Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under tredje huvudtiteln, avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1960-02-16 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under tredje huvudtiteln, avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1960/61 under tredje huvudtiteln,

avseende anslagen inom utrikesdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Utrikesförvaltningen

l:c) Utrikesförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj :t under tredje huvudtiteln (punkt 1, s. 2—11 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 4 januari 1960)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för utrikesförvaltningen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för utrikesförvaltningen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Utrikesförvaltningen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 31 731 000

kronor.

Vidare har i en inom första kammaren av herr Svärd väckt motion (I: 336)

hemställts, att riksdagen måtte dels godkänna i motionen föreslagen ändring

i personalförteckningen för utrikesförvaltningen, såvitt avser III. Pressattachéer,

dels godkänna i motionen föreslagen avlöningsstat för utrikesförvaltningen,

såvitt avser III. Pressattafchéer, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1960/61, dels ock till Utrikesförvaltningen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 31 660 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, som

innebär indragning av pressattachétjänsterna i Köpenhamn och Oslo, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 31 636 000 kronor.

Diplomatisk och konsulär personal

Tillkomsten av sjustatsinarknaden (EFTA) synes komma att föranleda

administrativa kostnader i två avseenden, nämligen beträffande dels den

svenska representationen hos det gemensamma sekretariatet, dels medverkan

från svensk sida i kostnaderna för nämnda sekretariat. Den svenska

representationen kommer att taga i anspråk personal från Sveriges delegation

vid OEEC. Utformningen av det gemensamma sekretariatet kommer att

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

ske under 1960. Fram till budgetåret 1960/61 torde Sveriges kostnader härför

få bestridas från anslaget III B 5 Särskilda förhandlingar med främmande

makter. Därefter torde emellertid ett särskilt anslag bliva erforderligt.

Med hänsyn till ovissheten om sekretariatet skall upprättas som en självständig

internationell administration eller på så sätt att de där ingående

tjänstemännen fortfarande skall avlönas av sina egna regeringar, kan för

närvarande inte bedömas, huruvida sekretariatets upprättande kommer att

medföra behov av ytterligare tjänster. Läget torde klarna under loppet av år

1960.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör två tjänster som andre

sekreterare, beskickningssekreterare eller vicekonsuler i Ao 19 böra utbytas

mot två tjänster som förste sekreterare, förste beskickningssekreterare eller

förste vicekonsuler i Ao 23.

I 1954 års statsverksproposition (III ht s. 1 och 2) framhölls, att genomförandet

år 1953 av en ny kanslistorganisation bl. a. nödvändiggjorde vissa

övergångsanordningar. I anslutning härtill anmäler departementschefen, att

en kanslisttjänst å övergångsstat (III ht 1959 s. 12) i Ao 11 indragits under

innevarande budgetår. Tjänsten föreslås avförd ur personalförteckningen

och utbytt mot en kanslisttjänst i den reglerade befordringsgången.

Beträffande prisutjämningstillägg framhåller departementschefen, att

fr. o. in. den 1 juli 1959 åtnjutes jämlikt 38 § statens allmänna avlöningsreglemente

rätten till fri tjänstebostad ej blott av sändebud utan även av annan

tjänsteman, som förordnats antingen att med ställning som sändebud tjänstgöra

som chef för beskickning eller permanent delegation eller att med ställning

som generalkonsul tjänstgöra som chef för generalkonsulat. Genomförandet

härav beräknas innevarande budgetår medföra en minskning av

belastningen å förevarande delpost med omkring 600 000 kronor, sedan berörda

tjänstemäns prisutjämningstillägg minskats med belopp motsvarande

deras bostadskostnader. För budgetåret 1960/61 synes denna delpost kunna

sänkas med 583 000 kronor, vilket innebär att ett belopp av 6 450 000 kronor

bör anvisas.

Administrativ personal

Departementschefen föreslår i fråga om kontorsbiträdespersonalen inom

utrikesförvaltningen, att två nya tjänster i reglerad befordringsgång inrättas

för att möta de mest trängande behoven på detta område.

Beträffande de i personalförteckningen under administrativ personal redovisade

tjänsterna å övergångsstat (III ht 1959 s. 12), anmäler departementschefen,

att en kanslisttjänst i Ao 11 indragits under innevarande budgetår.

Tjänsten föreslås avförd ur personalförteckningen och utbytt mot en

kontoristtjänst i Ao 9.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör följande tjänster upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

3

flyttas, nämligen en kansliskrivare i Ao 10 till förste kansliskrivare i Ao 12

och ett kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9.

Pressattachéer

1958 års besparing sutredning har framhållit vikten av en allsidig och effektiv

upplysningsverksamhet i utlandet rörande Sverige. Utredningen har

emellertid understrukit angelägenheten av att verksamheten anpassas efter

skiftande förhållanden och att alla möjligheter till rationaliseringar beaktas.

Mot denna bakgrund har utredningen ifrågasatt huruvida inte de uppgifter,

som åvilar pressattachéerna, åtminstone delvis skulle kunna handhas av den

ordinära beskickningspersonalen. Vid de större beskickningarna torde denna

verksamhet dock vara av sådan omfattning att en särskild befattningshavare

ändock skulle behöva avdelas för densamma. Någon besparing skulle därigenom

inte uppnås. I andra fall torde emellertid möjligheter till eu överflyttning

av pressattachéernas uppgifter på andra befattningshavare föreligga.

En speciell ställning intager härvid beskickningarna i de nordiska länderna.

Genom den alltmer ökande kontakten mellan skilda organ i de nordiska länderna

torde kunna ifrågasättas om inte en del av den informationsverksamhet,

som skall ombesörjas genom pressattachéerna i dessa länder, mera direkt

skulle kunna omhänderhas av berörda inhemska organ. Även de direkta

kontakterna mellan organisationer, föreningar etc. inom dessa länder torde

bidraga till att upplysningsverksamheten genom beskickningarna här

inte har samma karaktär som i fråga om Förenta staterna och de västeuropeiska

länderna. Med hänsyn till språkförhållandena kan behovet av en särskild

pressattaché i Finland dock böra bedömas från något andra utgångspunkter

än beträffande de övriga nordiska länderna.

Med hänvisning till vad som ovan anförts har besparingsutredningen föreslagit

att frågan huruvida särskilda pressattachébefattningar alltjämt kan

anses erforderliga i de skandinaviska länderna upptages till övervägande.

I sitt remissyttrande säger sig statens organisationsnämnd intet ha att

erinra mot att frågan utredes, huruvida det arbete, som nu fullgöres av

pressattachéerna i de skandinaviska länderna, skulle kunna utföras mera

ekonomiskt fördelaktigt genom en annan organisationsform. Även Sveriges

akademikers centralorganisation och Statstjänstemannens riksförbund instämmer

i de av utredningen framförda synpunkterna.

Landsorganisationen i Sverige, Publicistklubben samt beskickningarna i

Köpenhamn och Oslo har ställt sig avvisande mot besparingsutredningens

förslag.

Departementschefen anser sig icke kunna biträda besparingsutredningens

uppfattning rörande den omfattning som pressattachéorganisationen bör ha.

Den pågående intensifieringen av Sveriges förbindelser med främmande länder

ställer för varje dag allt större krav på upplysningsverksamheten i utlandet

rörande Sverige, såväl beträffande denna verksamhets omfattning

som med avseende å dess halt. Att i ett sådant läge företaga inskränkningar

i utrikesförvaltningens pressattachéorganisation kan departementschefen

inte förorda. Vad pressattaché tjänsterna i Köpenhamn och Oslo angår ansluter

departementschefen sig till de av Landsorganisationen, Publicistklubben

och beskickningen i Oslo hävdade uppfattningarna alt det stegrade nor
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

diska samarbetet, i motsats till vad besparingsutredningen vill göra gällande,

påkallar tjänsternas bibehållande.

Det under posten Diplomatisk och konsulär personal upptagna beloppet

till Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: Prisutjämnings

tillägg torde i enlighet med vad här tidigare anförts kunna minskas

med 583 000 kronor, medan det under samma anslagspost uppförda beloppet

till Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:

Särskilda förmåner i övrigt med hänsyn till förutsedd ökad belastning

bör höjas med 50 000 kronor.

Den sammanlagda ökningen under delposterna till Rörligt tillägg förutses

uppgå till 263 000 kronor, varjämte anslagsposterna till Kompensation för

höjda folkpensionsavgifter bör uppräknas med 173 000 kronor. LöneklassuPpflyttningar

samt uppflyttningar i reglerad befordringsgång beräknas

medföra automatiska utgiftsstegringar med tillhopa 146 000 kronor. Härtill

kommer en merutgift å 190 000 kronor å anslagsposten Av vederbörande utlandsmyndigheter

anställd personal för att i främsta rummet inhämta de

eftersläpningar i de lokalanställdas löner i förhållande till respektive lokala

lönenivå, vilka är rådande vid vissa utlandsrepresentationer. Å andra sidan

torde det bli möjligt att genom besparingar beträffande i första hand vikariats-

och övertidsersättningar samtidigt kunna nedräkna beloppen till avlöningar

åt ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän under posterna till

Diplomatisk och konsulär personal samt Administrativ personal med sammanlagt

192 000 kronor.

Anslaget torde således höjas med i runt tal 95 000 kronor och för nästa

budgetår uppföras med 31 731 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot inrättande av de av departementschefen

föreslagna nya tjänsterna.

Vad beträffar den i föreliggande motion aktualiserade frågan om pressattacheorganisationen,

vill utskottet erinra om att pressattachéernas uppgifter

icke begränsas till enbart nyhetsförmedling utan även omfattar kultur-

och informationsärenden. Med hänsyn till vikten av en allsidig och effektiv

upplysning i utlandet angående Sverige måste denna verksamhet anses

som betydelsefull. Vad pressattachétjänsterna i Köpenhamn och Oslo beträffar

måste här jämväl tagas i beaktande det under senare tid alltmer stegrade

nordiska samarbetet som gör det särskilt påkallat, att dessa tjänster bibehållas.

Utskottet kan alltsa icke tillstyrka, att dessa båda tjänster indragas.

Motionen avstyrkes alltså.

Mot de verkställda anslagsberäkningarna har utskottet icke något att

erinra.

Utskottet, som under hand inhämtat närmare upplysningar rörande den

pågående översynen inom utrikesdepartementet i syfte att erhålla en aktuell

bild av behovet av diplomatisk och konsulär personal, förutsätter i anslutning

till sitt uttalande i ämnet föregående år, att denna översyn utan tidsutdräkt

slutföres och redovisas för riksdagen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

5

Åberopande det anförda och under erinran om att utskottet i sitt utlåtande

nr 14 tillstyrkt av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda

förslag om vissa tjänsteförändringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, godkänna följande personalförteckning

för utrikesförvaltningen:

Personalförteckning

I. Diplomatisk och konsulär personal

A. Ordinarie tjänstemän:

Befattning Lönegrad

1 sändebud såsom kabinettssekreterare........... Bo 6

4 sändebud.................................... Bo 6

7 sändebud.................................... Bo 5

1 chef för rättsavdelningen................Bo 51 (Bo 4)

1 chef för handelsavdelningen......... Bo 5 eller Bo 4

2 utrikesråd såsom avdelningschefer.............. Bo 4

25 sändebud eller generalkonsuler................. Bo 4

1 protokollchef................................. Bo 1

34 byråchefer, beskickningsråd, handelsråd eller konsuler

........................................ Bo 1

48 förste sekreterare, förste beskickningssekreterare

eller förste vicekonsuler....................... Ao 23

11 andre sekreterare, beskickningssekreterare eller

vicekonsuler.................................. Ao 19

12 förste kanslister.............................. Ao 19

20 kanslister.................................... Ao 15

B. Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:

1 sändebud.................................... Be 4

9 byråchefer, beskickningsråd, handelsråd eller konsuler

........................................ Be 1

15 förste sekreterare, förste beskickningssekreterare

eller förste vicekonsuler....................... Ae 23

II. Administrativ personal

A. Ordinarie tjänstemän:

1 kansliråd och chef för arkivet................. Bo 1

1 kansliråd och chef för ekonomibyrån........... Bo 1

1 Så länge nuvarande befattningshavare innehar tjänsten,

lf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 3

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

1 förste arkivarie............................... Ao 24

1 förste bibliotekarie............................ Ao 24

1 förste byråinspektör.......................... Ao 23

1 arkivarie..................................... Ao 21

1 förste revisor................................. Ao 21

1 revisor....................................... Ao 19

1 kontorsskrivare............................... Ao 13

6 förste kansliskrivare.......................... Ao 12

1 expeditionsförman............................ Ao 10

14 kansliskrivare................................ Ao 10

37 kontorister................................... Ao 9

3 förste expeditionsvakter....................... Ao 8

14 expeditionsvakter............................. Ao 7

54 kanslibiträden................................ Ao 7

91 kontorsbiträden............................... Ao 5

B. Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:

1 förste kanslisekreterare........................ Ae 23

1 pressombudsman.............................. Ae 23

2 översättare................................... Ae 23

1 arkivarie..................................... Ae 21

1 intendent.................................... Ae 21

1 redaktör..................................... Ae 21

C. Tjänstemän å övergångsstat:

1 kamrerare.................................... Ao 23

1 kanslist...................................... Ao 11

4 kansliskrivare................................ Ao 10

1 kanslibiträde................................. Ao 7

III. Pressattachéer

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:

7 pressattachéer................................ Ae 23

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, godkänna följande

avlöningsstat för utrikesförvaltningen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

I. Diplomatisk och konsulär personal........... 20 149 000

1. Avlöning till departementschefen,

ministern för utrikes ärendena ... 52 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

7

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................ 4 543 000

3. Arvoden bestämda av Kungl.

Maj:t......................... 8 000

4. Exspektansarvoden bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis........ 250 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... 3 151 000

6. Särskilda löneförmåner till ordi
narie

och icke-ordinarie tjänstemän

.......................... 10 590 000

a. Representationsbidrag

till ministern

för utrikes ärendena 20 000

b. Representations- och

hyresbidrag till vissa

befattningshavare i

utrikesdepartementet 20 000

c. Prisutjämningstillägg 6 450 000

d. Särskilda förmåner i

övrigt, förslagsvis ... 4 100 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis....... 1 395 000

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........ 160 000

II. Administrativ personal...................... 8 085 000

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................ 1 907 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

......................... 3 221 000

3. Ortstillägg.................... 1 930 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... 924 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........ 103 000

III. Pressattachéer.............................. 517 000

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal

......................... 180 000

2. Ortstillägg, förslagsvis.......... 300 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....... 33 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........ 4 000

IV. Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd

personal................................... 2 950 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

V. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis............................ 30 000

Summa kronor 31 731 000

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, till Utrikesförvaltningren:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 31 731 000 kronor.

2:o) Utrikesförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 11—13) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 6 455 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 390 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att den i anslagsposten övriga expenser, andra

ändamål: för utrikesrepresentationen ingående delposten till ämbetsuppgifter

för olönade konsulat, vilken delpost nu är uppförd med 60 000 kronor,

överflyttas till anslaget till ersättning åt olönade konsuler. Härigenom kommer

samtliga ersättningar åt olönade konsuler att redovisas under sistnämnda

anslag.

Beräkningen av anslaget i övrigt är föranledd av automatiska kostnadsändringar.

I vad avser utgifter för anskaffande av tjänstebilar till beskickningar, delegationer

och konsulat lämnas riksdagen härom årlig redogörelse. Under

budgetåret 1958/59 har tjänstebilar inköpts för beskickningarna i Bogotå,

Buenos Aires, Peking, Rio de Janeiro och Washington samt konsulatet i

Houston för en sammanlagd kostnad av 57 250 kronor, varjämte tolv äldre

tjänstebilar av driftsekonomiska skäl utbytts mot nya.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna överflyttningen av

vissa utgifter till anslaget till ersättning åt olönade konsuler. Den verkställda

beräkningen i övrigt tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningen: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 6 455 000

kronor.

3:o) Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 13), innebärande en anslagsminskning

av 100 000 kronor och under erinran om att i anslaget inräknats kostnader

för anskaffning av inventarier för tre nya beskickningskanslier, nämligen

i Addis Abeba, Ankara och Madrid, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inventarier för beskickningar, delegationer

och konsulat för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

9

4:o) Ersättningar åt olönade konsuler. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 14) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.

Under budgetåret 1959/60 utgår tills vidare ersättning till 61 olönade konsuler.

Endast i undantagsfall torde bidragen täcka alla de med konsulsbefattningen

förenade kostnaderna.

Det har vid tillsättandet av olönade konsuler ofta visat sig omöjligt att

finna en för konsulsbefattningen lämpad person, som varit villig att påtaga

sig de stundom betydande kostnader som är förenade med ett dylikt uppdrag.

Denna tendens har under det gångna året alltmer befästs.

För att kunna erhålla, respektive behålla väl lämpade personer för de olönade

konsulsbefattningarna, torde det därför bliva nödvändigt att successivt

lämna vederbörande konsuler ökad ersättning för samtliga direkta tjänsteutgifter.

Medelsbehovet härför under budgetåret 1960/61 beräknas uppgå

till minst 60 000 kronor. Härjämte bör reserveras ett belopp av 20 000 kronor

för de nya konsulat som förutses komma att upprättas under samma

tidsperiod.

Som tidigare anförts under omkostnadsstaten torde den i anslagsposten

övriga expenser, andra ändamål: för utrikesrepresentationen ingående delposten

till ämbetsutgifter för olönade konsulat överföras till detta anslag.

Med hänsyn till fortsatt stigande belastning torde delposten uppräknas med

10 000 till 70 000 kronor.

Utskottet tillstyrker förslaget om ökad ersättning för de med konsulsbefattningarna

förenade utgifterna.

Under erinran om vad utskottet anfört under utrikesförvaltningens omkostnadsanslag

och då utskottet icke har något att invända mot den äskade

anslagshöjningen i övrigt får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 750 000

kronor.

Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

5:o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 15), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella

bgrå i Haag för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 kronor.

ö:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6,

s. 15) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 932 500 kronor.

Storleken av Sveriges bidrag till Förenta Nationerna för år 1960 har vid

statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med full säkerhet avgöras

men uppgifter därom kommer att föreligga vid tidpunkten för anslagsfrågans

behandling i riksdagen. En preliminär beräkning på grundval av nu

kända förhållanden har gett vid handen ett anslagsbehov av i runt tal

5 000 000 kronor, däri inberäknat Sveriges andel i Förenta Nationernas kostnader

för dess vaktstyrka i Främre Orienten.

Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprättad promemoria av följande innehåll:

1. I statsverkspropositionen 1960 (III ht s. 15) anföres, att mera slutgiltiga

uppgifter om storleken av Sveriges bidrag till FN för år 1960 lämpligen

torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott så snart de föreligger.

2. Enligt en den 15 december 1959 av FN:s generalförsamling antagen resolution

(1443 XIV) är fördelningen av utgifter i FN:s ordinarie budget för

år 1960 följande:

Dollars

A. Förenta Nationerna

I. Generalförsamlingens, rådens m. fl. organs möten .... 947 900

II. Särskilda uppdrag, utredningar och undersökningar .... 3 730 100

III. Sekretariatet ........................................ 41 837 200

IV. Särskilda kontor (flyktingkommissarien m. m.) ........ 1 620 000

V. Gemensamma kostnader för hyra, tjänster och inventarier 8 348 000

VI. Tekniskt bistånd .................................... 2 430 000

VII. Särskilda utgifter (avbetalning å byggnadslån, m. m.) .... 3 532 000

B. Internationella domstolen

VIII. Internationella domstolen ............................ 704 500

Summa 63 149 700

Avgår beräknade inkomster 5 337 500

Summa netto 57 792 200

Till nettoutgifterna för 1960 kommer tilläggsanslag för 1959 å sammanlagt

854 980 dollars, men å andra sidan avgår kreditposter i samband med

avvecklingen av utgifterna under tidigare år och uttaxering från nya medlemsstater

om sammanlagt 347 180 dollars. Det belopp som under 1959 skall

täckas genom bidrag från FN:s medlemsstater uppgår således till (57 792 200

+ 854 980 — 347 180 =) 58 300 000 dollars.

3. Utanför förutnämnda ordinarie budget tillkommer FN:s utgifter för

dess vaktstyrka i Främre Orienten (UNEF) för år 1960, uppgående till 20

miljoner dollars, vilket belopp enligt generalförsamlingens resolution den

5 december 1959 (1441 XIV) skall täckas genom bidrag från FN:s medlemsstater

enligt den ordinarie bidragsskalan, dock att de på detta sätt framräknade

bidragen skall för så många medlemmar som möjligt reduceras med

50 % genom att kostnaderna för UNEF till denna del i stället täckes med

frivilliga bidrag, som vissa medlemsstater lämnat.

4. Enligt generalförsamlingens resolution den 5 december 1959 (1448

XIV) har FN:s rörelsefond ökats från 23,5 miljoner dollars till 25 miljoner

dollars.

5. Sveriges bidragskvot för 1960 utgör 1,39 % enligt en den 10 december

1959 av generalförsamlingen antagen resolution avseende bidragsskalan

för åren 1959, 1960 och 1961.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

11

6. Enligt skrivelse från FN-sekretariatet i januari 1960 utgör Sveriges bi
drag

till FN:s budget för år 1960, inklusive tilläggsanslag för år 1959,

692 329 dollars efter avdrag för Sverige tillkommande återbetalning från

FN:s skatteutjämningsfond m. m. „

Bidraget till FN:s vaktstgrka uppgår enligt samma skrivelse till 137 23/

dollars. Detta skulle, uträknat enligt den ordinarie bidragsskalan, utgöra

277 789 dollars. Det har emellertid reducerats med 50 % i enlighet med

generalförsamlingens resolution 1441 XIV (jfr ovan under 3).

Sammanlagt uppgår det svenska bidraget för 1960 till 829 566 dollars, i

svenskt mynt motsvarande 4 301 300 kronor.

7. Enligt sagda skrivelse från FN-sekretariatet uppgår vidare Sveriges

bidrag för ökningen av FN:s rörelsefond till 13 511 dollars, eller i svenskt

mynt kronor 70 100. Nämnda belopp torde äskas å tilläggsstat II till riksslaten

för budgetåret 1959/60.

8. Vad angår budgeten för FN:s vaktstyrka (jfr ovan under 6) har Sverige

motkrav på FN för den i vaktstyrkan ingående svenska kontingenten,

varför i realiteten ett utjämningsförfarande kommer att äga rum mellan

Sverige och FN. Av budgettekniska skäl har det likväl ansetts riktigast att

utgiften ifråga uppföres under tredje huvudtiteln.

Utskottet. Såsom av förenämnda promemoria framgår belöper sig Sveriges

bidrag till Förenta Nationerna för år 1960 till 4 301 300 kronor. Anslaget

torde därför böra upptagas med sistnämnda belopp, vilket i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning med 698 700 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till

Förenta Nationerna för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 4 301 300 kronor.

7:o) Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC). Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 7, s. 16 och 17) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.

Beträffande organisationen torde dess utgifter, såvitt nu kan bedömas,

till följd av vissa automatiska kostnadsstegringar, böra höjas från 785 000

kronor till omkring 800 000 kronor.

För transportministerkonferensen beräknas bidraget för nästa budgetår

till oförändrat belopp, 10 000 kronor.

En omorganisation den 1 juli 1960 av produktivitetsinstitutet har ifrågasatts.

Kontoret för vetenskaplig och teknisk personal skulle i samband därmed

inordnas i produktivitetsinstitutet och endast en budget komma ifråga.

Länderbidragen till institutet skulle enligt ett förslag samtidigt höjas till

belopp överstigande de sammanlagda länderbidrag som för närvarande utgår

till de nämnda två organen.

Enär slutligt ställningstagande till detta projekt inte kommer att fattas

förrän i början av 1960, bör tills vidare räknas med ett bidrag till produk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

tivitetsinstitutet för budgetåret 1960/61 motsvarande de sammanlagda bidragen

till institutet och kontoret under 1959/60. Bidraget till produktivitetsinstitutet

har fastställts till 34 816 340 francs, vilket i svenskt mynt motsvarar

omkring 370 000 kronor. Sveriges bidrag till kontoret för vetenskaplig

och teknisk personal har för budgetåret 1959/60 fastställts till omkring

73 000 kronor, vilket jämfört med bidraget för budgetåret 1958/59 utgör en

ökning med 37 000 kronor. Anledningen härtill är att OEEC:s råd godkänt

ett amerikanskt förslag om höjning till 675 000 dollars av det amerikanska

bidraget till denna verksamhet, vilket hade till följd en kraftig höjning av

de europeiska medlemsländernas bidrag. För budgetåret 1960/61 bör sålunda

tills vidare under förevarande post upptagas ett beräknat belopp å

(370 000 + 73 000) 443 000 kronor.

För det europeiska atomenergiorganet har Sveriges bidrag för 1959/60

fastställts till omkring 60 000 kronor. Beslut om organets budget under

1960/61 har ännu inte fattats, men det torde vara realistiskt att beräkna det

svenska bidragets storlek till omkring 70 000 kronor.

Vad slutligen angår den för medlemsstaterna gemensamma fonden för

publicitetsändamål i Amerikas Förenta Stater utgör bidraget för år 1959

omkring 70 000 kronor. Sveriges bidrag för 1960 har fastställts till samma

belopp.

Utskottet tillstyrker den verkställda anslagsberäkningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Organisationen för europeiskt ekonomiskt

samarbete för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 400 000 kronor.

8:o) Europarådet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 17 och

18) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 465 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 450 000 kronor.

Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1960/61

har vid statsverkspropositionens framläggande icke kunnat med säkerhet

bestämmas, men uppgifter därom kommer att föreligga vid anslagsfrågans

behandling i riksdagen. Såvitt i berörda proposition kunnat bedömas, torde

bidraget inte komma att understiga innevarande budgetårs anslag.

Alltsedan år 1954 anordnar Europarådet utställningar i olika länder belysande

skilda epoker i europeiskt konstliv. I Europarådets budget ingår

ett särskilt anslag för dessa utställningar, för närvarande sju miljoner

franska francs, d. v. s. i svenskt mynt omkring 75 000 kronor. Anslaget

ställs till förfogande för det land som svarar för utställningen. I de flesta

fält uppgår kostnaderna för dylika utställningar till långt större belopp än

nämnda anslag. Inom Europarådets expertkommitté för kulturfrågor väcktes

under 1958 förslaget att varje medlemsstat, som deltar i dessa utställ
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

13

ningar, borde upp till en viss gräns svara för egna utgifter i samband med

utställningarna, i första hand utgifter för försäkring, emballage och transport

av konstföremål. För Sveriges del skulle denna gräns sättas vid ett

belopp av en miljon francs, d. v. s. omkring 10 600 kronor. Från svensk sida

förordades att dessa kostnader borde gäldas av arrangörlandet. Kulturkommittén

beslöt emellertid att tillstyrka förslaget, vilket godkändes av

ställföreträdarna inom Europarådets ministerkommitté vid möte den 7 - 10 september 1959.

Under sommaren 1960 planeras en utställning i Paris under mottot »Nittonhundratalets

inspirationskällor, europeisk konst mellan 1884 och 1914».

Ett svensk deltagande i denna manifestation synes önskvärt. Kostnaderna

härför uppskattas till omkring 15 000 kronor, vari förutom tidigare nämnt

belopp ingår vissa ytterligare omkostnader i samband med utställandet av

svenska konstföremål. Med hänsyn till det direkta samband som här föreligger

med Europarådets verksamhet, föreslår departementschefen, att medel

för ett svenskt deltagande beräknas under förevarande anslag.

Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprättad promemoria av följande innehåll:

1. I statsverkspropositionen till 1960 års riksdag (III ht. s. 17) anföres, att

uppgifter om storleken av Sveriges bidrag till Europarådet för kalenderåret

1961 torde få tillställas vederbörande riksdagsutskott.

2. Europarådets budget för kalenderåret 1960 fastställdes den 8—10 december

1959. Budgetens totalsumma utgör 14 191 400:— N. Frcs, varav

13 895 400:— skall täckas genom ytterligare bidrag från medlemsländerna.

3. En ny repartitionsskala fastställdes, vari Sveriges bidragsprocent reducerades

från tidigare 3,02 % till 2,78 %. Det svenska bidraget kommer i

enlighet därmed att uppgå till 386 292:— N. Frcs, eller i^ svenskt mynt

409 470:— kronor. Innevarande budgetårs anslag, vilket på basis av den

äldre francskursen beräknats till 450 000: -— kronor, torde sålunda icke helt

komma att tagas i anspråk.

4. Europarådets budget för kalenderåret 1961 kommer att fastställas i

december innevarande år. Med hänsyn till att vissa nya verksamhetsgrenar

avses tillkomma inom en närmare framtid torde en viss bidragsökning,

jämfört med kostnaderna för innevarande år, böra förutses.

5. Som Sveriges bidrag till Europarådet under budgetåret 1960—61 bör

upptagas ett förslagsanslag om oförändrat 450 000:— kronor. Till detta

belopp bör så läggas kostnaderna för deltagande i europarådsutställningarna.

Utskottet. Såsom av förenämnda promemoria framgår belöper sig Sveriges

bidrag till Europarådet för budgetåret 1960/61 till 450 000 kronor. Då

utskottet icke har något att erinra mot att medel i enlighet med departementschefens

förslag beräknas för Sveriges deltagande i den planerade utställningen

i Paris, torde till förenämnda belopp böra läggas 15 000 kronor,

varför anslaget för nästa budgetår torde böra uppföras med 465 000 kronor

eller samma belopp, som äskats i statsverkspropositionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Europarådet för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

9:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 9, s. 18 och 19) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 650 000 kronor.

Kostnaderna för förhandlingar om bildandet av ett frihandelsområde för

de yttre sju (EFTA) har bestritts från detta anslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande

makter för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 600 000 kronor.

10 ro) Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 11, s. 26), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Röda korsets internationella

kommitté för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

30 000 kronor.

Diverse

11 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkterna 12 och 13, s. 26 och 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Beskickningsfastigheternas

delfond ett förslagsanslag av

5 080 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 447 000 kronor.

12 :o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 27), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk

och nödställda svenska medborgare för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

13 :o) Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 15, s. 27—29) att till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 dr 1960

15

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 30 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 45 000 kronor.

1958 års besparingsutredning har i sitt betänkande (s. 156—157) upptagit

detta anslag till behandling. Med hänsyn till att förevarande hjälpform successivt

kan beräknas bli avvecklad, vill utredningen inte förorda någon ändring

av principerna för denna verksamhet. Hjälpverksamheten är helt behovsprövad,

och hänsyn har därvid tagits till utgående folkpensionsförmåner.

Från den 1 juli 1960 kommer en höjning av folkpensionsbeloppen att

aktualiseras, och besparingsutredningen räknar med att denna höjning torde

komma att uppgå till 250 kronor för ensamstående pensionär och 350 kronor

för två pensionsberättigade makar. Enligt besparingsutredningen torde

denna höjning väsentligt komma att minska behovet av understöd från fonden,

varför medelsbehovet för denna verksamhet helt torde böra täckas från

den direkta fondavkastningen. Besparingsutredningen föreslår därför, att

anslaget utgår ur riksstaten från och med budgetåret 1960/61.

Över detta förslag har understödsnämndcn för rgsslandssuenskar avgivit

yttrande. Nämnden framhåller bland annat, att antalet fasta månadsunderstödstagare

utgör 102, därav 86 huvudmän. Av dessa huvudmän åtnjuter 66

jämte sju familjemedlemmar (äkta makar) folkpension. Månadsunderstöden

är individuellt avpassade under hänsynstagande till vederbörandes sjuklighet

och behov av hjälpåtgärder av olika slag. Förutom månadsunderstöd lämnas

tillfälliga bidrag och understöd såsom begravningshjälp, medel för inköp

av kläder och utrustning, reparation av bohag, bidrag för tandvård m. m. Sådana

tillfälliga understöd lämnas även till behövande rysslandssvenskar, som

inte åtnjuter månadsunderstöd (49 st.). Det totala antalet rysslandssvenskar,

som åtnjuter understöd av nämnden i den ena eller andra formen, uppgår

sålunda till 151 personer. Utgående månadsunderstöd, som i flera fall är uppenbart

otillräckliga, belöper sig till i runt tal 102 000 kronor. För tillfälliga

bidrag och understöd finns skillnaden mellan å ena sidan avkastningen av

fonden 65 000 kronor och förevarande anslag 45 000 kronor och å andra sidan

månadsunderstöden å 102 000 kronor, d. v. s. 8 000 kronor. Nämnden anför

vadare, att den av besparingsutredningen beräknade höjningen av folkpensionerna

representerar 17 200 kronor. Om från nämnden utgående understöd,

som vad deras karaktär angår anses som ersättning för i Ryssland lidna förluster,

skulle minskas med belopp motsvarande den beräknade folkpensionsförhöjningen

den 1 juli 1960, komme en sådan minskning att för rysslandssvenskarna

framstå som en dem tillfogad orättvisa. Därutöver framhåller

nämnden, att rysslandssvenskarna, vilka i allmänhet utblottade återvände till

Sverige efter att som eu följd av den ryska revolutionen ha berövats egendom

till betydande värden och vilka under sin vistelse i Ryssland befrämjade

även svenska nationella intressen, har fått långt mindre stöd av statsmakterna

än motsvarande kategorier utlandssvenskar efter andra världskriget.

Även denna jämförelse låter det framstå såsom obilligt, om rysslands
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

svenskarna nu skulle drabbas av den kraftiga beskärning av deras trygghet

inför en hög ålders olika påfrestningar, som skulle bli följden av besparingsutredningens

förslag. Nämnden framhåller härvid, att hela det årsbelopp

som för närvarande står till nämndens förfogande inte är större än att, om

det likformigt fördelades på samtliga registrerade rysslandssvenskar, på envar

av dessa skulle belöpa mindre än 1 000 kronor eller sålunda mindre än

vad en folkpensionär äger uppbära i annan inkomst än folkpension utan att

därigenom förlora rätten till kommunalt bostadstillägg. Nämnden hemställer

sålunda, att anslaget till förstärkning av understödsfonden måtte med

oförändrat belopp upptagas i riksstaten för instundande budgetår.

I sitt remissyttrande anför statens sakrevision, att understödsnämndens

för rysslandssvenskar verksamhet granskades år 1953 av revisionen. Undersökningen

gav ej anledning till förslag rörande några mera vittgående organisatoriska

ändringar av densamma. Däremot fann sakrevisionen det angeläget

att en successiv avveckling av understödsverksamheten komme till stånd

och snarast påbörjades. Med beaktande av de icke oväsentliga höjningar av

folkpensionsförmånerna, som strax dessförinnan vidtagits, ansåg sakrevisionen

en omprövning av såväl ersättningsgrunderna som utgående belopp

vara motiverad. Vad gällde nytillkommande understödstagare borde, framhöll

revisionen, behovsprövningen vara särskilt restriktiv, så att en nedgång

i antalet fasta understödstagare kunde medföra en minskning av utgifterna.

En avveckling av anslaget i enlighet med besparingsutredningens förslag

står i linje med sakrevisionens tidigare ställningstaganden i frågan.

Statskontoret uppger i sitt yttrande, att vid ett ställningstagande torde böra

beaktas resultatet av de undersökningar rörande den statliga fondförvaltningen,

vilka inom den närmaste framtiden torde komma att redovisas av

1956 års fondutredning.

I detta sammanhang bör anmälas, att 1956 års fondutredning i sitt nyligen

överlämnade betänkande »Donationsfonder och övriga diverse medel

inom statsförvaltningen» (SOU 1959: 29) i fråga om bland andra rysslandssvenskarnas

understödsfond biträder statskontorets förslag i dess utredning

av år 1943, vari ifrågasatts en avveckling av fonden. Beträffande motiven

härför åberopar fondutredningen vad som då anfördes av statskontoret. Därutöver

framhålles, att fondutredningen, som för sin del instämmer i de skäl

besparingsutredningen anfört för sitt förslag, likväl vidhåller, att besparingseffekten

tekniskt sett bör uppnås genom en avveckling av fonden.

Departementschefen framhåller, att den höjning av folkpensionsförmånerna,

som beräknas bli genomförd den 1 juli 1960, otvivelaktigt kommer att

för de understödstagare, om vilka här är fråga, medföra en sådan förbättring

av de sociala förmånerna att en minskning av statens bidrag till förstärkning

av fondens avkastning måste anses motiverad. Departementschefen

delar dock inte besparingsutredningens uppfattning att förevarande anslag

med anledning härav bör utgå ur riksstaten fr. o. m. budgetåret 1960/

61. En sådan åtgärd skulle utan tvekan ha till följd en kraftig försämring av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

17

understödstagarnas nuvarande villkor. Departementschefen föreslår i stället,

att den fr. o. m. budgetåret 1954/55 påbörjade successiva minskningen

av bidraget under detta anslag fullföljes samt att anslaget för budgetåret

1960/61 sänkes med 15 000 kronor jämfört med innevarande års anslag.

Denna minskning motsvarar i stort sett den förutsedda ökningen av folkpensionsförmånerna.

Utskottet delar den uppfattning i ämnet, åt vilken departementschefen

givit uttryck. Utskottet anser alltså, att anslaget icke nu bör utgå ur riksstaten

men att den fr. o. m. budgetåret 1954/55 påbörjade successiva minskningen

av bidraget under anslaget fullföljes samt att anslaget för nästa budgetår

sänkes med 15 000 kronor. Såsom departementschefen framhållit, motsvarar

denna minskning i stort sett den förutsedda ökningen av folkpensionsförmånerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden

för rysslandssvenskar för budgetåret 1960/61

anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

14:o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 30—36) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 1 843 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 763 000 kronor.

Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet förutser för innevarande

år utgifter å sammanlagt 1 768 100 kronor, vilka skall täckas dels av

anslag från tredje huvudtiteln å 1 054 000 kronor, dels av anslag från åttonde

huvudtiteln å 209 685 kronor för lektorats- och stipendieverksamhet samt

föreläsarutbyte, dels av medlemsavgifter och dels av skilda intäkter, bland

annat av bokförsäljning. För nästkommande år beräknas utgifterna uppgå

till 2 616 500 kronor. För deras bestridande begär institutet bidrag av statsmedel

från tredje huvudtiteln med 1 549 850 kronor, vilket i jämförelse med

innevarande budgetårs anslag innebär en ökning med 495 850 kronor. Samtidigt

begär institutet anslag under åttonde huvudtiteln med 550 455 kronor.

Återstående utgifter beräknas bli täckta genom medlemsavgifter ävensom

genom andra bidrag samt intäkter av bokförsäljning och försäljning av filmrättigheter.

Institutet understryker, att en fortsatt ökning i vad gäller medlemsavgifter

och privata bidrag har kunnat inregistreras. Bidragen från näringslivet

har sålunda för verksamhetsåret 1958/59 uppgått till omkring 542 000 kronor

mot 482 000 kronor föregående år och 404 000 kronor näst föregående

budgetår. Dessa medel har till övervägande del använts för film-, publikations-

och utställningsverksamhet i utlandet.

1958 års besparingsutredning framhåller, att ehuru besparingsutredningen

är väl medveten om betydelsen av en effektiv upplysningsverksamhet

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

utomlands om Sverige och svenska förhållanden, det torde enligt utredningen

finnas möjligheter att nå besparingar i fråga om de statliga anslagen till

denna verksamhet genom en ökad samverkan mellan organen på området

för upplysningsverksamheten i utlandet, i första hand Svenska turisttrafikförbundet

och Svenska institutet. I diskussionen om samgående mellan dessa

båda organisationer har frågan om gemensamma lokaler tillmätts en väsentlig

betydelse. Utredningen understryker dock vikten av att man oavsett lokalfrågan

undersöker alla möjligheter till en ökad samverkan såväl inom landet

som inte minst utomlands genom att i ökad utsträckning anlita gemensam

representation. I detta sammanhang borde även övervägas, huruvida

man, såsom redan skett beträffande bl. a. turistpropagandan i Amerikas

Förenta Stater, i ökad utsträckning kan åstadkomma samverkan mellan de

skandinaviska länderna, speciellt när det gäller turistpropagandan.

Efter att ha redogjort för remissyttrandena över besparingsutredningens

förslag framhåller departementschefen, att det moderna samhällets utveckling,

som karakteriseras av en intensifiering av de internationella kontakterna

på de flesta verksamhetsområden, ställer för varje dag allt större krav

på informations- och upplysningsverksamheten över gränserna. Mot denna

bakgrund finner departementschefen Svenska institutets strävan att vidare

utbygga sin verksamhet, i synnerhet i fråga om anordnandet och deltagandet

i utställningar, böra understödjas. Det är glädjande, framhåller departementschefen,

att knnna konstatera det ökade stöd i form av medlemsavgifter

och privata bidrag, icke minst från näringslivet, som kommit institutet

till del under verksamhetsåret 1958/59.

Vad det statliga bidraget till institutets verksamhet beträffar, anser departementschefen

med hänsyn till det statsfinansiella läget att en anslagshöjning

bör begränsas till 75 000 kronor under denna huvudtitel. Därmed

skulle institutets statsbidrag från detta anslag för budgetåret 1960/61 uppgå

till sammanlagt 1 129 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att han med tillfredsställelse tagit del av

besparingsutredningens positiva inställning till upplysningsverksamheten i

utlandet om Sverige. Departementschefen instämmer i utredningens uppfattning

att en intimare samverkan mellan de olika organ, som befattar sig med

denna verksamhet, är önskvärd. Denna fråga torde emellertid i viss utsträckning

komma att undersökas av de av chefen för handelsdepartementet den 9

januari 1959 tillkallade sakkunniga. Resultatet av utredningens arbete synes

departementschefen därför böra avvaktas.

För Svensk-amerikanska nyhetsbyrån räknar departementschefen för nästa

budgetår med oförändrat belopp, 499 000 kronor.

Med hänsyn främst till stegrade pensionsavgifter samt bortfall av ett engångsbidrag

å 5 000 kronor från Exportföreningen av medel för de svenska

manifestationerna i Nederländerna föreslår departementschefen att bidraget

till Svensk-internationella pressbyrån för nästa budgetår höjes med 5 000

kronor till 155 000 kronor.

Beträffande Övrig upplysningsverksamhet räknar departementschefen för

nästa budgetår med oförändrat belopp, 60 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

19

Utskottet delar den av 1958 års besparingsutredning uttalade uppfattningen

om önskvärdheten av ökad samverkan mellan de olika organen på området

för upplysningsverksamheten i utlandet. Då emellertid denna fråga

är föremål för utredning anser utskottet i likhet med departementschefen,

att resultatet av densamma bör avvaktas, innan åtgärder i besparingsutredningens

syfte vidtagas.

Vad anslagsberäkningarna beträffar har utskottet icke något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning, som innebär att bidragen

till Svenska institutet och till Svensk-internationella pressbyrån höjas med

75 000 respektive 5 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Upplysningsverksamhet i utlandet

angående Sverige för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag

av 1 843 000 kronor.

15:o) Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda

svenska stipendiater. Utländska pressbesök. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkterna 17 och 18, s. 37), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa

a) till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna

utsedda svenska stipendiater ett reservationsanslag

av 12 500 kronor;

b) till Utländska pressbesök ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

16 :o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 19, s. 37 och

38) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag

av 105 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Segerstedt-Wiberg m. fl. (1:87) och den andra inom andra

kammaren av fru Torbrink m. fl. (II: 105) hemställts, att riksdagen under

förevarande anslagsrubrik anvisar ett från 15 000 kronor till 30 000 kronor

ökat anslag till Svenska FN-förbundet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 87.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 000 kionor.

Framställningar om ökade statsbidrag har inkommit från Utrikespolitiska

institutet (+ 10 000), Svenska FN-förbundet (+ 15 000), Internationella

kvinnoförbundet för fred och frihet (+ 6 000), Svenska freds- och skiljedomsföreningen

(-(- 6 500) samt Sveriges studenters FN-förbund (-f- 1 000).

Nordiska fredsförbundet och Utrikespolitiska föreningen i Lund har äskat

oförändrat statsbidrag av vardera 500 kronor. Begärda bidragshöjningar

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

avser huvudsakligen att täcka ökade kostnader för avlöningar och materialanskaffning

ävensom för vidgad verksamhet.

Departementschefen anser, att en uppräkning av anslaget bör vidtagas

med 5 000 kronor, vilken torde böra komma Utrikespolitiska institutet till

godo.

Utskottet. Såsom av statsverkspropositionen framgår ha framställningar

om ökade statsbidrag inkommit från flertalet av de organisationer, till vilka

sådant bidrag utgår från förevarande anslag. Departementschefen har föreslagit

en höjning av anslaget med 5 000 kronor, avsett för Utrikespolitiska

institutet. Utskottet tillstyrker detta yrkande. Motionsvis har hemställts om

höjning med 15 000 kronor av statsbidraget till Svenska FN-förbundet.

Med allt beaktande av förbundets arbetsinsatser anser sig utskottet, som

inhämtat närmare upplysningar i ärendet, dock icke berett att nu för detta

ändamål ytterligare höja anslaget.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att en samordning

i största möjliga utsträckning kommer till stånd beträffande upplysningsverksamheten

av på ifrågavarande område verksamma organisationer.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 87 och II: 105, till Upplysningsarbete

rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 105 000

kronor.

17 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 20, s. 38) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1960/

61 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 15 000 kronor.

Kostnaderna för tre av utrikesdepartementets nämnder av mera permanent

karaktär, nämligen nämnden för konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden,

understödsnämnden och utrikesförvaltningens lönenämnd, bestrides av

förevarande anslag. Det synes lämpligt att även hit överföra understödsnämnden

för rysslandssvenskar, vars kostnader för närvarande gäldas av

utrikesförvaltningens avlöningsanslag, delposten Ersättningar till expertis

och tillfällig arbetskraft.

Med anledning härav samt med hänsyn till belastningen torde anslaget

böra uppräknas med 10 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 25 000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

21

18 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s.

38 och 39), innebärande med hänsyn till förefintlig reservation en anslagsminskning

av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.

19:o) Tillfälliga representationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 39), innebärande med hänsyn till förefintlig reservation

en anslagsminskning av 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 80 000

kronor.

Uppskjuten fråga

20 :o) Utskottet kommer framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande

beträffande Kungl. Maj:ts under punkten 10: Bidrag till internationell

hjälpverksamhet framställda förslag, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 16 februari 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Thun, Bergman, Holmqvist,

Pålsson, Söderberg, Bertil Petersson, Bengt Gustavsson, Edström och

Lundström; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson

i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Persson

i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i

Göingegården, fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson och herr Heckscher.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Utrikesförvaltningen: Avlöningar)

a) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen I:

336 och att därför

dels andra och tredje styckena i utskottets yttrande på s. 4 bort ersättas

med text av följande lydelse:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

»1958 års besparingsutredning har ifrågasatt, om icke de uppgifter, som

åvila pressattachéerna, skulle åtminstone delvis kunna handhavas av den

ordinära beskickningspersonalen. Denna fråga gör sig särskilt gällande beträffande

Danmark och Norge, som härvidlag intager en speciell ställning.

Utskottet delar besparingsutredningens uppfattning, att en del av den verksamhet,

som ombesörj es genom pressattachéerna i dessa båda länder, mera

direkt torde kunna skötas av berörda inhemska organ. Även de direkta

kontakterna mellan de skandinaviska länderna äro numera så goda, att

den genom beskickningarna bedrivna upplysningsverksamheten, som för

övrigt icke har samma karaktär som i fråga om Förenta staterna och de

västeuropeiska länderna, icke oundgängligen kräver särskild befattningshavare.

Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att alla möjligheter

till besparingar och rationaliseringar vidtagas anser utskottet sig i enlighet

med det motionsvis gjorda yrkandet böra föreslå, att pressattachétjänsterna

i Köpenhamn och Oslo indragas fr. o. m. budgetåret 1960/61. Vid bifall till

detta förslag torde förevarande anslag böra minskas med 71 000 kronor. I

efterföljande hemställan föreslår utskottet alltså, att under rubriken III.

Pressattachéer i personalförteckningen antalet dylika befattningshavare

minskas från 7 till 5 med därav föranledda ändringar i avlöningsstaten för

pressattachéer.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande lydelse:
»a)

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, godkänna följande

personalförteckning för utrikesförvaltningen:

Personalförteckning

III. Pressattachéer

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19:

5 pressattachéer.................................Ae 23

b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till

motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, godkänna följande avlöningsstat

för utrikesförvaltningen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

III. Pressattachéer ............................ 446 000

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal

......................... 128 000

2. Ortstillägg, förslagsvis .......... 290 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 25 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........ 3 000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3 år 1960

23

c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till

motionen I: 336, såvitt nu är i fråga, till Utrikesförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 31 660 000 kronor.»

b) av herrar Ivar Johansson och Pålsson.

2) vid punkten 16 (Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete

och utrikespolitiska frågor) av herrar Edström, Ståhl och fröken Elmén,

vilka ansett att utskottet med anledning av motionerna I: 87 och II: 105 bort

tillstyrka ett anslag av 118 000 kronor oteh att därför

dels andra och tredje styckena i utskottets yttrande på s. 20 bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Såsom i motionerna framhålles och enligt vad utskottet även under hand

inhämtat äro resurserna helt otillräckliga för Svenska FN^förbundet att

nöjaktigt tillgodose efterfrågan från ideella och andra organisationer om

upplysning rörande olika former av Förenta Nationernas verksamhet. Detta

gäller icke minst det mångförgrenade hjälparbete, i vilket Sverige under

senare tid deltager i starkt ökad utsträckning. Då det är ett allmänt intresse,

att denna form av upplysning om mellanfolkligt samarbete kan

bibehållas och då det icke kan förväntas att erforderliga medel härför enhart

skall kunna tillgodoses på enskild väg synes det nödvändigt att det

statliga bidraget i någon mån ökas. Det framstår emellertid såsom naturligt

att samtliga delanslag för detta ändamål samordnas. För närvarande

utgår till Svenska FN-förbundet 15 000 kronor, till Sveriges studenters FNförbund

1 500 kronor och till Utrikespolitiska föreningen i Lund 500 kronor.

Utskottet anser, att för här ifrågavarande ändamål bör för nästa budgetår

anvisas ett sammanlagt belopp av 30 000 kronor, vilket belopp torde böra av

Kungl. Maj :t fördelas till upplysning om Förenta Nationerna. Härav följer,

att förevarande anslag i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag höjes med

13 000 kronor till 118 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 87 och II: 105, till Upplysningsarbete rörande

mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 118 000 kronor.»

000310 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:3 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 und a1 i texten