Utlåtande i anledning av riksdagens år 1959 församlade revisorers berättelse, i vad densamma avser dels vissa iakttagelser rörande 1959 års taxering m. m., dels kostnaderna för riksdagstrycket, dels ock tillvaratagande av kronans intresse i vissa rättsärenden.
1960-11-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:174, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1959 församlade revisorers berättelse, i vad densamma avser dels vissa iakttagelser rörande 1959 års taxering m. m., dels kostnaderna för riksdagstrycket, dels ock tillvaratagande av kronans intresse i vissa rättsärenden.
Dokumentets text
Nr 17 h—175
Statsutskottets utlåtande nr 17i år 1960
1
Nr 174
Utlåtande i anledning av riksdagens år 1959 församlade revisorers
berättelse, i vad densamma avser dels vissa iakttagelser
rörande 1959 års taxering m. m., dels kostnaderna för
riksdagstrycket, dels ock tillvaratagande av kronans
intresse i vissa rättsärenden.
(5:e avd.)
Statsutskottet får härmed avge utlåtande angående av riksdagens år 1959
församlade revisorer gjorda uttalanden i nedan angivna ämnen.
l:o) Vissa iakttagelser rörande 1959 års taxering m. m. Under finansdepartementet,
§ 25, har revisorerna lämnat en redogörelse för de vid 1955 års
riksdag fattade besluten om vissa förenklingar i beskattningsreglerna m. m.
ävensom berört behovet av en brett upplagd skattereform (Dell,s.203—232).
I fråga om revisorernas uttalande får utskottet hänvisa till berättelsen
s. 226—232.
Utlåtanden har avgivits av statskontoret, kammarrätten, konjunkturinstitutet,
kontrollstyrelsen, riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna
i Blekinge,Göteborgs och BohusochVästernorrlands län,Föreningen
Sveriges taxering sintendenter, Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer, fullmäktige
i riksbanken, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation, Landsorganisationen
i Sverige och Svenska arbetsgivareföreningen (Del II, s. 201
—225).
Beträffande den närmare innebörden av de i yttrandena framförda synpunkterna
hänvisar utskottet till utlåtandena.
Utskottet. Vad av riksdagens revisorer samt remissmyndigheterna anförts
under förevarande paragraf av berättelsen innefattar enligt utskottets uppfattning
åtskilliga synpunkter som är värda beaktande. Bl. a. anser sig utskottet
böra understryka revisorernas uttalande om den vanliga deklarationsblankettens
utformning. Sedan emellertid numera, jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1960, särskilda sakkunniga tillkallats för
en allmän översyn av beskattningssystemet — en fråga som upptagits jämväl
av revisorerna — anser utskottet övervägande skäl tala för att ändringar i
Hihang Ull riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 174—175
2 Statsutskottets utlåtande nr 17 A år 1960
nuvarande bestämmelser så vitt möjligt undvikes i avvaktan på resultatet av
nämnda översyn.
Utskottet begränsar sig till att vad i detta ärende förevarit för riksdagen
omförmäla.
2:o) Kostnaderna för riksdagstrycket. Under finansdepartementet, § 28,
har revisorerna föreslagit åtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna för
riksdagstrycket (Del I, s. 260—265).
Beträffande revisorernas uttalande hänvisar utskottet till berättelsen s.
263—265.
Utlåtanden har avgivits av statskontoret, som därvid såsom eget yttrande
åberopat vad ämbetsverkets tryckeriintendent anfört, av fullmäktige i riksgäldskontoret
samt av styrelsen för riksdagsbiblioteket (Del II, s. 250 och
251).
Beträffande den närmare innebörden av därvid framförda synpunkter
hänvisar utskottet till utlåtandena.
Utskottet. I första hand har revisorerna under förevarande paragraf i sin
berättelse upptagit frågan om utformningen av utskottsutlåtandena. Enligt
revisorerna skulle icke obetydliga kostnadsbesparingar uppkomma om utskottsutlåtandenas
inledning kunde förkortas till att omfatta endast en hänvisning
till vederbörande proposition. Revisorerna föreslår därför att detta
sätt att utforma utlåtandena allmänt kommer till användning.
Utskottet vill erinra om att ifrågavarande spörsmål redan behandlats av
innevarande års riksdag. I bankoutskottets utlåtande nr 25, punkt 4, har
nämnda utskott föreslagit att samtliga utskott fr. o. m. 1961 års riksdag skall
övergå till en praxis som innebär nedskärning av referaten av propositionerna
till en kort sammanfattning jämte sidhänvisningar till vissa avsnitt
i vederbörande proposition. Riksdagen har (skr nr 330) godkänt vad bankoutskottet
sålunda föreslagit.
I andra hand har riksdagens revisorer uttryckt önskemål om att registret
till riksdagstrycket utformas på ett utförligare och även eljest mera ändamålsenligt
sätt än för närvarande. I sitt remissyttrande har styrelsen för
riksdagsbiblioteket förklarat sig dela revisorernas uppfattning och därutöver
anfört åtskilliga synpunkter i ämnet. Bl. a. har styrelsen föreslagit att registrets
upprättande överlämnas till riksdagsbiblioteket som ett tjänståliggande.
Utskottet vill för egen del instämma i kravet på en mera utförlig
och ändamålsenlig utformning av riksdagsregistret än för närvarande. Vad
angår frågan om huvudmannaskapet för registret får utskottet erinra om att
enligt f. n. gällande bestämmelser kanslideputerade äger använda erforderligt
belopp för upprättande av vederbörliga register av riksdagstrycket för
Statsutskottets utlåtande nr 174 dr 1960
3
varje riksdag — det s. k. årsregistret (jfr BU 1951: 37, s. 9, 7 §). Ett överförande
av registrets upprättande till riksdagsbiblioteket förutsätter sålunda
ändring av berörda föreskrifter. I sakfrågan vill utskottet anföra att utskottet
anser övervägande skäl tala för att upprättandet av registret anförtros
riksdagsbiblioteket som tjänståliggande. Det synes böra ankomma på
bankoutskottet att ta berörda spörsmål under närmare övervägande och
vidta de åtgärder som kan befinnas erforderliga.
Revisorerna berör slutligen kostnaderna för Kungl. Maj:ts propositioner.
Härvid diskuterar revisorerna vissa besparingsuppslag, bl. a. utskrivning i
stencil av »koncept» till mindre propositioner samt fördelning av tryckningsarbetet
mellan olika ifrågakommande tryckerier. Utskottet vill för egen del
understryka, att det givetvis är angeläget att kostnaderna för propositionerna
nedbringas så långt det är möjligt med beaktande av olika på propositionsarbetet
inverkande omständigheter. Utöver detta allmänna uttalande
anser sig utskottet emellertid inte böra ingå på några särskilda rekommendationer
i ämnet. Utskottet vill likväl ansluta sig till revisorernas uttalande
om önskvärdheten av att statsdepartementens organisationsavdelning ägnar
frågan om kostnaderna för riksdagstrycket ett fortlöpande intresse.
Utskottet begränsar sig till att vad sålunda förekommit för riksdagen
omförmäla.
3:o) Tillvaratagande av kronans intresse i vissa rättsärenden. Under
finansdepartementet, § 31, har revisorerna förordat en utredning i syfte att
mera effektivt än hittills tillvarataga kronans intresse i vissa rättsärenden
(Del I, s. 288—315).
Beträffande revisorernas uttalande får utskottet hänvisa till berättelsen
s. 310—315.
Utlåtanden har avgivits av justitiekansler sämbetet, försvarets civilförvaltning,
fortifikationsförvaltningen, arbetsmarknadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, kammarkollegiet,
statskontoret, statens sakrevision och statens organisationsnämnd (Del
II, s. 289—304).
Beträffande den närmare innebörden av därvid framförda synpunkter
torde få hänvisas till utlåtandena.
Utskottet. Under förevarande paragraf har revisorerna ingått på spörsmålet
om lämpligaste organisation för tillvaratagande av kronans intresse i vissa
rättsärenden. Frågan belyses av revisorerna med en del exempel. Av dessa
kan onekligen dras den slutsatsen, att den nuvarande organisationen präglas
av en viss oenhetlighet. Ojämnheterna träder måhända främst i dagen
när det gäller skaderegleringsverksamheten. Även inom andra områden,
4
Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1960
exempelvis sådana som berör markanskaffning och expropriation, kan konstateras
vissa brister i organisationen. En ökad rationalisering och samordning
har synts revisorerna önskvärd. Härigenom skulle enligt revisorernas
mening möjligheter öppnas till besparingar och större effektivitet än för
närvarande. Åtgärderna skulle även syfta till att bättre än hittills skett för
hela statsförvaltningen utnyttja de processvana jurister som kronan har att
tillgå. Enligt revisorernas mening är en översyn av hela detta område påkallad.
De hörda myndigheterna har i stor utsträckning uttalat sin anslutning till
de av revisorerna anförda synpunkterna. Från några håll har dock yppats
tvivel på att några mera påtagliga resultat skulle stå att vinna med en ökad
centralisering och samordning på förevarande område. Det har även uttalats
farhågor för att åtgärderna i fråga kan framskapa behov av helt nya organ.
De eftersträvade besparingarna skulle härigenom motverkas.
Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas, att vissa fördelar skulle
stå att vinna genom åtgärder i den riktning revisorerna förordat. Den väckta
frågan öppnar emellertid vida perspektiv och framstår därför som svårbedömbar.
Såvitt utskottet kan finna torde en alltför långt driven samordning
inte vara lämplig eller tillrådlig, i varje fall inte om detta skulle leda till inrättande
av nya organ till ökade kostnader. Att ett större mått av effektivitet
skulle kunna uppnås på vissa områden, t. ex. inom skadereglerings- och
indrivningsverksamheten, synes emellertid inte osannolikt. Utskottet vill
därför inte avvisa tanken på att en översyn kommer till stånd i anslutning
till vad revisorerna förordat. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet här anfört.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers ifrågavarande
uttalande anfört.
Stockholm den 15 november 1960
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, fröken Andersson,
herrar Axel Johannes Andersson, Holmqvist, Jacobsson, Rikard
Svensson, Mårtensson, Anders Johansson och Herbert Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Åkerström, Malmborg, Jansson i Kalix,
Persson i Växjö, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fröken
Elmén, fröken Olsson, herrar Almgren, Andreasson, Gustafsson i Skellefteå,
Lassinantti, Larsson i Hedenäset och Källenius.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:368 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utjämning mellan församlingarna av kostnaderna för byggande och underhåll av kyrka. a1 i texten