Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anslag till byggnadsarbeten vid vissa yrkesskolor.

1960-11-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:185, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anslag till byggnadsarbeten vid vissa yrkesskolor.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1960

Nr 185

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anslag till

byggnadsarbeten vid vissa yrkesskolor.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Torsten Andersson och Sundin (I: 30) och den andra inom andra

kammaren av herrar Brandt i Sätila och Onsjö (II: 32), har hemställts, att

riksdagen i enlighet med motionernas syfte måtte besluta, att viss del — förslagsvis

10 % — av i statsverkspropositionen upptagna anslag för yrkesutbildningens

byggnadsändamål må avsättas till ett för alla i yrkesutbildningen

engagerade departement gemensamt anslag att användas för att i

samband med utbyggnad av yrkesundervisningsanstalterna till gemensamma

anstalter samordna likartad yrkesutbildning, som sorterar under

skilda departement.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 32.

över motionerna har i vederbörlig ordning infordrats yttranden av skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

I sagda motioner framhålles, att visst samarbete ägt rum mellan försöksskolan

och Iantbruksundervisningsanstalterna i fråga om den förberedande

yrkesutbildningen i jord- och skogsbruk i årskurs 9 y. Hittills har

denna verksamhet i förhållande till den förberedande yrkesutbildningen i

anslutning till andra näringsgrenar och yrkesområden varit relativt blygsam.

Överstyrelsen har därför funnit anledning att vidtaga särskilda åtgärder

för att aktivera utbildningen i jord- och skogsbruk inom enhetsskolans

ram dels för att kvalitativt bringa denna i nivå med annan utbildning

av liknande slag och dels för att kvantitativt närma densamma till

det rekryteringsbehov, som kan preliminärt räknas fram för dessa näringsgrenar.

De nya riktlinjer, som dragits upp för denna utbildning, har tagit sikte

på att ordna utbildningen i skolmässiga former och därvid åtminstone för

yrkespraktiken och yrkesteorin bl. a. få utnyttja befintliga lantmannaskolor

och till dem hörande skölj ordbruk. En väl upplagd utbildning på

detta område har visat sig nödvändig om jord- och skogsnäringarna skall

kunna konkurrera med andra näringsgrenar och draga till sig elever med

förutsättningar att följa undervisningen och tillgodogöra sig utbildningen.

Enligt överstyrelsens mening är det angeläget att lantbrukets skolor icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1960

17

ställs i ett sämre läge än andra utbildningsanstalter av motsvarande slag.

Det är också att förvänta att i samma mån som den förberedande yrkesutbildningen

i jord- och skogsbruk drar till sig allt fler elever, kommer också

kravet på vidareutbildning att öka. Mycket talar således för en ökad kapacitet

vid dessa skolor.

Med hänsyn härtill får överstyrelsen instämma i motionärernas syfte, att

möjligheterna till anslag för utbyggnad och nybyggnad av lantbruksundervisningsanstalter

nu icke måtte försvagas.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört bland annat följande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning vill till att börja med erinra om att i

årets statsverksproposition de framlagda förslagen icke ökar möjligheterna

till investering i yrkesskolbyggnader vad gäller överstyrelsens verksamhetsområde

jämfört med innevarande budgetår. Den reguljära investeringsramen

för innevarande budgetår var beräknad till 30 miljoner kronor för

permanenta och 8 miljoner kronor för provisoriska yrkesskolbyggnader.

Utöver de sålunda beräknade reguljära investeringsramarna har emellertid

anvisats, såsom beredskapsåtgärd för att trygga full sysselsättning inom

byggnadsfacket, medel till statsbidrag för byggnadsarbeten för en total

investeringskostnad av 40 miljoner kronor. Totala investeringsramen för

yrkesskolbyggnader innevarande år har sålunda varit 78 miljoner kronor.

Häremot står enligt framlagda förslag för budgetåret 1960/G1 50 miljoner

kronor, varav beräknats 40 miljoner kronor för permanenta byggnader och

10 miljoner kronor för provisoriska byggnader. Det torde böra framhållas,

att investeringsramarna för budgetåret 1959/60 helt tagits i anspråk, större

delen redan i början av budgetåret och hela praktiskt taget efter det endast

halva budgetåret gått till ända. Läget är sådant, att överstyrelsen funnit sig

föranlåten att hos Kungl. Maj :t hemställa, att den reguljära investeringsramen

för budgetåret 1960/61 utökas med lägst 45 miljoner kronor.

Så länge yrkesutbildningen inom de av motionärerna berörda områdena

sorterar under olika departement, torde det väl icke kunna undgås, att olikheter

vid bedömningen av bland annat anslagsfrågor av detta slag blir förekommande.

Såvitt överstyrelsen kan bedöma skulle detta förhållande dock

icke ändras vid genomförandet av motionärernas tanke. Överstyrelsen är

för sin del fullt medveten om att utbildningen för olika områden bör kunna

samordnas mera än som nu sker och att exempelvis förläggning i vissa fall

av utbildning inom jordbrukets och skogsbrukets områden till kommunala

och landstingskommunala skolor, där utbildning också meddelas för andra

yrkesområden, borde kunna ske. I viss omfattning har det skett, men

svårigheter är för handen. Det är skilda tillsynsmyndigheter och skilda

bidragsgrunder. Så långt görligt har dock överstyrelsen i aktuella fall sökt

överbrygga svårigheterna. Sålunda har statsbidrag av överstyrelsen tillstyrkts

och även utgått från förslagsanslaget till Bidrag till byggnadsarbeten

in. in. vid yrkesskolor, exempelvis till undervisningslokaler för utbildning

inom skogsbrukets område, vilka inrymts i byggnader vid kommunala

yrkesskolor.

Skogsstyrelsen har avgivit följande yttrande.

Skogsstyrelsen finner för sin del önskvärt, att samordning i yrkesutbildningsfrågor

kommer till stånd bland annat vid uppförande av skolor. I

vissa fall kan betydande fördelar sannolikt vinnas genom att bygga skolor

för olika slags yrkesutbildning i nära anslutning till varandra på eu och

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 182—186

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1960

samma ort. Så bör t. ex. vid internatskolor i första hand förläggnings- och

utspisningslokaler kunna utnyttjas gemensamt. Besparingar blir därigenom

möjliga inte bara i fråga om byggnadskostnader utan också i driften av internat.

En del undervisningslokaler synes också kunna utnyttjas gemensamt

inom olika utbildningsgrenar. Därjämte torde visst utbyte av lärarpersonal

mellan olika utbildningsformer lättare kunna komma till stånd. Å andra sidan

kräver olika yrkesutbildningsformer skilda förutsättningar för undervisningens

bedrivande. Exempelvis torde verkstads- och industriskolor i allmänhet

böra anläggas i nära anslutning till tätorter med tillgång på verkstäder

och industrier. Jordbruksskolor är bundna till jordbruksområden,

medan skogsbruksskolor har behov av närbelägna och lämpliga skogsområden

för sina övningar. Därjämte bör beaktas att koncentrationen av skolor

till vissa orter inte bör drivas så långt, att möjligheterna i synnerhet för

landsbygdskommuner att till sig knyta yrkesskolor minskas i för stor utsträckning.

De ovannämnda fördelarna med att på ett eller annat sätt sammanföra

olika yrkesskolor gör dock, att samordningsfrågorna i varje särskilt

fall bör beaktas inte minst vid planerandet av nya skolor. Skogsstyrelsen

har för sin del redan vidtagit åtgärder i dylikt syfte i vad avser den

skogliga yrkesutbildningen och undersöker för närvarande möjligheterna

och formerna för dylikt samarbete i ett par konkreta fall.

Ett ändamålsenligt samarbete vid uppförande av byggnader för yrkesutbildning

synes ämbetsverket kunna äga rum utan att särskilda, för olika

yrkesgrenar gemensamma anslag avsättes. I sammanhanget bör också påpekas,

att resultaten av nu pågående utredningar på yrkesutbildningens

område kan påverka bedömningen av denna fråga, vilket även talar för att

några ändringar av gällande principer för anslagstilldelning för närvarande

inte bör vidtagas.

Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat följande.

I anslutning till motionärernas uttalande, att ett ändamålsenligt fullföljande

av den pågående utbyggnaden av yrkesundervisningen förutsätter

en samordning mellan olika skolmyndigheters likartade yrkesundervisning

vid de redan befintliga yrkesundervisningsanstalterna, vill lantbruksstyrelsen

kraftigt understryka vikten av att intimaste möjliga samarbete,

berörda skolmyndigheter emellan, kommer till stånd å såväl länsplanet

som centralt. Styrelsen är emellertid icke benägen att tillstyrka motionärernas

förslag, att en viss del —- förslagsvis 10 procent — av i statsverkspropositionen

upptagna anslag för yrkesutbildningens byggnadsändamål

bör avsättas till ett för alla i yrkesutbildningen engagerade departement

gemensamt anslag, avsett att användas för utbyggnad av gemensamma

yrkesundervisningsanstalter. Lantbruksstyrelsen befarar nämligen, att ett

arrangemang med gemensam byggnadskvot i praktiken kan komma att

medföra stora organisatoriska och andra tillämpningssvårigheter. Styrelsen

får därför med avstyrkande av det i de likalydande motionerna 1:30

och II: 32 framlagda förslaget förorda att medel till byggnadsarbeten för de

olika kategorierna yrkesskolor liksom hittills skall utgå från skilda anslag

i riksstaten.

Utskottet. Inom det område, som beröres av motionerna I: 30 och II: 32,

pågår för närvarande utredningar i olika avseenden. 1955 års sakkunniga

för yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning samt 1955

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1960

19

års lantbruksundervisningskommitté ha båda under beaktande frågor, som

stå i samband med de i motionerna angivna problemen. I avvaktan på att

resultaten av sistnämnda utredningar föreligga finner utskottet icke skäl

tillstyrka bifall till motionsyrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att motionerna I: 30 och II: 32 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 november 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 182.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.