Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning rörande de s. k. övningsoch yrkesämnenas ställning i merithänseende.

1960-11-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:182, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning rörande de s. k. övningsoch yrkesämnenas ställning i merithänseende.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 182—186 Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1960

1

Nr 182

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning rörande

de s. k. övnings- och yrkesämnenas ställning i merithänseende.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Källqvist (1:29) och den andra inom andra kammaren av herr Rydén

(II: 33), har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

en skyndsam utredning i syfte att med beaktande av i motionerna framförda

synpunkter ge de s. k. övnings- och yrkesämnena en starkare ställning

och högre meritvärde inom vårt skol- och utbildningsväsende.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

1:29.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionen av

kanslern för rikets universitet, efter hörande av Stockholms högskolas rektorskonvent

och övriga vederbörande, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

som i ärendet hört kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola, styrelsen för lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök, som berett högskolans lärarkollegium tillfälle att

yttra sig i ärendet, skolöverstyrelsen, musikaliska akademiens styrelse samt

akademien för de fria konsterna.

Stockholms högskolas rektorskonvent har anfört följande.

Konventet anser sig ur de synpunkter konventet har att beakta sakna anledning

att yttra sig beträffande den i motionerna berörda frågan om övningsämnenas

kompensationsvärde vid flyttning till realskolans näst högsta

klass samt vid real- och studentexamen. Vad åter angår det andra i motionerna

framförda huvudproblemet — att tillerkänna nämnda ämnen ett

högre meritvärde vid intagning till universitet och högskolor — önskar konventet

anmäla sin stora betänksamhet inför varje åtgärd, som kan befaras

medföra en försämring i inträdessökandes förutsättningar att tillgodogöra sig

kvalificerad teoretisk undervisning. Konventet är för sin del icke berett att

tillstyrka motionernas förslag om en skyndsam utredning i syfte att ge de

s. k. övnings- och yrkesämnena ett högre meritvärde vid intagning till universitet

och högskolor. Konventet vill erinra om att såvitt konventet bär sig

bekant inom universitetskanslersämbetet f. n. pågår en översyn av gällande

bestämmelser för intagning till universitet och högskolor. Det synes konventet

mest ändamålsenligt att motionärernas förslag i denna del upptages till

prövning i detta sammanhang.

1—Rihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 182—186

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1960

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm har uttalat följande.

Anledning saknas att i yttrandet beröra andra ämnen än teckning och

slöjd. Det är en obestridd pedagogisk erfarenhet särskilt på de tidigare stadierna

av undervisningen i naturvetenskapliga, medicinska och odontologiska

ämnen, att de elever som äger god färdighet i teckning har lättare för

att vid behov åskådliggöra sina anteckningar från meddelad undervisning.

Därmed har de studerande ökade möjligheter att mera intensivt och bestående

införliva kunskapsstoffet med sitt vetande. Härtill kommer, att det

inom vissa delar av undervisningen kan åläggas de studerande att medelst

rekonstruerande teckningar visa att de riktigt och rätt uppfattat förhållanden

och situationer av anatomisk, patologisk och allmänt klinisk natur. Även

om färdigheterna i slöjd under skoltiden måste anses i mycket liten utsträckning

kunna ge upplysning om elevernas lämplighet för en fortsatt akademisk

utbildning till tandläkare, är givetvis, vilket motionärerna också synes ha

haft i tankarna, allt som kan öka den blivande tandläkarens händighet till

nytta för hans framtida kliniska yrkesutövning. Vid operationer med stundom

en mängd olika instrument i patientens mun ställes stora krav på att

tandläkaren är stadig på handen och besitter god styrka i hand och fingrar.

Såsom nödvändig del i tandläkarens yrkesskicklighet ingår vidare förmåga

att modellera, såväl när det gäller att rekonstruera tand- och bettskador som

när fråga blir om att bygga upp ersättningar för förlorade delar av tuggapparaten

m. in.

Lärarkollegiet, som finner frågan om övningsämnenas ställning och meritvärde

inför fortsatt yrkesutbildning väl värd beaktande, anser sig emellertid

böra avvakta resultatet av eventuell utredning, innan slutlig ställning tages

till frågan, i vilken mån betyg i hithörande ämnen bör tillmätas betydelse

i den hårda konkurrensen om inträde till den på vetenskaplig grund och klinisk

erfarenhet vilande undervisningen vid tandläkarhögskolorna.

Sakkunniga, tillkallade inom universitetskanslersämbetet för översyn av

gällande bestämmelser rörande tillträdet till medicinska studier m. m., ha

framhållit följande.

1958 års läkarutbildningskommitté har i sitt första betänkande, Antagningen

av medicine studerande in. fl. (SOU 1951: 4), behandlat frågan angående

sambandet mellan studentbetyg och studie- resp. yrkeslämplighet.

Efter att ha hänvisat till ett flertal utredningsresultat kommer kommittén till

den uppfattningen, att det råder positivt samband mellan betygen i studentexamens

läroämnen och framgången i medicinska studier.

Vid av de sakkunniga företagen undersökning i samband med överarbetningen

av bestämmelser rörande tillträde till medicinska studier ha samma

resultat erhållits. Någon liknande undersökning av sambandet mellan betygen

i studentexamens övningsämnen och lämplighet för medicinska studier

föreligger så vitt bekant icke.

De sakkunniga vilja ej förneka, att manuell skicklighet är av betydelse

inom vissa medicinska specialiteter, men anse, att det ovan påpekade sambandet

mellan betygen i studentexamens läroämnen och studieframgångar vid

medicinsk utbildning är så klart dokumenterat, att det icke erfordras någon

utbyggnad innebärande att hänsyn även skulle tagas till betyg i övningsämnen.

Detta skulle vara motiverat endast under den förutsättningen, att

det genom noggranna utredningar kunde visas, att korrelationen mellan be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1S2 år 1960

3

tygen i övningsämnen och lämpligheten att bedriva medicinska studier vore

större än den ovannämnda beträffande läroämnen. Enligt de sakkunnigas

uppfattning synes det föga sannolikt, att så skulle vara förhållandet.

Inom vissa andra utbildningsvägar exempelvis till gymnastikdirektör

eller arkitekt torde övningsämnena enligt de sakkunnigas uppfattning däremot

vara av viss betydelse.

Kanslern för rikets universitet har anfört huvudsakligen följande.

I de inom universitetskanslersämbetet tillkallade sakkunnigas uppdrag

angående översyn av gällande bestämmelser rörande tillträde till medicinska

studier får anses ligga skyldighet att undersöka och avväga såväl de teoretiska

som de praktiska ämnenas ställning i merithänseende. Uppdraget är

visserligen begränsat, så att det formellt endast avser tillträdesbestämmelserna

i fråga om medicinska studier. Det torde emellertid vara givet, att de

sakkunnigas utredning och ställningstagande komma att bli vägledande vid

bedömningen av motsvarande problem vid en del andra högskolor, t. ex.

tandläkarhögskolorna. Det har sålunda visat sig, att å en i samband med de

sakkunnigas arbete hållen konferens med representanter för andra spärrade

utbildningslinjer livligt intresse uttalats från olika håll för den pågående

utredningen.

Under hänvisning till det sagda och till vad som anförts i de avgivna yttrandena

får jag sammanfattningsvis som min mening uttala, att någon särskild

utredning i det av motionärerna angivna syftet icke är påkallad i fråga

om de lärosäten, som är ställda under mitt överinseende.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har avgivit följande

yttrande.

Enligt § 76 högskolestadgarna skall urvalet bland de inträdessökande till

teknisk högskola ske med hänsynstagande till såväl skicklighet i de för undervisningen

vid högskolan grundläggande ämnena som ock beskaffenheten

och omfattningen av praktisk utbildning samt av kunskaper i språk. För

sökande till avdelningen för lantmäteri och till studieriktningen för utbildning

till lantbruksingenjör vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad vid

tekniska högskolan i Stockholm skall hänsyn jämväl tagas till kunskaper i

biologi med hälsolära.

Enligt för närvarande gällande föreskrifter tillämpas vid värderingen av

meriter hos sökande som avlagt studentexamen följande.

Sedan betygen översatts i siffertal, bildar man en summa av betygen i vart

och ett av ämnena matematik, fysik och kemi —• matematikbetyget multipliceras

därvid med 2 samt betygen i fysik och kemi med 1,5 — samt betyget i

teckning och i svensk skrivning. För sökande till avdelningen för lantmäteri

och till avdelningen för väg- och vattenbyggnad, studieriktningen för utbildning

till lantbruksingenjör, lägges härtill dessutom enligt vissa regler betyg

i biologi med hälsolära. Till den sålunda erhållna summan lägges vissa

poäng för betyg i språk. Viss poäng erhålles även för teknisk praktik och

för fullgjord värnplikts- och reservofficersutbildning. För närvarande pågår

genom överstyrelsens försorg en översyn av intagningsbestäinmelserna.

Undervisningen i de grundläggande ämnena och i de grundläggande delarna

av de tekniska ämnena vid de tekniska högskolorna måste — med

hänsyn till den pågående utvecklingen inom industrin — få allt större betydelse.

Industrins behov av högskoleingenjörer med kvalificerade teore
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1960

tiska kunskaper synes oavbrutet stegras. Det är därför av ännu större vikt än

tidigare att vid antagning av studerande vid högskolan de sökandes kvalifikationer

att tillgodogöra sig en krävande teoretisk utbildning tillmätes avgörande

betydelse. Med hänsyn härtill förefaller det uteslutet, att man, vid

en eventuell ändring av intagningsbestämmelserna, skulle öka det relativa

värdet av de sökandes betyg i s. k. övningsämnen.

Vid den fortsatta utredningen om ändrade bestämmelser rörande urvalet

bland de inträdessökande måste hänsyn tagas till ett stort antal faktorer

och vid fastställande av urvalsgrunder torde det vara ofrånkomligt att jämföra

värdet av olika slag av meriter. Med hänsyn härtill och till vad som

förut anförts rörande nödvändigheten att väsentligen taga hänsyn till de sökandes

möjligheter att tillgodogöra sig krävande teoretisk utbildning synes

det icke motiverat att särskilt utreda i vad mån meritvärdet av betyg i s. k.

övningsämnen kan höjas för sökande till de tekniska högskolorna.

Åberopande det anförda får kollegienämnden sammanfattningsvis framhålla

att ur de tekniska högskolornas synpunkt skäl för bifall till motionen

icke föreligga.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola har framhållit följande.

På den i motionen uppdragna frågan om övnings- och yrkesämnenas principiella

ställning på skolschemat och dessa ämnens kompensationsvärde

vid flyttning inom skolan finner kollegienämnden ej anledning att ingå.

Frågan synes böra lösas internt inom den allmänbildande skolans ram. De

olika ämnenas vikt kan givetvis göras till föremål för omvärdering och arbetet

med reformer i detta avseende torde pågå, bl. a. inom 1957 års skolberedning,

som har att ta ställning till grundskolans framtida utformning.

Härmed sammanhänger också det större frågekomplexet om betygssättning

och kunskapsredovisning inom skolan, varvid man har att balansera behovet

av fasta kunskaper med önskemålet att bereda plats inom skolschemat

för estetiska och praktiska ämnen av allmänbildande karaktär.

Att det inom skolans ram fästes största vikt vid att eleverna bibringas ett

tillräckligt mått av fasta kunskaper för att utan onödig tidsutdräkt kunna

övergå till olika högre utbildningsanstalter, finner kollegienämnden angeläget.

Inom det tekniska utbildningsområdet är det regel, att yrkes- och övningsämnen

i viss utsträckning beaktas för inträde till olika utbildningsanstalter.

Ju mer teoretiskt kvalificerad utbildningen är, desto nödvändigare

är det dock, att de sökande vid inträdet besitter tillräckliga teoretiska kvalifikationer.

Att förutom mycket höga krav på betyg i vissa kunskapsämnen

även kräva betyg i för utbildningen perifera övningsämnen, finner kollegienämnden

icke möjligt.

Kollegienämnden, som finner de av motionären framförda synpunkterna

beaktansvärda, finner dock icke skäl tillstyrka, att en särskild offentlig utredning

tillsättes för att utreda i motionen upptagna spörsmål. Redan arbetande

utredningar synes ha på sina program att ta hänsyn till de synpunkter,

som motionären önskar få beaktade.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har — med överlämnande av

de ovannämnda yttrandena från kollegienämnderna vid tekniska högskolan

i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola — för egen del ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1960

5

talat, att överstyrelsen, såvitt gällde överstyrelsens verksamhetsområde,

icke funne skäl föreligga för en sådan utredning, som avsåges i de förevarande

motionerna.

Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan har anfört följande.

Lärarkollegiet får med anledning härav anföra att, såvitt angår lantbrukshögskolan,

antagningsbestämmelserna utformats med hänsyn till de

speciella krav som den fortsatta utbildningen vid högskolan ställer på de

studerande. Lärarkollegiet finner det naturligt att man vid antagning av

studerande vid en högskola, där det är fråga om fortsatt högre utbildning

grundad på teoretiska studier, bedömer de sökande efter deras betyg i olika

ämnen. Därutöver fordras för inträde vid högskolan viss praktisk utbildning,

som är speciellt inriktad på agronomernas blivande yrkesverksamhet.

Nuvarande inträdesbestämmelser för lantbrukshögskolan har tillkommit

efter ingående utredningar, varvid hänsyn tagits till behovet av såväl teoretisk

som praktisk förutbildning, och några ytterligare överväganden synes

därför enligt lärarkollegiets uppfattning för närvarande ej behöva göras i

detta avseende.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har, med

överlämnande av lärarkollegiets uttalande åberopat detsamma som eget

yttrande.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

En av skolans viktigaste uppgifter är att fostra samhällsdugliga medborgare.

Att rätt avväga de olika skolämnenas roll i denna fostran är en ständigt

aktuell fråga. Lämpligheten av den nu gällande uppdelningen i lärooch

övningsämnen har diskuterats i olika sammanhang, bl. a. av 1940 års

skolutredning, som uttalade sig för att övningsämnena borde i viss utsträckning

äga kompensationsvärde i studentexamen och vid flyttning till högre

ring samt vid intagning i gymnasiet.

I Allmänna anvisningar för undervisning och fostran på skolans högre

stadier (Skolöverstyrelsens skriftserie nr 41) har överstyrelsen liksom i tidigare

sammanhang starkt understrukit de praktiska och estetiska ämnenas

ökade betydelse för individ och samhälle och den roll de med hänsyn därtill

bör spela i skolan, överstyrelsen har också övervägt frågan om meritvärdering

av vitsorden i de s. k. övningsämnena. I skrivelse av den 20 januari

1955 har infordrats yttrande i denna fråga från kollegierna vid läroanstalter

med rätt att anställa real- och studentexamen. 233 av de 234 tillfrågade kollegierna

ansåg, att vitsord i övningsämnen på ett eller annat sätt borde

tillmätas kompensationsvärde.

Bl. a. på grundval av detta material fullföljer överstyrelsen utredningen

av övningsämnenas och de praktiska läroämnenas kompensationsvärde och

räknar med att inom kort kunna framlägga konkreta förslag i ärendet.

Den sålunda inom överstyrelsen pågående utredningen synes till vissa

delar täcka den av motionärerna begärda. Vidare måste åtskilliga av de i

motionerna framförda synpunkterna komma att behandlas inom 1957 års

skolberedning respektive inom gymnasieutredningen. Med hänsyn härtill

finner överstyrelsen icke för närvarande skäl föreligga för tillsättande av

eu specialutredning av det slag, som anges i motionerna.

Musikaliska akademiens styrelse har — under erinran om att styrelsen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1960

i yttrande den 31 augusti 1959 till 1957 års skolberedning, särskilt beträffande

musikens ställning i skolan, starkt kritiserat den i dagens läge föråldrade,

opraktiska och för kulturlivets utveckling på längre sikt skadliga

uppdelningen av skolans ämnen i två kategorier med olika kompensationsvärde

— uttalat, att styrelsen ville i alla delar livligt instämma i motionärernas

yrkande.

Akademien för de fria konsterna har framhållit huvudsakligen följande.

De båda motionerna redogör kortfattat för övnings- och yrkesämnenas

ställning i skolan i merithänseende. Utvecklingen har snarast inneburit

en försämring för dessa ämnens läge. Det gäller först och främst i fråga om

antalet timmar på schemat. En viss minskning har här inträtt. Trots åtskilliga

uttalanden till övnings- och yrkesämnenas förmån har inte heller

deras värde i förhållande till läroämnena förbättrats. Till att börja med

gäller detta inom skolan, där övnings- och yrkesämnenas kompensationsvärde

vid flyttning står långt under läroämnenas. Också vid intagning till

högre läroanstalter bedöms oftast betygen i övnings- och yrkesämnena på

ett oförmånligt sätt.

Akademien vill instämma i den karakteristik, som motionärerna ger av

övnings- och yrkesämnenas ställning. Speciellt vill akademien understryka,

att de ämnen, som förmedlar den estetiska fostran, inte på långt när uppnått

en säker och av alla parter respekterad position i skolan.

Under lång tid har värdet av den estetiska fostran framhävts från flera

håll. Det har inte bara rört sig om enstaka förslag till förbättring av något

ämnes läge utan en verklig ideologi, väl underbyggd av psykologiska och

pedagogiska erfarenheter och inriktad på utomordentligt väsentliga personlighetsdanande

mål. En brett upplagd presentation av dessa idéer, förenad

med en rad konkreta förslag, inryms i utredningen Konstbildning i Sverige

(SOU 1956: 13). Denna utredning har helt bevarat sin aktualitet. Akademien

delar den helhetssyn på den estetiska fostran, som präglar detta betänkande.

De talrika deklarationerna till förmån för en intensifierad estetisk fostran

inom skolan har hittills inte lett till några som helst resultat. Den nämnda

utredningens förslag har helt negligerats. Även om skolväsendets utveckling

f. n. är synnerligen svår att överblicka, kan några linjer skönjas. De innebär

en förstärkt ställning för vissa kärnämnen, framför allt språk och

matematik. Det är hög tid, att en förändring inträder i detta avseende, innan

den nya skolan definitivt fixerats i former, som tar ringa hänsyn till

den estetiska fostran. Det behövs omedelbara och mycket medvetna kraftansträngningar

för att ge den estetiska fostran en mer central position i

skolans liv.

Det råder ingen tvekan om att de nämnda motionerna tar upp centrala

frågor. Om betyg i övningsämnena ges ett högre värde, förbättras också

dessa ämnens ställning, och de får större möjligheter att hävda sig både

inom skolan och i förhållande till andra läroanstalter. Det är här också

fråga om reformer av relativt begränsat omfång, som varken åsyftar någon

total förändring av skolans arbete eller kräver ökade kostnader.

De lärare, som undervisar i övningsämnena, har sedan länge en synnerligen

gedigen utbildning. Som exempel kan nämnas, att teckningslärarna

numera har fvraårig utbildningstid samt att flertalet, som vinner inträde

vid teckningslärarinstitutet, tagit studentexamen. Kraven på förbättrad

ställning för t. ex. teckningsämnet vilar således på en säker grund: lärarna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1960

7

i ämnet har en kompetens, som utan tvekan är jämförbar med en lägre

akademisk examen. Det kan snarast sägas, att det råder en motsats mellan

den långa och kvalificerade lärarutbildningen och det ganska ringa värde,

som inom skolväsendet tillmäts ett ämne som t. ex. teckning. De förändringar,

som påyrkas, kan således inte bara stödjas med allmänna hänvisningar

till ämnets värde. Det finns redan en lärarkår, som är väl skickad att bära

ett större ansvar.

De medel motionärerna önskar använda för att främja övningsämnena innebär

således, att betygen tillmäts större värde. Därmed aktualiseras givetvis

frågan om betygsättningens berättigande i dessa ämnen. Det har

från flera håll sagts, att en stramare betygsättning och därav följande gradering

av eleverna skulle äventyra den fria och spontana aktiviteten t. ex.

under teckningstimmarna. Andra har starkare framhävt, att också övningsämnena

bör meddela kunskaper och färdigheter av sådant slag, att de verkligen

kan betygsättas.

Här finns således en viktig pedagogisk skiljelinje. Det bör emellertid

framhävas, att möjligheterna är goda att förena de två synsätten. Med en

viss differentiering inom klassens ram kan med säkerhet både friheten tillgodoses

och vissa elevers önskan villfaras, att deras resultat skall betygsättas

efter klara, överallt gångbara normer.

Det är således akademiens uppfattning, att de båda motionerna om utredning

rörande de s. k. yrkes- och övningsämnenas ställning i inerithänseende

berör ett verkligt kärnproblem. Genom välmotiverade men jämförelsevis

begränsade reformer kan mycket väsentliga resultat uppnås och en

successiv förstärkning av övningsämnenas position påbörjas.

Akademien vill med största eftertryck instämma i den hemställan om

skyndsam utredning, vari de nämnda motionerna utmynnar.

Utskottet finner de i motionerna anförda synpunkterna beaktansvärda.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår emellertid bland annat dels att

kanslern för rikets universitet — under hänvisning till inom kanslersämbetet

pågående sakkunnigutredning rörande tillträdesbestämmelserna i fråga

om medicinska studier m. m. — icke funnit någon särskild utredning påkallad

beträffande de lärosäten, som äro ställda under kanslerns överinseende,

dels att en översyn av intagningsbestännnelserna till de tekniska högskolorna

för närvarande pågår genom överstyrelsens för de tekniska högskolorna

försorg, dels att inträdesbestämmelserna för lantbrukshögskolan

tillkommit efter ingående utredningar, varvid hänsyn tagits till behovet

av såväl teoretisk som praktisk förutbildning, och att några ytterligare

överväganden enligt lärarkollegiets vid lantbrukshögskolan och styrelsens

för högskolan uppfattning icke för närvarande erfordras i detta avseende,

dels ock att skolöverstyrelsen ej mindre meddelat, att inom överstyrelsen

pågår utredning av övningsämnenas och de praktiska läroämnenas kompensationsvärde

och att överstyrelsen räknar med att inom kort kunna

framlägga konkreta förslag i ärendet, än även påpekat, att åtskilliga av de

i motionerna framförda synpunkterna komma under bedömande av 1957

års skolberedning samt gymnasieutredningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 182 år 1960

På grund av vad ovannämnda remissmyndigheter sålunda upplyst anser

utskottet sig icke böra tillstyrka bifall till motionärernas yrkande om en

särskild skyndsam utredning i ärendet. Utskottet förutsätter emellertid att

skolöverstyrelsen snarast möjligt framlägger sina förslag på grundval av

inom överstyrelsen verkställd utredning angående övningsämnenas och de

praktiska läroämnenas kompensationsvärde samt att 1957 års skolberedning

respektive gymnasieutredningen beakta de problem, som avhandlats i motionerna

i den mån dessa falla inom området för ifrågavarande utredningars

bedömande. Utskottet utgår vidare från att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet

riktad på de i motionerna berörda spörsmålen och vidtager de åtgärder

i ärendet, som Kungl. Maj :t kan finna påkallade.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 29 och II: 33 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 november 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,

Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Edström, Sundin, Kaijser, Källqvist

och Thorsten Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Karlsson i

Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herrar Blidfors, Hansson

i Skegiue, fröken Karlsson, herr Larsson i Hedenäset, fröken Vinge och

herr Helén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.