Utlåtande i anledning av väckt motion om vissa folkskollärares jämställande med övningslärare i fråga om undervisning sskyldighet.
1960-11-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:172, Utlåtande i anledning av väckt motion om vissa folkskollärares jämställande med övningslärare i fråga om undervisning sskyldighet.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1960
Nr 172
Utlåtande i anledning av väckt motion om vissa folkskollärares
jämställande med övningslärare i fråga om undervisning
sskyldighet.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt motion (II: 209) har fröken Karlsson
m.fl. hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
om sådan ändring i folkskolestadgan att folkskollärare med övningslärarutbildning
eller dispens för övningslärartjänst i avseende å undervisningsskyldighet
måtte jämställas med övningslärare.
Beträffande motiveringen för det gjorda yrkandet får utskottet hänvisa
till motionen.
Över motionen har i vederbörlig ordning infordrats yttranden av skolöverstyrelsen,
statskontoret och statens lönenämnd.
Skolöverstyrelsen har anfört följande.
Som i motionen nämnes må enligt 196 § folkskolestadgan, om särskilda
skäl det föranleder, folkskollärares undervisningsskyldighet nedsättas, av
skolstyrelsen med högst två veckotimmar, av länsskolnämnden eller skolöverstyrelsen
med högst fyra veckotimmar och av överstyrelsen med därutöver
högst fyra veckotimmar. Det tillkommer vidare Kungl. Maj:t att
medgiva ytterligare nedsättning av ifrågavarande undervisningsskyldighet.
Nedsättning av undervisningsskyldigheten förekommer i stor utsträckning
men har endast i ytterst få fall föranletts av den omständigheten att
vederbörande folkskollärare haft övningslärarutbildning och på den grund
tjänstgjort som konsulent i övningsämne. Med hänsyn till den obetydliga
frekvensen av sådana fall, som i motionen åsyftas, synes något behov av en
närmare reglering inom detta område icke föreligga. Därest det emellertid
ändå skulle anses önskvärt att införa särskilda föreskrifter på denna punkt,
har överstyrelsen för sin del intet att erinra mot att detta sker på motsvarande
sätt som skett genom kungl. brev den 25 september 1959 angående
instruktörs- eller konsulentverksamhet i övningsämnen vid obligatoriska
skolor.
Statskontoret har avgivit följande yttrande.
Vid 1959 års riksdag anmälde Kungl. Maj:t frågan om inräknande i övningslärartjänst,
vari ingår minst 15 veckotimmar egentlig undervisning, av
tjänstgöring som instruktör eller konsulent i övningsämne vid obligatoriska
skolor (prop. 1959:151; st.utsk. 110; rd. skr. 258). Föreskrifter härom ha
9
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1960
sedermera meddelats i nådigt brev den 25 september 1959 (statsligg., s. 736).
När i före varande motion hänvisning göres till den nedsättning av tjänstgöringsskyldigheten
med 15 veckotimmar, som kan ges åt övningslärare,
torde därvid nämnda föreskrifter åsyftas.
I motionen har icke angivits, i vilken utsträckning behov föreligger att
för konsulentverksamheten utnyttja folkskollärare, som jämväl ha utbildning
som övningslärare — en lärarkategori, som kan antagas vara förhållandevis
liten. Det kan vidare antagas, att vissa av dessa lärare, vilkas
tjänstgöring endast delvis omfattat undervisning i övningsämnen, icke äro
lika lämpade som instruktörer eller konsulenter som övningslärare. Det
synes emellertid i och för sig rimligt, att berörda bestämmelser utvidgas till
att omfatta även folkskollärare med examen i övningsämne, och då ifrågavarande
konsulentverksamhet icke medför andra kostnader för statsverket
än som följer av den indirekta statsbidragsgivningen vid den statliga pensioneringen,
har statskontoret icke något att erinra mot att det av motionärerna
väckta spörsmålet blir föremål för närmare överväganden.
Statens lönenämnd har anfört bland annat följande.
Motionärerna torde med sin hemställan åsyfta, att föreskrifter i vad
avser folkskollärare utfärdas av liknande innebörd som de genom beslut
den 25 september 1959 i fråga om övningslärare meddelade bestämmelserna
om instruktörs- eller konsulentverksamhet i övningsämnen vid obligatoriska
skolor (jfr prop. 1959: 151, s. 52 och 53; SU 110; Rskr 258).
Lönenämnden anser för sin del, att generella bestämmelser icke böra
utfärdas på sätt motionärerna föreslagit. Skulle det finnas lämpligt, att
folkskollärare omhänderhar instruktörs- eller konsulentverksamhet i övningsämne
vid obligatorisk skola, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t
att i det särskilda fallet besluta om nedsättning av lärares undervisningsskyldighet
på grund härav.
Utskottet. I motionen II: 209 har hemställts om sådan ändring av folkskolestadgan,
att folkskollärare med övningslärarutbildning eller dispens för
övningslärartjänst i avseende å undervisningsskyldighet måtte jämställas
med övningslärare.
Av skolöverstyrelsens yttrande framgår, att nedsättning av undervisningsskyldigheten
för folkskollärare endast i ytterst få fall föranletts av den
omständigheten att vederbörande folkskollärare haft övningslärarutbildning
och på den grund tjänstgjort som konsulent i övningsämne. Med hänsyn till
den obetydliga frekvensen av sådana fall, som i motionen åsyftas, finner
överstyrelsen något behov av en närmare reglering inom detta område icke
föreligga.
Utskottet, som icke på i motionen anförda skäl anser sig böra tillstyrka,
att generella bestämmelser utfärdas i ämnet på sätt motionärerna föreslagit,
finner i likhet med statens lönenämnd, att det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att i förekommande fall besluta om nedsättning av folkskollärares
undervisningsskyldighet på grund av att vederbörande omhänderhar instruktörs-
eller konsulentverksamhet i övningsämne vid obligatorisk skola.
10
Statsutskottets utlåtande nr 172 år 1960
Utskottet hemställer förty,
att motionen II: 209 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 15 november 1960
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 171.
Reservation
av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Kaijser, Källqvist, Nilsson i Göingegården,
fröken Elmén, fröken Karlsson och herr Gustafsson i Skellefteå,
vilka ansett, att utskottet bort ansluta sig till vad i motionen II: 209 föreslagits
samt att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning, att folkskollärare med examen
jämväl i övningsämne, vilken anlitas såsom instruktör eller konsulent i
övningsämnet, i fråga om undervisningsskyldighet bör jämställas med lärare,
som endast har övningslärarexamen. Det är framför allt ur kommunernas
synpunkt av betydelse att kunna på ett effektivt sätt utnyttja den merutbildning
som folkskollärare med facklärarutbildning besitter. Enligt utskottets
mening bör därför folkskollärare med övningslärarutbildning eller
dispens för övningslärartjänst erhålla möjlighet att i folkskollärartjänsten
inräkna tjänstgöring som instruktör eller konsulent i övningsämne, motsvarande
högst 15 veckotimmar. Liksom beträffande övningslärare skall
statsbidrag härvid icke utgå. Utskottet tillstyrker sådan ändring av folkskolestadgan,
att ovannämnda anordning möjliggöres.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till motionen II: 209, i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring av bestämmelserna
i kungörelsen 1958:399 (folkskolestadgan),
att folkskollärare med övningslärarutbildning eller dispens
för övningslärartjänst i avseende å undervisningsskyldighet
måtte jämställas med övningslärare.»
Ivar Hnggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1960
602466
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.