Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven jämte i ämnet väckta motioner.

1960-12-08 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:206, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

1

Nr 206

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

omorganisation av örlogsvarven jämte i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 184 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 oktober 1960,

föreslagit riksdagen att dels besluta att marinverkstäderna i Karlskrona

skall organiseras som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som angivits i förberörda statsrådsprotokoll, dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för det nya bolagets bildande

in. m., dels å tilläggsstat I för budgetåret 1960/61 till Aktieteckning i ett

nybildat bolag i Karlskrona under fonden för statens aktier anvisa ett

investeringsanslag av 23 000 000 kronor, dels å tilläggsstat I för budgetåret

1960/61 till Engångsupprustning av Karlskrona örlogsvarv under

marinens delfond av försvarets fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 4 000 000 kronor, dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att

för beredande av rörelsemedel åt bolaget tillhandahålla bolaget en rörlig

kredit av 8 000 000 kronor, dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att för beredande av rörelsemedel åt marinverkstäderna i Stockholm tillhandahålla

verkstäderna en rörlig kredit av 5 000 000 kronor, dels medgiva

att den i staten för Försvarets fastighetsfond: Marinens delfond för

budgetåret 1960/61 uppförda posten Reparations- och underhållskostnader

in. in. må ökas med 1 000 000 kronor, dels ock besluta att örlogsvarven i

Stockholm och Göteborg skall organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som angivits i förberörda statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Jacobsson och Per-Olof Hanson (I: 710) och den andra inom

andra kammaren av herr Boija in. fl. (II: 874), i vilka hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts prop. nr 184 vad gäller

örlogsvarvet i Karlskrona

1) måtte fatta principbeslut om marinverkstädernas i Karlskrona ombildning

till statligt bolag och bemyndiga Kungl. Maj :t att tillsätta en

bolagsstyrelse i enlighet med propositionens förslag, åt vilken styrelse bör

1—1B43 00 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 200

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

uppdragas att före den 1 juli 1961 inkomma med förslag till byggnationsoch

investeringsplan under hänsynstagande såväl till 1959 års Karlskronavarvsutredning

som till av departementschefen föreslagen dispositionsplan;
2)

i fråga om aktieteckning, investeringsanslag för engångsupprustning

av Karlskrona örlogsvarv och rörlig kredit för rörelsemedel åt bolaget besluta

i enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag;

3) måtte medgiva att styrelsen för utredande uppgifter i inledningsskedet

må disponera 1 miljon kronor ur anvisade medel;

4) måtte fatta beslut om ändring av marinens av departementschefen

föreslagna replieringsskyldighet på bolaget i enlighet med vad i motionerna

anförts; samt

att riksdagen beträffande flottans förvaltningsorgan inom marinkommando

Syd måtte besluta att Kungl. Maj :t bör låta verkställa erforderliga

organisationsundersökningar innan definitivt besked fattas,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Spetz (I: 711) och den andra inom andra kammaren av herr

Rydén m.fl. (11:876), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 184 år 1960 i

de delar som avser Karlskrona örlogsvarv,

att riksdagen måtte besluta att marinverkstäderna i Karlskrona endast

under ett övergångsskede skall driva civil verksamhet, medan verksamheten

för marinens räkning begränsas till i huvudsak underhåll samt

ombyggnader och moderniseringar av marinens fartyg;

att riksdagen måtte hemställa hos Kungl. Maj:t om en snabbutredning

av de investeringsbehov som föreligger för att marinverkstäderna vid en

rationell drift skall kunna driva den verksamhet som sålunda erfordras

för marinen, så att riksdagen redan 1961 kan ta ställning till behövliga

anslagsyrkanden;

att Kungl. Maj :t efter snabbutredning för riksdagen framlägger förslag

om eventuella åtgärder, som kan vara lämpliga, om arbetsmarknadssvårigheter

ändock skulle uppstå, för att stimulera utvecklingen inom Karlskronaområdet

av enskild större och mindre företagsamhet, samt om storleken

av det belopp som bör ställas till förfogande härför liksom för

nödvändiga omskolnings- och omflyttningsåtgärder,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Virgin m.fl. (1:712) och den andra inom andra kammaren av

herr Magnusson i Borås m.fl. (11:875), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte

1. avslå Kungl. Majrts proposition nr 184,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte förelägga

1961 års riksdag proposition med dels förslag om omorganisation

av Karlskrona örlogsvarv i huvudsaklig överensstämmelse med det av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

3

1953 års örlogsvarvsutrednings majoritet framlagda förslaget härom, dels

förslag om upprustning och modernisering av örlogsvarvet inom ramen för

Karlskronavarvsutredningens investeringsalternativ II, dels ock en tidsplan

för successiv minskning av antalet anställda vid örlogsvarvet jämte beräkning

av de kostnader som kan väntas uppkomma i samband med överflyttning

av arbetskraft till andra sysselsättningar,

dels en inom första kammaren av herrar Torsten Andersson och Sundin

väckt motion (I: 709), vari hemställts, att riksdagen vid sin behandling

av proposition nr 184 måtte besluta

att avslå Kungl. Maj :ts proposition såvitt avser omorganisation av marinverkstäderna

i Karlskrona till Karlskronavarvet AB m. m.,

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att frågorna om den framtida

verksamheten vid marinverkstäderna och Karlskrona örlogsbas i övrigt

och i samband därmed en erforderlig förstärkning av näringsliv och sysselsättningsmöjligheter

skyndsamt må utredas i enlighet med vad i motionen

anförts, samt

att å tilläggsstat I för budgetåret 1960/61 till Upprustning av Karlskrona

örlogsbas under marinens delfond av försvarets fastighetsfond anvisa ett

investeringsanslag av 4 000 000 kronor,

dels en inom andra kammaren av herr Wachtmeister väckt motion

(11:872), vari hemställts, att riksdagen vid sin behandling av Kungl.

Maj :ts proposition nr 184 måtte som sin mening uttala,

att Karlskronavarvet AB bör organiseras och dess verksamhet utformas

så, att företaget kommer att konkurrera fritt och på lika villkor med

övriga företag på marknaden,

att utgångspunkten för bolagets verksamhet bör vara företagsekonomiskt

hållbara kostnadskalkyler, så att kostnadstäckning erhålles utan

dolda eller öppna subventioner,

att produktionen i företaget icke bör inriktas på en väsentlig utbyggnad

av varvskapaciteten i landet,

att ett eventuellt avtal om skyldighet för marinen att för vissa beställningar

anlita Karlskronavarvet AB bör vara tidsbegränsat till högst 10 år

och givas den innebörden att denna skyldighet är avvecklad vid avtalstidens

utgång,

samt att de flyttningskostnader som tillskyndas marinen i sin helhet

bör täckas med särskilda anslag utanför den för försvaret fastställda kostnadsramen,

dels och en inom andra kammaren av herr Senander m. fl. väckt

motion (II: 873), vari hemställts, att riksdagen vid bifall till Kungl. Maj:ts

proposition nr 184 angående omorganisation av örlogsvarven måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t uttala att personalen icke bör lida minskning i nu

utgående förmåner och att i de fall, där genom omorganisationen arbetskraft

av ena eller andra anledningen icke kommer till användning, denna

måtte hållas skadeslös.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 11:874, 11:876, 11:875, 1:709, 11:872 och

II: 873.

I flottans förband ingår tre örlogsvarv, belägna i — efter storleksordning

— Karlskrona, Stockholm och Göteborg. Örlogsvarvens nuvarande organisation

grundas på beslut av 1944 års riksdag (prop. nr 166, SU 176, rskr.

384). Organisation och arbetsuppgifter anges närmare i en av marinförvaltningen

efter bemyndigande av Kungl. Maj :t den 13 juli 1945 fastställd

provisorisk instruktion. För Stockholms örlogsvarv har dock på grund av

särskilda förhållanden nyligen beslutats viss ändring beträffande varvets

ledning.

Frågan om örlogsvarvens organisation har tagits upp av riksdagens

revisorer i deras berättelse över den år 1952 verkställda granskningen angående

statsverket. Även statsutskottet har i utlåtande till 1953 års riksdag

(SU 34, p. 13) påtalat vissa brister i örlogsvarvens organisation. I skrivelse

den 13 november 1952 har slutligen marinförvaltningen gjort framställning

om utredning angående densamma. Med anledning av vad sålunda

förekommit bemyndigade Kungl. Maj:t den 23 juli 1953 chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla högst åtta utredningsmän för att verkställa

utredning rörande örlogsvarvens organisation och därmed sammanhängande

frågor.

Utredningen — 1953 års örlogsvarvsutredning — avlämnade sitt betänkande

den 9 mars 1957 (SOU 1957: 9). Mot det i betänkandet framlagda

förslaget, som i princip innebär att varje örlogsvarv ställes under enhetlig

ledning av varvschefen och att all teknisk verksamhet inom varvet samordnas,

har två av utredningens ledamöter reserverat sig. Reservationen

syftar till att örlogsvarvens marinverkstäder skall givas självständig ställning

och organiseras som bolag eller statligt affärsverk.

Då örlogsvarvens organisation i väsentlig utsträckning är betingad av

målsättningen för deras verksamhet ansågs erforderligt att komplettera

1953 års örlogsvarvsutredning med ytterligare utredning, avseende förutsättningarna

för civil varvsdrift i Karlskrona. Kungl. Maj :ts bemyndigande

att tillkalla sakkunniga för att verkställa denna utredning utverkades

den 20 december 1957. De med anledning härav utsedda sakkunniga

— Karlskronavarvsutredningen — har avgivit ett den 2 april 1959

daterat betänkande (SOU 1959: 11). Betänkandet utmynnar i att tillräckliga

förutsättningar icke anses nu föreligga för civil varvsdrift i

Karlskrona i någon för organisationen avgörande omfattning och innehåller

tillika vissa investeringsb er åkningar för marinverkstäderna i Karlskrona.

Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet bedömdes grunderna

för tidigare förslag i viss mån ha förändrats till följd av den år 1958 beslutade

minskningen av marinens organisation. I enlighet härmed utarbe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

5

tades inom departementet i mars 1960 en promemoria angående örlogsvarvens

organisation. I promemorian föreslås att marinverkstäderna i Karlskrona

skall ombildas till aktiebolag samt örlogsvarven i övrigt organiseras

i huvudsaklig anslutning till 1953 års örlogsvarvsutrednings förslag.

I propositionen lämnas redogörelser för dels örlogsvarvens nuvarande

organisation och arbetsuppgifter m. in. (s. 4—16), dels 1953 års örlogsvarvsutrednings

förslag till ny organisation av örlogsvarven och vad i

fråga om detta anförts av reservanterna inom utredningen (s. 18—43), dels

Karlskronavarvsutredningens förslag (s. 48—53), dels ock departementspromemorian

(s. 55—69).

Departementschefen framhåller, att frågan om örlogsvarvens organisation

under många år varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Nu

gällande organisation grundas på beslut av 1944 års riksdag, örlogsvarven

i Stockholm och Karlskrona, som ställdes under enhetlig ledning, skulle

enligt detta beslut vartdera organiseras på dels en verkstadsavdelning, dels

ock tre militärtekniska avdelningar. Vid den praktiska utformningen har

det emellertid kommit att råda oklarhet rörande varvschefens och chefens

för verkstadsavdelningen (marinverkstäderna) inbördes ställning och befogenheter.

Det har även påtalats att nuvarande organisationsform utgjort

hinder för en rationell planering av verkstadsdriften.

Angivna förhållanden ledde till tillsättande av 1953 års örlogsvarvsutredning.

Det förslag till normalorganisation för örlogsvarv som framlagts

av denna innebär att ett örlogsvarvs verksamhet samlas under en enhetlig

ledning — varvschefen. Den tekniska verksamheten — utövad inom en

verkstadsavdelning, principiellt likställd med övriga avdelningar, samt konstruktions-,

fartygs- och vapenavdelningar -— föreslås skola samordnas av

en teknisk direktör. Denne skall för bland annat detta ändamål även ha

till sitt förfogande en allmänplanering. Den ekonomiska verksamheten för

hela varvet koncentreras till en ekonomiavdelning under en ekonomidirektör.

Inom sistnämnda avdelning skall även handläggas samtliga tjänstemannaärenden

för hela örlogsvarvet. I övrigt skall i örlogsvarvet ingå en

ekipageavdelning och en fortifikationsavdelning, inom vilka samtliga till

örlogsvarvets verksamhet hörande ekipageärenden och fastighetsärenden

skall handläggas, samt en intendentursektion och en administrativ sektion.

För ledningen av och uppsikten över örlogsvarvet och dess krigsförberedelsearbete

slutligen bör varvschefen förfoga över ett stabsorgan —

centralplaneringen. Ändringar föreslås vidare i nu gällande föreskrifter

beträffande fastighetsförvaltningen i syfte att nå smidigare former för

vissa byggnadsarbeten. Redovisningsbestämmelserna anses böra utformas

så att de möjliggör eu mera rättvisande självkostnadsberäkning än för närvarande

samt att driftmedel i viss utsträckning kan utnyttjas i rationaliseringssyfte.

Mot det i betänkandet framlagda förslaget har två av utredningens leda
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

möter reserverat sig och hävdat, att marinverkstäderna bör givas självständig

ställning, organiserade som bolag eller statligt affärsverk.

Meningarna i remissyttrandena över örlogsvarvsutredningens betänkande

är mycket divergerande. Ungefär halva antalet remissinstanser tillstyrker

det förslag, som framlagts av utredningens majoritet. I övriga

yttranden föreslås — i allmänhet främst för Karlskronavarvets del — att

verksamheten skall drivas i bolagsform eller att marinverkstäderna i varje

fall skall ges en friare ställning.

Avgörande vid "valet av organisationsform är i fråga om örlogsvarven

såväl som när det gäller andra statliga organ arbetsuppgifternas art, omfattning

och inriktning. Vid departementsberedningen av 1953 års örlogsvarvsutrednings

förslag ansågs det därför erforderligt att föranstalta om

en kompletterande utredning för att utröna förutsättningarna för civil

varvsdrift i Karlskrona. Denna har utförts av Karlskronavarvsutredningen,

som i sitt 1959 avgivna betänkande förklarar, att tillräckliga förutsättningar

icke nu föreligger att i Karlskrona med framgång bedriva civil

varvsdrift i sådan omfattning, att örlogsvarvets organisation behöver anpassas

därefter. Utredningen har även gjort vissa investeringsberäkningar

för marinverkstäderna i Karlskrona. Två alternativ redovisas innebärande

ett investeringsbehov av cirka 20 miljoner kronor om i stort sett endast

marina underhålls-, ombyggnads- och moderniseringsarbeten skall förekomma

och cirka 60 miljoner kronor om verksamheten bedrives som en

kombination av marin och civil varvsdrift.

I yttrandena över Karlskronavarvsutredningens betänkande görs i allmänhet

icke några erinringar mot utredningens bedömande av utsikterna

för civil varvsdrift. I flera yttranden betonas emellertid att det är önskvärt

att bereda marinverkstäderna en friare ställning. Dessas betydelse

för sysselsättningen i Karlskrona med omnejd har särskilt understrukits

av arbetsmarknadsstyrelsen.

Valet av organisationsform för örlogsvarven måste som nyss sagts

avgöras med hänsyn till arbetsuppgifterna och produktionsinriktningen.

Härutinnan har 1953 års örlogsvarvsutredning hävdat att örlogsvarvens

huvuduppgift bör vara underhåll samt ombyggnader och moderniseringar

av marinens fartyg. Däremot bör nybyggnader för marinen och arbeten

för annan beställare än marinen enligt utredningens mening förekomma

endast i den utsträckning som anses erforderlig för arbetstidämning eller

av andra skäl befinnes lämpligt och under förutsättning att några särskilda

resurser icke erfordras därför. Vid sina bedömanden utgick örlogsvarvsutredningen

från dåvarande storlek hos flottan. Utredningen antog att dennas

totala underhållsbehov kommer att öka något, då den tekniska utvecklingen

gjorde enheterna ömtåligare och mer komplicerade, vilket, i

förening med att verkstadsresurser ombord bleve mera sällsynta vid övergång

till mindre enheter, medförde behov av ytterligare underhållsresurser

i land.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 dr 1960

7

De förhållanden från vilka örlogsvarvsutredningen utgick vid sina överväganden

rörande lämplig organisationsform för örlogsvarven har numera

ändrats i viktiga hänseenden. De år 1958 beslutade riktlinjerna för försvarets

utformning innebär sålunda på längre sikt en minskning av flottans

omfattning. Detta har redan medfört minskade arbetstillfällen för

örlogsvarven. Trots att vissa åtgärder vidtagits för att stadga sysselsättningen

vid varven har antalet anställda (tjänstemän och arbetare) gått

ned från i avrundade tal cirka 2 350 vid marinverkstäderna i Karlskrona

och 1 250 vid marinverkstäderna i Stockholm samt 200 vid verkstadsavdelningen

i Göteborg den 1 januari 1956 till respektive 2 000, 850 och 150

den 1 januari 1960. För närvarande är cirka 1 560 arbetare och 380 tjänstemän

anställda vid marinverkstäderna i Karlskrona. Antalet anställda har

nedbringats genom permitteringar och naturlig avgång. Samtidigt har

nyanställning upphört. Anställda som avgått har beretts särskilda förmåner

i form av årlig ersättning eller avskedsersättning. För personal, som uppfyllt

förutsättningarna för förtidspension, har den årliga ersättningen i princip

motsvarat full pension. Sådan ersättning har i vad angår kollektivavtalsanställd

personal kunnat beviljas sedan vederbörande fyllt 55 år. En av

marinförvaltningen gjord prognos rörande arbetsbeläggningen vid örlogsvarven

pekar på att under innevarande budgetår vid nuvarande i och för

sig otillfredsställande produktivitetsläge cirka 1 150 arbetare kan få sysselsättning

med arbeten för marinens behov vid marinverkstäderna i Karlskrona.

Budgetåret 1961/62 beräknas arbetsvolymen för marinens behov

sjunka ytterligare. För örlogsvarven i Stockholm och Göteborg beräknar

marinförvaltningen däremot att under samma budgetår samtliga för närvarande

anställda arbetare tills vidare kan sysselsättas med arbeten för

marinens räkning.

Mot bakgrund av denna utveckling och med beaktande av det allmänna

arbetsmarknadsläget i östra Blekinge har departementschefen ansett det

nödvändigt att undersöka möjligheterna att få till stånd en sådan produktionsinriktning

och konkurrenskraft vid marinverkstäderna i Karlskrona

att den befarade minskningen i sysselsättningen blir den ofrånkomligt

minsta. Departementschefen har därför inom departementet låtit utreda

förutsättningarna att bereda utrymme för en med avseende på arbetsuppgifternas

art mera vidsträckt verksamhet liksom de nödvändiga organisationsförändringar

som måste vidtagas härför samt även den ekonomiska

insatsen som därvid skulle bli nödvändig. Resultatet av denna utredning

har redovisats i eu departementspromemoria.

I likhet med vad som anförts i nämnda departementspromemoria anser

departementschefen all frågan om den framtida produktionsinriktningen

vid örlogsvarvct i Karlskrona icke får bedömas uteslutande som

ett militärt problem, örlogsvarvct har stor betydelse för sysselsättningen i

östra Blekinge och naturligtvis särskilt i Karlskrona. Sysselsättningsmöj
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

ligheterna där är i övrigt relativt begränsade och åtgärder mot arbetslösheten

medför årligen betydande samhälleliga kostnader. Statens företagaransvar

gentemot de anställda och berörda kommuner bjuder därför att

särskild hänsyn tages till arbetsmarknadsläget och de näringspolitiska förhållandena

vid det slutliga ställningstagandet till frågan om marinverkstädernas

i Karlskrona produktionsinriktning, kapacitet och investeringsbehov.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit i sitt yttrande över

departementspromemorian finns i Karlskronaområdet, även i den starkt

förbättrade konjunktur som nu råder, ett stort antal personer som till

följd av ålder, lokal bundenhet och andra orsaker ej kan omskolas eller

flyttas till annan ort. Det bör sålunda uppmärksammas att de anställdas

medelålder vid marinverkstäderna är relativt hög. Av arbetarna är 460 i

åldern 35—44 år och 540 i åldern 45—55 år. Av de manliga tjänstemännen

— omkring 300 — är 100 i åldern 35—44 år och 135 i åldern 45—60 år.

Endast ett fåtal arbetare och tjänstemän i nu berörda åldersgrupper är

ogifta. Det bör vidare tilläggas att inom östra Blekinge saknas i stort sett

tyngre industrier till vilka vid örlogsvarvet friställd arbetskraft skulle

kunna övergå.

Ett ytterligare lika tungt vägande skäl för investeringar i Karlskrona

siktande till en produktion utöver den av 1953 års örlogsvarvsutredning

föreslagna är, att staten redan äger en omfattande produktionsutrustning

vid marinverkstäderna främst i form av dockor — 7 till antalet — pirar

och kajer med en betydande kranutrustning samt en dyrbar och relativt

modern maskinutrustning. Dessa redan befintliga tillgångar kan enligt

departementschefens mening bäst ekonomiskt nyttiggöras genom ytterligare

investeringar som stärker konkurrenskraften. Yidare måste vissa investeringar

i marinverkstäderna under alla förhållanden anses angelägna

för att förbilliga de marina arbetena.

En avgörande förutsättning för att de nuvarande marinverkstädernas

verksamhet skall kunna breddas är en rationell och konkurrenskraftig drift.

Det har i departementspromemorian understrukits att produktiviteten för

närvarande är relativt låg. Detta innebär en belastning i marinens driftbudget

och begränsar möjligheterna att i fri konkurrens erhålla tillskott

av arbeten för andra beställares räkning. Departementschefen finner det

angeläget att produktiviteten höjes.

I dagsläget hämmas en fullt rationell drift främst genom att produktionen

är splittrad på en mängd olika lokaler, av vilka flertalet är bristfälliga.

Svetsnings- och plåtarbeten utföres i betydande utsträckning utomhus,

vilket särskilt vintertid är mindre lämpligt. Lagerhållningen av råvaror

— i första hand plåt och profiler — samt halvfabrikat är splittrad.

Inom verkstadsområdet är utrymmet för transporter begränsat. På grund

av verksamhetens utspridning blir transportvägarna relativt långa. Dessa

förhållanden leder till betydande svårigheter att nedbringa produktions
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

9

kostnaderna. Av speciell betydelse är härvid kostnaderna för de interna

transporterna, vilka regelmässigt tillmätes stor vikt vid företag av den

typ marinverkstäderna utgör. Produktiviteten kan därför höjas främst

genom investeringar i byggnader och anläggningar men även genom driftsomläggningar.

Dylika investeringar kan vidare tillgodose föreliggande behov

av ytterligare sysselsättningsmöjligheter i Karlskronaområdet — behov

som hänför sig till såväl omedelbar sysselsättning av den art beredskapsarbetena

representerar som mera långsiktiga åtgärder för industriell

verksamhet.

Karlskronavarvsutredningens undersökningar angives visa att gynnsamma

förutsättningar icke finnes att med framgång bedriva civil varvsdrift

i Karlskrona. Genom investeringar i Karlskronavarvet syftande till

en effektiv och billig drift bör det emellertid, enligt utredningen, i större

utsträckning än hittills ansetts vara fallet kunna bli fördelaktigt att i konkurrens

med civila varv utföra arbeten för marinen i Karlskrona och även

bli lättare att inom ramen för örlogsvarvets huvuduppgifter utjämna sysselsättningen

genom arbetsobjekt i konkurrens med den enskilda industrien.

Departementschefen kan ansluta sig till denna bedömning. Med den produktionsutrustning

marinverkstäderna har och vid bifall till departementschefens

i det föregående redovisade förslag kommer att erhålla samt med

den yrkeskunskap de anställda besitter bör verkstäderna ha goda möjligheter

att åtaga sig marina ny- och ombyggnader till konkurrenskraftiga

priser.

I departementspromemorian har pekats på att en kompletterande icke

marin produktion bör sökas främst inom varvsindustrien angränsande områden.

Den mekaniska verkstadsindustrien har under de senaste decennierna

expanderat snabbt. Även den framtida utvecklingen ger på lång

sikt anledning till optimism. Belägg för detta får man, enligt promemorian,

bland annat om man tar i beaktande de stora investeringar som skett

under åren efter det senaste världskriget och företagens aktuella investeringsplaner.

Det i departementspromemorian framlagda förslaget att förskjuta verksamheten

vid Karlskrona örlogsvarv i riktning mot mekanisk verkstadsindustri

tillstyrkes i princip av de flesta remissinstanserna. Statens sakrevision

liksom försvarets fabriksstyrelse och marinledningen anser emellertid

att en omläggning av produktionen bör föregås av noggranna marknadsundersökningar.

Som överingenjören vid fabrik sstyrelsen framhåller

i ett särskilt uttalande fogat till styrelsens yttrande är det emellertid tveksamt

om man genom marknadsundersökningar kan ernå vidgade kunskaper

om de olika arbetsobjekt som bör kunna ingå i marinverkstädernas

i betydande utsträckning differentierade produktion. En sådan marknadsundersökning

bör givetvis vara en förutsättning för nystartande av företag,

men i förevarande fall finns redan industrien i lråga. Likaså kan det

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

vara en förutsättning inför en planerad produktion av någon enstaka

artikel. Det är emellertid ej att förvänta att man genom marknadsundersökningar

kan finna produktionsområden, där det med dagens fria handel

föreligger ett tomrum, som marinverkstäderna skulle kunna inrikta

sig på att fylla.

Enligt departementschefens mening bör det föreligga goda förutsättningar

att vid marinverkstäderna i Karlskrona förutom den givna och

dominerande marina produktionen, som inte enbart bör bestå av underhålls-

och reparationsarbeten utan även av om- och nybyggnadsarbeten,

även driva en industri med inriktning mot allmän mekanisk verkstadsproduktion.

Kompletterande produktion av detta slag bör i görligaste mån

naturligt ansluta till den tunga utrustning och specialutrustning som följer

av den marina produktionen.

Redan nu har marinverkstäderna en del av sin verksamhet inriktad på

civilproduktion. Trots att anläggningar och organisation för närvarande

är mindre väl lämpade för konkurrens på den enskilda marknaden har

marinverkstäderna sålunda kunnat erhålla civila beställningar som -— bortsett

från de under de senaste två åren utlagda stödbeställningarna — omfattar

genomsnittligt för de senaste fem åren omkring 13 % av företagets

direkta produktionstimmar. Under innevarande år har denna andel ytterligare

kunnat ökas. Den civila produktionen har främst avsett tyngre arbeten

för den mekaniska verkstadsindustrien. En del lättare mera diversebetonad

px-oduktion har även förekommit med naturlig anknytning till

produktionen i marinverkstädernas specialverkstäder. Marinverkstädernas

allmänna tekniska utrustning gör att företaget främst kan konkurrera

inom den tyngre verkstadsindustriens område, icke minst när det gäller

kvalitetsproduktion. En upprustning av marinverkstäderna som möjliggör

en fullt rationell produktion bör medföra en ökad orderingång av civila

arbeten främst inom de för marinverkstäderna naturliga arbetsområdena

såsom grövre plåtarbeten i såväl nitat som svetsat utförande, järnkonstruktioner,

brobyggnader och större maskinbearbetningar, men även arbeten av

den art som nu utföres vid specialverkstäderna.

Valet av organisationsform för örlogsvai-vet måste som nyss sagts

avgöras med hänsyn till arbetsuppgifterna. Den inriktning av verksamheten

som förutsättes i departementspromemorian för marinverkstäderna

i Karlskrona nödvändiggör en organisationsform som ger företaget möjligheter

att konkurrera på den enskilda marknaden på med övriga företag

lika villkor. Nuvarande organisation av marinverkstäderna är icke avsedd

för den målsättning som nu förutsättes i Karlskrona. Det kan icke vara

rimligt att i längden belasta marinförvaltningen med ledningen och ansvaret

för en icke marin produktion baserad på fri konkurrens. I promemorian

föreslås därför att marinverkstäderna i Karlskrona ombildas till

ett statligt aktiebolag. Den i promemorian framförda uppfattningen att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

11

ett företag med angiven produktionsinriktning bör drivas såsom aktiebolag

biträdes av flertalet remissinstanser, överbefälhavaren och marinledningen

vill icke motsätta sig ombildning till aktiebolag. Statskontoret, liksom

Sveriges industriförbund och tjänstemännens centralorganisation samt

statens sakrevision, anser att frågan om ändrad driftsform bör bedömas på

grundval av de förslag som 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna

kommer att framlägga. Utredningen i fråga framhåller emellertid

i sitt remissvar att bolagsformen torde vara den i princip lämpligaste driftsformen

för marinverkstäderna i Karlskrona med hänsyn till de föreslagna

arbetsuppgifterna.

Sedan detta remissyttrande avgavs har vidare utredningen avgivit sitt

betänkande (SOU 1960: 32) med förslag till reformering av de nuvarande

statliga företagsformerna. Utredningen finner ej behov föreligga av att

genom en särskild lag för statlig affärsdrift tillskapa en speciell företagsform,

som till skillnad från affärsverksformen men i likhet med aktiebolaget

skulle utgöra ett självständigt rättssubjekt. Utredningen framhåller, att

valet även i fortsättningen bör stå mellan affärsverks- eller bolagsformen

då det gäller att skapa en lämplig driftsform för statlig affärsverksamhet.

När fråga uppkommer om upprättande av statlig affärsverksamhet bör

arten av ifrågavarande verksamhet bliva avgörande vid valet mellan dessa

båda företagsformer. Bolagsformen synes utredningen framför allt böra

väljas vid industriell och teknisk drift, där affärsverksamheten skall drivas

på i stort sett samma villkor som i det enskilda näringslivet och i konkurrens

med detta. Det kan i sådana fall vara en fördel för staten om

den använder sig av den genom lång tids erfarenhet utvecklade bolagsformen

som i praktiken visat sig ändamålsenlig. Den statliga affärsdriften

kommer därigenom redovisningsmässigt och skattemässigt i samma ställning

som ett privat företag. Den statliga affärsdriften får i bolagsformen

vidare frihet att disponera vinsten till utvidgning och modernisering. Den

frihet i administrativt och ekonomiskt hänseende som är särskilt önskvärd

ur rent affärsmässiga och konkurrensmässiga grunder kommer även

att bäst tillgodoses i bolagsformen som därför, enligt utredningens mening,

i dylika fall är att föredraga framför affärsverksformen. Den senare

lämpar sig bäst för en affärsverksamhet där de samhällsbelonade aspekterna

är betydande.

I departementspromemorian beröres även alternativet att överföra marinverkstäderna

till försvarets fabriksverk. Ett sådant arrangemang skulle

emellertid knappast medföra de fördelar som står alt vinna med aktiebolagsformen.

Detta understrykes även i landsorganisationens yttrande

över promemorian, ehuru i det av statstjänarkartellen till landsorganisationen

avgivna yttrandet anslutning till försvarets fabriksverk förordas.

Även marinledningen anser ett överförande till försvarets fabriksveik

mindre lämpligt, vilket tillika är fabriksstyrclsens egen bedömning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

Med hänsyn till angelägenheten av att få till stånd en företagsledning

med största möjliga handlingsfrihet i olika avseenden finner departementschefen

det ändamålsenligt att marinverkstäderna i Karlskrona organiseras

som ett statligt aktiebolag. För att vinna full konkurrensförmåga, vilket

är en huvuduppgift i strävan att trygga företagets framtid, finner departementschefen

det mest konsekvent att välja denna för motsvarande verksamhet

inom den enskilda sektorn vanligaste företagsformen, som torde

giva de bästa förutsättningarna för fortlöpande rationaliseringar och effektivare

drift. Departementschefen finner detta betydelsefullt inte minst av

det skälet, att en sådan utveckling bör komma marinen tillgodo och främjar

därigenom en önskvärd rationell användning av för försvaret avsedda statsmedel.

I för bolaget gällande bolagsordning bör angivas att bolaget skall

ha till ändamål att bedriva verksamhet inom varvsindustrien och den

mekaniska industrien, överföringen av verksamheten vid marinverkstäderna

till det nya bolaget torde böra ske den 1 juli 1961. Departementschefen

återkommer senare i sin framställning till ytterligare frågor rörande

bolaget och dess bildande. Innan dess vill departementschefen emellertid

beröra några problem, som sammanhänger med bolagets förhållande till

de centrala och lokala marina myndigheterna.

I sitt remissyttrande anför marinledningen att bolagets verksamhet ej

bör innefatta underhåll och reparation av marinens materiel och uttalar

i anslutning härtill önskemål om tillräckliga egna resurser av olika slag

för att kunna utföra vissa tillsyns- och underhållsarbeten å flottans fartyg.

En sådan lösning kan departementschefen icke biträda. Detta skulle

medföra dubblering av väsentliga funktioner med därav följande dubbla

kostnader i fråga om investeringar och organisation och således leda till

onödiga kostnader för statsverket utan att något därmed vinnes. En närmare

undersökning av de uppgifter som av marinledningen föreslås åvila

de under marinens ledning ställda serviceverkstäderna visar, att dessa

uPPgifter utan olägenhet kan utläggas såsom beställningsarbeten på ett i

Karlskrona beläget statligt företag, vilket drives som aktiebolag. En sådan

ordning torde dessutom medföra ökad kontroll över de verkliga arbetskostnaderna.

Det förhållandet att ett statligt företag, som i dag drives

under ledning av ett ämbetsverk, erhåller annan organisationsform genom

ombildning till statligt aktiebolag, minskar, enligt departementschefens

mening, inte angelägenheten av en rationell arbetsfördelning av den omfattning

och art som nu förekommer mellan marinen som beställare och

marinverkstäderna som producerande part.

I anslutning härtill vill departementschefen beröra frågan om bolagets

förtursrätt till marina arbeten. Departementschefen vill då först erinra om

att i dagsläget gäller den praxis som tillämpats även sedan marinverkstäderna

i Karlskrona och Stockholm genom riksdagsbeslut 1944 erhöll sin

friare ställning, innebärande att dessa verkstäder praktiskt taget utför alla

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

13

inarina översyns-, underhålls- och ombyggnadsarbeten av betydenhet. I

flertalet fall utföres dessa arbeten på löpande räkning. Departementschefen

utgår ifrån att de rationella skäl som motiverat den naturliga anknytningen

av dessa marina arbeten till marinverkstäderna kvarstår även sedan verkstäderna

i Karlskrona ombildats till statligt aktiebolag. Snarast bör dessa

skäl bli förstärkta genom den ökade effektivitet som vinnes vid verkstäderna

genom planerade investeringar och driftsrationaliseringar. Även i

fråga om den interna kostnadsredovisningen bör omdaningen vara fördelaktig

ur marinens synpunkt. Någon förändring i nu tillämpad piaxis i

fråga om produktionssamarbetet bör därför icke ske av det skälet, att

marinverkstäderna i Karlskrona ombildas till statligt aktiebolag. De av försvarets

förvaltningsdirektion, tabriksstyrelsen och marinledningen uttalade

principiella betänkligheterna mot att bolaget gives samma förtursrätt till

de marina arbetena som kommit marinverkstäderna till del, finner depaitementschefen

icke bärande och kan därför icke ansluta sig till dem. Ett

särskilt avtal av typen ramavtal bör träffas mellan marinförvaltningen och

bolaget rörande de allmänna villkoren för utförande vid bolaget av arbeten

av här nämnd art, varvid riktpunkten bör vara, att marinen även i foitsättningen

— till en början under en 10-årsperiod — låter utföra översyns-,

underhålls-, reparations- och ombyggnadsarbeten vid bolaget till i stort sett

den procentuella del av den totala arbetsvolym för dessa arbeten, vilken

i genomsnitt för de senaste fem åren tillförts marinverkstäderna i Karlskrona.

Ifrågavarande avtal förutsättes skola underställas Kungl. Maj:t för

godkännande. Det bör även vara naturligt för marinen att i vad avser övriga

arbeten, t. ex. nybyggnadsarbeten, intimt samarbeta med ett statligt företag

med den speciella inriktning och kapacitet som marinverkstäderna i Karlskrona

för närvarande har och kan bedömas äga även framöver. Det bör

också vara naturligt att statsmyndigheter i övrigt undersöker förutsättningarna

att låta utföra arbeten vid bolaget.

Frågan om de framtida relationerna mellan marinen och varvet är intimt

sammanvävd med frågan om vilka fartygsarbeten som skall ulföias

med marinens egna resurser. I promemorian uttalas, med anslutning

till vad 1953 års örlogsvarvsutredning i detta hänseende anfört, att

någon produktion inom örlogsbasen icke bör förekomma. Departementschefen

vill härvid understryka att därest bolaget med framgång skall kunna

utföra alla förekommande arbeten måste samtliga nuvarande verkstädei

och anläggningar, vilka ingår i marinverkstäderna, tillföras bolaget. Dess

resurser måste så långt det är möjligt vara kompletta, så att arbetena med

hänsyn till planering och ekonomi etc. kan bedrivas effektivt. Det kan dock

vara lämpligt att utföra mindre servicearbeten i anslutning till förrådsverksamheten

inom de militärtekniska avdelningarna. Detta bör gälla åtgärder

av sådan natur att de ej lämpligen bör fullgöras av eu större produktionsenhet

eller vilka är så speciella att det skulle vara tyngande för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

en dylik enhet att behöva tillhandagå med ifrågavarande tjänster. Det är

emellertid angeläget att hålla denna serviceverksamhet inom mycket snäva

gränser för att undvika dubbelarbete och dubblering av utrustning och

dylikt.

Förenämnda förutsättningar innebär att större delen av de s. k. serviceverkstäderna

och vissa servicegrupper bör ingå i bolagets organisation.

I första hand gäller detta samtliga elektriska verkstäder inklusive svagströms-

och instrumentverkstäder. Vissa mindre servicegrupper för vapenmaterielens

tillsyn bör däremot icke ingå i det föreslagna bolaget. I samband

med organisationsförändringen bör en koncentration av vissa översynsarbeten

företagas. Torpedöver synsverksamheten bör sålunda koncentreras

till torpedverkstaden i Motala och Stockholms örlogsvarv. Departementschefen

förutsätter vidare, att hylstillverkningen och oljereningen i

Karlskrona upphör.

Det inom departementet uppgjorda investeringsprogrammet (bilaga 1)

beräknas draga eu kostnad av 28 miljoner kronor i aktuellt prisläge, varvid

anpassning gjorts till den indexmässiga kostnadsuppgången sedan

departementspromemorian upprättades. Av nämnda belopp hänför sig

en miljon kronor till flyttning in. m. av den i promemorian föreslagna

örlogsbasens enheter. De planerade åtgärderna omfattar om- och nybyggnad

av maskinverkstaden till vilken de nu utspridda maskinverkstäderna

koncentreras, nybyggnad av plåtslageriverkstäder och svetshall, godscentral

och förråd, kontor och personalbyggnad samt ombyggnad av nuvarande

gjuteri till smedja och tunnplåtslageri. Vidare upptar investeringsprogrammet

iordningställande av upplagsplatser för råvaror och halvfabrikat

och i anslutning härtill förlängning av en befintlig kaj samt

omläggning av interna transportvägar och delvis omläggning av järnvägsspår

samt omflyttningskostnader. Programmet anses böra genomföras

under en fyraårsperiod. Utöver nämnda investeringskostnad har i promemorian

upptagits ett behov av fem miljoner kronor till rörelsekapital.

Remissinstanserna har i allmänhet ansett sig sakna anledning att gå

in på en närmare granskning och bedömning av investeringsprogrammet,

men en del av dem har framhållit att kostnaderna förefaller lågt beräknade.

Enligt landsorganisationen bör hänsyn tagas till att en inriktning

av verksamheten mot den civila marknaden kan medföra betydande kostnader

för konstruktions- och utvecklingsarbetet samt för försäljnings- och

marknadsbearbetning. Landsorganisationen hävdar emellertid att även om

upprustningen av marinverkstäderna kan visa sig draga högre kostnader

än vad som kalkylerats är det ändå en rimlig uppoffring för att i Karlskronaområdet

bevara en för både arbetsmarknaden och bygdens ekonomiska

och sociala liv i övrigt så viktig nyckelindustri som varvet utgör.

Statsmakterna bör därför, enligt landsorganisationens mening, redan från

början ge företaget tillräckliga ekonomiska resurser för att genomföra sitt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

15

program och även giva företaget möjlighet att i framtiden på samma villkor

och i liknande omfattning som privata medtävlare söka erhålla medel

genom upptagande av lån i den öppna marknaden.

Mot bakgrunden av den i det föregående intagna ståndpunkten i fråga

om bolagets arbetsuppgifter och med hänsyn till de brister som i dag

kan konstateras föreligga vid marinverkstäderna bör enligt departementschefens

mening det i promemorian upptagna investeringsprogrammet i

huvudsak komma till utförande. En första etapp i det föreslagna investeringsprogrammet

bör omedelbart påbörjas. Det fortsatta genomförandet

bör ske i enlighet med den tillträdande bolagsledningens beslut. Härvid bör

huvuddragen i föreliggande investeringsprogram vara riktgivande med möjlighet

för bolagsledningen att vidtaga anpassningar till marknadens förutsättningar.

Ett genomförande av nämnda program bör åstadkomma ökade

förutsättningar att vid marinverkstäderna utföra marina om- och nybyggnader

på ett rationellt och ekonomiskt sätt. En viss förskjutning mot

mekanisk verksamhet har som redan nämnts förutsatts.

I sitt yttrande framhåller marinledningen att ersättningsbyggnader m. in.

för marinens behov erfordras till en kostnad av 4,5 miljoner kronor. I nämnda

belopp har emellertid inlagts kostnader för åtgärder som icke sammanhänger

med bolagets bildande. Vidare har förutsatts en annan arbetsfördelning

mellan bolaget och marinen, än den departementschefen här föreslagit.

Departementschefen föreslår därför att ett såsom skäligt bedömt

belopp av en miljon kronor anvisas för ifrågakommande flyttningar och

marinens ianspråktagande av de nya lokalerna. Medel härför bör beräknas

under posten för reparations- och underhållskostnader under Försvarets

fastighetsfond: Marinens delfond. Härvid kommer en motsvarande merbelastning

att uppstå å det under fjärde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Marinens delfond.

I promemorian föreslås att örlogsvarvets markområden uppdelas i två

delar. Gränsdragningen har i stort sett följt den gräns som hittills existerat

mellan den huvudsakliga industriverksamheten och den militärtekniska

verksamheten. Emellertid har det icke kunnat undvikas för att erhålla nödvändiga

markutrymmen, att gränsen måste dragas så att ett par äldre byggnader

beröres. Gränsen blir något oregelbunden men avses vara väl avpassad

även till marinens behov av kajer och förtöjningsplatser för fartyg, vilka

praktiskt taget helt sammanfaller med dem som marinen nu utnyttjar,

liksom till dess behov av lokalulrymmen.

Den i promemorian angivna gränsdragningen mellan örlogsbasen och

det föreslagna bolaget har mött erinran bland annat från marinledningen.

Enligt den av marinledningen föreslagna gränsdragningen skulle bland annat

såväl Polhemsdockan som torpedbåtsslipen komma att befinna sig inom

det av marinen omedelbart disponerade området.

Den i promemorian föreslagna gränsdragningen innebär att bolaget får

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

disponera cirka 25,5 hektar av det nuvarande innanför varvsmuren belägna

området. Den militärtekniska verksamheten kommer att disponera cirka

14,4 hektar av motsvarande område med de förtöj ningsplatser marinen nu

utnyttjar för sina fartyg i Karlskrona. Erfarenheterna från varvs- och verkstadsindustrien

visar att tillgång på reservutrymmen kan vara en viktig förutsättning

för ett företag som vill följa med i den tekniska utvecklingen.

Dessa möjligheter kan i framtiden vara avgörande för företagets utveckling

och betyda stora besparingar, allt eftersom nya tillverkningsmetoder

måste införas. Det för bolaget föreslagna området på 25,5 hektar är avvägt

med hänsyn till dessa bedömanden. Om den av marinledningen föreslagna

gränsdragningen skulle accepteras, innebär detta att den dispositionsplan

för utnyttjande av området, på vilken i promemorian angivna investeringsberäkningar

bygger, kullkastas. Nybyggnationer för verkstäderna måste i

så fall i stället koncentreras till kvarteret Göta Lejon i varvets västra del.

Ett utnyttjande av detta område skulle emellertid innebära ökade byggnadskostnader.

Vidare är området ur kommunikationssynpunkt ett avgjort sämre

alternativ. Enligt promemorians principlösning uppföres maskinverkstäderna

där de nuvarande är belägna. Detta läge är mest centralt i förhållande

till dockor och utrustningspirar. Expansionsmöjligheterna i framtiden

är goda. Genom att maskinverkstädernas läge blir oförändrat kan stommen

i pannverkstaden bibehållas innebärande besparing och ett underlättande

av produktionen under ombyggnadsperioden. Plåtslageriverkstäder

och svetshall beräknas enligt promemorian förläggas till Drottninghallsområdet.

Med denna disposition erhålles en central placering på området

i förhållande till dockor och den s. k. torpedbåtsslipen. Placering vid

huvudtransportleden och järnvägen ger god möjlighet för utlastning av

tillverkade stålkonstruktioner. Byggnaderna blir vidare närbelägna Polhemsdocltan.

Denna docka är genom sin lokalisering inte särskilt lämpad

som reparationsdocka. Den torde i stället i första hand böra utnyttjas

som nybyggnadsdocka och skulle sedan föreslagna plåt- och svetsverkstäder

uppförts på Drottninghallsområdet kunna ersätta nybyggnadsbädden i nuvarande

verkstadsbyggnader. Dockan medgiver fartygsbyggen av minst

samma storlek som för närvarande kan utföras i maskinverkstaden.

Även om de nuvarande militärtekniska avdelningarna genom den föreslagna

gränsdragningen ej erhåller någon egen transportled för tyngre

transporter till Lindholmen finns det enligt vad departementschefen kunnat

utröna inget hinder för att dessa transporter kan ske via bolagets område

och med utnyttjande av där befintlig bro. Liknande arrangemang kan tilllämpas

för området »Göta Källare», där dock en mindre justering av den

i promemorian föreslagna gränsdragningen kan övervägas. Departementschefen

vill i detta sammanhang ånyo erinra om angelägenheten av samarbete

i syfte att rationellt utnyttja befintliga och genom investeringarna

åstadkomna anläggningar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttalande nr 200 är 1900

17

Byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet, som föreslår i stort sett

samma gränsdragning som marinledningen, samt fortifikalionsförvaltningen

har i sina yttranden framhållit att den föreslagna gränsdragningen

alltför hårt inkräktar på den äldre bebyggelsen, främst den kring Kansligatan.

Med hänsyn till nödvändigheten av en rationell omdaning av marinverkstädernas

industriområde och med beaktande av den produktionsinriktning

och de arbetsuppgifter som angives för bolaget har departementschefen

ej kunnat biträda den av marinledningen, fortifikationsförvaltningen,

byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet föreslagna avgränsningen

av bolagets område. Departementschefen ansluter sig i huvudsak

till den i departementspromemorian föreslagna dispositionen med uppdelning

av det gemensamma markområdet för det nuvarande örlogsvarvet.

Det bör emellertid övervägas om ej de planerade verkstadsbyggnaderna

inom Drottninghallsområdet kan givas en sådan placering att den kulturhistoriskt

värdefulla Kansligatan i huvudsak kan bevaras i sin nuvarande

gestaltning. Departementschefen vill framhålla att på grund av den månghundraåriga

utveckling som Karlskrona örlogsvarv genomgått finns inom

hela varvsområdet byggnader av kulturhistoriskt värde. De byggnader som

berörs av ombyggnadsprogrammet är dock i förhållande till samtliga inom

området befintliga kulturminnesmärken ett fåtal och torde icke vara av

det stora kulturhistoriska värde som t. ex. repslagarbanan, Vasaskjulet,

gamla mastkranen, bildhuggarverkstaden och kanslibyggnaderna, vilka bibehålies.

Det förutsättes att Kungl. Maj :t skall besluta om den slutliga

gränsdragningen för bolaget.

I fråga om personalens ställning och anställningsförmåner uppstår vissa

problem vid marinverkstädernas ombildning till aktiebolag. Förhandlingar

hör enligt departementschefens mening snarast komma till stånd med

berörda personalorganisationer rörande villkoren vid övergången till det

nya bolaget. De kollektivavtal, som vid ombildningen gäller beträffande

arbetarpersonalen, torde dock kunna övertagas av bolaget att gälla till dess

uppsägning av desamma i vanlig ordning sker.

Anställd vid marinverkstäderna som icke kan beredas anställning vid

bolaget bör om möjligt omplaceras till annan likvärdig anställning. Det får

förutsättas ankomma på vederbörande arbetsmarknadsorgan att i samarbete

med bland annat försvarets personalnämnd verka för vederbörandcs

omplacering. I den mån personal icke kan beredas annan anställning synes

det lämpligt att Kungl. Maj :t äger bereda vederbörande viss ekonomisk gottgörelse.

Reglerna härom bör lämpligen i huvudsak kunna utformas i anslutning

till de bestämmelser som med stöd av riksdagens beslut (prop.

1958: 101, 1959: 110, s. 19) gäller rörande övertalig personal vid örlogsvar

veu.

1 samband med bolagsbildningen aktualiseras frågan om ersättning till

2—1643 60 Bihang till riksdagens protokoll 1900. G samt. Nr 200

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

bolaget för pensionskostnader som kan hänföras till anställningstid före

övergången i bolagets tjänst. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta

i denna fråga. Ersättning, som beslutas, bör utbetalas från anslag under

tolfte huvudtiteln som eljest skulle belastas med kostnaderna för förekommande

pensioner. Anmälan härom torde i sinom tid få göras till riksdagen.

De för investeringarna nödvändiga likvida medlen bör tillföras bolaget

som eget kapital. Departementschefen finner det därvid angeläget att det

uppgjorda investeringsprogrammet påbörjas redan under nu löpande budgetår.

Härför erfordras ett belopp av fyra miljoner kronor, vilket belopp

bör anvisas som investeringsanslag under Försvarets fastighetsfond:

Marinens delfond, Engångsupprustning av Karlskrona örlogsvarv. Med

hänsyn till vikten av att kunna planera arbetena rationellt och ekonomiskt

bör emellertid investeringsplanen i dess helhet fastställas i anslutning

till detta beslut att i huvudsak lända till efterrättelse. Departementschefen

föreslår därför att ett belopp av 23 miljoner kronor anvisas å tilläggsstat

såsom investeringsanslag för budgetåret 1960/61 under fonden för statens

aktier.

Vid marinverkstädernas i Karlskrona ombildning till aktiebolag bör enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande till bolaget föras i princip samtliga vid

övergångstillfället till marinverkstäderna hänförliga tillgångar och skulder

samt företagets hela rörelse. Såsom riksräkenskapsverket föreslagit bör de

likvida medlen tillgodoföras investeringsstaten för fonden för statens aktier

såsom övriga kapitalmedel. Fonden för statens aktier bör uppskrivas

med ett belopp motsvarande värdet av de tillgångar i övrigt efter avdrag

av skulder, som lämnas i utbyte mot aktier, varvid marinens delfond av

försvarets fastighetsfond nedskrives med ett belopp som motsvarar det bokförda

nettovärdet av de tillgångar vilka överförts från sistnämnda fond.

Då en uppskrivning av fonden för statens aktier med värdet av den apportegendom,

som icke är att hänföra till försvarets fastighetsfond, kommer

att medföra motsvarande ökning av statens bokförda nettoförmögenhet,

föreslår departementschefen med anslutning till riksräkenskapsverkets förslag,

att det värde som sålunda kommer att upptagas för ifrågavarande

aktier nedsättes, så att någon ökning av statens bokförda nettoförmögenhet

icke uppkommer.

Beträffande frågan om medelstillskott härutöver avseende rörelsekapital

vill departementschefen erinra om, att marinverkstädernas nuvarande

behov av rörelsekapital är relativt begränsat till följd av att vid den dominerande

marina produktionen företaget åtnjuter förskott. Då en sådan ordning

bör vara möjlig att tillämpa även efter ombildningen till aktiebolag

och då den marina produktionen även framgent torde ha stor betydelse

för företaget, kan behovet av rörelsekapital avvägas med hänsyn härtill.

Emellertid måste man räkna med att för övrig produktion behovet av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

19

rörelsemedel kan komma att öka. Marinverkstäderna i Stockholm och

Karlskrona åtnjuter för närvarande med stöd av riksdagens medgivande

(prop. 1953: 153, SU 87; rskr 204) en rörlig kredit i riksgäldskontoret av

13 miljoner kronor. Av detta belopp utnyttjas åtta miljoner kronor av

marinverkstäderna i Karlskrona. Departementschefen föreslår att till bolagets

disposition ställes rörlig kredit av samma omfattning som den marinverkstäderna

nu disponerar. I anslutning härtill bör det ursprungliga bemyndigandet

nedsättas till fem miljoner kronor.

Aktiebreven bör ställas till viss man. För den händelse vissa aktier

framdeles kan komma att överlåtas på utomstående bör i bolagsordningen

intagas sedvanliga bestämmelser innebärande skydd mot utländskt inflytande

samt hembudsskyldighet. Rösträtten för statens aktier på bolagsstämman

utövas av den Kungl. Maj :t i varje särskilt fall därtill utser. Ändringar

i bolagsordningen bör för att äga giltighet fastställas av Kungl.

Maj :t. Bolaget bör, därest hinder ej möter enligt aktiebolagslagen, benämnas

Karlskronavarvet AB. Bolagets inre organisation bör fastställas av den

blivande styrelsen. I styrelsen bör bland annat ingå en representant för

marinledningen och en som har anknytning till arbetstagarna. Inom Kungl.

Maj :ts kansli bör bolaget sortera under försvarsdepartementet.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder, som erfordras

för bolagsbildandet. Det bör åligga bolagets ledning att förhandla och träffa

överenskommelse med vederbörande organisationer om villkoren för personalens

övergång till det nya bolaget.

Om marinverkstäderna i Karlskrona ombildas till ett fristående aktiebolag

kommer nuvarande örlogsvarvs producerande delar att utgå. Av örlogsvarvet

kvarstår vid sådant förhållande de militärtekniska avdelningarna

med deras beställande, kontrollerande och förrådsförvaltande funktion. I

departementspromemorian föreslås att dessa avdelningar tillsammans bildar

en organisationsenhet — Karlskrona örlogsbas. Vidare föreslås att denna

enhet i förhållande till marinkommandochefen erhåller samma organisatoriska

ställning som nuvarande örlogsvarv, d. v. s. i förvaltningshänseende

lyder direkt under vederbörlig central förvaltningsmyndighet. Gentemot

detta förslag har statens organisationsnämnd erinrat om att de ändrade förhållandena

bör ge förutsättning att ställa all verksamhet inom marinkommandot

under marinkommandochefens direkta ledning. Nämnden ser bestämda

fördelar i detta och påpekar att organisationsformen med en sammanhållande

örlogsbasclief var berättigad så länge de stora marinverkstäderna

med sin i förhållande till marinkommandochefen fria ställning ingick

i den marina organisationen. Genom att örlogsbasen underställes marinkommandochefen

bär denne, menar nämnden, icke blott ensamansvaret

för mobiliseringsförbcredelserna — ett ansvar som han i nuläget delar med

chefen för örlogsvarvet — och det operativa krigsförberedelsearbetet utan

till hans direkta förfogande ställes även de organ som han behöver för full
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

görandet av dessa uppgifter. Härigenom vinnes bland annat att freds- och

krigsorganisationen kan utformas på ett ensartat sätt och att man i detta

hänseende följer samma principer som gäller för kustartilleriförsvaret. Ledningen

av marinkommando Syd skulle sålunda organiseras under marinkommandochefen

på stab och förvaltningsorgan: vapenförvaltning, fartygsförvaltning,

intendenturförvaltning, byggnadsförvaltning — vilken dock

möjligen kunde utgå och inordnas i motsvarande förvaltning vid Blekinge

kustartilleriförsvar — sjukvårdsförvaltning och kassaavdelning, överbefälhavaren

och marinledningen framför i sina remissyttranden liknande

förslag. Departementschefen ger sin anslutning till den av organisationsnämnden

föreslagna principiella organisationen. Förvaltningsorganen bör

enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande organiseras provisoriskt från

och med den 1 juli 1961 med utnyttjande i huvudsak av befintliga beställningar

och tjänster. Departementschefen förutsätter att Kungl. Maj:t skall

äga befogenhet att besluta om erforderliga jämkningar i personalorganisationen

— dock icke såvitt angår tjänster vilkas inrättande ankommer på

riksdagen —- samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen

löneställning bestrider göromål vilka bör ankomma på innehavare

av högre tjänst. Åt organisationsnämnden (statskontoret) bör uppdragas

att verkställa organisationsundersökningar som grundval för ett slutgiltigt

organisationsförslag efter dessa riktlinjer.

Departementschefen övergår härefter till att kortfattat beröra förhållandena

i fråga om Stockholms och Göteborgs örlogsvarv. För dessa varv bör

arbetsuppgifterna bli de av 1953 års örlogsvarvsutredning förordade. När

det gäller Stockholmsvarvet har en dylik inriktning förutsatts i samband

med beslut om varvets utflyttning till Muskö. I departementspromemorian

erinras om det för 1959 års riksdag framlagda programmet för genomförande

av örlogsvarvets utflyttning till Muskö under en sexårsperiod. I

samband därmed förutsattes att Muskövarvets uppgifter i fred begränsas

till rutinmässig skötsel och normalt årsunderhåll av flottans i området

verksamma fartyg. Man torde sålunda kunna utgå från att Muskövarvets

arbetarstyrka kommer att erhålla jämn sysselsättning med marina arbeten,

huvudsakligen avseende reparationer och underhåll. Anledning synes ej

föreligga att i någon mera avsevärd omfattning räkna med andra uppgifter

för Stockholms örlogsvarv än dem som förutsatts för det till Muskö utflyttade

varvet.

Strukturen av den blivande varvsenheten på Muskö gör ett intimt samarbete

mellan de olika delarna nödvändigt, örlogsvarvsutredningens förslag

angående enhetlig ledning av varvets funktioner har därför särskild

betydelse i fråga om detta örlogsvarv. Ett steg i angiven riktning har redan

tagits genom Kungl. Maj :ts tidigare nämnda beslut den 30 april 1959, enligt

vilket varvet, i vad avser utflyttningen till Muskö, helt ställs under ledning

av varvschefen. Betydande fördelar torde emellertid kunna uppnås

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

21

om varvet redan vid nuvarande lokalisering i görligaste män personellt och

organisatoriskt inriktas med tanke på förhållandena efter utflyttningen till

Muskö. Delvis har så redan skett i samband med de personalinskränkningar

som genomförts under de senaste åren. En helt konsekvent handlingslinje

har emellertid knappast varit möjlig härvidlag, så länge organisationsfrågan

hållits öppen. Enligt departementschefens mening bör Stockholms

örlogsvarvs organisation så snart ske kan i huvudsak anpassas till de riktlinjer

som angivits i departementspromemorian. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att, sedan erforderliga detaljundersökningar ägt rum, fatta

beslut i frågan. Departementschefen räknar med att ifrågavarande organisations

jämkningar bör kunna i stort sett träda i kraft den 1 juli 1961. I

detta sammanhang torde Kungl. Maj :t böra äga befogenheter med avseende

å den berörda personalen, motsvarande dem, som i det föregående föreslagits

i fråga om marinkommando Syd.

Verksamheten vid Göteborgs örlogsvarv är av begränsad omfattning och

bygger i icke ringa utsträckning på samarbete med civila varv. I varvet

ingår en verkstadsavdelning, som dock varken i fråga om storlek eller ställning

kan jämföras med marinverkstäderna i Stockholm eller Karlskrona.

Organisationen är i stort sett anpassad till principerna i örlogsvarvsutredningens

förslag. De ekonomiska föreskrifter, som tillämpas vid verkstadsavdelningen,

överensstämmer med de för försvarets övriga verkstäder av

första klass gällande. Departementschefen förutsätter emellertid att om en

ytterligare anpassning av varvets organisation och verksamhet till principerna

i örlogsvarvsutredningens förslag blir aktuell, erforderliga beslut i

frågan skall kunna meddelas av Kungl. Maj:t.

Departementschefen vill slutligen i detta sammanhang erinra om att

organisationsnämnden i sitt yttrande över departementspromemorian framhåller

att den organisation som nämnden föreslagit i fråga om förvaltningen

vid marinkommando Syd kan tillämpas även för marinkommando Ost och

marinkommando Väst. Därvid måste dock, utöver de vid marinkommando

Syd föreslagna organen, någon form av verkstadsförvaltning tillkomma,

överbefälhavaren och marinledningen framför i sina yttranden synpunkter

och förslag som principiellt står organisationsnämndens nära. Som förut

framhållits tillstyrker departementschefen att ifrågavarande regionala förvaltningsorganisation

kommer till stånd i vad avser marinkommando Syd.

Det synes departementschefen ingalunda uteslutet alt samma organisationsform

— modifierad med hänsyn till att den måste innefatta även större

verkstadsenlieter — på längre sikt kan visa sig vara ändamålsenlig jämväl

vid marinkommando Ost och marinkommando Väst. Det torde dock vara

tillrådligt att någon tids erfarenhet avvaktas i fråga om den nya ordningen

inom marinkommando Syd, innan frågan om motsvarande organisationsprincipers

utsträckande till Stockholm och Göteborg avgöres. Dessutom

torde i fråga om marinkommando Ost frågan om så radikala förändringar,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

som det här rör sig om, icke böra avgöras, förrän utflyttningen till Muskö

är genomförd. Vad som dessförinnan är aktuellt inskränker sig, såsom

tidigare framhållits, till en anpassning efter departementspromemorians

förslag. Då frågan om inlemmandet av större verkstadsenheter i en organisation

av det slag, organisationsnämnden skisserat, får förutsättas medföra

vanskliga problem, anser departementschefen det lämpligt att ett slutligt

ställningstagande föregås av detaljundersökningar genom nämndens (statskontorets)

försorg. Departementschefen räknar med att dylika undersökningar,

så snart det är praktiskt möjligt, sättes i gång vid marinkommando

Väst.

Frågan om den definitiva förvaltningsorganisationens utformning vid

marinkommando Ost och marinkommando Väst torde i sinom tid böra underställas

riksdagen för fattande av principbeslut. Detta torde kunna ske

tidigare beträffande det sistnämnda marinkommandot än i fråga om det

förstnämnda.

örlogsvarvsutredningen har med hänsyn till pågående utredning inom

marinledningen icke gått närmare in på förrådsorganisationen. I den av utredningen

föreslagna organisationen anses emellertid lätt kunna inpassas

en för respektive varv gemensam förrådsavdelning eller en i mindre utsträckning

sammanförd förrådsorganisation. Försök pågår för närvarande

vid Göteborgs örlogsvarv i riktning mot införandet av en funktionellt upplagd

förrådsorganisation, innebärande sammanslagning av flera förrådsenheter

till större, gemensamma dylika. Samma system är också under införande

vid Stockholms örlogsvarv. Erfarenheterna av denna försöksverksamhet

bör givetvis beaktas vid detaljorganisationens utformande.

De av 1953 års örlogsvarvsutredning föreslagna riktlinjerna för den fasta

egendomens redovisning och finansiering synes ändamålsenliga och ägnade

att ligga till grund för föreskrifter i ämnet. Departementschefen förutsätter

att det får ankomma på Kungl. Maj :t att meddela dylika föreskrifter.

Utskottet. Frågan om örlogsvarvens organisation har under många år

varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Här må erinras om att

utskottet i sitt av 1953 års riksdag godkända utlåtande nr 34 uttalade, att,

vad beträffar organisationen vid Karlskrona örlogsvarv, densamma i vissa

avseenden vore behäftad med olägenheter, vilka snarast borde avhjälpas

för åstadkommande av bland annat rationellare driftsekonomi ävensom

att det borde beaktas, att vid en kommande utredning i ämnet alla olika

företagsformer vid varvet konime under omprövning. I anledning härav

tillkallades år 1953 särskilda sakkunniga för att utreda frågan om örlogsvarvens

organisation och därmed sammanhängande frågor. Utredningen

— 1953 års örlogsvarvsutredning — avgav år 1957 sitt betänkande. En

ytterligare utredning — Karlskronavarvsutredningen — tillkallades år

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

23

1958 med uppgift att utreda förutsättningarna för civil varvsdrift i Karlskrona.

Betänkande i ämnet avlämnades år 1959. På grundval av dessa

utredningar och en inom försvarsdepartementet uppgjord promemoria

framlägges i den nu föreliggande propositionen förslag till omorganisation

av örlogsvarven.

De vid 1958 års riksdag beslutade riktlinjerna för försvarets utformning

innebära på längre sikt en begränsning av flottans omfattning. Vad

beträffar örlogsvarvet i Karlskrona har detta riksdagsbeslut redan medfört

minskade arbetstillfällen med åtföljande nedskärning av varvets arbetsstyrka.

Departementschefen har funnit det angeläget att få till stånd en sådan

produktionsinriktning och konkurrenskraft vid marinverkstäderna, att

krympningen av sysselsättningen icke skall medföra större sociala skadeverkningar.

För att alltså i möjlig mån kompensera de minskade arbetsuppgifterna

för marinens räkning och därmed motverka eljest uppkommande bortfall

i sysselsättningen ha genom verkställda utredningar undersökts möjligheterna

att söka tillhandahålla marinverkstäderna annat arbete såväl från

den allmänna marknaden som från den statliga sektorn. Dessa undersökningar

ha resulterat i det av departementschefen nu framlagda förslaget,

att vid marinverkstäderna skall bedrivas dels en marin produktion, som

icke enbart bör bestå av underhålls- och reparationsarbeten utan även av

om- och nybyggnadsarbeten, och dels en för civil produktion utökad verkstadsdrift.

Utskottet vill erinra om att en fullt rationell drift vid varvet för närvarande

hämmas främst genom att produktionen är splittrad på en mängd

olika byggnader, av vilka flertalet är bristfälliga. Brandfarliga och ur

hygienisk synpunkt utdömda byggnader måste ersättas. Betydande investeringar

bli därför under alla förhållanden nödvändiga för att, därest flottans

beredskap icke skall äventyras, förbättra produktiviteten och därigenom

förbilliga arbetena för marinens räkning.

Några delade meningar torde icke föreligga om behovet av en genomgripande

effektivisering av företagets drift. Däremot ha meningsskiljaktigheter

uppstått, huruvida marinverkstädernas uppgifter skola inskränkas

till marina underhålls- och reparationsarbeten eller om verksamheten skall

med nuvarande inriktning sikta på utökad marin och civil produktion. I

det sistnämnda fallet ifrågasätts, om företaget skall stå under marinens

ledning.

Härutinnan vill utskottet anföra följande.

Redan nu finnes en omfattande produktionsutrustning vid marinverkstäderna

främst i form av dockor, kajer, kranar, maskiner in. m. Denna

utrustning skulle otvivelaktigt kunna nyttiggöras på ett mera ekonomiskt

sätt genom ytterligare investeringar. Därjämte bör beaktas, att det vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

verkstäderna finnes en med varvsrörelse och mekanisk industri väl förtrogen

och skicklig stam av anställda, som med framgång torde kunna utnyttjas

även för tillverkning av produkter, för vilka andra anläggningar

och annan utrustning än de vid örlogsvarvet nu befintliga bli erforderliga.

Marinen har sedan länge varit och är alltjämt den dominerande faktorn

i östra Blekinges näringsliv, där sysselsättningsmöjligheterna i övrigt äro

ganska begränsade. Bland annat saknas i stort sett tung industri. Betydande

belopp ha måst investeras i arbetslöshetsbekämpande syfte. Sålunda

ha i denna del av Blekinge genomsnittligt under de senaste åren cirka 5

miljoner kronor per år nedlagts på dylika arbeten. Behov föreligger av

ytterligare sysselsättning i Karlskronaområdet. Detta gäller, enligt vad som

framgår av propositionen, dels sysselsättning av den art beredskapsarbeten

representera och dels mera långsiktiga åtgärder för ökad industriell

verksamhet. Båda dessa behov ha ansetts kunna tillgodoses genom ytterligare

investeringar i form av byggnads- och anläggningsarbeten vid marinverkstäderna.

Den verkställda utredningen har givit vid handen, att med hänsyn till

den påtagliga överkapaciteten inom varvsindustrien några större förutsättningar

icke finnas för att med framgång bedriva civil varvsdrift i Karlskrona.

För att den sysselsättningsfrämjande effekten icke skall äventyras,

torde det därför vara nödvändigt att vidga verksamheten till andra

områden. Den föreslagna verkstadsrörelsen, som förutsättes skola anslutas

till den tunga utrustning och specialutrustning, som erfordras för den

marina produktionen, synes med hänsyn till konjunkturutvecklingen för

den mekaniska verkstadsrörelsen härvid kunna vara ett lämpligt komplement.

Det må erinras om att sedan lång tid tillbaka en icke obetydlig

del av marinverkstädernas produktion bestått av verkstadsarbeten, som

icke direkt haft med fartygsarbeten att göra. Denna kompletterande produktion

har ökat under senare år. Det må också erinras om att vid vissa

privata varv utföres, förutom nybyggnad, reparation och ombyggnad av

fartyg, även verkstadsarbete av annat slag.

Det är ur allmänt ekonomiska synpunkter givetvis vanskligt att bedöma,

i vad mån en upprustning av marinverkstäderna kan möjliggöra en

fullt rationell drift och ge erforderlig konkurrenskraft ävensom huruvida

det beräknade investeringsanslaget är tillräckligt härför. Vad beträffar

kravet på räntabilitet av investeringarna bör dock, såsom även i ärendet

framhållits, jämförelse i viss utsträckning göras med eljest sannolika investeringar

i arbetslöshetsbekämpande syfte och med ofrånkomliga utgifter

för arbetslöshetsunderstöd.

Från flera håll, bl. a. Landsorganisationen i Sverige, har framhållits, att

det, därest en avseväx-d investering genomföres, vore nödvändigt att genom

marknadsundersökningar utröna, vad som lämpligast skall produceras,

vilken avsättning man skall räkna med och vilket konkret produktions
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

25

behov som föreligger. Såsom i vissa remissyttranden har även av departementschefen

framhållits, att det knappast är att förvänta, att man genom

dylika undersökningar kan finna produktionsområden, där det med dagens

fria handel föreligger ett tomrum, som marinverkstäderna skulle kunna

inrikta sig på att fylla. Enligt utskottets mening torde det få ankomma

på den nya bolagsledningen att undersöka och vidtaga alla de åtgärder,

som befinnas lämpliga för utvecklandet av en lönsam och rationell drift.

Uppenbart är, att arbetsmarknadsläget och de näringspolitiska förhållandena

i Karlskronaområdet kommit att väsentligt påverka utformandet

av departementschefens förslag. För utskottet står det klart, att staten

härvidlag har ett företagaransvar gentemot de anställda och berörda kommuner.

Frågan om den framtida produktionsinriktningen vid marinverkstäderna

torde alltså, såsom även departementschefen framhållit, icke få

betraktas som uteslutande ett militärt problem.

Utskottet har vid sina överväganden av den föreliggande propositionen

och efter de mångåriga utredningar och undersökningar som verkställts

icke kunnat finna cn annan och mera ändamålsenlig lösning av frågan om

marinverkstädernas produktionsinriktning och allmänna målsättning än

den som framgår av departementschefens förslag. Utskottet vill därför tillstyrka

detta förslag, dock med vissa här nedan angivna ändringar. Härav

följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 711 och II: 876, I: 712 och

II: 875 samt I: 709, sistnämnda tre motioner såvitt nu är i fråga.

Den förskjutning av målsättningen, som den föreslagna nya produktionsinriktningen

medför, aktualiserar frågan om annan organisatorisk form

av företaget. Utskottet anser, att det icke torde vara möjligt för marinförvaltningen

att effektivt handlägga de mångskiftande problem, som uppkomma

vid en differentierad produktion, avseende även civila arbeten. Till

ett överförande av marinverkstäderna till försvarets fabriksverk har

fabriksstyrelsen ställt sig avvisande.

Såsom utskottet ovan framhållit har vid marinverkstäderna i Karlskrona

under en följd av år betydande belopp investerats för nyanskaffning av

effektivare maskiner och verktyg. En nyligen företagen värdering av

dessa tillgångar har slutat på ett belopp av cirka 35 miljoner kronor, en

siffra, som enligt marinmyndigheternas mening, med hänsyn till tillgodoräknade

avsevärda nedskrivningar, närmast framstår såsom försiktig. Detta

utgör vid den nya företagsformens start eu icke obetydlig tillgång. För

ytterligare investeringar, huvudsakligast i byggnader, har departementschefen

funnit ett belopp av sammanlagt 27 miljoner kronor erforderligt.

Det bör understrykas, att de sålunda sammanlagda tillgångar, som ställas

till bolagsledningens förfogande, äro av så betydande omfattning, att bolaget

måste betrakta detta såsom eu maximiram. Det måste ankomma på

bolaget att vid senare uppkommande kapitalbehov tillgodose dessa på

samma sätt som andra, enskilda företag. Utskottet har inte minst med hän
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

syn till det ansträngda läget på kapitalmarknaden velat understryka denna

synpunkt.

Av det anförda följer, att utskottet tillstyrker, att för innevarande budgetår

för aktieteckning i bolaget anvisas 23 miljoner kronor under fonden

för statens aktier samt att ett investeringsanslag av 4 miljoner kronor anvisas

under marinens delfond av försvarets fastighetsfond. Beträffande

sistnämnda medelsanvisning har i motionen I: 709 ställts samma yrkande.

Mot tillhandahållande av rörelsemedel i enlighet med departementschefens

förslag har utskottet icke något att erinra.

Utskottet finner sig vidare böra tillstyrka, att den för innevarande

budgetår under marinens delfond av försvarets fastighetsfond uppförda

posten Reparations- och underhållskostnader in. m. ökas med en miljon

kronor för flyttningskostnader m. m. I motionen II: 872 har yrkats, att

kostnader av här ifrågavarande slag skola bestridas av anslag utanför den

för försvaret fastställda kostnadsramen. Då några skäl, som motivera ett

frångående av Kungl. Maj :ts förslag, icke anförts i motionen, avstyrker

utskottet densamma i förevarande del.

Enligt propositionen bör med hänsyn till den intagna ståndpunkten i

fråga om bolagets arbetsuppgifter och konstaterade brister i dagsläget det

inom försvarsdepartementet uppgjorda investeringsprogrammet i huvudsak

komma till utförande, med möjlighet för bolagsledningen att vidtaga anpassningar

till marknadens förutsättningar. I motionerna I: 710 och II: 874

yrkas, att den tillträdande styrelsen beredes tillfälle att förutsättningslöst

pröva och bedöma, hur investeringsanslaget skall disponeras. Utskottet har

i det föregående givit sin anslutning till det i propositionen uttalade behovet

av en genomgripande effektivisering av företagets drift och med

hänsyn härtill tillstyrkt en medelsanvisning på 27 miljoner kronor. Enligt

utskottets mening skall ansvaret för bolagets effektiva drift och lönsamhet

i främsta rummet åvila bolagsledningen. Det bör därför ankomma på denna

att redan från början inrikta bolagets uppläggning utifrån även denna målsättning.

Utskottet utgår därför från att investeringarnas genomförande

även med avseende på första etappen göres avhängigt den tillträdande bolagsledningens

beslut. Först sedan av bolagsledningen gjorda dispositionsoch

investeringsplaner godkänts av Kungl. Maj :t, böra anslagna medel

ställas till bolagets förfogande. Med hänsyn till det mångsidiga och grundliga

förberedelsearbete, som redan verkställts, torde en sådan ordning icke

behöva leda till någon tidsutdräkt. Enligt vad utskottet inhämtat är det ur

arbetsmarknadssynpunkt önskvärt, att ifrågavarande arbeten påbörjas

redan under instundande vintersäsong. Några särskilda medel för utredande

arbete, såsom föreslagits i de förenämnda båda motionerna I: 710

och II: 874, torde alltså icke bli behövliga, varför motionerna avstyrkas i

denna del.

I motionen 11:872 ha angivits vissa villkor för det nya bolagets till
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

27

blivelse, innebärande bland annat att utgångspunkten för bolagets verksamhet

bör vara företagsekonomiskt hållbara kostnadskalkyler och att

dess verksamhet så utformas, att företaget kan fritt konkurrera på lika

villkor med övriga företag på marknaden. Utskottet anser självfallet,

att bolaget bör taga all hänsyn till dylika faktorer, då det gäller att inom

ramen för det äskade investeringsanslaget uppgöra förslag till dispositionsoch

investeringsplaner för företaget. Motionen i denna del torde alltså icke

böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Detsamma gäller vad i motionen

anförts rörande en produktionsinriktning mot utbyggd varvskapacitet,

vilken fråga utskottet redan i det föregående behandlat.

Genom att varvet utbrytes från marinen uppkommer frågan om förhållandet

mellan marinen och det nya bolaget. I propositionen förutsättes, att ett

särskilt avtal, av typen ramavtal, träffas mellan marinförvaltningen och bolaget.

Riktpunkten skulle härvid vara, att marinen även i fortsättningen -—

till en början under en 1 O-årsperiod — låter utföra översyns-, underhålls-,

reparations- och ombyggnadsarbeten vid bolaget till i stort sett den procentuella

del av den totala arbetsvolym för dessa arbeten, vilken i genomsnitt

för de senaste fem åren tillförts marinverkstäderna i Karlskrona. Ett

sådant avtal skulle enligt utskottets mening innebära en garanti för

bolaget att erhålla stadig tillförsel av arbetsobjekt från marinen. Ur

denna synpunkt innebär ett sådant avtal betydande fördelar för företaget.

Men även ur marinens synpunkt bör det enligt utskottets mening

vara värdefullt att på samma sätt som hittills varit fallet vid marinverltstäderna

erhålla en garanti för att få sina beställningar effektuerade av

en intrimmad leverantör utan onödig tidsutdräkt. Självfallet bör icke ramavtalet

vara så konstruerat, att marinen åsamkas oskäliga kostnader.

Genom investeringarna vinnes en av icke minst marinledningen vid upprepade

tillfällen påfordrad förbättring av effektiviteten i de marina arbetena,

vilket bör vara ägnat att gynnsamt återverka på kostnadsutvecklingen

för dessa arbeten. Emellertid kan, såsom även i motionerna

1:710 och 11:874 anförts, den i propositionen förutsatta avtalstiden

.— tio år — framstå som alltför lång för såväl bolaget som marinen. En

kortare avtalstid skulle innebära ett tillmötesgående av marinens önskemål

så till vida att man tidigare skulle få till stånd en omprövning av frågan

om rörelsefrihet, samtidigt som den för bolaget borde utgöra en tillräckligt

lång tid för bedömning av hur det fortsatta produktionssamarbetet lämpligen

bör utformas. Utskottet anser därför, att ramavtalets giltighetstid

sättes till sju år, varefter nytt tidsbegränsat avtal kan träffas, då även

replieringsskyldigheten omprövas. Vad nu föreslagits står i nära överensstämmelse

med yrkandet i förenämnda båda motioner 1:710 och 11:874.

Även i motionen 11:872 har yrkande framställts i sådan riktning.

Den föreslagna gränsdragningen mellan marinen och bolaget innebär,

att bolaget får disponera cirka 25,5 hektar av det nuvarande innanför

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

varvsmuren belägna området, under det alt den militärtekniska verksamheten

kommer att disponera cirka 14,4 hektar av motsvarande område med

de förtöjningsplatser, som marinen nu utnyttjar för sina fartyg i Karlskrona.

Mot en gränsdragning enligt detta förslag synes utskottet i princip

icke vara något att erinra. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att,

sedan den nya styrelsen tagit ställning jämväl till denna fråga, fatta beslut

om den slutliga gränsdragningen för bolaget.

I fråga om personalens ställning och anställningsförmåner samt omplacering

har departementschefens förslag icke givit utskottet anledning

till erinran. Detsamma gäller frågan om ersättning till bolaget för sådana

pensionskostnader, som kunna hänföras till anställningstid före övergången

i bolagets tjänst. I anslutning härtill vill utskottet framhålla, att, enligt

vad departementschefen uttalat, förhandlingar skola komma till stånd med

herörda personalorganisationer rörande villkoren vid övergången till det

nya bolaget. Vad pensionskostnader utanför bolaget beträffar torde det,

såsom departementschefen förutsatt, få ankomma på Kungl. Maj :t att

besluta i denna fråga. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionen

II: 873.

Vad beträffar det framlagda investeringsprogrammet har detsamma

beräknats med utgångspunkt i det nya företagets blivande arbetsuppgifter

och med hänsynstagande till de brister, som nu föreligga vid marinverkstäderna.

Kostnaderna ha beräknats till 28 miljoner kronor, av vilket

belopp en miljon kronor hänföres till flyttning av örlogsbasens enheter

m.m. Marinledningen har för sistnämnda ändamål räknat med ett större

belopp och har därvid utgått från att militär verksamhet med militär personal

icke borde bedrivas inom bolagets område, där man måste räkna

med främmande — även utländsk — personal. Utskottet förutsätter, att,

liksom i det föregående anförts beträffande gränsdragningen, denna fråga

ägnas närmare uppmärksamhet, sedan den nya bolagsledningen trätt i

funktion.

Utskottet finner övervägande skäl tala för att bolaget sorterar under

försvarsdepartementet.

Enligt det föreliggande förslaget skall någon produktion inom örlogsbasen

icke förekomma. Utskottet tillstyrker, att samtliga nuvarande verkstäder

och anläggningar, vilka avsetts skola ingå i marinverkstäderna, böra

tillföras det nya bolaget. Beträffande servicearbeten framhåller departementschefen,

att det i anslutning till örlogsbasens förrådsverksamhet kan

vara lämpligt att kunna utföra mindre serviceåtgärder av natur att icke

lämpligen böra fullgöras genom en större produktionsenhet eller så speciella,

att det skulle vara tyngande för en dylik enhet att behöva tillhandagå

med ifrågavarande tjänster. Utskottet ansluter sig till vad departementschefen

sålunda anfört.

Vid en ombildning av marinverkstäderna i Karlskrona till ett fristående

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

29

aktiebolag komma nuvarande örlogsvarvs producerande delar atl utgå. Vid

örlogsvarvet skulle därefter kvarstå de militärtekniska avdelningarna,

vilka äro egentliga förvaltningsorgan. Beträffande de militärtekniska avdelningarnas

organisatoriska ställning ha förelegat delade meningar. Utskottet

anser, att det ur flera synpunkter skulle vara till bestämd fördel,

att, såsom statens organisationsnämnd föreslagit och vari departementschefen

instämt, den militärtekniska verksamheten vid örlogsvarvet ställes under

marinkommandocliefens direkta ledning. Utskottet förordar en organisation

med den principiella utformning, som departementschefen föreslagit.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att åt organisationsnämnden

(statskontoret) bör uppdragas att verkställa organisationsundersökningar

som grundval för ett slutgiltigt organisationsförslag enligt de

sålunda angivna riktlinjerna. I anslutning till yrkandet i motionerna I: 710

och II: 874 förutsätter utskottet, att detta organisationsförslag underställes

riksdagens prövning. Provisorisk utformning av ledningsorganen vid marinkommande

Syd bör beslutas av Kungl. Maj :t, att gälla från och med

den 1 juli 1961.

Vad beträffar Stockholms och Göteborgs varv tillstyrker utskottet, att

för dessa varv arbetsuppgifterna i princip bli de av 1953 års örlogsvarvsutredning

förordade, vilket vad Stockholms örlogsvarv beträffar såsom

departementschefen erinrat förutsatts i samband med beslutet om varvets

utflyttning till Muskö. Såsom departementschefen framhållit torde anledning

icke föreligga att i någon mera avsevärd omfattning räkna med andra

uppgifter för Stockholms örlogsvarv än dem som förutsatts för det till

Muskö utflyttade varvet. Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande

dessa varv har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Härav följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 712 och II: 875,

i vad de avse Stockholms och Göteborgs örlogsvarv.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 710 och II: 874 samt II: 872 ävensom med

avslag å motionerna I: 711 och II: 876, I: 712 och II: 875 samt

I: 709, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) besluta att marinverkstäderna i Karlskrona skall organiseras

som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen och utskottet anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t alt vidtaga erforderliga åtgärder

för det nya bolagets bildande in. in.;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:710 och 11:874 ävensom med avslag å

motionerna I: 711 och II: 876, I: 712 och II: 875 samt I: 709,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Aktieteckning i ett

nybildat bolag i Karlskrona å tilläggsstat I till riksstaten för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

budgetåret 1960/61 under fonden för statens aktier anvisa ett

investeringsanslag av 23 000 000 kronor;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 710 och II: 874 ävensom med avslag å motionerna

1:711 och 11:876, 1:712 och 11:875 samt 1:709,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande

av rörelsemedel åt bolaget tillhandahålla bolaget en

rörlig kredit av 8 000 000 kronor;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande

av rörelsemedel åt marinverkstäderna i Stockholm

tillhandahålla verkstäderna en rörlig kredit av 5 000 000

kronor;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 710 och II: 874 samt I: 709 ävensom med

avslag å motionerna I: 711 och II: 876 samt I: 712 och II: 875,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Engångsupprustning

av Karlskrona örlogsvarv å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1960/61 under marinens delfond av försvarets

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000

kronor;

V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:710 och 11:874 ävensom med avslag å

motionerna I: 711 och II: 876, I: 712 och II: 875, I: 709 samt

II: 872, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, medgiva att

den i staten för Försvarets fastighetsfond: Marinens delfond

för budgetåret 1960/61 uppförda posten Reparations- och

underhållskostnader in. m. må ökas med 1 000 000 kronor;

VI. att motionerna I: 710 och II: 874, i vad desamma avse

medel för utredande uppgifter, icke må av riksdagen bifallas;

VII. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 710 och II: 874, såvitt

nu är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om utformningen

av ledningsorganen vid marinkommando Syd i överensstämmelse

med vad departementschefen och utskottet anfört;

VIII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 712 och II: 875, såvitt nu är

i fråga, besluta att örlogsvarven i Stockholm och Göteborg

skola organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen angivit;

IX. att motionen II: 872, i vad densamma icke behandlats

under I. och V., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960 31

X. att motionen II: 873 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 8 december 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Thun, Holmqvist, Pålsson, Jacobsson, Rikard

Svensson, Söderberg, Ragnar Bergh, Herbert Larsson, Sundin och Lundström;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i

Göingegården, Lundqvist i Trollhättan, Wedén, Almgren, Andreasson,

Hansson i önnarp, Lassinantti, Gustafsson i Kårby och Källenius.

Reservation

av herrar Pålsson, Ragnar Bergh, Sundin, Lundström, Skoglund i Doverstorp,

Nilsson i Göingegården, Wedén, Hansson i önnarp, Gustafsson i

Kårby och Källenius, vilka ansett

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 23, som börjar med

»Departementschefen har», t. o. m. det stycke på s. 28, som slutar med »i

funktion», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Samtliga hittills företagna utredningar ha givit vid handen, att produktiviteten

vid örlogsvarvets marinverkstäder i Karlskrona är relativt låg

och driften icke konkurrenskraftig. Oavsett arbetsuppgifter och produktionsinriktning

är det därför angeläget, att sådana åtgärder vidtagas, att

verksamheten därstädes blir effektiv och därigenom ekonomiskt bärig.

Såväl 1953 års örlogsvarvsutredning som sedermera Karlskronavarvsutredningen

ha ansett att förutsättningar för civil varvsdrift saknas, örlogsvarvets

huvuduppgift har ansetts vara underhåll samt mindre ombyggnader

och moderniseringar av marinens fartyg. Nybyggnader för marinen och

arbeten för annan beställare ha ansetts böra förekomma endast i den män

så erfordras för arbetsutjämning eller av andra särskilda skäl. Enligt utskottets

mening ha i propositionen icke åberopats tillräckliga motiv för

att denna ståndpunkt nu skall frångås; den överkapacitet inom varvsindustrien,

som förefinns i världen, talar också däremot.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

Den i propositionen föreslagna ombildningen av örlogsvarvet till ett

statligt bolag med tung verkstadsrörelse som väsentlig inriktning har enligt

departementschefen främst sysselsättningspolitiska motiv. Såväl beträffande

produktionsinriktning som kapacitet och investeringsbehov har

alltså särskild hänsyn tagits till arbetsmarknadsläget och de näringspolitiska

förhållandena i östra Blekinge. Även enligt utskottets mening bör

örlogsvarvets framtida utformning bedömas med viss hänsyn till den

arbetsmarknadspolitiska situationen. Såsom framgår av remissyttrandena

— särskilt de av Metallindustriarbetareförbundet och Industriförbundet

avgivna -— kan emellertid arbetsmarknadsläget bedömas såsom mer tillfredsställande

än vad som framgår av propositionen. Inom olika industrier

finnas utbyggnadsplaner, som komma alt leda till successivt ökande efterfrågan

på arbetskraft. Det är enligt utskottets mening angeläget, att örlogsvarvets

omfattning icke nu bestämmes på sådant sätt, att svårigheter uppstå

för annan industri att inom området erhålla arbetskraft.

Det måste dessutom enligt utskottets mening anses tveksamt, om det

i propositionen angivna investeringsprogrammet är tillräckligt för en uppbyggnad

av en räntabel tung verkstadsindustri av förutsatt storlek. Verksamheten

vid marinverkstäderna bör därför ges en mera begränsad omfattning

än vad som föreslås i propositionen. Det väsentliga är, att rörelsen

efter en engångsinsats från det allmänna kan bedrivas rationellt och

bereda företagsekonomiskt motiverad sysselsättning åt den arbetsstyrka,

som behövs för ett varv, avsett för marinens reparations- och underhållsbehov

men med möjlighet till begränsad civil produktion i sådan utsträckning

att dess konkurrenskraft kan upprätthållas.

Det är tveksamt, om en rationell och ekonomisk drift kan komma till

stånd i de former, som angåvos av örlogsvarvsutredningen. Såsom departementschefen

anför i propositionen, skulle en ombildning av marinverkstäderna

i Karlskrona till ett statligt aktiebolag ge företaget möjligheter

att konkurrera på lika villkor med övriga företag. Även i den

väsentligt mindre omfattning, vari verksamheten enligt utskottets mening

bör bedrivas, torde aktiebolagsformen skapa större möjligheter till rationell

ekonomisk drift. En avgörande förutsättning härför är emellertid,

att den i propositionen föreslagna förtursrätten till marina arbeten endast

godtages som en övergångsform under ett begränsat antal år för att därefter

successivt avvecklas samt att det nya företaget icke i övrigt ges

några öppna eller dolda förmåner eller subventioner.

Om en omorganisation av örlogsvarvet i här skisserad riktning verkställes

successivt, torde omställningssvårigheterna och de arbetsmarknadspolitiska

konsekvenserna kunna bemästras genom omskolnings- och andra

liknande åtgärder. Det må i samband härmed erinras om att såväl arbetsmarknadens

parter som statsmakterna i princip accepterat en rörlig arbetsmarknadspolitik.

Utskottet anser emellertid, att det allmänna bör aktivt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

33

söka stimulera företagsamheten och förbättra betingelserna för näringslivets

vidareutveckling inom området. En förstärkning av företagareföreningens

resurser kan, såsom anföres i vissa motioner, i detta sammanhang

också bli erforderlig. Även andra stödåtgärder kunna komma i fråga för

att avhjälpa eventuellt kvarstående anpassningssvårigheter. Utskottet

vill emellertid understryka, att det för Karlskronaområdet måste på längre

sikt vara mest betydelsefullt, att dess näringsliv är tillräckligt differentierat

och företagsekonomiskt motiverat. De sysselsättningspolitiska aspekterna

på längre sikt kunna icke begränsas till enbart östra Blekinge; de industriella

utvecklingsbetingelserna och sysselsättningsmöjligheterna inom

hela regionen måste beaktas.

Såsom bl. a. kommerskollegium framhållit, kan det icke anses riktigt,

att den blivande företagsledningen skall vara bunden av de investeringsplaner

och dispositioner, som redovisats i propositionen. Det måste tvärtom

anses åvila företagets styrelse, som har att bära ansvaret för verksamheten,

att bedöma vilka investeringar, som äro nödvändiga för lösandet av de uppgifter,

vilka ovan angivits.

Det bör alltså enligt utskottets mening ankomma på det nya bolagets

styrelse att göra en allmän bedömning av företagets förutsättningar ävensom

att framlägga en ekonomisk plan för erforderliga investeringar och

för företagets drift under bär ovan angivna betingelser. Härvid bör Karlskronavarvsutredningens

alternativ II till marinverkstädernas rationalisering

kunna tjäna som vägledning. Styrelsen bör samtidigt i samråd med

marinledningen företaga en av bolagets mer begränsade omfattning påkallad

omprövning av den i propositionen gjorda gränsdragningen mellan

företagets och marinens områden i Karlskrona. Sedan ärendet därefter

anmälts till Ivungl. Maj:t, bör beslut om erforderlig medelsanvisning fattas

av riksdagen, som därvid också bör få tillfälle att taga ställning till huru

stor del av de behövliga medlen, som skall anvisas i form av aktiekapital

och bur stor del som skall ställas till förfogande som garanti för räntelöpande

upplåning.

Av utskottets ståndpunktslagande följer, att f. n. allenast erfordras

medelsanvisning till begränsat belopp för teckning av aktier i det nybildade

bolaget i avvaktan på definitivt beslut om bolagets storlek och uppgifter

samt för den utredning, som bolagsstyrelsen enligt vad ovan sagts skall

ha att företaga.»

dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna 1:710 och 11:874, 1:711 och 11:876, 1:712

och II: 875, I: 700 samt II: 872, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga,

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

a) besluta att marinverkstäderna i Karlskrona skall organiseras

som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för det nya bolagets bildande m. in.;

c) hemställa att Kungl. Maj :t må dels uppdraga åt den

blivande bolagsstyrelsen att snarast möjligt göra en allmän

bedömning av företagets förutsättningar ävensom framlägga

en ekonomisk plan för erforderliga investeringar och för företagets

drift enligt av utskottet angivna riktlinjer och dels därefter

för riksdagen framlägga de förslag om medelsanvisning,

till vilka nämnda utredning kan leda;

d) hemställa att Kungl. Maj :t efter ytterligare överväganden

av de sysselsättningspolitiska konsekvenserna av örlogsvarvets

omorganisation må för riksdagen framlägga erforderliga

förslag om förstärkning av näringsliv och sysselsättning

samt till avhjälpande av eventuellt uppkommande omställningssvårigheter

;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionerna I: 710 och II: 874, I: 711 och II: 876, I: 712

och II: 875 samt I: 709, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Aktieteckning i ett nybildat bolag i Karlskrona å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1960/61 under fonden för

statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000

kronor;

III. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: 710 och

II: 874 ävensom med bifall till motionerna I: 711 och II: 876,

I: 712 och II: 875 samt I: 709, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga,

a) avslå Kungl. Maj :ts förslag om rörlig kredit av 8 000 000

kronor;

b) avslå Kungl. Maj :ts förslag om rörlig kredit av 5 000 000

kronor;

IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 711 och

II: 876 samt I: 712 och II: 875 ävensom med avslag å motionerna

I: 710 och II: 874 samt I: 709, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om ett investeringsanslag

av 4 000 000 kronor;

V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 711 och

11:876, 1:712 och 11:875 samt 1:709 ävensom i anledning

av motionen II: 872 samt med avslag å motionerna I: 710 och

II: 874, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, avslå Kungl.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 206 år 1960

35

Maj:ts förslag om ökning av posten till reparations- och

underhållskostnader in. in. med 1 000 000 kronor;

VI. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 710 och

II: 874, medgiva att bolagsstyrelsen må av anvisade medel använda

erforderligt belopp för utredande uppgifter;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten