Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnad av Torslanda flygplats.

1960-12-06 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:203, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnad av Torslanda flygplats.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 203 år 1960

1

Nr 203

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utbyggnad av

Torslanda flygplats.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Gustaf Henry Hansson m. fl. (I: 250) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 308) har yrkats att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att generalplanearbetet för Torslanda

flygplats utbyggnad snarast påbörjas och slutföres samt att medel härför

anvisas enligt det avtal som upprättats mellan luftfartsstyrelsen och Göteborgs

stad.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen I: 250.

Över motionerna har yttranden inhämtats från luftfartsstyrelsen och

stadsfullmäktige i Göteborg.

Luftfartsstyrelsen erinrar inledningsvis om att styrelsen i underdånig

skrivelse den 19 november 1958 hemställde att Kungl. Maj:t måtte dels

godkänna ett till skrivelsen fogat villkorligt avtal mellan styrelsen och

Göteborgs stad om upprättande av en generalplan för Göteborg-Torslanda

flygplats, dels vid bifall härtill förordna om medelsanvisning för ändamålet

å luftfartsverkets driftkostnadsstat.

Kungl. Maj :t hade hittills på så sätt vidtagit åtgärd i ärendet, att genom

beslut den 17 september 1959 uppdragits åt luftfartsstyrelsen att företa viss

förberedande utredning rörande Göteborgs flygplatsfråga samt att till Kungl.

Maj:t inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I samband

härmed borde styrelsen bland annat dels framlägga eu prognos rörande

trafikens framtida omfattning och inriktning, dels mot bakgrunden härav

och under hänsynstagande till den flygtekniska utvecklingen på längre sikt

m. m. töreta utredning rörande behovet av en utbyggnad av flygplatsen,

innefattande jämväl möjligheterna att bedriva civil flygtrafik på den militära

Hygplatsen vid Säve, dels ock framlägga approximativa beräkningar

rörande anläggningskostnader, driftkostnader och driftintäkter vid olika

alternativ till lösningar av flygplatsfrågan. Undersökningarna borde inriktas

på sådana lösningar, som vore förmånliga från kostnadssynpunkt. Beträffande

frågan om Kungl. Maj:ts godkännande av avtalet mellan staten

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 6 samt. Nr 203

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 203 år 1960

och Göteborgs stad rörande upprättandet av en generalplan för GöteborgTorslanda

flygplats ville Kungl. Maj :t taga ställning härtill först sedan resultatet

av ovannämnda utredningsuppdrag redovisats.

Styrelsen anför vidare följande.

De av styrelsen på grund av nämnda uppdrag företagna undersökningarna

ha nu i huvudsak slutförts. Det kan redan nu nämnas, att utredningens

resultat — såvitt luftfartsstyrelsen kan bedöma — tyder på att någon mera

omfattande eller permanent civil flygverksamhet icke kan förläggas till

den militära flygplatsen vid Säve samt alt Torslanda flygplats bör förbli

Göteborgs civila flygplats.

Det synes sålunda endast möjligt att under en kort provisorietid förlägga

civil jettrafik av ringa omfattning till Säve; huruvida de därmed

förenade kostnaderna kunna anses stå i rimlig proportion till nyttan av en

sådan anordning torde ytterligare få övervägas sedan samråd skett med

Göteborgs stad och Scandinavian Airlines System.

Den utbyggnad av Torslanda flygplats, som med hänsyn till flygtrafiken

och den tekniska utvecklingen framstår såsom nödvändig, bör, såsom styrelsen

tidigare upprepade gånger framhållit, ske i enlighet med en generalplan.

Denna måste självfallet grundas på prognoser om den framtida utvecklingen

och innefatta möjligheter till partiell utbyggnad av banor och

byggnader, allteftersom behov därav uppkommer, men hela tiden inom

ramen för generalplanen.

Styrelsen avser att, så snart det av Kungl. Maj :t den 17 september 1959

åt luftfartsstyrelsen meddelade utredningsuppdraget slutredovisats — vilket

beräknas kunna ske inom den närmaste tiden — ånyo hemställa om

bemyndigande att fullfölja generalplanearbetet.

Stadsfullmäktige i Göteborg åberopar som eget yttrande ett av stadskollegiet

efter hörande bl. a. av dess luftfartsberedning avgivet yttrande i

ärendet. Enligt nämnda beredning måste det för en stad av Göteborgs storlek

och industriella betydelse bli ett mycket stort handikapp att icke ha

tillgång till ett flygfält, som kan taga emot den typ av flygplan, som inom

en överskådlig framtid helt kommer att dominera utlandstrafiken. En för

den moderna flygtrafiken utbyggd flygplats i Göteborg skulle även betjäna

stora delar av Västsverige i övrigt.

Beredningen anför vidare följande.

I detta sammanhang vill beredningen även erinra om att staden vid

överlämnandet av Torslanda flygplats till staten år 1942 förutsatt, att staten

skulle låta utbygga flygplatsen i den mån så påkallades av flygets utveckling.

Visserligen intogs ej någon direkt klausul härom i det avtal,

varigenom flygplatsen överlämnades till staten, men en av huvudförutsättningarna

för avtalet från stadens sida var likväl att staten i fortsättningen

skulle underhålla och utbygga flygplatsen så att Göteborg även för framtiden

finge tillgång till en modern flygplats.

Torslanda flygplats har även varit föremål för en hel del moderniseringsoeh

förbättringsarbeten. Sålunda har staten exempelvis låtit bortspränga

vissa bergspartier i syfte att öka inflygningsmöjligheterna till flygfältet.

Härjämte har startbanorna förstärkts och antalet uppställningsplatser för

flygplan utökats. Nämnas kan vidare att en ny hangar uppförts samt att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 203 år 1960 ,''5

stationsbyggnaden varit föremål för utbyggnads- och moderniseringsarbeten.

Samtidigt vill beredningen framhålla, att även Göteborgs stad gjort ekonomiska

uppoffringar för flygplatsens förbättring, genom att staden vid

olika tillfällen förvärvat mark, som utan avgift upplåtits till staten för flygplatsens

utvidgning.

Emellertid är de av staten enligt ovan vidtagna åtgärderna helt otillräckliga

med hänsyn till den utveckling av flygtrafiken, som ägt rum under

de senaste åren. För alt belysa hur starkt trafiken ökat kan nämnas, att

år 1956 anlalet resenärer som anlände till och avreste från Torslanda med

flygplan i regelbunden luftfart sammanlagt uppgick till 101 952, vartill

kom 52 683 transitopassagerare, medan motsvarande siffror år 1959 var

172 767 resp. 67 709. Mängden ankommande och avgående fraktgods, befordrade

av flygplan i regelbunden luftfart, utgjorde år 1956 874,8 ton

medan mängden sådant gods år 1959 utgjorde 1 610,5 ton. Motsvarande

siffror för ankommande och avgående post var 149,4 lon resp. 1 268,8 ton.

Den snabba utvecklingen av trafiken har medfört, att stationsbyggnaden

numera är alldeles för liten. Utrymmesbehovet för tullen liksom flygbolagens

behov av frakt- och expeditionsutrymmen har sålunda fått lösas genom

uppförandet av provisoriska baracker. Det ökade passagerarantalet

har även medfört behov av en betydligt större restaurant i stationsbyggnaden.

Vidare må nämnas, att åtminstone en ytterligare hangar är erforderlig

samt att antalet bilparkeringsplatser bör utökas väsentligt.

Flygplatsens största brist är emellertid som ovan framhållits, att den ej

har någon rullbana, som kan taga emot jetflygplan. Visserligen kan de

mindre jetplanen landa och starta på den långa banan, men detta förutsätter

att de ej har fullt bränsleförråd eller full last.

De av luftfartsberedningen hos luflfartsstyrelsen vid olika tillfällen gjorda

framställningarna om flygplatsens utbyggnad resulterade slutligen i ett avtal

mellan styrelsen och Göteborgs stad angående upprättande av en generalplan

för ifrågavarande utbyggnad. Enligt avtalet, som undertecknades

av luf tf art sstyrelsen och luftfartsberedningen den 3 september 1958, skulle

utredningsarbetet indelas i två etapper, varvid staden förband sig att bidraga

med 50 % av kostnaderna för det arbete, som ingick i första etappen,

dock högst 100 000 kr. Stadsfullmäktige i Göteborg godkände avtalet den

30 oktober 1958. Först den 17 september 1959 blev avtalet föremål för

Kungl. Maj :ts prövning. Kungl. Maj:t ansåg sig emellertid därvid icke

kunna taga ställning till frågan om avtalets godkännande förrän luftfartsstyrelsen

gjort eu förberedande utredning om Göteborgs flygplatsfråga.

Genom den av Kungl. Maj:t beslutade utredningen kommer frågan om

Torslanda flygplats utbyggnad alt fördröjas under avsevärd tid. Beredningen

finner delta dröjsmål vara synnerligen olyckligt, då det redan nu

är aktuellt att anordna jetförbindelser tifl utlandet från Göteborg. Sålunda

har SAS framställt önskemål om att till sommaren anordna en Caravelleförbindelse

till London. Bolaget ämnar jämväl anordna en sådan förbindelse

till mellersta östern innevarande år. Härvid ämnar bolaget använda

sig av Torslandafältel, varvid planen får starta med ett begränsat bränsleförråd,

som sedan får fyllas på i Köpenhamn.

I detta sammanhang vill beredningen erinra om alt de! redan får anses

klarlagt, att Torslanda är den enda flygplats, som kan komma i fråga som

Göteborgs civilflygplats. Sålunda har luftfartsstyrelsen i skrivelse till läns
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 203 år 1960

styrelsen i Göteborgs och Bohus län den 16 november 1957 i ärende angående

byggnadsplan för fritidsvistelse inom område i Torslanda socken meddelat,

att styrelsen bedömer situationen så att Torslanda även på längre

sikt kommer att förbli Göteborgs civilflygplats.

Under åberopande av det sålunda anförda tillstyrkes slutligen att arbetet

med upprättande av generalplan för Torslanda flygplats snarast påbörjas.

Utskottet. I sitt yttrande över förevarande motioner har luftfartsstyrelsen

erinrat om att Kungl. Maj :t genom beslut den 17 september 1959 uppdragit

åt styrelsen att företa viss förberedande utredning rörande Göteborgs flygplatsfråga

samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag vartill utredningen

kunde föranleda.

Det styrelsen sålunda meddelade utredningsuppdraget har numera — i

underdånig skrivelse den 13 juni 1960 — slutredovisats. I anslutning härtill

har styrelsen ånyo hemställt om Kungl. Maj :ts godkännande av det villkorliga

avtal om upprättande av generalplan för Torslanda flygplats, varom

luftfartsstyrelsen och Göteborgs stad tidigare överenskommit.

Då den av motionärerna aktualiserade frågan således redan är föremål

för Kungl. Maj :ts prövning finner utskottet någon framställning i ämnet

från riksdagens sida ej påkallad.

Utskottet hemställer följaktligen,

att motionerna I: 250 och II: 308 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 december 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillströin, Einar Persson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Axel Johannes

Andersson, Thun, Holmqvist, Pålsson, Jacobsson, Rikard Svensson, Söderberg,

Sunne och Herbert Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström,

fröken Elmén, herr Almgren, fröken Karlsson, herrar Andreasson, Nihlfors,

Johansson i Norrköping, Gustafsson i Uddevalla och Källenius.

Reservationer

1) av herr Herbert Larsson

2) av herr Andreasson.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLR «J

008422

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.