Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ökning av det högsta belopp intill vilket staten må åtaga sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit.
1960-11-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:177, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ökning av det högsta belopp intill vilket staten må åtaga sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1960
Sr 177
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ökning
av det högsta belopp intill vilket staten må åtaga
sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 171 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 14 oktober 1960,
föreslagit riksdagen medgiva att staten må intill utgången av budgetåret
1962/63 åtaga sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit
till ett belopp av högst 1 000 miljoner kronor.
Den revision av den statliga garantigivningen för exportkrediter som efter
beslut av riksdagen genomfördes år 1959 syftade främst till en förstärkning
av garantiskyddet och en allmän effektivisering av verksamheten. De ändrade
riktlinjerna avsåg också att tillgodose behovet av att kunna fortlöpande
anpassa garantigivningen till exportutvecklingen och till växlande förhållanden
på exportmarknaderna. Av exportkreditnämndens framställning
framgår att det ännu är för tidigt att kunna säkert bedöma verkningarna av
den genomförda revisionen. Uppenbart är emellertid att ett av de främsta
syftena synes ha uppnåtts, nämligen att öka garantiernas användbarhet för
exportnäringen. Summan av garantiansvaret för utfärdade garantier har sålunda
på ett år ökat med mera än 100 miljoner kronor och motsvarande stegring
har skett i fråga om sådana gjorda utfästelser som ännu icke resulterat
i faktiska garantier. Ökningstendensen fortsätter alltjämt. Denna utveckling
har medfört att den nuvarande ramen för verksamheten, som innebär
att staten må ikläda sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter
till ett belopp av sammanlagt högst 600 miljoner kronor, till större
delen redan tagits i anspråk och att utrymmet för fortsatt garantigivning
sålunda är mycket begränsat. Ifrågavarande belopp om 600 miljoner kronor
fastställdes av 1958 års riksdag och har sedan i samband med revisionen
av verksamheten av 1959 års riksdag förlängts att gälla till utgången av
budgetåret 1962/63.
Då garantiverksamheten att döma av hittills vunna erfarenheter nu fått
en mera ändamålsenlig utformning finner departementschefen liksom exportkreditnämnden
det naturligt att garantiramen höjes så att verksamheten
även fortsättningsvis kan bedrivas på avsett sätt. En sådan höjning ligger
också i linje med den allmänna utvecklingen av vår export. Den fortgå
-
Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1960
5
ende ekonomiska integrationen i Västeuropa kan väntas medföra allt mera
skärpt konkurrens som även återverkar på kreditområdet. Det är samtidigt
angeläget att det svenska näringslivet utnyttjar de möjligheter som erbjuder
sig genom Sveriges medverkan i EFTA och genom tillkomsten i övrigt av
större marknader. Ökade kreditkrav gör sig bl. a. gällande inom den expanderande
verkstadsexporten där med hänsyn till kredittidernas längd exportkreditgarantierna
är av särskild betydelse. Ansträngningarna att utvidga exporten
till de s. k. utvecklingsländerna medför också ökade krav på garantiramen.
Exportkreditnämnden har i nuvarande konjunkturläge haft mindre
anledning att ta särskild hänsyn till sysselsättningssvårigheter inom exportindustrien.
Departementschefen finner det emellertid angeläget att ramen
för verksamheten är tillräckligt vid för att nämnden vid en konjunkturnedgång
även skall kunna beakta sysselsättningssynpunkter i samband med garantigivningen.
När det gäller storleken av den ram som nu bör fastställas för garantiverksamheten
saknas som exportkreditnämnden framhållit säkert underlag
för en siffermässig bedömning. Mot bakgrunden av den hittillsvarande utvecklingen
har nämnden försökt uppskatta behovet av garantiutrymme under
tiden fram till utgången av budgetåret 1962/63 och därvid stannat för att
föreslå att totalramen höjes från nuvarande 600 till 1 000 miljoner kronor.
Departementschefen finner icke anledning frångå nämndens förslag, vilket
även tillstyrkts av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.
Det får ankomma på Kungl. Maj :t att inom denna ram efterhand ställa
erforderliga belopp till exportkreditnämndens förfogande för garantigivning.
I anslutning till vad här anförts vill departementschefen anmäla att på senare
tid frågan aktualiserats att genom statliga garantier kunna underlätta
långfristiga exportkrediter för vissa leveranser i samband med återuppbyggnadsarbetet
efter den i våras inträffade naturkatastrofen i Chile. Framställningar
i sådant syfte har av den chilenska regeringen gjorts hos en rad länder,
däribland Sverige. Enligt tillgängliga uppgifter har dessa framställningar
allmänt rönt positivt mottagande och flera länder har redan ställt i utsikt
stöd i olika former. Även Sverige bör enligt departementschefens mening här
lämna sin medverkan. Detta synes lämpligen kunna ske genom att staten i
viss omfattning ikläder sig garantiansvar för exportkrediter i samband med
äteruppbyggnadsleveranser, därvid kredittidens längd kan behöva utsträckas
icke oväsentligt utöver vad som eljest är brukligt. Den närmare utformningen
av ett sådant arrangemang torde bl. a. förutsätta vissa ytterligare
kontakter med chilenska vederbörande. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att, därest riksdagen bifaller förslaget om höjning av garantiramen till
1 000 miljoner kronor, meddela de närmare bestämmelser som erfordras beträffande
en sådan särskild garantigivning.
Utskottet vill erinra om att 1959 års riksdag godkände ändrade riktlinjer
för exportkreditgaranliverksamheten, innebärande en effektivisering av ga
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1960
rantiformerna och en förstärkning av garantiskyddet. Erfarenheten av de
nya reglerna har visat, att en väsentlig ökning i efterfrågan på exportkreditgarantier
inträtt. För att verksamheten även i fortsättningen skall kunna
bedrivas på avsett sätt anser utskottet välbetänkt, att den nu gällande garantiramen
å 600 miljoner kronor höjes.
Vad beträffar storleken av den nya ram, som sålunda bör fastställas, synes
utskottet icke något vara att erinra mot att densamma för tiden fram till
utgången av budgetåret 1962/63 bestämmes till 1 000 miljoner kronor, vilket
belopp tillstyrkts av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.
Utskottet anser sig böra godtaga vad departementschefen föreslagit beträffande
sättet för statens medverkan i anledning av återuppbyggnadsarbetet
efter den i våras inträffade naturkatastrofen i Chile.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att staten må intill utgången av
budgetåret 1962/63 åtaga sig betalningsansvar i form av
statsgaranti för exportkredit till ett belopp av högst 1 000
miljoner kronor.
Stockholm den 22 november 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 176.
Reservation
av herr Ståhl.
i
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om statlig garanti för Aktiebolaget Atomenergis förpliktelser enligt atomansvarighe a1 i texten