Utlåtande i anledning av väckta motioner om skolornas domsundervisning m. m.
1960-11-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:187, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skolornas domsundervisning m. m.
Dokumentets text
Sr 187—188
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1960
1
Nr 187
Utlåtande i anledning av väckta motioner om skolornas
domsundervisning m. m.
(2:a
kristenavd.
)
Utskottet har till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 26) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (II: 31), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kung], Maj :t hemställa att vid utarbetandet av
anvisningar för kristendomsundervisningen liksom vid läroböckernas
granskning hänsyn tages till att undervisningen och lärostoffet får ett sådant
innehåll, att eleverna ej blott får vissa faktiska kunskaper utan att
det även förmedlas till dem en positiv syn på den kristna livsåskådningen
och dess betydelse för såväl den enskilda människan som för samlevnaden
mellan människor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson m. fl. (I: 173) och den andra inom andra kammaren av
herr Staxäng m. fl. (II: 193), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en översyn av undervisningsplanen för
kristendomsundervisningen i rikets skolor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ringaby (1:377) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedin m. fl. (II: 470), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uttala att vid
den slutliga planeringen av enhetsskolan följande önskemål blir tillgodosedda:
1) att möjligheten till ledighet från undervisning i valfritt ämne bibehålies,
2) att en allmän rekommendation utfärdas om samråd mellan
rektor och konfirmandlärare för att underlätta konfirmandundervisningens
samordning med den ordinarie undervisningen;
dels en inom andra kammaren av herrar Hamrin och Neländer väckt
motion (II: 7), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t framhålla 1) vikten av att i kommande kursplanerevision de bestämmelser,
som gäller beträffande ämnet kristendomskunskap enligt undervisningsplan
för folkskolan av 1955, beaktas, vilket markerar, att kristendomsundervisningen
i enhetsskolan främst bör ge bibelkunskap, 2) angelägenheten
av att skolans morgonsamlingar utformas på ett värdigt sätt,
präglas av stillhet och samling kring centrala livsvärden och ger rum för
den kristna idealbildningen, 3) att vad i övrigt i motionen framhållits vinner
beaktande;
t Bilxang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 187—188
2
Statsutskottets utlåtande nr t81 år 1960
dels en inom andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl. väckt
motion (11:348), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta 1) att i
skrivelse till Kungl. Maj :t begära en översyn av kristendomsämnets innehåll
i motionens syfte och 2) uttala att kristendomsämnet även i framtidens
skola måtte inta den centrala roll och tilldelas samma andel i skolundervisningen
som för närvarande är fallet;
dels ock en inom andra kammaren av herr Gansmoe m. fl. väckt motion
(II: 349), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla
1) att en revision av läroböckerna i ämnet kristendomskunskap företages
under medverkan av experter, vilka avhålla sig från att göra våld på
bibelns utsagor, 2) att Luthers lilla katekes i språkligt moderniserad version
införes som särskild lärobok i skolans kristendomsundervisning.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:7, 11:31, 11:193, 11:348, 11:349 och
II: 470.
Över motionen 11:349 har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande
från skolöverstyrelsen, som berett berörda läroboksförlag tillfälle att
yttra sig i ärendet, samt statens läroboksnämnd, som infordrat yttrande
från docenten Bertil Gärtner vid Uppsala universitet.
Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande.
Överstyrelsen har inte funnit, att motionärerna har kunnat göra sannolikt,
att de angivna läroböckerna lider av ovederhäftiga inslag eller undergräver
kristen tro. I den mån motionärerna önskar ett urval av undervisningsstoff,
som överensstämmer med deras personliga religiösa ställningstagande,
bör det framstå som klart, att även andra meningsriktningar kan
hysa samma önskan. En sådan konfessionell censur, som motionärerna synes
åsyfta, måste överstyrelsen avstyrka.
I anledning av förslaget att Luthers lilla katekes i språkligt moderniserad
version skall införas som särskild lärobok i skolans kristendomsundervisning
har överstyrelsen hänvisat till underdånigt utlåtande den 2 december
1957 över 1957 års kyrkomötes skrivelse, nr 8, angående en bearbetning
av denna katekes. Enligt överstyrelsens mening syntes den av kyrkomötet
begärda omarbetningen icke vara påkallad.
Statens läroboksnämnd har anfört bland annat följande.
Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse om granskning av vissa läroböcker (SFS
1948: 613 § 4 mom. 1 f) skall nämnden vid granskning av lärobok iakttaga,
att lärobokens innehåll är objektivt och vederhäftigt och såvitt möjligt överensstämmande
med den vetenskapliga och pedagogiska utvecklingen på
ifrågavarande område. Nämndens sakkunniga söka givetvis iakttaga denna
bestämmelse vid sin granskning. Om det likväl med fog göres gällande, att
brister i dessa hänseenden föreligga beträffande av nämnden godkänd lärobok,
är läroboksnämnden givetvis beredd att medverka till att en revision
av läroboken kommer till stånd.
Utskottet. Såväl de i motionerna I: 26 och II: 31, såvitt nu är i fråga,
I: 173 och II: 193, II: 7 samt II: 348 berörda frågorna rörande kristendoms
-
Statsutskottets utlåtande nr 187 år 1960
3
undervisningen som den i motionerna I: 377 och II: 470 avhandlade frågan
om konfirmandundervisningen höra enligt vad utskottet har sig bekant till
det komplex av spörsmål, som för närvarande är föremål för bedömande
inom 1957 års skolberedning. Vid sådant förhållande anser utskottet att
de ifrågavarande motionerna icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
I motionen II: 349 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t uttala sig för vissa i motionen närmare angivna förslag med avseende
å läroboksfrågan i ämnet kristendomskunskap. Då detta ärende synes stå
i samband med skolberedningens överväganden i ovannämnda avseenden,
saknas enligt utskottets mening anledning att till saklig prövning nu upptaga
de i motionen II: 349 framställda yrkandena, varför motionen icke
torde böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1) att motionerna 1:26 och 11:31, såvitt nu är i fråga,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
2) att motionerna I: 173 och II: 193 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
3) att motionerna 1:377 och 11:470 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
4) att motionen 11:7 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
5) att motionen 11:348 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;
6) att motionen II: 349 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 november 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist,
Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Edström, Sundin, Kaijser, Källqvist
och Thorsten Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Karlsson i Olofström,
Nilsson i Göingegården, fröken Olsson, herrar Blidfors, Hansson i
Skegrie, fröken Karlsson, herr Larsson i Hedenäset, fröken Vinge och herr
Helén.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.