Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1959 församlade revisorers berättelse, i vad densamma avser dels vissa iakttagelser rörande 1959 års taxering m. m., dels kostnaderna för riksdagstrycket, dels ock tillvaratagande av kronans intresse i vissa rättsärenden.

1960-11-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:174, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1959 församlade revisorers berättelse, i vad densamma avser dels vissa iakttagelser rörande 1959 års taxering m. m., dels kostnaderna för riksdagstrycket, dels ock tillvaratagande av kronans intresse i vissa rättsärenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 17 h—175

Statsutskottets utlåtande nr 17i år 1960

1

Nr 174

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1959 församlade revisorers

berättelse, i vad densamma avser dels vissa iakttagelser

rörande 1959 års taxering m. m., dels kostnaderna för

riksdagstrycket, dels ock tillvaratagande av kronans

intresse i vissa rättsärenden.

(5:e avd.)

Statsutskottet får härmed avge utlåtande angående av riksdagens år 1959

församlade revisorer gjorda uttalanden i nedan angivna ämnen.

l:o) Vissa iakttagelser rörande 1959 års taxering m. m. Under finansdepartementet,

§ 25, har revisorerna lämnat en redogörelse för de vid 1955 års

riksdag fattade besluten om vissa förenklingar i beskattningsreglerna m. m.

ävensom berört behovet av en brett upplagd skattereform (Dell,s.203—232).

I fråga om revisorernas uttalande får utskottet hänvisa till berättelsen

s. 226—232.

Utlåtanden har avgivits av statskontoret, kammarrätten, konjunkturinstitutet,

kontrollstyrelsen, riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Blekinge,Göteborgs och BohusochVästernorrlands län,Föreningen

Sveriges taxering sintendenter, Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer, fullmäktige

i riksbanken, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation, Landsorganisationen

i Sverige och Svenska arbetsgivareföreningen (Del II, s. 201

—225).

Beträffande den närmare innebörden av de i yttrandena framförda synpunkterna

hänvisar utskottet till utlåtandena.

Utskottet. Vad av riksdagens revisorer samt remissmyndigheterna anförts

under förevarande paragraf av berättelsen innefattar enligt utskottets uppfattning

åtskilliga synpunkter som är värda beaktande. Bl. a. anser sig utskottet

böra understryka revisorernas uttalande om den vanliga deklarationsblankettens

utformning. Sedan emellertid numera, jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1960, särskilda sakkunniga tillkallats för

en allmän översyn av beskattningssystemet — en fråga som upptagits jämväl

av revisorerna — anser utskottet övervägande skäl tala för att ändringar i

Hihang Ull riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 174—175

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 17 A år 1960

nuvarande bestämmelser så vitt möjligt undvikes i avvaktan på resultatet av

nämnda översyn.

Utskottet begränsar sig till att vad i detta ärende förevarit för riksdagen

omförmäla.

2:o) Kostnaderna för riksdagstrycket. Under finansdepartementet, § 28,

har revisorerna föreslagit åtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna för

riksdagstrycket (Del I, s. 260—265).

Beträffande revisorernas uttalande hänvisar utskottet till berättelsen s.

263—265.

Utlåtanden har avgivits av statskontoret, som därvid såsom eget yttrande

åberopat vad ämbetsverkets tryckeriintendent anfört, av fullmäktige i riksgäldskontoret

samt av styrelsen för riksdagsbiblioteket (Del II, s. 250 och

251).

Beträffande den närmare innebörden av därvid framförda synpunkter

hänvisar utskottet till utlåtandena.

Utskottet. I första hand har revisorerna under förevarande paragraf i sin

berättelse upptagit frågan om utformningen av utskottsutlåtandena. Enligt

revisorerna skulle icke obetydliga kostnadsbesparingar uppkomma om utskottsutlåtandenas

inledning kunde förkortas till att omfatta endast en hänvisning

till vederbörande proposition. Revisorerna föreslår därför att detta

sätt att utforma utlåtandena allmänt kommer till användning.

Utskottet vill erinra om att ifrågavarande spörsmål redan behandlats av

innevarande års riksdag. I bankoutskottets utlåtande nr 25, punkt 4, har

nämnda utskott föreslagit att samtliga utskott fr. o. m. 1961 års riksdag skall

övergå till en praxis som innebär nedskärning av referaten av propositionerna

till en kort sammanfattning jämte sidhänvisningar till vissa avsnitt

i vederbörande proposition. Riksdagen har (skr nr 330) godkänt vad bankoutskottet

sålunda föreslagit.

I andra hand har riksdagens revisorer uttryckt önskemål om att registret

till riksdagstrycket utformas på ett utförligare och även eljest mera ändamålsenligt

sätt än för närvarande. I sitt remissyttrande har styrelsen för

riksdagsbiblioteket förklarat sig dela revisorernas uppfattning och därutöver

anfört åtskilliga synpunkter i ämnet. Bl. a. har styrelsen föreslagit att registrets

upprättande överlämnas till riksdagsbiblioteket som ett tjänståliggande.

Utskottet vill för egen del instämma i kravet på en mera utförlig

och ändamålsenlig utformning av riksdagsregistret än för närvarande. Vad

angår frågan om huvudmannaskapet för registret får utskottet erinra om att

enligt f. n. gällande bestämmelser kanslideputerade äger använda erforderligt

belopp för upprättande av vederbörliga register av riksdagstrycket för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174 dr 1960

3

varje riksdag — det s. k. årsregistret (jfr BU 1951: 37, s. 9, 7 §). Ett överförande

av registrets upprättande till riksdagsbiblioteket förutsätter sålunda

ändring av berörda föreskrifter. I sakfrågan vill utskottet anföra att utskottet

anser övervägande skäl tala för att upprättandet av registret anförtros

riksdagsbiblioteket som tjänståliggande. Det synes böra ankomma på

bankoutskottet att ta berörda spörsmål under närmare övervägande och

vidta de åtgärder som kan befinnas erforderliga.

Revisorerna berör slutligen kostnaderna för Kungl. Maj:ts propositioner.

Härvid diskuterar revisorerna vissa besparingsuppslag, bl. a. utskrivning i

stencil av »koncept» till mindre propositioner samt fördelning av tryckningsarbetet

mellan olika ifrågakommande tryckerier. Utskottet vill för egen del

understryka, att det givetvis är angeläget att kostnaderna för propositionerna

nedbringas så långt det är möjligt med beaktande av olika på propositionsarbetet

inverkande omständigheter. Utöver detta allmänna uttalande

anser sig utskottet emellertid inte böra ingå på några särskilda rekommendationer

i ämnet. Utskottet vill likväl ansluta sig till revisorernas uttalande

om önskvärdheten av att statsdepartementens organisationsavdelning ägnar

frågan om kostnaderna för riksdagstrycket ett fortlöpande intresse.

Utskottet begränsar sig till att vad sålunda förekommit för riksdagen

omförmäla.

3:o) Tillvaratagande av kronans intresse i vissa rättsärenden. Under

finansdepartementet, § 31, har revisorerna förordat en utredning i syfte att

mera effektivt än hittills tillvarataga kronans intresse i vissa rättsärenden

(Del I, s. 288—315).

Beträffande revisorernas uttalande får utskottet hänvisa till berättelsen

s. 310—315.

Utlåtanden har avgivits av justitiekansler sämbetet, försvarets civilförvaltning,

fortifikationsförvaltningen, arbetsmarknadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, kammarkollegiet,

statskontoret, statens sakrevision och statens organisationsnämnd (Del

II, s. 289—304).

Beträffande den närmare innebörden av därvid framförda synpunkter

torde få hänvisas till utlåtandena.

Utskottet. Under förevarande paragraf har revisorerna ingått på spörsmålet

om lämpligaste organisation för tillvaratagande av kronans intresse i vissa

rättsärenden. Frågan belyses av revisorerna med en del exempel. Av dessa

kan onekligen dras den slutsatsen, att den nuvarande organisationen präglas

av en viss oenhetlighet. Ojämnheterna träder måhända främst i dagen

när det gäller skaderegleringsverksamheten. Även inom andra områden,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1960

exempelvis sådana som berör markanskaffning och expropriation, kan konstateras

vissa brister i organisationen. En ökad rationalisering och samordning

har synts revisorerna önskvärd. Härigenom skulle enligt revisorernas

mening möjligheter öppnas till besparingar och större effektivitet än för

närvarande. Åtgärderna skulle även syfta till att bättre än hittills skett för

hela statsförvaltningen utnyttja de processvana jurister som kronan har att

tillgå. Enligt revisorernas mening är en översyn av hela detta område påkallad.

De hörda myndigheterna har i stor utsträckning uttalat sin anslutning till

de av revisorerna anförda synpunkterna. Från några håll har dock yppats

tvivel på att några mera påtagliga resultat skulle stå att vinna med en ökad

centralisering och samordning på förevarande område. Det har även uttalats

farhågor för att åtgärderna i fråga kan framskapa behov av helt nya organ.

De eftersträvade besparingarna skulle härigenom motverkas.

Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas, att vissa fördelar skulle

stå att vinna genom åtgärder i den riktning revisorerna förordat. Den väckta

frågan öppnar emellertid vida perspektiv och framstår därför som svårbedömbar.

Såvitt utskottet kan finna torde en alltför långt driven samordning

inte vara lämplig eller tillrådlig, i varje fall inte om detta skulle leda till inrättande

av nya organ till ökade kostnader. Att ett större mått av effektivitet

skulle kunna uppnås på vissa områden, t. ex. inom skadereglerings- och

indrivningsverksamheten, synes emellertid inte osannolikt. Utskottet vill

därför inte avvisa tanken på att en översyn kommer till stånd i anslutning

till vad revisorerna förordat. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet här anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande

uttalande anfört.

Stockholm den 15 november 1960

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, fröken Andersson,

herrar Axel Johannes Andersson, Holmqvist, Jacobsson, Rikard

Svensson, Mårtensson, Anders Johansson och Herbert Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Malmborg, Jansson i Kalix,

Persson i Växjö, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fröken

Elmén, fröken Olsson, herrar Almgren, Andreasson, Gustafsson i Skellefteå,

Lassinantti, Larsson i Hedenäset och Källenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:368 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utjämning mellan församlingarna av kostnaderna för byggande och underhåll av kyrka. a1 i texten