Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anslag till byggnadsarbeten vid vissa yrkesskolor.
1960-11-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:185, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anslag till byggnadsarbeten vid vissa yrkesskolor.
Dokumentets text
16
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1960
Nr 185
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anslag till
byggnadsarbeten vid vissa yrkesskolor.
(2:a avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Torsten Andersson och Sundin (I: 30) och den andra inom andra
kammaren av herrar Brandt i Sätila och Onsjö (II: 32), har hemställts, att
riksdagen i enlighet med motionernas syfte måtte besluta, att viss del — förslagsvis
10 % — av i statsverkspropositionen upptagna anslag för yrkesutbildningens
byggnadsändamål må avsättas till ett för alla i yrkesutbildningen
engagerade departement gemensamt anslag att användas för att i
samband med utbyggnad av yrkesundervisningsanstalterna till gemensamma
anstalter samordna likartad yrkesutbildning, som sorterar under
skilda departement.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 32.
över motionerna har i vederbörlig ordning infordrats yttranden av skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, skogsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.
Skolöverstyrelsen har anfört följande.
I sagda motioner framhålles, att visst samarbete ägt rum mellan försöksskolan
och Iantbruksundervisningsanstalterna i fråga om den förberedande
yrkesutbildningen i jord- och skogsbruk i årskurs 9 y. Hittills har
denna verksamhet i förhållande till den förberedande yrkesutbildningen i
anslutning till andra näringsgrenar och yrkesområden varit relativt blygsam.
Överstyrelsen har därför funnit anledning att vidtaga särskilda åtgärder
för att aktivera utbildningen i jord- och skogsbruk inom enhetsskolans
ram dels för att kvalitativt bringa denna i nivå med annan utbildning
av liknande slag och dels för att kvantitativt närma densamma till
det rekryteringsbehov, som kan preliminärt räknas fram för dessa näringsgrenar.
De nya riktlinjer, som dragits upp för denna utbildning, har tagit sikte
på att ordna utbildningen i skolmässiga former och därvid åtminstone för
yrkespraktiken och yrkesteorin bl. a. få utnyttja befintliga lantmannaskolor
och till dem hörande skölj ordbruk. En väl upplagd utbildning på
detta område har visat sig nödvändig om jord- och skogsnäringarna skall
kunna konkurrera med andra näringsgrenar och draga till sig elever med
förutsättningar att följa undervisningen och tillgodogöra sig utbildningen.
Enligt överstyrelsens mening är det angeläget att lantbrukets skolor icke
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1960
17
ställs i ett sämre läge än andra utbildningsanstalter av motsvarande slag.
Det är också att förvänta att i samma mån som den förberedande yrkesutbildningen
i jord- och skogsbruk drar till sig allt fler elever, kommer också
kravet på vidareutbildning att öka. Mycket talar således för en ökad kapacitet
vid dessa skolor.
Med hänsyn härtill får överstyrelsen instämma i motionärernas syfte, att
möjligheterna till anslag för utbyggnad och nybyggnad av lantbruksundervisningsanstalter
nu icke måtte försvagas.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört bland annat följande.
Överstyrelsen för yrkesutbildning vill till att börja med erinra om att i
årets statsverksproposition de framlagda förslagen icke ökar möjligheterna
till investering i yrkesskolbyggnader vad gäller överstyrelsens verksamhetsområde
jämfört med innevarande budgetår. Den reguljära investeringsramen
för innevarande budgetår var beräknad till 30 miljoner kronor för
permanenta och 8 miljoner kronor för provisoriska yrkesskolbyggnader.
Utöver de sålunda beräknade reguljära investeringsramarna har emellertid
anvisats, såsom beredskapsåtgärd för att trygga full sysselsättning inom
byggnadsfacket, medel till statsbidrag för byggnadsarbeten för en total
investeringskostnad av 40 miljoner kronor. Totala investeringsramen för
yrkesskolbyggnader innevarande år har sålunda varit 78 miljoner kronor.
Häremot står enligt framlagda förslag för budgetåret 1960/G1 50 miljoner
kronor, varav beräknats 40 miljoner kronor för permanenta byggnader och
10 miljoner kronor för provisoriska byggnader. Det torde böra framhållas,
att investeringsramarna för budgetåret 1959/60 helt tagits i anspråk, större
delen redan i början av budgetåret och hela praktiskt taget efter det endast
halva budgetåret gått till ända. Läget är sådant, att överstyrelsen funnit sig
föranlåten att hos Kungl. Maj :t hemställa, att den reguljära investeringsramen
för budgetåret 1960/61 utökas med lägst 45 miljoner kronor.
Så länge yrkesutbildningen inom de av motionärerna berörda områdena
sorterar under olika departement, torde det väl icke kunna undgås, att olikheter
vid bedömningen av bland annat anslagsfrågor av detta slag blir förekommande.
Såvitt överstyrelsen kan bedöma skulle detta förhållande dock
icke ändras vid genomförandet av motionärernas tanke. Överstyrelsen är
för sin del fullt medveten om att utbildningen för olika områden bör kunna
samordnas mera än som nu sker och att exempelvis förläggning i vissa fall
av utbildning inom jordbrukets och skogsbrukets områden till kommunala
och landstingskommunala skolor, där utbildning också meddelas för andra
yrkesområden, borde kunna ske. I viss omfattning har det skett, men
svårigheter är för handen. Det är skilda tillsynsmyndigheter och skilda
bidragsgrunder. Så långt görligt har dock överstyrelsen i aktuella fall sökt
överbrygga svårigheterna. Sålunda har statsbidrag av överstyrelsen tillstyrkts
och även utgått från förslagsanslaget till Bidrag till byggnadsarbeten
in. in. vid yrkesskolor, exempelvis till undervisningslokaler för utbildning
inom skogsbrukets område, vilka inrymts i byggnader vid kommunala
yrkesskolor.
Skogsstyrelsen har avgivit följande yttrande.
Skogsstyrelsen finner för sin del önskvärt, att samordning i yrkesutbildningsfrågor
kommer till stånd bland annat vid uppförande av skolor. I
vissa fall kan betydande fördelar sannolikt vinnas genom att bygga skolor
för olika slags yrkesutbildning i nära anslutning till varandra på eu och
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 182—186
18
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1960
samma ort. Så bör t. ex. vid internatskolor i första hand förläggnings- och
utspisningslokaler kunna utnyttjas gemensamt. Besparingar blir därigenom
möjliga inte bara i fråga om byggnadskostnader utan också i driften av internat.
En del undervisningslokaler synes också kunna utnyttjas gemensamt
inom olika utbildningsgrenar. Därjämte torde visst utbyte av lärarpersonal
mellan olika utbildningsformer lättare kunna komma till stånd. Å andra sidan
kräver olika yrkesutbildningsformer skilda förutsättningar för undervisningens
bedrivande. Exempelvis torde verkstads- och industriskolor i allmänhet
böra anläggas i nära anslutning till tätorter med tillgång på verkstäder
och industrier. Jordbruksskolor är bundna till jordbruksområden,
medan skogsbruksskolor har behov av närbelägna och lämpliga skogsområden
för sina övningar. Därjämte bör beaktas att koncentrationen av skolor
till vissa orter inte bör drivas så långt, att möjligheterna i synnerhet för
landsbygdskommuner att till sig knyta yrkesskolor minskas i för stor utsträckning.
De ovannämnda fördelarna med att på ett eller annat sätt sammanföra
olika yrkesskolor gör dock, att samordningsfrågorna i varje särskilt
fall bör beaktas inte minst vid planerandet av nya skolor. Skogsstyrelsen
har för sin del redan vidtagit åtgärder i dylikt syfte i vad avser den
skogliga yrkesutbildningen och undersöker för närvarande möjligheterna
och formerna för dylikt samarbete i ett par konkreta fall.
Ett ändamålsenligt samarbete vid uppförande av byggnader för yrkesutbildning
synes ämbetsverket kunna äga rum utan att särskilda, för olika
yrkesgrenar gemensamma anslag avsättes. I sammanhanget bör också påpekas,
att resultaten av nu pågående utredningar på yrkesutbildningens
område kan påverka bedömningen av denna fråga, vilket även talar för att
några ändringar av gällande principer för anslagstilldelning för närvarande
inte bör vidtagas.
Lantbruksstyrelsen har anfört bland annat följande.
I anslutning till motionärernas uttalande, att ett ändamålsenligt fullföljande
av den pågående utbyggnaden av yrkesundervisningen förutsätter
en samordning mellan olika skolmyndigheters likartade yrkesundervisning
vid de redan befintliga yrkesundervisningsanstalterna, vill lantbruksstyrelsen
kraftigt understryka vikten av att intimaste möjliga samarbete,
berörda skolmyndigheter emellan, kommer till stånd å såväl länsplanet
som centralt. Styrelsen är emellertid icke benägen att tillstyrka motionärernas
förslag, att en viss del —- förslagsvis 10 procent — av i statsverkspropositionen
upptagna anslag för yrkesutbildningens byggnadsändamål
bör avsättas till ett för alla i yrkesutbildningen engagerade departement
gemensamt anslag, avsett att användas för utbyggnad av gemensamma
yrkesundervisningsanstalter. Lantbruksstyrelsen befarar nämligen, att ett
arrangemang med gemensam byggnadskvot i praktiken kan komma att
medföra stora organisatoriska och andra tillämpningssvårigheter. Styrelsen
får därför med avstyrkande av det i de likalydande motionerna 1:30
och II: 32 framlagda förslaget förorda att medel till byggnadsarbeten för de
olika kategorierna yrkesskolor liksom hittills skall utgå från skilda anslag
i riksstaten.
Utskottet. Inom det område, som beröres av motionerna I: 30 och II: 32,
pågår för närvarande utredningar i olika avseenden. 1955 års sakkunniga
för yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning samt 1955
Statsutskottets utlåtande nr 185 år 1960
19
års lantbruksundervisningskommitté ha båda under beaktande frågor, som
stå i samband med de i motionerna angivna problemen. I avvaktan på att
resultaten av sistnämnda utredningar föreligga finner utskottet icke skäl
tillstyrka bifall till motionsyrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att motionerna I: 30 och II: 32 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 november 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 182.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.