Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av Aktiebolaget Statens skogsindustriers ekonomiska ställning m. m.

1960-11-29 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:191, Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av Aktiebolaget Statens skogsindustriers ekonomiska ställning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

1

Nr 191

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av Aktiebolaget

Statens skogsindustriers ekonomiska ställning

m. m.

(1 :a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Per-Olof Hanson (1:68) och den andra inom andra kammaren av fru Sandström

(11:76), har hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om

att åtgärder vidtagas för en översyn av Statens skogsindustriers ekonomiska

ställning och att denna översyn göres med biträde av fristående expertis

samt att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om en allsidig och långsiktig

utredning av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för

skogsindustrien i övre Norrland.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 11:76.

Över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av kommerskollegium, domänstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

länsstyrelsen i Norrbottens län, Aktiebolaget statens skogsindustrier,

Statens skogs forskningsinstitut, Sveriges industriförbund, Sveriges

skogsägareförbund och Kommittén för näringslivets lokalisering (Bilagor

A—I).

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har beretts tillfälle inkomma

med yttrande men avstått därifrån.

Utskottet vill erinra om att för 1957 års riksdag framlades resultatet av

verkställd översyn av organisationen av Aktiebolaget Statens skogsindustrier,

bolagets råvaruförsörjning samt dess ekonomiska ställning och investeringsprogram.

Därvid uttalades, att statsmakternas medverkan till en

förbättring av bolagets kapitalförsörjning då borde begränsas till vad som

erfordrades för att bolagets kortfristiga skulder skulle kunna nedbringas

till en skälig nivå. Det förutsattes, att till detta kunde bolaget även självt

bidraga i icke oväsentlig grad genom minskning av lagret till mera normal

storlek.

Utskottet vill härutöver erinra om att riksdagen år 1959 godkände av

bolaget framlagda planer för bolagets investeringsverksamhet och att riksdagen

i samband därmed anvisade 21 miljoner kronor för uppförande av

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 191

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

en anläggning för tillverkning av pappersmassa och papper vid Lövholmen

i Piteå.

Av den av bolaget nu framlagda redovisningen för år 1959, vilken icke

förelåg vid tidpunkten för de föreliggande motionerna, framgår, att de kortfristiga

skulderna minskat med 74,5 miljoner kronor. Nedbringandet av

dessa skulder har varit en följd dels av att ett belopp av 29,7 miljoner kronor

konverterats till långfristiga skulder, dels av genomförda lagerminskningar,

gällande sågade trävaror men även andra färdiga produkter och

råvaror. Genom beslut av förra årets riksdag har, såsom framgår av det föregående,

bolaget tilldelats ett kapitaltillskott av 21 miljoner kronor. Samtidigt

har enligt bolagets balansräkning kassabehållningen stigit med 27,3

miljoner kronor. Det må i detta sammanhang vidare erinras om att av de

kortfristiga skulderna per den 31 december 1959 å sammanlagt 68,6 miljoner

kronor ca 44 miljoner kronor utgjordes av utländska rembourskrediter,

trots att denna finansieringsform sedan den 31 december 1958 minskat

med avsevärt belopp.

Av det anförda framgår, att under år 1959 en icke oväsentlig sanering

skett av bolagets tidigare belastning med kortfristiga skulder, vilket stått i

överensstämmelse med statsmakternas förenämnda uttalande år 1957.

Tydligt är emellertid, att, även om den balansmässiga ställningen ej oväsentligt

konsoliderats och likviditeten förstärkts under år 1959 någon avgörande

förbättring av bolagets lönsamhet dock ännu icke inträffat. Bedömningarna

för i år och nästa år förefalla dock ge grund för viss optimism.

Uppenbart är emellertid, att företaget alltjämt brottas med svåra problem.

Vissa påvisbara faktorer verka i för bolaget ogynnsam riktning. Dit höra

bl. a. avsaknaden av egna skogar, fraktavstånden och skeppningsförhållandena.

Därtill komma speciella arbetsmarknadspolitiska hänsyn. Vidare

är att märka, att de betydande anläggningar, som nyligen företagits i Karlsborg,

icke hunnit bli fullt intrimmade och alltså icke givit beräknat utbyte.

Att ställa någon mera definitiv prognos över lönsamheten torde knappast

vara möjligt, innan bolagets utbyggnader tagit mera fast form. Detta kan

näppeligen ske, förrän den av 1959 års riksdag beslutade nyanläggningen

vid Lövholmen kunnat tagas i bruk.

Under utskottets behandling av förevarande motioner har från bolagsledningens

sida upplysts, att inom företaget pågå fortlöpande undersökningar

för att klarlägga de olika verksamhetsgrenarnas och företagsenheternas

lönsamhet. Bolagsledningen räknar med att på så sätt få underlag för

strukturrationaliserande åtgärder och för andra ingripanden i syfte att successivt

förbättra och stärka rörelsens ekonomi och företagets ställning. Utskottet

understryker nödvändigheten av denna fortlöpande interna översyn

och utgår från att, om så befinnes påkallat, företagsledningen därvid

utnyttjar även utomstående expertis. Resultatet av denna översyn bör redovisas

för regering och riksdag. Att problemet om företagets råvaruförsörj
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

3

ning på kort men framför allt på längre sikt i samband härmed ingående

analyseras, förefaller utskottet naturligt. I de frågor, som därigenom aktualiseras,

liksom då det gäller de speciella arbetsmarknadsförhållanden, till

vilka företagsledningen också har att ta viss hänsyn vid sin planering, bör

bolaget vid sina undersökningar kunna hålla nära kontakt med de utredningar

och andra centrala och lokala organ, vilka syssla med frågor om det

norrbottniska näringslivets utveckling.

Under hänvisning till det anförda vill utskottet uttala, att utskottet i nuvarande

situation icke finner tillräckliga skäl tala för en särskild utredning

om Statens skogsindustriers ekonomiska ställning.

Vad beträffar motionärernas förslag om en allsidig och långsiktig utredning

av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien

i övre Norrland vill utskottet i likhet med remissmyndigheterna

hänvisa till de utredningar, som redan företagits under de senaste åren,

bl. a. av Södra Sveriges Skogsindustriutredning år 1956 och av »Skogsindustriens

virkesutredning 1958». Därtill komma vissa under senare år

verkställda utredningar genom länsstyrelsen i Norrbottens län. I detta sammanhang

må erinras om att statens skogsforskningsinstitut sedan budgetåret

1959/60 disponerar särskilda medel för att i samarbete med kommerskollegium

och med vissa intervaller (5 å 10 år) utarbeta virkesbalanser för

olika regioner, varigenom erhålles en fortlöpande kontroll av virkesförråd

och virkesbalans. Enligt vad utskottet inhämtat är man från bolagets

sida medveten om de betydande svårigheter, som föreligga att under ekonomiskt

godtagbara betingelser trygga bolagets råvarubehov. Bolaget ägnar

denna fråga fortlöpande uppmärksamhet. Någon ny statlig utredning på

ifrågavarande område synes utskottet icke för närvarande vara påkallad.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 68 och

II: 76, i vad de avse översyn rörande Aktiebolaget Statens

skogsindustriers ekonomiska ställning, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;

b) att motionerna 1:68 och II: 76, i vad de avse utredning

av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter

för skogsindustrien i övre Norrland, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 november 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun,

Bergman, Holmqvist, Pålsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar

Lundström och Kaijser; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Jansson i Kalix, Staxäng, Persson i Växjö, Ståhl,

Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Johansson

i Norrköping, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge, herrar Gustafsson

i Kårby och Helén.

Reservation

av herr Åkerström.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

5

Bilaga A

Till Riksdagens statsutskott.

Med remiss den 24 maj 1960 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium

att avgiva utlåtande över de likalydande motionerna 1:68 och 11:76.

Kollegium får i ärendet anföra följande.

Motionärerna ha uttalat kritik mot vissa dispositioner som träffats av

AB Statens skogsindustrier, främst mot bolagets beslut att i Piteå bygga en

ny sulfatcellulosafabrik för en årsproduktion av något över ett hundra tusen

ton i stället för att utvidga de redan befintliga anläggningarna i Karlsborg i

motsvarande utsträckning. Motionärerna anse vidare att bolagets ekonomiska

förhållanden kunna ge anledning till vissa anmärkningar och föieslå att

riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om att åtgärder vidtagas för en översyn

av Statens skogsindustriers ekonomiska ställning och att denna översyn göres

med biträde av fristående expertis. I motionerna föreslås därjämte att

riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om en allsidig och långsiktig utredning

av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien

i övre Norrland.

Vad bolagets beslut i lokaliseringsfrågan beträffar så finner kollegium det

vara naturligt om detta grundats på i första hand företagsekonomiska överväganden,

framförallt tillgången och priset på ved, produktionens tekniska

och ekonomiska aspekter, transportkostnader, lokala förhållanden etc. Vad

produktionen angår finner kollegium, i likhet med motionärerna, att utvecklingen

inom cellulosaindustrien gått i riktning mot allt större fabriksenheter.

De nybyggnader och tillbyggnader, som ägt rum eller planerats i Sverige

under efterkrigstiden, ha sålunda oftast haft som målsättning en slutlig

kapacitet av mellan 100 000 och 150 000 ton per år. Nyligen har dessutom ett

svenskt företag utvidgat en befintlig fabrik till en storlek som överstiger

200 000 ton, alltså en motsvarighet till vad som enligt motionärernas uppfattning

borde ha skett hos Karlsborgsverken. Vid tillräcklig råvaruförsörjning

och vid likartade betingelser i övrigt är det av allt att döma fördelaktigare

att bygga en stor fabrik i stället för två mindre. Unde* samma förutsättningar

kan det även ställa sig förmånligare att utvidga en befintlig

fabrik i stället för att bygga eu helt ny fabrik på annan plats.

Dessa allmänna synpunkter behöva dock icke haft giltighet i det nu föreliggande

fallet. Dels äger bolaget redan vissa anläggningar även i Piteå dels

torde en fabrik på 110 000 årston vara så stor att den redan utgör en i och

för sig fullt tillfredsställande teknisk och ekonomisk enhet. Den ytterligare

förbättring, som måhända kunde ha uppnåtts genom utvidgning av verken

i Karlsborg, har av bolagets ledning synbarligen bedömts såsom mindre betydelsefull

än de fördelar som i andra avseenden kunnat uppnås genom alt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

förlägga verksamheten till Piteå. Vid en företagsekonomisk avvägning kan

den senare orten ha visat sig vara lämpligare ifråga om råvaruförsörjning

liksom även ur bland annat transporttekniska synpunkter. Fraktkostnaderna

för de producerade varorna torde sålunda för bolaget bli lägre från Piteå än

från Karlsborg.

Motionärerna ha tagit upp frågan om bolagets ekonomiska ställning och

därvid särskilt pekat på de stora kortfristiga skulderna och skuldsättningen

gentemot utlandet. Vid tidpunkten för motionerna förelåg ännu icke bolagets

redovisning för år 1959. Av denna framgår nu bl. a. att de kortfristiga skulderna

under år 1959 nedgått med 75 miljoner kronor, nämligen från 143 till

68, medan samtidigt de långfristiga skulderna ökat med 30 miljoner och omsättningstillgångarna

minskat med c:a 25 miljoner. Aktiekapitalet har under

året höjts med 21 miljoner. Av de kortfristiga skulderna utgjordes c:a 44

miljoner av utlandskrediter, vilket är 60 miljoner lägre än vid slutet av år

1956, vid vilken tidpunkt dessa skulder voro anmärkningsvärt stora. Av

anförda siffror synes framgå att läget numera icke är sådant, att en översyn

av bolagets ekonomiska ställning i den ordning, som i motionerna ifrågasattes,

är tillräckligt motiverad.

Beträffande motionärernas önskemål om en allsidig och långsiktig utredning

av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien

i övre Norrland vill kollegium hänvisa till de utredningar som

redan företagits under de senaste åren, bl. a. av Södra Sveriges Skogsindustriutredning

år 1956, av »Skogsindustrins virkesutredning 1958» samt av länsstyrelsen

i Norrbottens län vid flera tillfällen. Med hänsyn härtill anser

kollegium, som delar motionärernas uppfattning att skogsindustriens råvarufrågor

böra fortlöpande undersökas, dock att den föreslagna utredningen

f. n. ej är påkallad.

Under hänvisning till vad som ovan anförts finner kollegium sig ej böra

tillstyrka bifall till motionerna.

I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, kommerserådet

Wennersten deltagit.

NILS MALMFORS

Bernt Löfström

/ B. Lilliehöök

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

7

Bilaga B

Till Riksdagens statsutskott.

Genom skrivelse från Kungl. Handelsdepartementet den 24 maj 1960 har

domänstyrelsen anmodats avgiva utlåtande över likalydande motioner nr

1:68 och 11:76 angående Statens Skogsindustriers ekonomiska ställning.

Motionerna utmynnar i en hemställan

att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om att åtgärder vidtas för en

översyn av Statens Skogsindustriers ekonomiska ställning och alt denna

översyn göres med biträde av fristående expertis, samt

att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om en allsidig och långsiktig utredning

av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för

skogsindustrien i övre Norrland.

Domänstyrelsen anser sig i föreliggande sammanhang endast böra beröra

sistnämnda fråga.

Ett flertal utredningar rörande råvaruförsörjningen för landets skogsindustrier

har redan utförts. Särskilt gäller detta de senaste åren. Sålunda

avgav Södra Sveriges Skogsindustriutredning i slutet på 1956 ett betänkande

om bl. a. denna fråga. Med skrivelse till Kungl. Maj :t den 15 mars 1958 har

vidare kommerskollegium redovisat erhållet uppdrag att i samråd med

Statens Skogsforskningsinstitut upprätta en virkesbalans för Norrbottens

län. Härtill har 1959 publicerats en av Skogsindustriernas samarbetsutskott

verkställd utredning benämnd »Skogsindustriens virkesutredning 1958.»

Slutligen kommer vissa under senare år verkställda utredningar genom länsstyrelsen

i Norrbottens län.

Med hänsyn till vad ovan anförts anser domänstyrelsen att motionärernas

önskemål redan bör vara tillgodosett och att anledning därför för närvarande

icke föreligger att nu igångsätta en ny statlig utredning på ifrågavarande

område. Däremot anser styrelsen lämpligt att framdeles med vissa mellanrum,

exempelvis vart 5:e år, fortlöpande virkesbalanser upprättas under

medverkan av skogsforskningsinstitutet, en åsikt som styrelsen i andra sammanhang

även tidigare framfört. Stockholm den 12 oktober 1960.

KUNGL. DOMÄNSTYRELSEN

För överdirektören

B. Enar Gardell

/ Z. Raskasov

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

Bilaga C

Till Riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 24 maj 1960 har Kungl. Maj:t anbefallt arbetsmarknadsstyrelsen

att till riksdagens statsutskott avgiva utlåtande över de likalydande

motionerna 1:68 och 11:76 om översyn av AB Statens skogsindustriers

ekonomiska ställning och utredning av råvarutillgångar och industriella

utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland. Med

anledning härav får styrelsen anföra följande.

Efter anmodan av styrelsen har länsarbetsnämnden i Norrbottens län

inkommit med bilagda yttrande, till vilket arbetsmarknadsstyrelsen ansluter

sig.

I anledning av vad som i motionerna anföres om det såsom statligt beredskapsarbete

under byggnad varande industrispåret från Karlsborgsbruk till

Morjärv vill styrelsen meddela, att järnvägsstyrelsen i december 1959 beräknade

kostnaderna för spåret till 35 miljoner kronor. Sannolikt torde

slutsumman komma att bli något högre. Spåret beräknas bli färdigt i slutet

av 1961.

Vid den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit undertecknad

Olsson, generaldirektör och chef, ledamöterna Jönsson, Ekendahl, Matts

Larsson, Hansson och Vilhelmsson samt ersättaren Lindström. Därjämte

har närvarit byråcheferna Skogh, Rooth, Sännås, Bergh, Ringenson, Wennerberg

och Lidgren samt byrådirektören Myhrman. Ärendet har föredragits

av byråinspektören Nitare. Stockholm den 16 september 1960.

.Ii) ! !-.i ! • . ''/ : •

ARBETSMARKNADSSTYRELSEN

BERTIL OLSSON

Bertil Sännås

/Gideon Nitare

\ t! i ''.tji, ■ «> I •.ililii .-.I ,n ! ■ ”■<;> ■ .lam

- t: ! ■■■ •. j: !;1. , '' V , j ; j .. ,

■> i m ! '' ii-.-* ••iiägibit :; !i. i ii i.n;

Kungl. arbetsmarknadsstyrelsen. » ,

Genom remiss den 1 juni 1960 har arbetsmarknadsstyrelsen anmodat

länsarbetsnämnden i Norrbottens län att avgiva utlåtande över motionerna

1:68 och 11:76 vid 1960 års riksdag angående AB Statens Skogsindustriers

ekonomiska ställning m. m. Länsarbetsnämnden får med anledning härav

och med remissaktens återställande anföra följande.

AB Statens Skogsindustriers verksamhet i Norrbottens län omfattar följande

företag och antal sysselsatta vid årsskiftet 1959/60.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960 9

Arbetsställe Antal anställda

Karlsborgs Bruk ...................... 1 036

Lövholmens Bruk...................... 593

Sandviks sågverk, Seskarö .............. 124

Båtskärsnäs sågverk.................... 154

Törefors sågverk ...................... 50

Hela antalet direkt i företaget anställda uppgick sålunda i länet till närmare

2 000 personer. När skeppningssäsongen inträder sysselsättes ytterligare

ett icke obetydligt antal personer genom bolagets verksamhet. AB Statens

Skogsindustriers verksamhet i länet kan med hänvisning till vad här

anförts från sysselsättningssynpunkt knappast överskattas.

De remitterade motionerna utmynnar i två särskilda yrkanden nämligen

dels att en översyn vidtas av AB Statens Skogsindustriers ekonomiska ställning

och dels att en allsidig utredning verkställes avseende råvarutillgångar

och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland.

Vad råvarutillgångarna beträffar må erinras om att besluten om en utbyggnad

av AB Statens Skogsindustriers kapacitet i Piteå och Svenska

Cellulosa AB:s anläggningar i Munksund föregåtts av långsiktiga utredningar

vilka visar att utrymme råvarumässigt finns för dessa utbyggnader

och därjämte för en fabrik av en storleksordning motsvarande sulfatfabriken

i Karlsborg. Ytterligare utredningar rörande råvarutillgångarnas omfattning

i Norrbottens län synes därför icke påkallade. Något nytt material

till belysande av den aktuella bilden torde näppeligen stå till buds.

Ifråga om företagets ekonomiska ställning finner länsarbetsnämnden för

sin del icke anledning att närmare söka bedöma frågan om behovet av en

utredning i detta avseende. Från de synpunkter länsarbetsnämnden har att

företräda måste emellertid understrykas att det skulle vara synnerligen

olyckligt från arbetsmarknadssynpunkt om ytterligare utredningar skulle

tagas till intäkt för förseningar eller begränsningar i företagets industriella

utbyggnad i länet.

Motionärerna har vidare erinrat om att järnväg är under byggnad till

Karlsborgs bruk och anför att detta borde ha varit ännu ett motiv för att

lägga utbyggnaden i Karlsborgsområdet i stället för i Piteåområdet.

Från arbetsmarknadssynpunkt är en industriell utbyggnad med ökad och

säsongmässigt jämnare sysselsättning mycket angelägen både i Piteå- och

i Kalixområdena.

Den totala folkmängden i Piteåområdet (Piteå stad och landskommun,

Hortlax och Norrfjärdens kommun) uppgår till i runt tal 30 000 personer.

Arbetslöshetens omfattning i området framgår av följande som visar

anlalet anmälda manliga arbetslösa jämte i beredskapsarbete sysselsatta i

piteåområdet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

1959

1960

arb.lösa

B-arb.

arb.lösa

B-arb.

Febr............................

511

409

499

178

Maj............................

484

372

547

159

Aug.............................

117

102

Nov............................

408

257

Arbetsmarknadssituationen i området är som framgår av arbetslöshetsoch

beredskapsstatistiken sådan att kraftiga åtgärder av skilda slag är

motiverade i piteåområdet.

Sammanfattningsvis vill länsarbetsnämnden sålunda anföra att den icke

finner någon ytterligare utredning om de skogliga råvarutillgångarna vara

påkallad. Vad beträffar frågan om utredning av AB Statens Skogsindustriers

ekonomiska förhållanden vill länsarbetsnämnden anföra att den anser sig

sakna möjligheter att taga närmare ställning till detta yrkande. Länsarbetsnämnden

vill emellertid starkt understryka angelägenheten från arbetsmarknadssynpunkt

av att någon försening eller begränsning i företagets

industriella utbyggnad i Norrbottens län icke föranledes av ytterligare utredningar.

Detta ärende har föredragits vid sammanträde med länsarbetsnämnden,

varvid uppdrogs åt länsarbetsdirektören att utarbeta och avgiva

yttrande.

På länsarbetsnämndens vägnar

Gunnar Karlsson

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

11

Bilaga D

Till Riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 24 maj 1960 har Kungl. Maj:t anbefallt länsstyrelsen

i Norrbottens län att till Riksdagens statsutskott avgiva utlåtande över de

likalydande motionerna I: 68 och II: 76 om översyn av AB Statens skogsindustriers

ekonomiska ställning och utredning av råvarutillgångar och industriella

utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland. Med

anledning härav får länsstyrelsen, som begränsar sig till att behandla den

senare frågeställningen, anföra följande.

Virkestillgångarna i vårt land har på senare tid varit föremål för upprepade

undersökningar. För norra Sverige har awerkningsberäkningar och

virkesbalanser redovisats år 1956 av Södra Sveriges skogsindustriutredning

och år 1959 av Skogsindustriens samarbetsutskott. För enbart Norrbottens

län har awerkningsberäkningar framlagts 1956 och 1960 samt virkesbalanser

1958 och 1959. Den senaste awerkningsberäkningen för Norrbottens

län, som verkställts av Statens skogsforskningsinstitut för länsstyrelsens

räkning i samband med Tornedalsutredningen, visar att förutsättningar

finns för en avsevärt ökad awerkning. Länsstyrelsen har också i Tornedalsutredningen

understrukit angelägenheten av en fortsatt utbyggnad av

Karlsborgsindustrien, främst för utnyttjandet av överskottet på björkvirke.

För Norrbottens del föreligger enligt länsstyrelsens uppfattning för närvarande

ej behov av ytterligare virkesutredningar.

Länsstyrelsen vill erinra om att Statens skogsforskningsinstitut sedan

budgetåret 1959/60 disponerar särskilda medel för att i samarbete med

Kungl. Kommerskollegium och med vissa intervaller (5 å 10 år) utarbeta

virkesbalanser för olika regioner. Härigenom erhålles en fortlöpande kontroll

av virkesförråd och virkesbalans.

övre Norrland är ett vidare begrepp än Norrbottens län. Om ytterligare

virkesutredningar befinnes erforderliga för denna region, torde de falla

inom ramen för de arbetsuppgifter som tillkommer Kommittén för näringslivets

lokalisering.

Avskrift av denna skrivelse har tillställts Kungl. handelsdepartementet.

Luleå i landskansliet den 15 oktober 1960.

C. G. Wennberg

På länsstyrelsens vägnar

L. HULTMAN

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

Bilaga E

Till Riksdagens statsutskott.

Med anledning av Kungl. Handelsdepartementets skrivelse den 24 maj

1960 med hemställan till undertecknat bolag att till statsutskottet avgiva

utlåtande över likalydande motionerna n.ris I: 68 och II: 76 vid årets riksdag

angående bolagets ekonomiska ställning m. m. få vi härmed anföra

följande.

Motionen berör i betydande utsträckning frågan om bolagets ekonomiska

ställning och därvid särskilt skuldsättningen. Den var avlämnad innan

bolagets bokslut och årsredovisning för år 1959 var klara, varför ökade möjligheter

till bedömning av den ekonomiska ställningen tillkommit sedan

motionen avgavs och årsredovisning lämnats.

Beträffande den ekonomiska ställningen får bolaget i första hand hänvisa

till nämnda årsredovisning för 1959 (bifogas), som även innefattar

balansräkningen per 31/12 1958. Av denna handling kan bland annat utläsas

att väsentliga förändringar i bolagets ekonomiska ställning inträtt

under 1959. Detta belyses av följande sammandrag (samtliga belopp i milj.

kronor):

31/12 1958

31/12 1959

T Utgångar

Anläggningstillgångar...........''/.''i''):''.1''! iV..

227,3

229,0

Varulager och rotköp....................

126,5

67,5

Fordringar och likvida medel..............

44,0

77,5

Summa omsättningstillgångar

170,5

145,0

Summa tillgångar.........................

397,8

374,0

Eget kapital och skulder

Eget kapital...........................

86,0

107,0

Långfristiga skulder.......................

168,7

198,4

Kortfristiga » ,''J.

143,1

68,6

Summa skulder

311,8

267,0

Summa eget kapital och skulder...........

397,8

374,0

Motionären har särskilt uppehållit sig vid frågan om skuldsättningen.

Bolaget vill därför fästa uppmärksamheten vid att det under 1959 skedde

en skuldminskning med sammanlagt 44,8 milj. kr., varvid de kortfristiga

skulderna gick ned med 74,5 milj. kr., och de långfristiga steg med 29,7

milj. kr.

Utöver vad som sålunda kan utläsas av årsredovisningen önskar bolaget

i detta sammanhang beträffande skuldsättningen lämna följande ytterligare

upplysningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

13

Den nämnda ökningen av långfristiga skulder är i allt väsentligt en följd

av Kungl. Maj:ts godkännande av bolagets hemställan den 17/11 1958 att

pantförskriva inteckningar till ett belopp av ytterligare 30 milj. kr. i avsikt

att konvertera kortfristiga skulder till långfristiga lån. Ett lån av denna

storlek har under 1959 placerats på den inhemska kapitalmarknaden.

Nedbringandet av de kortfristiga skulderna med ytterligare ca 45 milj.

kr. under år 1959 var eu följd av genomförda lagerminskningar, främst

gällande sågade trävaror men även andra färdiga produkter och råvaror.

Bolagets avsikt att genomföra en sådan lagerminskning har deklarerats i

olika sammanhang, bland annat i förvaltningsberättelsen för år 1957, och

dessa planer kunde i betydande omfattning realiseras under år 1959.

Av de kortfristiga skulderna per 31/12 1959, enligt ovan sammanlagt

68,6 milj. kr., utgjordes nära 44 milj. kr. av utländska rembourskrediter.

Denna finansieringsform hade därmed minskat med drygt 60 milj. kr. i

jämförelse med situationen vid det balansdatum (31/12 1956), som åberopades

av handelsministern i det interpellationssvar år 1958, till vilket

motionären hänvisat.

Till Domänverket häftade bolaget den 31/12 1959 i skuld endast för ett

slutavräkningsbelopp å 0,6 milj. kr. avseende årets råvaruleveranser.

Till den ekonomiska ställningen i andra avseenden än vad gäller skuldsättningen

önskar bolaget lämna följande kompletterande upplysningar.

Anläggningstillgångarna (inkl. pågående nyanläggningar och aktier i

dotterbolag) som enligt ovan redovisades med ett nettovärde per 31/12 1959

av 229 milj. kr. hade samma datum ett anskaffningsvärde av 347,5 milj. kr.

I förhållande till det sistnämnda värdet utgjorde nettovärdet sålunda ca

66 %. Vid bedömningen härav bör beaktas att investeringskostnaderna under

de senaste 10 åren (1950—1959) belöpt sig till drygt 300 milj. kr.

Såsom framgår av balansräkningarna hade det redovisade värdet av råvaror,

förråd, råmaterial och färdiga produkter gått ned från ca 126 milj.

kr. den 31/12 1958 till ca 63 milj. kr. vid utgången av 1959. Detta hade samband

främst med den ovan åberopade minskningen av lagerkvantiteterna.

Mot bakgrunden av dels den redovisning av bolagets ekonomiska ställning

den 31/12 1959, som bolagets styrelse framlagt i den avgivna officiella årsredovisningen,

dels de kompletterande upplysningar, som här lämnats, anser

bolaget att skäl ej föreligger för vidtagande av sådana åtgärder för en

översyn av bolagets ekonomiska ställning, varom motionären hemställt.

Till det av motionären uttalade önskemålet att bolaget måtte sträva mot

en mera samlad produktionsinriktning med mera lönsamma enheter, vill

bolaget anföra att de senaste årens utbyggnadsåtgärder samt beslutet om

uppförande av en stor enhet för cellulosa- och pappersproduktion i anslutning

till bolagets befintliga anläggningar i Piteå är led i eu sådan strävan.

I detta sammanhang önskar bolaget framhålla att betydande förändringar

i den ekonomiska ställningen är att förutse under de närmaste åren i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

anslutning till uppförande av den nyanläggning för cellulosa- och pappersproduktion

vid Lövholmens Bruk i Piteå, som godkändes av 1959 års riksdag.

Det är ännu för tidigt att uttala sig om den exakta storleken av den

självfinansiering, som bolaget under ifrågavarande år kan bidraga med,

då densamma i hög grad är beroende av konjunkturutvecklingen. Två faktorer

kan emellertid framhållas. Den ena innebär ett understrykande av vad

som utsagts i förvaltningsberättelsen för år 1959 beträffande behållningen

av likvida medel, nämligen att densamma är temporär, då betydande investeringsutgifter

förestår för nyanläggningen vid Lövholmens Bruk och för

kompletteringsinvesteringar vid Karlsborgs Bruk. Den andra faktor, som

bolaget här önskar framhålla, är att dessa investeringsutgifter jämte erforderliga

löpande investeringar av mindre omfattning kommer att ställa sådana

anspråk på bolagets likvida resurser och normala kommersiella lånemöjligheter,

att någon ytterligare väsentlig utvidgning av verksamheten ej

kan ske för åtskilliga år framöver annat än om aktieägaren önskar finansiellt

engagera sig härför.

Beträffande motionärens förslag om en allsidig och långsiktig utredning av

råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrin i

övre Norrland får bolaget hänvisa till de undersökningar som under de senaste

åren framlagts i detta avseende. Den 1/10 1956 avgav Södra Sveriges

Skogsindustriutredning ett betänkande om bland annat verkställda undersökningar

om virkestillgångarna inom landet och den 14/4 1958 lämnade länsstyrelsen

i Norrbottens län ett utlåtande till Konungen med anledning av

en av kommerskollegium i samråd med skogsforskningsinstitutet upprättad

virkesbalans för Norrbottens län, över vilket utlåtande bolaget yttrade sig

i skrivelse av den 10/9 1958 till handelsministern.

Vidare publicerades i februari 1959 beträffande virkesbalansen inom

området från Riksgränsen till och med Sundsvallsdistriktet (försäljningsområde

1) en utredning benämnd »Skogsindustrins virkesutredning 1958».

Utredningen hade verkställts av Skogsindustriernas samarbetsutskott och

grundades på awerkningsberäkningar utförda av Statens skogsforskningsinstitut,

avdelningen för skogstaxering (riksskogstaxeringen).

Slutligen har länsstyrelsen i Norrbottens län framlagt en reviderad utredning

dagtecknad den 4/3 1959 beträffande virkestillgångarna i Norrbotten.

Bolaget anser att motionärens önskan är tillgodosedd genom ovannämnda

utredningar men vill för egen del förorda upprättande av avverkningskalkyler

med jämna mellanrum, förslagsvis vart femte år, genom skogsforskningsinstitutets

försorg. Stockholm den 6 september 1960.

Aktiebolaget statens skogsindustrier

OLOV RYNELL

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

15

Bilaga F

Till Riksdagens statsutskott.

Genom nådig remiss den 17 maj 1960 har statens skogsforskningsinstitut

anbefallts att före den 15 oktober 1960 till Riksdagens Statsutskott avgiva

utlåtande över motionerna 1:68 och 11:76 angående Statens skogsindustriers

ekonomiska ställning.

Institutet vill inskränka sitt yttrande till att endast avse frågan om de för

norrlandsindustrierna tillgängliga skogstillgångarna. Denna fråga har av

institutet gjorts till föremål för utredningar. I den av skogsindustriernas

samarbetsutskott framlagda »Skogsindustriens virkesutredning 1958» har

institutet verkställt en awerkningsberäkning för olika delar av landet. För

norra Sverige redovisade uppgifter avse skogsindustriområde I, omfattande

Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län samt landskapet Jämtland.

För enbart Norrbottens län har institutet år 1959 verkställt en utredning

för Länsstyrelsens i Norrbottens län räkning rörande omfattningen och

lokaliseringen av lövskogstillgångarna och samtidigt därmed även en avverkningsberäkning

avseende samtliga trädslag.

Resultatet av dessa avverkningsberäkningar avseende närmaste 10-årsperiod

framgår av följande sammanställning. Som jämförelse med de beräknade

awerkningskvantiteterna redovisas även resultatet av en i samband

med riksskogstaxeringen utförd stubbinventering, visande de verkliga virkesuttagen

under åren 1953/54—1957/58.

Tall

Gran

Lövskog

S:a

Skogsindustrins virkesutredning 1958

för skogsindustriomräde I

Beräknad årlig avverkning enl. alt. a

(svag slutavverkning)............

6 010

1 000-tal

8 086

m*sk.

5 911

20 007

Beräknad årlig avverkning enl. alt. b

(starkare slutavverkning).........

6 464

8 721

6 023

21 208

Verkställda årliga uttag enl. stubb- inventeringen för säsong 1953/54—

1954/55.........................

4 514

6 703

1 432

12 649

Verkställda årliga uttag enl. stubb- inventeringen för säsong 1955/56—

1957/58.........................

6 811

7 196

1 812

15 819

Länsstyrelsen i Norrbottens län för

enbart Norrbottens län

Beräknad årlig avverkning enl. alt a

(svag slutavverkning)............

2 446

1 762

1 710

5 918

Beräknad årlig avverkning enl. alt. b

(starkare slutavverkning).........

2 627

1 908

1 731

6 266

Verkställda årliga uttag enl. stubb- inventeringen för säsong 1953/54—

1957/58.........................

2 284

1 050

485

3 819

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

Av ovanstående uppgifter framgår att de beräknade avverkningskvantiteterna

för närmaste 1 O-årsperiod överstiga de verkställda uttagen utom

för tall inom industriområde I, där den beräknade avverkningen understiger

de under säsongerna 1955/56—1957/58 verkställda uttagen. För gran beräknas

avverkningarna kunna höjas rätt väsentligt och för lövskogen föreligger

en mycket stor avverkningsreserv.

För enbart Norrbottens län visa uppgifterna, att de beräknade avverkningarna

av samtliga trädslag överstiga de under 5-årsperioden verkställda

uttagen. Redovisningen av stubbinventeringens resultat för ett enskilt län

är dock behäftad med relativt stort medelfel, varför den verkliga skillnaden

mellan beräknad och verkställd avverkning av tall eventuellt är mycket liten

eller ingen. För gran och lövskog äro skillnaderna dock av sådan storleksordning,

att förutsättningarna för en ökad avverkning är odisputabel.

I institutets avverkningsberäkningar har hänsyn ej tagits till avsättningsläget.

Ej heller har institutet tagit ställning till hur stor del av de beräknade

awerkningskvantiteterna, som kan nyttiggöras som industrigagnvirke. I

»Skogsindustriens virkesutredning 1958» har denna fråga närmare utretts.

Där har även balansräkningar upprättats för att belysa skogsindustriens

aktuella råvaruläge med hänsyn tagen även till industriens pågående och

planerade utbyggnad.

Institutets avverkningsberäkningar utgöra endast en prognos över möjliga

virkesuttag inom en 10-årsperiod, räknat från i medeltal år 1954/55. Någon

långtidsprognos har ej upprättats. Institutet anser nämligen, att förutsättningen

för awerkningsberäkningarna måste vara skogens aktuella tillstånd.

Motsvara de beräknade avverkningarna ej de i praktiken gjorda uttagen,

leder detta till att en långtidsprognos blir helt orealistisk. Bättre överensstämmelse

ernås genom upprepade prognoser med 5 å 10 års intervall. Dylika

beräkningar skola också genomföras och sedan budgetåret 1959/60 ha under

reservationsanslaget riksskogstaxering och avverkningsstatistik medel anvisats

för ändamålet.

Avskrift av denna skrivelse har tillställts Kungl. Handelsdepartementet.

Stockholm den 11 oktober 1960.

STATENS SKOGSFORSKNINGSIMSTITUT

Erik Hagberg

Valter Arman

/Alf Allard

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

17

Bilaga G

Till Riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 17 maj 1960 har Sveriges Industriförbund beretts tillfälle

avgiva yttrande över två vid innevarande års riksdag väckta likalydande

motioner, 1:68 och 11:76 angående AB Statens Skogsindustriers ekonomiska

ställning. Med anledning härav får Industriförbundet anföra följande.

Motionerna utmynnar i en hemställan om dels en översyn av AB Statens

Skogsindustriers (ASSI:s) ekonomiska ställning, dels en allsidig och långsiktig

utredning av råvarutillgångar och industriella utvecklingsmöjligheter

för skogsindustrin i övre Norrland.

Industriförbundet har på grundval av ur ASSI:s förvaltningsberättelser

hämtade uppgifter verkställt en analys av företagets ekonomiska utveckling

under åren 1950—1959. Resultatet härav återges i bilaga. Analysen leder

sammanfattningsvis till följande slutsatser. Företagets brutto- och nettovinst

visar — om hänsyn tages bl. a. till det för en mera rättvisande resultatredovisning

erforderliga avskrivningsbehovet — en synnerligen otillfredsställande

utveckling särskilt under senare delen av 1950-talet. Som en följd

härav har avkastningen på företagets eget kapital liksom även på det i företaget

arbetande totala kapitalet legat på en icke godtagbar nivå. Relationen

mellan eget och främmande kapital inom bolaget förefaller vara synnerligen

ogynnsam i jämförelse med vad som gäller för andra skogsindustriella företag

och betydligt avvika från vad aktiebolagslagen anser vara den ur företagsekonomisk

synpunkt önskvärda. Någon nämnvärd reinvestering av vinstmedel

har icke förekommit. Investeringarna synes i viss utsträckning ha

finansierats med kortfristigt kapital som delvis endast tack vare statens

medverkan kunnat konverteras till långfristigt kapital. Bolagets ekonomiska

ställning har således varit mycket svag under hela 1950-talet, och dess läge

torde ha försämrats under decenniets senare hälft.

Det officiella materialet möjliggör ej entydiga slutsatser om orsakerna till

bolagets ogynnsamma ekonomiska utveckling. Det är exempelvis svårt att

bedöma, om och på vad sätt avsaknaden av egen skog påverkat ASSI:s räntabilitetsutveckling

i förhållande till övriga skogsindustriella företag. Vissa

förhållanden kan emellertid ha bidragit till förelagets otillfredsställande

ekonomiska läge. Det är sålunda sannolikt att bolaget i viss utsträckning av

sysselsättningspolitiska skäl upprätthållit driften vid icke lönsamma anläggningar.

Vidare synes ASSI under åren 1953—1955 ha verkställt alltför

stora investeringar i sågverksrörelsen, vilket bidragit till att företagets pioduktionsstruktur

blivit mindre ändamålsenlig.

Mot bakgrunden av det ovan sagda samt med hänsyn till att statsmakterna

även i framtiden med all sannolikhet kommer att få pröva frågor rörande

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 191

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

bolagets kapitaltillförsel delar Industriförbundet motionärernas uppfattning,

att en översyn av ASSI:s ekonomiska ställning nu bör komma till stånd. En

sådan utredning bör åsyfta — förutom att klargöra ASSI:s nuvarande ekonomiska

ställning — att uppdraga erforderliga riktlinjer för en sådan

finansiering av ASSI:s verksamhet för framtiden, att bolaget skall kunna

drivas på ett betryggande sätt enligt gängse företagsekonomiska principer.

Det bör därvid eftersträvas att ASSI kommer att arbeta under så långt möjligt

samma villkor som de med ASSI konkurrerande industriföretagen.

Detta är av vikt icke endast med hänsyn till ASSI:s egna intressen utan även

med hänsyn till hela den bransch, inom vilken företaget är verksamt. Endast

därigenom kan den ur hela samhällets synpunkt mest ändamålsenliga utvecklingen

inom skogsindustrin säkerställas.

I detta sammanhang må särskilt framhållas att statsmakterna så sent som

1959 beviljat bolaget ett amorteringsfritt lån om 60 miljoner kronor att utbetalas

under 3 år. Detta innebär villkor, som inte ens tillnärmelsevis står

ett enskilt industriföretag till buds.

Till skillnad från förhållandet under 50-talet synes bolagets finansiering

därjämte böra ske på sådana villkor, att bolaget ej kan påräkna finansiellt

stöd från statsmakterna i efterhand, om sådant skulle behövas. ASSI skulle

eljest kunna expandera i en omfattning, som icke vore tänkbar för motsvarande

enskilda företag.

Vad härefter angår motionärernas yrkande om en långsiktig utredning av

skogsindustrins råvarutillgångar och utvecklingsmöjligheter i övre Norrland,

bör detta ses mot bakgrunden av de meningsskiljakligheter som kommit till

uttryck i denna fråga. Å ena sidan ger den s. k. Skogsindustrins virkesutredning

vid handen, att — med hänsyn till skogsindustrins utbyggnad splaner

— i norra och mellersta Norrland redan nu föreligger ett underskott på sådant

virke, som i nuvarande läge kan tillvaratagas på ett lönsamt sätt. Å

andra sidan visar en av länsstyrelsen i Norrbottens län den 4.3.1959 dagtecknad

utredning en förhållandevis gynnsam bild av virkestillgångarna i

Norrbotten.

Industriförbundet vill i anslutning härtill starkt understryka att skogsindustrins

utvecklingsmöjligheter i Norrbotten måste bedömas med hänsyn

ej endast till virkestillgången i detta län utan till råvaruförhållandena i hela

norra och mellersta Norrland.

I betraktande av virkesunderskottet i Norrland finner motionärerna anmärkningsvärt

att det vid planläggningen av ASSI:s nyinvesteringar i övre

Norrland icke förekommit något samråd med enskilda industrier ifråga om

»dispositioner av kapacitetsutrymme och råvarutillgång». Enligt Industriförbundets

mening är det ur allmän synpunkt synnerligen angeläget, att ASSI

som ett samhällsägt företag utformar sin industriapparat under hänsynstagande

till den övriga industrins dispositioner samt till storleken av den

samlade råvarutillgången.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

19

Skogsindustrins virkesutredning anger för olika redovisningsområden den

inom skogsindustrin beräknade förbrukningen av virke fram till 1965 samt

den möjliga årsawerkningen enligt olika alternativ fram till 1974. Vidare

ingår i Statens Skogsforskningsinstituts program upprättande av virkesbalanser

vart femte år. Enligt vad Förbundet inhämtat pågår inom institutet

förberedelser för en ny sådan beräkning. Med hänsyn till dessa omständigheter

anser Industriförbundet, att någon ytterligare utredning av råvarutillgångar

och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrin i övre

Norrland icke f. n. är påkallad.

Sammanfattningsvis delar Sveriges Industriförbund motionärernas uppfattning,

att en översyn av AB Statens Skogsindustriers ekonomiska ställning

bör vidtagas, men anser att någon statlig utredning om skogsindustrins råvarubehov

och utvecklingsmöjligheter i övre Norrland ej f. n. är erforderlig.

Stockholm den 20 oktober 1960.

SVERIGES INDUSTRIFÖRBUND

K. Söderberg

/Ingvar A. Petzäll

Bilaga

AB Statens Skogsindustriers ekonomiska utveckling under 1950-talet

I det följande redovisas en inom Sveriges Industriförbund verkställd

granskning över AB Statens Skogsindustriers ekonomiska utveckling 1950—

1959. Till grund för redogörelsen ligger uppgifter, som hämtats från företagets

förvaltningsberättelser.

Resultatutveckling

I företagets officiella redovisning belyses dess ekonomiska resultat dels

genom redovisad bruttovinst före avskrivningar, räntor och allmänna kostnader,

dels genom redovisad nettovinst. Den sålunda angivna bruttovinsten

torde emellertid icke vara ett godtagbart mått på den industriella rörelsens

resultat, emedan avskrivningar och räntor icke fråndragits. I syfte att erhålla

ett mera rättvisande mått på rörelseresultatet har i denna analys från den

angivna bruttovinsten dragits dels kalkylmässiga avskrivningar med 3 % på

byggnaders och 10 % på maskiners brandförsäkringsvärden, dels den redovisade

neltoräntekostnaden. Vid intern resultatredovisning torde dessa procentsatser

allmänt tillämpas. I den officiella resultatredovisningen, åter, plägar

enskilda skogsindustriella företag tillämpa procentuellt sett lägre avskrivningar,

men detta är en följd av skattelagstiftningens avskrivningsregler.

Även om man i analysen av ASSI:s resultat skulle räkna med lägre av2*

— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 191

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr t91 år 1960

skrivningar än nyss angivits, kommer tendensen i den analyserade utvecklingen

givetvis icke att påverkas.

Med utgångspunkt från den sålunda framräknade bruttovinsten har sedan

en »verklig nettovinst» före skatter beräknats genom att de i den officiella

redovisningen angivna allmänna omkostnaderna, kostnader för forskningslaboratorium

samt pensionskostnaderna (»gemensamma kostnader») avdragits.

Då pensionskostnaderna i den officiella redovisningen visat sig

innehålla även avsättningar till pensionsstiftelser, vilka icke kan betraktas

som kostnader, har de korrigerats med hänsyn härtill.

Den sålunda beräknade bruttovinsten och nettovinsten visar följande

utveckling:

Milj. kr

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

Redovisad brutto- vinst.............

23,5

44,9

11,8

20,1

33,8

35,5

32,9

35,8

33,1

39,9

Räntor (netto). .. .

1,5

1,1

1,3

2,9

4,4

7,1

11,6

14,6

18,2

15,8

A vskri vn. kalkyl- mässiga ..........

8,7

11,3

14,2

16,3

18,4

20,1

23,1

28,8

30,4

29,8

»Verklig brutto- vinst*............

13,3

32,5

— 4,7

0,9

11,0

8,3

— 1,8

— 9,6

— 15,5

— 5,7

»Gemensamma

kostnader»........

3,1

4,3

5,4

5,6

6,3

7,3

8,0

8,6

8,1

9,0

»Verklig nettovinst»

10,2

28,2

— 10,1

— 4,7

4,7

1,0

— 9,8

— 18,2

— 23,6

— 14,7

Beräknad netto- vinst före inkomst- skatt ca1.........

3,1

8,8

4,0

4,9

4,9

4,9

4,9

0

0

0

1 ASSI redovisar nettovinst efter skatt och investeringsavgift. På basis härav har nettovinsten

före inkomstskatt beräknats, varvid den senare antagits utgöra 50 % av inkomst

före skatt.

Som framgår av tabellen har den redovisade bruttovinsten under senare

delen av 1950-talet icke visat någon mer betydande stegring. Däremot har

särskilt räntekostnaden men även de kalkylmässiga avskrivningarna ökat

kraftigt. Detta har resulterat i en försämring av den »verkliga bruttovinsten».

Som synes har denna, liksom den »verkliga nettovinsten», varit

negativ under de senaste fyra åren.

De »gemensamma kostnadernas» successiva stegring har medfört att försämringen

av den »verkliga nettovinsten» blivit kraftigare än försämringen

i bruttovinsten.

Vid bedömning av vinstutvecklingen måste förändringar i lagerreserven

givetvis beaktas. Lagerreserven var under perioden 1952 t. o. m. 1955 relativt

konstant, cirka 50 milj. kr. Den minskade under åren 1956 och 1958, var

oförändrad 1957 men ökade under 1959. Detta innebär att resultatet åren

1956 och 1958 i verkligheten varit sämre än som framgår av ovanstående,

medan det år 1959 varit bättre.

De avsevärda skillnader som förekommer mellan den beräknade netto
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

21

vinsten och den »verkliga nettovinsten» måste bero på att bolaget i sin officiella

redovisning icke gjort erforderliga avskrivningar.

Räntabilitetsutveckling

För att belysa utvecklingen av avkastningen på det i företaget arbetande

kapitalet har den »verkliga nettovinsten» ställts i relation till totalt eget kapital

inklusive dold reserv. Vidare har den »verkliga nettovinsten» före räntekostnader

ställts i relation till summan av skulder och eget kapital inklusive

dold reserv. Enligt gängse principer för intern resultatredovisning har vid

dessa beräkningar den dolda reserven definierats som skillnaden mellan

brandförsäkringsvärdena och de bokförda värdena.

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

Avkastning på

totalt arbetande

kapital (%).......

6

10

—2

0

2

2

0

0

— 1

0

Avkastning på eget

kapital (%)......

10

21

— 6

— 2

3

1

— 3

— 5

— 8

— 5

Avkastningen på det totalt arbetande kapitalet visar en klart sjunkande

tendens. Denna återspeglas även i utvecklingen av avkastningen på det egna

kapitalet och är här än mer accentuerad. Detta beror på att den procentuella

avkastningen på det totala kapitalet under så gott som samtliga år varit lägre

än den genomsnittliga räntan på det främmande kapitalet, varjämte denna

räntesats successivt stigit.

Investeringsutveckling

Enligt företagets officiella redovisning har de under olika år färdigställda

investeringarna utvecklats på följande sätt:

Milj. kr

Invester. i

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

S:a

Sågverk..............

4,4

7,8

8,2

12,7

18,2

17,0

3,9

3,5

8,0

3,1

86,8

Massa o. papper......

1,1

10,4

12,9

8,9

8,8

2,6

18,1

57,1

19,9

9,4

149,2

Board...............

4,5

6,2

2,9

4,4

6,5

2,6

1,5

—

10,6

2,1

41,3

Övrigt...............

0,6

1,7

0,2

1,6

0,5

1,5

0,8

9,0

3,8

1,0

20,7

Totalt

10,6

26,1

24,2

27,6

34,0

23,7

24,3

69,6

42,3

15,6

298,0

Som framgår av tabellen har bolaget under perioden 1953—1955 gjort investeringar

i sågverksrörelsen med cirka 48 milj. kr. Med hänsyn till gängse

bedömningar av den framtida utvecklingen av trävarumarknaden samt sammansättningen

av virkesutfallet i Norrlands skogar, vilket berörts bl. a. i

bolagets tioårsberättelse 1952, förefaller dessa investeringar överraskande

stora. Från och med år 1956 synes också en omsvängning i bolagets investe
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

ringspolitik ha ägt rum. Den stora investeringen i »massa och papper» år

1957 på cirka 57 milj. kr. bestod huvudsakligen i utbyggnad av sulfatfabriken

i Karlsborgs Bruk till en årskapacitet av 125 000 ton samt vid

samma fabrik tillbyggnad av ett blekeri med en årskapacitet av 60 000 ton.

År 1957 investerades 9 milj. kr. i »övrigt», varav drygt 8 milj. kr. hänför

sig till fartyg.

Finansiering sutveckling

Utvecklingen av bolagets skulder och egna kapital framgår av nedanstående

sammanställning.

Milj kr

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

Eget kapital.....

26,0

28,2

28,7

51,4

51,9

52,4

52,9

86,0

86,0

107,0

Långa skulder....

19,4

33,2

33,3

90,6

91,6

92,4

119,6

139,0

168,8

198,4

Korta skulder. . . .

41,9

49,6

99,1

50,1

125,9

132,4

141,9

143,3

143,1

68,6

S:a skulder + eget

kapital...........

87,3

110,9

161,1

192,1

269,4

277,2

314,5

368,3

397,9

374,0

Som framgår av ovanstående har det egna kapitalet ökat obetydligt under

perioden utom under åren 1953, 1957 och 1959, då bolaget tillförts nytt kapital

genom nyemissioner. Till skillnad från övriga skogsindustriella företag

har ingen nämnvärd uppsamling av vinstmedel inom företaget förekommit.

De totala skulderna har ökat kontinuerligt under hela den undersökta

perioden med undantag av år 1959, då de minskat med cirka 45 milj. kr.

Denna nedgång möjliggjordes — förutom genom en nyemission på 21 milj.

kr. — genom en minskning av varulagret. Under åren 1953 och 1959 har

uppenbarligen kortfristiga skulder utbytts mot långfristiga. Detta synes

tyda på att investeringar finansierats med kortfristigt kapital, samt att avlyftning

av dessa korta skulder skett delvis genom statens medverkan. Det

egna kapitalets andel av den totala kapitaltillgången framgår av följande

uppställning.

Eget kapital (exkl.

dold reserv) i % av

balansomslutningen

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

30

25

18

27

19

19

17

23

22

29

Om den dolda reserven i byggnader, maskiner, inventarier och varidager

tillägges det egna kapitalet, får motsvarande uppställning följande utseende.

Eget kapital (inkl.

dold reserv) i % av

balansomslutningen

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

70

68

62

64

55

56

53

54

50

56

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

23

Den dolda reserven har även här beräknats såsom skillnaden mellan

brandförsäkringsvärdena och de bokförda värdena.

Båda tabellerna visar en fallande tendens utom de år då bolaget tillförts

nytt kapital genom nyemission. Den senare tabellen visar en starkare fallande

tendens än den förra, vilket beror på att den dolda reserven ökat relativt

mindre än det egna kapitalet och balansomslutningen. Det förefaller därför

som om den »verkliga» finansieringen med eget kapital (redovisat eget

kapital + dold reserv) utvecklats oförmånligare än vad balansräkningen

utvisar.

Relationen mellan eget och främmande kapital förefaller vara synnerligen

ogynnsam i jämförelse med vad som gäller för övriga skogsindustriella företag.

Detta gäller oavsett om dolda reserver medräknas i det egna kapitalet

eller ej.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

Bilaga H

Till Riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 17 maj 1960 har Sveriges Skogsägareförbund beretts

tillfälle avgiva utlåtande över de likalydande motionerna 1:68 och 11:76 angående

Statens skogsindustriers ekonomiska ställning. Förbundet får med

anledning härav vördsamt anföra följande.

Motionerna utmynna i en hemställan att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller
dels

om att åtgärder vidtas för en översyn av bolagets ekonomiska ställning

och att denna översyn göres med biträde av fristående expertis,

dels om en allsidig och långsiktig utredning av råvarutillgångar och industriella

utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland.

Vad först det sistnämnda utredningskravet beträffar vill förbundet erinra

om den undersökning, som 1958 utfördes av Skogsindustriernas samarbetsutskott

och som finns publicerad under benämning »Skogsindustriens virkesutredning

1958». I denna utredning framläggs en prognos över den praktiskt

uttagbara virkestillgången i landet, fördelad på vissa redovisnings eller balansområden.

Genom jämförelse mellan denna tillgångsprognos och det beräknade

virkesbehovet, baserat på företagens utbyggnadsprojekt, ger utredningen

en mycket god bild av såväl det aktuella läget som de framtida

utvecklingsmöjligheterna för skogsindustrien i landets olika delar. Då därtill

kommer att Statens Skogsforskningsinstitut enligt uppgift har för avsikt

att i samarbete med Kommerskollegium följa upp denna utredning anser

förbundet att motionärernas önskemål på denna punkt redan är tillgodosett.

Vad åter Statens skogsindustriers ekonomiska ställning beträffar vill förbundet

livligt understryka motionärernas krav på en översyn, som dock, som

motionärerna framhåller, måste utföras med biträde av fristående expertis

och förutsättningslöst. Stockholm den 11 augusti 1960.

För SVERIGES SKOGSÄGAREFÖRBUND

Carl Hamilton

/ Folke Stålfelt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191 år 1960

25

Bilaga 1

Till Riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 24 maj 1960 har Kungl. Maj :t anbefallt kommittén för

näringslivets lokalisering att till Riksdagens statsutskott avgiva utlåtande

över de likalydande motionerna 1:68 och 11:76 om översyn av AB Statens

skogsindustriers ekonomiska ställning och utredning av råvarutillgångar

och industriella utvecklingsmöjligheter för skogsindustrien i övre Norrland.

Med anledning härav får kommittén, som begränsar sig till att behandla den

senare frågeställningen, anföra följande.

I direktiven till den utredning, som Kommittén för näringslivets lokalisering

har att verkställa, anför Statsrådet och chefen för Kungl. socialdepartementet

bl. a. följande: »Utredningen bör lägga fram material, som är ägnat

att från samhällsekonomiska och företagsekonomiska synpunkter belysa

förutsättningarna för näringslivets lokalisering till olika delar av landet.»

För stora delar av vårt land spelar skogsbruket och skogsindustrien en

avgörande roll i näringslivet. Kommittén måste därför bl. a. ägna virkestillgångarna

och skogsindustriens utvecklingsmöjligheter i olika delar a^

landet stor uppmärksamhet. Inte minst gäller detta övre Norrland.

Virkestillgångarna har på senare tid varit föremål för upprepade undersökningar.

För norra Sverige har awerkningsberäkningar och virkesbalanser redovisats

år 1956 av Södra Sveriges skogsindustriutredning och år 1959 av

Skogsindustriens samarbetsutskott. För enbart Norrbottens län har awerkningsberäkningar

framlagts 1956 och 1960 samt virkesbalanser 1958 och

1959.

Sedan budgetåret 1959/60 har Statens skogsforskningsinstitut anvisats

särskilda medel för att i samarbete med Kungl. Kommerskollegium och med

vissa intervaller (5 å 10 år) framlägga virkesbalanser för olika regioner.

Härigenom erhålles en fortlöpande kontroll av virkesförråd och virkesbalans.

Kommittén för näringslivets lokalisering kommer att i den utsträckning

så befinnes erforderligt taga initiativ till kompletterande eller förnyade utredningar

över virkestillgång och virkesbalans i olika delar av landet. Därjämte

avser kommittén att bl. a. utreda vissa med skogsindustriens lokalisering

sammanhängande specialfrågor.

Vid handläggningen av detta ärende har kommitténs samtliga ledamöter

deltagit.

Avskrift av denna skrivelse har tillställts Kungl. Handelsdepartementet.

Stockholm den 21 oktober 1960.

För KOMMITTÉN FÖR NÄRINGSLIVETS LOKALISERING

Manfred Näslund

/ T. Kaldin

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:382 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande, m.m. a1 i texten