Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ökning av det högsta belopp intill vilket staten må åtaga sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit.

1960-11-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:177, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ökning av det högsta belopp intill vilket staten må åtaga sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1960

Sr 177

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ökning

av det högsta belopp intill vilket staten må åtaga

sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 171 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 14 oktober 1960,

föreslagit riksdagen medgiva att staten må intill utgången av budgetåret

1962/63 åtaga sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit

till ett belopp av högst 1 000 miljoner kronor.

Den revision av den statliga garantigivningen för exportkrediter som efter

beslut av riksdagen genomfördes år 1959 syftade främst till en förstärkning

av garantiskyddet och en allmän effektivisering av verksamheten. De ändrade

riktlinjerna avsåg också att tillgodose behovet av att kunna fortlöpande

anpassa garantigivningen till exportutvecklingen och till växlande förhållanden

på exportmarknaderna. Av exportkreditnämndens framställning

framgår att det ännu är för tidigt att kunna säkert bedöma verkningarna av

den genomförda revisionen. Uppenbart är emellertid att ett av de främsta

syftena synes ha uppnåtts, nämligen att öka garantiernas användbarhet för

exportnäringen. Summan av garantiansvaret för utfärdade garantier har sålunda

på ett år ökat med mera än 100 miljoner kronor och motsvarande stegring

har skett i fråga om sådana gjorda utfästelser som ännu icke resulterat

i faktiska garantier. Ökningstendensen fortsätter alltjämt. Denna utveckling

har medfört att den nuvarande ramen för verksamheten, som innebär

att staten må ikläda sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter

till ett belopp av sammanlagt högst 600 miljoner kronor, till större

delen redan tagits i anspråk och att utrymmet för fortsatt garantigivning

sålunda är mycket begränsat. Ifrågavarande belopp om 600 miljoner kronor

fastställdes av 1958 års riksdag och har sedan i samband med revisionen

av verksamheten av 1959 års riksdag förlängts att gälla till utgången av

budgetåret 1962/63.

Då garantiverksamheten att döma av hittills vunna erfarenheter nu fått

en mera ändamålsenlig utformning finner departementschefen liksom exportkreditnämnden

det naturligt att garantiramen höjes så att verksamheten

även fortsättningsvis kan bedrivas på avsett sätt. En sådan höjning ligger

också i linje med den allmänna utvecklingen av vår export. Den fortgå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1960

5

ende ekonomiska integrationen i Västeuropa kan väntas medföra allt mera

skärpt konkurrens som även återverkar på kreditområdet. Det är samtidigt

angeläget att det svenska näringslivet utnyttjar de möjligheter som erbjuder

sig genom Sveriges medverkan i EFTA och genom tillkomsten i övrigt av

större marknader. Ökade kreditkrav gör sig bl. a. gällande inom den expanderande

verkstadsexporten där med hänsyn till kredittidernas längd exportkreditgarantierna

är av särskild betydelse. Ansträngningarna att utvidga exporten

till de s. k. utvecklingsländerna medför också ökade krav på garantiramen.

Exportkreditnämnden har i nuvarande konjunkturläge haft mindre

anledning att ta särskild hänsyn till sysselsättningssvårigheter inom exportindustrien.

Departementschefen finner det emellertid angeläget att ramen

för verksamheten är tillräckligt vid för att nämnden vid en konjunkturnedgång

även skall kunna beakta sysselsättningssynpunkter i samband med garantigivningen.

När det gäller storleken av den ram som nu bör fastställas för garantiverksamheten

saknas som exportkreditnämnden framhållit säkert underlag

för en siffermässig bedömning. Mot bakgrunden av den hittillsvarande utvecklingen

har nämnden försökt uppskatta behovet av garantiutrymme under

tiden fram till utgången av budgetåret 1962/63 och därvid stannat för att

föreslå att totalramen höjes från nuvarande 600 till 1 000 miljoner kronor.

Departementschefen finner icke anledning frångå nämndens förslag, vilket

även tillstyrkts av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Det får ankomma på Kungl. Maj :t att inom denna ram efterhand ställa

erforderliga belopp till exportkreditnämndens förfogande för garantigivning.

I anslutning till vad här anförts vill departementschefen anmäla att på senare

tid frågan aktualiserats att genom statliga garantier kunna underlätta

långfristiga exportkrediter för vissa leveranser i samband med återuppbyggnadsarbetet

efter den i våras inträffade naturkatastrofen i Chile. Framställningar

i sådant syfte har av den chilenska regeringen gjorts hos en rad länder,

däribland Sverige. Enligt tillgängliga uppgifter har dessa framställningar

allmänt rönt positivt mottagande och flera länder har redan ställt i utsikt

stöd i olika former. Även Sverige bör enligt departementschefens mening här

lämna sin medverkan. Detta synes lämpligen kunna ske genom att staten i

viss omfattning ikläder sig garantiansvar för exportkrediter i samband med

äteruppbyggnadsleveranser, därvid kredittidens längd kan behöva utsträckas

icke oväsentligt utöver vad som eljest är brukligt. Den närmare utformningen

av ett sådant arrangemang torde bl. a. förutsätta vissa ytterligare

kontakter med chilenska vederbörande. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att, därest riksdagen bifaller förslaget om höjning av garantiramen till

1 000 miljoner kronor, meddela de närmare bestämmelser som erfordras beträffande

en sådan särskild garantigivning.

Utskottet vill erinra om att 1959 års riksdag godkände ändrade riktlinjer

för exportkreditgaranliverksamheten, innebärande en effektivisering av ga
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1960

rantiformerna och en förstärkning av garantiskyddet. Erfarenheten av de

nya reglerna har visat, att en väsentlig ökning i efterfrågan på exportkreditgarantier

inträtt. För att verksamheten även i fortsättningen skall kunna

bedrivas på avsett sätt anser utskottet välbetänkt, att den nu gällande garantiramen

å 600 miljoner kronor höjes.

Vad beträffar storleken av den nya ram, som sålunda bör fastställas, synes

utskottet icke något vara att erinra mot att densamma för tiden fram till

utgången av budgetåret 1962/63 bestämmes till 1 000 miljoner kronor, vilket

belopp tillstyrkts av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Utskottet anser sig böra godtaga vad departementschefen föreslagit beträffande

sättet för statens medverkan i anledning av återuppbyggnadsarbetet

efter den i våras inträffade naturkatastrofen i Chile.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att staten må intill utgången av

budgetåret 1962/63 åtaga sig betalningsansvar i form av

statsgaranti för exportkredit till ett belopp av högst 1 000

miljoner kronor.

Stockholm den 22 november 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 176.

Reservation

av herr Ståhl.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om statlig garanti för Aktiebolaget Atomenergis förpliktelser enligt atomansvarighe a1 i texten