Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten för budgetåret 1960/61.
1960-02-09 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten för budgetåret 1960/61.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960
1
Nr 15
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad ordning för
vissa anslags uppförande i statsbudgeten för budgetåret
1960/61.
(5:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Ragnar Bergh och Svärd (I: 360) och den andra inom andra kammaren
av herr Heckscher m. fl. (II: 334), har hemställts, dels att riksdagen
måtte, med avslag på Kungl. Maj:ts proposition nr 1, såvitt här är i fråga,
ur budgeten avföra samtliga de anslagsposter som finnes upptagna i en vid
motionerna fogad bilaga 1; dels att riksdagen måtte, med ändring av
Kungl. Maj:ts proposition nr 1, såvitt här är i fråga, besluta att samtliga de
anslag som finnes upptagna i en vid motionerna fogad bilaga 2 skall vara
obetecknade samt minskas med vartdera en tiondedel av det föreslagna anslagsbeloppet;
dels att anslag till Omkostnader hos diverse myndigheter
måtte beräknas till vissa angivna belopp under andra, femte—åttonde och
tionde—tolfte huvudtitlarna samt fjortonde huvudtiteln; dels att reservationsanslag
till Diverse utgifter måtte beräknas till vissa angivna belopp
under nämnda huvudtitlar samt tredje huvudtiteln; dels att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att under de avförda anslagen
föreliggande medelsbehov måtte i mån av medelstillgång tillgodoses inom
ramen för varje huvudtitels här ifrågavarande anslag; dels att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om sådan ändring av de administrativa
reglerna beträffande oinkostnadsanslag, att dessa såsom maximerade
totalbelopp utan bindande specificering ställes till vederbörande
myndigheters förfogande; dels ock att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t
hemställa, att vid varje budgetårs slut till riksdagen lämnas en redovisning
för användningen under förflutna budgetår av anslagen till Diverse utgifter
och till Omkostnader hos diverse myndigheter.
Till stöd för motionsyrkandena har till en början anförts så gott som
identiskt samma motivering som i motionen II: 139 vid 1959 års riksdag,
vilken finnes återgiven i utskottets utlåtande 1959: 24. Utskottet tillåter
sig hänvisa härtill. I övrigt har i den nu föreliggande motionen II: 334 anförts
följande (de vid motionen fogade bilagorna är här uteslutna).
Beträffande omkostnadsanslagen, såväl de större som de mindre, föreligger
en särskild situation. Dessa är i regel förslagshetecknade, men flertalet
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960
delposter högst-betecknas i vederbörande regleringsbrev. Problemet ligger
bär främst i uppdelningen på delposter, vilken icke alltid överensstämmer
med under budgetåret föreliggande verkliga behov. Verk och myndigheter
känner sig oförhindrade att »göra av med» beviljade anslag under varje
delpost, även om det skulle vara möjligt att spara in medel på några poster
och även om man på andra poster finner sig stå i en bristsituation eller rentav
begär anslagsförstärkning. En sparsam hushållning befrämjas, om anslagen
å ena sidan blir obetecknade, så att inga överskridanden finge ifrågakomma
på någon delpost, men å andra sidan fördelningen inom omkostnadsanslaget
får helt ankomma på vederbörande myndighet, som därvid
har att kompensera ökat medelsbehov på en post genom ökad sparsamhet
på de övriga.
En dylik omläggning av förfarandet skulle enligt vår mening möjliggöra
icke oväsentliga besparingar. Dessa bör enligt vår mening kunna uppskattas
till genomsnittligt minst 10 %. Denna besparing hindras ej av att årets
statsverksproposition underlåter att beräkna någon höjning med hänsyn
till av omsättningsskatten föranledda extra kostnader. Dessa bör nämligen
enligt vårt förslag bortfalla fr. o. m. den 1 januari 1901, och myndigheterna,
som i stor utsträckning gjort sin upphandling före skattens ikraftträdande
den 1 januari 1960, torde utan alltför stor svårighet kunna vidta motsvarande
dispositioner även under nästa budgetår.
Anslagsminskningen bör givetvis i princip gälla såväl större som mindre
omkostnadsanslag. När det gäller större verk, vilka i regel har egen kameral
organisation av tillräcklig omfattning, bör det icke möta några avgörande
svårigheter att genomföra erforderliga besparingar inom ramen för myndigheternas
eget arbete. I fråga om mindre verk och myndigheter kan det
däremot tänkas uppstå vissa ojämnheter i belastningen. Omkostnadsansiagen
bör därför här, i enlighet med vad som i övrigt tillämpas när det gäller
mindre anslag, under varje huvudtitel sammanföras till ett med 10 % reducerat
totalbelopp, vilket under budgetårets gång får av Kungl. Maj:t fördelas
med erforderliga belopp till varje myndighet.
Tillämpningen av ovan behandlade ändringar i förfarandet skulle alltså
i huvudsak bli följande. Större omkostnadsanslag förändras från förslagsanslag
till obetecknade anslag och reduceras med 10 %. Mindre omkostnadsanslag
sammanförs under varje huvudtitel till en gemensam post, »Omkostnader
hos diverse myndigheter», vilken motsvarar totalsumman av de
avförda omkostnadsanslagen, minskad med 10 %. Andra mindre anslag,
huvudsakligen till bidrag av olika slag och till vissa anskaffningar av materiel
och utrustning, sammanförs i ett anslag för »Diverse utgifter». Hit
förs även, oberoende av storleken, varje huvudtitels anslag till kommittéer
och utredningar, där dispositionen ju redan nu helt ankommer på departementschefen.
Anslaget till Diverse utgifter beräknas till 90 % av det totalbelopp,
vartill de avförda anslagen skulle uppgå. Det bör å andra sidan i
sin helhet uppföras som reservationsanslag, så att del blir möjligt att hushålla
med tillgängliga medel över en längre tidsperiod än ett budgetår.
Beträffande vissa huvudtitlar synes emellertid ett i viss mån annat förfarande
nödvändigt. Vad först beträffar försvaret må erinras om atl utgifterna
bär bundits till en av statsmakterna angiven, total kostnadsram. Någon
motsvarande begränsning har aldrig fastställts beträffande övriga huvudtitlar.
Några åtgärder av här ifrågavarande slag kommer därför ej i
fråga när det gäller fjärde huvudtiteln. På tredje, tolfte och fjortonde huvudtiteln
är antalet småanslag alltför obetydligt för att en reduktion av to
-
Statsutskottets utlåtande nr tö år 1960
3
talbeloppet med 10 % skulle vara genomförbar. Vi föreslår därför, att reduktionen
när det gäller dessa huvudtitlar begränsas till 5 %. Första huvudtiteln
åter upptar endast mycket ringa belopp, vilka i förevarande sammanhang
kan lämnas åsido.
Tills vidare synes det icke vara möjligt att genomföra någon förändring
ur nu aktuella synpunkter annat än i vad gäller sakanslag, då personanslagens
karaktär i viss mån är av annat slag. Vi ämnar emellertid i annat sammanhang
återkomma till frågan om rationalisering även när det gäller de
mindre personanslagen. Uppenbart är nämligen, att en reduktion av anslagen
även här är möjlig med tillämpande av de grundsatser som ovan redovisats
i vad gäller sakanslagen. Att förslag härtill icke nu framställes, beror
helt enkelt på att den i statsverkspropositionen lämnade redovisningen icke
ger möjlighet att bedöma, i vad mån statsmakterna, när det gäller avlöningsanslag,
gentemot personalen bundit sig vid åtaganden som icke kan
åsidosättas.
Utskottet. Huvudsyftet med de föreliggande motionsyrkandena anges vara
att möjliggöra större effektivitet såväl i hushållningen med statsmedel som
i budgetarbetets teknik. De i detta hänseende framlagda förslagen, vilka
innefattar en delvis genomgripande omläggning av driftbudgeten, har i
motionerna sammanfattats på följande sätt. Större omkostnadsanslag förändras
från förslagsanslag till obetecknade anslag och reduceras med 10
procent. Mindre omkostnadsanslag sammanförs under varje huvudtitel till
en gemensam post, »Omkostnader hos diverse myndigheter», vilken motsvarar
totalsumman av de avförda omkostnadsanslagen minskad med 10
procent. Andra mindre anslag, huvudsakligen bidragsanslag av olika slag
samt materiel- och utrustningsanslag, sammanförs huvudtitelsvis till anslag
för »Diverse utgifter»; hit förs även, oberoende av storleken, varje huvudtitels
kommittéanslag. Anslaget till Diverse utgifter beräknas till 90 procent
av det totalbelopp vartill de avförda anslagen skulle uppgå och uppföres som
reservationsanslag. Beträffande försvaret skulle åtgärder av här avsett slag
inte komma i fråga med hänsyn till att utgifterna här bundits till en av
statsmakterna angiven, total kostnadsram. På vissa huvudtitlar har antalet
småanslag ansetts alltför obetydligt för att en reduktion av totalbeloppet
med 10 procent skulle vara genomförbar, varför reduktionen här begränsats
till 5 procent. Första huvudtiteln skulle lämnas åsido med hänsyn till att
den endast upptar mycket ringa belopp.
Utskottet vill erinra om att riksdagen de senaste åren haft att ta ställning
till i motionsväg framställda förslag av i princip liknande innebörd som de
nu framförda, nämligen ett avförande av vissa sakanslag och ett uppförande
av huvudtitelsvis gemensamma klumpanslag till belopp understigande summan
av de avförda anslagen. I sitt utlåtande 1958: 28 förklarade sig utskottet
på anförda skäl inte ha något att erinra mot att den då väckta frågan gjordes
till föremål för närmare undersökning genom Kungi. Maj :ts försorg
och hemställde att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna
vad utskottet i anledning av motionerna anfört. Riksdagen beslöt i enlighet
härmed. I sitt motsvarande utlåtande 1959:24 erinrade utskottet om vad
4
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960
som i frågan förevarit vid 1958 års riksdag och inskränkte sig till att åberopa
sitt tidigare ställningstagande, i vad avsåg principspörsinålet om en
omläggning av budgeten på i motionerna angivet sätt. I enlighet med utskottets
hemställan lämnade riksdagen de år 1959 väckta motionerna utan
bifall.
Vad i de nu föreliggande motionerna anförts och påyrkats innefattar en
utvidgning av det tidigare väckta principspörsmålet om en omläggning avbudgeten.
Medan vid de båda föregående tillfällena yrkandet endast avsett
införande av ett för varje huvudtitel gemensamt anslag till Extra utgifter
resp. Diverse utgifter, vilket anslag skulle träda i stället för ett antal avförda
anslagsposter under olika verk, innebär det nu föreliggande motionsyrkandet
en längre gående åtgärd. Enligt detsamma skulle nämligen under de
olika huvudtitlarna, i stället för ett antal avförda anslagsposter, införas
icke blott anslag till Diverse utgifter utan även ett anslag till Omkostnader
hos diverse myndigheter. Dessutom skulle större omkostnadsanslag ändras
från förslagsanslag till obetecknade anslag.
I principfrågan om en omläggning av budgeten på angivet sätt finner sig
utskottet böra framhålla att det inte synes möjligt att på grundval av ett
motionsyrkande ta ställning till densamma. Den väckta frågan är nämligen
enligt utskottets mening av så pass invecklad och vittutseende natur att
den för ett ståndpunktstagande kräver en närmare utredning med beaktande
av alla de aspekter som härvid kan anmäla sig. Utskottet har emellertid
alltjämt inte något att erinra mot att frågan om sammanförande av vissa
anslag göres till föremål för undersökning genom Kungl. Maj:ts försorg
och vill härvid erinra om att 1958 års besparingsutredning — till vilken
riksdagens skrivelse i anledning av utskottets i det föregående berörda utlåtande
1958:28 överlämnats — i sitt betänkande (SOU 1959:28 s. 52)
gjort visst uttalande i ämnet.
Av det anförda följer att utskottet inte kan tillstyrka de i de föreliggande
motionerna tramställda yrkandena, vilka i första hand avser budgetåret
1960/61.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionerna 1: 860 och II: 384 icke må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 9 februari 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960
5
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Boman, Einar Persson, Ivar Johansson,
fröken Andersson, herrar Thun, Holmqvist, Jacobsson, Rikard Svensson,
fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson, Palme, Herbert
Larsson, Sundin och Lundström; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Staxäng, Persson
i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson
i Olofström, fröken Elmén, herrar Hansson i Skegrie och Heckscher.
Reservationer
1) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Staxäng och Heckscher,
vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Vad i»
och slutar med »budgetåret 1960/61», bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening innefattar vad i de föreliggande motionerna
anförts goda skäl för vidtagande av den avsedda omläggningen av driftbudgeten.
Denna åtgärd skulle innebära en rationalisering och möjliggöra
ett bättre ekonomiskt utnyttjande av anslagen samt sålunda bli av betydelse
bl. a. i besparingshänseende. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka de
framställda motionsyrkandena.»
dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 360 och
II: 334,
1) godkänna i motionerna förordad överflyttning av medel
från sak- och bidragsanslag till anslag till Diverse utgifter
resp. Omkostnader hos diverse myndigheter, vilken
överflyttning beräknas medgiva en total minskning av
medelsbehovet med omkring 10 procent;
2) godkänna i motionerna förordad ändring beträffande
vissa angivna större omkostnadsanslag, vilken ändring beräknas
medgiva en total minskning av medelsbehovet med
omkring 10 procent;
3) hos Kungl. Maj :t hemställa, att efter utgången av varje
budgetår skall till riksdagen lämnas en redovisning för användningen
under budgetåret av de i motionerna föreslagna
anslagen till Diverse utgifter resp. Omkostnader hos diverse
myndigheter.»
2) av herrar Boman, Ivar Johansson, Jacobsson, Sundin, Lundström, Malmborg,
Ståhl, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén och herr Hansson i Skegrie.
vilka ansett att den del av utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Vad
i» och slutar med »budgetåret 1960/61», bort ha följande lydelse:
»I syfte att uppnå besparingar i den statliga verksamheten är det inte
6
Statsutskottets utlåtande nr 15 år 1960
minst angeläget att eftersträva förenkling och effektivisering aV förvaltnirigfen.
Härvid bör även en mer rationell utformning av den statliga driftBudgéteil
prövas. Utskottet vill emellertid understryka Vikten av att riksdagens
inflytande över statsregleringen inte minskas.
Det är enligt utskottets mening angeläget, att besparingar genomföres
med så snabb effekt som möjligt. En gehferell nedskärning av ifrågavarande
ätiSläg för nästkommande budgetår syhes utskottet dock inte praktiskt genomförbar
i niivärande frättiskridna läge, och dfen framstår som olämplig
även ur den synpunkten, att riksdagens inflytande över medelsanvändningen
därigenom skulle minskas. I motionerna 1:359 och 11:510, som i senare
sammanhang skall behandlas av utskottet, har hemställts, att Kungl. Maj :t
skall anmoda ämbetsverken att för budgetåret 1960/61 söka begränsa utgifterna,
så att anslagsöverskridanden undvikes och om möjligt ökade reservationsmedelsbehållningar
uppnås, och vidare att inför budgetarbetet till budgetåret
1961/62 inkomma med förslag om minskning av omkostnadsanslagen
med 10 procent och av avlöningsanslagen med 5 procent. Utskottet anser
att på sistnämnda sätt besparingar med snabb effekt bör kunna uppnås
utan att riksdagens inflytande över statsregleringen eftersättas. Härtill
åtferkommer utskottet sålunda i senare sammanhang.
I fråga om driftbudgetens utformning bör det enligt utskottets mening
vara möjligt att uppnå effektivisering och därmed besparingar genom sammanförande
av vissa anslag. Man torde dock icke såsom föreslås i de förevarande
motionerna kunna sammanslå sakanslagen till klumpanslag utan
att riksdagens inflytande över medelsanvändningen allvarligt eftersättes. En
effektivare utformning av driftbudgeten bör enligt utskottets mening upptagas
till prövning vid en sådan utredning angående den statliga förvaltningen,
som förordats i motionerna I: 4 och II: 2 samt I: 253 och II: 311.
Härtill återkommer utskottet i senare sammanhang vid behandling av de
nämnda motionerna''.
Av det anförda framgår, att utskottet inte kan tillstyrka de förevarande
motionerna.»
IDtINS TRYCKERU ttmtE. STHLM R>
002518
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.