Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1960-03-01 · 92 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 92 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
1
Nr 5
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande
egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61
under femte huvudtiteln, avseende anslagen
inom socialdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Socialdepartementet
l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,
s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 4 januari 1960), vilket innebär överföring till ordinarie stat av en på
socialdepartementets personalförteckning upptagen kanslirådstjänst i Be 1
och en inom departementet inrättad kanslibiträdestjänst i Ae 7 samt en
med 38 800 kronor ökad medelsanvisning på grund av löneklassuppflyttningar
m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialdepartementet, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen.................... 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 619 600
3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................................ 295 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 254 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 165 900
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.................................................. 18 400
Summa kronor 1 400 800;
1—252 eo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 5
2
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 800 kronor.
2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär en uppräkning av resemedelsposten
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 70 500 kronor.
3:o) Socialattachéer. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 2 och 3) föreslagit
riksdagen att till Socialattachéer för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 230 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Departementschefen har, under erinran att Kungl. Maj :t genom beslut
den 23 oktober 1959 förordnat två socialattachéer för tjänstgöring tills vidare
intill utgången av 1962 vid beskickningarna i Washington och London,
föreslagit att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Birke m.fl. (1:240) och den andra inom andra kammaren av herr Magnusson
i Borås m. fl. (II: 300), har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att
riksdagen måtte avslå förslaget om anslag för budgetåret 1960/61 till Socialattachéer.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 240.
Utskottet. Befattningarna som socialattaché har tillkommit genom beslut
av 1959 års riksdag. Då utskottet ej kan finna att bärande skäl anförts för
att nu dra in ifrågavarande befattningar, får utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu är i fråga,
till Socialattachéer för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 230 000 kronor.
Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.
4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s. 4—
11) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för socialstyrelsen, som föranledes av vad
departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen för
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
3
ordad avlöningsstat för socialstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61, dels ock till Socialstyrelsen: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 3 909 200 kronor.
I gällande riksstat finnes uppfört ett anslag av 3 784 600 kronor till Socialstyrelsen:
Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
Departementschefen föreslår, i enlighet med vad chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor,
att en för telefonistgöromål avsedd kontorsbiträdestjänst i Ao 5 på lagbyrån
byts ut mot en tjänst såsom kanslibiträde i Ao 7 samt en på byrån
för pris- och socialvårdsstatistik inrättad befattning som kanslibiträde i Ao 7
ombildas till kontoristtjänst i Ao 9.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet i nyssnämnda
sammanhang anfört beträffande inrättande av kanslisttjänster i reglerad
befordringsgång vid den centrala statsförvaltningen förordar departementschefen
vidare, att tre kanslisttjänster inrättas på barnavårdsbyrån. Er»
kanslibi trädest jänst i Ae 7 bör därvid utgå ur personalorganisationen och
en kontoristtjänst i Ao 9 jämte en kanslibiträdestjänst i Ao 7 föras på
övergångsstat. Vidare bör anslaget å ena sidan minskas med ett belopp
motsvarande lönekostnaderna för två och en halv amanuenstjänster samt
å andra sidan ökas med medel för två och en halv biträdestjänster i reglerad
befordringsgång. Ytterligare bör en extra amanuenstjänst på socialvårdsbyrån
samt en amanuenstjänst på byrån för pris- och socialvårdsstatistik
utbytas mot kanslisttjänster. Dessutom bör fem amanuenstjänster
hos styrelsen vid ledigblivande ersättas med kanslisttjänster.
En ny biträdest jänst i reglerad befordringsgång för telefonistgöromål
bör inrättas på lagbyrån.
För förstärkning av nykterhetsvårdsbyråns arbetskraft tillstyrker departementschefen,
att medel beräknas för två befattningar för kanslister i
reglerad befordringsgång.
I enlighet med ett av kommittén för ungdomsvårdsskolorna framlagt förslag
bör frågan om fördelningen av vissa administrativa göromål mellan
skolbyrån och de lokala skolledningarna undersökas. I anslutning därtill
synes det lämpligt att genomföra en mera allmän översyn av skolbyråns
organisation. Det bör liksom hittills ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
erforderliga bestämmelser om tillgodoseende av behovet av psykiatermedverkan
på skolbyrån under tid då tjänsten som chef, tillika läkare, vid
Lövstaskolan ej är besatt.
Behovet av biträdespersonal för statistiska bearbetningar inom styrelsen
väntas minska. Avlöningsanslaget bör av denna anledning minskas med
medel för ett biträde i befordringsgången.
En av de på barnavårdsbyrån inrättade tjänsterna såsom förste byråsekreterare
i Ae 21 bör överföras till ordinarie stat.
4
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
Utskottet, som i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt,
att en tjänst som kanslibiträde utbytes mot en kontoristtjänst samt
att en kontorsbiträdestjänst ombildas till tjänst som kanslibiträde, har
ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1960 förordat;
b) fastställa följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis ... 1 675 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 40 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 549 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 580 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................. 64 400
Summa kronor 3 909 200;
c) till Socialstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 3 909 200 kronor.
5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s. 11—
14) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 806 800 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 626 700 kronor.
Departementschefen föreslår uppräkning av anslaget med 2 000 kronor
till bränsle, lyse och vatten, 14 600 kronor till hyra för statistikmaskiner,
15 000 kronor till övriga expenser för eget behov samt 10 000 kronor till
publikationstryck. Vidare beräknas en ökning av inkomstposten med 25 000
kronor.
Fr. o. m. budgetåret 1954/55 har under ett särskilt obetecknat anslag anvisats
medel till Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut
m. fl. Från anslaget har bestritts kostnaderna för prisinsamlingen till konsumentprisindex
m. m. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med
174 000 kronor. Departementschefen föreslår, i syfte att minska antalet anslag,
att ifrågavarande medel fr.o. m. nästa budgetår anvisas under före
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år i960
5
stående anslag och uppföres under en särskild post i omkostnadsstaten.
Medelsbehovet för ändamålet beräknas till 163 500 kronor, vilket innebär en
minskning med 10 500 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 806 800 kronor.
6:o) Socialstyrelsen: Statistiska specialundersökningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 6, s. 14—15) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen:
Statistiska specialundersökningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.
I gällande riksstat finnes uppfört ett anslag å 50 000 kronor till Socialstyrelsen:
Avlöningar till viss personal för större statistiska specialundersökningar.
Departementschefen anför, att den fortgående utvecklingen av metoderna
för bearbetning av statistiskt material innebär en ökad användning av
maskinella hjälpmedel och en därav betingad minskning av personalbehovet
i samband med statistiska undersökningar. De medel, som anvisas för
statistiska specialundersökningar inom socialstyrelsen, bör med hänsyn härtill
ej avses enbart för avlöningskostnader utan kunna disponeras även för
att täcka kostnader för maskinell bearbetning, i den mån sådan ej utföres
med styrelsens egna maskiner. Den ändrade ändamålsbestämningen bör utmärkas
genom att anslaget får en annan benämning.
Då en betydande reservation finnes på anslaget, räknar departementschefen
med att disponibla medel är tillräckliga för att täcka kostnaderna
under såväl innevarande som nästa budgetår. Vid budgetårets utgång kvarstående
reservation bör överföras till det nya anslaget, som därför bör uppföras
med endast ett formellt belopp av 1 000 kronor.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Statistiska specialundersökningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kronor.
7 :o) Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 7, s. 15—17) föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen
föreslagen avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter, alt tilllämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61, samt att till Statens social
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
vårdskonsulenter: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 415 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 402 500 kronor.
Departementschefen upptar till behandling ett av 1958 års besparingsutredning
framfört förslag om en översyn av den statliga konsulentorganisationen
för ärenden rörande socialvård och barnavård. Departementschefen
erinrar, att spörsmålet om en översyn av konsulentorganisationen togs upp
vid anmälan av förestående anslag i 1955 års statsverksproposition. Dåvarande
chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anförde därvid
bl. a., att det kunde ifrågasättas huruvida konsulentorganisationen vore
ordnad på ett sådant sätt att den med hänsyn till rådande förhållanden
kunde anses fullt ändamålsenlig. Att konsulentorganisationen inte stämde
överens med länsindelningen ledde sålunda till vissa olägenheter. Vidare
syntes frågan om gränsdragningen mellan länsstyrelsernas och konsulenternas
arbetsuppgifter på vissa punkter kunna diskuteras. En översyn av
organisationen borde därför göras, så snart det pågående arbetet på ny
fattigvårds- och barnavårdslagstiftning lett till resultat.
Sedan behandlingen av det nu framlagda förslaget till ny barnavårdslag
avslutats torde förutsättningar föreligga för att bedöma hur den regionala
rådgivnings- och tillsynsverksamheten på socialvårdens område bör vara
organiserad. Den tidigare förutsatta översynen bör då komma till stånd,
varvid även de av besparingsutredningen anförda synpunkterna bör beaktas.
Uppräkningen av anslaget avser löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg
och kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att en översyn av socialvårdskonsulenternas
ställning och arbetsuppgifter bör komma till stånd,
sedan nu föreliggande förslag till ny barnavårdslag slutbehandlats. Utredningen
bör, såsom departementschefen förutsatt, syfta till att ge frågan en
allsidig belysning.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt anfört och föreslagit och hemställer därför,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 354 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 55 500
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
....................................................... 5 500
Summa kronor 415 000;
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960 7
b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 415 000 kronor.
8:o) Statens socialvårdskonsulenter! Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 17), vilket innebär en anslagsökning med
5 500 kronor, varav 3 000 kronor för reseersättningar och 2 500 kronor för
expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
119 400 kronor.
9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 9, s. 17
19) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den
ändring i personalförteckningen för arbetsdomstolen, som föranledes av
vad departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för arbetsdomstolen, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61, dels ock till Arbetsdomstolen: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 205 100 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 200 300 kronor.
En kontorsbiträdestjänst bör utgå ur personalförteckningen för arbetsdomstolen.
Vidare bör anslaget räknas upp med 4 800 kronor på grund
av 1959 års generella lönehöjning m. m.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för arbetsdomstolen, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1960 förordat;
b) fastställa följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis ... 35 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 94 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinare personal, förslagsvis
...................................................... 56 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 16 600
8
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 1 800
Summa kronor 205 100;
c) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 205 100 kronor.
10 :o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 10, s. 19), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 17 100 kronor.
11 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 19), vilket innebär
en minskning av anslaget med 85 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikning smän för medling i arbetstvister
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
12 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 20), vilket innebär en
med 15 000 kronor minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 25 000 kronor.
Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
13:o) Mödrahjälp. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 21—23) föreslagit
riksdagen att till Mödrahjälp för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 500 000 kronor.
Föredragande statsrådet redovisar ett av 1958 års besparingsutredning
framlagt förslag angående mödrahjälpen jämte remissyttranden över förslaget.
Vid anmälan av ifrågavarande anslag för innevarande budgetår anförde
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
9
föredragande statsrådet, att en omprövning av mödrahjälpen bör anstå i
avbidan på resultatet av socialpolitiska kommitténs arbete. Besparingsutredningen
har, under åberopande främst av administrativa skäl, föreslagit
att mödrahjälpen skall bestå som en särskild hjälpform men att kostnaderna
och administrationen skall överföras på kommunerna. Tillräcklig
anledning att nu flytta ansvaret för mödrahjälpskostnaderna från
staten till kommunerna föreligger enligt föredragandens mening inte. Starka
skäl talar alltjämt för att en omprövning av den komplicerade mödrahjälpsfrågan
får anstå till dess den kan ske i ett större sammanhang, där man
kan överblicka olika sidor av hjälpbehovet för de medborgar grupper vilkas
hjälpbehov inte i tillfredsställande omfattning tillgodoses av socialförsäkringarna.
Mödrahjälpen bör därför även under nästa budgetår utgå enligt
gällande bestämmelser. Anslaget bör räknas upp med 500 000 kronor till
6 000 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1:240 och
II: 300, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte
avslå förslaget om anslag för budgetåret 1960/61 till Mödrahjälp,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Wedén väckt motion (II: 437), vari — såvitt nu är i fråga — har hemställts,
att riksdagen måtte dels besluta att mödrahjälpen fr. o. m. den 1
januari 1961 helt överföres till kommunerna, dels till Mödrahjälp anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till
motionerna I: 240 och II: 437.
Utskottet. De i förevarande motioner framställda yrkandena överensstämmer
i det väsentliga med besparingsutredningens förslag att kostnaderna
för mödrahjälpen samt dess administration skall överföras på kommunerna.
Även i andra sammanhang har under de senare åren framförts
en råd olika förslag till omläggning av mödrahjälpen. Främst har därvid
en ändring i fråga om formerna för mödrahjälpens handläggning framhållits
som önskvärd.
De skäl som anförts för en reform av mödrahjälpens administration kan
enligt utskottets mening inte frånkännas betydelse. Emellertid uttalade sig
riksdagen i fjol för att mödrahjälpen skulle utgå enligt oförändrade bestämmelser
i avvaktan på visst utredningsarbete, som pågår inom socialpolitiska
kommittén och som har ansetts böra föregå en mera allmän prövning av
bl. a. mödrahjälpens ställning och utformning i vårt sociala system. Resultatet
av ifrågavarande utredningsarbete föreligger inte ännu.
I likhet med föredraganden anser utskottet, att det inte nu finns tillräck
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
ligt starka skäl att flytta över ansvaret för mödrahjälpskostnaderna från
staten till kommunerna. Utskottet avstyrker följaktligen motionärernas
förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 240 och II: 300 ävensom II: 437,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Mödrahjälp för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.
14 :o) Mödrahjälpsnämnderna. Kungl. Maj :t har (punkt 14, s. 23 och 24)
föreslagit riksdagen att till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Föredragande statsrådet förordar, att anslaget uppföres med oförändrat
belopp.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels de under punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1:210 och
II: 300, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen
måtte avslå förslaget om anslag för budgetåret 1960/61 till Mödrahjälpsnämnderna,
dels ock den under nästföregående punkt nämnda motionen II: 437,
vari — såvitt nu är i fråga — bär hemställts, att riksdagen måtte dels
besluta att mödrahjälpsnämnderna avskaffas fr. o. m. den 1 januari 1961,
dels till Mödrahjälpsnämnderna anvisa ett anslag av 87 500 kronor.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till
motionerna I: 240 och II: 437.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående
punkt avstyrker utskottet motionerna I: 240 och II: 300 samt II: 437
även i vad de avser förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 240 och II: 300 ävensom motionen
11:437, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Mödrahjälpsnämnderna
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 175 000 kronor.
11
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
15 :o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t har
(punkt 15, s. 24—28) föreslagit riksdagen att till Bidrag till avlönande av
hemvårdarinnor för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
2 400 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 640 000 kronor.
Vid 1957 års riksdag fattades principbeslut om avlösning av vissa statsbidrag
till primärkommunerna. Därvid beslöts, att förevarande statsbidrag
borde tills vidare — dock ej längre än till den 1 juli 1960 — undantagas
från en omläggning. Härefter har vid förra årets riksdag beslut fattats om
avlösning av statsbidraget fr.o.m. sistnämnda dag. Förslag till de närmare
bestämmelser som erfordras rörande avlösning av statsbidraget har Kungl.
Maj :t framlagt i anslutning till äskande om anslag under åttonde huvudtiteln
till Bidrag till driften av folkskolor m. in.
Socialstyrelsen har föreslagit, att de i den nuvarande statsbidragskungörelsen
ingående villkoren för erhållande av bidrag i samband med avlösningen
av statsbidraget skall ersättas med normerande bestämmelser för
verksamheten i vad avser krav på kompetens och utbildning för hemvårdarinnor
samt styrelsens rådgivnings- och tillsynsverksamhet. Med
anledning härav erinras om att socialstyrelsen f. n. övervakar, att kompetensen
inom hemvårdarinneyrket inte eftersättes, och att styrelsen handlägger
dispensärenden, när den formella kompetensen till hemvårdarinnetjänster
är tvivelaktig eller saknas. Det är dock endast i enstaka fall hittills
som socialstyrelsen i kompetensfrågor måst avstyra en av en kommun
tilltänkt lösning. Redan i 1954 års statsverksproposition ifrågasattes,
att den centrala dispensprövningen skulle kunna borttagas. Dåvarande
chefen för socialdepartementet förordade emellertid att en sådan prövning
borde få bestå ännu någon tid, tills den sociala hemhjälpen ute i kommunerna
hade hunnit stabiliseras. Under tiden därefter har erfarenheterna av
kommunernas handläggning av kompetensfrågor varit i stort sett goda.
Anledning saknas därmed att bibehålla socialstyrelsens befogenheter att
utfärda föreskrifter i kompetenshänseende.
En väsentlig orsak till de goda erfarenheterna av den sociala hemhjälpsverksamheten
torde dock ha varit de krav pa kunskaper och lämplighet
hos hemvårdarinnorna, som upprätthållits genom kompetensbestämmelserna
i statsbidragskungörelsen. Det erfordras både mångsidigt kunnande
och särskild personlig lämplighet hos dem som skall rycka in i barnfamiljer,
där husmödrarnas sjukdom eller nedslitenhet satt sin prägel på
miljön. En sänkning av yrkesstandarden kan således inte accepteras. Föredragande
statsrådet förutsätter, att kompetenskraven skall komma att upprätthållas
också i framtiden, även om de inte längre har karaktären av
bidragsvillkor, och att socialstyrelsen genom utfärdandet av råd och anvisningar
för hemvårdarinneverksamheten och genom att stå kommunerna
12
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
till tjänst med upplysningar kommer att verka för en fortsatt ändamålsenlig
utveckling av denna värdefulla verksamhet.
Staten bör vidare behålla sitt nuvarande ansvar för att utbildningsmöjligheter
för hemvårdarinnor står till förfogande. Utbildningen bör tills
vidare liksom hittills ske dels vid 15-månaderskurser vid särskilda hemsyster-
och hemvårdarinneskolor, dels vid av socialstyrelsen anordnade
tre månaders kompletteringskurser. Anslag till sistnämnda kursverksamhet
upptages under nästföljande punkt.
Föredragande statsrådet finner det angeläget, att landstingen fortsätter
att lämna kommunerna ekonomiskt och annat stöd i verksamheten. Den
närmare utformningen härav bör det ankomma på vederbörande landsting
att bestämma.
På grund av avlösningen av statsbidraget kommer anslaget under nästa
budgetår endast att belastas med kostnader för statsbidrag avseende första
halvåret 1960. Anslaget bör lämpligen uppföras med 2 400 000 kronor.
Utskottet. En avlösning av statsbidraget till den sociala hemhjälpen beslöts
i princip vid 1957 års riksdag. Därefter har 1959 års riksdag fattat
definitivt beslut om, att avlösningen skall äga rum den 1 juli 1960. Inför
beslutets förverkligande har socialstyrelsen föreslagit, att vissa av de för
statsbidrag gällande villkoren skall ersättas av normerande bestämmelser
beträffande hemvardarinnornas utbildning och kraven på deras kompetens,
m. m. Såsom föredraganden framhållit, har emellertid kommunernas handläggning
av kompetensfrågorna varit sådan, att bibehållandet av socialstyrelsens
befogenheter att utfärda föreskrifter i kompetenshänseende ej
torde vara påkallat. I likhet med föredraganden förutsätter utskottet, att
statsbidragets avlösning och slopandet av de villkor för verksamheten, som
varit förbundna med bidragen, inte skall leda till någon sänkning av hemvårdarinnornas
yrkesstandard. Utskottet delar föredragandens uppfattning
att staten bör behålla sitt nuvarande ansvar för att utbildningsmöjligheter
för hemvårdarinnorna står till buds och att socialstyrelsen genom
utfärdande av råd och anvisningar för den sociala hemhjälpsverksamheten
bör verka för att denna även i fortsättningen utvecklas på ett ändamålsenligt
sätt.
Vad föredraganden i övrigt anfört och föreslagit har inte givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 000 kronor.
16 :o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. Kungl. Maj :t
har (punkt 16, s. 28 och 29) föreslagit riksdagen att till Prov- och kom
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
13
pletteringskurser för hemvårdarinnor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.
Under hänvisning till vad som anförts under nästföregående punkt förordar
föredragande statsrådet att socialstyrelsen även i fortsättningen skall
anordna prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. För kursverksamheten
bör gälla samma riktlinjer som tillämpas f. n.
Med hänsyn till den omfattning kursverksamheten hittills fått bör medel
beräknas för utbildning av 250 elever under nästa budgetår. Anslaget
bör uppföras med 225 000 kronor.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående
punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för
hemvårdarinnor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.
17 :o) Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och harnavårdslagarna
in.in. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 29 och 30) föreslagit riksdagen
att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
6 250 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 900 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslaget med hänsyn till belastningen
under budgetåret 1958/59 räknas upp. I avvaktan på ytterligare erfarenheter
bör uppräkningen dock begränsas till 350 000 kronor.
Under rubriken Understöd åt utlandssvenskar m. m. finnes för innevarande
budgetår under femte huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag av
50 000 kronor. Nettoutgiften å anslaget var under budgetåret 1958/59 32 717
kronor. Från anslaget bestrides kostnaderna enligt kungörelsen 1950:383
(ändrad 1956: 351) angående bistånd åt utlandssvenskar som återvända
till Sverige, m. in. Sådant bistånd kan lämnas av länsstyrelse såsom mottagningshjälp
(till uppehälle, kläder och resor) samt av arbetsmarknadsstyrelsen,
länsarbetsnämnd eller annat arbetsförmedlingsorgan såsom starthjälp
eller rörelselån. Kostnaderna för bistånd av angivna slag, som lämnas
av länsstyrelsen, bör fr. o. in. nästa budgetår bestridas från nu ifrågavarande
anslag, medan starthjälp och rörclselån bör belasta reservationsanslaget till
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. Anslaget till Understöd
åt utlandssvenskar in. in. kan alltså utgå ur riksstaten.
Den sålunda föreslagna omläggningen bör inte föranleda ytterligare uppräkning
av nu ifrågavarande anslag.
14
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
I en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå och Wedén
väckt motion (II: 436) har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-
och barna vårdslagarna m. m. anvisa ett förslagsanslag av 5 925 000
kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. Departementschefen har föreslagit, att förevarande anslag
räknas upp med 350 000 kronor med hänsyn till anslagsbelastningen. I
motionen II: 436 har i besparingssyfte yrkats att anslagshöjningen begränsas
till 25 000 kronor.
Motionärerna har bl. a. hänvisat till, att socialstyrelsen i sina anslagsäskanden
beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till 5 900 000 kronor,
varvid styrelsen grundat beräkningarna på medelbelastningen under de
senaste fyra budgetåren.
Ett bifall till motionen skulle, på grund av anslagets karaktär, inte leda
till någon verklig besparing. Då utskottet därtill anser departementschefens
anslagsberäkning mera realistisk än motionärernas, avstyrker utskottet
motionen.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt anfört och föreslagit.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionen II: 436, såvitt nu är i fråga, till Ersättningar
till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 6 250 000 kronor.
18 :o) Socialhjälp och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 18, s. 30 och 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialhjälp och barnavård för lappar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 250 000
kronor.
19 :o) Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.
Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 31) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
15
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Departementschefen föreslår, att anslaget uppföres med oförändrat belopp.
I de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1: 240 och II: 300
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 till Bidrag till anordnande
samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till
motionen I: 240.
Utskottet. Motionärerna har bl. a. anfört, att efterfrågan på platser vid
ålderdomshem konstant sjunkit och att de ej anser det riktigt att under
sådana förhållanden stimulera kommunerna att bygga ålderdomshem.
Utskottet vill erinra om att motionsyrkanden av samma innebörd förelåg
till behandling vid föregående års riksdag. Motionerna avslogs därvid
av riksdagen. Då utskottet anser, att det nu ej finns skäl till ändrat ståndpunktstagande
i frågan, avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:240 och 11:300, såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 7 000 000 kronor.
20: o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 32 och 33), vilket i fråga om
anslagsberäkningen innebär en med 11 200 kronor ökad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid ålderdomshem för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
103100 kronor.
21 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 21, s. 33 och 34), vilket innebär att anslaget med
hänsyn till belastningen höjes med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kronor.
16
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
22 :o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott och
utfyllnadsbidrag. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 36 och
37), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 2 000 000 kronor med
hänsyn till den väntade belastningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna
för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor.
23 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 38 och 39), vilket innebär oförändrad
ram för beviljande av statsbidrag samt oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande
av barnhem under budgetåret 1960/61 beviljas med högst
750 000 kronor;
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor.
24 :o) Bidrag till driften av barnhem. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 26, s. 39—41), vilket innebär dels en höjning fr. o. m. den 1 juli
1960 av maximiavgifterna för vård å barnhem från f. n. högst 3 kronor till
4 kronor 50 öre för vårddag, dels ock en nedräkning av anslaget med 50 000
kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret 1958/59 samt minskat
antal barnhemsplatser, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1960 förordad höjning
av maximiavgifterna för vård å barnhem;
b) till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor.
25.o) Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 41 och 42), vilket innebär, att
statens bidrag till utbildningskostnaderna ökar med 1 600 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av föreståndare
vid barnhem för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 56 800
kronor.
26.o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.
Maj:t har (punkt 28, s. 42—44) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1960
17
driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 200 000 kronor.
Med anledning av att socialstyrelsen föreslagit, att bidragen skall räknas
upp på grundval av 1959 års höjning av lönerna erinras i propositionen om
att föredragande statsrådet vid anmälan av förevarande anslag i 1959 års
statsverksproposition inte var beredd att förorda någon automatisk anknytning
av bidragen till de faktiska lönerna. Frågan om bidragens storlek borde
bedömas från mera allmänna utgångspunkter. Under nästa budgetår bör
nämnda bidrag utgå med oförändrade belopp.
Även för bidragen till driften av jordbruksdaghem bör nu gällande
grunder tillämpas.
Anslagsbehovet för nästa budgetår uppskattas till 4 800 000 kronor, vilket
innebär en ökning med 600 000 kronor i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Mattson och herr Lars Larsson (I: 245) och den andra inom andra
kammaren av fru Svensson m. fl. (II: 304), har hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära förslag om förbättrat statligt stöd
åt daghem och förskolor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag hänvisas
till motionen II: 304.
Utskottet. I motionerna påpekas bl. a„ att bidragen till driften av anstalter
för halvöppen barnavård inte har räknats upp med hänsyn till 1959 års
generella lönehöjningar. Motionärerna ifrågasätter, om bidragen under
sådana förhållanden kommer att behålla den avsedda effekten att stimulera
till fortsatt utbyggnad inom den halvöppna barnavården och uttalar
att man inte i längden kan räkna med att kommunerna fortsättningsvis
skall engagera sig i en verksamhet, där värdet av statsbidraget undan för
undan minskar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en fortsatt utbyggnad
av institutioner inom den halvöppna barnavården är angelägen. Motionärernas
farhågor beträffande den halvöppna barnavårdens framtid synes
emellertid utskottet något överdrivna. Utbyggnaden av daghem och lekskolor
har knappast visat tecken att minska utan har under senare år
på det hela taget fortsatt i oförminskad takt, oaktat statsbidragens relativa
värde för huvudmännen inte har varit konstant.
I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet, att ifrågavarande
statsbidrag ej bör mer eller mindre automatiskt anknytas till löneutvecklingen
utan prövas från mera allmänna utgångspunkter. I detta samman2—252
60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 5
18
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
hang vill utskottet erinra om att 1958 års förskollärarutredning har att
utreda frågan om åtgärder för att tillgodose behovet av pedagogiskt utbildad
personal inom den halvöppna barnavården. Om utredningen skulle
finna ökade statliga insatser erforderliga för tillgodoseende av detta utbildningsbehov,
skall den enligt sina direktiv överväga på vad sätt en sådan
ökning kan åstadkommas inom ramen för det samlade statliga stödet för den
halvöppna barnavården. Det torde sålunda bli tillfälle att vid prövningen av
utredningens blivande förslag också ta upp frågan om statsbidragen till nu
ifrågavarande institutioner. Under sådana förhållanden avstyrker utskottet
motionärernas yrkande.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslagsberäkningen
hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
halvöppen barnavård för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 4 800 000 kronor;
II. att motionerna 1:245 och 11:304 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
27 :o) Försöksverksamhet rörande daghem m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 44 och 45), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försöksverksamhet rörande daghem
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kronor.
28 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 45—47) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 510 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 445 500 kronor.
Föredragande statsrådet erinrar, att en utredning pågår angående åtgärder
för att tillgodose behovet av pedagogiskt utbildad personal inom
den halvöppna barnavården. Denna utredning beräknas bli slutförd under
innevarande år. I avvaktan på utredningens förslag bör väsentliga ändringar
i gällande bidragsregler så långt möjligt undvikas. Socialstyrelsen har
föreslagit, att terminsavgifterna vid seminarierna slopas fr. o. m. nästa
budgetår och att seminarierna kompenseras härför genom statsbidrag.
Föredragande statsrådet ansluter sig i princip till förslaget. Avgifterna bör
emellertid slopas successivt fr. o. m. läsåret 1960/61 med början nämnda
läsår för vid seminarierna i första årskursen nyintagna elever. Till bestri
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
19
dande av kostnaderna härför bör anslaget räknas upp med 57 000 kronor.
Med anledning av 1959 års lönehöjningar bör anslaget därjämte räknas
upp med i runt tal 7 500 kronor till höjda bidrag till avlöningar av rektorer,
föreståndare och grupphandledare samt arvoden för lektioner och föreläsningar.
Till kursverksamhet tillstyrkes samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, d.v.s. 25 000 kronor till en kurs för personal vid institutioner
för handikappade barn. Socialstyrelsen bör vidare efter Kungl.
Maj :ts prövning få använda en ev. reservation på anslaget för kursverksamhet.
Medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår uppskattas till 510 000
kronor.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom
den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 510 000 kronor.
29 :o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj :t har (punkt 31, s. 48—50) föreslagit
riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 000 000 kronor.
Föredragande statsrådet anför, att i en i augusti 1959 av en särskilt tillkallad
utredningsman avgiven promemoria angående de statliga åtgärderna
på husmoderssemesterns område förslag framlagts om ändringar i gällande
bestämmelser rörande ferieresor för barn och husmödrar, driften av
semesterhem och stipendier för underlättande av husmoderssemester. Den
viktigaste ändring som aktualiserats i promemorian är ett överförande av
medel, som nu går till husmodersstipendier, till driftbidrag till semesterheminen.
I övrigt har bl. a. föreslagits, att nuvarande inkomstgräns för rätt
till ferieresa skall ersättas med en efter familjestorlek differentierad inkomstskala.
Vidare har 1958 års besparingsutredning föreslagit, att frågan om
ferieresor för barn och husmödrar samt husmoderssemesterstipendierna
upptas till en förutsättningslös prövning.
Föredragande statsrådet finner ytterligare överväganden erforderliga,
innan ställning tas till nämnda frågekomplex. Det synes lämpligt att såväl
ferieresorna för barn som stödet åt husmoderssemestern omprövas i det
vidare sammanhang, som aktualiserats genom tillkallande i maj 1958 av
socialpolitiska kommittén. Promemorian har därför överlämnats till nämda
kommitté.
20
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete är föredragande statsrådet
inte beredd att förorda någon ändring av bestämmelserna för ferieresorna.
Den ifrågavarande verksamheten bör därför även under nästa budgetår
fortgå enligt gällande bestämmelser.
Med hänsyn till belastningens storlek och då en fortsatt nedgång av
resefrekvensen synes sannolik, bör förevarande anslag kunna räknas ned
med 200 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 2i0 och 11: 300,
i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 till Ferieresor
för barn,
dels den vid punkten 17 nämnda motionen II: b36, vari — såvitt nu
är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte besluta dels de ändringar
i grunderna för avgiftsfinansieringen av ferieresor för barn och husmödrar
som föreslagits i motionen, dels att till Ferieresor för barn anvisa ett förslagsanslag
av 1 250 000 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Senander m. fl. väckt motion
(II: 127), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslaget till
Ferieresor för barn under nästkommande budgetår skall utgå enligt socialstyrelsens
förslag eller med 2 050 000 kronor.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till motionerna
I: 240, II: 436 och II: 127.
Utskottet. Bestämmelserna om ferieresor för barn och husmödrar har
varit oförändrade sedan 1956. Senast vid sin behandling av frågan om anslag
för ändamålet för innevarande budgetår avslog riksdagen motionsyrkanden
om slopande av reseverksamheten eller ändringar i de för densamma
gällande bestämmelserna.
Föredraganden har nu anfört, att såväl ferieresorna för barn som stödet
åt husmoderssemestern bör omprövas inom ramen för det utredningsarbete,
som pågår inom socialpolitiska kommittén.
Utskottet ansluter sig till föredragandens ståndpunkt. I enlighet därmed
bör bestämmelserna rörande ferieresor för barn vara oförändrade under
nästa budgetår. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandena.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:240 och 11:300, 11:436 samt
II: 127, de tre förstnämnda motionerna såvitt nu är i fråga,
till Ferieresor för barn för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
21
30 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 50 och
51) föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
På grund av vad som anförts under närmast föregående punkt är
föredragande statsrådet inte beredd att nu förorda någon ändring av villkoren
för ifrågavarande ferieresor. Verksamheten bör sålunda bedrivas
enligt oförändrade grunder under nästa budgetår. Under sådana förhållanden
bör anslaget uppföras med oförändrat belopp.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehatt
följande motioner, nämligen
dels de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna 1:240 och
II: 300, i vilka — såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 till
Ferieresor för husmödrar,
dels ock den vid punkten 17 nämnda motionen II: 436, vari — såvitt nu
är i fråga — har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Ferieresor
för husmödrar anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till
motionerna 1: 240 och II: 436.
Utskottet. I enlighet med vad utskottet anfört under nästföregående
punkt bör bestämmelserna rörande ferieresorna för husmödrar vara oförändrade
under nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 240 och II: 300 ävensom II: 436,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Ferieresor för husmödrar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor.
31 :o) Bidrag till driften av semesterhem. Kungl. Maj:t har (punkt 33,
s. 51 och 52) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av semesterhem
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 540 000 kronor.
På grund av vad föredragande statsrådet anfört under punkten 31 i
propositionen bör någon ändring av grunderna för statsbidragen till semesterhemsverksamheten
inte vidtagas nu. Anslaget bör med hänsyn till väntad
medelsåtgång uppföras med 525 000 kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna
I: 240 och II: 300 och den vid punkten 17 nämnda motionen II: 436,
i vilka motioner — samtliga såvitt nu är i fråga — har hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61
till Bidrag till driften av semesterhem.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till motionerna
I: 240 och II: 436.
Utskottet har under punkten 29 givit sin anslutning till föredragande
statsrådets förslag, att frågan om stödet åt husmoderssemestern bör prövas
inom socialpolitiska kommittén. Gällande bestämmelser bör därför bestå
under nästa budgetår. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300 ävensom II: 436,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till driften
av semesterhem för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 525 000 kronor.
32 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. Kungl. Maj:t
har (punkt 34, s. 52 och 53) föreslagit riksdagen att till Stipendier för
underlättande av husmoderssemester för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Föredragande statsrådet är såsom framgår av vad som anförts under
punkten 31 i propositionen inte beredd att förorda att stipendieverksamheten,
såsom ifrågasatts, minskas till förmån för stöd i annan form åt husmoderssemester.
Anslaget till stipendier hör anvisas med oförändrat belopp.
En ändring i reglerna om stipendiernas belopp är emellertid påkallad
och bör kunna vidtas utan att man avvaktar en mera allmän omprövning
av verksamheten.
Stipendierna är f. n. maximerade till 50 kronor men kan då synnerliga
skäl föreligger utgå med högre belopp, dock högst 100 kronor. Stipendium,
som beviljas husmoder med småbarn och som skall användas till
ersättning åt hemhjälp eller till inackordering av barn under husmoderns
semester, får utgå med högst 125 kronor. I promemorian om husmoderssemester
m. m. har föreslagits, att de olika maximibeloppen för stipendier
till husmödrar ersättes med ett enhetligt maximibelopp av 250 kronor.
Vidare har föreslagits, att större restriktivitet än f. n. skall iakttas med
23
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
beviljande av stipendier med små belopp. Nämnda förslag har i princip
tillstyrkts i flertalet av de över promemorian avgivna yttrandena.
Föredragande statsrådet anser de nu tillämpade reglerna i fråga om
stipendiernas storlek onödigt invecklade. Det normala maximibeloppet för
stipendium är vidare alltför lågt. Ett stort antal stipendier på 25—30 kronor
delas ut samtidigt som effektiv hjälp inte i tillräcklig omfattning kan lämnas
i fall där stort hjälpbehov föreligger. Föredragande statsrådet finner det
därför angeläget att — i avvaktan på socialpolitiska kommitténs i det föregående
omnämnda utredningsarbete — en administrativ förenkling genomföres
av de nuvarande reglerna rörande stipendierna och att samtidigt möjligheten
ökas att lämna effektiv hjälp i de fall där behovet är störst. I detta
syfte bör maximibeloppet för stipendierna höjas till 200 kronor. Stipendium
bör vidare i fortsättningen inte utgå med mindre belopp än 50 kronor. Vid
avvägningen av stipendiebeloppen i de enskilda fallen synes viss ledning
kunna erhållas i den nu tillämpade graderingen av hjälpbehovet. Maximibeloppet
bör därför som regel förbehållas husmödrar med småbarn. Ändringen
är att i första hand betrakta som en rationalisering och ökar därför ej kostnadsramen.
I de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna I:2i0 och 11:300
har — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen matte avslå Kungl.
Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 till Stipendier för underlättande
av husmoderssemester.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 240.
Utskottet. Såsom utskottet anfört under punkten 29 bör en allmän omprövning
av det statliga stödet åt husmoderssemestern göras inom socialpolitiska
kommittén. Den av föredragande statsrådet föreslagna jämkningen
i fråga om husmodersstipendiernas belopp, vilken åsyftar en administrativ
förenkling och samtidigt en effektivisering av stipendiestödet, bör emellertid
enligt utskottets mening kunna genomföras utan att resultatet av den allmänna
omprövningen avvaktas. Utskottet ansluter sig till vad föredraganden
anfört och föreslagit i detta hänseende.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu är i
fråga, till Stipendier för underlättande av husmoderssemester
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
33.o) Bidrag till driften av barnkolonier m.in. Kungl. Maj :t har (punkt
35, s. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnkolonier
m. m. for budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
1 700 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Föredragande statsrådet har föreslagit, att anslaget uppföres med oförändrat
belopp.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
1 700 000 kronor.
Nykterhetsvård
34 :o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 43, s. 58—61) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen föreslagen avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61, dels ock till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 253 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 124 000 kronor.
Arbetena med ny- och ombyggnad av anstalten i syfte att åstadkomma
en tidsenlig vårdanstalt har fortskridit så långt, att de nya vårdavdelningarna
beräknas vara helt färdiga innevarande år. Därmed kommer
anstalten att disponera moderna förläggningsutrymmen med sammanlagt
100 vårdplatser, det platsantal som, frånsett sjukavdelningens 10 platser,
tidigare gällt för anstalten. Med hänsyn till behovet av vårdplatser har
platsantalet provisoriskt ökats till 144. Departementschefen anser, att man
aven under budgetåret 1960/61 får räkna med detta platsantal. Vissa förläggnmgsutrymmen
måste därför fortfarande tagas i anspråk i slottsbyggnaden.
Departementschefen finner det angeläget, att slottsförläggningen
slopas, så snart platssituationen medger detta. Skulle det visa sig, att
behovet av slutna vårdplatser ökar och inte kan tillgodoses på annat sätt,
torde dock den platsreserv, som finnes i slottet, tillfälligt få utnyttjas i den
män så är möjligt med hänsyn till Övriga förutsättningar för en utökning
av anstaltens platsantal utöver 144. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :''t
att pröva frågan om en sådan ökning och besluta om de anslagsöverskridanden,
som kan föranledas därav.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
25
Vidare anmäles, att enligt av Kungl. Maj :t lämnat medgivande vid vårdanstalten
må — under villkor att den vid anstalten inrättade assistenttjänsten
i lönegrad Ael7 inte uppehälles — under innevarande budgetår
finnas inrättad en tjänst i lönegrad Ag 19 med uppgift för innehavaren att
tjänstgöra som ställföreträdare för anstaltens direktör. Medel bör beräknas
för denna tjänst även under nästa budgetår.
En tjänst som biträde i reglerad befordringsgång bör inrättas. Vidare
förordas en ökning av medelsanvisningen till vikariatsersättningar m. m.
med 10 000 kronor jämte viss höjning av omräkningsposterna.
Anslaget bör uppföras med 1 253 000 kronor.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Svartsjö för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................ 472 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 19 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
..................................................... 552 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 188 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................. 20 400
Summa kronor 1 253 000;
b) till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 253 000 kronor.
35:o) Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 61 och 62), vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 56 000 kronor, varav 800 kronor
till sjukvård m. m. åt befattningshavare, 32 000 kronor till inventarier
m. in., 10 000 kronor till beklädnad och sängkläder samt 15 000 kronor
till underhåll och driftkostnader för bil m. in., varjämte resemedelsposten
minskas med 1 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Svartsjö för
alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 1 034 400 kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 5 år i960
36 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för
alkoholmissbrukare: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 45, s. 63 och 64)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt
för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61, dels ock till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 74 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 71 000 kronor. Departementschefen
anför, att överflyttningen av fångklientelet från fångvårdsanstalten
i Växjö, där förevarande vårdanstalt för alkoholmissbrukare är
anordnad, till den nya kvinnoanstalten Hinseberg i Frövi beräknas ske
successivt. Det möter inte något hinder att under hela budgetåret 1960/61
disponera de för ändamålet nu utnyttjade lokalerna vid Växjöanstalten
för kvinnliga alkoholmissbrukare och tvångsarbetare. Departementschefen
räknar därför med att vårdanstalten i Växjö för alkoholmissbrukare skall
bedriva sin verksamhet under oförändrade förhållanden och med oförändrad
personalorganisation under nästa budgetår.
De kvinnliga alkoholmissbrukarna bör beredas vård inom nykterhetsvårdens
anstaltsorganisation. Departementschefen finner det därför angeläget
att inom denna organisation snarast skapas förutsättningar härför.
Med hänsyn härtill undersökes f. n. möjligheterna att bygga ut den öppna
vårdanstalten å Brotorp så att där redan fr. o. m. budgetåret 1961/62 kan
beredas vård åt sådana kvinnliga alkoholmissbrukare, som är i behov av
vård å sluten avdelning. Avsikten är att senare lägga fram förslag till de
åtgärder, som kan bli erforderliga.
Förevarande anslag bör nu höjas med 3 500 kronor för omräkning av
posterna till rörligt tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Utskottet önskar ej i detta sammanhang ta ställning till på vad sätt
vårdfrågan för de kvinnliga alkoholmissbrukarna i framtiden bör ordnas.
Det torde bli tillfälle att återkomma till detta spörsmål vid behandlingen
av den särskilda proposition i ämnet, som längre fram i vår kommer att
föreläggas riksdagen.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har ej givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom fångvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
27
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................... 33 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Ivungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 1080
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................... 27 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................... 12 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 1 220
Summa kronor 74 500;
b) till Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 74 500 kronor.
37 :o) Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt för
alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 46, s. 65), vilket innebär att anslaget räknas upp med 9 500 kronor,
varav 4 000 kronor till vårdkostnader och 5 500 kronor till omkostnader
för utskrivna och permitterade, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens inom fångvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 35 700
kronor.
38 :o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdanstalt
för alkoholmissbrukare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 47, s. 66), vilket innebär oförändrad medelsanvisning med
viss omfördelning mellan posterna i avlöningsstaten, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 119 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 2 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-
28
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
slagsvis ......................................................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för
-
85 100
36 000
slagsvis
4 200
Summa kronor 246 400;
b) till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 246 400 kronor.
39.o) Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade vårdan
stalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, s. 66 och 67), vilket innebär att anslaget höjes med
7 200 kronor, varav 500 kronor för övriga expenser, 5 000 kronor för utspisning,
1 200 kronor för hälso- och sjukvård för intagna samt 500 kronor
för bilar och transporter, hemställer utskottet,
40:o) Statens vardanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 49, s. 67—71) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare, som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61, dels ock till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 011 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 968 000 kronor.
Departementschefen anför, att nykterhetsvårdsutredningen den 19 februari
1959 överlämnat en promemoria med förslag till anordnande av en sluten
avdelning vid Venngarnsanstalten. Avdelningen, som skulle inrymma 26
vårdplatser, har kostnadsberäknats till 1 050 000 kronor, varav 960 000 kronor
avser byggnadskostnader och 90 000 kronor inventarier och utrustning.
Genom tillkomsten av den slutna avdelningen vid Gudhem med 25 platser och
en liknande avdelning vid Svartsjö med 40 platser kommer möjligheterna
att inom anstaltsorganisationen bereda sluten vård att förbättras. Nykterhetsvårdsutredningen
har ännu inte slutfört sitt arbete, som bl. a. rör
att riksdagen må till Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen
anordnade vårdanstalt för alkoholmissbrukare: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
111 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år t960
29
anstaltsorganisationens framtida utformning. Med hänsyn härtill är departementschefen
nu inte beredd att ta ställning till utredningens förslag om
en sluten avdelning vid Venngarn. Denna anstalt kan därför budgetåret
1960/61 beräknas bedriva sin verksamhet under samma betingelser som f. n.
Departementschefen förordar, att till besöksarvoden åt psykiater beräknas
ytterligare 6 000 kronor och till tandläkararvode ytterligare 500
kronor. Beträffande vikariats- och övertidsersättningar, tillfällig personal
in. m. föreslås en höjning med sammanlagt 31 500 kronor. Till obekvämhetstillägg
bör beräknas ytterligare 2 000 kronor. Därjämte föreslås viss
jämkning av omräkningsposterna.
Vid anstalten finnes på övergångsstat en tjänst som föreståndarinna i
Ao 17 och en tjänst som förste förman i Ao 9. Förmannen har avlidit och
föreståndarinnan beräknas avgå med pension den 1 september 1960. Avlöningsanslaget
kan för budgetåret 1960/61 på grund av angivna förhållanden
minskas med ca 26 000 kronor. Tjänsten som förste förman bör utgå
ur personalförteckningen.
Fem tjänster som vårdare i lönegrad 8 bör ordinariesättas och tre extra
vårdartjänster ombildas till extra ordinarie befattningar i lönegrad 8.
Kostnaderna för städningspersonal redovisas nu på avlöningsanslaget. T
enlighet med meddelade föreskrifter bör dessa kostnader föras på omkostnadsanslaget.
Departementschefen föreslår därför, att avlöningsanslaget
minskas med de beräknade kostnaderna för städningspersonalen, 3 000
kronor. Omkostnadsanslaget bör höjas med motsvarande belopp.
Anslaget till avlöningar bör höjas med 43 000 kronor.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 januari
1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 309 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................
547 000
137 000
30
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 18 000
Summa kronor 1 011 000;
c) till Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 011 000 kronor.
41.o) Statens vårdanstalt a Venngarn för alkoliolmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 71—73), vilket
innebär en anslagsökning med 47 000 kronor, varav 17 000 kronor till inventarier
m. m„ 12 000 kronor till beklädnad och sängkläder, 10 000 kronor
till hälso- och sjukvård för intagna, 5 000 kronor till transport av intagna
samt 3 000 kronor till tvätt och renhållning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 792 900 kronor.
42.o) Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare: Vårdavdelning
i Fagersta. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 51, s.
73 och 74), vilket innebär att avlöningsmedlen ökas med 1 200 kronor för
arvode till direktören för Venngarnsanstalten och 5 300 kronor för omräkningar
samt omkostnadsmedlen med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholmissbrukare: Vårdavdelning i Fagersta för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 288 800 kronor.
43.o) Statens vardanstalt a Brotorp för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 75 och 76), vilket innebär
att anslaget höjes med 2 200 kronor för omräkning av rörligt tillägg
samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Brotorp för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis
10 000
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960 31
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 68 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 12 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 1 400
Summa kronor 104 500;
b) till Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 104 500 kronor.
44:o) Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 76 och 77), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Brotorp för
alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 79 600 kronor.
\
45:o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 54, s. 77—84) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till
Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 862 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 406 000 kronor.
Departementschefen anför, att verksamheten vid Gudhemsanstalten
kommer att kunna bedrivas i full omfattning tidigare än man räknade med
vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår. Specialavdelningen (den
slutna avdelningen) med 25 platser har tagits i bruk i oktober 1959. Mottagningsavdelningen
med 9 vårdplatser tages i bruk vid årsskiftet och fyra
av de öppna paviljongerna med sammanlagt 40 vårdplatser successivt under
januari och februari. Sjukavdelningen och läkarmottagningen beräknas stå
färdiga omkring den 1 mars 1960, vartör då även de 16 vårdplatserna på
sjukavdelningen kan beläggas, om sjukvårdspersonal finnes att tillgå. Av
de beslutade byggnadsarbetena vid anstalten återstår iordningställande av
bostad för direktören och uppförande av en verkstadsbyggnad samt av ett
bostadshus för ogift personal.
32
Statsutskottets utlåtande nr 5 dr 1960
I fråga om direktörsbostaden har anstaltsstyrelsen efter samråd med
byggnadsstyrelsen i särskild framställning anhållit, att — under förutsättning
att corps-de-logiet vid Gudhems kungsgård ställes under byggnadsstyrelsens
förvaltning — bostad till direktören inredes i detta. Kungl. Maj:t
har bifallit framställningen och i samband därmed medgivit, att av det för
budgetåret 1959/60 anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
vid statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare ett belopp
av 125 000 kronor, som avsetts för nybyggnad av chefsbostad, i stället
får disponeras för ombyggnads- och förbättringsarbeten å corps-de-logiet.
Förutom direktörsbostad erhålles härigenom vissa bostadsutrymmen för
ogift personal, bl. a. en dubblett och två enkelrum.
Vad angår arbetsdriften vid anstalten uttalade sig nykterhetsvårdsutredningen
i princip för ett program, enligt vilket anstalten skulle förses
med två verkstäder av industriell typ, den ena avsedd för mekanisk industri
och den andra för träindustri. 1959 års riksdag anvisade 400 000 kronor
till uppförande av en verkstadsbyggnad med en golvyta av ca 800 m?.
Ställning togs inte till frågan om verkstadsdriften borde omfatta endera av
eller båda de föreslagna verksamhetsgrenarna. Det skulle få ankomma på
Kungl. Maj :t att sedan erforderlig utredning verkställts fatta beslut om
verkstadslokalernas utformning.
Anstaltsstyrelsen har som lämpliga grenar för patienternas sysselsättning
föreslagit trädgårdsarbete, snickeri, mekanisk verkstad samt terapibetonade
arbeten. I fråga om anordnandet av arbetslokaler har byggnadsstyrelsen
i samråd med anstaltsstyrelsen föreslagit, att av det belopp av
400 000 kronor, som beräknats för en verkstadsbyggnad, 100 000 kronor
får disponeras för ombyggnad av den befintliga stallbyggnaden till snickeriverkstad
samt återstoden för nybyggnad av mekanisk verkstad. Kungl.
Maj :t har godkänt detta förslag.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1960/61 har anstaltsstyrelsen
lagt fram förslag till komplettering av personalen vid anstalten. Styrelsen
har därvid töreslagit, att en tjänst som överläkare inrättas i stället för den
tjänst som läkare i A 24, varom principbeslut tidigare fattats (prop.
1957: 98; SU 8a; Rskr 234). Departementschefen finner inte skäl föreligga
att frångå detta beslut. I enlighet härmed bör alltså vid anstalten finnas
en tjänst som läkare i A 24. Till innehavaren av tjänsten bör utgå avlöningsforstarknmg
med 6 300 kronor för kalenderår. Om denna tjänst inte skulle
kunna besättas, torde läkarbehovet få tillgodoses av arvodesanställda läkare,
liksom vid Svartsjö och Venngarn.
Departementschefen föreslår inrättande av eu tjänst som psykolog i A 21,
en tjänst som assistent i A 14 samt en tjänst som kurator i A 12. Vidare
forordas inrättande av en tjänst som kontorist i A 9, två tjänster som sjuksköterska
i A 8, nio tjänster som vårdare i A 8, en tjänst som biträde i
reglerad befordringsgång samt två tjänster som ekonomibiträde i A 4 och
en i A 2/3.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
33
För arbetsdriften föreslår departementschefen, att vid anstalten nyinrättas
tre tjänster som yrkesmästare, nämligen en tjänst i A 11 för snickeriverkstaden,
en tjänst i samma lönegrad för den mekaniska verkstaden samt
en tjänst i A 9 för den sistnämnda verkstaden. Vidare föreslås två tjänster
som förman i A 8. Slutligen förordas en tjänst som ingenjör i Ag 15 för
samordnad ledning av arbetsdriften och en tjänst som kanslibiträde i A 7.
Samtliga förenämnda lönegradsplacerade tjänster utom ingenjör stjänsten
bör vara extra ordinarie.
För grundarvode jämte besöksarvode till rådgivande psykiater bör beräknas
sammanlagt 22 200 kronor i enlighet med anstaltsstyrelsens förslag.
Till tandläkararvode bör beräknas 3 500 kronor.
Anstaltsstyrelsen har förutsatt, att kostnaderna för städningspersonal
skall redovisas på avlöningsanslaget. I enlighet med meddelade föreskrifter
bör dessa kostnader föras på omkostnadsanslaget.
Till tillfällig personal m. m. bör beräknas 7 000 kronor. Av detta belopp
avser 3 000 kronor kostnader för medhjälpare i fritidsverksamhet. För
vikarier och övertidsersättningar samt till obekvämhetstillägg bör beräknas
ett sammanlagt belopp av 70 000 kronor. Vidare föreslås vissa jämkningar
av omräkningsposterna.
Med hänsyn till att det är sannolikt, att verkstadsbyggnaden för den
mekaniska verkstaden inte står färdig förrän omkring årsskiftet 1960/61
har en mindre reduktion gjorts vid beräkningen av anslagsbehovet för
personalen för arbetsdriften.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse, att byggnads- och utrustningsarbetena
vid anstalten numera fortskridit så långt, att anstaltens verksamhet
kan upptagas i full utsträckning under det kommande budgetåret.
Då utskottet funnit sig kunna godtaga den av departementschefen föreslagna
personalplanen och ej heller i övrigt funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen anfört och föreslagit, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens vårdanstalt å Gudhem för
alkoholmissbrukare, som föranledes av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4
januari 1960 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens vårdanstalt
å Gudhem för alkoholmissbrukare, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. hudgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 600
.''1—252 oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 6
34
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 32 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 686 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 120 300
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 13 900
Summa kronor 862 000;
c) till Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 862 000 kronor.
46:o) Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmissbrukare: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 84—86), vilket
innebär att anslaget höjes med 211 500 kronor med hänsyn till att verksamheten
vid vårdanstalten fr. o. m. budgetåret 1960/61 kommer att drivas
i full omfattning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens vårdanstalt å Gudhem för
alkoholmissbrukare: Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 438 400 kronor.
47 :o) Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 56, s. 86—91) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
in. in. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 150 000 kronor.
Departementschefen anför, att en väsentlig ökning av platsantalet vid
allmänna (statliga och erkända) vårdanstalter har ernåtts under de senaste
åren. Den 1 oktober 1955 fanns fem statliga och 15 erkända vårdanstalter
med sammanlagt 1 089 vårdplatser. Under tiden därefter har tillkommit nya
vårdanstalter, varjämte antalet vårdplatser på de äldre anstalterna ökat
genom om- och tillbyggnader. Den 1 juli 1959 var 32 allmänna vårdanstalter
med tillhopa 1 995 vårdplatser i verksamhet, varav fem statliga med 384
platser och 27 erkända med 1 611 platser. Under hösten 1959 har den nya
statliga vårdanstalten vid Gudhem kunnat tagas i bruk. Anstalten beräknas
vara i full verksamhet fr. o. in. budgetåret 1960/61. I och med tillkomsten av
Gudhemsanstalten med 100 vårdplatser har den av riksdagen uppställda
målsättningen, 2 100 vårdplatser vid de allmänna anstalterna, uppnåtts.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
35
Det sammanlagda platsantalct har sedan den 1 oktober 1955 ökat med ca
1 000 vårdplatser.
För en bedömning av platsbehovet utöver den hittillsvarande målsättningen
lämnar departementschefen först vissa uppgifter rörande utvecklingen
av platssituationen under den senaste tiden. Enligt socialstyrelsens
beräkningar uppgick platsbristen, beräknad såsom skillnaden mellan
summan av antalet på anstalterna intagna vårdtagare, icke återkallade försökspermitterade
med återfall och exspektanter å ena sidan samt antalet
vårdplatser å andra sidan, vid de allmänna anstalterna den 1 oktober 1957
till ca 480 platser. Platsbristen, som den 1 januari 1958 hade ökat till 578
platser, minskades till 114 den 1 juli 1958. Platsbehovet ökade därefter på
nytt och översteg den 1 oktober 1958 antalet vårdplatser med 256. Under
1959 har utvecklingen varit relativt gynnsam. Bristen på platser, som den
1 januari beräknades till 228 och den 1 april till 168, övergick under sommaren
i ett platsöverskott, vilket den 1 juli utgjorde 58 och den 1 augusti
78 platser. Under de senaste månaderna har behovet av platser ånyo
ökat. Den 1 november beräknades platsbristen sålunda uppgå till 228.
Det totala platsbehovet vid de allmänna anstalterna uppgick enligt
socialstyrelsens beräkningar den 1 april 1959 till 2 158, den 1 oktober
till 2 096 samt den 1 november till 2 247. Antalet av länsstyrelserna
meddelade intagningsbeslut har under de tre första kvartalen 1959 varit
något lägre än under motsvarande tid föregående år. Antalet ansökningar
hos socialstyrelsen om vårdplats på allmän vårdanstalt har däremot ökat.
Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning räknat med ett behov
under den närmaste framtiden av i genomsnitt 2 200 platser, vilket alltså
innebär en höjning av platsantalet utöver den nuvarande målsättningen.
Vissa skäl talar dock enligt departementschefens mening för försiktighet
vid bedömningen av platsbehovet för de närmaste åren.
Som framgår av de nyss anförda uppgifterna har det sålunda under
1959 tidvis förekommit visst platsöverskott vid de allmänna vårdanstalterna.
Strävandena att åstadkomma en förskjutning från tvångsmässig
anstaltsvård till förebyggande öppen vård på ett tidigt stadium av alkoholmissbruk
utgör vidare skäl för viss återhållsamhet i fråga om en ytterligare
utbyggnad av anstaltsorganisationen. Även den omständigheten att
resultatet av nykterhetsvårdsutredningens arbete ännu ej föreligger talar
härför. Departementschefen anser därför, att den hittills godtagna målsättningen,
2 100 vårdplatser, tills vidare alltjämt bör gälla.
Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om medel för
anordnande under innevarande och nästa budgetår av 130 nya vårdplatser
vid erkända anstalter. 1 de nämnda platserna är inräknade bl. a. ersättning
för dels den erkända anstalten Fridhem i Stockholm med 38 platser,
vilken måste nedläggas redan under första halvåret 1960, då fastigheten
skall rivas, dels den erkända vårdanstalten Hagbyhemmet för kvinnliga
alkoholmissbrukare med eif 20-tal platser, dels slutligen 52 provisoriska
36
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
platser vid andra anstalter. Vid beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret
1960/61 bör man räkna med att ersättning för Fridhem måste skapas.
Dessutom bör medel beräknas för anordnande av ytterligare platser, som
möjliggör en avveckling av ett antal provisoriska platser utan att totalantalet
platser därför behöver minskas. I fråga om de erkända anstalterna
bör medel beräknas för sammanlagt omkring 65 platser.
I detta sammanhang anmäler departementschefen en till socialdepartementet
den 29 september 1959 inkommen framställning från stiftelsen Stornäset
och styrelsen för erkända vårdanstalten med samma namn om ytterligare
anordningshidrag, bl. a. för anordnandet av tio nya vårdplatser. Till
inköp av fastigheten och iordningställande av densamma beviljades stiftelsen
år 1956 ett statslån å 568 000 kronor, varjämte till anordnande av anstalten
beviljades anordningshidrag med 210 000 kronor. Sistnämnda bidrag
beräknades efter tidigare gällande bestämmelser till 3 500 kronor per vårdplats.
Kostnadsberäkningen, som låg till grund för lånet och bidraget, utfördes
i november 1954 och måste baseras på vissa antagna förutsättningar.
Vid iordningställandet av fastigheten visade det sig, att vissa arbeten blev
mera omfattande än beräknat. De oförutsedda extra arbetena jämte prisstegringen
har medfört en ökning av kostnaderna för anstaltens anordnande
med ca 150 000 kronor. Anstalten har på grund härav redovisat en
skuld å ca 37 000 kronor. De arbeten, som enligt det uppgjorda programmet
återstår att utföra och till vilka medel saknas, har kostnadsberäknats till
ca 267 000 kronor. Medelsbehovet för färdigställande av påbörjade ombyggnader
och inredning av fastigheten samt för de skulder, som redan åvilar
anstalten, uppgår sålunda till sammanlagt ca 305 000 kronor. Genom att
fackfolk bland patienterna användes för en del arbeten beräknas så stora
besparingar kunna göras, att man därur skulle kunna anskaffa inventarier
och även nedbringa byggnadskostnaderna. Det faktiska medelsbehovet beräknas
därför stanna vid 272 000 kronor, motsvarande skillnaden mellan
maximalt anordningshidrag enligt de bestämmelser, som trädde i kraft den 1
juli 1957, och det belopp, som hittills ställts till förfogande. Vårdanstalten
började sin verksamhet i februari 1958 och omfattar nu 60 vårdplatser.
Genom de planerade ombyggnadsarbetena skulle platsantalet kunna ökas
till 70.
Den erforderliga medelsanvisningen till Stornäset bör lämpligen ske
genom att vårdanstalten beviljas ytterligare anordningshidrag i enlighet
med nu gällande bestämmelser. De planerade ombyggnadsarbetena m. m.
samt de uppgjorda kostnadsberäkningarna bör emellertid bli föremål för
ytterligare granskning och prövning.
Med hänsyn till det anförda förordas, att medel beräknas för anordnande
av ytterligare 55 platser vid de erkända vårdanstalterna. Medelsbehovet för
angivna ändamål uppgår till (55 x 15 000) 825 000 kronor.
I fråga om de enskilda anstalterna har riksdagen godtagit en målsätt
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
37
ning av 350 platser. Vid tidpunkten för socialstyrelsens anslagsframställning
beräknades antalet vårdplatser vid dessa anstalter till 307. Socialstyrelsen
hemställer om medel för anordnande av ytterligare 130
platser. I avbidan på resultatet av nykterhetsvårdsutredningens arbete,
vilket torde bli av betydelse för den fortsatta planeringen på detta område,
bör man enligt departementschefens mening inte frångå den nuvarande
målsättningen, 350 platser. Departementschefen förordar därför,
att medel beräknas för 43 nya platser. För ifrågavarande ändamål erfordras
(43 X 5 000) 215 000 kronor.
Beträffande inackorderingshemmen har 1958 års riksdag godtagit en
utbyggnad till 350 platser. Vid tidpunkten för socialstyrelsens framställning
fanns 245 platser vid inackorderingshemmen, varjämte redan disponerade
anslagsmedel beräknades medföra ett tillskott av 25 platser. Socialstyrelsen
har räknat med ytterligare 150 platser under budgetåret
1960/61, häri inräknat ersättning för inackorderingshemmet Hemmet med
56 platser, vilket drives i anslutning till erkända vårdanstalten Fridhem
i Stockholm och liksom denna anstalt måste nedläggas inom den närmaste
tiden. För en utbyggnad till 350 platser skulle, inberäknat ersättning för
Fridhem, behövas 136 platser. Hittills har emellertid under innevarande
budgetår beviljats bidrag till anordnande av 14 platser. För att den uppställda
målsättningen skall kunna uppnås under 1960/61 erfordras således
122 nya platser. Härför bör beräknas (122 X 5 000) 610 000 kronor.
Den 1 december 1959 uppgick det disponibla anslagsbeloppet, bortsett
från vad som erfordras för ytterligare anordningsbidrag till erkända anstalten
Stornäset, till ca 915 000 kronor.
I enlighet med det anförda beräknas medelsbehovet för anordnande av
erkända och enskilda vårdanstalter samt inackorderingshem till (825 000
+ 215 000 + 610 000—915 000) 735 000 kronor, vilket belopp avrundas till
700 000 kronor.
Kungl. Maj:t bör liksom hittills kunna vid fördelningen av anslaget avvika
från vad som vid anslagsberäkningen upptagits för de olika bidragsändamålen.
Utskottet. Såsom framgår av departementschefens redogörelse har utbyggnaden
av de allmänna vårdanstalterna nu nått det mål, 2 100 vårdplatser,
som riksdagen tidigare uppställt. På de skäl departementschefen
anfört anser utskottet, att någon ytterligare utbyggnad av de allmänna vårdanstalterna
ej för närvarande bör äga rum. Däremot bör medel beräknas
för ersättning av vårdplatser, som utgår ur anstaltsorganisationen, så att
det uppnådda platsantalet ej minskar. Vidare bör medel beräknas för anordnande
av ytterligare platser, som kan ersätta vissa av de hittillsvarande
provisoriska vårdplatserna. Departementschefens beräkningar av medelsbehovet
för angivna ändamål föranleder ej någon erinran från utskottets
sida.
38
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
Beträffande de enskilda vårdanstalterna och inackorderingshemmen har
departementschefen föreslagit medelsanvisning i sådan omfattning att en
utbyggnad till sammanlagt 700 vårdplatser skulle bli möjlig under budgetåret
1960/61. Därmed skulle det tidigare uppställda utbyggnadsmålet
nås också i fråga om dessa vårdplatser. Utskottet tillstyrker departementschefens
förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.
48 :o) Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter
för alkoholmisshrukare m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 57, s. 92—96) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar
av grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. in., att tillämpas fr. o. m. den 1
juli 1960, dels ock till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 17 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 16 800 000 kronor.
Departementschefen erinrar, att maximibeloppet för driftkostnadsbidrag
till erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare har höjts
såväl under 1958 som 1959. Den 1 juli 1958 höjdes garantibidraget från 12
till 13 kronor och beläggningsbidraget från 8 kronor till 8 kronor 50 öre.
Fr. o. m. den 1 juli 1959 har beläggningsbidraget ökats med en krona till
9 kronor 50 öre. Socialstyrelsen bär föreslagit en höjning av vartdera bidraget
med en krona fr. o. m. den 1 juli 1960. Som skäl härför har styrelsen
anfört ökade kostnader på grund av dels under 1959 genomförda avtalsenliga
löneökningar, dels arbetstidsförkortningen. Vidare har styrelsen
framhållit, att de nuvarande driftbidragen inte lämnar utrymme för behövliga
förbättringar av vårdverksamheten samt att en höjning av den till
vårdtagarna utgående flitpenningen är önskvärd. Vid prövningen av detta
förslag har departementschefen funnit sig kunna tillstyrka en höjning av
driftbidraget med en krona. Höjningen bör fördelas lika på de båda bidragsformerna.
Garantibidraget föreslås sålunda utgå med högst 13 kronor 50 öre
och beläggningsbidraget med högst 10 kronor fr. o. in. den 1 juli 1960. För
anstalt, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas
vara i behov därav eller beträffande vilken eljest särskilda skäl därtill föreligger,
bör garantibidraget liksom f. n. kunna höjas med ytterligare eu
krona.
Vid beräkningen av medelsbehovet för driftbidrag till erkända och en
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
39
skilda anstalter måste man utgå från vissa antaganden rörande antalet
vårdplatser och vårddagar samt de faktiska bidragsbeloppens storlek. Med
hänsyn till vad som under nästföregående anslagspunkt anförts om anordningsbidrag
till anstalter av ifrågavarande typ torde anslagsberäkningen
kunna grundas på det antagandet, att antalet vårdplatser i genomsnitt
under budgetåret 1960/61 kommer att uppgå till 1 610 vid erkända
anstalter samt till 340 vid enskilda anstalter. Vid en beläggning av
i genomsnitt 90 % kan antalet vårddagar under budgetåret uppskattas till
ca 530 000 resp. 112 000. De beviljade bidragsbeloppen torde komma att
ligga något under maximibeloppen. Under angivna förutsättningar uppskattas
medelsbehovet för driftbidrag till 12 800 000 kronor för erkända
och 2 700 000 kronor för enskilda anstalter.
Ersättningen för kost åt vårdtagare vid resa bör höjas till åtta kronor
för dag, varav minst åtta timmar tagits i anspråk för resan. Därjämte bör
kunna utgå skälig ersättning för nattlogi. Behovet av medel till ersättningar
för särskilda vårdkostnader kan med utgångspunkt från det förut angivna
vårddagsantalet vid erkända anstalter, 530 000, och den av socialstyrelsen
beräknade kostnaden per vårddag, 2 kronor 52 öre, beräknas till ca 1 350 000
kronor.
För driftbidrag till inackorderingshem och bidrag till familjevård bör
medelsbehovet beräknas till 980 000 resp. 15 000 kronor.
Medelsbehovet under anslaget upptages i enlighet med de i det föregående
framlagda beräkningarna till (12 800 000 + 2 700 000 + 1 350 000 +
980 000 + 15 000) avrundat 17 800 000 kronor.
Utskottet tillstyrker en höjning av driftbidragen i enlighet med departementschefens
förslag. Vad departementschefen föreslagit beträffande vårdtagares
ersättning för kost och logi vid resa föranleder ingen erinran från
utskottets sida.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört och föreslagit, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1960 förordade ändringar
av grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända
och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. in., att
tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1960;
b) till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 17 800 000 kronor.
49 :o) Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård ni. m.
Kungl. Maj :t har (punkt 58, s. 96) föreslagit riksdagen att till Tillfälligt
40
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
omhändertagande enligt lagen om nykterhetsvård m. in. för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 900 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att anslaget räknas upp med 50 000 kronor
med hänsyn till den fortgående ökningen i anslagsbelastningen.
Vid behandlingen av anslaget till Bidrag tilll driftkostnader vid erkända
och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. in. har departementschefen
förordat vissa ändringar av de ersättningar, som utgår till vårdtagarc
vid resa i vissa fall. Motsvarande grunder föreslås gälla i de fall kostnaderna
för vårdtagares resa bestrides från förevarande anslag. Kostnadsökningen
till följd av ändringarna torde inte vara av sådan storlek, att den
påverkar anslagsberäkningen.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Tillfälligt omhändertagande enligt
lagen om ngkterhetsvård in. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 950 000 kronor.
50 :o) Utbildning av nykterhetsvårdspersonal. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 59, s. 96—98), vilket innebär en med 10 000 kronor
ökad medelsanvisning för utbyggnad och förbättring av utbildningen för
anstaltspersonalen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av nykterhetsvårdspersonal
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 80 000
kronor.
51 :o) Länsnykterhetsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
60, s. 98—100) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Länsnykterhetsnämnderna:
Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 640 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 575 000 kronor.
Departementschefen upptar till behandling ett av 1958 års besparingsutredning
framfört förslag angående utredning om länsnykterhetsnämndernas
uppgifter och organisation. Besparingsutredningen har bl. a. anfört,
att en inordning av nämnderna under länsstyrelserna ligger nära till hands.
Departementschefen anför, att starka skäl — inte minst av principiell
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
41
natur — talar emot ett inordnande av nämnderna under länsstyrelserna.
Däremot anser departementschefen, att en utredning bör göras beträffande
länsnykterhetsnämndernas arbetsuppgifter och arbetssätt. Denna bör samordnas
med den utredning om socialvårdskonsulenternas uppgifter och verksamhet,
som omnämnts vid behandlingen av anslaget till Statens socialvårdskonsulenter:
Avlöningar.
Departementschefen föreslår, att anslaget för löneklassuppflyttningar
in. m. höjes med 65 000 kronor.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och föreslagit.
På grund härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsnykterhetsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .......................... 74 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 309 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 228 300
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 27 900
Summa kronor 1 640 000;
b) till Länsngkterhetsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 640 000 kronor.
52 :o) Länsnykterhetsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 61, s. 101 och 102), vilket innebär att anslaget räknas
upp med 5 500 kronor, varav 500 kronor för sjukvård in. in. samt 5 000
kronor för expenser, hyror in. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsngkterhetsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
544 500 kronor.
53 :o) Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder. Kungl. Maj:t har
(punkt 62, s. 102) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till kommunala
nykterhetsnämnder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
15 000 000 kronor.
42
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 500 000 kronor.
Socialstyrelsen har på grundval av gjorda antaganden om en fortsatt
ökning av nykterhetsnämndernas statsbidragsberättigade utgifter beräknat
anslagsbehovet för budgetåret 1960/61 till avrundat 15 000 000 kronor.
Departementschefen anför, att socialstyrelsens antaganden bör läggas
till grund för anslagsberäkningen och förordar i enlighet därmed att
anslaget uppföres med 15 000 000 kronor.
I de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 240 och II: 300
bär — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag
till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen 1:240.
Utskottet. Statsbidraget till de kommunala nykterhetsnämnderna utgår
med 75 % av de kostnader, som socialstyrelsen godkänner och som ej
hänför sig till verksamhet, beträffande vilken ersättning eller bidrag av
statsmedel utgår i särskild ordning. Före den 1 juli 1957 var bidragsprocenten
60.
I motionerna 1:240 och II: 300 har anförts, att en återgång till den tidigare
bidragsprocenten är motiverad. En restriktiv tillämpning av bidragsbestämmelserna
bör enligt motionärernas mening kunna leda till en besparing
av statsutgifterna för ändamålet med 20 %.
Utskottet kan ej finna, att några bärande skäl anförts för ändring av
ifrågavarande bidragsbestämmelser. Motionsyrkandet avstyrkes därför. Utskottet
har ej funnit anledning till erinran mot departementschefens beräkning
av anslagsbehovet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 240 och II: 300, såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kronor.
54 :o) Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63, s. 103), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nykterhetsnämndernas
verksamhet m. in. för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
72 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr .5 är 1960
43
55 :o) Bidrag till länkrörelsen. Kungi. Maj:t har (punkt 64, s. 104) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till länkrörelsen för budgetåret 1960/61 anvisa
ett anslag av 125 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.
Socialstyrelsen bär erinrat om nykterhetsvårdsutredningens förslag till
ändrade grunder för statsbidrag till länksammanslutningar (Jfr V ht 1958
s. 148). Enligt detta förslag skulle det särskilda statsbidraget upphöra
och i stället kommunala anslag till länkrörelsen i viss omfattning utgöra
statsbidragsberättigade utgifter för nykterhetsnämnderna. Socialstyrelsen
förordar ånyo i första hand, att nykterhetsvårdsutredningens förslag godtages
att gälla fr. o. m. budgetåret 1960/61. I andra hand förordar styrelsen
höjning av det nuvarande anslaget. Beträffande beräkningen av denna
höjning hänvisar styrelsen till tidigare förslag, enligt vilket ett genomsnittligt
understödsbelopp av 2 000 kronor per år och länkorganisation
beräknades. Härför erfordras en höjning av anslaget med 150 000 kronor.
Departementschefen anför, att han med hänsyn till bl. a. den kostnadsökning
för staten, som ett genomförande av nykterhetsvårdsutredningens
förslag skulle leda till, inte är beredd att tillstyrka detsamma. Den av länkorganisationerna
bedrivna verksamheten bör emellertid ges ett ökat stöd
genom en viss höjning av statsbidraget. Departementschefen föreslår därför,
att anslaget för nästa budgetår höjes med 25 000 kronor och alltså
uppföres med 125 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herrar Hamrin och Carlsson i Huskvarna
väckt motion (11:36) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i
bidrag till länkrörelsen för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 200 000
kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. Motionärerna bär bl. a. anfört, att länkrörelsens arbete utan
tvivel bygger på riktiga principer och på allt sätt bör stödjas samt att en
väsentlig höjning av anslaget till rörelsen därför är påkallad.
Utskottet anser i likhet med motionärerna, att länkrörelsens verksamhet
är värd ett ökat stöd från det allmännas sida. Utskottet är dock ej berett
att förorda större anslagshöjning än den i propositionen föreslagna och avstyrker
följaktligen motionsyrkandei.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionen II: 36 till Bidrag till länkrörelsen för
budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 125 000 kronor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
56:o) Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj :t har
(punkt 72, s. 123 och 124) föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd åt
erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor.
Under denna rubrik har på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.
Departementschefen erinrar om att frågan om anslag på tilläggsstat I
till ifrågavarande ändamål behandlades i propositionen 1959: 171 i samband
med förslag om höjning av grundstatsbidraget och barntillägget
inom den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen. Vid anmälan av
nämnda proposition anförde departementschefen (s. 13—14), att det även
efter ifrågavarande höjningar sannolikt kommer att finnas arbetslöshetskassor,
som på grund av stor arbetslöshet, lågt löneläge etc. icke har ekonomiska
möjligheter att tillförsäkra sina medlemmar förmåner, som vid
jämförelse med andra kassor framstår som tillfredsställande. En oväntad
ökning av arbetslösheten kan medföra så stora kostnader för en kassa, att
den tillfälligt eller för längre tid drabbas av ekonomiska svårigheter. De
i det föregående nämnda förbättringarna ansåg departementschefen icke
vara till fyllest i dessa fall. Man borde därför skapa anordningar för stöd
till kassorna i speciella situationer.
Vid övervägandet av de åtgärder som borde vidtagas i angivna syfte
anförde departementschefen, att man kunde överväga att inrätta en fond,
som ger viss återförsäkring och garanterar kassorna viss hjälp i särskilda
lägen. Inrättandet av en fond av denna typ var emellertid förknippat med
sådana problem, att det inte var möjligt att framlägga förslag därom.
Departementschefen betecknade detta som en fråga på längre sikt, som
får tas upp i annat sammanhang, lämpligen i samband med en översyn
av försäkringen och andra spörsmål som rör hjälpen till de arbetslösa.
Han föreslog, att man för att omedelbart kunna tillgodose behovet av särskilda
stödåtgärder skulle tillskapa en medelsreserv genom att anvisa ett
belopp av 10 000 000 kronor.
Beträffande användningen av dessa medel anfördes, att bidrag i första
hand borde kunna utgå för att möjliggöra en förlängning av ersättningstiden
till 156 dagar eller för att höja alltför låga daghjälpsbelopp i den
mån dessa önskemål inte kunde tillgodoses som en följd av de förenämnda
åtgärderna. Vidare kunde bidrag tänkas behöva utges vid stor arbetslöshet
eller för en förbättring av rätten till ersättning under säsongbegränsningstid.
Det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestäm
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960 45
melser som erfordrades angående anslagets disposition för de ifrågavarande
syftena.
Vad departementschefen sålunda anfört godtogs av statsmakterna.
Förslag angående användningen av de på tilläggsstat anvisade medlen
är under utarbetande inom arbetsmarknadsstyrelsen.
Något exakt mått på den medelsreserv, som kan bli erforderlig, är inte
möjligt att erhålla. Då en inte obetydlig del av det anvisade beloppet
sannolikt torde komma att disponeras redan under innevarande budgetår
i syfte att stödja vissa särskilt ogynnsamt ställda kassor, bör emellertid
reserven förstärkas genom medelsanvisning även på riksstaten för nästa
budgetår. Departementschefen förordar, att samma belopp som för innevarande
år eller 10 000 000 kronor anvisas.
Såsom framgår av det anförda kan närmare regler för användningen av
medelsreserven än de i propositionen 1959: 171 utvecklade ännu inte anges.
Det bör därför alltjämt få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga
närmare bestämmelser.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels de vid punkten 3 nämnda likalydande motionerna I: 240 och II: 300,
i vilka -— såvitt nu är i fråga — bar hemställts, att riksdagen måtte till
Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m. fl., (1:353) och den andra inom andra kammaren
av herr Ohlin m. fl. (II: 440), i vilka — såvitt nu är i fråga — har
hemställts, att riksdagen, med anledning av att det på tilläggsstat I till
riksstaten för innevarande budgetår anvisade beloppet på 10 000 000 kronor
till Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor inte är utnyttjat, måtte
avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag för budgetåret 1960/61 i avvaktan
på precisering av behovet.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas
till motionerna I: 240 och II: 440.
Utskottet. I motionerna 1:240 och 11:300 framhålles att förevarande
anslag tillkommit som en följd av den allmänna varuskatten. I särskilda
motioner har föreslagits att någon varuskatt ej skall uttagas efter den 31
december 1960. Motionärerna anser därför, att anslaget bör nedsättas till
5 000 000 kronor.
Departementschefen har anfört, att eu inte obetydlig del av det för innevarande
budgetår anvisade beloppet sannolikt torde komma att disponeras
före budgetårets slut. Då ny medelsanvisning sålunda erfordras för budgetåret
1960/61, kan utskottet ej biträda yrkandet i motionerna 1:353 och
46
Statsutskottets utlåtande nr 5 ur 1960
II: 440 om avslag å Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet anser vidare, att ifrågavarande
medelsbehov ej står i så omedelbart samband med den allmänna
varuskatten att ställningstagandet till Kungl. Maj :ts förevarande förslag
bör göras beroende av den ståndpunkt riksdagen må komma att intaga till
frågan om fortsatt uttagande av denna skatt. Utskottet avstyrker därför
yrkandet i motionerna 1: 240 och II: 300 om minskning av det belopp
Kungl. Maj :t föreslagit.
Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:240 och 11:300 ävensom 1:353
och II: 440, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Särskilt
stöd åt erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.
57 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds verksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 142—146), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning och samma avskrivningsbemyndigande som
under innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Maj :t må bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1960/61, utan hinder av
gällande bestämmelser angående avskrivning av kronans fordringar,
besluta om avskrivning av fordran, uppkommen inom
arbetsmarknadsverket till belopp ej överstigande 500 kronor,
beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen
att vederbörande icke kan betala sin skuld och enligt
styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger
att framdeles uttaga betalning, eller ock åtgärder för fordringens
bevakande och indrivande bedömes förenade med arbete
och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna ej
är ekonomiskt lönande, allt såvitt dylika åtgärder ändock
icke anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden;
b) till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
58:o) Arbetskliniken i Stockholm. Kungl. Maj :t har (punkt 76, s. 146
och 147) föreslagit riksdagen att till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 285 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
47
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Departementschefen anför, att det hittills inte visat sig möjligt att lösa
lokalfrågan för arbetskliniken. I avbidan på att så sker måste man räkna
med att möjligheterna till en ökning av verksamheten är små. Med hänsyn
härtill och till den reservation, som fortfarande torde komma att
finnas å anslaget vid utgången av innevarande budgetår, bör anslaget uppföras
med oförändrat belopp.
Departementschefen förordar inrättande av en förmanstjänst i Ae 8 vid
kliniken, varvid en arvodesbefattning kan indragas.
I en inom andra kammaren av herr Kellgren m. fl. väckt motion (II: 433)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att åtgärder snarast måtte
vidtagas för att öka kapaciteten hos statens arbetsklinik i Stockholm, att
överväga vidgat stöd åt de huvudmän, som vid centrallasarett planerar
rehabiliteringskliniker, samt att överväga en utbyggnad av arbetsprövningsresurserna
provinsiellt med statliga arbetskliniker såväl i västra
(Göteborg), södra (Malmö—Lund) som norra (Umeå) Sverige.
Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionen.
Utskottet. I motionen lämnas en redogörelse för innebörden av den arbetsprövning,
som utföres vid statens arbetsklinik i Stockholm. Vidare belyses
behandlingens effektivitet genom konkreta exempel och genom återgivande
av uppgifter från en genomförd efterundersökning. Motionärerna
anför, att behovet av kvalificerad arbetsprövning vida överstiger arbetsklinikens
kapacitet, att väntetiden för klienterna därför blir lång och att
en stor del av de väntande förorsakar samhället avsevärda kostnader
under väntetiden, exempelvis i form av socialvård.
Utskottet vill understryka, att arbetsprövningen utgör ett betydelsefullt
inslag i den reliabiliteringsverksamhet, som bedrives av offentliga
organ och institutioner samt en rad enskilda organisationer och inrättningar.
Arbetsprövningen kan hjälpa svårt handikappade människor att
bli placerade i ett för dem lämpat arbete, som ger dem tillfälle att göra
skapande insatser i produktionen. Samtidigt som verksamheten medverkar
till att forma en rikare tillvaro för de handikappade, har den eu
samhällsekonomisk betydelse, som inte bör underskattas.
Utan tvivel föreligger behov av ökade resurser i fråga om arbetsprövningen.
Detta gäller också om rehabiliteringsverksamheten i dess övriga
former. Här må erinras om den medicinska rehabilitering, som utövas
genom sjukvårdshuvudmännens försorg, samt den verksamhet av närbesläktat
slag, som förekommer inom socialförsäkringens ram. Arbetsprövningen
hänför sig närmast till den yrkesmässiga rehabiliteringen, som
omfattar licla arbetsvärden i dess skiftande former. På alla dessa områden
föreligger behov av energiska insatser för att ge rehabiliteringsverksamheten
tillräckligt stor omfattning och effektivitet.
48
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
I föreliggande proposition har framlagts flera olika förslag, som allmänt
åsyftar en dylik förstärkning av rehabiliteringens resurser. Samtidigt
har erinrats om att åtskilligt utredningsarbete återstår på området.
Sådant utredningsarbete pågår i olika kommittéer. Sålunda skall socialpolitiska
kommittén ägna uppmärksamhet åt bl. a. försörjningsfrågan för
personer med olika slag av arbetshinder. 1958 års socialförsäkringskommitté
har att överväga frågor, som gäller sambandet mellan rehabiliteringsverksamheten
och socialförsäkringarna, och socialförsäkringens administrationsnämnd
svarar för utredning och planläggning beträffande de organisatoriska
frågorna i sammanhang därmed.
Av det sagda framgår att rehabiliteringsverksamheten är föremål för
utredning i flera olika sammanhang. Det kan förutsättas, att de av motionärerna
behandlade frågorna kommer att uppmärksammas i det fortsatta
utredningsarbetet, vilket bör samordnas och bedrivas så skyndsamt som
möjligt. Till spörsmålet om den medicinska rehabiliteringen blir det vidare
tillfälle att återkomma i samband med den blivande regleringen av regionsjukvården.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet, att riksdagen ej har tillräcklig
anledning att nu göra någon framställning i ämnet eller eljest besluta
om några åtgärder i anledning av motionen.
Med tillstyrkande av Ivungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 285 000
kronor,
II. att motionen 11:433 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
59:o) Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade. Kungl.
Maj:t har (punkt 77, s. 147—155) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordade ändrade grunder för statsbidrag till verkstäder
för handikappade, dels till Bidrag till anordnande av verkstäder
för handikappade för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor.
För innevarande budgetår har under rubriken Bidrag till kommunal
och enskild arbetsvårdsverksamliet anvisats ett förslagsanslag av 1 100 000
kronor. Från anslaget bestrides kostnaderna för statsbidrag till vissa för
partiellt arbetsföra avsedda institutioner, nämligen träningsverkstäder,
verkstäder för skyddad sysselsättning (arbetscentraler) och verkstäder för
halvskyddad sysselsättning. Statsbidraget utgår med högst 40 eller i särskilda
fall högst 45 % av avlöningsförmånerna enligt vissa löneklasser för
föreståndare och arbetsledare vid institutionerna. Härjämte bestrides av
statsmedel vissa kostnader för desinfektionsanordningar.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
49
Arbetsmarknadsstyrelsen har lagt fram förslag till en betydande utbyggnad
av statsbidragen. Av styrelsens framställning inhämtas bl. a.
följande.
Verksamhetens utveckling under åren 1953—1958 kan åskådliggöras på
sätt, som framgår av följande tabell.
År
Antal
huvudmän
Antal platser
(träning och
skyddad
sysselsättning)
Hemarbets-
platser
Klient-
ersättning
1953
27
1 124
90
2 231 124
1954
31
1219
90
2 495 531
1955
38
1411
290
3 045 001
1956
43
1 688
365
3 854 244
1957
46
1 781
401
5 021 786
1958
55
2 132
709
6 759 590
Utbyggnaden under år 1959 uppskattas till 400—500 nya platser.
Ifrågavarande verksamhet är, trots den successiva utbyggnad, som sålunda
skett under de senaste åren, otillräcklig i förhållande till föreliggande
behov. Det föreligger enligt länsarbetsnämndernas årsrapporter
över hela landet ett växande behov av arbetsträning, skyddad sysselsättning
och hemarbete för partiellt arbetsföra. Härtill kommer den äldre
arbetskraften, som har svårigheter att få anställning i öppna marknaden.
På grundval av verkställda undersökningar och sin erfarenhet i övrigt uppskattar
styrelsen det aktuella behovet av platser för arbetsträning och skyddad
sysselsättning till lågt räknat 15 000. Det föreligger sålunda f. n. ett
beräknat behov av ytterligare 12 000 platser.
Styrelsen finner det uppenbart, att den väsentligaste orsaken till den
låga utbyggnadstakten är att det statliga stödet är för lågt. År 1958 uppgick
statsbidraget sålunda till ca 15 % av de totala driftkostnaderna. Härtill
kommer betydande kostnader för huvudmännen för investeringar i
byggnader, maskiner etc. Styrelsen föreslår, att det statliga stödet till den
verksamhet, varom här är fråga, ges i form av investeringsbidrag, driftbidrag
samt bidrag till enskilda företag, som bedriver halvskyddad verksamhet.
Styrelsen anser, att investeringsbidrag bör utgå för anskaffande av
lokaler och av en första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel.
Statsbidrag till anskaffande av lokaler bör med hänsyn till den skyddade
verksamhetens karaktär lämpligast i stort ges på sätt som gäller för provisoriska
skollokaler vid lokal yrkesskola. Statsbidrag till dylika skollokaler
utgår enligt kungörelsen om statsbidrag till yrkesskolor med 325 kronor
per m2 nettogolvyta av lokaler för undervisning, förvaring av skolmateriel,
administration och skolmåltidsverksamhet samt uppehållsrum för elever.
Samma belopp bör utgå till lokaler för nu ifrågavarande ändamål. Styrelsen
4—252 oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. G samt. Nr 5
50
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
föreslår dock, att bidraget utgår med högst 325 kronor per m2 och att, om det
från allmänt ekonomiska synpunkter bedömes uppenbart fördelaktigt att
för anskaffande av verkstadslokaler taga i anspråk huvudman tillhörig
byggnad eller inköpa annan befintlig byggnad, statsbidrag må utgå dels på
grundval av ett belopp, som prövas skäligt med avseende på byggnadens
värde vid övertagandet, dels till kostnader för att ställa i ordning byggnaden
för verkstadsändamål. Statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel bör utgå på samma grunder som gäller
enligt 25 § angivna kungörelse om statsbidrag till yrkesskolor, nämligen
med hälften eller i undantagsfall högst två tredjedelar av kostnaderna.
Styrelsen räknar med att om förslaget genomföres en ökning med 1 000
individuella arbetsplatser skall komma till stånd under nästa budgetår, varav
700 i nyuppförda, inköpta eller eljest av huvudmannen disponerade lokaler
och 300 i för ändamålet förhyrda lokaler. För varje arbetsplats beräknas
i medeltal 15 in-’. Den genomsnittliga statsbidragskostnaden per m2
uppskattas till 260 kronor. För 700 platser skulle kostnaden uppgå
till avrundat 2 700 000 kronor. Styrelsen beräknar vidare den genomsnittliga
utrustningskostnaden per plats till 3 500 kronor. Med en ökning
av 1 000 arbetsplatser skulle statsbidraget sålunda uppgå till ca hälften
av 3 500 000 kronor eller 1 750 000 kronor.
I fråga om driftbidragen erinrar styrelsen om att 1950 års riksdag beslöt,
att träningsverkstäder och skyddade verkstäder skulle under vissa
villkor komma i åtnjutande av statsbidrag med högst 50 % av föreståndares
och arbetsledares löner. På grund av otillräckliga anslag beviljades
emellertid t. o. m. budgetåret 1957/58 bidrag med genomsnittligt endast
40—42 % av nämnda lönekostnader. Fr. o. m. budgetåret 1958/59 har
preciserade statsbidragsbestämmelser fastställts och anslaget upptagits
som förslagsanslag. Statsbidrag utgår numera med högst 40 % — i undantagsfall
45 % — och beräknas högst å lönen i vissa löneklasser. Styrelsen
föreslår, att statsbidraget höjes till tidigare i princip medgivna 50 % Vidare
föreslås, att statsbidraget må beräknas högst å lönen enligt den i det
aktuella fallet gällande löneldassen i följande lönegrader på löneplan A i
statens löneförordning, nämligen i fråga om föreståndare vid institution
med minst 30 platser 18 lönegraden, i fråga om annan föreståndare 16
lönegraden samt i fråga om arbetsledare 12 lönegraden. Där verksamhetens
omfattning så motiverar, bör dock bidrag till avlönande av föreståndare
få beräknas högst å lönen i 21 lönegraden.
Styrelsen anför vidare, att en fortlöpande medicinsk observation av
klienterna är nödvändig. Statsbidrag bör därför utgå till arvoden åt institutionernas
läkare. Med hänsyn till att ifrågavarande institutioner är
av synnerligen skiftande storlek förordar styrelsen, att bidraget beräknas
per plats och år och föreslår som skäligt belopp högst 100 kronor per plats.
Många huvudmän har funnit det lämpligast att åtminstone temporärt
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
51
inrymma bär avsedda verkstäder i förhyrda lokaler. Dessa huvudmän bör
inte komma i ett ur driftekonomisk synpunkt sämre läge än de som enligt
det framförda förslaget skulle erhålla investeringsbidrag. Ett bidrag till
hyreskostnaderna torde vidare vara av väsentlig betydelse, då det gäller
att fortast möjligt få en utbyggnad till stånd. Det är därför angeläget, att
en del av hyreskostnaden kan täckas genom statsbidrag. Ifrågavarande
statsbidrag bör så nära som möjligt ansluta till det investeringsbidrag för
lokalanskaffning, som tidigare föreslagits. Styrelsen föreslår, att huvudman,
som av utomstående förliyr lokaler för arbetsträning eller skyddad
sysselsättning, erhåller statsbidrag med 50 % av hyreskostnaden, dock med
högst 15 kronor per in2 och år.
Statsbidrag till företag, som bedriver halvskgddad verksamhet, utgår
enligt samma grunder som till de huvudsakligen kommunala verkstäderna
för skyddad sysselsättning under förutsättning att industrien ställer platserna
till arbetsförmedlingens förfogande. F. n. utgår bidrag endast till tre
enskilda företag. Styrelsen föreslår en utbyggnad även av denna bidragsform.
Det är enligt styrelsens mening angeläget att ompröva bidragsformen
och att skapa en typ av bidrag, som genom sin konstruktion och
storlek verkar stimulerande på de enskilda företagen och som möjliggör
en önskvärd utbyggnad av verksamheten utan alltför stora kostnader för
det allmänna. Styrelsen har stannat inför förslaget att de enligt nuvarande
system utgående bidragen till arbetsledares löner ersättes med ett bidrag,
som på ett bättre sätt än tidigare ger skälig kompensation för företagens
merkostnader i samband med verksamhet av nu ifrågavarande slag. Storleken
av detta bidrag bör lämpligen avvägas i förhållande till det antal
arbetstimmar de partiellt arbetsföra arbetarna utför per år. Styrelsen anser
en ersättning med 1 krona per arbetstimme vara skälig och från stimulanssynpunkt
lämplig ersättning för företagets merkostnader.
Departementschefen anför, att samhället främst skall genom socialförsäkringarna
sörja för att de som drabbats av arbetsoförmåga får skälig ersättning
för den arbetsinkomst de mister. Detta gäller inte bara vid kortvariga
inkomstbortfall, såsom vid övergående sjukdomar och arbetslöshet. Pensionsreformen
kommer att medföra, att en väsentlig del av den tidigare
arbetsförtjänsten garanteras dem som blivit långvarigt arbetsoförmögna.
Samhällets uppgifter upphör dock inte i och med att de arbetsföra får arbete
och de övriga får sin försörjning i annan ordning. Både för den enskildes
och samhällets skull måste det vara en oavlåtlig strävan att föra
över personer från den senare gruppen till den förra. Det fordras positiva
åtgärder från samhällets sida för att göra personer soin har olika slags
handikapp — förvärvade eller medfödda, fysiska eller psykiska -— så
arbetsdugliga som möjligt och bereda dem sysselsättning.
För socialförsäkringarnas del är det redan från strängt ekonomisk synpunkt
betydelsefullt att de, som insjuknat eller skadats, så snart som möj
-
52
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
ligt återfår sin tidigare arbetsförmåga eller får tillfälle att i förvärvsarbete
utnyttja den arbetsförmåga som kan finnas kvar. Vissa förbättringar
av rehabiliteringsverksamheten beslöts i fjol såvitt angår förhållandet
till sjukförsäkringen. I samband med pensionsreformen har statsmakterna
uttalat, att denna måste förenas med en effektiv rehabiliteringsorganisation.
Departementschefen understryker särskilt, att en sådan organisation
i många fall torde komma att vara ett nödvändigt instrument när
man skall bedöma huruvida och i vilken mån invalidförmåner skall utgå
från folk- och tilläggspensioneringen.
I detta sammanhang erinrar departementschefen om att socialpolitiska
kommittén vid sin översyn av socialpolitiken skall ägna särskild uppmärksamhet
åt personer med olika slag av arbetshinder, t. ex. syn- och hörselskadade,
rörelsehindrade och personer med åkommor på de psykiska sjukdomarnas
och närliggande områden. Detta är en av de arbetsuppgifter som
kommittén f. n. sysslar med. Kommittén har vidare att bl. a. överväga frågan
om vårdbidrag till föräldrar med handikappade barn.
Även om åtskilligt utredningsarbete återstår när det gäller rehabiliteringen
av i olika avseenden handikappade och därmed sammanhängande
frågor, är det både möjligt och angeläget att verksamheten på detta område
utvecklas utan dröjsmål.
Hur den framtida rehabiliteringsorganisationen än kommer att utformas,
måste en kraftig utbyggnad av arbetsvärden komma till stånd. Utbyggnaden
av träningsverkstäder och verkstäder för skyddad verksamhet
är långt ifrån tillräcklig i förhållande till det nuvarande behovet. Arbetsmarknadsstyrelsen
har lagt fram ett omfattande program för att åstadkomma
en förbättring. Departementschefen ansluter sig till styrelsens uppfattning
att en snabb utbyggnad av angivna verkstäder är angelägen.
Det bästa sättet att stimulera utbyggnaden av träningsverkstäder och verkstäder
för skyddad verksamhet torde vara att tills vidare medge ett visst investeringsbidrag
för anordnande av nya lokaler. Departementschefen biträder
arbetsmarknadsstyrelsens förslag i fråga om utformningen av detta bidrag
med den inskränkningen, att det ej skall utgå för större nettogolvyta än
15 m2 per arbetsplats. Statsbidrag bör alltså intill denna gräns kunna lämnas
med högst 325 kronor per m2 nettogolvyta vid uppförande eller inköp
av verkstadslokaler samt då huvudmannen tillhörig fastighet tages i anspråk
för anordnande av sådana lokaler för träningsverkstad eller verkstad
för skyddad sysselsättning. För att nya verkstäder skall kunna komma
i gång så snabbt som möjligt bör bidrag kunna utgå för lokaler som
anordnas fr. o. m. ingången av år 1960.
Departementschefen biträder vidare arbetsmarknadsstyrelsens förslag att
huvudman, som bedriver motsvarande verksamhet i förhyrda lokaler, skall
kunna erhålla hyresbidrag med 50 % av hyreskostnaden, dock med högst
15 kronor per m2 och år samt för högst 15 m2 per arbetsplats. Bidragen bör
utgå fr. o. m. den 1 juli 1960.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
53
Med hänsyn till de betydande kostnaderna för staten är departementschefen
inte beredd förorda andra ändringar i bidragsgrunderna än de nu
nämnda. Det är emellertid hans förhoppning att det avsevärt ökade stöd
som huvudmännen kan få genom de av honom föreslagna nya bidragen
skall möjliggöra en snabb och kraftig utbyggnad av verksamheten.
Den halvskyddade sysselsättning, som bedrives med statsbidrag vid vissa
enskilda företag, är såsom framgår av styrelsens redogörelse av ringa omfattning.
Emellertid driver företagen i stället i viss utsträckning verkstäder
för skyddad verksamhet, som endast är tillgängliga för deras egen personal
och därför inte åtnjuter statsunderstöd. En fortsatt utbyggnad av sistnämnda
verksamhet finner departementschefen vara av stor betydelse. Liksom
tidigare bör de enskilda företagen själva bekosta denna verksamhet, och
departementschefen är därför inte beredd att föreslå en ändring av de
gällande bidragsreglerna beträffande halvskyddad verksamhet.
Anordningsbidragen bör bestridas från ett reservationsanslag, som
lämpligen bör betecknas Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade.
Arbetsmarknadsstyrelsen har uppskattat medelsbehovet till anordningsbidrag
till 2 700 000 kronor under nästa budgetår. Då halva bidragsbeloppet
bör betalas ut först sedan lokalerna avsynats och godkänts
och då medel endast bör beräknas för vad som behöver betalas ut under
nästa budgetår är anslagsbehovet sannolikt lägre. Säkra hållpunkter för eu
beräkning saknas emellertid. Departementschefen förordar, att anslaget
uppföres med 1 500 000 kronor. Driftbidragen inberäknat hyresbidragen
bör bestridas från ett förslagsanslag under rubriken Bidrag till driften avverkstäder
för handikappade. Kostnaderna för de nu utgående bidragen
till föreståndares och arbetsledares löner m. m. uppskattas till ca 1 400 000
kronor under nästa budgetår. Till hyresbidrag beräknas 200 000 kronor.
Anslaget bör alltså anvisas med 1 600 000 kronor.
Beträffande sistnämnda anslag göres hemställan under nästföljande
punkt.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av herr Jonsson i Strömsund väckt
motion (II: 219), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta om statsbidrag
till anordnande av verkstäder för handikappade utan maximering
av bidraget till viss nettogolvyta per arbetsplats,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Wallentheim m. fl. (I: 161) och den andra inom andra kammaren
av fröken Sandell och herr Adamsson (II: 217), i vilka har hemställts att
riksdagen måtte till bidrag för anordnande av verkstäder för handikappade,
med bifall till den av departementschefen förordade ändringen av bidragsgrunderna,
utan maximering av bidragsberättigad arbctsyta, för budget
-
54
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
året 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor att ställas
till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande,
dels en inom andra kammaren av herrar Antonsson och Larsson i Luttra
väckt motion (II: 442), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att statsbidrag må utgå till huvudmän för arbetsvårdsverkstäder för anskaffande
av en första grunduppsättning av maskiner och verktyg med hälften
eller i undantagsfall två tredjedelar av kostnaderna,
dels en inom andra kammaren av herr Bengtsson i Landskrona m. fl.
väckt motion (II: 341), vari har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att det statsbidrag som för närvarande utgår med 40 % eller i särskilda fall
med högst 45 % av avlöningsförmånerna enligt vissa löneklasser för föreståndare
och arbetsledare vid träningsverkstäder, arbetscentraler och
verkstäder för halvskyddad sysselsättning höjes till 50 %,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sörlin m. fl. (I: 247) och den andra inom andra kammaren
av herr Johanson i Västervik m. fl. (11:306), i vilka har hemställts,
att riksdagen måtte besluta om statsbidrag till föreståndares och arbetsledares
löner samt till läkararvode i enlighet med av arbetsmarknadsstyrelsen
i petitaskrivelse framställda äskanden, eller med högst 50 %
av de sammanlagda kontanta avlöningsförmåner, som vederbörande befattningshavare
under året uppburit, samt att ett bidrag med högst 100
kronor per plats och år måtte utgå till vid institutet anställd läkares arvode.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden hänvisas till
motionerna 11:219, 1:161, 11:442, 11:341 och 11:306.
Utskottet. Av vad utskottet anfört under nästföregående punkt framgår,
att utskottet anser det angeläget med ytterligare åtgärder för att hjälpa
människor med arbetshinder i olika former att göra produktiva insatser
i arbetslivet. De särskilda träningsverkstäderna samt verkstäderna för
skyddad och halvskyddad sysselsättning är av stor betydelse, när det gäller
att bereda arbetsmöjligheter åt dem, som på grund av visst handikapp är
förhindrade att i normala former delta i produktionen.
Såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit och departementschefen
understrukit är en kraftig utbyggnad av träningsverkstäder och verkstäder
för skyddad sysselsättning behövlig. Utskottet biträder departementschefens
uppfattning att ett statligt investeringsbidrag till anordnande av
verkstadslokaler torde vara det bästa sättet att stimulera en sådan utbyggnad.
I propositionen föreslås, i nära anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens
framställning, att dylikt bidrag skall kunna lämnas med högst
325 kronor per m2 nettogolvyta, dock att bidrag ej skall utgå för större
golvyta än 15 m2 per arbetsplats.
I motionerna II: 219, I: 161 och II: 217 har föreslagits, att bidrag skall
utgå utan någon maximering av bidraget med hänsyn till golvytan per
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
55
arbetsplats. Såsom motiv för yrkandet har motionärerna i huvudsak hänvisat
till, att ifrågavarande begränsning av bidraget är mindre tillfredsställande
i vissa fall, såsom när det gäller verkstäder, som kräver större
golvyta på grund av särskilda produktionsförutsättningar eller därför att
arbetsplatsen avses för rörelsehindrade, som är beroende av utrymmeskrävande
hjälpmedel för sin förflyttning.
Utskottet finner, att vad motionärerna anfört ej saknar fog. Den av
Kungl. Maj :t föreslagna bidragsregeln innebär emellertid ej, att bidrag
är uteslutet, om lokalytan överstiger 15 m2 per arbetsplats. Ifrågavarande
maximering gäller endast bidragets belopp. Även i fall da den erforderliga
golvytan är större än som svarar mot bidragsmaximum torde investeringsbidraget
därför komma att medföra en stimulanseffekt. Under sådana
förhållanden och med hänsyn till att fråga är om en bidragsverksamhet,
av vilken praktiska erfarenheter saknas, anser utskottet inte att det finns
tillräckliga skäl att frångå Kungl. Maj:ts förslag beträffande utformningen
av investeringsbidraget. Nu ifrågavarande motionsyrkanden avstyrkes
därför. På samma grund avstyrker utskottet det i motionen
II: 442 framförda yrkandet om bidrag till maskiner och verktyg för verkstäderna.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet
följer bidragsgivningen och i sinom tid föreslår de eventuella ändringar
av bidragsreglerna, som en närmare erfarenhet av reglernas tillämpning
kan komma att påkalla.
I motionerna I: 161 och II: 217 har vidare föreslagits, att det av arbetsmarknadsstyrelsen
förordade systemet med företagarersättning å en krona
per arbetstimme till enskilda företag, som anordnar halvskyddad sysselsättning,
skall få prövas försöksvis i stället för nuvarande bidrag för ändamålet.
Yrkanden om medel härför framställes i särskilda motioner, vilka
redovisas under nästföljande punkt. På de av departementschefen anförda
skälen anser sig utskottet ej böra biträda förslaget. Ej heller beträffande
driftbidragen i övrigt är utskottet berett att nu förorda någon ytterligare
förbättring utöver den av Kungl. Maj :t föreslagna. Utskottet avstyrker
därför yrkandena därom i motionerna II: 341, I: 247 och II: 306.
Då utskottet ej funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande
med anledning av vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit,
får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
I. att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1960 förordade ändrade
grunder för statsbidrag till verkstäder för handikappade;
b) till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor;
II. att motionerna II: 219 samt I: 161 och II: 217 icke må
bifallas av riksdagen;
56
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
III. att motionen II: 442 icke må bifallas av riksdagen;
IV. att motionerna 11:341 samt 1:247 och 11:306, sistnämnda
bägge motioner i vad de berör avlöningsförmånerna
för föreståndare och arbetsledare, icke må bifallas av riksdagen;
V.
att motionerna I: 247 och II: 306, i vad de berör läkararvode,
icke må bifallas av riksdagen.
60:o) Bidrag till driften av verkstäder för handikappade. Kungl. Maj:t
har (punkt 78, s. 155) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av
verkstäder för handikappade för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 600 000 kronor.
Något anslag med denna beteckning finnes inte uppfört i gällande riksstat.
Departementschefens motivering för anslaget har redovisats under nästföregående
punkt.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Wallentheim m. fl. (I: 162) och den andra inom andra kammaren av
fröken Sandell och herr Adamsson (11:218), har hemställts, att riksdagen
måtte dels till bidrag till driften av verkstäder för handikappade
anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor, dels ock till stimulansbidrag
till företagare för drift av halvskyddad verksamhet på föreskrivna villkor
för budgetåret 1960/61 anvisa 200 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisar motionärerna till motionen
I: 161.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående
punkt får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
I. att riksdagen må till Bidrag till driften av verkstäder
för handikappade för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 600 000 kronor;
II. att motionerna I: 162 och 11:218 icke må bifallas av
riksdagen.
61 :o) Understöd åt flyktingar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 80, s. 157—159), vilket innebär att anslaget räknas ned med
500 000 kronor på grund av att vissa kostnader för omskolning och yrkesutbildning
av flyktingar, vilka kostnader bestrides från anslaget, i fortsättningen
föreslås belasta anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
57
62 :o) Bidrag till de blindas förening. Kungl. Maj :t har (punkt 81, s. 159
och 160) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de blindas förening för budgetåret
1960/61 anvisa ett anslag av 475 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 445 000 kronor.
Departementschefen anför, att bidraget till de blindas förenings depåverksamhet
bör räknas upp med 30 000 kronor. Till föreningens verksamhet
i övrigt bör utgå oförändrat bidrag. Anslaget bör därför anvisas med
(445 000 + 30 000) 475 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Hamrin-Thorell m. fl. (I: 242) och den andra inom andra kammaren av fru
Eriksson i Stockholm m. fl. (11:302), har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att till Bidrag till de blindas förening för budgetåret 1960/61 anvisa
ett anslag av 510 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 302.
Utskottet. Motionärerna har bl. a. anfört, att de blindas föreningsverksamhet
visat sig vara ett värdefullt komplement till samhällets allmänna socialvårdande
åtgärder samt att den i propositionen föreslagna höjningen
av anslaget till de blindas förening ligger långt under de verkliga behoven.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den verksamhet, som de
blindas förening bedriver, utgör ett värdefullt komplement till samhällets åtgärder
på socialvårdens område. Utskottet är dock ej berett att förorda större
bidrag till föreningen från statens sida än som föreslagits i propositionen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 242 och II: 302 till Bidrag till de
blindas förening för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
475 000 kronor.
63 :o) Bidrag till de vanföras riksförbund. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 82, s. 160 och 161), vilket innebär att anslaget höjes med
115 000 kronor, varav 15 000 kronor såsom ökat stöd till föreningens nuvarande
verksamhet och 100 000 kronor för inköp och distribution av hjälpmedel,
som underlättar den dagliga livsföringen för handikappade, m. m.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till de vanföras riksförbund för
budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 140 000 kronor.
64 :o) Bidrag till hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 161 och 162), vilket innebär en
anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandets rehabiliteringscentral
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
65 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
Bostadsbyggande m. m.
65 :o) Byggnadsforskning. Kungl. Maj :t har (punkt 94, s. 199—228)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i byggnadsforskningens organisation, dels ock till Byggnadsforskning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 530 000 kronor.
I gällande riksstat finnes uppförda tre anslag för byggnadsforskningsändamål,
nämligen till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar
och Omkostnader samt till Byggnadsforskning. Anslagen är uppförda med
respektive 124 400, 38 500 och 365 000 kronor.
Departementschefen redovisar byggnadsforskningsutredningens betänkande
och de däröver avgivna yttrandena samt anför härom följande.
»Värdet av forsknings- och rationaliseringsverksamhet på byggandets
område är allmänt erkänt. Det råder intet tvivel om att de forskningsinsatser
som gjorts på detta fält har avsatt mycket betydelsefulla resultat
i form av både tekniska förbättringar och kostnadssänkande rationaliseringar.
Det står också klart, att gjorda investeringar på byggnadsforskningsområdet,
som helhet betraktade, har varit i hög grad lönsamma från
samhällsekonomisk synpunkt.
Trots det sagda har statens nämnd för byggnadsforskning rönt åtskillig
kritik från skilda håll. Denna kritik har delvis grundat sig på att nämndens
fördelning av forskningsresurserna på olika forskningsmål inte har
vunnit gillande hos alla intresserade parter. Såsom byggnadsforskningsutredningen
visat är kritiken på denna punkt i viss mån motsägande,
vilket är naturligt med hänsyn till att ett flertal särgående och delvis motsatta
intressen framträder på ifrågavarande forskningsfält.
Kritiken mot nämnden har emellertid också bottnat däri, att nämnden
enligt mångas mening har åtagit sig för stor del av forskningsuppgifterna
i egen regi och lämnat för litet spelrum åt forskning i andra former. Enligt
byggnadsforskningsutredningens uppfattning har kritiken i denna del
ett visst berättigande. Utredningen har därför utformat ett organisationsförslag,
vars huvudprincip är att organisatoriskt åtskilja det konkreta
forskningsarbetet från uppgiften att bedöma olika forskningsprojekt och
fördela tillgängliga medel. Förslaget innebär, att de anslagsfördelande
uppgifterna skall åvila ett råd för byggnadsforskning, under det att sådant
forskningsarbete, som inte med fördel kan överlämnas till befintliga
vetenskapliga institutioner eller till enskilda forskare, skall anförtros från
rådet fristående statliga forskningsorgan. Utredningen föreslår, att två sådana
organ skall inrättas, ett för den egentliga byggnadsforskningen samt
ett för forskning på planområdet. Utredningens huvudtanke, att de anslags
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
59
fördelande och de forskande uppgifterna skall vara skilda åt i organisatoriskt
hänseende, har vunnit stöd hos ett betydande flertal av remissorganen.
Jag anser för egen del, att den nuvarande kombinationen av anslagsfördelande
och forskande uppgifter hos ett och samma organ är föga lycklig.
Jag är angelägen framhålla, att jag härmed inte avser att kritisera
nämnden för byggnadsforskning på grund av dess val av forskningsuppgifter
eller för genomförandet av det forskningsarbete nämnden själv
åtagit sig. Jag anser tvärtom, att den kritik nämnden fatt uppbära i anledning
av sin verksamhet i alltför hög grad har undanskymt de obestridliga
förtjänsterna hos nämndens forskningsinitiativ. Emellertid framstår
den gällande organisationsformen såsom mindre tillfredsställande från
principiell synpunkt. Förutsättningarna för en kritisk bedömning av forskningsprojekten
torde sålunda förbättras och större säkerhet skapas för att
den lämpligaste organisationsformen väljes för varje enskild forskningsuppgift,
om det organ, som skall pröva olika initiativ och önskemål samt
fördela forskningsresurserna, ej har egna engagemang i praktiskt forskningsarbete.
En ändring av forskningsorganisationen bör därför genomföras.
Jag ansluter mig till förslaget att fördelningen av forskningsmedlen skall
anförtros ett statens råd för byggnadsforskning. I ett mindre antal remissyttranden
har den tanken framförts, att uppgiften på ett eller annat
sätt skulle kunna knytas till statens tekniska forskningsråd. Ehuru en
sådan anordning onekligen kunde vara förenad med vissa fördelar, anser
jag mig i varje fall inte f. n. böra förorda den. Byggnadsforskningens område
är så sammansatt och omfattande, att det framstår som naturligt, att
ett särskilt forskningsråd tillskapas för detsamma.
Huvuduppgifterna för rådet för byggnadsforskning bör vara att fortlöpande
kartlägga forskningsbehovet och forskningsresurserna samt mot
denna bakgrund pröva angelägenheten av olika forskningsuppgifter och
fördela för forskning tillgängliga medel på de forskare och institutioner,
som anses mest lämpade för uppgiften i varje särskilt fall. Såsom närmare
framgår av vad jag anför i det följande bör rådets verksamhetsområde
även omfatta forskning rörande planfrågor. Rådet bör ej inskränka
sig till att bedöma de forskningsprojekt, som institutioner och forskare
själva framlägger, utan vid behov även ta initiativ för att få sådana forskningsuppgifter
utförda som rådet bedömer såsom angelägna. Detta förutsätter
en intim kontakt mellan rådet och forskningsvärlden, så att rådet
ständigt har en aktuell överblick över de reella forskningsresurserna och
det pågående forskningsarbetet. Det bör också vara rådets uppgift att dra
upp riktlinjer för information angående resultaten av den forskning, som
bedrives med stöd av bidrag från rådet.
I vissa remissyttranden har gjorts uttalanden angående forskningsverksamhetens
inriktning. Jag vill i anslutning därtill erinra om, att när nämnden
för byggnadsforskning inrättades år 1953 eu av förutsättningarna för
60
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
dess verksamhet var att forskningen ej skulle bindas av några statliga
direktiv. På motsvarande sätt bör rådet för byggnadsforskning vara obundet
av detaljerade direktiv från statsmakternas sida. Jag anser det därför
ej lämpligt att här ta någon ställning till nyss nämnda uttalanden.
Beträffande rådets storlek kan jag godtaga utredningens förslag att rådet
bör bestå av nio ledamöter. Dessa torde få utses av Kungl. Maj :t. Bland
ledamöterna bör finnas en tillfredsställande representation för forskningen
vid de tekniska högskolorna samt för det praktiska byggnadsarbetet. Kungl.
Maj :t bör emellertid vara obunden vid valet av ledamöter. Frågan om
ersättningen till rådets ledamöter torde få avgöras av Kungl. Maj :t.
För administrationen av rådets arbete bör förutsättas en relativt enkel
organisation. Inom rådets kansli bör finnas en föreståndare, som utses
av Kungl. Maj :t. Denna tjänst bör ej vara lönegradsplacerad utan förenad
med arvodesförmåner, som Kungl. Maj :t bör äga bestämma. Skulle emellertid
nämndens nuvarande föreståndare utses, bör tjänsten som föreståndare
i Bp 4 hos nämnden överföras till den nya organisationen och där
föras på övergångsstat. På motsvarande sätt torde övriga hos nämnden
inrättade lönegradsplacerade tjänster — två sådana tjänster uppehälles
f. n. — tills vidare kunna inrymmas i rådets organisation. Det bör ankomma
på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter härom.
Enligt vad jag nyss anfört bör rådet för byggnadsforskning söka aktivt
verka för att de forskningsuppgifter rådet anser angelägna också blir genomförda.
I fråga om en del uppgifter, särskilt sådana som närmast avser
det praktiska utvecklingsarbetet inom byggnadsområdet, kan detta bli
förenat med svårigheter, om det inte finns någon statlig forskningsinstitution,
som är beredd att åtaga sig dem. En sådan institution erfordras
också för fullföljandet av det forskningsarbete nämnden för byggnadsforskning
har påbörjat i egen regi. Byggnadsforskningsutredningen har föreslagit,
att för ändamålet skall inrättas ett organ, benämnt svenska bygginstitutet.
Vidare bör enligt utredningen inrättas ett särskilt organ för
forskning angående husbyggnads- och samhällsplanering, svenska planeringsinstitutet.
I fråga om sistnämnda institution har utredningen anfört,
att förslaget bör genomföras endast om utredningens förslag angående
finansiering av forskningen på samhällsplaneringens område godtages.
Utredningens förslag i finansieringsfrågan innebär i huvudsak dels att
särskilda avgifter skall uttagas för fastställelse av stads- och byggnadsplaner,
dels att statsbidragen till regionplanering skall avlösas av ett statligt
anslag för samhällsplaneringsforskning. Det förra förslaget har avvisats
i flertalet remissyttranden, och även det senare förslaget har väckt
kritik från flera håll. I fråga om de två forskningsorganen är meningarna
mycket delade bland remissorganen.
Jag finner det klarlagt, att ett särskilt statligt forskningsinstitut för
byggnadsforskningen bör inrättas. Planforskningen hör enligt min mening
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
61
så intimt samman med övriga forskningsuppgifter på byggnadsområdet,
att det, i varje fall f. n., ej föreligger tillräckliga skäl att bryta ut planforskningen
till ett fristående forskningsorgan eller tillskapa särskilda
finansieringsformer för den del av planforskningen, som avser samhällsplanering.
De planforskningsuppgifter, som inte med fördel kan utföras
vid befintliga vetenskapliga institutioner eller av enskilda forskare, bör
därför kunna överlämnas till samma institut som skall handha övrig byggnadsforskning.
Institutet bör lämpligen benämnas statens institut för
byggnadsforskning. Liksom hittills bör medel från fonden för byggnadsforskning
jämte de över statsbudgeten anvisade medlen för byggnadsforskning
kunna utnyttjas även för planforskning. Det får ankomma pa rådet
för byggnadsforskning att avväga resurserna mellan planforskning och
övriga forskningsgrenar inom byggnadsområdet.
Institutet för byggnadsforskning bör ledas av en styrelse, utsedd av
Kungl. Maj :t. Antalet ledamöter bör såsom utredningen föreslagit vara
fem. Deras arvoden torde få fastställas av Kungl. Maj :t. Beträffande institutets
organisation i övrigt är jag ej beredd att nu göra några andra
uttalanden än att institutets kansli bör få så begränsad omfattning som
möjligt. Det bör lämpligen ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa utgiftsstat
avseende kostnaderna för styrelsen och för institutets kansli. I
övrigt bör organisationen bli beroende på de anslag rådet anvisar för aktuella
forskningsuppgifter och för den sammanhållande ledningen av forskningsarbetet.
Ersättningar till forskare och forskningsledare, som institutet
anlitar, bör styrelsen ha fria händer att inom sålunda given medelsram själv
bestämma. Med den av mig förordade organisationen bör byggnadsstyrelsens
råd för översiktlig planläggning kvarbli inom detta ämbetsverk.
Utredningens förslag i fråga om det praktiska anordnandet av informationsverksamheten
torde inte påkalla något ställningstagande från statsmakternas
sida. Mot vad utredningen anfört i denna fråga synes inte vara
något väsentligt att erinra.
Utredningens förslag till organisation av egenskapsredovisningen i fråga
om byggnadsmaterial torde inte heller böra föranleda något beslut av statsmakterna.
Det bör ankomma på rådet för byggnadsforskning att pröva, i
vad mån ifrågavarande arbetsuppgifter bör ingå i forskningsprogrammet
samt att i samråd med berörda parter ta ställning till frågan om lämplig
organisation för verksamhetens bedrivande.
De av utredningen berörda frågorna om gränsdragningen mellan byggnadsforskningsorganens
verksamhet och olika statliga institutioners arbetsområden
bör det liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning
till. Jag vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att övervakningen
av experimentverksamheten på bostadsbyggandets område, vilken
hittills har ankommit på bostadsstyrelsen när det gäller slatsbelånade hus,
enligt min mening i första hand bör vara eu uppgift för byggnadsforsk
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
ningens organ. Denna organisationsfråga får prövas i ett senare sammanhang.
En annan fråga, som också berör gränsdragningen mellan
byggnadsforskningsorganen och bostadsstyrelsen, gäller möjligheterna att
få fram en fylligare information angående byggnadskostnadernas förändringar.
Denna fråga har nyligen tagits upp av byggfackens industriutredning
i en framställning till Kungl. Maj :t. Ärendet beredes f. n. inom
socialdepartementet, och jag är därför ej beredd att nu göra något uttalande
i ämnet.
Jag övergår nu till frågan om statens bidrag till byggnadsforskningen.
Hittills har statens andel av kostnaderna för forskningen tillskjutits i form
av tre särskilda anslag på driftbudgeten, nämligen två förslagsanslag till
nämndens avlöningar resp. omkostnader samt ett reservationsanslag till
byggnadsforskning. Anslagen har beräknats så, att de sammantagna skulle
uppgå till ett belopp, ungefärligen motsvarande vad staten skulle betala,
om den vore pliktig att erlägga byggnadsforskningsavgift.
Utredningen har föreslagit, att statens bidrag till byggnadsforskningen
skall ges under två anslag, varav ett avses för arvoden till ledamöter i
rådet och styrelserna för de av utredningen föreslagna forskningsinstituten
samt till avlöning åt föreståndaren hos rådet, medan det andra anslaget
skall utgöra statens koslnadsandel i övrigt. Det senare anslaget skall enligt
förslaget direkt tillföras fonden för byggnadsforskning.
I anslutning till vad riksräkenskapsverket yttrat i frågan vill jag föreslå,
att statens bidrag till byggnadsforskningens finansiering tillskjutes i
form av ett enda, obetecknat anslag. Anslaget bör direkt tillföras fonden
för byggnadsforskning. Samtliga utgifter för rådets och forskningsinstitutets
administration bör bestridas med fondmedel. Även kostnader för lokaler
bör, i motsats till vad utredningen anfört härom, täckas med fondmedel. I
överensstämmelse med vad jag tidigare anfört bör det ankomma på Kungl.
Maj :t att på förslag av rådet samt forskningsinstitutets styrelse fastställa
utgiftsstater avseende rådets avlöningar och omkostnader samt kostnaderna
för institutets kansliorganisation m. m.
Hittills har inkomsterna av nämndens publikationsverksamhet tillförts
statsverket. Med den av mig nu förordade ordningen bör publikationsinkomsterna
i stället tillföras fonden.
De tre anslagen till byggnadsforskningsändamål uppgår för innevarande
budgetår till (124 400 + 38 500 + 365 000) 527 900 kronor. Nämnden för
byggnadsforskning har, under förutsättning att organisationen förblir oförändrad
under nästa budgetår, begärt en uppräkning av anslaget till avlöningar
med 4 700 kronor för utgiftsökningar av automatisk natur. Vidare
har en mindre ökning av omkostnadsanslaget yrkats. Jag föreslår, att anslaget
anvisas med ett till 530 000 kronor avrundat belopp.
I enlighet med utredningens förslag bör byggnadsforskningsavgiften
vara till beloppet oförändrad under nästa budgetår. I detta sammanhang
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
63
torde få anmälas, att riksförsäkringsanstalten, som omhänderhar debiteringen
och uppbörden av ifrågavarande avgift, i november och december
i fjol inkom med förslag till vissa ändringar i förordningen angående byggnadsforskningsavgift,
i huvudsak betingade av en teknisk omläggning av
tariffering och avgiftsdebitering inom yrkesskadeförsäkringen. Framställningarna
beredes f. n. i socialdepartementet, och det är min avsikt att, om
förutsättningar därför visar sig föreligga, senare i vår anmäla frågan om
proposition i ämnet till riksdagen. I övrigt torde fa förutsättas, att det
blivande rådet för byggnadsforskning i sinom tid prövar frågan om avgiftens
storlek och tillämpningsområde och framlägger de förslag en sådan
prövning kan leda till.
De av mig förordade ändringarna av byggnadsforskningens organisation
bör genomföras den 1 juli 1960.»
Utskottet. Departementschefen har konstaterat, att värdet av forskningsoch
rationaliseringsarbetet på byggandets område har vunnit allmänt erkännande.
Utskottet finner liksom departementschefen, att dessa forskningsinsatser
har lämnat betydelsefulla resultat i form av både tekniska förbättringar
och kostnadssänkande rationaliseringar. Det är med hänsyn härtill
av vikt att den offentliga verksamhet, som bedrives på området, även
i fråga om de organisatoriska formerna kan omfattas med odelat förtroende
av alla dem, som har behöriga intressen att tillvarata i forskningsverksamheten.
I den mån den mot statens nämnd för byggnadsforskning riktade kritiken
kan anses sakligt grundad är det därför anledning att vidtaga sådana
ändringar i organisationen, att skälen till kritik undanröjes.
I sådant syfte har departementschefen föreslagit, att de uppgifter, som
nu ankommer på nämnden för byggnadsforskning, skall fördelas på två
från varandra fristående statliga organ, nämligen statens råd för byggnadsforskning
och statens institut för byggnadsforskning. Rådet skall ha till
huvuduppgift att fortlöpande kartlägga behovet av forskning och forskningsresurserna
samt att fördela tillgängliga medel, under det att institutet
skall handha konkreta forskningsuppgifter.
Enligt utskottets mening torde den av departementschefen föreslagna
organisationen vara väl ägnad för sina uppgifter. Utskottet tillstyrker därför
den ifrågavarande ändringen av byggnadsforskningens organisation.
Liksom departementschefen anser utskottet, alt planforskningsuppgifterna
hör så nära samman med de forskningsuppgifter i övrigt som institutet
kommer att ägna sig åt, att det nu saknas skäl för en utbrytning av denna
forskningsgren till en särskild institution. Utskottet delar också departementschefens
uppfattning att planforskningen tills vidare bör finansieras
på samma sätt som byggnadsforskningen i övrigt.
Vad departementschefen anfört i fråga om den närmare organisationen
av rådet och institutet liksom beträffande formerna för det statliga till
-
64
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
skottet av forskningsmedel har ej gett utskottet anledning till erinran. Ej
heller har utskottet funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande
med anledning av vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1960 förordade ändringar
i byggnadsforskningens organisation;
b) till Byggnadsforskning för budgetåret 1960/61 anvisa
ett anslag av 530 000 kronor.
66:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 98, s. 230), vilket innebär en med 5 000 kronor
minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
ortsombud för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.
67:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. Kungl. Maj :t har
(punkt 99, s. 230) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:
Ersättning åt riksbanken för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 280 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor.
Departementschefen har anfört, att anslaget, i överensstämmelse med
förslag av fullmäktige i riksbanken, bör minskas med 20 000 kronor.
I en inom andra kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i Skellefteå
väckt motion (II: 430) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att
dels medge riksbanken rätt att påföra bosättningslånetagare en förvaltningsavgift
av 6 kronor per år som lånet enligt överenskommelse skall
vara utestående, dels ock till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. Motionärerna har anfört, att den statliga subventioneringen
av bosättningslånen bör minskas. Vidare har de hänvisat till nödvändigheten
av återhållsamhet med statens utgifter.
Utskottet vill erinra om, att förslag av likartad innebörd senast prövades
vid 1958 års riksdag, som då avvisade tanken att låta låntagarna
bära bosättningslånens förvaltningskostnader. Enligt utskottets mening
saknas skäl att nu intaga en ändrad ståndpunkt i frågan. Utskottet avstyrker
därför motionsyrkandet.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
65
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionen II: 430 till Statens bosättning slån: Ersättning
åt riksbanken för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 280 000 kronor.
Sjuk- och yrkesskadeförsäkring in. m.
68 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 100, s.
231—234) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för försäkringsrådet, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61, dels ock till Försäkringsrådet: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 716 700 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 860 100 kronor.
Försäkringsrådets organisation har fr. o. in. den 1 januari i år minskats
från tre till två avdelningar. Under första halvåret får antalet tjänstemannaledamöter
i rådet uppgå till sju, oberäknat ordföranden och chefen. Denne
är för nämnda tid i anledning av utredningsuppdrag frikallad från
tjänstgöring i avdelning av rådet.
Rådets organisation under nästa budgetår bör bedömas mot bakgrunden
av den förväntade arbetsmängden. Departementschefen räknar härvid med,
att pågående utredning om en ändrad besvärsordning för socialförsäkringsärenden
skall leda till resultat i sådan tid att tillkomsten av nya besvärsmål
i samband med den allmänna tilläggspensioneringen ej hinner att
nämnvärt påverka försäkringsrådets arbetsbörda. Beträffande mål av hittillsvarande
slag kan någon större förändring av nuvarande tillströmning
ej f. n. förutses. Fn organisation med två avdelningar bör därför, i avvaktan
på den fortsatta utvecklingen av måltillströmningen till rådet, bestå tills
vidare. Emellertid räknar departementschefen med, att rådets chef fr. o. in.
den 1 juli i år åter kommer att tjänstgöra såsom ordförande på en av de två
avdelningarna. Antalet tjänstemannaledamöter i övrigt bör då vara sex.
Försäkringsrådet har ansett såsom självklart, att samtliga ledamöter vid
eu organisation på två avdelningar skall vara försäkringsråd. Enligt departementschefens
mening bör emellertid den ordningen behållas, att avdelning
består av ordförande, ett försäkringsråd och en assessor, varjämte eu
assessors tjänst bör beräknas för alternativ tjänstgöring på båda avdelningarna.
Rådets personalförteckning bör därför fr. o. in. nästa budgetår uppta
5— 252 oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 5
66
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
tre rådstjänster och tre assessorstjänster. Detta innebär, att fyra tjänster
såsom försäkringsråd avföres från personalförteckningen. En assessorstjänst
bör föras på övergångsstat.
Antalet föredragande — f. n. är sex i tjänstgöring — bör lills vidare
vara oförändrat. Tre av dem bör vara ordinarie tjänstemän och tre extra
ordinarie. Fyra förste byråsekreterartjänster i A 23 utgår därvid ur organisationen.
Tre av dem är ordinarie tjänster och bör föras på övergångsstat,
medan den fjärde, som är extra ordinarie, bör avföras från personalförteckningen.
Antalet amanuenser beräknas i enlighet med försäkringsrådets
förslag till två mot f. n. tre. I fråga om kontorspersonalen föreslås inga
förändringar nu.
I samband med övergången till den nya organisationen torde vissa tjänstemän
efter mångåriga vikariatslöneförordnanden på högre befattningar, i
den mån de ej kan förflyttas till andra tjänster i förvaltningen, nödgas återgå
till ordinarie befattningar i lägre lönegrad. Vissa övergångsanordningar
kan visa sig erforderliga i samband härmed. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att besluta om dessa.
För ökat anlitande av läkarledamöter beräknas ytterligare 7 400 kronor.
Anslaget bör på grund av det anförda minskas med 143 400 kronor samt
uppföras med 716 700 kronor.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försäkringsrådet, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1960 förordat;
b) fastställa följande avlöningsstat för försäkringsrådet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 373 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................ 76 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 160 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 96 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 10 700
Summa kronor 716 700;
c) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 716 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
67
69:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 101, s. 234), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 32 100 kronor.
70 :o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
102, s. 235—252) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten,
som föranledes av vad departementschefen förordat, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Riksförsäkringsanstalten:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 8 056 600 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 538 300 kronor.
Den utvidgning av riksförsäkringsanstaltens arbetsområde som följer av
att anstalten enligt förordnande av Kungl. Maj :t blivit pensionsmyndighet
enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension aktualiserar frågan
om en souschefsbefattning inom ämbetsverket. Departementschefen anser,
att anstalten i och för sig anfört vägande skäl för att en överdirektör stjänst
inrättas. Emellertid är frågan om den blivande centrala organisationen på
socialförsäkringens område under utredning. Det synes under sådana förhållanden
ej lämpligt att nu inrätta någon permanent tjänst. Departementschefen
föreslår, att souschefsfrågan tills vidare får en provisorisk lösning
genom inrättande av ett förordnande att bestrida göromål, som ankommer
på överdirektör i B 4.
Departementschefen förordar inrättande av två byrådirektörstjänster i
Ae 24 och en befattning som förste byråsekreterare i Ae 23 på andra sjukförsäkringsbyrån.
Nuvarande anordning med tjänstgöringsskyldighet på
byrån för befattningshavare bos försäkringsrådet bör upphöra i samband
med de nya tjänsternas tillkomst.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 15 augusti 1959 må för uppgifter i samband
med handhavandet av den allmänna tilläggspensioneringen hos anstalten
finnas inrättade sex tjänster vid sidan av gällande personalplan.
Tjänsterna avser en byråchef i Bg 1, eu byrådirektör i Ag 24, en förste byråsekreterare
i Ag 23, en kontorist i Ag 9, ett kanslibiträde i Ag 7 samt ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål i högst Ag 5. Anstalten har föreslagit,
att de nämnda tjänsterna skall inrättas såsom extra ordinarie samt att
ytterligare ett antal tjänster skall inrättas för ifrågavarande uppgifter.
Departementschefen anser, att tjänsterna alltjämt bör vara extra. Under
innevarande budgetår bestrides kostnaderna för ifrågavarande tjänster från
reservationsanslaget till Förberedelser för pensionsreformen. För kostna
-
68
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
derna under nästa budgetår bör medel beräknas under förestående anslag.
Departementschefen är ej beredd att nu uttala sig om vilka ytterligare
tjänster, som kan komma att behövas för uppgifter i samband med tilläggspensioneringen.
För den personalförstärkning, som kan bli erforderlig, bör
emellertid under icke-ordinarieposten beräknas ett belopp av 45 000 kronor
att vid behov disponeras av anstalten. För nu ifrågavarande arbetsuppgifter
bör inrättas en ny byrå inom riksförsäkringsanstalten. Byrån bör
lämpligen benämnas pensionsförsäkringsbyrån. Till den nya byrån bör överflyttas
en inom försäkringsbyrån inrättad arbetsgrupp för försäkringspliktsfrågor.
Denna avdelning förestås av en byrådirektör i Ae 26.
Riksförsäkringsanstaltens befattning med debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgifter inom socialförsäkringen nödvändiggör efter den allmänna
tilläggspensioneringens tillkomst en omorganisation av försäkringsbyrån.
Byråns debiteringsarbete, som f. n. skötes manuellt, bör omläggas
till hålkortsdrift. Anstalten har föreslagit en omorganisation, som innebär
att antalet tjänster hos verket minskas med 17. Förslaget grundar sig på
förutsättningen att anstalten för debiterings- och uppbördsarbetet inom
byrån får disponera en maskinanläggning för databehandling med beteckningen
IBM 1401. Kungl. Maj:t har genom beslut den 18 december 1959
bemyndigat riksförsäkringsanstalten att teckna kontrakt om förhyrning
av en maskinanläggning av ifrågavarande typ.
Departementschefens förslag till organisation av byrån har följande innebörd.
Byrån, som i fortsättningen lämpligare bör benämnas avgiftsbyrån,
bör för debiterings- och uppbördsarbetet organiseras på fyra avdelningar:
en allmän avdelning, en debiteringsavdelning, en uppbördsavdelning och
en revisionsavdelning. Den allmänna avdelningen bör omfatta byråns kansli
samt en databehandlingssektion. Till den senare bör arbetsgivarregistret
och skaderegistret organisatoriskt anslutas. Uppbördsavdelningen bör delas
upp på en bevakningssektion och en klagomålssektion.
Personalbehovet på de olika avdelningarna heräknar departementschefen
på följande sätt.
Allmänna avdelningen bör ledas av en byrådirektör i A 26, vilken även
bör vara byråchefens ställföreträdare. Byråkansliet bör ledas av en förste
aktuarie i A 21, vilken bör äga sådan förtrogenhet med hålkortsarbete, att
han kan vikariera för databehandlingssektionens föreståndare. För ledningen
av databehandlingssektionen föreslås en befattning som förste aktuarie
i A 23. Arbetet med stansning och databehandling bör ledas av en
assistent i A 17 med en assistent i A 13 som ställföreträdare samt de båda
registren av en förste byråsekreterare i A 21. I övrigt beräknas personalbehovet
på allmänna avdelningen till en förste kontorsskrivare i A 15, en
kansliskrivare i A 10, åtta kontorister i A 9, en maskinoperatör i A 9, 10
kanslibiträden i A 7, två maskinoperatörer i A 7 och 36 biträden i reglerad
befordringsgång.
69
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
För ledningen av debiteringsavdelningen bör finnas en befattning som
byrådirektör i A 24. Med anledning av vad socialförsäkringens admimstrationsnämnd
anfört om behovet att kontrollera beräkningarna av gjorda
debiteringar framhåller departementschefen att han anser sådan kontroll
ofrånkomlig när det gäller debitering av större belopp. Men även i fråga om
mindre avgiftsbelopp bör kontroll av de utförda beräkningarna göras, i
varje fall stickprovsvis. Personalbehovet beräknas med hänsyn härtill. För
granskning av arbetsgivaruppgifter jämte debitering på grundval därav
samt för kontrollarbetet beräknas två förste byråsekreterare i A 21, 12
förste kansliskrivare i A 12 och 26 kontorister i A 9. För avdelningens uppgifter
i övrigt beräknas personalbehovet till en förste byråingenjör i A 21,
en byråingenjör i A 19, två kontorsskrivare i A 13, en kansliskrivare i A 10,
en kontorist i A 9, tre kanslibiträden i A 7 samt 14 biträden i befordringsgången.
Personaluppsättningen på uppbördsavdelningen beräknas till en byrådirektör
i A 24, två förste byråsekreterare i A 23, fyra förste byråsekreterare
i A 21, fem amanuenser eller byråsekreterare, fem förste kontorsskrivare i
A 15, två kontorsskrivare i A 13, två kontorister i A 9, fem kanslibiträden i
A 7 samt sju biträden i reglerad befordringsgång.
För revisionsavdelningen beräknas en byrådirektör i A 24, en förste revisor
i A 23, två förste revisorer i A 21, två amanuenser eller revisorer, en
kansliskrivare i A 10, två kontorister i A 9, två kanslibiträden i A 7 samt två
biträden i befordringsgången.
Omorganisationens innebörd i fråga om tjänsteuppsättningen framgar
av följande sammanställning.
Utgående tjänster
2 förste byråsekreterare .....
5 amanuenser
1 byråingenjör ..................
1 förste kontorsskrivare .....
1 kontorsskrivare ..............
2 kansliskrivare ...............
1 förste expeditionsvakt .....
3 expeditionsvakter ...........
35 kanslibiträden ...............
13 biträden i reglerad befordringsgång
-
64
Tillkommande tjänster
A 23 1 byrådirektör .................. A 26
2 byrådirektörer ............... A 24
A 19 1 förste aktuarie ............... A 23
A 15 1 förste revisor ................. A 23
A 13 1 förste aktuarie............... A 21
A 10 1 förste byråsekreterare ..... A 21
A 8 2 förste revisorer .............. A 21
A 7 1 assistent ....................... A17
A 7 1 assistent ....................... A13
12 förste kansliskrivare ...... A 12
21 kontorister .................... A 9
t maskinoperatör .............. A 9
2 maskinoperatörer ........... A 7
47~
70
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
Av de nya befattningarna bör byrådirektör stjänsten i A 26, en av byrådirektörst
jänsterna i A 24, befattningen som förste revisor i A 23, två befattningar
som förste aktuarie resp. förste byråsekreterare i A 21, tre
tjänster som förste kansliskrivare i A 12 samt åtta kontoristtjänster i A 9
tills vidare vara inrättade såsom extra. De nytillkommande tjänsterna i övrigt
bör inrättas såsom extra ordinarie. De utgående tjänsterna bör i huvudsak
avse icke-ordinarie befattningar. 20 kanslibiträdestjänster bör emellertid
överföras från ordinarie stat till övergångsstat. Dessutom bör eu
tjänst som byråingenjör i Ao 19 föras på övergångsstat.
I samband med omorganisationen kan uppkomma behov av vissa övergångsanordningar,
betingade av att befattningshavare entledigas eller nedflyttas
i lönegrad. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de
föreskrifter, som kan bli behövliga i detta sammanhang.
Under ett övergångsskede till dess den nya organisationen av debiteringsoch
uppbördsarbetet hunnit komma i gång erfordras viss tillfällig personal.
Riksförsäkringsanstalten har beräknat detta personalbehov till 40 biträden,
vilket motsvarar en kostnad av ca 400 000 kronor under nästa budgetår.
Beräkningen bör godtagas.
Avgiftsbyråns maskinpark torde få sådan kapacitet, att även andra inom
verket förekommande arbetsuppgifter kan utföras där. Det torde sålunda
bl. a. bli möjligt att efter hand dit överföra vissa statistiska bearbetningar
från försäkringsmatematiska och statistiska byrån. F. n. kan ej överblickas
i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt sådan överföring av arbetsuppgifter
kan äga rum. Departementschefen förutsätter emellertid, att riksförsäkringsanstalten
tillvaratar de besparingar i fråga om arbetskraft och maskiner,
som visar sig praktiskt möjliga att åstadkomma, och i petita för
budgetåret 1961/62 redovisar konsekvenserna i anslagshänseende.
I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör tjänsten såsom
kamrerare uppflyttas från Ao 21 till Ao 23 samt tre kanslibiträdestjänster
i Ae 7 inrättas på första skaderegleringsbyrån i stället för bi trädest jänster i
den reglerade befordringsgången.
Vid lagstiftningen om den allmänna tilläggspensioneringen har förutsatts,
att kostnaderna för administrationen av denna försäkring skall bestridas
av medel från allmänna pensionsfonden. I anstaltens avlöningsstat
bör med hänsyn härtill upptagas en post för särskilda uppbördsmedel. Departementschefen
beräknar denna post till 1 200 000 kronor.
Vid omräkningen av anslaget har befunnits, att ordinarie- och icke-ordinarieposterna
innehåller alltför stor marginal. Anslaget kan i anledning
härav räknas ned med ca 180 000 kronor. Vidare föreslås vissa jämkningar
under omräkningsposterna.
Vad sålunda förordats innebär, att anslaget bör minskas med 481 700
kronor. Anslaget bör alltså uppföras med 8 056 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960 71
Antalet ordinarie kontor sbi trädest jänster på personalförteckningen kan
minskas med 19.
Kompetensutredningen bär nyligen överlämnat en promemoria med redogörelse
för vissa av utredningen företagna undersökningar av riksförsäkringsanstaltens
personalorganisation jämte förslag till utbyten av ett antal
amanuenstjänster hos ämbetsverket mot kanslisttjänster. Ärendet beredes
f. n. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till frågan om
sådana utbyten av befattningar hos riksförsäkringsanstalten och att meddela
de föreskrifter som betingas därav.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14 tillstyrkt
av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag
angående vissa tjänsteförändringar.
Då utskottet inte heller i övrigt har funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för riksförsäkringsanstalten, som föranledes
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 4 januari 1960 förordat;
b) fastställa följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 262 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......................... 67 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 395 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 378 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................. 153 200
Summa kronor 9 256 600
Särskilda uppbörds medel:
Ersättning från allmänna pensionsfonden ......... 1 200 000
Nettoutgift kronor 8 056 600;
c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 8 056 600 kronor.
72
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
71 :o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 103, s. 252—257), vilket innebär att anslaget å ena sidan
ökas med 10 000 kronor för reseersättningar, 247 000 kronor för hyra till
hålkortsmaskiner m. m., 112 500 kronor till övriga expenser för eget behov,
150 000 kronor till ersättning till postverket för portokostnader och 470 000
kronor för publikationstryck och å andra sidan minskas med 21 000 kronor,
beräknade för ersättningar för upprättande av arbetsgivareförteckningar,
och 982 500 kronor på grund av ökade inkomster samt uppföres
med 733 000 kronor, vilket innebär en med 14 000 kronor minskad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
733 000 kronor.
72:o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m.m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 263), vilket innebär
en anslagsminskning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning
av olgcksfall i arbete m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 900 000 kronor.
73:o) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m.m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 106, s. 263 och 264), vilket innebär att anslaget höjes med
300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statsverket åliggande, av andra medel
ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
3 300 000 kronor.
Arbetarskydd
74:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 107,
s. 265—268) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 574 800 kronor.
.Inslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 520 100 kronor.
Arbetarskyddsverkets organisationsutredning har i mars 1959 avlämnat
ett delbetänkande angående lokala skyddstjänstemän samt arbetarskydds
-
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
73
styrelsens organisation. I betänkandet föreslås bl. a. omorganisation och
förstärkning av arbetarskyddsstyrelsens tekniska byrå samt inrättande av
ett tekniskt-yrkeshygieniskt laboratorium vid styrelsen. Utredningen har
även att behandla organisationsfrågor rörande yrkesinspektionen. Förslag i
denna del kan väntas under våren 1960. Då samtliga av utredningen aktualiserade
frågor beträffande arbetarskyddsverkets organisation lämpligen bör
behandlas i ett sammanhang, är departementschefen ej beredd att nu ta
ställning till det föreliggande förslaget.
I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en befattning som kanslibiträde
i Ae 7 på tekniska byrån ombildas till tjänst som kontorist i Ae 9.
Vidare föreslås viss jämkning av omräkningsposterna.
Departementschefen förordar, att en befattning som byråingenjör i Ag 19
ombildas till extra ordinarie tjänst.
Vad nu förordats medför en ökning av anslagsbehovet med 54 700 kronor.
Anslaget bör alltså uppföras med 1 574 800 kronor.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14
tillstyrkt den av departementschefen förordade ombildningen av en kanslibiträdestjänst
till kontoristtjänst.
Då utskottet ej heller i övrigt har funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................ 739 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 116 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 475 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 218 700
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................. 24 300
Summa kronor 1 574 800;
b) till Arbetarskgddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 574 800 kronor.
75 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.
Maj ris förslag (punkt 108, s. 268 och 269), vilket innebär en anslagshöjning
med 139 000 kronor, varav 1 500 kronor till sjukvård in. nr., 2 000
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
74
kronor till bränsle, lyse och vatten och 138 500 kronor till övriga expenser
för eget behov — inberäknat engångskostnader å 135 000 kronor för flyttning
— varjämte inkomstposten räknas upp med 3 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Arbetavskyddsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 355 500
kronor.
76:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar, I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 109, s. 269 och 270), vilket innebär ordinariesättning av en
befattning som socialinspektör i Ae 21, ökning av antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster
med en samt en anslagshöjning med 142 500 kronor för
löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg, kompensation för höjda folkpensionsavgifter
in. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för yrkesinspektionen, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1960 förordat;
b) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 018 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 88 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 033 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 548 700
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 61 100
Summa kronor 3 750 600;
c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 750 600 kronor.
77:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 110, s. 271 och 272), vilket innebär att anslaget höjes med
25 200 kronor, varav 1 500 kronor till sjukvård in. in., 40 000 kronor till
reseersättningar och 2 700 kronor till utbildningskurser och informationsdagar,
varjämte posten till övriga expenser räknas ned med 19 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 969 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
75
7 8: o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 111, s. 272), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets område för budgetåret 1960/61 anvisa
ett anslag av 100 000 kronor.
79:o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 112, s. 272 och 273),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar
enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
Folkpensionering in. m.
80 :o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 113, s.
274—278) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för pensionsstyrelsen, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 022 500 kronor.
I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid behandlingen
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en på försäkringsbyrån
inrättad tjänst i Ae 17 utbytas mot en byråingenjörstjänst i Ae 19
samt en tjänst som förste kontorsskrivare i Ao 15 på försäkringsbyrån ersättas
med en befattning som byråassistent i Ao 19. En tjänst som byråsekreterare
i Ao 19 på kanslibyrån bör vidare ersättas med en tjänst som
kansliskrivare i Ae 10. Byråsekreterartjänsten bör föras på övergångsstat.
Två amanuenstjänster på sjukvårdsbyrån bör bytas ut mot befattningar
såsom resp. förste kansliskrivare i Ae 12 och förste kontorsskrivare i Ae 15.
Vidare bör en amanuenstjänst på försäkringsbyrån utgå och i dess ställe
inrättas eu tjänst som kontorsskrivare i Ae 13.
Några medel för utredning angående en datamaskinanläggning bör ej
beräknas för nästa budgetår. Från icke-ordinarieposten bör därför avräknas
118 900 kronor.
1958 års socialförsäkringskoinmitté har i oktober 1959 avgivit betänkande
angående förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen
76
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
in. m. (SOU 1959:32). Vid anmälan av anslaget till Bidrag till folkpensioner
in. m. föreslås, att proposition i anledning av betänkandet skall föreläggas
riksdagen senare i vår och att vissa därav berörda anslag nu endast
skall beräknas preliminärt. Genomförandet av en reform på ifrågavarande
område kommer att ställa stora anspråk på pensionsstyrelsens personal.
Extra arbetskraft behöver därför anställas i rätt betydande omfattning.
Vissa beräkningar av detta personalbehov bär gjorts inom pensionsstyrelsen.
På grundval av dessa beräkningar föreslår departementschefen, att under
icke-ordinarieposten upptages ett belopp av 600 000 kronor för extra
personal hos styrelsen under budgetåret 1960/61. Beloppet bör disponeras
av Kungl. Maj :t och ställas till styrelsens förfogande i mån av behov. En
motsvarande uppräkning av posterna till rörligt tillägg och kompensation
för höjda folkpensionsavgifter —- med ca 120 000 kronor — bör vidare
göras.
Vidare förordas viss jämkning av omräkningsposterna.
Anslaget bör på grund av det anförda ökas med 777 500 kronor samt
uppföras med 7 800 000 kronor.
På styrelsens personalförteckning bör upptagas ytterligare sex ordinarie
kontorsbitr ädestj änster.
Utskottet har i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande nr 14
tillstyrkt av departementschefen i förevarande sammanhang anmälda förslag
till vissa tjänsteförändringar.
Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för pensionsstyrelsen, som föranledes av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 4 januari 1960 förordat;
b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 833 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ......................... 109 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 574 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 154 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 128 200
Summa kronor 7 800 000;
c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
77
81 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ls
förslag (punkt 114, s. 278—280), vilket innebär att anslaget höjes med
795 300 kronor, av vilket belopp 582 000 kronor hänför sig till delegationen
för pensionsutbetalning och 115 000 kronor beräknas för extra kostnader
föranledda av en blivande reform av folkpensioneringens familjeförmåner,
medan anslagshöjningen i övrigt huvudsakligen avser kostnader för folkpensionernas
utbetalande in. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 300
kronor.
82:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 115, s. 280), vilket innebär en anslagsökning
med 75 000 kronor för kostnader sammanhängande med den blivande
reformen av folkpensioneringens familjeförmåner, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens
ortsombud för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
635 000 kronor.
83:o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl. Maj :t
har (punkt 118, s. 281—284) föreslagit riksdagen att till Åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 14 950 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 13 800 000 kronor.
Departementschefen förordar att anslaget ökas med 650 000 kronor för
höjda vårdkostnader vid pensionsstyrelsens sjulevårdsanstalter.
I anslaget ingår ett belopp av 1 000 000 kronor för bidrag till s. k.
näringshjälp. Härmed avses bidrag till partiellt arbetsföra för igångsättande
av självständig förvärvsverksamhet, t. ex. för inköp av maskiner och verktyg
eller smärre affärsrörelser, eller för anskaffande av motorfordon.
Bidrag utgår i regel med högst 3/4 av kostnaderna och får inte överstiga
5 000 kronor. Pensionsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, som disponerar
medlen för näringshjälp, har på grund av att det för ändamålet beräknade
beloppet visat sig otillräckligt ansett sig böra begränsa bidragen
i varje särskilt fall till högst 3 500 kronor.
Medicinalstyrelsen har i juli 1959 till Kungl. Maj:t överlämnat en inom
styrelsen upprättad promemoria med förslag till utvidgad rätt till statsbidrag
för ortopediska hjälpmedel och därmed sammanhängande frågor.
Promemorian innehåller hl. a. förslag om att maximibeloppet för näringshjälp
höjes till 6 000 kronor och begränsningen till 3/4 av kostnaderna
slopas.
78
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
Näringshjälpen är ett betydelsefullt inslag i den samhälleliga arbetsvärden.
Det synes angeläget att öka de bidragsgivande myndigheternas möjligheter
att lämna ekonomiskt bistånd i denna form åt partiellt arbetsföra.
Näringshjälpsbeloppet bör därför i första hand höjas så, att det blir möjligt
att lämna bidrag intill den gällande maximigränsen, 5 000 kronor. Den
härför erforderliga anslagsökningen kan, enligt vad som inhämtats av pensionsstyrelsen,
beräknas till 500 000 kronor. Departementschefen föreslår,
att anslaget räknas upp med detta belopp.
Anslaget bör på grund av det anförda höjas med 1 150 000 kronor samt
uppföras med 14 950 000 kronor.
Utredningen om pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet har nyligen
lagt fram ett betänkande. Betänkandet, som f. n. remissbehandlats,
innehåller bl. a. förslag om en överföring av huvuddelen av pensionsstyrelsens
sjukvårdande verksamhet till landstingen i nära anslutning till den
blivande regleringen av regionsjukvården. Anslagsberäkningen för nästa
budgetår påverkas ej av förslagen i betänkandet.
Utskottet finner den av departementschefen förordade höjningen av det
för näringshjälp avsedda beloppet välmotiverad. Genom denna höjning blir
det möjligt att effektivisera den värdefulla hjälpform inom arbetsvärden
som näringshjälpen utgör.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har ej givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och
hävande av invaliditet för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 14 950 000 kronor.
Diverse
84:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 120 och 121, s. 285) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1960/61 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 5 109 000 kronor;
b) till Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark 163 400 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
79
85:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 122, s. 285 och 286), vilket innebär, att anslaget räknas upp
med 19 000 kronor för generell lönehöjning in. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 981 500
kronor.
86:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 123, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000
kronor till sjukvård m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 74 200 kronor.
87 :o) Socialförsäkringens administrationsnämnd m. in. Kungl. Maj :t
har (punkt 124, s. 286 och 287) föreslagit riksdagen att till Socialförsäkringens
administrationsnämnd m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.
Under rubriken Förberedelser för pensionsreformen har i gällande riksstat
uppförts ett anslag av 1 500 000 kronor.
Från anslaget har bestritts kostnaderna för socialförsäkringens administrationsnämnd
samt för visst annat utredningsarbete i samband med
reformverksamheten inom socialförsäkringarna. Vidare har medel från
anslaget anvisats för avlönande av viss för uppgifter i samband med tillläggspensioneringen
anställd personal hos riksförsäkringsanstalten samt
för kostnader för anlitande av vissa experter inom anstalten. Ytterligare
kostnader väntas detta budgetår uppkomma i samband med avgiftsdebiteringen
inom tilläggspensioneringen, beräkningen av pensionsgrundande
inkomster in. in.
Såsom förutsattes vid lagstiftningen om allmän tilläggspension skall administrationskostnaderna
för denna försäkring bestridas av medel, som inflyter
till allmänna pensionsfonden. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t
att i sinom tid fastställa den ersättning som skall inbetalas till statsverket
för de av tilläggspensioneringen beroende kostnader, vilka belastat reservationsanslaget
till Förberedelser för pensionsreformen. I fortsättningen
uppkommande kostnader för tilläggspensioneringens administration skall,
i den mån de berör anslag på riksstaten, bestridas från dessa anslag, som
skall tillgodoföras täckningsmedel från allmänna pensionsfonden. Någon
särskild medelsanvisning för förberedelser för pensionsreformen torde därför
ej erfordras i fortsättningen, såvitt angår arbetet med tilläggspensioneringen.
80
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
Medel erfordras emellertid för bestridande av kostnaderna för socialförsäkringens
administrationsnämnd. Dessa kostnader kan för nästa budgetår
beräknas till i runt tal 300 000 kronor. Departementschefen föreslår, att för
detta ändamål anvisas ett reservationsanslag. Detta bör även innehålla viss
marginal för eventuella, med återstående socialförsäkringsreformer sammanhängande
kostnader, som ej täckes från andra anslag. Departementschefen
beräknar medelsbehovet under anslaget till 200 000 kronor och
förutsätter därvid att den reservation, som vid budgetårets utgång torde
finnas på anslaget till Förberedelser för pensionsreformen, skall tillgodoföras
det nya anslaget.
I den vid punkten 17 nämnda motionen II: U36 har — såvitt nu är i fråga
— hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag
för budgetåret 1960/61 till Socialförsäkringens administrationsnämnd m. m.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. Motionärerna har anfört att, i den mån nämndens arbetsuppgifter
inte hinner helt avvecklas och överföras till ordinarie förvaltningsorgan,
kostnaderna hör kunna täckas av beräknad reservation.
Socialförsäkringens administrationsnämnd har till uppgift att utreda
frågan om en administrativ samordning av socialförsäkringens olika grenar
och i samverkan med berörda myndigheter planlägga genomförandet av
de omläggningar av socialförsäkringens administration, som kan komma
att beslutas. Nämnden skall också, i den mån Kungl. Maj :t förordnar därom,
ombesörja verkställighetsåtgärder i samband med beslutade omläggningar.
Någon avveckling av nämndens verksamhet är ej aktuell nu. Med
hänsyn härtill kan utskottet ej biträda motionsyrkandet.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionen II: 436, såvitt nu är i fråga, till Socialförsäkringens
administrationsnämnd in. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
88 :o) Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 287), vilket innebär att anslaget med
hänsyn till anslagsbelastningen höjes med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
8 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
81
89 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 288), vilket innebär att
anslaget minskas med 20 000 kronor på grund av den minskade medelsåtgången,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 70 000 kronor.
90 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 127, s. 288), vilket innebär att anslaget höjes med
140 000 kronor, med hänsyn till att Sveriges andel i kostnaderna för den
internationella arbetsorganisationen ökat med ungefär detta belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
970 000 kronor.
91 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. Kungl. Maj :t har (punkt
128, s. 289 och 290) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utlandssvenskarnas
förening för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor.
1958 års besparingsutredning har förordat, att förevar ande anslag utgår
ur riksstaten fr. o. in. budgetåret 1960/61. Utredningen har erinrat, att statligt
bidrag till föreningens verksamhet första gången utgick budgetåret
1939/40 och då närmast avsåg föreningens verksamhet för svenska flyktingar
från Finland. Bidrag har därefter lämnats med varierande belopp,
främst för de genom föreningen administrerade livsmedelssändningarna till
svenskar i utlandet. Sedan budgetåret 1955/56 har anslaget utgått med
50 000 kronor per år. Anslaget var tidigare beräknat med särskilda delbelopp
för föreningens ordinarie verksamhet, för livsmedelssändningar och
för kuratorsverksamhet. Numera äger föreningen dock att själv helt bedöma
bidragets användning.
Utredningen anser, att det ursprungliga syftet med bidraget i stort sett
inte längre föreligger och att det därför kan ifrågasättas, huruvida detsamma
alltjämt bör utgå. I varje fall bör ett dylikt allmänt bidrag till föreningens
verksamhet snarare utgå från tredje än från femte huvudtiteln.
Det kan därvid övervägas, om inte ifrågavarande ändamål skulle kunna
tillgodoses inom ramen för det redan befintliga anslaget till Upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige.
Utredningen förordar, att anslaget utgår ur riksstaten fr. o. in. budgetåret
1960/61.
6—252 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 5
82
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
I yttranden över besparingsutredningens förslag har spörsmålet angående
bidrag till utlandssvenskarnas förening berörts av socialstyrelsen, överståthållarämbetet
och föreningen.
Socialstyrelsen ansluter sig till utredningens förslag att bidraget utgår
ur riksstaten och att erforderlig anvisning i stället sker från redan uppförda
anslag under tredje huvudtiteln, medan överståthållarämbetet anser
skäl föreligga för viss fortsatt statsbidragsgivning åt föreningen i form av
anslag under femte huvudtiteln.
Utlandssvenskarnas förening anför bl. a. att utlandssvenskarnas för hela
Sverige betydelsefulla insatser och verksamhet utgör en omistlig länk i
landets kulturella och kommersiella förbindelser med utlandet. Utlandssvenskarna
kan därför göra anspråk på att från hemlandet erhålla stöd
för att lösa de speciella problem, som alltid måste uppställa sig för dem
som lever utanför sitt hemlands gränser. Ett bevis på förståelsen härför
har utlandssvenskarna hittills ägt i det statliga stöd, som föreningen under
åren erhållit. Detta stöd skulle nu, om utredningens förslag godtages,
komma att helt försvinna.
Föreningen söker bygga sin ekonomi huvudsakligen på inkomster genom
medlemsavgifter. Medlemsanslutningen håller sig f. n. någorlunda konstant,
men de härur stammande avgifterna kan inte hålla jämn takt med de ständigt
stegrade utgifterna, till stor del beroende på penningvärdets fall. Det
statliga bidraget utgör omkring 38 % av föreningens nuvarande inkomster,
och statsbidragets uteblivande skulle därför äventyra föreningens bestånd.
Departementschefen anför, att anslaget på de grunder som åberopats
av besparingsutredningen bör avföras från femte huvudtiteln. Avvecklingen
bör dock ske i två omgångar så att anslaget för nästa budgetår nedsättes
till 25 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Boheman m.fl. (I: 151) och den andra inom andra kammaren av herr
Andersson i Linköping m.fl. (II: 183) har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att statsbidraget till utlandssvenskarnas förening för budgetåret
1960/61 upptages till samma belopp som för innevarande budgetår eller
med 50 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 151.
Utskottet. I motionerna har bl. a. anförts att besparingsutredningens förslag
synes bygga på en missuppfattning av utlandssvenskarnas förenings
allmänna ändamål och arbetsuppgifter. Med hänsyn till betydelsen av föreningens
arbete synes det motionärerna berättigat att statsbidraget till utlandssvenskarnas
förening alltjämt utgår med oförändrat belopp. Bidraget
bör därvid enligt motionärerna i sin helhet ges från ett under femte huvudtiteln
uppfört anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
83
Utskottet anser ej, att vad motionärerna anfört utgör skäl att frångå
Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna avstyrkes därför.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 151 och II: 183 till Bidrag till
utlandssvenskarnas förening för budgetåret 1960/61 anvisa
ett anslag av 25 000 kronor.
92 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 129, s. 290 och 291), vilket innebär att anslaget
med hänsyn till belastningen och till storleken av reservationen på
anslaget minskas med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 850 000 kronor.
93:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130,
s. 291), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
Uppskjutna frågor
94 :o) Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande beträffande nedannämnda,
av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten
22: Allmänna barnbidrag;
punkten 23: Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag;
punkten
36: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar;
punkten
37: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader;
punkten
38: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning
av inventarier in. in.;
punkten 39: Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande
och drift av provisoriska förläggningar;
punkten 40: Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården;
punkten 41: Bidrag till inrättande av inackorderingshem in. in.;
84
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
punkten 42: Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. in.;
punkten 65: Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 66: Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 67: Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen;
punkten 68: Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar;
punkten 69: Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader;
punkten 70: Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen;
punkten 71: Bidrag till erkända arbetslöshetskassor;
punkten 73: Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.;
punkten 74: Beredskapsarbeten på vägar och gator;
punkten 79: Bidrag till vissa omskolningskurser;
punkten 84: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 85: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 86: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;
punkten 87: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;
punkten 88: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten
89: Bostadsrabatter;
punkten 90: Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;
punkten 91: Bidrag till inrättande av pensionärshem;
punkten 92: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska
frågor;
punkten 93: 1960 års bostadsräkning;
punkten 95: Statens nämnd för samlingslokaler;
punkten 96: Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler;
punkten 97: Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler;
punkten
104: Bidrag till sjukkassor m. in.;
punkten 116: Bidrag till folkpensioner m. in.;
punkten 117: Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar;
punkten 119: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. in.;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 1 mars 1960
På statsutskottets vägnar:
MABTIN SKOGLUND
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
85
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Ivar Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Thun,
Bergman, Holmqvist, Jacobsson, fru Wallentheim, herrar Bertil Petersson,
Edström och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper, Jansson i Kalix, Ståhl, Gustafsson i Stockholm,
Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården,
fröken Elmén, herrar Cassel, Hansson i Skegrie, Gustafsson i Skellefteå och
Johansson i Norrköping.
Reservationer
1) vid punkten 3 (Socialattachéer) av fröken Andersson, herrar Skoglund
i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Cassel, vilka ansett att utskottet
bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet, att befattningarna som
socialattaché bör indragas och meddelade förordnanden upphöra den 1
juli i år. Något anslag bör alltså ej anvisas, vilket innebär en besparing med
230 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till motionerna 1:240 och
II: 300, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande
förslag.»
2) vid punkten 13 (Mödrahjälp) av herr Boman, fröken Andersson,
herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson i Göingegården,
fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett
att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför
dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 9, som börjar med
»De skäl», t. o. m. det stycke på s. 10, som slutar med »motionärernas
förslag», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att mödrahjälpen
administrativt och finansiellt inordnas i kommunernas socialvårdande verksamhet.
Härför talar även att behovet av denna särskilda bidragsform efterhand
minskat. Utskottet anser, att ändringen bör genomföras utan onödigt
dröjsmål, och biträder därför yrkandet i motionerna I: 240 och II: 300 om
avslag å Kungl. Maj :ts förevarande förslag. Motionsyrkandet, som överensstämmer
med besparingsutredningens syfte, innebär eu besparing med
0 000 000 kronor.»
86
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må med bifall till motionerna I: 240 och
II: 300 samt i anledning av motionen II: 437, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag.
»
3) vid punkten li (Mödrahjälpsnämnderna) av herr Boman, fröken
Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson
i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå,
vilka under förutsättning av bifall till den med 2 betecknade reservationen
ansett att utskottet även bort avstyrka Kungl. Maj :ts nu ifrågavarande förslag,
vilket skulle medföra en besparing med 175 000 kronor, och att därför
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må med bifall till motionerna I: 240 och
11:300 samt i anledning av motionen 11:437, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»
4) vid punkten 17 (Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och
barnavårdslagarna m. m.) av herr Boman, fröken Andersson, herrar Jacobsson,
Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken
Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka den i motionen II: 436 föreslagna anslagsminskningen och
att därför
dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Ett
bifall» och slutar med »och föreslagit», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet, att socialstyrelsens beräkning
av medelsbehovet bör godtagas med den ändringen att ytterligare
25 000 kronor anvisas för de merutgifter, som kan väntas uppkomma genom
att vissa kostnader för hjälp åt utlandssvenskar i fortsättningen skall bestridas
från anslaget. Anslaget bör alltså anvisas med 5 925 000 kronor,
vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär en nedräkning med
325 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionen II: 436, såvitt nu är i fråga, till
Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 5 925 000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
87
5) vid punkten 19 (Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp,
Nilsson i Göingegården och Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka
Kungl. Maj :ts förslag och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden», bort ha följande
lydelse:
»Utskottet anser i likhet med motionärerna, att de skäl som föranlett
införande av statsbidragen till kommunernas ålderdomshemsbyggande ej
längre är för handen. De ökade möjligheterna för våra åldringar att lösa
sin bostadsfråga på annat sätt liksom de övriga omständigheter motionärerna
anfört motiverar enligt utskottets uppfattning att byggandet av
ålderdomshem hålles tillbaka. Utskottet biträder därför motionärernas
förslag att statsbidragsgivningen upphör och att medel för ändamålet ej
anvisas för nästa budgetår, varigenom en besparing med 7 000 000 kronor
erhålles. Utskottet är medvetet om, att detta kan medföra vissa finansieringssvårigheter
för kommuner, som redan har påbörjat byggandet av
ålderdomshem, men denna belastning på kommunernas ekonomi torde
kunna betecknas som förhållandevis ringa.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må med bifall till motionerna I: 240 och
II: 300, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»
6) vid punkten 26 (Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård)
a)
av fru Wallcntheim, som ansett att utskottet bort tillstyrka yrkandet
i motionerna I: 245 och II: 304 och att därför
dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 17, som börjar med
»Utskottet delar», t. o. in. det stycke, som på s. 18 slutar med »motionärernas
yrkande», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet anser i likhet med motionärerna, att en förskjutning av kostnaderna
för den halvöppna barnavården från staten till kommunerna är
ägnad att inge farhågor för en stagnation i den fortsatta utbyggnaden av
denna vård. Med hänsyn till att kravet på tidigt insatta, fostringsstödjande
åtgärder torde ha vunnit allt större anslutning, har staten här ett angeläget
intresse att bevaka. Utskottet biträder därför motionärernas yrkande om att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär förslag till förbättrat statligt
stöd åt institutioner inom den halvöppna barnavården.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
88
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
»II. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:245
och II: 304 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förslag
till förbättrat statligt stöd åt institutioner inom den halvöppna
barnavården.»
b) av fröken Elmén.
7) vid punkten 29 (Ferieresor för barn) av herr Boman, fröken
Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson
i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka förslaget i motionen II: 436 och att
därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet
ansluter» och slutar med »alltså motionsyrkandena», bort ha följande
lydelse:
»Utskottet anser inte, att frågans prövning inom socialpolitiska kommittén
bör utgöra hinder för vissa jämkningar av reseförmånerna. Utskottet
ansluter sig för sin del till det förslag härutinnan, som framlagts
i motionen 11:436. Förslaget innebär, att de enskildas avgifter för ferieresorna
höjes med 10 kronor för resa; dock att gällande särbestämmelser
för barn från flerbarnsfamiljer och för barn till ensamstående mödrar bibehålies
oförändrade. Avgiftsändringen medför en besparing under förevarande
anslag med 550 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:240 och II: 300, såvitt nu är i fråga, samt
med bifall till motionen II: 436, såvitt nu är i fråga, ävensom
med avslag å motionen II: 127,
a) godkänna av utskottet förordade ändringar i grunderna
för avgiftsfinansieringen av ferieresor för barn och husmödrar;
b)
till Ferieresor för barn för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.»
8) vid punkten 30 (Ferieresor för husmödrar) av herr Boman, fröken
Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Nilsson
i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå,
vilka under förutsättning av bifall till den med 7 betecknade reservationen
ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionen II: 436 föreslagna anslagsminskningen,
innebärande en besparing med 200 000 kronor, och att därför
utkottets hemställan bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
89
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:240 och II: 300 samt med bifall till
motionen 11:436, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 800 000 kronor.»
9) vid punkten 31 (Bidrag till driften av semesterhem) av herr Boman,
fröken Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund i Doverstorp, Ståhl,
Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel och Gustafsson i Skellefteå,
vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser, att ifrågavarande statsbidrag har så ringa praktisk betydelse
för husmödrarnas möjligheter att bekosta vistelse vid semesterhem
att ett bibehållande av bidragen ej är motiverat. Utskottet förordar därför
de i motionerna I: 240, II: 300 och II: 436 framförda förslagen att bidragsgivningen
skall upphöra. Något anslag för ändamålet bör följaktligen ej
anvisas, varigenom en besparing med 525 000 kronor erhålles.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till motionerna I: 240 och
II: 300 ävensom II: 436, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag.»
10) vid punkten 32 (Stipendier för underlättande av husmoderssemester)
av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården
och Cassel, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 240 och II: 300 har anförts att, även om föredragandens
förslag innebär en förbättring i förhållande till vad som nu gäller, stipendierna
även i fortsättningen blir så små att de inte kan möjliggöra husmoderssemester,
där ekonomiska svårigheter lägger hinder i vägen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning och föreslår därför i enlighet
med motionsyrkandet, att något anslag ej vidare skall anvisas. Därigenom
erhålles en besparing med 1 000 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till motionerna 1:240 och
II: 300, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»
11) vid punkten 53 (Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder) av
fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och
Cassel, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka den i motionerna I: 240 och
11:300 föreslagna anslagsminskningen och att därför
90
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Utskottet
kan» och slutar med »av anslagsbehovet», bort ha följande lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet att skäl föreligger för en återgång
av bidragsprocenten för ifrågavarande bidrag från 75 till 60. Till följd
därav och genom en restriktiv tillämpning av bidragsbestämmelserna torde
medelsåtgången under anslaget kunna begränsas. Utskottet tillstyrker motionärernas
förslag.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna 1:240 och 11:300, såvitt nu är i
fråga,
a) godkänna av utskottet förordad ändring av grunderna
för ifrågavarande statsbidrag;
b) till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kronor.
»
12) vid punkten 56 (Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor) av
herrar Boman, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Jacobsson, Edström,
Sundin, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Nilsson
i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel, Hansson i Skegrie och Gustafsson
i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Såsom påpekats i motionerna I: 353 och II: 440 har de på tilläggsstat
för innevarande budgetår anvisade medlen inte förbrukats. Ej heller är
något förslag beträffande deras användning utarbetat. Med hänsyn härtill
anser motionärerna, att ytterligare medel mte bör anvisas, förrän regler
för användningen utarbetats och det ytterligare medelsbehovet styrkts på
ett tillfredsställande sätt.
På de skäl motionärerna anfört samt med hänsyn till den inträdda förbättringen
i konjunkturläget bör enligt utskottets mening någon ytterligare
medelsanvisning nu ej äga rum. Därigenom erhålles en besparing med
10 000 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till motionerna I: 353 och
11:440 samt i anledning av motionerna 1:240 och 11:300,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts
förevarande förslag.»
13) vid punkten 67 (Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken)
av herr Boman, fröken Andersson, herrar Jacobsson, Edström, Skoglund
Statsutskottets utlåtande nr 5 är 1960
91
i Doverstorp, Ståhl, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel
och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka förslaget
i motionen II: 430 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 64, som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »därför motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet, att bosättningslåntagarna bör
bidraga till kostnaderna för låneförvaltningen genom en förvaltningsavgift.
Denna bör avpassas så att riksbankens självkostnader för härmed förenade
bestyr blir täckta. Något anslag för ändamålet bör alltså ej anvisas. Därigenom
erhålles en besparing med 280 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionen II: 430
a) medge riksbanken rätt att påföra bosättningslåntagare
förvaltningsavgift enligt av utskottet förordade grunder;
b) avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag.»
14) vid punkten 87 (Socialförsäkringens administrationsnämnd m. m.)
av herrar Boman, Ivar Johansson, fröken Andersson, herrar Jacobsson, Edström,
Sundin, Skoglund i Doverstorp, Ståhl, Svensson i Stenkyrka, Nilsson
i Göingegården, fröken Elmén, herrar Cassel, Hansson i Skegrie och Gustafsson
i Skellefteå, vilka ansett att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag
och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
»Såsom motionärerna framhållit och som även framgår av propositionen
erfordras i fortsättningen ingen medelsanvisning till förberedelser för pensionsreformen
såvitt angår tilläggspensioneringen. Då det återstående arbetet
inom socialförsäkringens administrationsnämnd till huvudsaklig del
torde få karaktären av vanlig utredningsverksamhet bör nämndens kostnader
bestridas av kommittémedel. Utskottet tillstyrker därför motionärernas
förslag att särskilt anslag för ändamålet ej skall anvisas. Detta innebär
en besparing med 200 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till motionen II: 436, såvitt nu
är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.»
15) vid punkten 91 (Bidrag till utlandssvenskarnas förening) av herrar
Edström, Ståhl, fröken Elmén och herr Cassel, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka det i motionerna I: 151 och II: 183 framförda yrkandet om
oförändrad medelsanvisning och att därför
dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 83, som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:
92
Statsutskottets utlåtande nr 5 år 1960
»Enligt utskottets mening tillgodoser föreningens verksamhet ett så angeläget
ändamål att ett ekonomiskt bidrag från statens sida framstår som
väl motiverat. Med hänsyn till den betydelse statsbidraget har för föreningens
ekonomi bör någon nedsättning av bidraget inte äga rum. Utskottet
ansluter sig därför till motionärernas förslag att anslag för ändamålet
uppföres med oförändrat belopp. Anslaget bör liksom hittills upptagas
under femte huvudtiteln.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 151 och II: 183 till Bidrag
till utlandssvenskarnas förening för budgetåret 1960/61 anvisa
ett anslag av 50 000 kronor.»
Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.