsposter som finnes upptagna i en vid

motionerna fogad bilaga 1; dels att riksdagen måtte, med ändring av

Kungl. Maj:ts proposition nr 1, såvitt här är i fråga, besluta att samtliga de

anslag som finnes upptagna i en vid motionerna fogad bilaga 2 skall vara

obetecknade samt minskas med vartdera en tiondedel av det föreslagna anslagsbeloppet;

dels att anslag till Omkostnader hos diverse myndigheter

måtte beräknas till vissa angivna belopp under andra, femte—åttonde och

tionde—tolfte huvudtitlarna samt fjortonde huvudtiteln; dels att reservationsanslag

till Diverse utgifter måtte beräknas till vissa angivna belopp

under nämnda huvudtitlar samt tredje huvudtiteln; dels att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att under de avförda anslagen

föreliggande medelsbehov måtte i mån av medelstillgång tillgodoses inom

ramen för varje huvudtitels här ifrågavarande anslag; dels att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om sådan ändring av de administrativa

reglerna beträffande oinkostnadsanslag, att dessa såsom maximerade

totalbelopp utan bindande specificering ställes till vederbörande

myndigheters förfogande; dels ock att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t

hemställa, att vid varje budgetårs slut till riksdagen lämnas en redovisning

för användningen under förflutna budgetår av anslagen till Diverse utgifter

och till Omkostnader hos diverse myndigheter.

Till stöd för motionsyrkandena har till en början anförts så gott som

identiskt samma motivering som i motionen II: 139 vid 1959 års riksdag,

vilken finnes återgiven i utskottets utlåtande 1959: 24. Utskottet tillåter

sig hänvisa härtill. I övrigt har i den nu föreliggande motionen II: 334 anförts

följande (de vid motionen fogade bilagorna är här uteslutna).

Beträffande omkostnadsanslagen, såväl de större som de mindre, föreligger

en särskild situation. Dessa är i regel förslagshetecknade, men flertalet

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960

delposter högst-betecknas i vederbörande regleringsbrev. Problemet ligger

bär främst i uppdelningen på delposter, vilken icke alltid överensstämmer

med under budgetåret föreliggande verkliga behov. Verk och myndigheter

känner sig oförhindrade att »göra av med» beviljade anslag under varje

delpost, även om det skulle vara möjligt att spara in medel på några poster

och även om man på andra poster finner sig stå i en bristsituation eller rentav

begär anslagsförstärkning. En sparsam hushållning befrämjas, om anslagen

å ena sidan blir obetecknade, så att inga överskridanden finge ifrågakomma

på någon delpost, men å andra sidan fördelningen inom omkostnadsanslaget

får helt ankomma på vederbörande myndighet, som därvid

har att kompensera ökat medelsbehov på en post genom ökad sparsamhet

på de övriga.

En dylik omläggning av förfarandet skulle enligt vår mening möjliggöra

icke oväsentliga besparingar. Dessa bör enligt vår mening kunna uppskattas

till genomsnittligt minst 10 %. Denna besparing hindras ej av att årets

statsverksproposition underlåter att beräkna någon höjning med hänsyn

till av omsättningsskatten föranledda extra kostnader. Dessa bör nämligen

enligt vårt förslag bortfalla fr. o. m. den 1 januari 1901, och myndigheterna,

som i stor utsträckning gjort sin upphandling före skattens ikraftträdande

den 1 januari 1960, torde utan alltför stor svårighet kunna vidta motsvarande

dispositioner även under nästa budgetår.

Anslagsminskningen bör givetvis i princip gälla såväl större som mindre

omkostnadsanslag. När det gäller större verk, vilka i regel har egen kameral

organisation av tillräcklig omfattning, bör det icke möta några avgörande

svårigheter att genomföra erforderliga besparingar inom ramen för myndigheternas

eget arbete. I fråga om mindre verk och myndigheter kan det

däremot tänkas uppstå vissa ojämnheter i belastningen. Omkostnadsansiagen

bör därför här, i enlighet med vad som i övrigt tillämpas när det gäller

mindre anslag, under varje huvudtitel sammanföras till ett med 10 % reducerat

totalbelopp, vilket under budgetårets gång får av Kungl. Maj:t fördelas

med erforderliga belopp till varje myndighet.

Tillämpningen av ovan behandlade ändringar i förfarandet skulle alltså

i huvudsak bli följande. Större omkostnadsanslag förändras från förslagsanslag

till obetecknade anslag och reduceras med 10 %. Mindre omkostnadsanslag

sammanförs under varje huvudtitel till en gemensam post, »Omkostnader

hos diverse myndigheter», vilken motsvarar totalsumman av de

avförda omkostnadsanslagen, minskad med 10 %. Andra mindre anslag,

huvudsakligen till bidrag av olika slag och till vissa anskaffningar av materiel

och utrustning, sammanförs i ett anslag för »Diverse utgifter». Hit

förs även, oberoende av storleken, varje huvudtitels anslag till kommittéer

och utredningar, där dispositionen ju redan nu helt ankommer på departementschefen.

Anslaget till Diverse utgifter beräknas till 90 % av det totalbelopp,

vartill de avförda anslagen skulle uppgå. Det bör å andra sidan i

sin helhet uppföras som reservationsanslag, så att del blir möjligt att hushålla

med tillgängliga medel över en längre tidsperiod än ett budgetår.

Beträffande vissa huvudtitlar synes emellertid ett i viss mån annat förfarande

nödvändigt. Vad först beträffar försvaret må erinras om atl utgifterna

bär bundits till en av statsmakterna angiven, total kostnadsram. Någon

motsvarande begränsning har aldrig fastställts beträffande övriga huvudtitlar.

Några åtgärder av här ifrågavarande slag kommer därför ej i

fråga när det gäller fjärde huvudtiteln. På tredje, tolfte och fjortonde huvudtiteln

är antalet småanslag alltför obetydligt för att en reduktion av to
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tö år 1960

3

talbeloppet med 10 % skulle vara genomförbar. Vi föreslår därför, att reduktionen

när det gäller dessa huvudtitlar begränsas till 5 %. Första huvudtiteln

åter upptar endast mycket ringa belopp, vilka i förevarande sammanhang

kan lämnas åsido.

Tills vidare synes det icke vara möjligt att genomföra någon förändring

ur nu aktuella synpunkter annat än i vad gäller sakanslag, då personanslagens

karaktär i viss mån är av annat slag. Vi ämnar emellertid i annat sammanhang

återkomma till frågan om rationalisering även när det gäller de

mindre personanslagen. Uppenbart är nämligen, att en reduktion av anslagen

även här är möjlig med tillämpande av de grundsatser som ovan redovisats

i vad gäller sakanslagen. Att förslag härtill icke nu framställes, beror

helt enkelt på att den i statsverkspropositionen lämnade redovisningen icke

ger möjlighet att bedöma, i vad mån statsmakterna, när det gäller avlöningsanslag,

gentemot personalen bundit sig vid åtaganden som icke kan

åsidosättas.

Utskottet. Huvudsyftet med de föreliggande motionsyrkandena anges vara

att möjliggöra större effektivitet såväl i hushållningen med statsmedel som

i budgetarbetets teknik. De i detta hänseende framlagda förslagen, vilka

innefattar en delvis genomgripande omläggning av driftbudgeten, har i

motionerna sammanfattats på följande sätt. Större omkostnadsanslag förändras

från förslagsanslag till obetecknade anslag och reduceras med 10

procent. Mindre omkostnadsanslag sammanförs under varje huvudtitel till

en gemensam post, »Omkostnader hos diverse myndigheter», vilken motsvarar

totalsumman av de avförda omkostnadsanslagen minskad med 10

procent. Andra mindre anslag, huvudsakligen bidragsanslag av olika slag

samt materiel- och utrustningsanslag, sammanförs huvudtitelsvis till anslag

för »Diverse utgifter»; hit förs även, oberoende av storleken, varje huvudtitels

kommittéanslag. Anslaget till Diverse utgifter beräknas till 90 procent

av det totalbelopp vartill de avförda anslagen skulle uppgå och uppföres som

reservationsanslag. Beträffande försvaret skulle åtgärder av här avsett slag

inte komma i fråga med hänsyn till att utgifterna här bundits till en av

statsmakterna angiven, total kostnadsram. På vissa huvudtitlar har antalet

småanslag ansetts alltför obetydligt för att en reduktion av totalbeloppet

med 10 procent skulle vara genomförbar, varför reduktionen här begränsats

till 5 procent. Första huvudtiteln skulle lämnas åsido med hänsyn till att

den endast upptar mycket ringa belopp.

Utskottet vill erinra om att riksdagen de senaste åren haft att ta ställning

till i motionsväg framställda förslag av i princip liknande innebörd som de

nu framförda, nämligen ett avförande av vissa sakanslag och ett uppförande

av huvudtitelsvis gemensamma klumpanslag till belopp understigande summan

av de avförda anslagen. I sitt utlåtande 1958: 28 förklarade sig utskottet

på anförda skäl inte ha något att erinra mot att den då väckta frågan gjordes

till föremål för närmare undersökning genom Kungi. Maj :ts försorg

och hemställde att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna

vad utskottet i anledning av motionerna anfört. Riksdagen beslöt i enlighet

härmed. I sitt motsvarande utlåtande 1959:24 erinrade utskottet om vad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960

som i frågan förevarit vid 1958 års riksdag och inskränkte sig till att åberopa

sitt tidigare ställningstagande, i vad avsåg principspörsinålet om en

omläggning av budgeten på i motionerna angivet sätt. I enlighet med utskottets

hemställan lämnade riksdagen de år 1959 väckta motionerna utan

bifall.

Vad i de nu föreliggande motionerna anförts och påyrkats innefattar en

utvidgning av det tidigare väckta principspörsmålet om en omläggning avbudgeten.

Medan vid de båda föregående tillfällena yrkandet endast avsett

införande av ett för varje huvudtitel gemensamt anslag till Extra utgifter

resp. Diverse utgifter, vilket anslag skulle träda i stället för ett antal avförda

anslagsposter under olika verk, innebär det nu föreliggande motionsyrkandet

en längre gående åtgärd. Enligt detsamma skulle nämligen under de

olika huvudtitlarna, i stället för ett antal avförda anslagsposter, införas

icke blott anslag till Diverse utgifter utan även ett anslag till Omkostnader

hos diverse myndigheter. Dessutom skulle större omkostnadsanslag ändras

från förslagsanslag till obetecknade anslag.

I principfrågan om en omläggning av budgeten på angivet sätt finner sig

utskottet böra framhålla att det inte synes möjligt att på grundval av ett

motionsyrkande ta ställning till densamma. Den väckta frågan är nämligen

enligt utskottets mening av så pass invecklad och vittutseende natur att

den för ett ståndpunktstagande kräver en närmare utredning med beaktande

av alla de aspekter som härvid kan anmäla sig. Utskottet har emellertid

alltjämt inte något att erinra mot att frågan om sammanförande av vissa

anslag göres till föremål för undersökning genom Kungl. Maj:ts försorg

och vill härvid erinra om att 1958 års besparingsutredning — till vilken

riksdagens skrivelse i anledning av utskottets i det föregående berörda utlåtande

1958:28 överlämnats — i sitt betänkande (SOU 1959:28 s. 52)

gjort visst uttalande i ämnet.

Av det anförda följer att utskottet inte kan tillstyrka de i de föreliggande

motionerna tramställda yrkandena, vilka i första hand avser budgetåret

1960/61.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1: 860 och II: 384 icke må av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 9 februari 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, Ivar Johansson,

fröken Andersson, herrar Thun, Holmqvist, Jacobsson, Rikard Svensson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson, Palme, Herbert

Larsson, Sundin och Lundström; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Staxäng, Persson

i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson

i Olofström, fröken Elmén, herrar Hansson i Skegrie och Heckscher.

Reservationer

1) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher,

vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Vad i»

och slutar med »budgetåret 1960/61», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening innefattar vad i de föreliggande motionerna

anförts goda skäl för vidtagande av den avsedda omläggningen av driftbudgeten.

Denna åtgärd skulle innebära en rationalisering och möjliggöra

ett bättre ekonomiskt utnyttjande av anslagen samt sålunda bli av betydelse

bl. a. i besparingshänseende. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka de

framställda motionsyrkandena.»

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 360 och

II: 334,

1) godkänna i motionerna förordad överflyttning av medel

från sak- och bidragsanslag till anslag till Diverse utgifter

resp. Omkostnader hos diverse myndigheter, vilken

överflyttning beräknas medgiva en total minskning av

medelsbehovet med omkring 10 procent;

2) godkänna i motionerna förordad ändring beträffande

vissa angivna större omkostnadsanslag, vilken ändring beräknas

medgiva en total minskning av medelsbehovet med

omkring 10 procent;

3) hos Kungl. Maj :t hemställa, att efter utgången av varje

budgetår skall till riksdagen lämnas en redovisning för användningen

under budgetåret av de i motionerna föreslagna

anslagen till Diverse utgifter resp. Omkostnader hos diverse

myndigheter.»

2) av herrar Boman, Ivar Johansson, Jacobsson, Sundin, Lundström, Malmborg,

Ståhl, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén och herr Hansson i Skegrie.

vilka ansett att den del av utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Vad

i» och slutar med »budgetåret 1960/61», bort ha följande lydelse:

»I syfte att uppnå besparingar i den statliga verksamheten är det inte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960

minst angeläget att eftersträva förenkling och effektivisering aV förvaltnirigfen.

Härvid bör även en mer rationell utformning av den statliga driftBudgéteil

prövas. Utskottet vill emellertid understryka Vikten av att riksdagens

inflytande över statsregleringen inte minskas.

Det är enligt utskottets mening angeläget, att besparingar genomföres

med så snabb effekt som möjligt. En gehferell nedskärning av ifrågavarande

ätiSläg för nästkommande budgetår syhes utskottet dock inte praktiskt genomförbar

i niivärande frättiskridna läge, och dfen framstår som olämplig

även ur den synpunkten, att riksdagens inflytande över medelsanvändningen

därigenom skulle minskas. I motionerna 1:359 och 11:510, som i senare

sammanhang skall behandlas av utskottet, har hemställts, att Kungl. Maj :t

skall anmoda ämbetsverken att för budgetåret 1960/61 söka begränsa utgifterna,

så att anslagsöverskridanden undvikes och om möjligt ökade reservationsmedelsbehållningar

uppnås, och vidare att inför budgetarbetet till budgetåret

1961/62 inkomma med förslag om minskning av omkostnadsanslagen

med 10 procent och av avlöningsanslagen med 5 procent. Utskottet anser

att på sistnämnda sätt besparingar med snabb effekt bör kunna uppnås

utan att riksdagens inflytande över statsregleringen eftersättas. Härtill

åtferkommer utskottet sålunda i senare sammanhang.

I fråga om driftbudgetens utformning bör det enligt utskottets mening

vara möjligt att uppnå effektivisering och därmed besparingar genom sammanförande

av vissa anslag. Man torde dock icke såsom föreslås i de förevarande

motionerna kunna sammanslå sakanslagen till klumpanslag utan

att riksdagens inflytande över medelsanvändningen allvarligt eftersättes. En

effektivare utformning av driftbudgeten bör enligt utskottets mening upptagas

till prövning vid en sådan utredning angående den statliga förvaltningen,

som förordats i motionerna I: 4 och II: 2 samt I: 253 och II: 311.

Härtill återkommer utskottet i senare sammanhang vid behandling av de

nämnda motionerna''.

Av det anförda framgår, att utskottet inte kan tillstyrka de förevarande

motionerna.»

IDtINS TRYCKERU ttmtE. STHLM R>

002518

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.