Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående enhetsskolans organisationsformer m. m.

1960-12-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:207, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående enhetsskolans organisationsformer m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207 är 1960

1

Nr 207

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående enhetsskolans

organisationsformer m. m.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ewerlöf m.fl. (I: 13) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmarson m.fl. (11:20), har hemställts, att riksdagen måtte uttala sig

för tillämpning av följande grundsatser:

1. Försöksskolor bör under den närmaste tiden inrättas huvudsakligen i

kommuner eller regioner, där realskola för närvarande icke finns och där

förutsättningar finns för framtida förläggning av enhetsskolans högstadier.

2. I sådana områden åter, där statliga eller kommunala realskolor redan

finns och kan bringas att i stort sett täcka behovet av realskoleutbildning

inom området, bör dessa — eventuellt med ökat antal avdelningar, annexskola

eller dylikt — tills vidare fortsätta sin verksamhet, för såvitt icke

hänsyn till gymnasiets expansion eller andra liknande omständigheter föranleder

andra åtgärder.

3. Skolberedningen bör erhålla tillfälle att fullfölja sitt arbete även under

1962, och den definitiva övergången till en organisatoriskt sammanhållen,

obligatorisk nioårig skola hör påbörjas först år 1964.

4. I avvaktan på statsmakternas slutliga ställningstagande hör i kvarstående

realskolor fördelningen mellan treåriga och fyraåriga intagningsavdelningar

bättre än hittills anpassas till de sökandes önskemål.

5. Tills frågan om gymnasiets framtida organisation och ställning lösts,

bör fyraåriga gymnasier även i fortsättningen bestå i samma utsträckning

som hittills.

6. I avvaktan på statsmakternas slutliga ställningstagande bör befintliga

praktiska realskolor och flickskolor bibehållas samt försök göras att ge även

manliga elever tillträde till en skola som möjliggör eu något längre och

lugnare studiegång än den eljest vanliga.

7. Den fortsatta försöksverksamheten bör hl. a. avse ej blott linjedifferentiering

inom högstadiet utan även såväl homogenisering av klassavdelningarna

före årskurs 7 som differentiering först i årskurs 9 ävensom särskilda

åtgärder för att underlätta studierna för sent utvecklade elever eller sådana

som önskar övergå till eu annan högstadielinje än den där de först bedrivit

sina studier.

1587 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 207

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 1960

8. Skoldistrikten bör så långt det är möjligt göras tillräckligt stora för

att möjliggöra en önskvärd differentiering.

9. Även efter enhetsskolans genomförande bör försöksverksamhet bedrivas

i betydande omfattning, så att en fortskridande skolreform kan

äga rum.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen 11:20.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande över motionerna

från skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har med anledning av de olika grundsatserna anfört

följande.

1 2. Intresset från kommunernas sida att införa försöksverksamhet

har de senare åren varit mycket stort. Till läsåret 1958/59 ingavs 95 framställningar,

av vilka 47 beviljades, till 1959/60 ingavs 107 framställningar,

av vilka 78 beviljades, och till 1960/61 har 105 framställningar inkommit

till skolöverstyrelsen.

Skälen till det stora intresset för försöksverksamheten torde främst vara

dels att kommunerna funnit sig böra sörja även för de elever som inte

vinner inträde i realskola, vilket bäst ansetts kunna ske genom införande

av enhetsskola med dess organisation av den förberedande yrkesutbildningen,

dels att kommunerna inför de ofta betydande kapitalinvesteringar,

som förestått inom skolväsendet, funnit det ekonomiskt riktigast att utgå

från den skolform, som kommer att införas inom kort, dels att realskolans

kapacitet varit otillräcklig, dels att avståndet till realskolan krävt alltför

betungande resor eller inackordering.

Vid handläggningen av ansökningarna om försöksverksamhet har överstyrelsen

eftersträvat att samla försölcskommunerna till större försöksregioner

för att möjliggöra erforderlig samverkan de olika kommunerna

emellan, främst beträffande den förberedande yrkesutbildningen. En utökning

av valmöjligheterna i 9 y, varom i motionen talas (s. 8), förutsätter

en intensifierad samverkan kommunerna emellan. Denna samverkan har

bedömts vara så väsentlig, att samarbetsregionerna ansetts böra omfatta

även till regionerna hörande realskolekommuner. Försöksverksamhet i

kommuner, som inte ingår i försöksregion, har som regel avstyrkts av

överstyrelsen.

För att kunna tillrättalägga gymnasieundervisningen för elever från å

ena sidan försökskommunerna och å andra sidan realskolekommunerna

har det ansetts angeläget att i möjligaste mån bringa försöksregionerna

att sammanfalla med gymnasieområdena. Vidare har överstyrelsen ur

lärarutbildningssynpunkt funnit det angeläget att kommuner med lärarutbildningsanstalt

ingår i försöksverksamheten.

3. För det planeringsarbete för skolan, som för närvarande pågår över

hela landet, är det enligt överstyrelsens mening av största vikt att skolberedningens

arbete inte fördröjes, oavsett i vilken takt enlietsskolan

genomföres. Även de i hög grad angelägna överväganden rörande enhetsskolans

påbyggnader (allmänna gymnasier, fackgymnasier, yrkesskolväsendet

m. in.) liksom rörande lärarutbildningen skulle försvåras och

försenas genom en fördröjning av beredningens arbete. Bland de svårig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 1960

3

heter, som vid skolomorganisalionens genomförande i särskild grad förelegat,

har bristen på lärare i teoretiska ämnen och i synnerhet yrkesämnen

varit särskilt framträdande. Detta förhållande är att hänföra till att erforderliga

anordningar för lärarutbildning — genom bl. a. lärarhögskolor,

yrkeslärarinstitut och akademiska läroanstalter — först sent och i för ringa

utsträckning kommit till stånd. Detta riktar uppmärksamheten på angelägenheten

av att statsmakterna inför enhetsskolans definitiva genomförande

snarast förverkligar den utbyggnad av lärarutbildningen, som är

erforderlig och varom förslag föreligger, liksom även sörjer för en förbättring

av lärarnas möjligheter till fortbildning, avpassad bl. a. efter den

nya skolformen.

4. 1956 års riksdag beslöt, att den treåriga linjen skall vara realskolans

huvudform, överstyrelsen har vid utarbetandet av instruktion för intagningsnämnd

haft att ställa sig till efterrättelse de intentioner, som uttryckts

i riksdagens och Kungl. Maj :ts belut. Den fyraåriga linjen synes

i första hand böra förbehållas elever, som inte läst engelska eller som med

hänsyn till sina studieförutsättningar, lång skolväg, svag hälsa eller dylikt

kan anses ha behov av den längre studiegången, önskemål om en förlängning

av studietiden av andra skäl kan endast tillgodoses inom den ram,

som bestämmes av riksdagens beslut om den treåriga linjen som realskolans

huvudform.

5. Försöksgymnasierna har hittills organiserats som treåriga med

anslutning till 9 g, vilket synes stå i överensstämmelse med 1950 års skolbeslut.

I de fall då vanlig gymnasielinje och försöksgymnasielinje förekommer

samtidigt är det enligt överstyrelsens mening lämpligast att hela

gymnasiet organiseras som treårigt.

Frågan om det vanliga gymnasiets längd torde komma att behandlas av

den kommande gymnasieutredningen. Tills vidare synes denna fråga böra

bero av kommunernas egna initiativ och bedömas från fall till fall under

hänsynstagande till pedagogiska och organisatoriska faktorer, antalet resande

och inackorderade elever, lokal- och platstillgång etc.

6. Vid enhetsskolans införande har hittills, i avvaktan på kommande

beslut av statsmakterna i anslutning till skolberedningens resultat, praktiska

realskolor bibehållits oförändrade. Flickskolorna har behållits utom

i ett fall (Lund) och ändrats till 5-åriga.

Överstyrelsen har nyligen beträffande Linköping tillstyrkt en framställning

om tillträde för manliga elever, som genomgått 9-årig försöksskola,

till flickskolans två högsta årskurser, varvid vissa förändringar i

flickskolans tim- och kursplaner förutsatts.

Framställning om manliga elevers intagning i flickskolan har inkommit

från Östersund.

7. Avsedda försök har i viss omfattning ägt rum. Fortsatta försök pågår

eller planeras, dock cj beträffande homogenisering av klassavdelningar

före årskurs 7. Undersökningar i differentieringsfrågan utföres av skolberedningen.

Dessa undersökningar torde bli till god ledning vid uppläggningen

av den fortsatta försöksverksamhet, som enligt punkt 9 bör komma

till stånd.

8. I det pågående planeringsarbetet söker man så långt det är möjligt

åstadkomma högstadieområden tillräckligt stora för att möjliggöra funktionsdugliga

högstadier. Se Aktuellt från skolöverstyrelsen 1959: 9.

9. Med en fortskridande skolreform avsåg 1946 års skolkommission en

utveckling av skolarbetet, som sker etappvis eller kontinuerligt och som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 207 är 1960

aldrig avstannar. Härför torde erfordras kontinuerliga iakttagelser och

undersökningar avseende såväl undervisning som organisation.

Överstyrelsen förutsätter, att systematiskt anordnad försöksverksamhet

kommer att bedrivas även efter enhetsskolans genomförande inom skolor

och skolstadier av alla slag.

Med hänvisning till vad ovan anförts får skolöverstyrelsen avstyrka

bifall till motionerna.

I särskilt yttrande har ledamoten avdelningschefen C. E. Sjöstedt beträffande

tempot för försöksverksamhetens införande hänvisat till sitt

yttrande i samband med utlåtande den 13 maj 1959 om försöksverksamheten

i Bräcke kommun, där han anfört bl. a. följande.

Den s. k. försöksverksamheten med 9-årig enhetsskola är numera i stor

utsträckning avkopplad från egentlig försöksverksamhet och utgör i själva

verket endast en form för skolväsendets utveckling på vederbörande ort. Det

är naturligt, att man vid utbyggnad av skolväsendet som mönster väljer den

försöksverksamhet, som skall förbereda en allmän reform av skolväsendet.

Planeringsarbetet för den framtida skolorganisationen bedrives numera

systematiskt efter rent vetenskapliga linjer, varvid man, utöver en analys

av ortens struktur i avseende på befolkningens storlek och fördelning,

ekonomiska förhållanden och kommunikationer in. in., även i hög grad

bygger på de prognoser, som kan göras beträffande den framtida utvecklingen.

Det synes mig inte kunna göras några invändningar vare sig mot

de metoder som användes eller mot de resultat som nåtts. Undersökningen

av sydöstra Jämtland synes vara mönstergill, och det resultat beträffande

den framtida skolorganisationen inom denna region, som undersökningen

lett fram till, torde vara väl grundat. Därav följer emellertid inte, att

ifrågavarande organisation omedelbart skulle kunna genomföras.

Vid de undersökningar, som inom skolöverstyrelsen göres på planerings-

och byggnadsroteln, har man nämligen inte undersökt möjligheterna

att realisera programmet inom viss tid. En sådan undersökning är ett nödvändigt

komplement. Eljest kan lätt det nära till hands liggande felslutet

göras, att den framlagda utredningen också skulle utgöra tillräckligt

underlag för omedelbart genomförande av de framlagda planerna.

En sådan kompletterande undersökning har att beakta flera omständigheter,

av vilka jag här endast vill beröra en, nämligen möjligheten att i

erforderlig utsträckning få fram lärare, vilket givetvis utgör en förutsättning

för planernas realiserande.

Sedan länge har vi ju en besvärande brist på lärare i läroämnen, speciellt

de naturvetenskapliga. Inför den pågående och väntade expansionen av

skolväsendet är detta förhållande ägnat att inge allvarliga bekymmer. Sker

expansionen i för snabb takt i förhållande till lärartillgången, kommer särskilt

de mindre eftersökta orterna i ett svårt läge. Utvidgningen av försöksverksamheten

har i stor utsträckning gällt just sådana orter. I stället för

den avsedda förbättringen av landsbygdens skolväsen kan befaras en försämring

genom att större samhällen drar till sig en allt större del av den

otillräckliga tillgängliga lärarkraften.

I kanske ännu högre grad gör sig lärarbristen gällande inom yrkesundervisningen.

Bristen är här desto allvarligare, som utbildningsproblemen på

detta område är till väsentliga delar olösta. Utsträckningen av försöksverksamheten

kan på många orter komma att resultera i att den viktiga del av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 1960

5

skolväsendets utvidgning, som gäller den yrkesorienterande undervisningen,

blir absolut otillfredsställande.

Enligt min mening kan befaras, att expansionen av skolväsendet i dess

helhet och främst beträffande gymnasieorganisationen och försöksverksamheten

under senare tid skett i en takt, som är för snabb i förhållande till

lärartillgången. Förhållandena är emellertid så komplicerade, att man inte

utan en ingående utredning kan uttala sig mera bestämt. En sådan utredning

är enligt min mening nödvändig, innan man fortsätter på den inslagna

vägen.

Vad särskilt beträffar utvidgningen av skolväsendet efter försöksverksamhetens

riktlinjer, så föreligger uppenbara risker för att utbyggnaden

av skolväsendet — i och för sig välmotiverad — på en mängd mindre orter

kan komma att medföra besvikelser. Kan den nioåriga skolan inte på högstadiet

förses med lärare i teoretiska läroämnen och i yrkesämnen, så blir

denna skola inte det man eftersträvat. Det blir endast en utvidgning av folkskolan

till nioårig. Utom de besvikelser detta måste medföra i förhållande

till avsikterna, kan det befaras inverka oförmånligt på reformarbetet genom

att alstra misstro mot den kommande skolans förmåga att realisera

sina intentioner. Jag anser därför, att man inte bör gå för brådstörtat fram.

Utskottet. I anledning av de föreliggande motionerna får utskottet erinra

om att det i det tidsschema för skolreformens genomförande, till vilket

riksdagen tagit ställning år 1957 (prop. 1957:106, SU 127, rskr 317)

räknas med att pågående försöksverksamhet skall upphöra i och med

utgången av läsåret 1961/62. I motionerna har föreslagits dels vissa åtgärder

avseende försöksverksamheten, dels ock att ifrågavarande tidsschema

skulle förskjutas två år framåt i tiden. Därest riksdagen vidhåller sin ståndpunkt

från år 1957 skulle emellertid ett bifall till motionerna i deras övriga

delar innebära att de däri ifrågasatta åtgärderna skulle få en räckvidd av

allenast ett läsår. I detta sammanhang må uppmärksammas att tidsplanen

för skolberedningens arbete medför att man kan förväntas få ytterligare

belysning av de frågor motionärerna behandlar redan under sommaren 1961.

Om de olika punkterna i motionärernas hemställan får utskottet anföra

följande.

Beträffande punkterna 1 och 2 bör erinras om att övergång till försöksverksamhet

med nioårig enhetsskola är ett frivilligt kommunalt åtagande

och att införande av försöksverksamhet sålunda i varje särskilt fall måste

bli beroende av kommunalt initiativ och beslut av fullmäktige i kommunen.

Den lokala prövningen av förslag till skolorganisation med försöksskola

torde därvid regelmässigt ske på det sätt som motionärerna synes ha åsyftat

med sitt yttrande om alt »man bör i de kommuner där så befinnes lämpligt

ha möjlighet att helt eller delvis bevara det gamla systemet». Anledning

till annan inskränkning i kommunernas möjlighet att själva få göra allsidiga

bedömningar och ta erforderliga initiativ än de, som föranledes av

bristande tillgång på lärare och lokaler, föreligger enligt utskottets mening

icke för närvarande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 7960

Vad det hittillsvarande skolsystemets omfattning och fortsatta verksamhet

in. m. beträffar, räknar utskottet med att 1957 års skolberedning vid

fullgörandet av sitt uppdrag även kommer att framlägga förslag om det

sätt och den takt i vilken allmän övergång till obligatorisk nioårig skola

skall ske samt därvid även att behandla frågan om kvarvarande statliga och

kommunala realskolor. Där bibehållandet av realskola ej vållar ändring i

redan uppgjorda planer för högstadiets genomförande, må enligt utskottets

mening hänsyn tagas till att befintliga realskolor får möjlighet att verka

till dess att riksdagen tagit ställning till skolberedningens förslag.

Beträffande punkten 3 i motionerna anser utskottet i likhet med skolöverstyrelsen

att det för det planeringsarbete för skolan, som för närvarande

pågår över hela landet, är av största vikt alt beredningens arbete inte

fördröjes, oavsett i vilken takt enhetsskolan genomföres. Enligt vad utskottet

erfarit bedrives också arbetet inom skolberedningen med sikte på

att ett huvudbetänkande skall framläggas i så god tid att frågan kan behandlas

vid riksdagen våren 1962.

I punkten 4 behandlas relationen mellan treåriga och fyraåriga intagningsavdelningar

i kvarvarande realskolor. Enligt senast tillgängliga uppgifter,

avseende höstterminen 1959 (Statistisk Tidskrift 1960: 10) fördelar

sig eleverna på olika typer av intagningsavdelningar med 5 % i klass l5,

61 % i klass l4 och 34 % i klass l3. En ytterligare förskjutning av relationen

till förmån för den långsammare studiegången förefaller utskottet icke motiverad.

I den mån ett ökat tillmötesgående av föräldraopinionen på enskilda

orter inom ramen för 1956 års riksdagsbeslut angående realskolans

organisation kan ske utan att lärar- och lokalförsörjningen för kommunens

skolor i deras helhet äventyras, har utskottet intet att erinra häremot.

Den i punkten 5 berörda frågan avser gymnasiets framtida ställning och

organisation. Utskottet får erinra därom, att utskottet i sitt av riksdagen

godkända utlåtande 1958: 8 (s. 47) i denna fråga anförde följande:

Vidkommande utformningen av nya gymnasier synes departementschefens

uttalande — såvitt utskottet kan finna — icke innebära något slutgiltigt

ställningstagande till frågan om gymnasiestudiernas längd. Spörsmålet

om gymnasieorganisationen är för närvarande föremål för utredning.

Vid sådant förhållande har utskottet icke funnit sig böra rikta någon erinran

mot departementschefens nyssnämnda uttalande, enligt vilket möjligheten

att inrätta även fyraåriga gymnasier eller gymnasielinjer alltjämt

hålles öppen.

Frågan om gymnasiets längd och anslutning till underliggande skolstadium

behandlas även i direktiven till gymnasieutredningen (tillsatt den 30

juni 1960). Det uppdrogs därvid åt utredningen att undersöka vilka omständigheter

som kunde tala för att — vid sidan av en tolvårig studiegång

fram till studentexamen — bibehålla även en trettonårig studiegång med

fyraårigt gymnasiestadium. Anmärkas må även att skolöverstyrelsen i sitt

yttrande över de förevarande motionerna 1:13 och II: 20 uttalat, att frågan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 1960

7

om gymnasiets längd, i avvaktan på gymnasieutredningens pågående behandling

av ärendet, tills vidare synes böra bero av kommunernas egna

initiativ och bedömas från fall till fall under hänsynstagande till pedagogiska

och organisatoriska faktorer, antalet resande och inackorderade

elever, lokal- och platstillgång etc. Utskottet delar den uppfattning, varåt

överstyrelsen sålunda givit uttryck.

De spörsmål som motionärerna berör i punkten G —- praktiska realskolans

och kommunala flickskolans ställning — tillhör de områden som

enligt givna direktiv skall behandlas av 1957 års skolberedning. Anledning

synes icke föreligga att nu föregripa den pågående behandlingen av nämnda

frågor, som enligt vad utskottet har sig bekant inom skolberedningen ägnas

stor uppmärksamhet, avseende bl.a. tillskapande av vidgade utbildningsmöjligheter

för ungdomsgrupper med motsvarande studieinriktning, ej minst

på orter där för närvarande dylika möjligheter saknas.

Frågan om fortsatt försöksverksamhet avseende främst olika former av

differentiering på högstadiet behandlas i punkten 7 av motionerna. Enligt

offentliggjorda meddelanden har skolberedningen, efter det motionerna avlämnats,

preliminärt slutbehandlat just denna fråga och därvid kommit till

en enhällig uppfattning om högstadiets utformning. I enlighet härmed avses

undantag i ena eller andra riktningen från den överenskomna och redovisade

principen bli möjliga i särskilda fall, där högstadiets omfattning,

speciella lokala förhållanden eller önskemålet om pedagogisk nyorientering

gör en avvikelse motiverad. Med hänsyn till det läge, i vilket denna fråga

efter skolberedningens s. k. Visbybeslut sålunda befinner sig, och då förslaget

i sin helhet inom kort uppenbarligen kommer under riksdagens prövning

synes motionärernas förslag i denna punkt sakna aktualitet.

Vad avser det i punkten 8 i motionerna framställda förslaget vill utskottet,

med instämmande i dess huvudsyfte, understryka vad skolöverstyrelsen

uttalat på denna punkt, nämligen att man i det pågående planeringsarbetet

söker så långt det är möjligt åstadkomma högstadieområden tillräckligt

stora för att möjliggöra funktionsdugliga högstadier.

Utskottet vill slutligen oreserverat instämma i det förslag som framföres

i punkten 9 i motionerna, vilket innebär, att en fortsatt försöksverksamhet

berörande olika delar av skolans arbete bör bli en nödvändig förutsättning

för att skolutvecklingen alltjämt skall fortsätta i takt med förändringarna

i samhället utanför skolan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna I: 13 och II: 20 icke må till annan riksdagens

åtgärd föranleda än att riksdagen i skrivelse till Iiungl.

Maj :t giver till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 8 december 19G0

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 207 år 1960

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Thun, Holmqvist, Pålsson, Jacobsson, Rikard

Svensson, Söderberg, Sunne, Ragnar Bergh, Herbert Larsson och Sundin;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i

Göingegården, Lundqvist i Trollhättan, fröken Karlsson, herrar Andreasson,

Arvidson, Lassinantti, Larsson i Hedenäset, Gustafsson i Kårby och

Helén.

Reservationer

1) av herr Ragnar Bergh;

2) av fröken Karlsson.

Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:403 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av örlogsvarven jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten