Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1960-03-01 · 92 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 92 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande

egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61

under femte huvudtiteln, avseende anslagen

inom socialdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Socialdepartementet

l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,

s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 4 januari 1960), vilket innebär överföring till ordinarie stat av en på

socialdepartementets personalförteckning upptagen kanslirådstjänst i Be 1

och en inom departementet inrättad kanslibiträdestjänst i Ae 7 samt en

med 38 800 kronor ökad medelsanvisning på grund av löneklassuppflyttningar

m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialdepartementet, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen.................... 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 619 600

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................................ 295 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 254 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 165 900

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................................. 18 400

Summa kronor 1 400 800;

1—252 eo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 800 kronor.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär en uppräkning av resemedelsposten

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 70 500 kronor.

3:o) Socialattachéer. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 2 och 3) föreslagit

riksdagen att till Socialattachéer för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 230 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen har, under erinran att Kungl. Maj :t genom beslut

den 23 oktober 1959 förordnat två socialattachéer för tjänstgöring tills vidare

intill utgången av 1962 vid beskickningarna i Washington och London,

föreslagit att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Birke m.fl. (1:240) och den andra inom andra kammaren av herr Magnusson

i Borås m. fl. (II: 300), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att

riksdagen måtte avslå förslaget om anslag för budgetåret 1960/61 till Socialattachéer.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 240.

Utskottet. Befattningarna som socialattaché har tillkommit genom beslut

av 1959 års riksdag. Då utskottet ej kan finna att bärande skäl anförts för

att nu dra in ifrågavarande befattningar, får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu är i fråga,

till Socialattachéer för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 230 000 kronor.

Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s. 4—

11) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för socialstyrelsen, som föranledes av vad

departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

3

ordad avlöningsstat för socialstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61, dels ock till Socialstyrelsen: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 3 909 200 kronor.

I gällande riksstat finnes uppfört ett anslag av 3 784 600 kronor till Socialstyrelsen:

Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

Departementschefen föreslår, i enlighet med vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor,

att en för telefonistgöromål avsedd kontorsbiträdestjänst i Ao 5 på lagbyrån

byts ut mot en tjänst såsom kanslibiträde i Ao 7 samt en på byrån

för pris- och socialvårdsstatistik inrättad befattning som kanslibiträde i Ao 7

ombildas till kontoristtjänst i Ao 9.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet i nyssnämnda

sammanhang anfört beträffande inrättande av kanslisttjänster i reglerad

befordringsgång vid den centrala statsförvaltningen förordar departementschefen

vidare, att tre kanslisttjänster inrättas på barnavårdsbyrån. Er»

kanslibi trädest jänst i Ae 7 bör därvid utgå ur personalorganisationen och

en kontoristtjänst i Ao 9 jämte en kanslibiträdestjänst i Ao 7 föras på

övergångsstat. Vidare bör anslaget å ena sidan minskas med ett belopp

motsvarande lönekostnaderna för två och en halv amanuenstjänster samt

å andra sidan ökas med medel för två och en halv biträdestjänster i reglerad

befordringsgång. Ytterligare bör en extra amanuenstjänst på socialvårdsbyrån

samt en amanuenstjänst på byrån för pris- och socialvårdsstatistik

utbytas mot kanslisttjänster. Dessutom bör fem amanuenstjänster

hos styrelsen vid ledigblivande ersättas med kanslisttjänster.

En ny biträdest jänst i reglerad befordringsgång för telefonistgöromål

bör inrättas på lagbyrån.

För förstärkning av nykterhetsvårdsbyråns arbetskraft tillstyrker departementschefen,

att medel beräknas för två befattningar för kanslister i

reglerad befordringsgång.

I enlighet med ett av kommittén för ungdomsvårdsskolorna framlagt förslag

bör frågan om fördelningen av vissa administrativa göromål mellan

skolbyrån och de lokala skolledningarna undersökas. I anslutning därtill

synes det lämpligt att genomföra en mera allmän översyn av skolbyråns

organisation. Det bör liksom hittills ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

erforderliga bestämmelser om tillgodoseende av behovet av psykiatermedverkan

på skolbyrån under tid då tjänsten som chef, tillika läkare, vid

Lövstaskolan ej är besatt.

Behovet av biträdespersonal för statistiska bearbetningar inom styrelsen

väntas minska. Avlöningsanslaget bör av denna anledning minskas med

medel för ett biträde i befordringsgången.

En av de på barnavårdsbyrån inrättade tjänsterna såsom förste byråsekreterare

i Ae 21 bör överföras till ordinarie stat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

Utskottet, som i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt,

att en tjänst som kanslibiträde utbytes mot en kontoristtjänst samt

att en kontorsbiträdestjänst ombildas till tjänst som kanslibiträde, har

ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1960 förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis ... 1 675 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 40 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 549 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 580 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................. 64 400

Summa kronor 3 909 200;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 3 909 200 kronor.

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s. 11—

14) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 806 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 626 700 kronor.

Departementschefen föreslår uppräkning av anslaget med 2 000 kronor

till bränsle, lyse och vatten, 14 600 kronor till hyra för statistikmaskiner,

15 000 kronor till övriga expenser för eget behov samt 10 000 kronor till

publikationstryck. Vidare beräknas en ökning av inkomstposten med 25 000

kronor.

Fr. o. m. budgetåret 1954/55 har under ett särskilt obetecknat anslag anvisats

medel till Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut

m. fl. Från anslaget har bestritts kostnaderna för prisinsamlingen till konsumentprisindex

m. m. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med

174 000 kronor. Departementschefen föreslår, i syfte att minska antalet anslag,

att ifrågavarande medel fr.o. m. nästa budgetår anvisas under före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år i960

5

stående anslag och uppföres under en särskild post i omkostnadsstaten.

Medelsbehovet för ändamålet beräknas till 163 500 kronor, vilket innebär en

minskning med 10 500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 806 800 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Statistiska specialundersökningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 6, s. 14—15) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen:

Statistiska specialundersökningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

I gällande riksstat finnes uppfört ett anslag å 50 000 kronor till Socialstyrelsen:

Avlöningar till viss personal för större statistiska specialundersökningar.

Departementschefen anför, att den fortgående utvecklingen av metoderna

för bearbetning av statistiskt material innebär en ökad användning av

maskinella hjälpmedel och en därav betingad minskning av personalbehovet

i samband med statistiska undersökningar. De medel, som anvisas för

statistiska specialundersökningar inom socialstyrelsen, bör med hänsyn härtill

ej avses enbart för avlöningskostnader utan kunna disponeras även för

att täcka kostnader för maskinell bearbetning, i den mån sådan ej utföres

med styrelsens egna maskiner. Den ändrade ändamålsbestämningen bör utmärkas

genom att anslaget får en annan benämning.

Då en betydande reservation finnes på anslaget, räknar departementschefen

med att disponibla medel är tillräckliga för att täcka kostnaderna

under såväl innevarande som nästa budgetår. Vid budgetårets utgång kvarstående

reservation bör överföras till det nya anslaget, som därför bör uppföras

med endast ett formellt belopp av 1 000 kronor.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Statistiska specialundersökningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

7 :o) Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 7, s. 15—17) föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen

föreslagen avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter, alt tilllämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61, samt att till Statens social
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

vårdskonsulenter: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 415 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 402 500 kronor.

Departementschefen upptar till behandling ett av 1958 års besparingsutredning

framfört förslag om en översyn av den statliga konsulentorganisationen

för ärenden rörande socialvård och barnavård. Departementschefen

erinrar, att spörsmålet om en översyn av konsulentorganisationen togs upp

vid anmälan av förestående anslag i 1955 års statsverksproposition. Dåvarande

chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anförde därvid

bl. a., att det kunde ifrågasättas huruvida konsulentorganisationen vore

ordnad på ett sådant sätt att den med hänsyn till rådande förhållanden

kunde anses fullt ändamålsenlig. Att konsulentorganisationen inte stämde

överens med länsindelningen ledde sålunda till vissa olägenheter. Vidare

syntes frågan om gränsdragningen mellan länsstyrelsernas och konsulenternas

arbetsuppgifter på vissa punkter kunna diskuteras. En översyn av

organisationen borde därför göras, så snart det pågående arbetet på ny

fattigvårds- och barnavårdslagstiftning lett till resultat.

Sedan behandlingen av det nu framlagda förslaget till ny barnavårdslag

avslutats torde förutsättningar föreligga för att bedöma hur den regionala

rådgivnings- och tillsynsverksamheten på socialvårdens område bör vara

organiserad. Den tidigare förutsatta översynen bör då komma till stånd,

varvid även de av besparingsutredningen anförda synpunkterna bör beaktas.

Uppräkningen av anslaget avser löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg

och kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att en översyn av socialvårdskonsulenternas

ställning och arbetsuppgifter bör komma till stånd,

sedan nu föreliggande förslag till ny barnavårdslag slutbehandlats. Utredningen

bör, såsom departementschefen förutsatt, syfta till att ge frågan en

allsidig belysning.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt anfört och föreslagit och hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 354 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 55 500

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

....................................................... 5 500

Summa kronor 415 000;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960 7

b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 415 000 kronor.

8:o) Statens socialvårdskonsulenter! Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 17), vilket innebär en anslagsökning med

5 500 kronor, varav 3 000 kronor för reseersättningar och 2 500 kronor för

expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

119 400 kronor.

9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 9, s. 17

19) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den

ändring i personalförteckningen för arbetsdomstolen, som föranledes av

vad departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för arbetsdomstolen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61, dels ock till Arbetsdomstolen: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 205 100 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 200 300 kronor.

En kontorsbiträdestjänst bör utgå ur personalförteckningen för arbetsdomstolen.

Vidare bör anslaget räknas upp med 4 800 kronor på grund

av 1959 års generella lönehöjning m. m.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för arbetsdomstolen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1960 förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis ... 35 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 94 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinare personal, förslagsvis

...................................................... 56 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 16 600

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 1 800

Summa kronor 205 100;

c) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 205 100 kronor.

10 :o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 10, s. 19), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 17 100 kronor.

11 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 19), vilket innebär

en minskning av anslaget med 85 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikning smän för medling i arbetstvister

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

12 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 20), vilket innebär en

med 15 000 kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 25 000 kronor.

Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.

13:o) Mödrahjälp. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 21—23) föreslagit

riksdagen att till Mödrahjälp för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 500 000 kronor.

Föredragande statsrådet redovisar ett av 1958 års besparingsutredning

framlagt förslag angående mödrahjälpen jämte remissyttranden över förslaget.

Vid anmälan av ifrågavarande anslag för innevarande budgetår anförde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

9

föredragande statsrådet, att en omprövning av mödrahjälpen bör anstå i

avbidan på resultatet av socialpolitiska kommitténs arbete. Besparingsutredningen

har, under åberopande främst av administrativa skäl, föreslagit

att mödrahjälpen skall bestå som en särskild hjälpform men att kostnaderna

och administrationen skall överföras på kommunerna. Tillräcklig

anledning att nu flytta ansvaret för mödrahjälpskostnaderna från

staten till kommunerna föreligger enligt föredragandens mening inte. Starka

skäl talar alltjämt för att en omprövning av den komplicerade mödrahjälpsfrågan

får anstå till dess den kan ske i ett större sammanhang, där man

kan överblicka olika sidor av hjälpbehovet för de medborgar grupper vilkas

hjälpbehov inte i tillfredsställande omfattning tillgodoses av socialförsäkringarna.

Mödrahjälpen bör därför även under nästa budgetår utgå enligt

gällande bestämmelser. Anslaget bör räknas upp med 500 000 kronor till

6 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1:240 och

II: 300, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte

avslå förslaget om anslag för budgetåret 1960/61 till Mödrahjälp,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå

och Wedén väckt motion (II: 437), vari — såvitt nu är i fråga — har hemställts,

att riksdagen måtte dels besluta att mödrahjälpen fr. o. m. den 1

januari 1961 helt överföres till kommunerna, dels till Mödrahjälp anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till

motionerna I: 240 och II: 437.

Utskottet. De i förevarande motioner framställda yrkandena överensstämmer

i det väsentliga med besparingsutredningens förslag att kostnaderna

för mödrahjälpen samt dess administration skall överföras på kommunerna.

Även i andra sammanhang har under de senare åren framförts

en råd olika förslag till omläggning av mödrahjälpen. Främst har därvid

en ändring i fråga om formerna för mödrahjälpens handläggning framhållits

som önskvärd.

De skäl som anförts för en reform av mödrahjälpens administration kan

enligt utskottets mening inte frånkännas betydelse. Emellertid uttalade sig

riksdagen i fjol för att mödrahjälpen skulle utgå enligt oförändrade bestämmelser

i avvaktan på visst utredningsarbete, som pågår inom socialpolitiska

kommittén och som har ansetts böra föregå en mera allmän prövning av

bl. a. mödrahjälpens ställning och utformning i vårt sociala system. Resultatet

av ifrågavarande utredningsarbete föreligger inte ännu.

I likhet med föredraganden anser utskottet, att det inte nu finns tillräck
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

ligt starka skäl att flytta över ansvaret för mödrahjälpskostnaderna från

staten till kommunerna. Utskottet avstyrker följaktligen motionärernas

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 240 och II: 300 ävensom II: 437,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Mödrahjälp för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

14 :o) Mödrahjälpsnämnderna. Kungl. Maj :t har (punkt 14, s. 23 och 24)

föreslagit riksdagen att till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Föredragande statsrådet förordar, att anslaget uppföres med oförändrat

belopp.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1:210 och

II: 300, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen

måtte avslå förslaget om anslag för budgetåret 1960/61 till Mödrahjälpsnämnderna,

dels ock den under nästföregående punkt nämnda motionen II: 437,

vari — såvitt nu är i fråga — bär hemställts, att riksdagen måtte dels

besluta att mödrahjälpsnämnderna avskaffas fr. o. m. den 1 januari 1961,

dels till Mödrahjälpsnämnderna anvisa ett anslag av 87 500 kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till

motionerna I: 240 och II: 437.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående

punkt avstyrker utskottet motionerna I: 240 och II: 300 samt II: 437

även i vad de avser förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 240 och II: 300 ävensom motionen

11:437, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Mödrahjälpsnämnderna

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 175 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

15 :o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t har

(punkt 15, s. 24—28) föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlönande av

hemvårdarinnor för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

2 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 640 000 kronor.

Vid 1957 års riksdag fattades principbeslut om avlösning av vissa statsbidrag

till primärkommunerna. Därvid beslöts, att förevarande statsbidrag

borde tills vidare — dock ej längre än till den 1 juli 1960 — undantagas

från en omläggning. Härefter har vid förra årets riksdag beslut fattats om

avlösning av statsbidraget fr.o.m. sistnämnda dag. Förslag till de närmare

bestämmelser som erfordras rörande avlösning av statsbidraget har Kungl.

Maj :t framlagt i anslutning till äskande om anslag under åttonde huvudtiteln

till Bidrag till driften av folkskolor m. in.

Socialstyrelsen har föreslagit, att de i den nuvarande statsbidragskungörelsen

ingående villkoren för erhållande av bidrag i samband med avlösningen

av statsbidraget skall ersättas med normerande bestämmelser för

verksamheten i vad avser krav på kompetens och utbildning för hemvårdarinnor

samt styrelsens rådgivnings- och tillsynsverksamhet. Med

anledning härav erinras om att socialstyrelsen f. n. övervakar, att kompetensen

inom hemvårdarinneyrket inte eftersättes, och att styrelsen handlägger

dispensärenden, när den formella kompetensen till hemvårdarinnetjänster

är tvivelaktig eller saknas. Det är dock endast i enstaka fall hittills

som socialstyrelsen i kompetensfrågor måst avstyra en av en kommun

tilltänkt lösning. Redan i 1954 års statsverksproposition ifrågasattes,

att den centrala dispensprövningen skulle kunna borttagas. Dåvarande

chefen för socialdepartementet förordade emellertid att en sådan prövning

borde få bestå ännu någon tid, tills den sociala hemhjälpen ute i kommunerna

hade hunnit stabiliseras. Under tiden därefter har erfarenheterna av

kommunernas handläggning av kompetensfrågor varit i stort sett goda.

Anledning saknas därmed att bibehålla socialstyrelsens befogenheter att

utfärda föreskrifter i kompetenshänseende.

En väsentlig orsak till de goda erfarenheterna av den sociala hemhjälpsverksamheten

torde dock ha varit de krav pa kunskaper och lämplighet

hos hemvårdarinnorna, som upprätthållits genom kompetensbestämmelserna

i statsbidragskungörelsen. Det erfordras både mångsidigt kunnande

och särskild personlig lämplighet hos dem som skall rycka in i barnfamiljer,

där husmödrarnas sjukdom eller nedslitenhet satt sin prägel på

miljön. En sänkning av yrkesstandarden kan således inte accepteras. Föredragande

statsrådet förutsätter, att kompetenskraven skall komma att upprätthållas

också i framtiden, även om de inte längre har karaktären av

bidragsvillkor, och att socialstyrelsen genom utfärdandet av råd och anvisningar

för hemvårdarinneverksamheten och genom att stå kommunerna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

till tjänst med upplysningar kommer att verka för en fortsatt ändamålsenlig

utveckling av denna värdefulla verksamhet.

Staten bör vidare behålla sitt nuvarande ansvar för att utbildningsmöjligheter

för hemvårdarinnor står till förfogande. Utbildningen bör tills

vidare liksom hittills ske dels vid 15-månaderskurser vid särskilda hemsyster-

och hemvårdarinneskolor, dels vid av socialstyrelsen anordnade

tre månaders kompletteringskurser. Anslag till sistnämnda kursverksamhet

upptages under nästföljande punkt.

Föredragande statsrådet finner det angeläget, att landstingen fortsätter

att lämna kommunerna ekonomiskt och annat stöd i verksamheten. Den

närmare utformningen härav bör det ankomma på vederbörande landsting

att bestämma.

På grund av avlösningen av statsbidraget kommer anslaget under nästa

budgetår endast att belastas med kostnader för statsbidrag avseende första

halvåret 1960. Anslaget bör lämpligen uppföras med 2 400 000 kronor.

Utskottet. En avlösning av statsbidraget till den sociala hemhjälpen beslöts

i princip vid 1957 års riksdag. Därefter har 1959 års riksdag fattat

definitivt beslut om, att avlösningen skall äga rum den 1 juli 1960. Inför

beslutets förverkligande har socialstyrelsen föreslagit, att vissa av de för

statsbidrag gällande villkoren skall ersättas av normerande bestämmelser

beträffande hemvardarinnornas utbildning och kraven på deras kompetens,

m. m. Såsom föredraganden framhållit, har emellertid kommunernas handläggning

av kompetensfrågorna varit sådan, att bibehållandet av socialstyrelsens

befogenheter att utfärda föreskrifter i kompetenshänseende ej

torde vara påkallat. I likhet med föredraganden förutsätter utskottet, att

statsbidragets avlösning och slopandet av de villkor för verksamheten, som

varit förbundna med bidragen, inte skall leda till någon sänkning av hemvårdarinnornas

yrkesstandard. Utskottet delar föredragandens uppfattning

att staten bör behålla sitt nuvarande ansvar för att utbildningsmöjligheter

för hemvårdarinnorna står till buds och att socialstyrelsen genom

utfärdande av råd och anvisningar för den sociala hemhjälpsverksamheten

bör verka för att denna även i fortsättningen utvecklas på ett ändamålsenligt

sätt.

Vad föredraganden i övrigt anfört och föreslagit har inte givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 2 400 000 kronor.

16 :o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. Kungl. Maj :t

har (punkt 16, s. 28 och 29) föreslagit riksdagen att till Prov- och kom
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

13

pletteringskurser för hemvårdarinnor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.

Under hänvisning till vad som anförts under nästföregående punkt förordar

föredragande statsrådet att socialstyrelsen även i fortsättningen skall

anordna prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. För kursverksamheten

bör gälla samma riktlinjer som tillämpas f. n.

Med hänsyn till den omfattning kursverksamheten hittills fått bör medel

beräknas för utbildning av 250 elever under nästa budgetår. Anslaget

bör uppföras med 225 000 kronor.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående

punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för

hemvårdarinnor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

17 :o) Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och harnavårdslagarna

in.in. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 29 och 30) föreslagit riksdagen

att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

6 250 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 900 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget med hänsyn till belastningen

under budgetåret 1958/59 räknas upp. I avvaktan på ytterligare erfarenheter

bör uppräkningen dock begränsas till 350 000 kronor.

Under rubriken Understöd åt utlandssvenskar m. m. finnes för innevarande

budgetår under femte huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag av

50 000 kronor. Nettoutgiften å anslaget var under budgetåret 1958/59 32 717

kronor. Från anslaget bestrides kostnaderna enligt kungörelsen 1950:383

(ändrad 1956: 351) angående bistånd åt utlandssvenskar som återvända

till Sverige, m. in. Sådant bistånd kan lämnas av länsstyrelse såsom mottagningshjälp

(till uppehälle, kläder och resor) samt av arbetsmarknadsstyrelsen,

länsarbetsnämnd eller annat arbetsförmedlingsorgan såsom starthjälp

eller rörelselån. Kostnaderna för bistånd av angivna slag, som lämnas

av länsstyrelsen, bör fr. o. in. nästa budgetår bestridas från nu ifrågavarande

anslag, medan starthjälp och rörclselån bör belasta reservationsanslaget till

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. Anslaget till Understöd

åt utlandssvenskar in. in. kan alltså utgå ur riksstaten.

Den sålunda föreslagna omläggningen bör inte föranleda ytterligare uppräkning

av nu ifrågavarande anslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

I en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå och Wedén

väckt motion (II: 436) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-

och barna vårdslagarna m. m. anvisa ett förslagsanslag av 5 925 000

kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Departementschefen har föreslagit, att förevarande anslag

räknas upp med 350 000 kronor med hänsyn till anslagsbelastningen. I

motionen II: 436 har i besparingssyfte yrkats att anslagshöjningen begränsas

till 25 000 kronor.

Motionärerna har bl. a. hänvisat till, att socialstyrelsen i sina anslagsäskanden

beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 5 900 000 kronor,

varvid styrelsen grundat beräkningarna på medelbelastningen under de

senaste fyra budgetåren.

Ett bifall till motionen skulle, på grund av anslagets karaktär, inte leda

till någon verklig besparing. Då utskottet därtill anser departementschefens

anslagsberäkning mera realistisk än motionärernas, avstyrker utskottet

motionen.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt anfört och föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen II: 436, såvitt nu är i fråga, till Ersättningar

till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 6 250 000 kronor.

18 :o) Socialhjälp och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 18, s. 30 och 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialhjälp och barnavård för lappar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 250 000

kronor.

19 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.

Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 31) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

15

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen föreslår, att anslaget uppföres med oförändrat belopp.

I de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1: 240 och II: 300

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 till Bidrag till anordnande

samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till

motionen I: 240.

Utskottet. Motionärerna har bl. a. anfört, att efterfrågan på platser vid

ålderdomshem konstant sjunkit och att de ej anser det riktigt att under

sådana förhållanden stimulera kommunerna att bygga ålderdomshem.

Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden av samma innebörd förelåg

till behandling vid föregående års riksdag. Motionerna avslogs därvid

av riksdagen. Då utskottet anser, att det nu ej finns skäl till ändrat ståndpunktstagande

i frågan, avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:240 och 11:300, såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad

av ålderdomshem för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 7 000 000 kronor.

20: o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 32 och 33), vilket i fråga om

anslagsberäkningen innebär en med 11 200 kronor ökad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid ålderdomshem för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

103100 kronor.

21 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 21, s. 33 och 34), vilket innebär att anslaget med

hänsyn till belastningen höjes med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 70 000

kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

22 :o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och

utfyllnadsbidrag. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 36 och

37), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 2 000 000 kronor med

hänsyn till den väntade belastningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor.

23 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 38 och 39), vilket innebär oförändrad

ram för beviljande av statsbidrag samt oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande

av barnhem under budgetåret 1960/61 beviljas med högst

750 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor.

24 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 26, s. 39—41), vilket innebär dels en höjning fr. o. m. den 1 juli

1960 av maximiavgifterna för vård å barnhem från f. n. högst 3 kronor till

4 kronor 50 öre för vårddag, dels ock en nedräkning av anslaget med 50 000

kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret 1958/59 samt minskat

antal barnhemsplatser, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1960 förordad höjning

av maximiavgifterna för vård å barnhem;

b) till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor.

25.o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 41 och 42), vilket innebär, att

statens bidrag till utbildningskostnaderna ökar med 1 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare

vid barnhem för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 56 800

kronor.

26.o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.

Maj:t har (punkt 28, s. 42—44) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1960

17

driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 200 000 kronor.

Med anledning av att socialstyrelsen föreslagit, att bidragen skall räknas

upp på grundval av 1959 års höjning av lönerna erinras i propositionen om

att föredragande statsrådet vid anmälan av förevarande anslag i 1959 års

statsverksproposition inte var beredd att förorda någon automatisk anknytning

av bidragen till de faktiska lönerna. Frågan om bidragens storlek borde

bedömas från mera allmänna utgångspunkter. Under nästa budgetår bör

nämnda bidrag utgå med oförändrade belopp.

Även för bidragen till driften av jordbruksdaghem bör nu gällande

grunder tillämpas.

Anslagsbehovet för nästa budgetår uppskattas till 4 800 000 kronor, vilket

innebär en ökning med 600 000 kronor i förhållande till anslaget för innevarande

budgetår.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Mattson och herr Lars Larsson (I: 245) och den andra inom andra

kammaren av fru Svensson m. fl. (II: 304), har hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära förslag om förbättrat statligt stöd

åt daghem och förskolor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag hänvisas

till motionen II: 304.

Utskottet. I motionerna påpekas bl. a„ att bidragen till driften av anstalter

för halvöppen barnavård inte har räknats upp med hänsyn till 1959 års

generella lönehöjningar. Motionärerna ifrågasätter, om bidragen under

sådana förhållanden kommer att behålla den avsedda effekten att stimulera

till fortsatt utbyggnad inom den halvöppna barnavården och uttalar

att man inte i längden kan räkna med att kommunerna fortsättningsvis

skall engagera sig i en verksamhet, där värdet av statsbidraget undan för

undan minskar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en fortsatt utbyggnad

av institutioner inom den halvöppna barnavården är angelägen. Motionärernas

farhågor beträffande den halvöppna barnavårdens framtid synes

emellertid utskottet något överdrivna. Utbyggnaden av daghem och lekskolor

har knappast visat tecken att minska utan har under senare år

på det hela taget fortsatt i oförminskad takt, oaktat statsbidragens relativa

värde för huvudmännen inte har varit konstant.

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet, att ifrågavarande

statsbidrag ej bör mer eller mindre automatiskt anknytas till löneutvecklingen

utan prövas från mera allmänna utgångspunkter. I detta samman2—252

60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 5

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

hang vill utskottet erinra om att 1958 års förskollärarutredning har att

utreda frågan om åtgärder för att tillgodose behovet av pedagogiskt utbildad

personal inom den halvöppna barnavården. Om utredningen skulle

finna ökade statliga insatser erforderliga för tillgodoseende av detta utbildningsbehov,

skall den enligt sina direktiv överväga på vad sätt en sådan

ökning kan åstadkommas inom ramen för det samlade statliga stödet för den

halvöppna barnavården. Det torde sålunda bli tillfälle att vid prövningen av

utredningens blivande förslag också ta upp frågan om statsbidragen till nu

ifrågavarande institutioner. Under sådana förhållanden avstyrker utskottet

motionärernas yrkande.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslagsberäkningen

hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för

halvöppen barnavård för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 4 800 000 kronor;

II. att motionerna 1:245 och 11:304 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

27 :o) Försöksverksamhet rörande daghem m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, s. 44 och 45), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försöksverksamhet rörande daghem

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

28 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 45—47) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 510 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 445 500 kronor.

Föredragande statsrådet erinrar, att en utredning pågår angående åtgärder

för att tillgodose behovet av pedagogiskt utbildad personal inom

den halvöppna barnavården. Denna utredning beräknas bli slutförd under

innevarande år. I avvaktan på utredningens förslag bör väsentliga ändringar

i gällande bidragsregler så långt möjligt undvikas. Socialstyrelsen har

föreslagit, att terminsavgifterna vid seminarierna slopas fr. o. m. nästa

budgetår och att seminarierna kompenseras härför genom statsbidrag.

Föredragande statsrådet ansluter sig i princip till förslaget. Avgifterna bör

emellertid slopas successivt fr. o. m. läsåret 1960/61 med början nämnda

läsår för vid seminarierna i första årskursen nyintagna elever. Till bestri
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

19

dande av kostnaderna härför bör anslaget räknas upp med 57 000 kronor.

Med anledning av 1959 års lönehöjningar bör anslaget därjämte räknas

upp med i runt tal 7 500 kronor till höjda bidrag till avlöningar av rektorer,

föreståndare och grupphandledare samt arvoden för lektioner och föreläsningar.

Till kursverksamhet tillstyrkes samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, d.v.s. 25 000 kronor till en kurs för personal vid institutioner

för handikappade barn. Socialstyrelsen bör vidare efter Kungl.

Maj :ts prövning få använda en ev. reservation på anslaget för kursverksamhet.

Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppskattas till 510 000

kronor.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom

den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 510 000 kronor.

29 :o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj :t har (punkt 31, s. 48—50) föreslagit

riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 000 000 kronor.

Föredragande statsrådet anför, att i en i augusti 1959 av en särskilt tillkallad

utredningsman avgiven promemoria angående de statliga åtgärderna

på husmoderssemesterns område förslag framlagts om ändringar i gällande

bestämmelser rörande ferieresor för barn och husmödrar, driften av

semesterhem och stipendier för underlättande av husmoderssemester. Den

viktigaste ändring som aktualiserats i promemorian är ett överförande av

medel, som nu går till husmodersstipendier, till driftbidrag till semesterheminen.

I övrigt har bl. a. föreslagits, att nuvarande inkomstgräns för rätt

till ferieresa skall ersättas med en efter familjestorlek differentierad inkomstskala.

Vidare har 1958 års besparingsutredning föreslagit, att frågan om

ferieresor för barn och husmödrar samt husmoderssemesterstipendierna

upptas till en förutsättningslös prövning.

Föredragande statsrådet finner ytterligare överväganden erforderliga,

innan ställning tas till nämnda frågekomplex. Det synes lämpligt att såväl

ferieresorna för barn som stödet åt husmoderssemestern omprövas i det

vidare sammanhang, som aktualiserats genom tillkallande i maj 1958 av

socialpolitiska kommittén. Promemorian har därför överlämnats till nämda

kommitté.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete är föredragande statsrådet

inte beredd att förorda någon ändring av bestämmelserna för ferieresorna.

Den ifrågavarande verksamheten bör därför även under nästa budgetår

fortgå enligt gällande bestämmelser.

Med hänsyn till belastningens storlek och då en fortsatt nedgång av

resefrekvensen synes sannolik, bör förevarande anslag kunna räknas ned

med 200 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 2i0 och 11: 300,

i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 till Ferieresor

för barn,

dels den vid punkten 17 nämnda motionen II: b36, vari — såvitt nu

är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte besluta dels de ändringar

i grunderna för avgiftsfinansieringen av ferieresor för barn och husmödrar

som föreslagits i motionen, dels att till Ferieresor för barn anvisa ett förslagsanslag

av 1 250 000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Senander m. fl. väckt motion

(II: 127), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslaget till

Ferieresor för barn under nästkommande budgetår skall utgå enligt socialstyrelsens

förslag eller med 2 050 000 kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till motionerna

I: 240, II: 436 och II: 127.

Utskottet. Bestämmelserna om ferieresor för barn och husmödrar har

varit oförändrade sedan 1956. Senast vid sin behandling av frågan om anslag

för ändamålet för innevarande budgetår avslog riksdagen motionsyrkanden

om slopande av reseverksamheten eller ändringar i de för densamma

gällande bestämmelserna.

Föredraganden har nu anfört, att såväl ferieresorna för barn som stödet

åt husmoderssemestern bör omprövas inom ramen för det utredningsarbete,

som pågår inom socialpolitiska kommittén.

Utskottet ansluter sig till föredragandens ståndpunkt. I enlighet därmed

bör bestämmelserna rörande ferieresor för barn vara oförändrade under

nästa budgetår. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandena.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:240 och 11:300, 11:436 samt

II: 127, de tre förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga,

till Ferieresor för barn för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 800 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

21

30 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 50 och

51) föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

På grund av vad som anförts under närmast föregående punkt är

föredragande statsrådet inte beredd att nu förorda någon ändring av villkoren

för ifrågavarande ferieresor. Verksamheten bör sålunda bedrivas

enligt oförändrade grunder under nästa budgetår. Under sådana förhållanden

bör anslaget uppföras med oförändrat belopp.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehatt

följande motioner, nämligen

dels de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1:240 och

II: 300, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 till

Ferieresor för husmödrar,

dels ock den vid punkten 17 nämnda motionen II: 436, vari — såvitt nu

är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Ferieresor

för husmödrar anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till

motionerna 1: 240 och II: 436.

Utskottet. I enlighet med vad utskottet anfört under nästföregående

punkt bör bestämmelserna rörande ferieresorna för husmödrar vara oförändrade

under nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 240 och II: 300 ävensom II: 436,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Ferieresor för husmödrar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

31 :o) Bidrag till driften av semesterhem. Kungl. Maj:t har (punkt 33,

s. 51 och 52) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av semesterhem

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 540 000 kronor.

På grund av vad föredragande statsrådet anfört under punkten 31 i

propositionen bör någon ändring av grunderna för statsbidragen till semesterhemsverksamheten

inte vidtagas nu. Anslaget bör med hänsyn till väntad

medelsåtgång uppföras med 525 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna

I: 240 och II: 300 och den vid punkten 17 nämnda motionen II: 436,

i vilka motioner — samtliga såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61

till Bidrag till driften av semesterhem.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till motionerna

I: 240 och II: 436.

Utskottet har under punkten 29 givit sin anslutning till föredragande

statsrådets förslag, att frågan om stödet åt husmoderssemestern bör prövas

inom socialpolitiska kommittén. Gällande bestämmelser bör därför bestå

under nästa budgetår. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300 ävensom II: 436,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till driften

av semesterhem för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 525 000 kronor.

32 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. Kungl. Maj:t

har (punkt 34, s. 52 och 53) föreslagit riksdagen att till Stipendier för

underlättande av husmoderssemester för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Föredragande statsrådet är såsom framgår av vad som anförts under

punkten 31 i propositionen inte beredd att förorda att stipendieverksamheten,

såsom ifrågasatts, minskas till förmån för stöd i annan form åt husmoderssemester.

Anslaget till stipendier hör anvisas med oförändrat belopp.

En ändring i reglerna om stipendiernas belopp är emellertid påkallad

och bör kunna vidtas utan att man avvaktar en mera allmän omprövning

av verksamheten.

Stipendierna är f. n. maximerade till 50 kronor men kan då synnerliga

skäl föreligger utgå med högre belopp, dock högst 100 kronor. Stipendium,

som beviljas husmoder med småbarn och som skall användas till

ersättning åt hemhjälp eller till inackordering av barn under husmoderns

semester, får utgå med högst 125 kronor. I promemorian om husmoderssemester

m. m. har föreslagits, att de olika maximibeloppen för stipendier

till husmödrar ersättes med ett enhetligt maximibelopp av 250 kronor.

Vidare har föreslagits, att större restriktivitet än f. n. skall iakttas med

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

beviljande av stipendier med små belopp. Nämnda förslag har i princip

tillstyrkts i flertalet av de över promemorian avgivna yttrandena.

Föredragande statsrådet anser de nu tillämpade reglerna i fråga om

stipendiernas storlek onödigt invecklade. Det normala maximibeloppet för

stipendium är vidare alltför lågt. Ett stort antal stipendier på 25—30 kronor

delas ut samtidigt som effektiv hjälp inte i tillräcklig omfattning kan lämnas

i fall där stort hjälpbehov föreligger. Föredragande statsrådet finner det

därför angeläget att — i avvaktan på socialpolitiska kommitténs i det föregående

omnämnda utredningsarbete — en administrativ förenkling genomföres

av de nuvarande reglerna rörande stipendierna och att samtidigt möjligheten

ökas att lämna effektiv hjälp i de fall där behovet är störst. I detta

syfte bör maximibeloppet för stipendierna höjas till 200 kronor. Stipendium

bör vidare i fortsättningen inte utgå med mindre belopp än 50 kronor. Vid

avvägningen av stipendiebeloppen i de enskilda fallen synes viss ledning

kunna erhållas i den nu tillämpade graderingen av hjälpbehovet. Maximibeloppet

bör därför som regel förbehållas husmödrar med småbarn. Ändringen

är att i första hand betrakta som en rationalisering och ökar därför ej kostnadsramen.

I de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna I:2i0 och 11:300

har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen matte avslå Kungl.

Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 till Stipendier för underlättande

av husmoderssemester.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 240.

Utskottet. Såsom utskottet anfört under punkten 29 bör en allmän omprövning

av det statliga stödet åt husmoderssemestern göras inom socialpolitiska

kommittén. Den av föredragande statsrådet föreslagna jämkningen

i fråga om husmodersstipendiernas belopp, vilken åsyftar en administrativ

förenkling och samtidigt en effektivisering av stipendiestödet, bör emellertid

enligt utskottets mening kunna genomföras utan att resultatet av den allmänna

omprövningen avvaktas. Utskottet ansluter sig till vad föredraganden

anfört och föreslagit i detta hänseende.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu är i

fråga, till Stipendier för underlättande av husmoderssemester

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

33.o) Bidrag till driften av barnkolonier m.in. Kungl. Maj :t har (punkt

35, s. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnkolonier

m. m. for budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

1 700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Föredragande statsrådet har föreslagit, att anslaget uppföres med oförändrat

belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

1 700 000 kronor.

Nykterhetsvård

34 :o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 43, s. 58—61) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen föreslagen avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61, dels ock till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 253 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 124 000 kronor.

Arbetena med ny- och ombyggnad av anstalten i syfte att åstadkomma

en tidsenlig vårdanstalt har fortskridit så långt, att de nya vårdavdelningarna

beräknas vara helt färdiga innevarande år. Därmed kommer

anstalten att disponera moderna förläggningsutrymmen med sammanlagt

100 vårdplatser, det platsantal som, frånsett sjukavdelningens 10 platser,

tidigare gällt för anstalten. Med hänsyn till behovet av vårdplatser har

platsantalet provisoriskt ökats till 144. Departementschefen anser, att man

aven under budgetåret 1960/61 får räkna med detta platsantal. Vissa förläggnmgsutrymmen

måste därför fortfarande tagas i anspråk i slottsbyggnaden.

Departementschefen finner det angeläget, att slottsförläggningen

slopas, så snart platssituationen medger detta. Skulle det visa sig, att

behovet av slutna vårdplatser ökar och inte kan tillgodoses på annat sätt,

torde dock den platsreserv, som finnes i slottet, tillfälligt få utnyttjas i den

män så är möjligt med hänsyn till Övriga förutsättningar för en utökning

av anstaltens platsantal utöver 144. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :''t

att pröva frågan om en sådan ökning och besluta om de anslagsöverskridanden,

som kan föranledas därav.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

25

Vidare anmäles, att enligt av Kungl. Maj :t lämnat medgivande vid vårdanstalten

må — under villkor att den vid anstalten inrättade assistenttjänsten

i lönegrad Ael7 inte uppehälles — under innevarande budgetår

finnas inrättad en tjänst i lönegrad Ag 19 med uppgift för innehavaren att

tjänstgöra som ställföreträdare för anstaltens direktör. Medel bör beräknas

för denna tjänst även under nästa budgetår.

En tjänst som biträde i reglerad befordringsgång bör inrättas. Vidare

förordas en ökning av medelsanvisningen till vikariatsersättningar m. m.

med 10 000 kronor jämte viss höjning av omräkningsposterna.

Anslaget bör uppföras med 1 253 000 kronor.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................ 472 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 19 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

..................................................... 552 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 188 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................. 20 400

Summa kronor 1 253 000;

b) till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 253 000 kronor.

35:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 61 och 62), vilket

innebär en uppräkning av anslaget med 56 000 kronor, varav 800 kronor

till sjukvård m. m. åt befattningshavare, 32 000 kronor till inventarier

m. in., 10 000 kronor till beklädnad och sängkläder samt 15 000 kronor

till underhåll och driftkostnader för bil m. in., varjämte resemedelsposten

minskas med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för

alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 1 034 400 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 5 år i960

36 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för

alkoholmissbrukare: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 45, s. 63 och 64)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt

för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61, dels ock till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 74 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 71 000 kronor. Departementschefen

anför, att överflyttningen av fångklientelet från fångvårdsanstalten

i Växjö, där förevarande vårdanstalt för alkoholmissbrukare är

anordnad, till den nya kvinnoanstalten Hinseberg i Frövi beräknas ske

successivt. Det möter inte något hinder att under hela budgetåret 1960/61

disponera de för ändamålet nu utnyttjade lokalerna vid Växjöanstalten

för kvinnliga alkoholmissbrukare och tvångsarbetare. Departementschefen

räknar därför med att vårdanstalten i Växjö för alkoholmissbrukare skall

bedriva sin verksamhet under oförändrade förhållanden och med oförändrad

personalorganisation under nästa budgetår.

De kvinnliga alkoholmissbrukarna bör beredas vård inom nykterhetsvårdens

anstaltsorganisation. Departementschefen finner det därför angeläget

att inom denna organisation snarast skapas förutsättningar härför.

Med hänsyn härtill undersökes f. n. möjligheterna att bygga ut den öppna

vårdanstalten å Brotorp så att där redan fr. o. m. budgetåret 1961/62 kan

beredas vård åt sådana kvinnliga alkoholmissbrukare, som är i behov av

vård å sluten avdelning. Avsikten är att senare lägga fram förslag till de

åtgärder, som kan bli erforderliga.

Förevarande anslag bör nu höjas med 3 500 kronor för omräkning av

posterna till rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Utskottet önskar ej i detta sammanhang ta ställning till på vad sätt

vårdfrågan för de kvinnliga alkoholmissbrukarna i framtiden bör ordnas.

Det torde bli tillfälle att återkomma till detta spörsmål vid behandlingen

av den särskilda proposition i ämnet, som längre fram i vår kommer att

föreläggas riksdagen.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har ej givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom fångvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

27

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................... 33 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Ivungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 1080

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................... 27 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................... 12 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 1 220

Summa kronor 74 500;

b) till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 74 500 kronor.

37 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för

alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 46, s. 65), vilket innebär att anslaget räknas upp med 9 500 kronor,

varav 4 000 kronor till vårdkostnader och 5 500 kronor till omkostnader

för utskrivna och permitterade, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens inom fångvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 35 700

kronor.

38 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt

för alkoholmissbrukare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 47, s. 66), vilket innebär oförändrad medelsanvisning med

viss omfördelning mellan posterna i avlöningsstaten, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 119 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 2 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

slagsvis ......................................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för
-

85 100

36 000

slagsvis

4 200

Summa kronor 246 400;

b) till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 246 400 kronor.

39.o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdan

stalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, s. 66 och 67), vilket innebär att anslaget höjes med

7 200 kronor, varav 500 kronor för övriga expenser, 5 000 kronor för utspisning,

1 200 kronor för hälso- och sjukvård för intagna samt 500 kronor

för bilar och transporter, hemställer utskottet,

40:o) Statens vardanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 49, s. 67—71) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare, som

föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Venngarn

för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61, dels ock till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 011 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 968 000 kronor.

Departementschefen anför, att nykterhetsvårdsutredningen den 19 februari

1959 överlämnat en promemoria med förslag till anordnande av en sluten

avdelning vid Venngarnsanstalten. Avdelningen, som skulle inrymma 26

vårdplatser, har kostnadsberäknats till 1 050 000 kronor, varav 960 000 kronor

avser byggnadskostnader och 90 000 kronor inventarier och utrustning.

Genom tillkomsten av den slutna avdelningen vid Gudhem med 25 platser och

en liknande avdelning vid Svartsjö med 40 platser kommer möjligheterna

att inom anstaltsorganisationen bereda sluten vård att förbättras. Nykterhetsvårdsutredningen

har ännu inte slutfört sitt arbete, som bl. a. rör

att riksdagen må till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen

anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

111 700 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år t960

29

anstaltsorganisationens framtida utformning. Med hänsyn härtill är departementschefen

nu inte beredd att ta ställning till utredningens förslag om

en sluten avdelning vid Venngarn. Denna anstalt kan därför budgetåret

1960/61 beräknas bedriva sin verksamhet under samma betingelser som f. n.

Departementschefen förordar, att till besöksarvoden åt psykiater beräknas

ytterligare 6 000 kronor och till tandläkararvode ytterligare 500

kronor. Beträffande vikariats- och övertidsersättningar, tillfällig personal

in. m. föreslås en höjning med sammanlagt 31 500 kronor. Till obekvämhetstillägg

bör beräknas ytterligare 2 000 kronor. Därjämte föreslås viss

jämkning av omräkningsposterna.

Vid anstalten finnes på övergångsstat en tjänst som föreståndarinna i

Ao 17 och en tjänst som förste förman i Ao 9. Förmannen har avlidit och

föreståndarinnan beräknas avgå med pension den 1 september 1960. Avlöningsanslaget

kan för budgetåret 1960/61 på grund av angivna förhållanden

minskas med ca 26 000 kronor. Tjänsten som förste förman bör utgå

ur personalförteckningen.

Fem tjänster som vårdare i lönegrad 8 bör ordinariesättas och tre extra

vårdartjänster ombildas till extra ordinarie befattningar i lönegrad 8.

Kostnaderna för städningspersonal redovisas nu på avlöningsanslaget. T

enlighet med meddelade föreskrifter bör dessa kostnader föras på omkostnadsanslaget.

Departementschefen föreslår därför, att avlöningsanslaget

minskas med de beräknade kostnaderna för städningspersonalen, 3 000

kronor. Omkostnadsanslaget bör höjas med motsvarande belopp.

Anslaget till avlöningar bör höjas med 43 000 kronor.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 januari

1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 309 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

............................................................

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

547 000

137 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 18 000

Summa kronor 1 011 000;

c) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 011 000 kronor.

41.o) Statens vårdanstalt a Venngarn för alkoliolmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 71—73), vilket

innebär en anslagsökning med 47 000 kronor, varav 17 000 kronor till inventarier

m. m„ 12 000 kronor till beklädnad och sängkläder, 10 000 kronor

till hälso- och sjukvård för intagna, 5 000 kronor till transport av intagna

samt 3 000 kronor till tvätt och renhållning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 792 900 kronor.

42.o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Vårdavdelning

i Fagersta. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 51, s.

73 och 74), vilket innebär att avlöningsmedlen ökas med 1 200 kronor för

arvode till direktören för Venngarnsanstalten och 5 300 kronor för omräkningar

samt omkostnadsmedlen med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholmissbrukare: Vårdavdelning i Fagersta för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 288 800 kronor.

43.o) Statens vardanstalt a Brotorp för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 75 och 76), vilket innebär

att anslaget höjes med 2 200 kronor för omräkning av rörligt tillägg

samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis

10 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960 31

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 68 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 12 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 1 400

Summa kronor 104 500;

b) till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 104 500 kronor.

44:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 76 och 77), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Brotorp för

alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 79 600 kronor.

\

45:o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 54, s. 77—84) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till

Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 862 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 406 000 kronor.

Departementschefen anför, att verksamheten vid Gudhemsanstalten

kommer att kunna bedrivas i full omfattning tidigare än man räknade med

vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår. Specialavdelningen (den

slutna avdelningen) med 25 platser har tagits i bruk i oktober 1959. Mottagningsavdelningen

med 9 vårdplatser tages i bruk vid årsskiftet och fyra

av de öppna paviljongerna med sammanlagt 40 vårdplatser successivt under

januari och februari. Sjukavdelningen och läkarmottagningen beräknas stå

färdiga omkring den 1 mars 1960, vartör då även de 16 vårdplatserna på

sjukavdelningen kan beläggas, om sjukvårdspersonal finnes att tillgå. Av

de beslutade byggnadsarbetena vid anstalten återstår iordningställande av

bostad för direktören och uppförande av en verkstadsbyggnad samt av ett

bostadshus för ogift personal.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1960

I fråga om direktörsbostaden har anstaltsstyrelsen efter samråd med

byggnadsstyrelsen i särskild framställning anhållit, att — under förutsättning

att corps-de-logiet vid Gudhems kungsgård ställes under byggnadsstyrelsens

förvaltning — bostad till direktören inredes i detta. Kungl. Maj:t

har bifallit framställningen och i samband därmed medgivit, att av det för

budgetåret 1959/60 anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

vid statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare ett belopp

av 125 000 kronor, som avsetts för nybyggnad av chefsbostad, i stället

får disponeras för ombyggnads- och förbättringsarbeten å corps-de-logiet.

Förutom direktörsbostad erhålles härigenom vissa bostadsutrymmen för

ogift personal, bl. a. en dubblett och två enkelrum.

Vad angår arbetsdriften vid anstalten uttalade sig nykterhetsvårdsutredningen

i princip för ett program, enligt vilket anstalten skulle förses

med två verkstäder av industriell typ, den ena avsedd för mekanisk industri

och den andra för träindustri. 1959 års riksdag anvisade 400 000 kronor

till uppförande av en verkstadsbyggnad med en golvyta av ca 800 m?.

Ställning togs inte till frågan om verkstadsdriften borde omfatta endera av

eller båda de föreslagna verksamhetsgrenarna. Det skulle få ankomma på

Kungl. Maj :t att sedan erforderlig utredning verkställts fatta beslut om

verkstadslokalernas utformning.

Anstaltsstyrelsen har som lämpliga grenar för patienternas sysselsättning

föreslagit trädgårdsarbete, snickeri, mekanisk verkstad samt terapibetonade

arbeten. I fråga om anordnandet av arbetslokaler har byggnadsstyrelsen

i samråd med anstaltsstyrelsen föreslagit, att av det belopp av

400 000 kronor, som beräknats för en verkstadsbyggnad, 100 000 kronor

får disponeras för ombyggnad av den befintliga stallbyggnaden till snickeriverkstad

samt återstoden för nybyggnad av mekanisk verkstad. Kungl.

Maj :t har godkänt detta förslag.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1960/61 har anstaltsstyrelsen

lagt fram förslag till komplettering av personalen vid anstalten. Styrelsen

har därvid töreslagit, att en tjänst som överläkare inrättas i stället för den

tjänst som läkare i A 24, varom principbeslut tidigare fattats (prop.

1957: 98; SU 8a; Rskr 234). Departementschefen finner inte skäl föreligga

att frångå detta beslut. I enlighet härmed bör alltså vid anstalten finnas

en tjänst som läkare i A 24. Till innehavaren av tjänsten bör utgå avlöningsforstarknmg

med 6 300 kronor för kalenderår. Om denna tjänst inte skulle

kunna besättas, torde läkarbehovet få tillgodoses av arvodesanställda läkare,

liksom vid Svartsjö och Venngarn.

Departementschefen föreslår inrättande av eu tjänst som psykolog i A 21,

en tjänst som assistent i A 14 samt en tjänst som kurator i A 12. Vidare

forordas inrättande av en tjänst som kontorist i A 9, två tjänster som sjuksköterska

i A 8, nio tjänster som vårdare i A 8, en tjänst som biträde i

reglerad befordringsgång samt två tjänster som ekonomibiträde i A 4 och

en i A 2/3.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

33

För arbetsdriften föreslår departementschefen, att vid anstalten nyinrättas

tre tjänster som yrkesmästare, nämligen en tjänst i A 11 för snickeriverkstaden,

en tjänst i samma lönegrad för den mekaniska verkstaden samt

en tjänst i A 9 för den sistnämnda verkstaden. Vidare föreslås två tjänster

som förman i A 8. Slutligen förordas en tjänst som ingenjör i Ag 15 för

samordnad ledning av arbetsdriften och en tjänst som kanslibiträde i A 7.

Samtliga förenämnda lönegradsplacerade tjänster utom ingenjör stjänsten

bör vara extra ordinarie.

För grundarvode jämte besöksarvode till rådgivande psykiater bör beräknas

sammanlagt 22 200 kronor i enlighet med anstaltsstyrelsens förslag.

Till tandläkararvode bör beräknas 3 500 kronor.

Anstaltsstyrelsen har förutsatt, att kostnaderna för städningspersonal

skall redovisas på avlöningsanslaget. I enlighet med meddelade föreskrifter

bör dessa kostnader föras på omkostnadsanslaget.

Till tillfällig personal m. m. bör beräknas 7 000 kronor. Av detta belopp

avser 3 000 kronor kostnader för medhjälpare i fritidsverksamhet. För

vikarier och övertidsersättningar samt till obekvämhetstillägg bör beräknas

ett sammanlagt belopp av 70 000 kronor. Vidare föreslås vissa jämkningar

av omräkningsposterna.

Med hänsyn till att det är sannolikt, att verkstadsbyggnaden för den

mekaniska verkstaden inte står färdig förrän omkring årsskiftet 1960/61

har en mindre reduktion gjorts vid beräkningen av anslagsbehovet för

personalen för arbetsdriften.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse, att byggnads- och utrustningsarbetena

vid anstalten numera fortskridit så långt, att anstaltens verksamhet

kan upptagas i full utsträckning under det kommande budgetåret.

Då utskottet funnit sig kunna godtaga den av departementschefen föreslagna

personalplanen och ej heller i övrigt funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen anfört och föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens vårdanstalt å Gudhem för

alkoholmissbrukare, som föranledes av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4

januari 1960 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt

å Gudhem för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. hudgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 600

.''1—252 oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 32 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 686 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 120 300

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

...................................................... 13 900

Summa kronor 862 000;

c) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 862 000 kronor.

46:o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 84—86), vilket

innebär att anslaget höjes med 211 500 kronor med hänsyn till att verksamheten

vid vårdanstalten fr. o. m. budgetåret 1960/61 kommer att drivas

i full omfattning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Gudhem för

alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 438 400 kronor.

47 :o) Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 56, s. 86—91) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

in. in. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

700 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 150 000 kronor.

Departementschefen anför, att en väsentlig ökning av platsantalet vid

allmänna (statliga och erkända) vårdanstalter har ernåtts under de senaste

åren. Den 1 oktober 1955 fanns fem statliga och 15 erkända vårdanstalter

med sammanlagt 1 089 vårdplatser. Under tiden därefter har tillkommit nya

vårdanstalter, varjämte antalet vårdplatser på de äldre anstalterna ökat

genom om- och tillbyggnader. Den 1 juli 1959 var 32 allmänna vårdanstalter

med tillhopa 1 995 vårdplatser i verksamhet, varav fem statliga med 384

platser och 27 erkända med 1 611 platser. Under hösten 1959 har den nya

statliga vårdanstalten vid Gudhem kunnat tagas i bruk. Anstalten beräknas

vara i full verksamhet fr. o. in. budgetåret 1960/61. I och med tillkomsten av

Gudhemsanstalten med 100 vårdplatser har den av riksdagen uppställda

målsättningen, 2 100 vårdplatser vid de allmänna anstalterna, uppnåtts.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

35

Det sammanlagda platsantalct har sedan den 1 oktober 1955 ökat med ca

1 000 vårdplatser.

För en bedömning av platsbehovet utöver den hittillsvarande målsättningen

lämnar departementschefen först vissa uppgifter rörande utvecklingen

av platssituationen under den senaste tiden. Enligt socialstyrelsens

beräkningar uppgick platsbristen, beräknad såsom skillnaden mellan

summan av antalet på anstalterna intagna vårdtagare, icke återkallade försökspermitterade

med återfall och exspektanter å ena sidan samt antalet

vårdplatser å andra sidan, vid de allmänna anstalterna den 1 oktober 1957

till ca 480 platser. Platsbristen, som den 1 januari 1958 hade ökat till 578

platser, minskades till 114 den 1 juli 1958. Platsbehovet ökade därefter på

nytt och översteg den 1 oktober 1958 antalet vårdplatser med 256. Under

1959 har utvecklingen varit relativt gynnsam. Bristen på platser, som den

1 januari beräknades till 228 och den 1 april till 168, övergick under sommaren

i ett platsöverskott, vilket den 1 juli utgjorde 58 och den 1 augusti

78 platser. Under de senaste månaderna har behovet av platser ånyo

ökat. Den 1 november beräknades platsbristen sålunda uppgå till 228.

Det totala platsbehovet vid de allmänna anstalterna uppgick enligt

socialstyrelsens beräkningar den 1 april 1959 till 2 158, den 1 oktober

till 2 096 samt den 1 november till 2 247. Antalet av länsstyrelserna

meddelade intagningsbeslut har under de tre första kvartalen 1959 varit

något lägre än under motsvarande tid föregående år. Antalet ansökningar

hos socialstyrelsen om vårdplats på allmän vårdanstalt har däremot ökat.

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning räknat med ett behov

under den närmaste framtiden av i genomsnitt 2 200 platser, vilket alltså

innebär en höjning av platsantalet utöver den nuvarande målsättningen.

Vissa skäl talar dock enligt departementschefens mening för försiktighet

vid bedömningen av platsbehovet för de närmaste åren.

Som framgår av de nyss anförda uppgifterna har det sålunda under

1959 tidvis förekommit visst platsöverskott vid de allmänna vårdanstalterna.

Strävandena att åstadkomma en förskjutning från tvångsmässig

anstaltsvård till förebyggande öppen vård på ett tidigt stadium av alkoholmissbruk

utgör vidare skäl för viss återhållsamhet i fråga om en ytterligare

utbyggnad av anstaltsorganisationen. Även den omständigheten att

resultatet av nykterhetsvårdsutredningens arbete ännu ej föreligger talar

härför. Departementschefen anser därför, att den hittills godtagna målsättningen,

2 100 vårdplatser, tills vidare alltjämt bör gälla.

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om medel för

anordnande under innevarande och nästa budgetår av 130 nya vårdplatser

vid erkända anstalter. 1 de nämnda platserna är inräknade bl. a. ersättning

för dels den erkända anstalten Fridhem i Stockholm med 38 platser,

vilken måste nedläggas redan under första halvåret 1960, då fastigheten

skall rivas, dels den erkända vårdanstalten Hagbyhemmet för kvinnliga

alkoholmissbrukare med eif 20-tal platser, dels slutligen 52 provisoriska

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

platser vid andra anstalter. Vid beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret

1960/61 bör man räkna med att ersättning för Fridhem måste skapas.

Dessutom bör medel beräknas för anordnande av ytterligare platser, som

möjliggör en avveckling av ett antal provisoriska platser utan att totalantalet

platser därför behöver minskas. I fråga om de erkända anstalterna

bör medel beräknas för sammanlagt omkring 65 platser.

I detta sammanhang anmäler departementschefen en till socialdepartementet

den 29 september 1959 inkommen framställning från stiftelsen Stornäset

och styrelsen för erkända vårdanstalten med samma namn om ytterligare

anordningshidrag, bl. a. för anordnandet av tio nya vårdplatser. Till

inköp av fastigheten och iordningställande av densamma beviljades stiftelsen

år 1956 ett statslån å 568 000 kronor, varjämte till anordnande av anstalten

beviljades anordningshidrag med 210 000 kronor. Sistnämnda bidrag

beräknades efter tidigare gällande bestämmelser till 3 500 kronor per vårdplats.

Kostnadsberäkningen, som låg till grund för lånet och bidraget, utfördes

i november 1954 och måste baseras på vissa antagna förutsättningar.

Vid iordningställandet av fastigheten visade det sig, att vissa arbeten blev

mera omfattande än beräknat. De oförutsedda extra arbetena jämte prisstegringen

har medfört en ökning av kostnaderna för anstaltens anordnande

med ca 150 000 kronor. Anstalten har på grund härav redovisat en

skuld å ca 37 000 kronor. De arbeten, som enligt det uppgjorda programmet

återstår att utföra och till vilka medel saknas, har kostnadsberäknats till

ca 267 000 kronor. Medelsbehovet för färdigställande av påbörjade ombyggnader

och inredning av fastigheten samt för de skulder, som redan åvilar

anstalten, uppgår sålunda till sammanlagt ca 305 000 kronor. Genom att

fackfolk bland patienterna användes för en del arbeten beräknas så stora

besparingar kunna göras, att man därur skulle kunna anskaffa inventarier

och även nedbringa byggnadskostnaderna. Det faktiska medelsbehovet beräknas

därför stanna vid 272 000 kronor, motsvarande skillnaden mellan

maximalt anordningshidrag enligt de bestämmelser, som trädde i kraft den 1

juli 1957, och det belopp, som hittills ställts till förfogande. Vårdanstalten

började sin verksamhet i februari 1958 och omfattar nu 60 vårdplatser.

Genom de planerade ombyggnadsarbetena skulle platsantalet kunna ökas

till 70.

Den erforderliga medelsanvisningen till Stornäset bör lämpligen ske

genom att vårdanstalten beviljas ytterligare anordningshidrag i enlighet

med nu gällande bestämmelser. De planerade ombyggnadsarbetena m. m.

samt de uppgjorda kostnadsberäkningarna bör emellertid bli föremål för

ytterligare granskning och prövning.

Med hänsyn till det anförda förordas, att medel beräknas för anordnande

av ytterligare 55 platser vid de erkända vårdanstalterna. Medelsbehovet för

angivna ändamål uppgår till (55 x 15 000) 825 000 kronor.

I fråga om de enskilda anstalterna har riksdagen godtagit en målsätt
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

37

ning av 350 platser. Vid tidpunkten för socialstyrelsens anslagsframställning

beräknades antalet vårdplatser vid dessa anstalter till 307. Socialstyrelsen

hemställer om medel för anordnande av ytterligare 130

platser. I avbidan på resultatet av nykterhetsvårdsutredningens arbete,

vilket torde bli av betydelse för den fortsatta planeringen på detta område,

bör man enligt departementschefens mening inte frångå den nuvarande

målsättningen, 350 platser. Departementschefen förordar därför,

att medel beräknas för 43 nya platser. För ifrågavarande ändamål erfordras

(43 X 5 000) 215 000 kronor.

Beträffande inackorderingshemmen har 1958 års riksdag godtagit en

utbyggnad till 350 platser. Vid tidpunkten för socialstyrelsens framställning

fanns 245 platser vid inackorderingshemmen, varjämte redan disponerade

anslagsmedel beräknades medföra ett tillskott av 25 platser. Socialstyrelsen

har räknat med ytterligare 150 platser under budgetåret

1960/61, häri inräknat ersättning för inackorderingshemmet Hemmet med

56 platser, vilket drives i anslutning till erkända vårdanstalten Fridhem

i Stockholm och liksom denna anstalt måste nedläggas inom den närmaste

tiden. För en utbyggnad till 350 platser skulle, inberäknat ersättning för

Fridhem, behövas 136 platser. Hittills har emellertid under innevarande

budgetår beviljats bidrag till anordnande av 14 platser. För att den uppställda

målsättningen skall kunna uppnås under 1960/61 erfordras således

122 nya platser. Härför bör beräknas (122 X 5 000) 610 000 kronor.

Den 1 december 1959 uppgick det disponibla anslagsbeloppet, bortsett

från vad som erfordras för ytterligare anordningsbidrag till erkända anstalten

Stornäset, till ca 915 000 kronor.

I enlighet med det anförda beräknas medelsbehovet för anordnande av

erkända och enskilda vårdanstalter samt inackorderingshem till (825 000

+ 215 000 + 610 000—915 000) 735 000 kronor, vilket belopp avrundas till

700 000 kronor.

Kungl. Maj:t bör liksom hittills kunna vid fördelningen av anslaget avvika

från vad som vid anslagsberäkningen upptagits för de olika bidragsändamålen.

Utskottet. Såsom framgår av departementschefens redogörelse har utbyggnaden

av de allmänna vårdanstalterna nu nått det mål, 2 100 vårdplatser,

som riksdagen tidigare uppställt. På de skäl departementschefen

anfört anser utskottet, att någon ytterligare utbyggnad av de allmänna vårdanstalterna

ej för närvarande bör äga rum. Däremot bör medel beräknas

för ersättning av vårdplatser, som utgår ur anstaltsorganisationen, så att

det uppnådda platsantalet ej minskar. Vidare bör medel beräknas för anordnande

av ytterligare platser, som kan ersätta vissa av de hittillsvarande

provisoriska vårdplatserna. Departementschefens beräkningar av medelsbehovet

för angivna ändamål föranleder ej någon erinran från utskottets

sida.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

Beträffande de enskilda vårdanstalterna och inackorderingshemmen har

departementschefen föreslagit medelsanvisning i sådan omfattning att en

utbyggnad till sammanlagt 700 vårdplatser skulle bli möjlig under budgetåret

1960/61. Därmed skulle det tidigare uppställda utbyggnadsmålet

nås också i fråga om dessa vårdplatser. Utskottet tillstyrker departementschefens

förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av erkända

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

48 :o) Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter

för alkoholmisshrukare m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 57, s. 92—96) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar

av grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. in., att tillämpas fr. o. m. den 1

juli 1960, dels ock till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 17 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 16 800 000 kronor.

Departementschefen erinrar, att maximibeloppet för driftkostnadsbidrag

till erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare har höjts

såväl under 1958 som 1959. Den 1 juli 1958 höjdes garantibidraget från 12

till 13 kronor och beläggningsbidraget från 8 kronor till 8 kronor 50 öre.

Fr. o. m. den 1 juli 1959 har beläggningsbidraget ökats med en krona till

9 kronor 50 öre. Socialstyrelsen bär föreslagit en höjning av vartdera bidraget

med en krona fr. o. m. den 1 juli 1960. Som skäl härför har styrelsen

anfört ökade kostnader på grund av dels under 1959 genomförda avtalsenliga

löneökningar, dels arbetstidsförkortningen. Vidare har styrelsen

framhållit, att de nuvarande driftbidragen inte lämnar utrymme för behövliga

förbättringar av vårdverksamheten samt att en höjning av den till

vårdtagarna utgående flitpenningen är önskvärd. Vid prövningen av detta

förslag har departementschefen funnit sig kunna tillstyrka en höjning av

driftbidraget med en krona. Höjningen bör fördelas lika på de båda bidragsformerna.

Garantibidraget föreslås sålunda utgå med högst 13 kronor 50 öre

och beläggningsbidraget med högst 10 kronor fr. o. in. den 1 juli 1960. För

anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas

vara i behov därav eller beträffande vilken eljest särskilda skäl därtill föreligger,

bör garantibidraget liksom f. n. kunna höjas med ytterligare eu

krona.

Vid beräkningen av medelsbehovet för driftbidrag till erkända och en
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

39

skilda anstalter måste man utgå från vissa antaganden rörande antalet

vårdplatser och vårddagar samt de faktiska bidragsbeloppens storlek. Med

hänsyn till vad som under nästföregående anslagspunkt anförts om anordningsbidrag

till anstalter av ifrågavarande typ torde anslagsberäkningen

kunna grundas på det antagandet, att antalet vårdplatser i genomsnitt

under budgetåret 1960/61 kommer att uppgå till 1 610 vid erkända

anstalter samt till 340 vid enskilda anstalter. Vid en beläggning av

i genomsnitt 90 % kan antalet vårddagar under budgetåret uppskattas till

ca 530 000 resp. 112 000. De beviljade bidragsbeloppen torde komma att

ligga något under maximibeloppen. Under angivna förutsättningar uppskattas

medelsbehovet för driftbidrag till 12 800 000 kronor för erkända

och 2 700 000 kronor för enskilda anstalter.

Ersättningen för kost åt vårdtagare vid resa bör höjas till åtta kronor

för dag, varav minst åtta timmar tagits i anspråk för resan. Därjämte bör

kunna utgå skälig ersättning för nattlogi. Behovet av medel till ersättningar

för särskilda vårdkostnader kan med utgångspunkt från det förut angivna

vårddagsantalet vid erkända anstalter, 530 000, och den av socialstyrelsen

beräknade kostnaden per vårddag, 2 kronor 52 öre, beräknas till ca 1 350 000

kronor.

För driftbidrag till inackorderingshem och bidrag till familjevård bör

medelsbehovet beräknas till 980 000 resp. 15 000 kronor.

Medelsbehovet under anslaget upptages i enlighet med de i det föregående

framlagda beräkningarna till (12 800 000 + 2 700 000 + 1 350 000 +

980 000 + 15 000) avrundat 17 800 000 kronor.

Utskottet tillstyrker en höjning av driftbidragen i enlighet med departementschefens

förslag. Vad departementschefen föreslagit beträffande vårdtagares

ersättning för kost och logi vid resa föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad

departementschefen anfört och föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1960 förordade ändringar

av grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända

och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. in., att

tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1960;

b) till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 17 800 000 kronor.

49 :o) Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård ni. m.

Kungl. Maj :t har (punkt 58, s. 96) föreslagit riksdagen att till Tillfälligt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård m. in. för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att anslaget räknas upp med 50 000 kronor

med hänsyn till den fortgående ökningen i anslagsbelastningen.

Vid behandlingen av anslaget till Bidrag tilll driftkostnader vid erkända

och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. in. har departementschefen

förordat vissa ändringar av de ersättningar, som utgår till vårdtagarc

vid resa i vissa fall. Motsvarande grunder föreslås gälla i de fall kostnaderna

för vårdtagares resa bestrides från förevarande anslag. Kostnadsökningen

till följd av ändringarna torde inte vara av sådan storlek, att den

påverkar anslagsberäkningen.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande enligt

lagen om ngkterhetsvård in. m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

50 :o) Utbildning av nykterhetsvårdspersonal. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 59, s. 96—98), vilket innebär en med 10 000 kronor

ökad medelsanvisning för utbyggnad och förbättring av utbildningen för

anstaltspersonalen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av nykterhetsvårdspersonal

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 80 000

kronor.

51 :o) Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

60, s. 98—100) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Länsnykterhetsnämnderna:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 640 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 575 000 kronor.

Departementschefen upptar till behandling ett av 1958 års besparingsutredning

framfört förslag angående utredning om länsnykterhetsnämndernas

uppgifter och organisation. Besparingsutredningen har bl. a. anfört,

att en inordning av nämnderna under länsstyrelserna ligger nära till hands.

Departementschefen anför, att starka skäl — inte minst av principiell

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

41

natur — talar emot ett inordnande av nämnderna under länsstyrelserna.

Däremot anser departementschefen, att en utredning bör göras beträffande

länsnykterhetsnämndernas arbetsuppgifter och arbetssätt. Denna bör samordnas

med den utredning om socialvårdskonsulenternas uppgifter och verksamhet,

som omnämnts vid behandlingen av anslaget till Statens socialvårdskonsulenter:

Avlöningar.

Departementschefen föreslår, att anslaget för löneklassuppflyttningar

in. m. höjes med 65 000 kronor.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .......................... 74 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 309 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 228 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 27 900

Summa kronor 1 640 000;

b) till Länsngkterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 640 000 kronor.

52 :o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 61, s. 101 och 102), vilket innebär att anslaget räknas

upp med 5 500 kronor, varav 500 kronor för sjukvård in. in. samt 5 000

kronor för expenser, hyror in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsngkterhetsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

544 500 kronor.

53 :o) Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder. Kungl. Maj:t har

(punkt 62, s. 102) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till kommunala

nykterhetsnämnder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

15 000 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 500 000 kronor.

Socialstyrelsen har på grundval av gjorda antaganden om en fortsatt

ökning av nykterhetsnämndernas statsbidragsberättigade utgifter beräknat

anslagsbehovet för budgetåret 1960/61 till avrundat 15 000 000 kronor.

Departementschefen anför, att socialstyrelsens antaganden bör läggas

till grund för anslagsberäkningen och förordar i enlighet därmed att

anslaget uppföres med 15 000 000 kronor.

I de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 240 och II: 300

bär — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag

till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:240.

Utskottet. Statsbidraget till de kommunala nykterhetsnämnderna utgår

med 75 % av de kostnader, som socialstyrelsen godkänner och som ej

hänför sig till verksamhet, beträffande vilken ersättning eller bidrag av

statsmedel utgår i särskild ordning. Före den 1 juli 1957 var bidragsprocenten

60.

I motionerna 1:240 och II: 300 har anförts, att en återgång till den tidigare

bidragsprocenten är motiverad. En restriktiv tillämpning av bidragsbestämmelserna

bör enligt motionärernas mening kunna leda till en besparing

av statsutgifterna för ändamålet med 20 %.

Utskottet kan ej finna, att några bärande skäl anförts för ändring av

ifrågavarande bidragsbestämmelser. Motionsyrkandet avstyrkes därför. Utskottet

har ej funnit anledning till erinran mot departementschefens beräkning

av anslagsbehovet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kronor.

54 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63, s. 103), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. in. för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

72 500 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr .5 är 1960

43

55 :o) Bidrag till länkrörelsen. Kungi. Maj:t har (punkt 64, s. 104) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till länkrörelsen för budgetåret 1960/61 anvisa

ett anslag av 125 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.

Socialstyrelsen bär erinrat om nykterhetsvårdsutredningens förslag till

ändrade grunder för statsbidrag till länksammanslutningar (Jfr V ht 1958

s. 148). Enligt detta förslag skulle det särskilda statsbidraget upphöra

och i stället kommunala anslag till länkrörelsen i viss omfattning utgöra

statsbidragsberättigade utgifter för nykterhetsnämnderna. Socialstyrelsen

förordar ånyo i första hand, att nykterhetsvårdsutredningens förslag godtages

att gälla fr. o. m. budgetåret 1960/61. I andra hand förordar styrelsen

höjning av det nuvarande anslaget. Beträffande beräkningen av denna

höjning hänvisar styrelsen till tidigare förslag, enligt vilket ett genomsnittligt

understödsbelopp av 2 000 kronor per år och länkorganisation

beräknades. Härför erfordras en höjning av anslaget med 150 000 kronor.

Departementschefen anför, att han med hänsyn till bl. a. den kostnadsökning

för staten, som ett genomförande av nykterhetsvårdsutredningens

förslag skulle leda till, inte är beredd att tillstyrka detsamma. Den av länkorganisationerna

bedrivna verksamheten bör emellertid ges ett ökat stöd

genom en viss höjning av statsbidraget. Departementschefen föreslår därför,

att anslaget för nästa budgetår höjes med 25 000 kronor och alltså

uppföres med 125 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar Hamrin och Carlsson i Huskvarna

väckt motion (11:36) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i

bidrag till länkrörelsen för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 200 000

kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Motionärerna bär bl. a. anfört, att länkrörelsens arbete utan

tvivel bygger på riktiga principer och på allt sätt bör stödjas samt att en

väsentlig höjning av anslaget till rörelsen därför är påkallad.

Utskottet anser i likhet med motionärerna, att länkrörelsens verksamhet

är värd ett ökat stöd från det allmännas sida. Utskottet är dock ej berett

att förorda större anslagshöjning än den i propositionen föreslagna och avstyrker

följaktligen motionsyrkandei.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen II: 36 till Bidrag till länkrörelsen för

budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 125 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

56:o) Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj :t har

(punkt 72, s. 123 och 124) föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd åt

erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 000 kronor.

Under denna rubrik har på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår anvisats ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.

Departementschefen erinrar om att frågan om anslag på tilläggsstat I

till ifrågavarande ändamål behandlades i propositionen 1959: 171 i samband

med förslag om höjning av grundstatsbidraget och barntillägget

inom den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen. Vid anmälan av

nämnda proposition anförde departementschefen (s. 13—14), att det även

efter ifrågavarande höjningar sannolikt kommer att finnas arbetslöshetskassor,

som på grund av stor arbetslöshet, lågt löneläge etc. icke har ekonomiska

möjligheter att tillförsäkra sina medlemmar förmåner, som vid

jämförelse med andra kassor framstår som tillfredsställande. En oväntad

ökning av arbetslösheten kan medföra så stora kostnader för en kassa, att

den tillfälligt eller för längre tid drabbas av ekonomiska svårigheter. De

i det föregående nämnda förbättringarna ansåg departementschefen icke

vara till fyllest i dessa fall. Man borde därför skapa anordningar för stöd

till kassorna i speciella situationer.

Vid övervägandet av de åtgärder som borde vidtagas i angivna syfte

anförde departementschefen, att man kunde överväga att inrätta en fond,

som ger viss återförsäkring och garanterar kassorna viss hjälp i särskilda

lägen. Inrättandet av en fond av denna typ var emellertid förknippat med

sådana problem, att det inte var möjligt att framlägga förslag därom.

Departementschefen betecknade detta som en fråga på längre sikt, som

får tas upp i annat sammanhang, lämpligen i samband med en översyn

av försäkringen och andra spörsmål som rör hjälpen till de arbetslösa.

Han föreslog, att man för att omedelbart kunna tillgodose behovet av särskilda

stödåtgärder skulle tillskapa en medelsreserv genom att anvisa ett

belopp av 10 000 000 kronor.

Beträffande användningen av dessa medel anfördes, att bidrag i första

hand borde kunna utgå för att möjliggöra en förlängning av ersättningstiden

till 156 dagar eller för att höja alltför låga daghjälpsbelopp i den

mån dessa önskemål inte kunde tillgodoses som en följd av de förenämnda

åtgärderna. Vidare kunde bidrag tänkas behöva utges vid stor arbetslöshet

eller för en förbättring av rätten till ersättning under säsongbegränsningstid.

Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestäm
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960 45

melser som erfordrades angående anslagets disposition för de ifrågavarande

syftena.

Vad departementschefen sålunda anfört godtogs av statsmakterna.

Förslag angående användningen av de på tilläggsstat anvisade medlen

är under utarbetande inom arbetsmarknadsstyrelsen.

Något exakt mått på den medelsreserv, som kan bli erforderlig, är inte

möjligt att erhålla. Då en inte obetydlig del av det anvisade beloppet

sannolikt torde komma att disponeras redan under innevarande budgetår

i syfte att stödja vissa särskilt ogynnsamt ställda kassor, bör emellertid

reserven förstärkas genom medelsanvisning även på riksstaten för nästa

budgetår. Departementschefen förordar, att samma belopp som för innevarande

år eller 10 000 000 kronor anvisas.

Såsom framgår av det anförda kan närmare regler för användningen av

medelsreserven än de i propositionen 1959: 171 utvecklade ännu inte anges.

Det bör därför alltjämt få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga

närmare bestämmelser.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 240 och II: 300,

i vilka -— såvitt nu är i fråga — bar hemställts, att riksdagen måtte till

Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundström m. fl., (1:353) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin m. fl. (II: 440), i vilka — såvitt nu är i fråga — har

hemställts, att riksdagen, med anledning av att det på tilläggsstat I till

riksstaten för innevarande budgetår anvisade beloppet på 10 000 000 kronor

till Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor inte är utnyttjat, måtte

avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 i avvaktan

på precisering av behovet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna I: 240 och II: 440.

Utskottet. I motionerna 1:240 och 11:300 framhålles att förevarande

anslag tillkommit som en följd av den allmänna varuskatten. I särskilda

motioner har föreslagits att någon varuskatt ej skall uttagas efter den 31

december 1960. Motionärerna anser därför, att anslaget bör nedsättas till

5 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att eu inte obetydlig del av det för innevarande

budgetår anvisade beloppet sannolikt torde komma att disponeras

före budgetårets slut. Då ny medelsanvisning sålunda erfordras för budgetåret

1960/61, kan utskottet ej biträda yrkandet i motionerna 1:353 och

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 5 ur 1960

II: 440 om avslag å Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet anser vidare, att ifrågavarande

medelsbehov ej står i så omedelbart samband med den allmänna

varuskatten att ställningstagandet till Kungl. Maj :ts förevarande förslag

bör göras beroende av den ståndpunkt riksdagen må komma att intaga till

frågan om fortsatt uttagande av denna skatt. Utskottet avstyrker därför

yrkandet i motionerna 1: 240 och II: 300 om minskning av det belopp

Kungl. Maj :t föreslagit.

Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:240 och 11:300 ävensom 1:353

och II: 440, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Särskilt

stöd åt erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.

57 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds verksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 142—146), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning och samma avskrivningsbemyndigande som

under innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen

att under budgetåret 1960/61, utan hinder av

gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans fordringar,

besluta om avskrivning av fordran, uppkommen inom

arbetsmarknadsverket till belopp ej överstigande 500 kronor,

beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen

att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt

styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger

att framdeles uttaga betalning, eller ock åtgärder för fordringens

bevakande och indrivande bedömes förenade med arbete

och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej

är ekonomiskt lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock

icke anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;

b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

58:o) Arbetskliniken i Stockholm. Kungl. Maj :t har (punkt 76, s. 146

och 147) föreslagit riksdagen att till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 285 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

47

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen anför, att det hittills inte visat sig möjligt att lösa

lokalfrågan för arbetskliniken. I avbidan på att så sker måste man räkna

med att möjligheterna till en ökning av verksamheten är små. Med hänsyn

härtill och till den reservation, som fortfarande torde komma att

finnas å anslaget vid utgången av innevarande budgetår, bör anslaget uppföras

med oförändrat belopp.

Departementschefen förordar inrättande av en förmanstjänst i Ae 8 vid

kliniken, varvid en arvodesbefattning kan indragas.

I en inom andra kammaren av herr Kellgren m. fl. väckt motion (II: 433)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att åtgärder snarast måtte

vidtagas för att öka kapaciteten hos statens arbetsklinik i Stockholm, att

överväga vidgat stöd åt de huvudmän, som vid centrallasarett planerar

rehabiliteringskliniker, samt att överväga en utbyggnad av arbetsprövningsresurserna

provinsiellt med statliga arbetskliniker såväl i västra

(Göteborg), södra (Malmö—Lund) som norra (Umeå) Sverige.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen.

Utskottet. I motionen lämnas en redogörelse för innebörden av den arbetsprövning,

som utföres vid statens arbetsklinik i Stockholm. Vidare belyses

behandlingens effektivitet genom konkreta exempel och genom återgivande

av uppgifter från en genomförd efterundersökning. Motionärerna

anför, att behovet av kvalificerad arbetsprövning vida överstiger arbetsklinikens

kapacitet, att väntetiden för klienterna därför blir lång och att

en stor del av de väntande förorsakar samhället avsevärda kostnader

under väntetiden, exempelvis i form av socialvård.

Utskottet vill understryka, att arbetsprövningen utgör ett betydelsefullt

inslag i den reliabiliteringsverksamhet, som bedrives av offentliga

organ och institutioner samt en rad enskilda organisationer och inrättningar.

Arbetsprövningen kan hjälpa svårt handikappade människor att

bli placerade i ett för dem lämpat arbete, som ger dem tillfälle att göra

skapande insatser i produktionen. Samtidigt som verksamheten medverkar

till att forma en rikare tillvaro för de handikappade, har den eu

samhällsekonomisk betydelse, som inte bör underskattas.

Utan tvivel föreligger behov av ökade resurser i fråga om arbetsprövningen.

Detta gäller också om rehabiliteringsverksamheten i dess övriga

former. Här må erinras om den medicinska rehabilitering, som utövas

genom sjukvårdshuvudmännens försorg, samt den verksamhet av närbesläktat

slag, som förekommer inom socialförsäkringens ram. Arbetsprövningen

hänför sig närmast till den yrkesmässiga rehabiliteringen, som

omfattar licla arbetsvärden i dess skiftande former. På alla dessa områden

föreligger behov av energiska insatser för att ge rehabiliteringsverksamheten

tillräckligt stor omfattning och effektivitet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

I föreliggande proposition har framlagts flera olika förslag, som allmänt

åsyftar en dylik förstärkning av rehabiliteringens resurser. Samtidigt

har erinrats om att åtskilligt utredningsarbete återstår på området.

Sådant utredningsarbete pågår i olika kommittéer. Sålunda skall socialpolitiska

kommittén ägna uppmärksamhet åt bl. a. försörjningsfrågan för

personer med olika slag av arbetshinder. 1958 års socialförsäkringskommitté

har att överväga frågor, som gäller sambandet mellan rehabiliteringsverksamheten

och socialförsäkringarna, och socialförsäkringens administrationsnämnd

svarar för utredning och planläggning beträffande de organisatoriska

frågorna i sammanhang därmed.

Av det sagda framgår att rehabiliteringsverksamheten är föremål för

utredning i flera olika sammanhang. Det kan förutsättas, att de av motionärerna

behandlade frågorna kommer att uppmärksammas i det fortsatta

utredningsarbetet, vilket bör samordnas och bedrivas så skyndsamt som

möjligt. Till spörsmålet om den medicinska rehabiliteringen blir det vidare

tillfälle att återkomma i samband med den blivande regleringen av regionsjukvården.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet, att riksdagen ej har tillräcklig

anledning att nu göra någon framställning i ämnet eller eljest besluta

om några åtgärder i anledning av motionen.

Med tillstyrkande av Ivungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 285 000

kronor,

II. att motionen 11:433 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

59:o) Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade. Kungl.

Maj:t har (punkt 77, s. 147—155) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen förordade ändrade grunder för statsbidrag till verkstäder

för handikappade, dels till Bidrag till anordnande av verkstäder

för handikappade för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor.

För innevarande budgetår har under rubriken Bidrag till kommunal

och enskild arbetsvårdsverksamliet anvisats ett förslagsanslag av 1 100 000

kronor. Från anslaget bestrides kostnaderna för statsbidrag till vissa för

partiellt arbetsföra avsedda institutioner, nämligen träningsverkstäder,

verkstäder för skyddad sysselsättning (arbetscentraler) och verkstäder för

halvskyddad sysselsättning. Statsbidraget utgår med högst 40 eller i särskilda

fall högst 45 % av avlöningsförmånerna enligt vissa löneklasser för

föreståndare och arbetsledare vid institutionerna. Härjämte bestrides av

statsmedel vissa kostnader för desinfektionsanordningar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

49

Arbetsmarknadsstyrelsen har lagt fram förslag till en betydande utbyggnad

av statsbidragen. Av styrelsens framställning inhämtas bl. a.

följande.

Verksamhetens utveckling under åren 1953—1958 kan åskådliggöras på

sätt, som framgår av följande tabell.

År

Antal

huvudmän

Antal platser

(träning och

skyddad

sysselsättning)

Hemarbets-

platser

Klient-

ersättning

1953

27

1 124

90

2 231 124

1954

31

1219

90

2 495 531

1955

38

1411

290

3 045 001

1956

43

1 688

365

3 854 244

1957

46

1 781

401

5 021 786

1958

55

2 132

709

6 759 590

Utbyggnaden under år 1959 uppskattas till 400—500 nya platser.

Ifrågavarande verksamhet är, trots den successiva utbyggnad, som sålunda

skett under de senaste åren, otillräcklig i förhållande till föreliggande

behov. Det föreligger enligt länsarbetsnämndernas årsrapporter

över hela landet ett växande behov av arbetsträning, skyddad sysselsättning

och hemarbete för partiellt arbetsföra. Härtill kommer den äldre

arbetskraften, som har svårigheter att få anställning i öppna marknaden.

På grundval av verkställda undersökningar och sin erfarenhet i övrigt uppskattar

styrelsen det aktuella behovet av platser för arbetsträning och skyddad

sysselsättning till lågt räknat 15 000. Det föreligger sålunda f. n. ett

beräknat behov av ytterligare 12 000 platser.

Styrelsen finner det uppenbart, att den väsentligaste orsaken till den

låga utbyggnadstakten är att det statliga stödet är för lågt. År 1958 uppgick

statsbidraget sålunda till ca 15 % av de totala driftkostnaderna. Härtill

kommer betydande kostnader för huvudmännen för investeringar i

byggnader, maskiner etc. Styrelsen föreslår, att det statliga stödet till den

verksamhet, varom här är fråga, ges i form av investeringsbidrag, driftbidrag

samt bidrag till enskilda företag, som bedriver halvskyddad verksamhet.

Styrelsen anser, att investeringsbidrag bör utgå för anskaffande av

lokaler och av en första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel.

Statsbidrag till anskaffande av lokaler bör med hänsyn till den skyddade

verksamhetens karaktär lämpligast i stort ges på sätt som gäller för provisoriska

skollokaler vid lokal yrkesskola. Statsbidrag till dylika skollokaler

utgår enligt kungörelsen om statsbidrag till yrkesskolor med 325 kronor

per m2 nettogolvyta av lokaler för undervisning, förvaring av skolmateriel,

administration och skolmåltidsverksamhet samt uppehållsrum för elever.

Samma belopp bör utgå till lokaler för nu ifrågavarande ändamål. Styrelsen

4—252 oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. G samt. Nr 5

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

föreslår dock, att bidraget utgår med högst 325 kronor per m2 och att, om det

från allmänt ekonomiska synpunkter bedömes uppenbart fördelaktigt att

för anskaffande av verkstadslokaler taga i anspråk huvudman tillhörig

byggnad eller inköpa annan befintlig byggnad, statsbidrag må utgå dels på

grundval av ett belopp, som prövas skäligt med avseende på byggnadens

värde vid övertagandet, dels till kostnader för att ställa i ordning byggnaden

för verkstadsändamål. Statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande

undervisningsmateriel bör utgå på samma grunder som gäller

enligt 25 § angivna kungörelse om statsbidrag till yrkesskolor, nämligen

med hälften eller i undantagsfall högst två tredjedelar av kostnaderna.

Styrelsen räknar med att om förslaget genomföres en ökning med 1 000

individuella arbetsplatser skall komma till stånd under nästa budgetår, varav

700 i nyuppförda, inköpta eller eljest av huvudmannen disponerade lokaler

och 300 i för ändamålet förhyrda lokaler. För varje arbetsplats beräknas

i medeltal 15 in-’. Den genomsnittliga statsbidragskostnaden per m2

uppskattas till 260 kronor. För 700 platser skulle kostnaden uppgå

till avrundat 2 700 000 kronor. Styrelsen beräknar vidare den genomsnittliga

utrustningskostnaden per plats till 3 500 kronor. Med en ökning

av 1 000 arbetsplatser skulle statsbidraget sålunda uppgå till ca hälften

av 3 500 000 kronor eller 1 750 000 kronor.

I fråga om driftbidragen erinrar styrelsen om att 1950 års riksdag beslöt,

att träningsverkstäder och skyddade verkstäder skulle under vissa

villkor komma i åtnjutande av statsbidrag med högst 50 % av föreståndares

och arbetsledares löner. På grund av otillräckliga anslag beviljades

emellertid t. o. m. budgetåret 1957/58 bidrag med genomsnittligt endast

40—42 % av nämnda lönekostnader. Fr. o. m. budgetåret 1958/59 har

preciserade statsbidragsbestämmelser fastställts och anslaget upptagits

som förslagsanslag. Statsbidrag utgår numera med högst 40 % — i undantagsfall

45 % — och beräknas högst å lönen i vissa löneklasser. Styrelsen

föreslår, att statsbidraget höjes till tidigare i princip medgivna 50 % Vidare

föreslås, att statsbidraget må beräknas högst å lönen enligt den i det

aktuella fallet gällande löneldassen i följande lönegrader på löneplan A i

statens löneförordning, nämligen i fråga om föreståndare vid institution

med minst 30 platser 18 lönegraden, i fråga om annan föreståndare 16

lönegraden samt i fråga om arbetsledare 12 lönegraden. Där verksamhetens

omfattning så motiverar, bör dock bidrag till avlönande av föreståndare

få beräknas högst å lönen i 21 lönegraden.

Styrelsen anför vidare, att en fortlöpande medicinsk observation av

klienterna är nödvändig. Statsbidrag bör därför utgå till arvoden åt institutionernas

läkare. Med hänsyn till att ifrågavarande institutioner är

av synnerligen skiftande storlek förordar styrelsen, att bidraget beräknas

per plats och år och föreslår som skäligt belopp högst 100 kronor per plats.

Många huvudmän har funnit det lämpligast att åtminstone temporärt

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

51

inrymma bär avsedda verkstäder i förhyrda lokaler. Dessa huvudmän bör

inte komma i ett ur driftekonomisk synpunkt sämre läge än de som enligt

det framförda förslaget skulle erhålla investeringsbidrag. Ett bidrag till

hyreskostnaderna torde vidare vara av väsentlig betydelse, då det gäller

att fortast möjligt få en utbyggnad till stånd. Det är därför angeläget, att

en del av hyreskostnaden kan täckas genom statsbidrag. Ifrågavarande

statsbidrag bör så nära som möjligt ansluta till det investeringsbidrag för

lokalanskaffning, som tidigare föreslagits. Styrelsen föreslår, att huvudman,

som av utomstående förliyr lokaler för arbetsträning eller skyddad

sysselsättning, erhåller statsbidrag med 50 % av hyreskostnaden, dock med

högst 15 kronor per in2 och år.

Statsbidrag till företag, som bedriver halvskgddad verksamhet, utgår

enligt samma grunder som till de huvudsakligen kommunala verkstäderna

för skyddad sysselsättning under förutsättning att industrien ställer platserna

till arbetsförmedlingens förfogande. F. n. utgår bidrag endast till tre

enskilda företag. Styrelsen föreslår en utbyggnad även av denna bidragsform.

Det är enligt styrelsens mening angeläget att ompröva bidragsformen

och att skapa en typ av bidrag, som genom sin konstruktion och

storlek verkar stimulerande på de enskilda företagen och som möjliggör

en önskvärd utbyggnad av verksamheten utan alltför stora kostnader för

det allmänna. Styrelsen har stannat inför förslaget att de enligt nuvarande

system utgående bidragen till arbetsledares löner ersättes med ett bidrag,

som på ett bättre sätt än tidigare ger skälig kompensation för företagens

merkostnader i samband med verksamhet av nu ifrågavarande slag. Storleken

av detta bidrag bör lämpligen avvägas i förhållande till det antal

arbetstimmar de partiellt arbetsföra arbetarna utför per år. Styrelsen anser

en ersättning med 1 krona per arbetstimme vara skälig och från stimulanssynpunkt

lämplig ersättning för företagets merkostnader.

Departementschefen anför, att samhället främst skall genom socialförsäkringarna

sörja för att de som drabbats av arbetsoförmåga får skälig ersättning

för den arbetsinkomst de mister. Detta gäller inte bara vid kortvariga

inkomstbortfall, såsom vid övergående sjukdomar och arbetslöshet. Pensionsreformen

kommer att medföra, att en väsentlig del av den tidigare

arbetsförtjänsten garanteras dem som blivit långvarigt arbetsoförmögna.

Samhällets uppgifter upphör dock inte i och med att de arbetsföra får arbete

och de övriga får sin försörjning i annan ordning. Både för den enskildes

och samhällets skull måste det vara en oavlåtlig strävan att föra

över personer från den senare gruppen till den förra. Det fordras positiva

åtgärder från samhällets sida för att göra personer soin har olika slags

handikapp — förvärvade eller medfödda, fysiska eller psykiska -— så

arbetsdugliga som möjligt och bereda dem sysselsättning.

För socialförsäkringarnas del är det redan från strängt ekonomisk synpunkt

betydelsefullt att de, som insjuknat eller skadats, så snart som möj
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

ligt återfår sin tidigare arbetsförmåga eller får tillfälle att i förvärvsarbete

utnyttja den arbetsförmåga som kan finnas kvar. Vissa förbättringar

av rehabiliteringsverksamheten beslöts i fjol såvitt angår förhållandet

till sjukförsäkringen. I samband med pensionsreformen har statsmakterna

uttalat, att denna måste förenas med en effektiv rehabiliteringsorganisation.

Departementschefen understryker särskilt, att en sådan organisation

i många fall torde komma att vara ett nödvändigt instrument när

man skall bedöma huruvida och i vilken mån invalidförmåner skall utgå

från folk- och tilläggspensioneringen.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om att socialpolitiska

kommittén vid sin översyn av socialpolitiken skall ägna särskild uppmärksamhet

åt personer med olika slag av arbetshinder, t. ex. syn- och hörselskadade,

rörelsehindrade och personer med åkommor på de psykiska sjukdomarnas

och närliggande områden. Detta är en av de arbetsuppgifter som

kommittén f. n. sysslar med. Kommittén har vidare att bl. a. överväga frågan

om vårdbidrag till föräldrar med handikappade barn.

Även om åtskilligt utredningsarbete återstår när det gäller rehabiliteringen

av i olika avseenden handikappade och därmed sammanhängande

frågor, är det både möjligt och angeläget att verksamheten på detta område

utvecklas utan dröjsmål.

Hur den framtida rehabiliteringsorganisationen än kommer att utformas,

måste en kraftig utbyggnad av arbetsvärden komma till stånd. Utbyggnaden

av träningsverkstäder och verkstäder för skyddad verksamhet

är långt ifrån tillräcklig i förhållande till det nuvarande behovet. Arbetsmarknadsstyrelsen

har lagt fram ett omfattande program för att åstadkomma

en förbättring. Departementschefen ansluter sig till styrelsens uppfattning

att en snabb utbyggnad av angivna verkstäder är angelägen.

Det bästa sättet att stimulera utbyggnaden av träningsverkstäder och verkstäder

för skyddad verksamhet torde vara att tills vidare medge ett visst investeringsbidrag

för anordnande av nya lokaler. Departementschefen biträder

arbetsmarknadsstyrelsens förslag i fråga om utformningen av detta bidrag

med den inskränkningen, att det ej skall utgå för större nettogolvyta än

15 m2 per arbetsplats. Statsbidrag bör alltså intill denna gräns kunna lämnas

med högst 325 kronor per m2 nettogolvyta vid uppförande eller inköp

av verkstadslokaler samt då huvudmannen tillhörig fastighet tages i anspråk

för anordnande av sådana lokaler för träningsverkstad eller verkstad

för skyddad sysselsättning. För att nya verkstäder skall kunna komma

i gång så snabbt som möjligt bör bidrag kunna utgå för lokaler som

anordnas fr. o. m. ingången av år 1960.

Departementschefen biträder vidare arbetsmarknadsstyrelsens förslag att

huvudman, som bedriver motsvarande verksamhet i förhyrda lokaler, skall

kunna erhålla hyresbidrag med 50 % av hyreskostnaden, dock med högst

15 kronor per m2 och år samt för högst 15 m2 per arbetsplats. Bidragen bör

utgå fr. o. m. den 1 juli 1960.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

53

Med hänsyn till de betydande kostnaderna för staten är departementschefen

inte beredd förorda andra ändringar i bidragsgrunderna än de nu

nämnda. Det är emellertid hans förhoppning att det avsevärt ökade stöd

som huvudmännen kan få genom de av honom föreslagna nya bidragen

skall möjliggöra en snabb och kraftig utbyggnad av verksamheten.

Den halvskyddade sysselsättning, som bedrives med statsbidrag vid vissa

enskilda företag, är såsom framgår av styrelsens redogörelse av ringa omfattning.

Emellertid driver företagen i stället i viss utsträckning verkstäder

för skyddad verksamhet, som endast är tillgängliga för deras egen personal

och därför inte åtnjuter statsunderstöd. En fortsatt utbyggnad av sistnämnda

verksamhet finner departementschefen vara av stor betydelse. Liksom

tidigare bör de enskilda företagen själva bekosta denna verksamhet, och

departementschefen är därför inte beredd att föreslå en ändring av de

gällande bidragsreglerna beträffande halvskyddad verksamhet.

Anordningsbidragen bör bestridas från ett reservationsanslag, som

lämpligen bör betecknas Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade.

Arbetsmarknadsstyrelsen har uppskattat medelsbehovet till anordningsbidrag

till 2 700 000 kronor under nästa budgetår. Då halva bidragsbeloppet

bör betalas ut först sedan lokalerna avsynats och godkänts

och då medel endast bör beräknas för vad som behöver betalas ut under

nästa budgetår är anslagsbehovet sannolikt lägre. Säkra hållpunkter för eu

beräkning saknas emellertid. Departementschefen förordar, att anslaget

uppföres med 1 500 000 kronor. Driftbidragen inberäknat hyresbidragen

bör bestridas från ett förslagsanslag under rubriken Bidrag till driften avverkstäder

för handikappade. Kostnaderna för de nu utgående bidragen

till föreståndares och arbetsledares löner m. m. uppskattas till ca 1 400 000

kronor under nästa budgetår. Till hyresbidrag beräknas 200 000 kronor.

Anslaget bör alltså anvisas med 1 600 000 kronor.

Beträffande sistnämnda anslag göres hemställan under nästföljande

punkt.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herr Jonsson i Strömsund väckt

motion (II: 219), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta om statsbidrag

till anordnande av verkstäder för handikappade utan maximering

av bidraget till viss nettogolvyta per arbetsplats,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Wallentheim m. fl. (I: 161) och den andra inom andra kammaren

av fröken Sandell och herr Adamsson (II: 217), i vilka har hemställts att

riksdagen måtte till bidrag för anordnande av verkstäder för handikappade,

med bifall till den av departementschefen förordade ändringen av bidragsgrunderna,

utan maximering av bidragsberättigad arbctsyta, för budget
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

året 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor att ställas

till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande,

dels en inom andra kammaren av herrar Antonsson och Larsson i Luttra

väckt motion (II: 442), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att statsbidrag må utgå till huvudmän för arbetsvårdsverkstäder för anskaffande

av en första grunduppsättning av maskiner och verktyg med hälften

eller i undantagsfall två tredjedelar av kostnaderna,

dels en inom andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m. fl.

väckt motion (II: 341), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att det statsbidrag som för närvarande utgår med 40 % eller i särskilda fall

med högst 45 % av avlöningsförmånerna enligt vissa löneklasser för föreståndare

och arbetsledare vid träningsverkstäder, arbetscentraler och

verkstäder för halvskyddad sysselsättning höjes till 50 %,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sörlin m. fl. (I: 247) och den andra inom andra kammaren

av herr Johanson i Västervik m. fl. (11:306), i vilka har hemställts,

att riksdagen måtte besluta om statsbidrag till föreståndares och arbetsledares

löner samt till läkararvode i enlighet med av arbetsmarknadsstyrelsen

i petitaskrivelse framställda äskanden, eller med högst 50 %

av de sammanlagda kontanta avlöningsförmåner, som vederbörande befattningshavare

under året uppburit, samt att ett bidrag med högst 100

kronor per plats och år måtte utgå till vid institutet anställd läkares arvode.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till

motionerna 11:219, 1:161, 11:442, 11:341 och 11:306.

Utskottet. Av vad utskottet anfört under nästföregående punkt framgår,

att utskottet anser det angeläget med ytterligare åtgärder för att hjälpa

människor med arbetshinder i olika former att göra produktiva insatser

i arbetslivet. De särskilda träningsverkstäderna samt verkstäderna för

skyddad och halvskyddad sysselsättning är av stor betydelse, när det gäller

att bereda arbetsmöjligheter åt dem, som på grund av visst handikapp är

förhindrade att i normala former delta i produktionen.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit och departementschefen

understrukit är en kraftig utbyggnad av träningsverkstäder och verkstäder

för skyddad sysselsättning behövlig. Utskottet biträder departementschefens

uppfattning att ett statligt investeringsbidrag till anordnande av

verkstadslokaler torde vara det bästa sättet att stimulera en sådan utbyggnad.

I propositionen föreslås, i nära anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens

framställning, att dylikt bidrag skall kunna lämnas med högst

325 kronor per m2 nettogolvyta, dock att bidrag ej skall utgå för större

golvyta än 15 m2 per arbetsplats.

I motionerna II: 219, I: 161 och II: 217 har föreslagits, att bidrag skall

utgå utan någon maximering av bidraget med hänsyn till golvytan per

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

55

arbetsplats. Såsom motiv för yrkandet har motionärerna i huvudsak hänvisat

till, att ifrågavarande begränsning av bidraget är mindre tillfredsställande

i vissa fall, såsom när det gäller verkstäder, som kräver större

golvyta på grund av särskilda produktionsförutsättningar eller därför att

arbetsplatsen avses för rörelsehindrade, som är beroende av utrymmeskrävande

hjälpmedel för sin förflyttning.

Utskottet finner, att vad motionärerna anfört ej saknar fog. Den av

Kungl. Maj :t föreslagna bidragsregeln innebär emellertid ej, att bidrag

är uteslutet, om lokalytan överstiger 15 m2 per arbetsplats. Ifrågavarande

maximering gäller endast bidragets belopp. Även i fall da den erforderliga

golvytan är större än som svarar mot bidragsmaximum torde investeringsbidraget

därför komma att medföra en stimulanseffekt. Under sådana

förhållanden och med hänsyn till att fråga är om en bidragsverksamhet,

av vilken praktiska erfarenheter saknas, anser utskottet inte att det finns

tillräckliga skäl att frångå Kungl. Maj:ts förslag beträffande utformningen

av investeringsbidraget. Nu ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes

därför. På samma grund avstyrker utskottet det i motionen

II: 442 framförda yrkandet om bidrag till maskiner och verktyg för verkstäderna.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet

följer bidragsgivningen och i sinom tid föreslår de eventuella ändringar

av bidragsreglerna, som en närmare erfarenhet av reglernas tillämpning

kan komma att påkalla.

I motionerna I: 161 och II: 217 har vidare föreslagits, att det av arbetsmarknadsstyrelsen

förordade systemet med företagarersättning å en krona

per arbetstimme till enskilda företag, som anordnar halvskyddad sysselsättning,

skall få prövas försöksvis i stället för nuvarande bidrag för ändamålet.

Yrkanden om medel härför framställes i särskilda motioner, vilka

redovisas under nästföljande punkt. På de av departementschefen anförda

skälen anser sig utskottet ej böra biträda förslaget. Ej heller beträffande

driftbidragen i övrigt är utskottet berett att nu förorda någon ytterligare

förbättring utöver den av Kungl. Maj :t föreslagna. Utskottet avstyrker

därför yrkandena därom i motionerna II: 341, I: 247 och II: 306.

Då utskottet ej funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande

med anledning av vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit,

får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1960 förordade ändrade

grunder för statsbidrag till verkstäder för handikappade;

b) till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor;

II. att motionerna II: 219 samt I: 161 och II: 217 icke må

bifallas av riksdagen;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

III. att motionen II: 442 icke må bifallas av riksdagen;

IV. att motionerna 11:341 samt 1:247 och 11:306, sistnämnda

bägge motioner i vad de berör avlöningsförmånerna

för föreståndare och arbetsledare, icke må bifallas av riksdagen;
V.

att motionerna I: 247 och II: 306, i vad de berör läkararvode,

icke må bifallas av riksdagen.

60:o) Bidrag till driften av verkstäder för handikappade. Kungl. Maj:t

har (punkt 78, s. 155) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av

verkstäder för handikappade för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 600 000 kronor.

Något anslag med denna beteckning finnes inte uppfört i gällande riksstat.

Departementschefens motivering för anslaget har redovisats under nästföregående

punkt.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Wallentheim m. fl. (I: 162) och den andra inom andra kammaren av

fröken Sandell och herr Adamsson (11:218), har hemställts, att riksdagen

måtte dels till bidrag till driften av verkstäder för handikappade

anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor, dels ock till stimulansbidrag

till företagare för drift av halvskyddad verksamhet på föreskrivna villkor

för budgetåret 1960/61 anvisa 200 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisar motionärerna till motionen

I: 161.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående

punkt får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

I. att riksdagen må till Bidrag till driften av verkstäder

för handikappade för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 600 000 kronor;

II. att motionerna I: 162 och 11:218 icke må bifallas av

riksdagen.

61 :o) Understöd åt flyktingar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 80, s. 157—159), vilket innebär att anslaget räknas ned med

500 000 kronor på grund av att vissa kostnader för omskolning och yrkesutbildning

av flyktingar, vilka kostnader bestrides från anslaget, i fortsättningen

föreslås belasta anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

57

62 :o) Bidrag till de blindas förening. Kungl. Maj :t har (punkt 81, s. 159

och 160) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de blindas förening för budgetåret

1960/61 anvisa ett anslag av 475 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 445 000 kronor.

Departementschefen anför, att bidraget till de blindas förenings depåverksamhet

bör räknas upp med 30 000 kronor. Till föreningens verksamhet

i övrigt bör utgå oförändrat bidrag. Anslaget bör därför anvisas med

(445 000 + 30 000) 475 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Hamrin-Thorell m. fl. (I: 242) och den andra inom andra kammaren av fru

Eriksson i Stockholm m. fl. (11:302), har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att till Bidrag till de blindas förening för budgetåret 1960/61 anvisa

ett anslag av 510 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 302.

Utskottet. Motionärerna har bl. a. anfört, att de blindas föreningsverksamhet

visat sig vara ett värdefullt komplement till samhällets allmänna socialvårdande

åtgärder samt att den i propositionen föreslagna höjningen

av anslaget till de blindas förening ligger långt under de verkliga behoven.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den verksamhet, som de

blindas förening bedriver, utgör ett värdefullt komplement till samhällets åtgärder

på socialvårdens område. Utskottet är dock ej berett att förorda större

bidrag till föreningen från statens sida än som föreslagits i propositionen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 242 och II: 302 till Bidrag till de

blindas förening för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

475 000 kronor.

63 :o) Bidrag till de vanföras riksförbund. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 82, s. 160 och 161), vilket innebär att anslaget höjes med

115 000 kronor, varav 15 000 kronor såsom ökat stöd till föreningens nuvarande

verksamhet och 100 000 kronor för inköp och distribution av hjälpmedel,

som underlättar den dagliga livsföringen för handikappade, m. m.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de vanföras riksförbund för

budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 140 000 kronor.

64 :o) Bidrag till hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 161 och 162), vilket innebär en

anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandets rehabiliteringscentral

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

65 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

Bostadsbyggande m. m.

65 :o) Byggnadsforskning. Kungl. Maj :t har (punkt 94, s. 199—228)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i byggnadsforskningens organisation, dels ock till Byggnadsforskning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 530 000 kronor.

I gällande riksstat finnes uppförda tre anslag för byggnadsforskningsändamål,

nämligen till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar

och Omkostnader samt till Byggnadsforskning. Anslagen är uppförda med

respektive 124 400, 38 500 och 365 000 kronor.

Departementschefen redovisar byggnadsforskningsutredningens betänkande

och de däröver avgivna yttrandena samt anför härom följande.

»Värdet av forsknings- och rationaliseringsverksamhet på byggandets

område är allmänt erkänt. Det råder intet tvivel om att de forskningsinsatser

som gjorts på detta fält har avsatt mycket betydelsefulla resultat

i form av både tekniska förbättringar och kostnadssänkande rationaliseringar.

Det står också klart, att gjorda investeringar på byggnadsforskningsområdet,

som helhet betraktade, har varit i hög grad lönsamma från

samhällsekonomisk synpunkt.

Trots det sagda har statens nämnd för byggnadsforskning rönt åtskillig

kritik från skilda håll. Denna kritik har delvis grundat sig på att nämndens

fördelning av forskningsresurserna på olika forskningsmål inte har

vunnit gillande hos alla intresserade parter. Såsom byggnadsforskningsutredningen

visat är kritiken på denna punkt i viss mån motsägande,

vilket är naturligt med hänsyn till att ett flertal särgående och delvis motsatta

intressen framträder på ifrågavarande forskningsfält.

Kritiken mot nämnden har emellertid också bottnat däri, att nämnden

enligt mångas mening har åtagit sig för stor del av forskningsuppgifterna

i egen regi och lämnat för litet spelrum åt forskning i andra former. Enligt

byggnadsforskningsutredningens uppfattning har kritiken i denna del

ett visst berättigande. Utredningen har därför utformat ett organisationsförslag,

vars huvudprincip är att organisatoriskt åtskilja det konkreta

forskningsarbetet från uppgiften att bedöma olika forskningsprojekt och

fördela tillgängliga medel. Förslaget innebär, att de anslagsfördelande

uppgifterna skall åvila ett råd för byggnadsforskning, under det att sådant

forskningsarbete, som inte med fördel kan överlämnas till befintliga

vetenskapliga institutioner eller till enskilda forskare, skall anförtros från

rådet fristående statliga forskningsorgan. Utredningen föreslår, att två sådana

organ skall inrättas, ett för den egentliga byggnadsforskningen samt

ett för forskning på planområdet. Utredningens huvudtanke, att de anslags
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

59

fördelande och de forskande uppgifterna skall vara skilda åt i organisatoriskt

hänseende, har vunnit stöd hos ett betydande flertal av remissorganen.

Jag anser för egen del, att den nuvarande kombinationen av anslagsfördelande

och forskande uppgifter hos ett och samma organ är föga lycklig.

Jag är angelägen framhålla, att jag härmed inte avser att kritisera

nämnden för byggnadsforskning på grund av dess val av forskningsuppgifter

eller för genomförandet av det forskningsarbete nämnden själv

åtagit sig. Jag anser tvärtom, att den kritik nämnden fatt uppbära i anledning

av sin verksamhet i alltför hög grad har undanskymt de obestridliga

förtjänsterna hos nämndens forskningsinitiativ. Emellertid framstår

den gällande organisationsformen såsom mindre tillfredsställande från

principiell synpunkt. Förutsättningarna för en kritisk bedömning av forskningsprojekten

torde sålunda förbättras och större säkerhet skapas för att

den lämpligaste organisationsformen väljes för varje enskild forskningsuppgift,

om det organ, som skall pröva olika initiativ och önskemål samt

fördela forskningsresurserna, ej har egna engagemang i praktiskt forskningsarbete.

En ändring av forskningsorganisationen bör därför genomföras.

Jag ansluter mig till förslaget att fördelningen av forskningsmedlen skall

anförtros ett statens råd för byggnadsforskning. I ett mindre antal remissyttranden

har den tanken framförts, att uppgiften på ett eller annat

sätt skulle kunna knytas till statens tekniska forskningsråd. Ehuru en

sådan anordning onekligen kunde vara förenad med vissa fördelar, anser

jag mig i varje fall inte f. n. böra förorda den. Byggnadsforskningens område

är så sammansatt och omfattande, att det framstår som naturligt, att

ett särskilt forskningsråd tillskapas för detsamma.

Huvuduppgifterna för rådet för byggnadsforskning bör vara att fortlöpande

kartlägga forskningsbehovet och forskningsresurserna samt mot

denna bakgrund pröva angelägenheten av olika forskningsuppgifter och

fördela för forskning tillgängliga medel på de forskare och institutioner,

som anses mest lämpade för uppgiften i varje särskilt fall. Såsom närmare

framgår av vad jag anför i det följande bör rådets verksamhetsområde

även omfatta forskning rörande planfrågor. Rådet bör ej inskränka

sig till att bedöma de forskningsprojekt, som institutioner och forskare

själva framlägger, utan vid behov även ta initiativ för att få sådana forskningsuppgifter

utförda som rådet bedömer såsom angelägna. Detta förutsätter

en intim kontakt mellan rådet och forskningsvärlden, så att rådet

ständigt har en aktuell överblick över de reella forskningsresurserna och

det pågående forskningsarbetet. Det bör också vara rådets uppgift att dra

upp riktlinjer för information angående resultaten av den forskning, som

bedrives med stöd av bidrag från rådet.

I vissa remissyttranden har gjorts uttalanden angående forskningsverksamhetens

inriktning. Jag vill i anslutning därtill erinra om, att när nämnden

för byggnadsforskning inrättades år 1953 eu av förutsättningarna för

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

dess verksamhet var att forskningen ej skulle bindas av några statliga

direktiv. På motsvarande sätt bör rådet för byggnadsforskning vara obundet

av detaljerade direktiv från statsmakternas sida. Jag anser det därför

ej lämpligt att här ta någon ställning till nyss nämnda uttalanden.

Beträffande rådets storlek kan jag godtaga utredningens förslag att rådet

bör bestå av nio ledamöter. Dessa torde få utses av Kungl. Maj :t. Bland

ledamöterna bör finnas en tillfredsställande representation för forskningen

vid de tekniska högskolorna samt för det praktiska byggnadsarbetet. Kungl.

Maj :t bör emellertid vara obunden vid valet av ledamöter. Frågan om

ersättningen till rådets ledamöter torde få avgöras av Kungl. Maj :t.

För administrationen av rådets arbete bör förutsättas en relativt enkel

organisation. Inom rådets kansli bör finnas en föreståndare, som utses

av Kungl. Maj :t. Denna tjänst bör ej vara lönegradsplacerad utan förenad

med arvodesförmåner, som Kungl. Maj :t bör äga bestämma. Skulle emellertid

nämndens nuvarande föreståndare utses, bör tjänsten som föreståndare

i Bp 4 hos nämnden överföras till den nya organisationen och där

föras på övergångsstat. På motsvarande sätt torde övriga hos nämnden

inrättade lönegradsplacerade tjänster — två sådana tjänster uppehälles

f. n. — tills vidare kunna inrymmas i rådets organisation. Det bör ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter härom.

Enligt vad jag nyss anfört bör rådet för byggnadsforskning söka aktivt

verka för att de forskningsuppgifter rådet anser angelägna också blir genomförda.

I fråga om en del uppgifter, särskilt sådana som närmast avser

det praktiska utvecklingsarbetet inom byggnadsområdet, kan detta bli

förenat med svårigheter, om det inte finns någon statlig forskningsinstitution,

som är beredd att åtaga sig dem. En sådan institution erfordras

också för fullföljandet av det forskningsarbete nämnden för byggnadsforskning

har påbörjat i egen regi. Byggnadsforskningsutredningen har föreslagit,

att för ändamålet skall inrättas ett organ, benämnt svenska bygginstitutet.

Vidare bör enligt utredningen inrättas ett särskilt organ för

forskning angående husbyggnads- och samhällsplanering, svenska planeringsinstitutet.

I fråga om sistnämnda institution har utredningen anfört,

att förslaget bör genomföras endast om utredningens förslag angående

finansiering av forskningen på samhällsplaneringens område godtages.

Utredningens förslag i finansieringsfrågan innebär i huvudsak dels att

särskilda avgifter skall uttagas för fastställelse av stads- och byggnadsplaner,

dels att statsbidragen till regionplanering skall avlösas av ett statligt

anslag för samhällsplaneringsforskning. Det förra förslaget har avvisats

i flertalet remissyttranden, och även det senare förslaget har väckt

kritik från flera håll. I fråga om de två forskningsorganen är meningarna

mycket delade bland remissorganen.

Jag finner det klarlagt, att ett särskilt statligt forskningsinstitut för

byggnadsforskningen bör inrättas. Planforskningen hör enligt min mening

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

61

så intimt samman med övriga forskningsuppgifter på byggnadsområdet,

att det, i varje fall f. n., ej föreligger tillräckliga skäl att bryta ut planforskningen

till ett fristående forskningsorgan eller tillskapa särskilda

finansieringsformer för den del av planforskningen, som avser samhällsplanering.

De planforskningsuppgifter, som inte med fördel kan utföras

vid befintliga vetenskapliga institutioner eller av enskilda forskare, bör

därför kunna överlämnas till samma institut som skall handha övrig byggnadsforskning.

Institutet bör lämpligen benämnas statens institut för

byggnadsforskning. Liksom hittills bör medel från fonden för byggnadsforskning

jämte de över statsbudgeten anvisade medlen för byggnadsforskning

kunna utnyttjas även för planforskning. Det får ankomma pa rådet

för byggnadsforskning att avväga resurserna mellan planforskning och

övriga forskningsgrenar inom byggnadsområdet.

Institutet för byggnadsforskning bör ledas av en styrelse, utsedd av

Kungl. Maj :t. Antalet ledamöter bör såsom utredningen föreslagit vara

fem. Deras arvoden torde få fastställas av Kungl. Maj :t. Beträffande institutets

organisation i övrigt är jag ej beredd att nu göra några andra

uttalanden än att institutets kansli bör få så begränsad omfattning som

möjligt. Det bör lämpligen ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa utgiftsstat

avseende kostnaderna för styrelsen och för institutets kansli. I

övrigt bör organisationen bli beroende på de anslag rådet anvisar för aktuella

forskningsuppgifter och för den sammanhållande ledningen av forskningsarbetet.

Ersättningar till forskare och forskningsledare, som institutet

anlitar, bör styrelsen ha fria händer att inom sålunda given medelsram själv

bestämma. Med den av mig förordade organisationen bör byggnadsstyrelsens

råd för översiktlig planläggning kvarbli inom detta ämbetsverk.

Utredningens förslag i fråga om det praktiska anordnandet av informationsverksamheten

torde inte påkalla något ställningstagande från statsmakternas

sida. Mot vad utredningen anfört i denna fråga synes inte vara

något väsentligt att erinra.

Utredningens förslag till organisation av egenskapsredovisningen i fråga

om byggnadsmaterial torde inte heller böra föranleda något beslut av statsmakterna.

Det bör ankomma på rådet för byggnadsforskning att pröva, i

vad mån ifrågavarande arbetsuppgifter bör ingå i forskningsprogrammet

samt att i samråd med berörda parter ta ställning till frågan om lämplig

organisation för verksamhetens bedrivande.

De av utredningen berörda frågorna om gränsdragningen mellan byggnadsforskningsorganens

verksamhet och olika statliga institutioners arbetsområden

bör det liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning

till. Jag vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att övervakningen

av experimentverksamheten på bostadsbyggandets område, vilken

hittills har ankommit på bostadsstyrelsen när det gäller slatsbelånade hus,

enligt min mening i första hand bör vara eu uppgift för byggnadsforsk
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

ningens organ. Denna organisationsfråga får prövas i ett senare sammanhang.

En annan fråga, som också berör gränsdragningen mellan

byggnadsforskningsorganen och bostadsstyrelsen, gäller möjligheterna att

få fram en fylligare information angående byggnadskostnadernas förändringar.

Denna fråga har nyligen tagits upp av byggfackens industriutredning

i en framställning till Kungl. Maj :t. Ärendet beredes f. n. inom

socialdepartementet, och jag är därför ej beredd att nu göra något uttalande

i ämnet.

Jag övergår nu till frågan om statens bidrag till byggnadsforskningen.

Hittills har statens andel av kostnaderna för forskningen tillskjutits i form

av tre särskilda anslag på driftbudgeten, nämligen två förslagsanslag till

nämndens avlöningar resp. omkostnader samt ett reservationsanslag till

byggnadsforskning. Anslagen har beräknats så, att de sammantagna skulle

uppgå till ett belopp, ungefärligen motsvarande vad staten skulle betala,

om den vore pliktig att erlägga byggnadsforskningsavgift.

Utredningen har föreslagit, att statens bidrag till byggnadsforskningen

skall ges under två anslag, varav ett avses för arvoden till ledamöter i

rådet och styrelserna för de av utredningen föreslagna forskningsinstituten

samt till avlöning åt föreståndaren hos rådet, medan det andra anslaget

skall utgöra statens koslnadsandel i övrigt. Det senare anslaget skall enligt

förslaget direkt tillföras fonden för byggnadsforskning.

I anslutning till vad riksräkenskapsverket yttrat i frågan vill jag föreslå,

att statens bidrag till byggnadsforskningens finansiering tillskjutes i

form av ett enda, obetecknat anslag. Anslaget bör direkt tillföras fonden

för byggnadsforskning. Samtliga utgifter för rådets och forskningsinstitutets

administration bör bestridas med fondmedel. Även kostnader för lokaler

bör, i motsats till vad utredningen anfört härom, täckas med fondmedel. I

överensstämmelse med vad jag tidigare anfört bör det ankomma på Kungl.

Maj :t att på förslag av rådet samt forskningsinstitutets styrelse fastställa

utgiftsstater avseende rådets avlöningar och omkostnader samt kostnaderna

för institutets kansliorganisation m. m.

Hittills har inkomsterna av nämndens publikationsverksamhet tillförts

statsverket. Med den av mig nu förordade ordningen bör publikationsinkomsterna

i stället tillföras fonden.

De tre anslagen till byggnadsforskningsändamål uppgår för innevarande

budgetår till (124 400 + 38 500 + 365 000) 527 900 kronor. Nämnden för

byggnadsforskning har, under förutsättning att organisationen förblir oförändrad

under nästa budgetår, begärt en uppräkning av anslaget till avlöningar

med 4 700 kronor för utgiftsökningar av automatisk natur. Vidare

har en mindre ökning av omkostnadsanslaget yrkats. Jag föreslår, att anslaget

anvisas med ett till 530 000 kronor avrundat belopp.

I enlighet med utredningens förslag bör byggnadsforskningsavgiften

vara till beloppet oförändrad under nästa budgetår. I detta sammanhang

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

63

torde få anmälas, att riksförsäkringsanstalten, som omhänderhar debiteringen

och uppbörden av ifrågavarande avgift, i november och december

i fjol inkom med förslag till vissa ändringar i förordningen angående byggnadsforskningsavgift,

i huvudsak betingade av en teknisk omläggning av

tariffering och avgiftsdebitering inom yrkesskadeförsäkringen. Framställningarna

beredes f. n. i socialdepartementet, och det är min avsikt att, om

förutsättningar därför visar sig föreligga, senare i vår anmäla frågan om

proposition i ämnet till riksdagen. I övrigt torde fa förutsättas, att det

blivande rådet för byggnadsforskning i sinom tid prövar frågan om avgiftens

storlek och tillämpningsområde och framlägger de förslag en sådan

prövning kan leda till.

De av mig förordade ändringarna av byggnadsforskningens organisation

bör genomföras den 1 juli 1960.»

Utskottet. Departementschefen har konstaterat, att värdet av forskningsoch

rationaliseringsarbetet på byggandets område har vunnit allmänt erkännande.

Utskottet finner liksom departementschefen, att dessa forskningsinsatser

har lämnat betydelsefulla resultat i form av både tekniska förbättringar

och kostnadssänkande rationaliseringar. Det är med hänsyn härtill

av vikt att den offentliga verksamhet, som bedrives på området, även

i fråga om de organisatoriska formerna kan omfattas med odelat förtroende

av alla dem, som har behöriga intressen att tillvarata i forskningsverksamheten.

I den mån den mot statens nämnd för byggnadsforskning riktade kritiken

kan anses sakligt grundad är det därför anledning att vidtaga sådana

ändringar i organisationen, att skälen till kritik undanröjes.

I sådant syfte har departementschefen föreslagit, att de uppgifter, som

nu ankommer på nämnden för byggnadsforskning, skall fördelas på två

från varandra fristående statliga organ, nämligen statens råd för byggnadsforskning

och statens institut för byggnadsforskning. Rådet skall ha till

huvuduppgift att fortlöpande kartlägga behovet av forskning och forskningsresurserna

samt att fördela tillgängliga medel, under det att institutet

skall handha konkreta forskningsuppgifter.

Enligt utskottets mening torde den av departementschefen föreslagna

organisationen vara väl ägnad för sina uppgifter. Utskottet tillstyrker därför

den ifrågavarande ändringen av byggnadsforskningens organisation.

Liksom departementschefen anser utskottet, alt planforskningsuppgifterna

hör så nära samman med de forskningsuppgifter i övrigt som institutet

kommer att ägna sig åt, att det nu saknas skäl för en utbrytning av denna

forskningsgren till en särskild institution. Utskottet delar också departementschefens

uppfattning att planforskningen tills vidare bör finansieras

på samma sätt som byggnadsforskningen i övrigt.

Vad departementschefen anfört i fråga om den närmare organisationen

av rådet och institutet liksom beträffande formerna för det statliga till
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

skottet av forskningsmedel har ej gett utskottet anledning till erinran. Ej

heller har utskottet funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande

med anledning av vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1960 förordade ändringar

i byggnadsforskningens organisation;

b) till Byggnadsforskning för budgetåret 1960/61 anvisa

ett anslag av 530 000 kronor.

66:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 98, s. 230), vilket innebär en med 5 000 kronor

minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

ortsombud för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

67:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. Kungl. Maj :t har

(punkt 99, s. 230) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:

Ersättning åt riksbanken för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 280 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att anslaget, i överensstämmelse med

förslag av fullmäktige i riksbanken, bör minskas med 20 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i Skellefteå

väckt motion (II: 430) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att

dels medge riksbanken rätt att påföra bosättningslånetagare en förvaltningsavgift

av 6 kronor per år som lånet enligt överenskommelse skall

vara utestående, dels ock till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Motionärerna har anfört, att den statliga subventioneringen

av bosättningslånen bör minskas. Vidare har de hänvisat till nödvändigheten

av återhållsamhet med statens utgifter.

Utskottet vill erinra om, att förslag av likartad innebörd senast prövades

vid 1958 års riksdag, som då avvisade tanken att låta låntagarna

bära bosättningslånens förvaltningskostnader. Enligt utskottets mening

saknas skäl att nu intaga en ändrad ståndpunkt i frågan. Utskottet avstyrker

därför motionsyrkandet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

65

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen II: 430 till Statens bosättning slån: Ersättning

åt riksbanken för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 280 000 kronor.

Sjuk- och yrkesskadeförsäkring in. m.

68 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 100, s.

231—234) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för försäkringsrådet, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61, dels ock till Försäkringsrådet: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 716 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 860 100 kronor.

Försäkringsrådets organisation har fr. o. in. den 1 januari i år minskats

från tre till två avdelningar. Under första halvåret får antalet tjänstemannaledamöter

i rådet uppgå till sju, oberäknat ordföranden och chefen. Denne

är för nämnda tid i anledning av utredningsuppdrag frikallad från

tjänstgöring i avdelning av rådet.

Rådets organisation under nästa budgetår bör bedömas mot bakgrunden

av den förväntade arbetsmängden. Departementschefen räknar härvid med,

att pågående utredning om en ändrad besvärsordning för socialförsäkringsärenden

skall leda till resultat i sådan tid att tillkomsten av nya besvärsmål

i samband med den allmänna tilläggspensioneringen ej hinner att

nämnvärt påverka försäkringsrådets arbetsbörda. Beträffande mål av hittillsvarande

slag kan någon större förändring av nuvarande tillströmning

ej f. n. förutses. Fn organisation med två avdelningar bör därför, i avvaktan

på den fortsatta utvecklingen av måltillströmningen till rådet, bestå tills

vidare. Emellertid räknar departementschefen med, att rådets chef fr. o. in.

den 1 juli i år åter kommer att tjänstgöra såsom ordförande på en av de två

avdelningarna. Antalet tjänstemannaledamöter i övrigt bör då vara sex.

Försäkringsrådet har ansett såsom självklart, att samtliga ledamöter vid

eu organisation på två avdelningar skall vara försäkringsråd. Enligt departementschefens

mening bör emellertid den ordningen behållas, att avdelning

består av ordförande, ett försäkringsråd och en assessor, varjämte eu

assessors tjänst bör beräknas för alternativ tjänstgöring på båda avdelningarna.

Rådets personalförteckning bör därför fr. o. in. nästa budgetår uppta

5— 252 oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

tre rådstjänster och tre assessorstjänster. Detta innebär, att fyra tjänster

såsom försäkringsråd avföres från personalförteckningen. En assessorstjänst

bör föras på övergångsstat.

Antalet föredragande — f. n. är sex i tjänstgöring — bör lills vidare

vara oförändrat. Tre av dem bör vara ordinarie tjänstemän och tre extra

ordinarie. Fyra förste byråsekreterartjänster i A 23 utgår därvid ur organisationen.

Tre av dem är ordinarie tjänster och bör föras på övergångsstat,

medan den fjärde, som är extra ordinarie, bör avföras från personalförteckningen.

Antalet amanuenser beräknas i enlighet med försäkringsrådets

förslag till två mot f. n. tre. I fråga om kontorspersonalen föreslås inga

förändringar nu.

I samband med övergången till den nya organisationen torde vissa tjänstemän

efter mångåriga vikariatslöneförordnanden på högre befattningar, i

den mån de ej kan förflyttas till andra tjänster i förvaltningen, nödgas återgå

till ordinarie befattningar i lägre lönegrad. Vissa övergångsanordningar

kan visa sig erforderliga i samband härmed. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att besluta om dessa.

För ökat anlitande av läkarledamöter beräknas ytterligare 7 400 kronor.

Anslaget bör på grund av det anförda minskas med 143 400 kronor samt

uppföras med 716 700 kronor.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för försäkringsrådet, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1960 förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för försäkringsrådet,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 373 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................ 76 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 160 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 96 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 10 700

Summa kronor 716 700;

c) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 716 700 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

67

69:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 101, s. 234), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 32 100 kronor.

70 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

102, s. 235—252) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten,

som föranledes av vad departementschefen förordat, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Riksförsäkringsanstalten:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 8 056 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 538 300 kronor.

Den utvidgning av riksförsäkringsanstaltens arbetsområde som följer av

att anstalten enligt förordnande av Kungl. Maj :t blivit pensionsmyndighet

enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension aktualiserar frågan

om en souschefsbefattning inom ämbetsverket. Departementschefen anser,

att anstalten i och för sig anfört vägande skäl för att en överdirektör stjänst

inrättas. Emellertid är frågan om den blivande centrala organisationen på

socialförsäkringens område under utredning. Det synes under sådana förhållanden

ej lämpligt att nu inrätta någon permanent tjänst. Departementschefen

föreslår, att souschefsfrågan tills vidare får en provisorisk lösning

genom inrättande av ett förordnande att bestrida göromål, som ankommer

på överdirektör i B 4.

Departementschefen förordar inrättande av två byrådirektörstjänster i

Ae 24 och en befattning som förste byråsekreterare i Ae 23 på andra sjukförsäkringsbyrån.

Nuvarande anordning med tjänstgöringsskyldighet på

byrån för befattningshavare bos försäkringsrådet bör upphöra i samband

med de nya tjänsternas tillkomst.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 15 augusti 1959 må för uppgifter i samband

med handhavandet av den allmänna tilläggspensioneringen hos anstalten

finnas inrättade sex tjänster vid sidan av gällande personalplan.

Tjänsterna avser en byråchef i Bg 1, eu byrådirektör i Ag 24, en förste byråsekreterare

i Ag 23, en kontorist i Ag 9, ett kanslibiträde i Ag 7 samt ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål i högst Ag 5. Anstalten har föreslagit,

att de nämnda tjänsterna skall inrättas såsom extra ordinarie samt att

ytterligare ett antal tjänster skall inrättas för ifrågavarande uppgifter.

Departementschefen anser, att tjänsterna alltjämt bör vara extra. Under

innevarande budgetår bestrides kostnaderna för ifrågavarande tjänster från

reservationsanslaget till Förberedelser för pensionsreformen. För kostna
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

derna under nästa budgetår bör medel beräknas under förestående anslag.

Departementschefen är ej beredd att nu uttala sig om vilka ytterligare

tjänster, som kan komma att behövas för uppgifter i samband med tilläggspensioneringen.

För den personalförstärkning, som kan bli erforderlig, bör

emellertid under icke-ordinarieposten beräknas ett belopp av 45 000 kronor

att vid behov disponeras av anstalten. För nu ifrågavarande arbetsuppgifter

bör inrättas en ny byrå inom riksförsäkringsanstalten. Byrån bör

lämpligen benämnas pensionsförsäkringsbyrån. Till den nya byrån bör överflyttas

en inom försäkringsbyrån inrättad arbetsgrupp för försäkringspliktsfrågor.

Denna avdelning förestås av en byrådirektör i Ae 26.

Riksförsäkringsanstaltens befattning med debitering och uppbörd av

arbetsgivaravgifter inom socialförsäkringen nödvändiggör efter den allmänna

tilläggspensioneringens tillkomst en omorganisation av försäkringsbyrån.

Byråns debiteringsarbete, som f. n. skötes manuellt, bör omläggas

till hålkortsdrift. Anstalten har föreslagit en omorganisation, som innebär

att antalet tjänster hos verket minskas med 17. Förslaget grundar sig på

förutsättningen att anstalten för debiterings- och uppbördsarbetet inom

byrån får disponera en maskinanläggning för databehandling med beteckningen

IBM 1401. Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 december 1959

bemyndigat riksförsäkringsanstalten att teckna kontrakt om förhyrning

av en maskinanläggning av ifrågavarande typ.

Departementschefens förslag till organisation av byrån har följande innebörd.

Byrån, som i fortsättningen lämpligare bör benämnas avgiftsbyrån,

bör för debiterings- och uppbördsarbetet organiseras på fyra avdelningar:

en allmän avdelning, en debiteringsavdelning, en uppbördsavdelning och

en revisionsavdelning. Den allmänna avdelningen bör omfatta byråns kansli

samt en databehandlingssektion. Till den senare bör arbetsgivarregistret

och skaderegistret organisatoriskt anslutas. Uppbördsavdelningen bör delas

upp på en bevakningssektion och en klagomålssektion.

Personalbehovet på de olika avdelningarna heräknar departementschefen

på följande sätt.

Allmänna avdelningen bör ledas av en byrådirektör i A 26, vilken även

bör vara byråchefens ställföreträdare. Byråkansliet bör ledas av en förste

aktuarie i A 21, vilken bör äga sådan förtrogenhet med hålkortsarbete, att

han kan vikariera för databehandlingssektionens föreståndare. För ledningen

av databehandlingssektionen föreslås en befattning som förste aktuarie

i A 23. Arbetet med stansning och databehandling bör ledas av en

assistent i A 17 med en assistent i A 13 som ställföreträdare samt de båda

registren av en förste byråsekreterare i A 21. I övrigt beräknas personalbehovet

på allmänna avdelningen till en förste kontorsskrivare i A 15, en

kansliskrivare i A 10, åtta kontorister i A 9, en maskinoperatör i A 9, 10

kanslibiträden i A 7, två maskinoperatörer i A 7 och 36 biträden i reglerad

befordringsgång.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

För ledningen av debiteringsavdelningen bör finnas en befattning som

byrådirektör i A 24. Med anledning av vad socialförsäkringens admimstrationsnämnd

anfört om behovet att kontrollera beräkningarna av gjorda

debiteringar framhåller departementschefen att han anser sådan kontroll

ofrånkomlig när det gäller debitering av större belopp. Men även i fråga om

mindre avgiftsbelopp bör kontroll av de utförda beräkningarna göras, i

varje fall stickprovsvis. Personalbehovet beräknas med hänsyn härtill. För

granskning av arbetsgivaruppgifter jämte debitering på grundval därav

samt för kontrollarbetet beräknas två förste byråsekreterare i A 21, 12

förste kansliskrivare i A 12 och 26 kontorister i A 9. För avdelningens uppgifter

i övrigt beräknas personalbehovet till en förste byråingenjör i A 21,

en byråingenjör i A 19, två kontorsskrivare i A 13, en kansliskrivare i A 10,

en kontorist i A 9, tre kanslibiträden i A 7 samt 14 biträden i befordringsgången.

Personaluppsättningen på uppbördsavdelningen beräknas till en byrådirektör

i A 24, två förste byråsekreterare i A 23, fyra förste byråsekreterare

i A 21, fem amanuenser eller byråsekreterare, fem förste kontorsskrivare i

A 15, två kontorsskrivare i A 13, två kontorister i A 9, fem kanslibiträden i

A 7 samt sju biträden i reglerad befordringsgång.

För revisionsavdelningen beräknas en byrådirektör i A 24, en förste revisor

i A 23, två förste revisorer i A 21, två amanuenser eller revisorer, en

kansliskrivare i A 10, två kontorister i A 9, två kanslibiträden i A 7 samt två

biträden i befordringsgången.

Omorganisationens innebörd i fråga om tjänsteuppsättningen framgar

av följande sammanställning.

Utgående tjänster

2 förste byråsekreterare .....

5 amanuenser

1 byråingenjör ..................

1 förste kontorsskrivare .....

1 kontorsskrivare ..............

2 kansliskrivare ...............

1 förste expeditionsvakt .....

3 expeditionsvakter ...........

35 kanslibiträden ...............

13 biträden i reglerad befordringsgång
-

64

Tillkommande tjänster

A 23 1 byrådirektör .................. A 26

2 byrådirektörer ............... A 24

A 19 1 förste aktuarie ............... A 23

A 15 1 förste revisor ................. A 23

A 13 1 förste aktuarie............... A 21

A 10 1 förste byråsekreterare ..... A 21

A 8 2 förste revisorer .............. A 21

A 7 1 assistent ....................... A17

A 7 1 assistent ....................... A13

12 förste kansliskrivare ...... A 12

21 kontorister .................... A 9

t maskinoperatör .............. A 9

2 maskinoperatörer ........... A 7

47~

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

Av de nya befattningarna bör byrådirektör stjänsten i A 26, en av byrådirektörst

jänsterna i A 24, befattningen som förste revisor i A 23, två befattningar

som förste aktuarie resp. förste byråsekreterare i A 21, tre

tjänster som förste kansliskrivare i A 12 samt åtta kontoristtjänster i A 9

tills vidare vara inrättade såsom extra. De nytillkommande tjänsterna i övrigt

bör inrättas såsom extra ordinarie. De utgående tjänsterna bör i huvudsak

avse icke-ordinarie befattningar. 20 kanslibiträdestjänster bör emellertid

överföras från ordinarie stat till övergångsstat. Dessutom bör eu

tjänst som byråingenjör i Ao 19 föras på övergångsstat.

I samband med omorganisationen kan uppkomma behov av vissa övergångsanordningar,

betingade av att befattningshavare entledigas eller nedflyttas

i lönegrad. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de

föreskrifter, som kan bli behövliga i detta sammanhang.

Under ett övergångsskede till dess den nya organisationen av debiteringsoch

uppbördsarbetet hunnit komma i gång erfordras viss tillfällig personal.

Riksförsäkringsanstalten har beräknat detta personalbehov till 40 biträden,

vilket motsvarar en kostnad av ca 400 000 kronor under nästa budgetår.

Beräkningen bör godtagas.

Avgiftsbyråns maskinpark torde få sådan kapacitet, att även andra inom

verket förekommande arbetsuppgifter kan utföras där. Det torde sålunda

bl. a. bli möjligt att efter hand dit överföra vissa statistiska bearbetningar

från försäkringsmatematiska och statistiska byrån. F. n. kan ej överblickas

i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt sådan överföring av arbetsuppgifter

kan äga rum. Departementschefen förutsätter emellertid, att riksförsäkringsanstalten

tillvaratar de besparingar i fråga om arbetskraft och maskiner,

som visar sig praktiskt möjliga att åstadkomma, och i petita för

budgetåret 1961/62 redovisar konsekvenserna i anslagshänseende.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tjänsten såsom

kamrerare uppflyttas från Ao 21 till Ao 23 samt tre kanslibiträdestjänster

i Ae 7 inrättas på första skaderegleringsbyrån i stället för bi trädest jänster i

den reglerade befordringsgången.

Vid lagstiftningen om den allmänna tilläggspensioneringen har förutsatts,

att kostnaderna för administrationen av denna försäkring skall bestridas

av medel från allmänna pensionsfonden. I anstaltens avlöningsstat

bör med hänsyn härtill upptagas en post för särskilda uppbördsmedel. Departementschefen

beräknar denna post till 1 200 000 kronor.

Vid omräkningen av anslaget har befunnits, att ordinarie- och icke-ordinarieposterna

innehåller alltför stor marginal. Anslaget kan i anledning

härav räknas ned med ca 180 000 kronor. Vidare föreslås vissa jämkningar

under omräkningsposterna.

Vad sålunda förordats innebär, att anslaget bör minskas med 481 700

kronor. Anslaget bör alltså uppföras med 8 056 600 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960 71

Antalet ordinarie kontor sbi trädest jänster på personalförteckningen kan

minskas med 19.

Kompetensutredningen bär nyligen överlämnat en promemoria med redogörelse

för vissa av utredningen företagna undersökningar av riksförsäkringsanstaltens

personalorganisation jämte förslag till utbyten av ett antal

amanuenstjänster hos ämbetsverket mot kanslisttjänster. Ärendet beredes

f. n. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till frågan om

sådana utbyten av befattningar hos riksförsäkringsanstalten och att meddela

de föreskrifter som betingas därav.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt

av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag

angående vissa tjänsteförändringar.

Då utskottet inte heller i övrigt har funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksförsäkringsanstalten, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 4 januari 1960 förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 262 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......................... 67 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 395 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 378 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................. 153 200

Summa kronor 9 256 600

Särskilda uppbörds medel:

Ersättning från allmänna pensionsfonden ......... 1 200 000

Nettoutgift kronor 8 056 600;

c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 8 056 600 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

71 :o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 103, s. 252—257), vilket innebär att anslaget å ena sidan

ökas med 10 000 kronor för reseersättningar, 247 000 kronor för hyra till

hålkortsmaskiner m. m., 112 500 kronor till övriga expenser för eget behov,

150 000 kronor till ersättning till postverket för portokostnader och 470 000

kronor för publikationstryck och å andra sidan minskas med 21 000 kronor,

beräknade för ersättningar för upprättande av arbetsgivareförteckningar,

och 982 500 kronor på grund av ökade inkomster samt uppföres

med 733 000 kronor, vilket innebär en med 14 000 kronor minskad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

733 000 kronor.

72:o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m.m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 263), vilket innebär

en anslagsminskning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning

av olgcksfall i arbete m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 900 000 kronor.

73:o) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 106, s. 263 och 264), vilket innebär att anslaget höjes med

300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statsverket åliggande, av andra medel

ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

3 300 000 kronor.

Arbetarskydd

74:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 107,

s. 265—268) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 574 800 kronor.

.Inslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 520 100 kronor.

Arbetarskyddsverkets organisationsutredning har i mars 1959 avlämnat

ett delbetänkande angående lokala skyddstjänstemän samt arbetarskydds
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

73

styrelsens organisation. I betänkandet föreslås bl. a. omorganisation och

förstärkning av arbetarskyddsstyrelsens tekniska byrå samt inrättande av

ett tekniskt-yrkeshygieniskt laboratorium vid styrelsen. Utredningen har

även att behandla organisationsfrågor rörande yrkesinspektionen. Förslag i

denna del kan väntas under våren 1960. Då samtliga av utredningen aktualiserade

frågor beträffande arbetarskyddsverkets organisation lämpligen bör

behandlas i ett sammanhang, är departementschefen ej beredd att nu ta

ställning till det föreliggande förslaget.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en befattning som kanslibiträde

i Ae 7 på tekniska byrån ombildas till tjänst som kontorist i Ae 9.

Vidare föreslås viss jämkning av omräkningsposterna.

Departementschefen förordar, att en befattning som byråingenjör i Ag 19

ombildas till extra ordinarie tjänst.

Vad nu förordats medför en ökning av anslagsbehovet med 54 700 kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med 1 574 800 kronor.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14

tillstyrkt den av departementschefen förordade ombildningen av en kanslibiträdestjänst

till kontoristtjänst.

Då utskottet ej heller i övrigt har funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................ 739 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 116 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 475 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 218 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................. 24 300

Summa kronor 1 574 800;

b) till Arbetarskgddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 574 800 kronor.

75 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.

Maj ris förslag (punkt 108, s. 268 och 269), vilket innebär en anslagshöjning

med 139 000 kronor, varav 1 500 kronor till sjukvård in. nr., 2 000

s. 74 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

74

kronor till bränsle, lyse och vatten och 138 500 kronor till övriga expenser

för eget behov — inberäknat engångskostnader å 135 000 kronor för flyttning

— varjämte inkomstposten räknas upp med 3 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Arbetavskyddsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 355 500

kronor.

76:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar, I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 109, s. 269 och 270), vilket innebär ordinariesättning av en

befattning som socialinspektör i Ae 21, ökning av antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster

med en samt en anslagshöjning med 142 500 kronor för

löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg, kompensation för höjda folkpensionsavgifter

in. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för yrkesinspektionen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1960 förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 018 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 88 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 033 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 548 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 61 100

Summa kronor 3 750 600;

c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 750 600 kronor.

77:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 110, s. 271 och 272), vilket innebär att anslaget höjes med

25 200 kronor, varav 1 500 kronor till sjukvård in. in., 40 000 kronor till

reseersättningar och 2 700 kronor till utbildningskurser och informationsdagar,

varjämte posten till övriga expenser räknas ned med 19 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 969 200 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

75

7 8: o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 111, s. 272), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet

på arbetarskyddets område för budgetåret 1960/61 anvisa

ett anslag av 100 000 kronor.

79:o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 112, s. 272 och 273),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Folkpensionering in. m.

80 :o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 113, s.

274—278) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för pensionsstyrelsen, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 022 500 kronor.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en på försäkringsbyrån

inrättad tjänst i Ae 17 utbytas mot en byråingenjörstjänst i Ae 19

samt en tjänst som förste kontorsskrivare i Ao 15 på försäkringsbyrån ersättas

med en befattning som byråassistent i Ao 19. En tjänst som byråsekreterare

i Ao 19 på kanslibyrån bör vidare ersättas med en tjänst som

kansliskrivare i Ae 10. Byråsekreterartjänsten bör föras på övergångsstat.

Två amanuenstjänster på sjukvårdsbyrån bör bytas ut mot befattningar

såsom resp. förste kansliskrivare i Ae 12 och förste kontorsskrivare i Ae 15.

Vidare bör en amanuenstjänst på försäkringsbyrån utgå och i dess ställe

inrättas eu tjänst som kontorsskrivare i Ae 13.

Några medel för utredning angående en datamaskinanläggning bör ej

beräknas för nästa budgetår. Från icke-ordinarieposten bör därför avräknas

118 900 kronor.

1958 års socialförsäkringskoinmitté har i oktober 1959 avgivit betänkande

angående förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

in. m. (SOU 1959:32). Vid anmälan av anslaget till Bidrag till folkpensioner

in. m. föreslås, att proposition i anledning av betänkandet skall föreläggas

riksdagen senare i vår och att vissa därav berörda anslag nu endast

skall beräknas preliminärt. Genomförandet av en reform på ifrågavarande

område kommer att ställa stora anspråk på pensionsstyrelsens personal.

Extra arbetskraft behöver därför anställas i rätt betydande omfattning.

Vissa beräkningar av detta personalbehov bär gjorts inom pensionsstyrelsen.

På grundval av dessa beräkningar föreslår departementschefen, att under

icke-ordinarieposten upptages ett belopp av 600 000 kronor för extra

personal hos styrelsen under budgetåret 1960/61. Beloppet bör disponeras

av Kungl. Maj :t och ställas till styrelsens förfogande i mån av behov. En

motsvarande uppräkning av posterna till rörligt tillägg och kompensation

för höjda folkpensionsavgifter —- med ca 120 000 kronor — bör vidare

göras.

Vidare förordas viss jämkning av omräkningsposterna.

Anslaget bör på grund av det anförda ökas med 777 500 kronor samt

uppföras med 7 800 000 kronor.

På styrelsens personalförteckning bör upptagas ytterligare sex ordinarie

kontorsbitr ädestj änster.

Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14

tillstyrkt av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag

till vissa tjänsteförändringar.

Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för pensionsstyrelsen, som föranledes av

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1960 förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 833 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......................... 109 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 574 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 154 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 128 200

Summa kronor 7 800 000;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

77

81 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ls

förslag (punkt 114, s. 278—280), vilket innebär att anslaget höjes med

795 300 kronor, av vilket belopp 582 000 kronor hänför sig till delegationen

för pensionsutbetalning och 115 000 kronor beräknas för extra kostnader

föranledda av en blivande reform av folkpensioneringens familjeförmåner,

medan anslagshöjningen i övrigt huvudsakligen avser kostnader för folkpensionernas

utbetalande in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 300

kronor.

82:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 115, s. 280), vilket innebär en anslagsökning

med 75 000 kronor för kostnader sammanhängande med den blivande

reformen av folkpensioneringens familjeförmåner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

635 000 kronor.

83:o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl. Maj :t

har (punkt 118, s. 281—284) föreslagit riksdagen att till Åtgärder till förebyggande

och hävande av invaliditet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 14 950 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 800 000 kronor.

Departementschefen förordar att anslaget ökas med 650 000 kronor för

höjda vårdkostnader vid pensionsstyrelsens sjulevårdsanstalter.

I anslaget ingår ett belopp av 1 000 000 kronor för bidrag till s. k.

näringshjälp. Härmed avses bidrag till partiellt arbetsföra för igångsättande

av självständig förvärvsverksamhet, t. ex. för inköp av maskiner och verktyg

eller smärre affärsrörelser, eller för anskaffande av motorfordon.

Bidrag utgår i regel med högst 3/4 av kostnaderna och får inte överstiga

5 000 kronor. Pensionsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, som disponerar

medlen för näringshjälp, har på grund av att det för ändamålet beräknade

beloppet visat sig otillräckligt ansett sig böra begränsa bidragen

i varje särskilt fall till högst 3 500 kronor.

Medicinalstyrelsen har i juli 1959 till Kungl. Maj:t överlämnat en inom

styrelsen upprättad promemoria med förslag till utvidgad rätt till statsbidrag

för ortopediska hjälpmedel och därmed sammanhängande frågor.

Promemorian innehåller hl. a. förslag om att maximibeloppet för näringshjälp

höjes till 6 000 kronor och begränsningen till 3/4 av kostnaderna

slopas.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

Näringshjälpen är ett betydelsefullt inslag i den samhälleliga arbetsvärden.

Det synes angeläget att öka de bidragsgivande myndigheternas möjligheter

att lämna ekonomiskt bistånd i denna form åt partiellt arbetsföra.

Näringshjälpsbeloppet bör därför i första hand höjas så, att det blir möjligt

att lämna bidrag intill den gällande maximigränsen, 5 000 kronor. Den

härför erforderliga anslagsökningen kan, enligt vad som inhämtats av pensionsstyrelsen,

beräknas till 500 000 kronor. Departementschefen föreslår,

att anslaget räknas upp med detta belopp.

Anslaget bör på grund av det anförda höjas med 1 150 000 kronor samt

uppföras med 14 950 000 kronor.

Utredningen om pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet har nyligen

lagt fram ett betänkande. Betänkandet, som f. n. remissbehandlats,

innehåller bl. a. förslag om en överföring av huvuddelen av pensionsstyrelsens

sjukvårdande verksamhet till landstingen i nära anslutning till den

blivande regleringen av regionsjukvården. Anslagsberäkningen för nästa

budgetår påverkas ej av förslagen i betänkandet.

Utskottet finner den av departementschefen förordade höjningen av det

för näringshjälp avsedda beloppet välmotiverad. Genom denna höjning blir

det möjligt att effektivisera den värdefulla hjälpform inom arbetsvärden

som näringshjälpen utgör.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har ej givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och

hävande av invaliditet för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 14 950 000 kronor.

Diverse

84:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 120 och 121, s. 285) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 5 109 000 kronor;

b) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark 163 400 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

79

85:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 122, s. 285 och 286), vilket innebär, att anslaget räknas upp

med 19 000 kronor för generell lönehöjning in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 981 500

kronor.

86:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 123, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000

kronor till sjukvård m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 74 200 kronor.

87 :o) Socialförsäkringens administrationsnämnd m. in. Kungl. Maj :t

har (punkt 124, s. 286 och 287) föreslagit riksdagen att till Socialförsäkringens

administrationsnämnd m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kronor.

Under rubriken Förberedelser för pensionsreformen har i gällande riksstat

uppförts ett anslag av 1 500 000 kronor.

Från anslaget har bestritts kostnaderna för socialförsäkringens administrationsnämnd

samt för visst annat utredningsarbete i samband med

reformverksamheten inom socialförsäkringarna. Vidare har medel från

anslaget anvisats för avlönande av viss för uppgifter i samband med tillläggspensioneringen

anställd personal hos riksförsäkringsanstalten samt

för kostnader för anlitande av vissa experter inom anstalten. Ytterligare

kostnader väntas detta budgetår uppkomma i samband med avgiftsdebiteringen

inom tilläggspensioneringen, beräkningen av pensionsgrundande

inkomster in. in.

Såsom förutsattes vid lagstiftningen om allmän tilläggspension skall administrationskostnaderna

för denna försäkring bestridas av medel, som inflyter

till allmänna pensionsfonden. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t

att i sinom tid fastställa den ersättning som skall inbetalas till statsverket

för de av tilläggspensioneringen beroende kostnader, vilka belastat reservationsanslaget

till Förberedelser för pensionsreformen. I fortsättningen

uppkommande kostnader för tilläggspensioneringens administration skall,

i den mån de berör anslag på riksstaten, bestridas från dessa anslag, som

skall tillgodoföras täckningsmedel från allmänna pensionsfonden. Någon

särskild medelsanvisning för förberedelser för pensionsreformen torde därför

ej erfordras i fortsättningen, såvitt angår arbetet med tilläggspensioneringen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

Medel erfordras emellertid för bestridande av kostnaderna för socialförsäkringens

administrationsnämnd. Dessa kostnader kan för nästa budgetår

beräknas till i runt tal 300 000 kronor. Departementschefen föreslår, att för

detta ändamål anvisas ett reservationsanslag. Detta bör även innehålla viss

marginal för eventuella, med återstående socialförsäkringsreformer sammanhängande

kostnader, som ej täckes från andra anslag. Departementschefen

beräknar medelsbehovet under anslaget till 200 000 kronor och

förutsätter därvid att den reservation, som vid budgetårets utgång torde

finnas på anslaget till Förberedelser för pensionsreformen, skall tillgodoföras

det nya anslaget.

I den vid punkten 17 nämnda motionen II: U36 har — såvitt nu är i fråga

— hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag

för budgetåret 1960/61 till Socialförsäkringens administrationsnämnd m. m.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Motionärerna har anfört att, i den mån nämndens arbetsuppgifter

inte hinner helt avvecklas och överföras till ordinarie förvaltningsorgan,

kostnaderna hör kunna täckas av beräknad reservation.

Socialförsäkringens administrationsnämnd har till uppgift att utreda

frågan om en administrativ samordning av socialförsäkringens olika grenar

och i samverkan med berörda myndigheter planlägga genomförandet av

de omläggningar av socialförsäkringens administration, som kan komma

att beslutas. Nämnden skall också, i den mån Kungl. Maj :t förordnar därom,

ombesörja verkställighetsåtgärder i samband med beslutade omläggningar.

Någon avveckling av nämndens verksamhet är ej aktuell nu. Med

hänsyn härtill kan utskottet ej biträda motionsyrkandet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionen II: 436, såvitt nu är i fråga, till Socialförsäkringens

administrationsnämnd in. m. för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

88 :o) Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 287), vilket innebär att anslaget med

hänsyn till anslagsbelastningen höjes med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

8 000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

81

89 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 288), vilket innebär att

anslaget minskas med 20 000 kronor på grund av den minskade medelsåtgången,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av

vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 70 000 kronor.

90 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 127, s. 288), vilket innebär att anslaget höjes med

140 000 kronor, med hänsyn till att Sveriges andel i kostnaderna för den

internationella arbetsorganisationen ökat med ungefär detta belopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

970 000 kronor.

91 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. Kungl. Maj :t har (punkt

128, s. 289 och 290) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utlandssvenskarnas

förening för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor.

1958 års besparingsutredning har förordat, att förevar ande anslag utgår

ur riksstaten fr. o. in. budgetåret 1960/61. Utredningen har erinrat, att statligt

bidrag till föreningens verksamhet första gången utgick budgetåret

1939/40 och då närmast avsåg föreningens verksamhet för svenska flyktingar

från Finland. Bidrag har därefter lämnats med varierande belopp,

främst för de genom föreningen administrerade livsmedelssändningarna till

svenskar i utlandet. Sedan budgetåret 1955/56 har anslaget utgått med

50 000 kronor per år. Anslaget var tidigare beräknat med särskilda delbelopp

för föreningens ordinarie verksamhet, för livsmedelssändningar och

för kuratorsverksamhet. Numera äger föreningen dock att själv helt bedöma

bidragets användning.

Utredningen anser, att det ursprungliga syftet med bidraget i stort sett

inte längre föreligger och att det därför kan ifrågasättas, huruvida detsamma

alltjämt bör utgå. I varje fall bör ett dylikt allmänt bidrag till föreningens

verksamhet snarare utgå från tredje än från femte huvudtiteln.

Det kan därvid övervägas, om inte ifrågavarande ändamål skulle kunna

tillgodoses inom ramen för det redan befintliga anslaget till Upplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige.

Utredningen förordar, att anslaget utgår ur riksstaten fr. o. in. budgetåret

1960/61.

6—252 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 5

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

I yttranden över besparingsutredningens förslag har spörsmålet angående

bidrag till utlandssvenskarnas förening berörts av socialstyrelsen, överståthållarämbetet

och föreningen.

Socialstyrelsen ansluter sig till utredningens förslag att bidraget utgår

ur riksstaten och att erforderlig anvisning i stället sker från redan uppförda

anslag under tredje huvudtiteln, medan överståthållarämbetet anser

skäl föreligga för viss fortsatt statsbidragsgivning åt föreningen i form av

anslag under femte huvudtiteln.

Utlandssvenskarnas förening anför bl. a. att utlandssvenskarnas för hela

Sverige betydelsefulla insatser och verksamhet utgör en omistlig länk i

landets kulturella och kommersiella förbindelser med utlandet. Utlandssvenskarna

kan därför göra anspråk på att från hemlandet erhålla stöd

för att lösa de speciella problem, som alltid måste uppställa sig för dem

som lever utanför sitt hemlands gränser. Ett bevis på förståelsen härför

har utlandssvenskarna hittills ägt i det statliga stöd, som föreningen under

åren erhållit. Detta stöd skulle nu, om utredningens förslag godtages,

komma att helt försvinna.

Föreningen söker bygga sin ekonomi huvudsakligen på inkomster genom

medlemsavgifter. Medlemsanslutningen håller sig f. n. någorlunda konstant,

men de härur stammande avgifterna kan inte hålla jämn takt med de ständigt

stegrade utgifterna, till stor del beroende på penningvärdets fall. Det

statliga bidraget utgör omkring 38 % av föreningens nuvarande inkomster,

och statsbidragets uteblivande skulle därför äventyra föreningens bestånd.

Departementschefen anför, att anslaget på de grunder som åberopats

av besparingsutredningen bör avföras från femte huvudtiteln. Avvecklingen

bör dock ske i två omgångar så att anslaget för nästa budgetår nedsättes

till 25 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Boheman m.fl. (I: 151) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Linköping m.fl. (II: 183) har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att statsbidraget till utlandssvenskarnas förening för budgetåret

1960/61 upptages till samma belopp som för innevarande budgetår eller

med 50 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 151.

Utskottet. I motionerna har bl. a. anförts att besparingsutredningens förslag

synes bygga på en missuppfattning av utlandssvenskarnas förenings

allmänna ändamål och arbetsuppgifter. Med hänsyn till betydelsen av föreningens

arbete synes det motionärerna berättigat att statsbidraget till utlandssvenskarnas

förening alltjämt utgår med oförändrat belopp. Bidraget

bör därvid enligt motionärerna i sin helhet ges från ett under femte huvudtiteln

uppfört anslag.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

83

Utskottet anser ej, att vad motionärerna anfört utgör skäl att frångå

Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna avstyrkes därför.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 151 och II: 183 till Bidrag till

utlandssvenskarnas förening för budgetåret 1960/61 anvisa

ett anslag av 25 000 kronor.

92 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 129, s. 290 och 291), vilket innebär att anslaget

med hänsyn till belastningen och till storleken av reservationen på

anslaget minskas med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 850 000 kronor.

93:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130,

s. 291), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

Uppskjutna frågor

94 :o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,

av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten

22: Allmänna barnbidrag;

punkten 23: Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag;
punkten

36: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar;
punkten

37: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader;
punkten

38: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier in. in.;

punkten 39: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande

och drift av provisoriska förläggningar;

punkten 40: Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården;

punkten 41: Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. in.;

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

punkten 42: Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. in.;

punkten 65: Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 66: Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 67: Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen;

punkten 68: Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar;

punkten 69: Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader;

punkten 70: Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen;

punkten 71: Bidrag till erkända arbetslöshetskassor;

punkten 73: Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.;

punkten 74: Beredskapsarbeten på vägar och gator;

punkten 79: Bidrag till vissa omskolningskurser;

punkten 84: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 85: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 86: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;

punkten 87: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;

punkten 88: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten

89: Bostadsrabatter;

punkten 90: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;

punkten 91: Bidrag till inrättande av pensionärshem;

punkten 92: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor;

punkten 93: 1960 års bostadsräkning;

punkten 95: Statens nämnd för samlingslokaler;

punkten 96: Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler;

punkten 97: Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler;
punkten

104: Bidrag till sjukkassor m. in.;

punkten 116: Bidrag till folkpensioner m. in.;

punkten 117: Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar;

punkten 119: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

m. in.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 1 mars 1960

På statsutskottets vägnar:

MABTIN SKOGLUND

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

85

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun,

Bergman, Holmqvist, Jacobsson, fru Wallentheim, herrar Bertil Petersson,

Edström och Sundin; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thapper, Jansson i Kalix, Ståhl, Gustafsson i Stockholm,

Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården,

fröken Elmén, herrar Cassel, Hansson i Skegrie, Gustafsson i Skellefteå och

Johansson i Norrköping.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Socialattachéer) av fröken Andersson, herrar Skoglund

i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Cassel, vilka ansett att utskottet

bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet, att befattningarna som

socialattaché bör indragas och meddelade förordnanden upphöra den 1

juli i år. Något anslag bör alltså ej anvisas, vilket innebär en besparing med

230 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:240 och

II: 300, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande

förslag.»

2) vid punkten 13 (Mödrahjälp) av herr Boman, fröken Andersson,

herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson i Göingegården,

fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett

att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 9, som börjar med

»De skäl», t. o. m. det stycke på s. 10, som slutar med »motionärernas

förslag», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att mödrahjälpen

administrativt och finansiellt inordnas i kommunernas socialvårdande verksamhet.

Härför talar även att behovet av denna särskilda bidragsform efterhand

minskat. Utskottet anser, att ändringen bör genomföras utan onödigt

dröjsmål, och biträder därför yrkandet i motionerna I: 240 och II: 300 om

avslag å Kungl. Maj :ts förevarande förslag. Motionsyrkandet, som överensstämmer

med besparingsutredningens syfte, innebär eu besparing med

0 000 000 kronor.»

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må med bifall till motionerna I: 240 och

II: 300 samt i anledning av motionen II: 437, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag.

»

3) vid punkten li (Mödrahjälpsnämnderna) av herr Boman, fröken

Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson

i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå,

vilka under förutsättning av bifall till den med 2 betecknade reservationen

ansett att utskottet även bort avstyrka Kungl. Maj :ts nu ifrågavarande förslag,

vilket skulle medföra en besparing med 175 000 kronor, och att därför

utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må med bifall till motionerna I: 240 och

11:300 samt i anledning av motionen 11:437, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

4) vid punkten 17 (Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och

barnavårdslagarna m. m.) av herr Boman, fröken Andersson, herrar Jacobsson,

Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken

Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka den i motionen II: 436 föreslagna anslagsminskningen och

att därför

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Ett

bifall» och slutar med »och föreslagit», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet, att socialstyrelsens beräkning

av medelsbehovet bör godtagas med den ändringen att ytterligare

25 000 kronor anvisas för de merutgifter, som kan väntas uppkomma genom

att vissa kostnader för hjälp åt utlandssvenskar i fortsättningen skall bestridas

från anslaget. Anslaget bör alltså anvisas med 5 925 000 kronor,

vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär en nedräkning med

325 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionen II: 436, såvitt nu är i fråga, till

Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 5 925 000 kronor.»

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

87

5) vid punkten 19 (Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad

av ålderdomshem) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp,

Nilsson i Göingegården och Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka

Kungl. Maj :ts förslag och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna, att de skäl som föranlett

införande av statsbidragen till kommunernas ålderdomshemsbyggande ej

längre är för handen. De ökade möjligheterna för våra åldringar att lösa

sin bostadsfråga på annat sätt liksom de övriga omständigheter motionärerna

anfört motiverar enligt utskottets uppfattning att byggandet av

ålderdomshem hålles tillbaka. Utskottet biträder därför motionärernas

förslag att statsbidragsgivningen upphör och att medel för ändamålet ej

anvisas för nästa budgetår, varigenom en besparing med 7 000 000 kronor

erhålles. Utskottet är medvetet om, att detta kan medföra vissa finansieringssvårigheter

för kommuner, som redan har påbörjat byggandet av

ålderdomshem, men denna belastning på kommunernas ekonomi torde

kunna betecknas som förhållandevis ringa.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må med bifall till motionerna I: 240 och

II: 300, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

6) vid punkten 26 (Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård)
a)

av fru Wallcntheim, som ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet

i motionerna I: 245 och II: 304 och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 17, som börjar med

»Utskottet delar», t. o. in. det stycke, som på s. 18 slutar med »motionärernas

yrkande», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna, att en förskjutning av kostnaderna

för den halvöppna barnavården från staten till kommunerna är

ägnad att inge farhågor för en stagnation i den fortsatta utbyggnaden av

denna vård. Med hänsyn till att kravet på tidigt insatta, fostringsstödjande

åtgärder torde ha vunnit allt större anslutning, har staten här ett angeläget

intresse att bevaka. Utskottet biträder därför motionärernas yrkande om att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär förslag till förbättrat statligt

stöd åt institutioner inom den halvöppna barnavården.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

»II. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:245

och II: 304 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag

till förbättrat statligt stöd åt institutioner inom den halvöppna

barnavården.»

b) av fröken Elmén.

7) vid punkten 29 (Ferieresor för barn) av herr Boman, fröken

Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson

i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka förslaget i motionen II: 436 och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet

ansluter» och slutar med »alltså motionsyrkandena», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet anser inte, att frågans prövning inom socialpolitiska kommittén

bör utgöra hinder för vissa jämkningar av reseförmånerna. Utskottet

ansluter sig för sin del till det förslag härutinnan, som framlagts

i motionen 11:436. Förslaget innebär, att de enskildas avgifter för ferieresorna

höjes med 10 kronor för resa; dock att gällande särbestämmelser

för barn från flerbarnsfamiljer och för barn till ensamstående mödrar bibehålies

oförändrade. Avgiftsändringen medför en besparing under förevarande

anslag med 550 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:240 och II: 300, såvitt nu är i fråga, samt

med bifall till motionen II: 436, såvitt nu är i fråga, ävensom

med avslag å motionen II: 127,

a) godkänna av utskottet förordade ändringar i grunderna

för avgiftsfinansieringen av ferieresor för barn och husmödrar;
b)

till Ferieresor för barn för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.»

8) vid punkten 30 (Ferieresor för husmödrar) av herr Boman, fröken

Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson

i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå,

vilka under förutsättning av bifall till den med 7 betecknade reservationen

ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionen II: 436 föreslagna anslagsminskningen,

innebärande en besparing med 200 000 kronor, och att därför

utkottets hemställan bort ha följande lydelse:

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

89

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:240 och II: 300 samt med bifall till

motionen 11:436, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 800 000 kronor.»

9) vid punkten 31 (Bidrag till driften av semesterhem) av herr Boman,

fröken Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl,

Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå,

vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser, att ifrågavarande statsbidrag har så ringa praktisk betydelse

för husmödrarnas möjligheter att bekosta vistelse vid semesterhem

att ett bibehållande av bidragen ej är motiverat. Utskottet förordar därför

de i motionerna I: 240, II: 300 och II: 436 framförda förslagen att bidragsgivningen

skall upphöra. Något anslag för ändamålet bör följaktligen ej

anvisas, varigenom en besparing med 525 000 kronor erhålles.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 240 och

II: 300 ävensom II: 436, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag.»

10) vid punkten 32 (Stipendier för underlättande av husmoderssemester)

av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 240 och II: 300 har anförts att, även om föredragandens

förslag innebär en förbättring i förhållande till vad som nu gäller, stipendierna

även i fortsättningen blir så små att de inte kan möjliggöra husmoderssemester,

där ekonomiska svårigheter lägger hinder i vägen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och föreslår därför i enlighet

med motionsyrkandet, att något anslag ej vidare skall anvisas. Därigenom

erhålles en besparing med 1 000 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:240 och

II: 300, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

11) vid punkten 53 (Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder) av

fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och

Cassel, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 240 och

11:300 föreslagna anslagsminskningen och att därför

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Utskottet

kan» och slutar med »av anslagsbehovet», bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet att skäl föreligger för en återgång

av bidragsprocenten för ifrågavarande bidrag från 75 till 60. Till följd

därav och genom en restriktiv tillämpning av bidragsbestämmelserna torde

medelsåtgången under anslaget kunna begränsas. Utskottet tillstyrker motionärernas

förslag.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionerna 1:240 och 11:300, såvitt nu är i

fråga,

a) godkänna av utskottet förordad ändring av grunderna

för ifrågavarande statsbidrag;

b) till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor.

»

12) vid punkten 56 (Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor) av

herrar Boman, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Jacobsson, Edström,

Sundin, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Nilsson

i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel, Hansson i Skegrie och Gustafsson

i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Såsom påpekats i motionerna I: 353 och II: 440 har de på tilläggsstat

för innevarande budgetår anvisade medlen inte förbrukats. Ej heller är

något förslag beträffande deras användning utarbetat. Med hänsyn härtill

anser motionärerna, att ytterligare medel mte bör anvisas, förrän regler

för användningen utarbetats och det ytterligare medelsbehovet styrkts på

ett tillfredsställande sätt.

På de skäl motionärerna anfört samt med hänsyn till den inträdda förbättringen

i konjunkturläget bör enligt utskottets mening någon ytterligare

medelsanvisning nu ej äga rum. Därigenom erhålles en besparing med

10 000 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionerna I: 353 och

11:440 samt i anledning av motionerna 1:240 och 11:300,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts

förevarande förslag.»

13) vid punkten 67 (Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken)

av herr Boman, fröken Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960

91

i Doverstorp, Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel

och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka förslaget

i motionen II: 430 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 64, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »därför motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet, att bosättningslåntagarna bör

bidraga till kostnaderna för låneförvaltningen genom en förvaltningsavgift.

Denna bör avpassas så att riksbankens självkostnader för härmed förenade

bestyr blir täckta. Något anslag för ändamålet bör alltså ej anvisas. Därigenom

erhålles en besparing med 280 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionen II: 430

a) medge riksbanken rätt att påföra bosättningslåntagare

förvaltningsavgift enligt av utskottet förordade grunder;

b) avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag.»

14) vid punkten 87 (Socialförsäkringens administrationsnämnd m. m.)

av herrar Boman, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Jacobsson, Edström,

Sundin, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Nilsson

i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel, Hansson i Skegrie och Gustafsson

i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Såsom motionärerna framhållit och som även framgår av propositionen

erfordras i fortsättningen ingen medelsanvisning till förberedelser för pensionsreformen

såvitt angår tilläggspensioneringen. Då det återstående arbetet

inom socialförsäkringens administrationsnämnd till huvudsaklig del

torde få karaktären av vanlig utredningsverksamhet bör nämndens kostnader

bestridas av kommittémedel. Utskottet tillstyrker därför motionärernas

förslag att särskilt anslag för ändamålet ej skall anvisas. Detta innebär

en besparing med 200 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till motionen II: 436, såvitt nu

är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.»

15) vid punkten 91 (Bidrag till utlandssvenskarnas förening) av herrar

Edström, Ståhl, fröken Elmén och herr Cassel, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka det i motionerna I: 151 och II: 183 framförda yrkandet om

oförändrad medelsanvisning och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 83, som börjar med »Utskottet

anser» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960

»Enligt utskottets mening tillgodoser föreningens verksamhet ett så angeläget

ändamål att ett ekonomiskt bidrag från statens sida framstår som

väl motiverat. Med hänsyn till den betydelse statsbidraget har för föreningens

ekonomi bör någon nedsättning av bidraget inte äga rum. Utskottet

ansluter sig därför till motionärernas förslag att anslag för ändamålet

uppföres med oförändrat belopp. Anslaget bör liksom hittills upptagas

under femte huvudtiteln.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 151 och II: 183 till Bidrag

till utlandssvenskarnas förening för budgetåret 1960/61 anvisa

ett anslag av 50 000 kronor.»

Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.