Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utbetalning till f. holländeriarbetaren G. V. Strid av visst belopp utöver från riksförsäkringsanstalten erhållen livränta.

1960-04-01 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:54, Utlåtande i anledning av väckt motion om utbetalning till f. holländeriarbetaren G. V. Strid av visst belopp utöver från riksförsäkringsanstalten erhållen livränta.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 54 år 1960

5

Nr 54

Utlåtande i anledning av väckt motion om utbetalning till f. holländeriarbetaren

G. V. Strid av visst belopp utöver

från riksförsäkringsanstalten erhållen livränta.

(5:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt motion (II: 39) hemställer herr von

Friesen, att riksdagen ville anmoda Kungl. Maj :t att låta riksförsäkringsanstalten

till f. holländeriarbetaren Gotthard Strid utbetala ett belopp motsvarande

ersättning för full arbetsoförmåga under tiden den 8 november

1951—den 7 september 1954.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av riksförsäkringsanstalten, som anfört

följ ande.

Strid har, ehuru så av motionen icke framgår, genom särskilda beslut av

Riksförsäkringsanstalten tillerkänts livränta jämväl från och med den 8

september 1954 efter nedsättning av arbetsförmågan med 25 procent, vilken

livränta alltjämt utgår.

I skrivelser till socialdepartementet åren 1958 och 1959 gjorde Strid framställningar

om ersättning på grund av det honom övergångna olycksfallet.

Efter remiss anförde Riksförsäkringsanstalten i utlåtande den 7 april 1959

bland annat, att yttranden av läkare med försäkringsmedicinsk sakkunskap

hade legat till grund för anstaltens och Försäkringsrådets bedömningar av

Strids invaliditet i följd av olycksfallet. Försäkringsrådets neurologiske sakkunnige,

docenten Boris Silfverskiöld, hade år 1955 uttalat, att det vore tveksamt,

om hjärnskada alls vore orsak till Strids besvär men att det syntes

rimligt att antaga ett partiellt samband. I utlåtande år 1956 på grundval av

företagen undersökning och tidigare kännedom om fallet hade professor

Tore Broman, Göteborg, förklarat, att man med liberal tolkning kanske

kunde anse det berättigat att alltjämt utge viss livränta, förslagsvis motsvarande

25 procents invaliditet. Riksförsäkringsanstalten fann, att innehållet i

remisshandlingarna icke var av beskaffenhet att höra föranleda omprövning

av den utgående livräntan, och uttalade vidare, att några omständigheter,

som talade för att Strid borde beredas ersättning i särskild ordning, enligt

anstaltens mening icke framkommit. Kungl. Maj :t beslöt den 4 september

1959, alt Strids framställningar om ersättning icke föranledde någon åtgärd.

Vid nu verkställd utredning genom Bohuslän-Hallands allmänna centralsjukkassa

har framkommit bland annat, att Strid under åren närmast före

olycksfallet varit sjukskriven långa tider, sammanlagt åtskilliga månader,

för psykiska hälsorubbningar (depression, asteni).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 54 år 1960

Efter att ha tagit del av motionen och handlingarna i ärendet har Riksförsäkringsanstaltens

överläkare, medicine doktorn Axel Odelberg, uttalat, att

de av professor Broman företagna, synnerligen ingående undersökningarna

tala för att Strids till synes bestående arbetsoförmåga huvudsakligen betingas

av konstitutionella faktorer och att den utdragna skadeståndsaktionen

kan ha bidragit till att fixera tillståndet, att de beskrivna symptomen

icke ge nöjaktig förklaring till att Strid icke efterkommit upprepade läkarråd

att försöka behandling i lämplig form på arbetsklinik i Göteborg, att

ett av professor E. Kugelberg den 6 maj 1958 avgivet utlåtande i skadeståndsmålet

bestyrker, att ersättningen får anses generöst beräknad med

hänsyn till olycksfallets ringa svårighetsgrad, att innehållet i motionen icke

i någon mån ändrar förutsättningarna för de nämnda sakkunniga läkarnas

bedömning samt att den genom sjukkassan erhållna utredningen gör sambandet

mellan olycksfallet och Strids nuvarande tillstånd än mer tvivelaktigt.

Riksförsäkringsanstalten ansluter sig till detta uttalande och vill framhålla,

att om stränga krav ställts vid prövningen, vilket motionären gjort

gällande, ersättning icke skulle ha tillerkänts Strid i den omfattning, som

skett. Att lagtillämpningen beträffande spörsmål av hithörande slag icke

präglas av restriktivitet framgår av förarbetena till 1954 års lag om yrkesskadeförsäkring

(socialvårdskommitténs betänkande SOU 1951:25, s. 194

ff, Kungl. Maj:ts prop. 1954: 60, s. 90—96 och 117—120).

Motionen syftar till att Strid skall beredas ersättning av statsmedel. Ehuru

det enligt motionären vore berättigat, att Strid tillerkändes ersättning för

full invaliditet under hela den tid, han varit oförmögen till arbete, har yrkandet

begränsats till att avse ersättning för full arbetsoförmåga under tiden

den 8 november 1951—den 7 september 1954. Detta synes sammanhänga

med att Strid vid skadeståndsfrågans prövning i första instans tillerkändes

ersättning för förlorad arbetsförtjänst till och med den 7 september 1954. I

hovrätten nedsattes skadeståndet väsentligt, och i högsta domstolen ogillades

Strids talan om skadestånd. Motionen innebär sålunda, att statsverket

skulle påtaga sig ersättning i stället för ett skadestånd, vartill Strid vid slutlig

domstolsprövning funnits icke lagligen berättigad. Riksförsäkringsanstalten

kan icke finna, att någon grund föreligger för ett sådant åtagande

från statsverkets sida.

Utöver livräntan från Riksförsäkringsanstalten åtnjuter Strid folkpension,

som f. n. utgör 4 220 kronor för år.

På grund av det ovan anförda får Riksförsäkringsanstalten avstyrka motionen.

Utskottet. Enligt utskottets mening har i den föreliggande motionen inte

anförts några skäl, som kan motivera utbetalning retroaktivt av ersättning

för full arbetsoförmåga på sätt i motionen begärs. På grund härav och med

hänvisning jämväl till innehållet i riksförsäkringsanstaltens yttrande över

motionen hemställer utskottet,

att motionen II: 39 icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 april 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 52.

600664 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.