Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1960/61 till Bidrag till internationell hjälpverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.
1960-03-25 · 13 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:47, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1960/61 till Bidrag till internationell hjälpverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
1
Sr 47
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för budgetåret
1960/61 till Bidrag till internationell hjälpverksamhet
jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under tredje huvudtiteln (punkt
10, s. 19—26 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för den 4 januari 1960) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till internationell hjälpverksamhet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 20 900 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m. fl. (I: 55) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (11:60), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
A. besluta utvidga den svenska biståndsverksamheten i enlighet med
förslag som framlagts av utredningen angående Sveriges fortsatta bilaterala
tekniska bistånd till mindre utvecklade områden i den del som avser
de under grupperna 1, 2 och 3 i det framlagda programmet upptagna åtgärderna
i den omfattning som — efter av vederbörliga organ utarbetad
prioritering — ryms inom ramen för ett från 1 750 000 till 7 950 000 kronor
förhöjt anslag till Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd samt
en ökning av anslaget under punkten Annan direkt svensk hjälpverksamhet
(stipendier) med ett från nuvarande 400 000 kronor till 800 000 kronor
förhöjt belopp och således till Bidrag till internationell hjälpverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa 27 500 000 kronor;
B. besluta ett väsentligt statligt stöd till den genom Centralkommittén
för svenskt tekniskt bistånd till mindre utvecklade områden för 1961 planerade
insamlingsverksamheten antingen genom medgivande av skattefrihet
för gåvor till denna insamlingsverksamhet, varom yrkande kommer
att ställas i annat sammanhang vid denna riksdag, eller — för den händelse
förslaget om skattefrihet inte skulle vinna riksdagens bifall — genom
statligt bidrag till samma belopp som insamlingen inbringar;
C. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en skyndsam utredning om
att utvidga de svenska insatserna till bistånd åt tekniskt och ekonomiskt
underutvecklade länder genom att förbättra möjligheterna för svenska företag
att etablera verksamhet i dessa områden;
1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. G saml. Nr 47
2
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
D. hemställa om att en parlamentarisk delegation tillsätts med uppdrag
att fortlöpande och i kontakt med Centralkommittén följa förhållandena
på detta område och framlägga de förslag rörande den samlade svenska
insatsen på detta område som med hänsyn till utvecklingen är påkallade,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wirmark m. fl. (I: 150) och den andra inom andra kammaren av herr
Nelander m. fl. (II: 184), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte förorda, att av de medel, som från svensk sida på bilateral
väg ställes till förfogande för tekniskt bistånd till underutvecklade
länder, någon del må kunna användas till utrustning av redan i dessa länder
befintliga, under den svenska missionen sorterande yrkesskolor och
andra utbildningsanstalter och till nya sådana utbildningsinstitutioner och
anstalter inom missionens ram vilka på grund av begränsade tillgångar
icke kunnat förverkligas — alltefter prövning i varje särskilt fall av Centralkommittén
för svenskt tekniskt bistånd samt att vid utväljande av stipendiater
från de nämnda länderna de kontaktmöjligheter utnyttjas, som
Svenska missionsrådet förfogar över,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sundin (I: 190) och den andra inom andra kammaren av herr Fälldin
m. fl. (II: 482), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.
Maj :t begära närmare prövning av möjligheterna till en utvidgad exportgarantigivning
för underlättande av export av svenska kapitalvaror till mindre
utvecklade områden i enlighet med de i motionerna framförda synpunkterna,
dels en inom andra kammaren av fru Renström-Ingenäs m. fl. väckt motion
(II: 106), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att ett reservationsanslag
om 6 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1960/61 för i motionen
angivna ändamål samt att utbetalningar från anslaget får ske intill
den 30 juni 1962,
dels ock en inom andra kammaren av fröken Sandell väckt motion (II:
185), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala
sig för att en kraftigt ökad anslagsgivning till den direkta svenska hjälpen
i underutvecklade länder måtte beredas utrymme i nästa års budget.
Beträffande motiveringen till yrkandena hänvisas till motionerna II: 60,
II: 184, II: 482, II: 106 och II: 185.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 20 875 000 kronor.
Vid ingången av budgetåret 1959/60 stod följande medel till förfogande:
Reservationsmedel från föregående budgetår ................ 3 818 328
Anslag för budgetåret 1959/60 .............................. 20 875 000
Summa kronor 24 693 328
Av reservationsbeloppet 3 818 328 kronor har efter den 1 juli 1959 utbetalats
893 401 kronor. Övriga utfästelser eller ännu ej disponerade belopp
uppgår till 2 924 927 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
3
Anslagen för budgetåren 1958/59 och 1959/60 ävensom de beräknade utgifterna
för budgetåret 1960/61 har med hänsyn till ändamålen sammanförts
under tre huvudgrupper i följande tablå.
Budgetåret
Budgetåret
Budgetåret
1958/59
1959/60
1960/61
(förslag)
1.
Multilateral teknisk biståndsverksam- het ..............................
5 865 000
17 200 000
17 225 000
2.
Bilateral teknisk biståndsverksamhet
1 720 000
2 150 000
2 150 000
3.
övrig internationell hjälpverksamhet
1 315 000
1 525 000
1 525 000
Summa kronor 8 900 000 20 875 000 20 900 000
I. Multilateral teknisk biståndsverksamhet
a) Förenta Nationernas utvidgade verksamhet för tekniskt bistånd
Alltsedan 1950 har Sverige lämnat bidrag till Förenta Nationernas utvidgade
tekniska biståndsprogram (EPTA). Detta bidrag har årligen ökats något
— under de senaste två budgetåren med tillsammans 14 procent. Under
de tio år, som EPTA varit i verksamhet, har de mindre utvecklade länderna
genom dess förmedling kunnat tillgodogöra sig biståndet av omkring 8 000
experter på olika tekniska, ekonomiska och sociala områden, varjämte länderna
i fråga beretts möjlighet att skicka ungefär 14 000 stipendiater för
studier till länder med erfarenheter och kunskap att dela med sig av. Det
kan nämnas, att Sverige ligger väl framme beträffande såväl expertmedverkan
som skolning av FN-stipendiater. Den hjälpform, som EPTA representerar,
har vunnit mycken uppskattning, inte minst emedan den administreras
av det neutrala FN med gåvomedel, som i princip är anonyma och därmed
går fria från varje misstanke om politiska biavsikter. Därför har också
efterfrågan på EPTA:s experthjälp ökat vida snabbare än tillgången på expertis
och resurser att avlöna dem med. Om de mindre utvecklade länderna
skall ha utsikt att inom överskådlig tid hinna ikapp de redan industrialiserade
länderna i tekniskt och ekonomiskt avseende, måste alltså utbudet av
experthjälp stadigt öka.
Som alltmer betydelsefullt för en framgångsrik expertrådgivning framstår
emellertid att ha tillgång till kapital för utrustning av demonstrationsprojekt
och för uppförande av institutioner för teknisk och administrativ
träning. Det var behovet av sådan kapitalhjälp, som aktualiserade 1958
års FN-beslut om skapandet av en specialfond för tekniskt bistånd, varom
närmare uppgifter under punkt b. Sverige gav därvid ett kraftigt initialstöd
genom att till fonden anslå 10 880 000 kronor, vilka upptogs i innevarande
års budget. Då det förordas härefter, att anslaget till fonden bör utgå
med oförändrat belopp även under budgetåret 1960/61, ehuru vissa förutsättningar
som uppställdes i fjol inte infriades, anser föredragande statsrådet
sig inte för närvarande kunna förorda en ytterligare höjning till EPTA:s
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
verksamhet. Statsrådet föreslår således, att det svenska bidraget fastställes
till samma belopp som för innevarande budgetår eller 4 670 000 kronor.
b) Förenta Nationernas särskilda fond
Såsom anförts redan i statsverkspropositionen till 1959 års riksdag utgör
den särskilda fonden en utvidgning av Förenta Nationernas tekniska biståndsverksamhet
och är avsedd att lämna hjälp inom områden, som är väsentliga
för de mindre utvecklade ländernas tekniska, ekonomiska och sociala
utveckling. Med nuvarande resurser har dock fondens styrelse kunnat
tillmötesgå endast en mindre del av de ansökningar om bistånd som den
mottog under 1959.
Med sitt bidrag till fonden för kalenderåret 1959, 10 880 000 kronor, kom
Sverige bland givarländerna på tredje plats i bidragsskalan. Med hänsyn
till att det svenska bidraget till fonden redan från begynnelsen lämnats i
den proportion, som rekommenderats i och med Förenta Nationernas beslut
1958, är statsrådet icke beredd att tillstyrka någon höjning därav för kalenderåret
1960. Statsrådet föreslår därför, att Sveriges bidrag till den särskilda
fonden fastställes till samma belopp som för budgetåret 1959/60 eller
10 880 000 kronor.
c) Förenta Nationernas barnfond (UNICEF)
Ehuru svårigheter att tillgodose de till barnfonden anmälda hjälpbehoven
kan förutses, är statsrådet, med hänsyn till den 20-procentiga höjningen av
det svenska bidraget för kalenderåret 1959, icke beredd att tillstyrka någon
höjning för kalenderåret 1960. Statsrådet föreslår därför ett oförändrat bidrag
till fonden eller 1 350 000 kronor.
d) Svenska institutets avdelning för tekniskt bistånd
Då det är önskvärt, att Svenska institutets avdelning för tekniskt bistånd
bar möjlighet att i minst samma utsträckning som hittills fortsätta sin verksamhet,
föreslår statsrådet, med hänsyn till den ökning i fråga om löner och
omkostnader som kan väntas under budgetåret 1960/61, att bidraget höjes
med 25 000 kronor till 325 000 kronor.
II. Bilateral teknisk biståndsverksamhet
a) Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd
Under hösten 1959 bar en särskild kommitté, tillsatt av Centralkommittén
och med dess direktiv att samla och penetrera de hittillsvarande erfarenheterna
av bilateral hjälp och föreslå nya projekt för framtida svenska
insatser, slutfört sitt arbete. Utredningens resultat har i december överlämnats
av statsrådet till ett antal statliga myndigheter och berörda organisationer
för yttrande. I avvaktan på de synpunkter som denna remissbehandling
kan ge beträffande avvägningen mellan olika projekt, anser
statsrådet sig för närvarande inte böra begära ytterligare medel för Cen
-
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
5
tralkommitténs verksamhet. Statsrådet föreslår därför, att bidraget till
Centralkommittén fastställes till samma belopp som för innevarande budgetår
eller 1 750 000 kronor. Det förutsättes liksom hittills, att befintliga
reservationsmedel får tagas i anspråk för aktuella biståndsprojekt.
b) Annan direkt svensk hjälpverksamhet (stipendier)
De goda resultat, som uppnåtts i samband med den svenska stipendieverksamheten,
motiverar att denna bibehålies i åtminstone samma omfattning
som under budgetåret 1959/60. Statsrådet föreslår därför, att ett
oförändrat belopp av 400 000 kronor uppföres under denna post.
III. övrig internationell hjälpverksamhet
a) Flyktinghjälp
Förutom den i det föregående nämnda höjningen av bidraget till flyktingkommissarien
har Sverige under världsflyktingårets första hälft mottagit
112 flyktingar, huvudsakligen handikappade personer jämte anhöriga
från läger i Österrike och Grekland. Under kalenderåret 1959 har totalt
217 flyktingar mottagits i Sverige. Beslut har vidare fattats om överförande
till Sverige under januari 1960 av omkring 50 rörelsehindrade flyktingar
— amputerade, förlamade och dylika fall — jämte anhöriga, sammanlagt
omkring 200 personer. Totalkostnaderna för statsverket under 1959
för omhändertagandet av flyktingar i Sverige uppgår till omkring 10 miljoner
kronor. Inom ramen för den svenska insatsen i samband med världsflyktingåret
kommer också under perioden 27 april—7 maj 1960 ett internationellt
seminarium i flyktingfrågor att hållas i Sigtuna, varvid representanter
för internationella organisationer, immigrationsländer o. dyl.
kommer att studera den svenska metodiken vid flyktingöverföring till nytt
land och flyktingarnas inpassning i det nya hemlandet. Planerna för seminariet
utarbetas i samråd med FN:s flyktingkommissarie.
Statsrådet föreslår, att under posten Flyktinghjälp upptages ett oförändrat
belopp, eller 1 515 000 kronox*, varav till Förenta Nationernas flyktingkommissarie
600 000 kronor, Mellanstatliga kommitténs för europeisk
migration (ICEM) förvaltningskostnader 415 000 kronor, Förenta Nationernas
hjälporgan för Palestina-flyktingar (UNRWA) 300 000 kronor
samt annan flyktinghjälp 200 000 kronor.
b) Katastrofhjälp och andra tillfälliga ändamål
Då tillgängliga medel under denna anslagspost torde få anses fylla rimliga
krav på beredskap, har förslag om ytterligare anslag för nästa budgetår
icke upptagits.
c) Arvoden till ledamöter i vissa nämnder och kommittéer
Statsrådet föreslår, att ett oförändrat belopp av 10 000 kronor xippföres
under denna post.
6
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
I den mån utgifterna under delposterna I—III visar sig icke komma att
överensstämma med beräknade belopp, torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att företaga en utjämning mellan utgiftsposterna inom ramen för
disponibla medel.
Utskottet. Sverige har successivt ökat sin medverkan i Förenta Nationernas
biståndsverksamhet och vid sidan härav bedrivit bilateral verksamhet.
Enligt den av statsmakterna hittills godtagna huvudprincipen för Sveriges
biståndsverksamhet, som vunnit stöd i vida kretsar i vårt land, har vid avvägningen
mellan det multilaterala och det bilaterala biståndet, vilket senare
handhaves av den år 1952 bildade Centralkommittén för svenskt tekniskt
bistånd till mindre utvecklade länder, en betydande övervikt givits den
multilaterala verksamheten.
För nästa budgetår har Kungl. Maj:t under förevarande anslag begränsat
höjningen av medelsanvisningen till 25 000 kronor. Detta torde böra ses mot
bakgrunden av bl. a. den anslagshöjning å inemot 11 miljoner kronor, som
genomfördes föregående år och vilken avsåg Förenta Nationernas särskilda
fond.
Beträffande den bilaterala biståndsverksamheten må erinras om att Centralkommittén
förra året tillsatte en särskild utredning med uppdrag att
samla och penetrera de hittillsvarande erfarenheterna av den bilaterala
hjälpen samt att föreslå nya projekt för framtida svenska insatser. Utredningen
har numera slutfört sitt arbete. Resultatet därav har av Kungl. Maj :t
för yttrande överlämnats till ett stort antal statliga myndigheter och berörda
organisationer. I avvaktan på de synpunkter, som denna remissbehandling
kan komma att ge beträffande förslaget i stort och avvägningen
mellan olika projekt, har föredragande statsrådet ansett sig icke nu böra
hemställa om ökade medel för Centralkommitténs verksamhet. Enligt vad
utskottet inhämtat torde överarbetningen av utredningens arbete bli färdig
i så god tid, att förslag i ämnet kan föreläggas nästa års riksdag.
I motionerna I: 55 och II: 60 har i anslutning till förenämnda utrednings
förslag om framtida insatser av vidgad omfattning beträffande Sveriges bilaterala
verksamhet och med hänsyn till angelägenheten av att denna vidgning
utan dröjsmål kommer till stånd yrkats, att förevarande anslag höjes
med 6 600 000 kronor, av vilket belopp 400 000 kronor avse stipendieverksamheten.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att reserverade medel
från föregående års anslag och på innevarande budgetårs anslag kvarstående
disponibla medel uppgå för närvarande till drygt 2,5 miljoner kronor.
Såsom statsrådet förutsatt böra liksom hittills befintliga reservationsmedel
få tagas i anspråk för aktuella biståndsprojekt. Enligt vad utskottet under
hand inhämtat torde det genom dessa medel och det äskade anslaget för
nästa budgetår bli möjligt för Centralkommittén att utan avbräck fortsätta
sin hittillsvarande verksamhet ävensom att påbörja ett begränsat antal av
de i förberörda utredning angivna projekten. Ett stort antal av dessa se
-
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
7
nare torde, innan de kunna igångsättas, kräva omfattande undersökningai
och även förhandlingar med berörda mottagarländer. Någon ökad bidragsgivning
för nästa år torde sålunda icke vara behövlig. Med hänsyn härtill och i
avvaktan på resultatet av den fortsatta penetreringen av det föreliggande utredningsmaterialet
anser utskottet sig icke kunna tillstyrka, att för nästa budgetår
medel utöver Kungl. Maj:ts förslag ställas till Centralkommitténs förfogande.
Motionerna I: 55 och II: 60 avstyrkas därför i här berörda del.
Med hänsyn till vad utskottet i det föregående anfört finner utskottet sig
icke heller böra biträda yrkandet i motionen II: 185.
Enligt vad som meddelats har Centralkommittén för avsikt att år 1961
återkomma med en ny »Sverige hjälper»-insamling. Som en stimulansåtgärd
i sådant syfte liar i motionerna I: 55 och II: 60 förordats skattefrihet för
gåvor till denna insamlingsverksamhet, alternativt ett statligt bidrag till
samma belopp, som insamlingen ger. I motionen II: 106 har i samma syfte
yrkats, att 6 miljoner kronor anvisas härför. Utskottet tillmäter denna insamlingsverksamhet
stor betydelse och vill uttala sin förhoppning att densamma
skall vinna största möjliga anslutning. Sannolikt torde statsbidrag
i motionernas syfte på ett gynnsamt sätt kunna påverka denna hjälpaktion.
Då det givetvis icke låter sig göra att nu bedöma storleken av de vid insamlingen
inflytande medlen och då statsbidraget ansetts böra uppgå till
samma belopp som dessa medel, är det icke heller möjligt att för nästa budgetår
anvisa ett för ändamålet beloppsbestämt anslag. Då insamlingen är avsedd
att avslutas vid utgången av nästa budgetår, torde för övrigt ställning
knappast nu behöva tagas till frågan om ett dylikt statsanslag. Det synes
böra ankomma på Kungl. Maj:t att vid avvägningen av anslaget för budgetåret
1961/62 pröva det i motionerna sålunda aktualiserade förslaget.
Motionerna 1:55 och 11:60, såvitt nu är i fråga, och motionen II: 106 avstyrkas
alltså. Det i de förenämnda motionerna 1:55 och 11:60 framlagda
alternativa yrkandet om skattefrihet berör en fråga, som enligt vad i motionerna
anförts kommer att motionsvis aktualiseras i ett större sammanhang
vid innevarande års riksdag. Med hänsyn härtill torde ifrågavarande
yrkande icke nu böra bifallas av riksdagen.
Enligt vad utskottet inhämtat har i begränsad omfattning och under vissa
förutsättningar den svenska bilaterala verksamheten förmedlats till mottagarländerna
genom vederbörliga missionsorganisationer. Detsamma har också
gällt beträffande utväljande av stipendiater från andra länder. Något hinder
för att på här ifrågavarande områden svenska missioner utnyttjas torde
alltså icke i princip föreligga. Det torde höra ankomma på Centralkommittén
att efter prövning bedöma, när så lämpligen bör ske. Syftet i motionerna
I: 150 och II: 184 är alltså redan tillgodosett, varför desamma icke torde föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Utskottet vill erinra om att spörsmålet om garantigivning som medel att
främja exporten till underutvecklade länder var föremål för prövning avförra
årets riksdag. Därvid framhölls, att frågan om i vad mån stöd till
8
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
dylika länder borde lämnas i form av exportkreditgarantier eller på annat
sätt finge bli beroende av omständigheterna i de särskilda fallen men att
fördelar kunde vara förenade med exportkreditgarantiformen. Riksdagen
uttalade i anslutning härtill, att Kungl. Maj :t borde ha möjlighet att, om
så längre fram befunnes motiverat, lämna direktiv för sådant särskilt garantistöd
i viss utsträckning, därvid berörda garantier borde hållas inom
den av riksdagen fastställda garantiramen. För att säkra utrymme inom
denna ram för en sådan mera riskbetonad garantigivning medgav 1959 års
riksdag, att ett par tiotal miljoner finge av Kungl. Maj :t reserveras för ändamålet.
Riksdagen framhöll, att riksdagen vore medveten om att i samband
med sådan särskild garantiverksamhet uppkommande förluster finge täckas
genom av riksdagen anvisade medel. Med hänsyn till vad som sålunda förekommit
torde motionerna I: 190 och II: 482 icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
I förenämnda motioner I: 55 och II: 60 har bl. a. hemställts om utredning
rörande erforderliga åtgärder för att förbättra möjligheterna för
svenska företag att etablera verksamhet i de underutvecklade länderna. Det
må i anledning härav erinras om att svenska företag sedan länge deltagit i
arbetet på dessa länders industrialisering genom betydande kommersiella
förbindelser åt skilda håll. Affärsförbindelser, som på detta sätt byggas
upp, kunna medverka till ett expanderande handelsutbyte till nytta såväl
för svenska exportintressen som för de underutvecklade ländernas näringsliv.
Utskottet vill i detta sammanhang vidare erinra om att vissa ansträngningar
gjorts i syfte att uppnå dubbelbeskattningsavtal med berörda länder.
Med hänsyn till vikten av att åstadkomma förbättrade möjligheter för
svenska företag att etablera verksamhet i de underutvecklade länderna förutsätter
utskottet, att denna fråga följes med uppmärksamhet av de organ,
som äro verksamma på detta område, och att behövliga initiativ vidtagas i
angivna syfte. Att för ändamålet tillkalla en särskild utredning finner utskottet
åtminstone för närvarande knappast vara påkallat. Motionerna i här
berörda del torde därför icke nu böra föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.
Centralkommitténs utredning har icke närmare behandlat frågan om avvägningen
mellan bilaterala och multilaterala biståndsåtgärder. En sådan
torde icke heller kunna göras på en gång utan måste bli beroende av många
och i tiden växlande faktorer. Starka skäl tala för att det över huvud vore
mindre lämpligt att ge någondera av de båda biståndsvägarna principiellt
företräde framför den andra. Till följd härav föreslås i motionerna 1:55
och II: 60, att en parlamentarisk delegation tillsättes med uppdrag att fortlöpande
och i kontakt med Centralkommittén följa förhållandena på detta
område och framlägga de förslag till vidgning av den samlade svenska insatsen,
som med hänsyn till utvecklingen äro påkallade. Utskottet vill erinra
om att i Centralkommittén är flertalet av landets stora organisationer företrädda.
Densamma utgör alltså en bred och representativ bas. Ställning till
den i motionerna här berörda frågan torde enligt utskottets mening lämpligen
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
9
böra anstå i avvaktan på resultatet av den pågående bearbetningen av de
förslag, som Centralkommitténs förenämnda utredning framlagt.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 55 och II: 60, såvitt desamma
avse ökad medelstilldelning, till Bidrag till internationell
hjälpverksamhet för budgetåret 1960/61 under tredje huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 20 900 000 kronor;
II. att motionen II: 106 icke må av riksdagen bifallas;
III. att motionerna I: 55 och 11:60, i vad desamma avse
statligt bidrag till en år 1961 planerad insamlingsverksamhet,
icke må av riksdagen bifallas;
IV. att motionerna 1: 55 och II: 60, i vad de avse utreda
ning, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
V. att motionerna 1: 55 och II: 60, i vad de avse parlamentarisk
delegation, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
VI. att motionerna I: 150 och II: 184 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
VII. att motionerna 1:190 och 11:482 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
VIII. att motionen II: 185 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 25 mars 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Einar Persson, Thun, Holmqvist,
Pålsson, Jacobsson, Rikard Svensson, Söderberg, Bertil Petersson,
Palme, Anders Johansson, Mossberger, Svärd, Sundin och Lundström; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Thapper, Rubbestad, Ståhl, Gustafsson i Stockholm,
Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, fröken
Elmén, herr Andreasson, fru Lewén-Eliasson, herrar Heckscher och
Helén.
10
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
Reservationer
1) av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Lundström, Ståhl, fröken Elmén
och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 55
och II: 60 beträffande medelstilldelningen och att därför
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 6 börjar med »För nästa»
och på s. 7 slutar med »berörda del», bort ersättas med text av följande lydelse:
»För
nästa budgetår har Kungl. Maj:t under förevarande anslag begränsat
höjningen av medelsanvisningen till 25 000 kronor. Detta framstår som
uppenbart otillräckligt både med tanke på de höjda anspråk, som ställas
på Sveriges medverkan i det tekniska biståndet, och med tanke på den
kontinuerliga stegring av de svenska insatserna, som skett under de senaste
åren och som härigenom skulle brytas.
Beträffande den bilaterala biståndsverksamheten vill utskottet anföra
följande. Centralkommitténs utredning angående den framtida utbyggnaden
har nu slutförts och överlämnats för yttrande till ett stort antal statliga
myndigheter och berörda organisationer. Det är redan nu uppenbart, att
utredningens förslag, i vad avser den ekonomiska ramen för verksamheten,
av hittills inkomna remissutlåtanden i princip tillstyrkts. Det föreslagna
utbyggnadsprogrammet har utarbetats inom en av Centralkommittén tillsatt
utredning med allsidig sammansättning, representerande bl. a. 44 av vårt
lands stora folkrörelser och intresseorganisationer. Det har föregåtts av en
grundlig utredning, som klart visar att de projekt som förordas äro synnerligen
lämpade för svenska insatser och av en sådan karaktär, att de snarast
böra komma till stånd. Det är här fråga om ett litet urval av elitprojekt,
som sållats fram ur ett rikligt material av betydelsefulla utvidgningsplaner,
ett sakligt väl underbyggt minimiprogram, som ger utrymme för ytterligare
expansion. Några avgörande hinder för ett omedelbart ställningstagande till
utredningens förslag torde alltså icke föreligga.
Det finns däremot flera skäl, som tala för en skyndsam medelsanvisning.
De nya projekt, som Centralkommittén önskar starta, kräva i stor utsträckning
detaljerade undersökningar och även förhandlingar med berörda mottagarländer,
vilka omöjligen kunna inledas utan att man har säkerhet beträffande
den ekonomiska grunden för verksamheten. Man behöver fasta
garantier för att beslut kan omsättas i konkret handling, innan förhandlingar
upptas med ansvariga myndigheter i respektive länder. En fördröjning, som
lämnar den finansiella frågan öppen för ett år framåt, får därför allvarliga
konsekvenser för hela planeringsarbetet. Härtill kommer, alt den politiska
utvecklingen i fattigare delar av världen — särskilt i Afrika — de senaste
månaderna gått med överraskande snabbhet. Under år 1960 blir ett stort
antal f. d. kolonier självständiga stater eller taga avgörande steg mot självständighet.
De unga nationerna ställas inför väldiga problem, då det gäller
att med egna personella resurser kunna bygga upp ett progressivt samhälle.
De behöva hjälp till utbildning, tekniskt bistånd av den typ, som Cen
-
Statsutskottets utlåtande nr 47 dr 1960
11
tralkommittén startat i blygsam skala. Även med hänsyn härtill är ett omedelbart
beslut om vidgat svenskt bilateralt bistånd av väsentlig betydelse.
Utskottet tillstyrker således det i motionerna I: 55 och II: 60 framställda yrkandet
om en höjning av anslaget till 27 500 000 kronor. Det till Centralkommittén
för svenskt tekniskt bistånd utgående delanslaget bör således
höjas till 7 950 000 kronor samt delanslaget till annan direkt svensk hjälpverksamhet
(stipendier) höjas till 800 000 kronor.»
dels oek utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna 1:55 och 11:60, såvitt desamma
avse ökad medelstilldelning, till Bidrag till internationell
hjälpverksamhet för budgetåret 1960/61 under tredje
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 27 500 000 kronor;»
-
2) av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Lundström, Ståhl, fröken
Elmén, herrar Hechscher och Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 55 och II: 60 beträffande insamlingsverksamheten och att därför
dels
det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Då det» och
slutar med »av riksdagen», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Insamlingen påbörjas redan under loppet av instundande budgetår och
för att få den avsedda stimulerande effekten måste en statlig utfästelse av detta
slag föreligga redan före insamlingsarbetets början. Att storleken av de
inflytande medlen icke nu kan bedömas hindrar icke, att en allmän deklaration
avges till förmån för ett statligt bidrag, motsvarande insamlingsresultatet.
Därigenom klargörs, att förutsättningarna finnas för betydligt vidgade
svenska insatser samtidigt som statsmakternas positiva intresse eftertryckligt
demonstreras. Ett beloppsbestämt anslag är inte nu aktuellt för det
kommande budgetåret.
Utskottet tillstyrker således det i motionerna 1:55 och 11:60 framförda
förslaget, alt riksdagen måtte besluta utfästa ett stöd till insamlingen genom
statligt bidrag till samma belopp, som insamlingen inbringar. Härmed är
jämväl yrkandet i motionen II: 106 tillgodosett.»
dels ock utskottets hemställan under III, bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 55 och
II: 60, såvitt nu är i fråga, besluta att som väsentligt stöd till
den genom Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd till
underutvecklade områden planerade insamlingsverksamheten
utfästa ett statligt bidrag till samma belopp, som insamlingen
inbringar;»
3) av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Lundström, Ståhl, fröken Elmén,
herrar Heckscher och Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 55 och II: 60 beträffande utredning och att därför
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 7 börjar med »Utskottet
12
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
vill» och på s. 8 slutar med »riksdagens sida», bort ersättas med text av
följande lydelse:
»Utskottet vill betona, att ökningen av biståndet till de tekniskt underutvecklade
länderna ligger i industriländernas intresse, inte minst med tanke
på möjligheterna att själva upprätthålla full sysselsättning och goda ekonomiska
konjunkturer. Insatser av detta slag kräva därför en internationell
samordning och planering, som delvis kan ske inom ramen för OEEC:s
verksamhet. Sveriges regering bör se det som en viktig uppgift att inom
OEEC verka för att dessa synpunkter bli tillgodosedda. Vid en mera betydande
ökning av de västeuropeiska biståndsinsatserna — delvis konjunkturpolitiskt
motiverad — är det uppenbart, att de privata industriella och
kommersiella investeringarna måste intaga en viktig plats. Att de spela en
avgörande roll för framstegsarbetet i de underutvecklade länderna betonas
ständigt från dessa länders sida. Utskottet understryker därför, att allt
måste göras för att stimulera svenska företag till vidgat handelsutbyte och
kapitalplaceringar i underutvecklade länder. Det har ofta påpekats, att de
svenska statliga exportkreditgarantierna äro otillräckliga för detta syfte.
Flera länder, såsom Tyskland och Österrike tillämpa betydligt generösare
kreditvillkor, som kraftigt stimulera en för alla parter betydelsefull liandelsoffensiv
på dessa nya och expanderande marknader. Tiden är mogen
för en allsidig utredning av härför lämpade åtgärder.
Såsom i motionerna 1: 55 och II: 60 påvisats föreligga betydande hinder
för en svensk investeringsverksamhet i utvecklingsländerna. Även i syfte
att undanröja dessa svårigheter och att därmed förbättra möjligheterna för
svenska investeringar i dessa länder är en utredning erforderlig. Utskottet
tillstyrker således även i denna del motionärernas förslag om en skyndsam
utredning.»
dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:
»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 55 och
II: 60, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om en skyndsam utredning om att utvidga de svenska
insatserna till bistånd åt tekniskt och ekonomiskt underutvecklade
länder genom att förbättra möjligheterna för svenska
företag att etablera verksamhet i dessa områden;»
4) av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Lundström, Ståhl, fröken Elmén
och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 55
och II: 60 beträffande parlamentarisk delegation och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med »Centralkommitténs
utredning på s. 9 slutar med »utredning framlagt», bort ha följande
lydelse:
»Centralkommittén framhåller inledningsvis det självklara i att en avvägning
mellan bilaterala och multilaterala biståndsåtgärder — och därmed
storleken av Sveriges totala bidrag till verksamheten för tekniskt bistånd
bör prövas i annan ordning och med utgångspunkt från bedömningar,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 47 år 1960
13
som till väsentlig del ligger utom ramen för Centralkommitténs erfarenhet’.
Att pröva dessa avvägnings- och dimensioneringsfrågor är en naturlig uppgift
för en parlamentarisk delegation av den typ, som föreslås i motionerna
I: 55 och II: 60. Delegationen skall fortlöpande och i kontakt med Centralkommittén
följa förhållandena på detta område och framlägga de förslag
till vidgning av de samlade svenska insatserna, som med hänsyn till
utvecklingen äro påkallade. En parlamentariskt föranledd delegation har sin
stora betydelse, särskilt i dagens läge, när större ekonomiska åtaganden kunna
förutses, genom att skapa förutsättningar för enighet över partigränserna
om det vidgade biståndsprogrammet, dess omfattning och inriktning.
På detta sätt kan de långsiktiga planeringssynpunkterna bättre bedömas
med hänsyn till föreliggande behov och vårt lands möjligheter till ökade
insatser.»
dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:
»V. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 55 och
II: 60, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om att en parlamentarisk delegation tillsätts med uppdrag
att fortlöpande och i kontakt med Centralkommittén
följa förhållandena på detta område och framlägga de förslag
rörande den samlade svenska insatsen på detta område, som
med hänsyn till utvecklingen äro påkallade;»
5) av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Lundström, Ståhl, fröken Elmén,
herrar Heckscher och Helén, vilka ansett att utskottets hemställan under
VII. bort ha följande lydelse:
»VII. att motionerna I: 190 och II: 482, i den mån de icke
blivit tillgodosedda genom vad utskottet under IV. föreslagit,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;»
6) av fru Lewén-Eliasson.
600598
Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1960/61 till Bidrag till internatio a1 i texten