Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1960161 till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut m. m.
1960-04-05 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:56, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1960161 till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 56 är 1960
1
Nr 56
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag för budgetåret 1960161 till Sveriges
meteorologiska och hgdrologiska institut
m. m.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (bilaga
8, p. 32—41) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna till:
1) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 356 800 kr.
2) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning ett
anslag av 27 700 kr.
3) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader ett
förslagsanslag av 295 500 kr.
4) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer ett
anslag av 974 700 kr.
5) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader
m. m. ett förslagsanslag av 751 800 kr.
6) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av stationer
m. m. ett reservationsanslag av 150 400 kr.
7) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 988 300 kr.
8) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten ett förslagsanslag av 2 197 400 kr.
9) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska stationer
ett förslagsanslag av 1 003 200 kr.
10) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.
ett förslagsanslag av 1 127 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 77, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 19 februari 1960, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att i personalförteckningarna för Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut, för uppdragsverksamhet och för väderlekstjänst för luftfarten, vidtaga
i statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut och stat för väderlekstjänsten för luftfarten, att tillämpas
1—428 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 56
2
Statsutskottets utlåtande nr 56 är 1960
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock under åtta olika anslag
för budgetåret 1960/61 anvisa sammanlagt 11 860 100 kr. till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut m. m.
För att verkställa en översyn av Sveriges meteorologiska och hydrologiska
instituts arbetsuppgifter och organisation tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet
den 10 maj 1957 med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
samma dag särskilda sakkunniga, nämligen generaldirektören R. G.
Renlund, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare elverkschefen
K. E. Hesselbom samt kanslirådet Å. Wirseen. Sedan Hesselbom
på egen begäran entledigats från uppdraget att vara ledamot i utredningen,
utsågs ledamoten av riksdagens första kammare, skyddskonsulenten
A. G. Pettersson, den 14 oktober 1957 att vara ledamot i utredningen. De
sakkunniga, som antog benämningen SMHI-utredningen, överlämnade den
14 maj 1959 betänkandet Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts
arbetsuppgifter och organisation (SOU 1959: 21). Betänkandet var enhälligt.
Utredningens huvudsakliga förslag redovisas i propositionen (s. 7—25),
till vilket utskottet får hänvisa.
Över SMHI-utredningens betänkande har yttranden avgivits av ett stort
antal myndigheter och institutioner. Ett sammandrag av dessa yttranden
redovisas i propositionen (s. 25—29), vartill torde få hänvisas.
Departementschefen erinrar inledningsvis om bakgrunden till den nu
verkställda översynen av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Sedan år 1945 då institutets nuvarande organisation kom till hade utvecklingen
inom det meteorologiska området medfört väsentligt ökade och även
nya uppgifter för institutet.
SMHI-utredningen har till en början dragit upp vissa allmänna riktlinjer
rörande vilka uppgifter som bör ankomma på institutet och i anslutning
härtill sökt draga en lämplig gräns mellan uppgifter som bör ingå
i institutets ordinarie arbete och därför finansieras med riksstatsanslag
och sådan verksamhet som bör hänföras till uppdrag från olika organ och
enskilda och som därför bör bekostas av enskilda. Departementschefen
anför härom följande.
»Vid bedömningen av frågan i vilken omfattning och hur föreliggande och
förutsebara krav på meteorologisk, klimatologisk och hydrologisk verksamhet
vid institutet bör tillgodoses, har utredningen ansett det vara av betydelse,
att en lämplig fördelning sker av såväl praktiska som vetenskapliga
arbetsuppgifter mellan institutet och andra verk och institutioner. Utredningen
har icke funnit anledning att föreslå några väsentliga ändringar i
fråga om institutets uppgifter på de områden, som tangerar andra organs
verksamhet, eller beträffande formerna för det samarbete, som äger rum
mellan institutet och andra myndigheter.
Statsutskottets utlåtande nr 56 är 1960
3
För egen del anser jag, att den nuvarande fördelningen av arbetsuppgifter
på ifrågavarande områden mellan institutet och andra organ i huvudsak
motsvarar kraven på ett rationellt utnyttjande av samhällets resurser.
Vad gäller samarbetet mellan institutet och den militära väderlekstjänsten
vill jag dock särskilt understryka vikten av att verksamheten i besparingssyfte
samordnas i största möjliga utsträckning. Beträffande samordningen
av meteorologiska och hydrologiska undersökningar av betydelse för lantbruket
och skogsbruket föreslår utredningen — med instämmande av bl. a.
SMHI och skogs- och lantbruksakademien — att den samarbetskommitté,
som berörda myndigheter på eget initiativ bildat för ändamålet, bör erhålla
en av Kungl. Maj :t sanktionerad ställning. Nämnda kommitté synes mig
utgöra en lämplig form för samordningen av verksamheten på ifrågavarande
område. Någon ändring av kommitténs status har jag dock, i likhet
med statskontoret, inte funnit anledning att förorda.
I vad avser institutets medverkan och dess ställning till den s. k. lavinkommittén,
vilken bedriver vetenskaplig och praktisk verksamhet för att
förhindra lavinolyckor, har utredningen föreslagit, att undersökningar rörande
de meteorologiska förutsättningarna för lavinbildning bör anförtros
åt institutet. Enligt utredningens mening torde det vidare ankomma på institutet
att ta ställning till önskemål om kartläggning av lavinområdena och
om en utvidgad varningstjänst för fjälltrakterna. Såvitt jag kan finna bör
ifrågavarande uppgifter lämpligen handhas av institutet. Därvid bör arbeten
avseende kartläggning och andra sådana uppgifter av speciell karaktär inte
ingå i institutets allmänna verksamhet utan torde få falla under dess uppdragsverksamhet.
Utredningen har dragit en skiljelinje mellan institutets allmänna service
och dess uppdragsverksamhet. Ifrågavarande allmänna verksamhet bör enligt
utredningens mening, liksom hittills, bekostas helt av statsverket. Den
allmänna verksamheten synes utredningen böra i stort sett avgränsas så, att
den tillgodoser olika näringsgrenars m. m. allmänna behov av meteorologiska
och hydrologiska underrättelser. I den mån ytterligare anspråk ställes
på institutet, bör därav föranledd utökad verksamhet få formen av uppdrag,
för vilka institutet skall erhålla ersättning motsvarande självkostnaderna.
Enligt utredningens uppfattning bör den allmänna verksamheten bl. a. omfatta
prognoser för en vecka rörande temperatur och nederbörd inom landets
olika delar. Vidare anser utredningen, alt de temperaturprognoser, som
sjöfarten behöver för att få kännedom om den sannolika utvecklingen av
isförhållandena vid landets kuster, bör helt bekostas av institutets medel.
Det grundläggande arbetet på veckoprognosavdelningen synes utredningen
även böra ingå i institutets allmänna verksamhet.
De av utredningen framlagda förslagen rörande uppdelningen av institutets
verksamhet på en allmän del och en del, som skall bekostas av olika
uppdragsgivare, bar i stort sett tillstyrkts eller lämnats utan erinringar av
2—428 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 56
4
Statsutskottets utlåtande nr 56 är 1960
remissinstanserna. För egen del ansluter jag mig till utredningens principiella
ståndpunkt, att de olika näringsgrenarnas allmänna behov av meteorologiska
och andra underrättelser inom området för institutets verksamhet
bör betraktas som allmän serviceverksamhet och bekostas av staten.
Självfallet kan vissa svårigheter uppkomma, när det gäller att avgöra
vad som är att hänföra till vederbörande näringsgrenars allmänna behov.
Det torde i allmänhet få ankomma på institutet att i det enskilda fallet
verkställa denna gränsdragning. Generellt bör dock gälla, att begreppet
allmänna behov ej får ges en alltför vid innebörd. Härför talar bl. a. det
förhållandet, att behovet av speciella undersökningar m. m. oftast bäst torde
kunna bedömas av det organ, som har att ta ställning i medelsfrågan.
Vad gäller utredningens ställningstaganden i vissa konkreta spörsmål
rörande gränsdragningen mellan allmänna serviceuppgifter och uppdragsverksamhet
är jag f. n. inte beredd att förorda den utvidgning av allmänna
verksamheten inom veclcoprognosavdelningen, som utredningen föreslagit.
Som uppdrag bör således även i fortsättningen räknas den verksamhet
rörande vissa långtidsprognoser, vilken hitintills bekostats av bl. a. sjöfartsstyrelsen.
Någon ändring bör heller inte vidtas för nästa budgetår i fråga
om fördelningen av kostnaderna för den vid institutet bedrivna undervisningen.
Utredningen har ansett, att de ordinarie väderleksrapporterna i ljudradio
bör ske utan kostnad för Sveriges Radio AB, medan däremot motsvarande
rapporter i televisionen bör ersättas institutet. Någon större principiell skillnad
mellan dessa slag av rapporter torde emellertid inte föreligga. Med hänsyn
härtill och till det mycket störa intresse dessa rapporter har, förordar
jag, att samtliga ordinarie väderleksrapporter i såväl ljudradio som television
bör ske utan kostnad för Sveriges Radio AB. Däremot synes ingen erinran
kunna riktas mot att, liksom hittills, viss ersättning utgår till den i
programmen deltagande meteorologpersonalen, i den mån denna utför arbetet
härmed vid sidan om sin ordinarie tjänst. I den mån särskilt material
utöver de ordinarie rapporterna tillhandahålles Sveriges Radio AB eller
pressen, bör givetvis fortfarande ersättning uttagas.
Utredningens förslag i övrigt rörande avgränsningen av institutets allmänna
verksamhet bör enligt min mening accepteras. Institutets verksamhet
i fråga om mera omfattande undersökningar av luftföroreningar, radioaktiva
ämnens spridning, atmosfärens kemi, lokal- och mikroklimat bör
således betraktas som uppdrag. Som uppdragsverksamhet bör vidare alltjämt
räknas hyggesbränningsprognoser, prognoser för s. k. timmersläp samt
''Fröken Väder’-tjänsten. Jag kan således inte biträda den av vissa remissinstanser
framförda åsikten, att dessa prognoser bör ingå i institutets allmänna
verksamhet. Jag delar även utredningens uppfattning, att grundläggande
observationer av markvädret och av de högre luftlagren bör bestridas
av allmänna medel. Luftfartsstvrelsens bidrag till de aerologiska statio
-
Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1960
5
nerna bör i enlighet härmed upphöra och kostnaderna för desamma helt
stanna på institutet. I gengäld bör, såsom institutet föreslagit, viss personal
vid de lokala flygväderlekstjänsterna, vilken hittills redovisats under
institutets avlöningsanslag, i fortsättningen betalas av luftfartsstyrelsen.»
Departementschefen berör därefter frågan om institutets taxa för uppdragsverksamheten.
Enligt gällande taxa, som fastställts av Kungl. Maj :t,
skall uppdragsgivarna betala institutets direkta kostnader för uppdragen
samt dessutom ett omkostnadspålägg om 50 % för allmänna administrationskostnader
m. m. För att full kostnadstäckning skall ernås, föreslår
utredningen, att omkostnadspålägget höjes till 100 %. Av pålägget föreslås
institutet få disponera 70 %, medan återstoden, 30 %, skulle tillgodoföras
statsverket.
Departementschefen anser det viktigt, att omkostnadspålägget avväges
så, att däri inrymmes såväl hel kostnadstäckning för staten som nödvändig
marginal för institutet för att upprätthålla uppdragsverksamheten. Den
föreslagna taxejusteringen bör därför genomföras fr. o. m. nästa budgetår.
Departementschefen säger sig ha för avsikt att låta utarbeta förslag till
erforderliga föreskrifter i ämnet och därefter underställa ärendet i dess
helhet Kungl. Maj :ts prövning.
Därefter övergår departementschefen till att behandla utredningens förslag
till organisatoriska förändringar och anför därvid följande.
»I fråga om förstärkning av institutets personal föreslår utredningen inrättandet
av två nya byråer samt en förstärkning med 83 nya tjänster för
den allmänna verksamheten och väderlekstjänsten för luftfarten, vilket i
jämförelse med nuvarande personaluppsättning innebär en ökning med ca
25 %. Huvuddelen av de föreslagna tjänsterna är avsedd för institutets centrala
del. De aerologiska stationerna, som för nästa budgetår föreslås skola
utökas från tre till fyra, anses böra förstärkas med nio befattningshavare.
De lokala flygväderlekstjänsterna föreslås få 18 nya tjänster. — Utredningen
har vidare framlagt en plan för en successiv ökning av det meteorologiska
stationsnätet jämte höjning av utgående observatörsarvoden. Planen
omfattar en tid av fem år. En kraftig utbyggnad av institutets hydrologiska
stationsnät beräknas också bli erforderlig. Avlöningskostnaderna
härför förutsättes dock böra i huvudsak bestridas med inkomster från uppdragsverksamheten.
I anslutning till utökningen av observationsnätet och den personella upprustningen
i övrigt, främst flygväderlekstjänsterna och de aerologiska stationerna,
har utredningen även lagt fram en femårsplan för anskaffning
och underhåll av instrument. Bl. a. föreslås, att de aerologiska stationerna
förses med radioutrustning för höjdvindmätning samt att de större flygplatserna
utrustas med för en kvalificerad väderlekstjänst erforderliga precisionsinstrument.
6
Statsutskottets utlutande nr öti år 19(10
Den för genomförande av utredningens förslag erforderliga kostnadsökningen
uppgår enligt utredningens preliminära beräkningar för budgetåret
1960/61 till ca 2,7 milj. kr., varav i löner ca 1,7 milj. kr. samt för instrument
och diverse omkostnader ca 1 milj. kr. Utredningen har härvid ej tagit hänsyn
till uppdragsverksamheten och automatiska kostnadsstegringar. SMHI
har i sina petita för nästa budgetår, vilka i allt väsentligt grundar sig på
utredningens förslag men som dessutom inkluderar uppdragsverksamheten
och automatiska utgiftsökningar, äskat en sammanlagd anslagshöjning med
ca 3,8 milj. kr.
Utredningens förslag rörande förstärkning av institutets personella och
materiella resurser har tillstyrkts eller lämnats utan väsentliga erinringar
av flertalet remissorgan. En kritisk inställning har intagits av statskontoret
och statens organisationsnämnd. Båda dessa myndigheter har förordat,
att en särskild organisationsundersökning verkställes rörande institutets
verksamhet, innan utredningens förslag till upprustning upptas till slutlig
prövning.
För egen del har jag funnit, att den verkställda sakkunnigutredningen,
som grundats på djupgående undersökningar och ett vidlyftigt material, till
fullo klarlagt, att en upprustning av institutet i fråga om såväl personal
som utrustning är erforderlig, om institutet skall kunna på längre sikt tillfredsställande
ombesörja sina uppgifter. En ytterligare expertundersökning
utöver den nyligen verkställda grundliga sakkunnigutredningen — såsom
ifrågasatts i ett par remissyttranden — är sålunda enligt min mening inte
nödvändig för ett ställningstagande till institutets aktuella upprustningsbehov.
Som framgått av den förut lämnade redogörelsen innebär utredningens
förslag en mycket omfattande förstärkning av institutets resurser. Sålunda
föreslås en 25-procentig ökning av institutets personalorganisation och
vidare en kraftig materiell upprustning av institutet. Genomförandet av
utredningens förslag får enligt min mening betecknas som synnerligen
kostnadskrävande. Att nu på en gång realisera förslaget i dess helhet synes
mig därför inte möjligt.
Med hänsyn till det på vissa punkter trängande behovet av en upprustning
av institutet anser jag mig likväl för nästa budgetår böra föreslå en
betydande förstärkning av dess personella och materiella resurser. De förslag,
som jag kommer att framlägga i det följande, medför jämte de s. k.
automatiska utgiftsstegringarna en sammanlagd anslagshöjning med ca 1,6
milj. kr. Härav hänför sig ca 860 000 kr. till avlöningar och ca 740 000 kr. till
materiel m. m. — I fråga om personalorganisationen innebär mina förslag
en förstärkning av institutets allmänna verksamhet m. in. — i första hand
den civila flygväderlekstjänsten, den aerologiska verksamheten och observationstjänsten
— med ett 20-tal nya tjänster, varav en byråchefsbefattning.
Härvid bör beaktas, att institutet genom beslut av föregående års riksdag
Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1960
7
redan för innevarande budgetår erhållit medel för tillhopa 13 nya tjänster,
vilka ingår i det förslag om personalupprustning, som lagts fram av utredningen.
Jag föreslår vidare, att ca 10 extra tjänster extraordinariesättes för
den allmänna verksamheten m. m. och att för uppdragsverksamheten må inrättas
inemot 20 nya fasta tjänster, varigenom institutets personalorganisation
får en ökad stadga. I samband härmed föreslås att vissa ändringar vidtas
i den nuvarande inbördes avvägningen mellan tjänster för den allmänna
verksamheten och uppdragsverksamheten. — Beträffande institutets materiel
avser mina förslag en upprustning av dels de nuvarande aerologiska
stationerna och dels flygväderlekstjänsterna, främst vid Stockholm-Arlanda
flygplats och de norrländska flygplatserna.
Frågan om institutets fortsatta upprustning hör upptagas till prövning i
samband med den årliga granskningen av institutets anslagsäskanden. Med
hänsyn till vad jag förut anfört om de av sakkunnigutredningen verkställda
undersökningarna och de därpå baserade förslagen synes desamma böra
läggas till grund för den framtida prövningen av upprustningsbehovet.»
Slutligen förklarar sig departementschefen — i avvaktan på resultatet
av den särskilda utredning som pågår rörande den meteorologiska undervisningen
vid universitet och högskolor — inte vara beredd att redovisa
något slutligt ställningstagande till undervisningen vid institutet.
Efter departementschefens sålunda redovisade principiella ställningstaganden
till SMHI-utredningens betänkande behandlas i propositionen
(s. 34—64) äskandena för nästa budgetår under de särskilda anslagen.
Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut har i skrivelser den
9 och 26 september 1959 framlagt anslagsäskanden för nästa budgetår.
Framställningarna utgör samtidigt yttranden över utredningens betänkande.
Institutet, som anser sig kunna acceptera utredningens förslag i
allt väsentligt såsom en första etapp i utbyggnaden av institutet, har lagt
utredningens betänkande till grund för sina anslagsäskanden. Beträffande
motiveringen har institutet dartör nöjt sig med att hänvisa till innehållet
i betänkandet. Institutet har endast angivit särskilda motiv, när äskandena
avviker från utredningens förslag eller ytterligare kommentarer ansetts
erforderliga.
För en närmare redogörelse av institutets förslag under de olika anslagspunkterna
får utskottet hänvisa till propositionen.
Utredningen har föreslagit viss omläggning av den nuvarande anslagsindelningen
för att bl. a. ernå en bättre överblick över medelsanvisningen
med hänsyn till ändamålets art och en viss koncentration av anslagsfördelningen.
Förslaget innebär, att antalet anslag minskar från tio till åtta.
Med hänsyn till sina ställningstaganden till förslagen om undervisningen
och forskningen vid institutet anser departementschefen i motsats
8
Statsutskottets utlåtande nr 56 är 1960
till utredningen, att det nuvarande anslaget Undervisning t. v. bör bibehållas
samt att något särskilt, nytt anslag ej behöver upptagas för försöksverksamhet
och särskilda undersökningar m. m. I övrigt godtages den
av utredningen föreslagna anslagsindelningen. I enlighet härmed föreslås
den anslagsindelning, som framgår av följande uppställning, vari som jämförelse
även upptagits de nuvarande anslagen.
Nuvarande anslag
SMHI: Avlöningar, f.
» Undervisning
» Omkostnader, f.
» Observatörer
» Telegramkostnader m. m., f.
» Underhåll av stationer
m. m., r.
» Uppdragsverksamhet, f.
» Väderlekstjänst för luftfar
ten,
f.
» Aerologiska stationer, f.
Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m., f.
Nya anslag
SMHI: Avlöningar, f.
» Undervisning
» Omkostnader, f.
» Underhåll av materiel m. m.,
f. (nytt)
» Nyanskaffning av instrument
m. m., r. (nytt)
» Uppdragsverksamhet m.m., f.
» Väderlekstjänst för luftfar
ten,
f.
Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m., f.
Vid sin redogörelse för anslagsäskandena följer departementschefen
den nuvarande anslagsindelningen.
Under punkten 1 (SMHI: Avlöningar) har departementschefen till en
början behandlat frågan om ändrad byråindelning vid institutet och har
därvid anfört följande.
»I samband med utvecklingen på meteorologiens område har den nuvarande
meteorologiska byrån ur arbetsorganisatoriska synpunkter visat
sig vara för stor och ha för skiftande uppgifter för att med fördel kunna
sammanhållas som en byrå. En klyvning av byrån bör kunna bidraga till
att undanröja rådande olägenheter i den nuvarande organisationen och
främja ett rationellt utnyttjande av arbetskraften. Jag tillstyrker därför
en sådan ändring av den meteorologiska byrån, att den delas på två byråer,
en väderleksbyrå och en klimatbyrå, varvid flygväderleksavdelningen
bör hänföras till väderleksbyrån. Väderleksbyrån bör omfatta — förutom
sistnämnda avdelning jämte de lokala flygväderlekstjänsterna — väderleksavdelningen,
aerologiska avdelningen, veckoprogramsavdelningen, istjänsten
för sjöfarten och teleavdelningen. Till klimatbyrån hänföres klimatavdelningen,
de meteorologiska observationsstationerna och instrumentavdelningen,
till vilken all verksamhet på instrumentområdet bör koncentreras.
Den hydrologiska byrån bibehålies odelad. Jag har intet att erinra mot
Statsutskottets utlåtande nr 56 är 1960
9
en sammanslagning av sistnämnda byrås liydrologiska och hydrografiska
avdelningar.»
Innan departementschefen går in på olika tjänsteförslagen, iöreslås vissa
förändrade tjänstebenämningar. Biträden med uppgift att upprätta väderlekskartor
föreslås i fortsättningen erhålla tjänstebenämningen kartbiträden.
Tjänster vid institutets instrumentavdelning som laboratorieassistent
i Ae 12 och förste laboratorieassistent i Ao 13 resp. Ae 13 förordas utbytta
mot tjänster som biträdande ingenjörer i 13 lönegraden.
Beträffande den nya väderleksbyrån föreslås, att dess teleavdelning
förstärkes med ytterligare tre teleprinterbiträden i Ae 7. I enlighet med
institutets förslag kan en radiotelegrafisttjänst i Aell indragas. Departementschefen
anser, att möjlighet bör beredas institutet att avlöna två
kartbiträden i reglerad befordringsgång på värderleksavdelningen. Härför
erforderliga medel föreslås överföras från ordinarieposten till icke-ordinarieposten
för avlöningar.
Den nya klimatbyråns instrumentavdelning föreslås förstärkt med ett
tekniskt biträde i Ae 9. — På den sammanslagna hydrologiska och hydrografiska
avdelningen förordas att en ny tjänst inrättas som förste hydrologassistent
i Ae 13. Från avlöningsanslaget till anslaget Uppdragsverksamhet
bör enligt departementschefen överföras följande tjänster, nämligen på
kontrollavdelningen en förste stadshydrolog i Ao 24, en hydrolog i Ae 19
och en liydrologassistent i Ae 11 samt på isavdelningen en statshydrolog
i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21 och fyra kontorsbiträden i Ao 5. Kansliavdelningen,
vilkens arbetsuppgifter står i direkt förhållande till institutets
utveckling och som är hårt belastad, föreslås skola erhålla en amanuenstjänst
i reglerad befordringsgång och en kontoristbefattning i Ag 9 från
uppdragsverksamheten. Sistnämnda tjänst förordas bli ändrad till extra
ordinarie i samma lönegrad. Avdelningen föreslås vidare förstärkt med
ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.
Personalen vid Visby och Karlstads flygväderlekstjänster förordas i
enlighet med utredningens förslag i fortsättningen redovisas under anslaget
Väderlekstjänst för luftfarten och dess avlöning alltså bekostas av luftfartsverket.
I överensstämmelse härmed torde till nämnda anslag böra överföras,
vid Visby flygväderlekstjänst en förste meteorologassistent i Ae 15
och två meteorologassistenter i Ae 11 samt vid Karlstads flygväderlekstjänst
en förste meteorologassistent i Ae 13 och tre meteorologassistenter i Ae 9.
Två meteorologassistenter i Ag 9 vid Norrköpings flygväderlekstjänst och
en meteorologassistent i Ae 9 vid Karlstads flygväderlekstjänst anses kunna
indragas.
Vidare föreslås ändrade anställningsformer för vissa tjänster. Sålunda
bör på veckoprognosavdelningen en extra befattning som förste statsmeteorolog
i Ag 24 och en förste meteorologassistent i Ag 13, på teleavdelningen
ett teleprinterbiträde i Ag 7 samt på kansliavdelningen en expeditions
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 56 ar 1960
vakt i Ag 7 göras till extra ordinarie. På kansliavdelningen bör även en
extra skrivbiträdestjänst i Ag 1 förändras till en tjänst som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång. Dessutom förordas, att på denna avdelning
inrättas en tjänst som kontor sbiträde i reglerad befordringsgång, vilket
dock inte medför ökat anslagsbehov. Slutligen torde ett kontorsbiträde i
Ae 5 i enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången erhålla
ordinarie anställning.
För automatiska kostnadsökningar i anledning av löneklassförändringar
m. m. upptages i enlighet med institutets beräkningar 144 444 kr. Anslagsposten
Avlöningar till ordinarie tjänstemän bör kunna nedräknas med
15 000 kr. För höjning av vissa elevai''voden upptages ett belopp av 8 000
kr. Slutligen beräknas till ökade obekvämhetstillägg 6 000 kr.
Vid bifall till departementschefens förslag skulle avlöningsanslaget ökas
med i runt tal 2 200 kr. Till förevarande anslag bör emellertid för nästa
budgetår i enlighet med utredningens förslag även hänföras avlöningskostnaderna
för dels observatörer, dels ock de aerologiska stationernas personal.
Av departementschefens ställningstaganden under de nuvarande anslagen
Observatörer och Aerologiska stationer följer, att dessa kostnader beräknas
till 969 700 kr. resp. 384 200 kr. Anslaget uppföres alltså med (3 350 400
+ 2 200 + 969 700 + 384 200) 4 706 500 kr.
Depaidementschefen föreslår slutligen de förändringar i personalförteckningen
som betingas av hans i det föregående relaterade förslag.
Under punkten 2 (SMHI: Undervisning) har depai-tementschefen, i
enlighet med vad som anförts i det föregående, inte funnit sig f. n. böra
förorda någon ändring av nuvai-ande ordning beträffande undervisningen
vid institutet. Anslaget föreslås därför höjt endast med vad som motsvarar
en automatisk kostnadsstegring av 2 300 kr. till 27 700 kr.
Uixder punkten 3 (SMHI: Omkostnader) tillstyi-ker departementschefen,
att institutets omkostnadsanslag lxöjes med 18 000 kr. för utgiftsförändringar
av huvudsakligen automatisk karaktär samt 10 000 kr. för en utvidgad
försöksverksamhet med matematikmaskin. Då det nuvarande anslaget
till telegramkostnader i fortsättningen ansetts böra uppgå i omkostnadsanslaget
liksom även omkostnaderna för aereologiska stationer
och vissa resekostnader under anslaget till observatörer, förordar departementschefen
en ytterligare uppräkning av förevarande anslag med 758 400,
17 000 resp. 5 000 kr. Anslagets slutsumma beräknas för nästa budgetår
till 1 075 900 kr.
Under punkten 4 (SMHI: Observatörer) förklarar departementschefen,
att han inte är beredd föreslå, att statsmakterna binder sig för en av utredningen
framlagd femårsplan för utökning av institutets obscrvalionsnät.
Statsutskottets utlåtande nr 56 dr 1960
11
För nästa budgetår föreslås, att ytterligare 122 300 kr. anvisas för syntetisk
stationstjänst och 8 200 kr. för nya klimatstationer. Vidare förordas
lika med institutet en automatisk anslagsuppräkning med 13 200 kr. Då anslaget
för innevarande budgetår är uppfört med 831 000 kr. skulle alltså
för observatörsarvoden m. m. för nästa budgetår böra anvisas 974 700 kr.
I enlighet med vad som anförts i det föregående bör förevarande anslag
upphöra. Motsvarande medelsanvisning föreslås därför till ett belopp av
969 700 kr. skola anvisas under särskild anslagspost under institutets avlöningsanslag
samt till ett belopp av 5 000 kr. under omkostnadsanslaget.
Under punkten 5 (SMHI: Telegramkostnader m. m.) beräknas en sammanlagd
kostnadsökning för nästa budgetår för institutets teleförbindelser
av netto 65 300 kr. Bl. a. beräknas sålunda ökningar med hänsyn till telexabonnemang
för väderlekstjänsterna vid Sundsvall/Härnösands och Kiruna
flvgplatser samt en ny teleprintcrförbindelse mellan Stockholm och Helsingfors.
Då anslaget för innevarande budgetår är uppfört med 693 100 kr. beräknas
alltså för nästa budgetår ett medelsbehov av (693 100 + 65 300 =)
758 400 kr., vilket i enlighet med vad som tidigare anförts bör upptagas
under institutets omkostnadsanslag.
Under punkten 6 (SMHI: Underhåll av stationer m. m.) förordar departementschefen,
att för nästa budgetår ytterligare 55 000 kr. anvisas för
instrumentanskaffning m. m. för meteorologiska samt för hvdrologiska
och hydrografiska stationer.
Då ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp om 12 000 kr.
bortfaller, skulle till anskaffning och underhåll av ifrågavarande stationer
under nästa budgetår upptagas ett belopp av (107 400 + 55 000 — 12 000)
150 400 kr. Av detta belopp torde fr. o. m. budgetåret 1960/61 100 400 kr.
avseende utgifter för drift och underhåll av stationsinstrument m. m. höra
upptagas under ett nytt förslagsanslag Underhåll av materiel m. m. samt
50 000 kr. avseende kostnader för nyanskaffning av sådana instrument
under ett likaledes nytt reservationsanslag Nyanskaffning av instrument
m. m. Det nuvarande anslaget förutsättes upphöra och därå förefintlig
behållning vid budgetårets slut torde böra överföras till anslaget Nyanskaffning
av instrument m. m.
Under punkten 7 (SMHI: Uppdragsverksamhet) anför departementschefen
följande, efter att ha erinrat om den i det föregående behandlade
taxefrågan.
»Större delen av institutets uppdragsverksamhet faller på liydrologiska
byråns kontroll- och isavdelningar. Emellertid redovisas f. n. lönekostnaderna
för ordinarie och vissa icke-ordinaric befattningshavare vid dessa av
-
12
Statsutskottets utlutande nr 56 ur 1960
delningar under det allmänna avlöningsanslaget. Jag har ingenting att erinra
mot förslaget att till anslaget Uppdragsverksamhet öveflytta denna personal.
I enlighet härmed bör, som förut anförts, till förevarande anslag överföras,
på kontrollavdelningen en förste statshydrolog i Ao 24, en hydrolog
i Ae 19 och en hydrologassistent i Ae 11 samt på isavdelningen en statshydrolog
i Ao 23, en statshydrolog i Ao 21 och fyra kontorsbiträden i Ao 5.
Under hänvisning till mina ställningstagande under avlöningsanslaget
bör en amanuenstjänst i reglerad befordringsgång, vars innehavare f. n. är
placerad som byråsekreterare i Ae 19, och en kontorist i Ag 9 på kansliavdelningen
överföras från anslaget Uppdragsverksamhet till avlöningsanslaget.
För att möjliggöra för institutet att till sin uppdragsverksamhet förvärva
och behålla erforderlig personal anser jag, i likhet med utredningen,
att ett ökat antal tjänster bör inrättas. Jag föreslår sålunda följande nya
tjänster, nämligen på väderleksavdelningen en statsmeteorologtjänst i
Ae 21 och en kartbiträdestjänst i reglerad befordringsgång, på instrumentavdelningen
en teknisk tjänst, för vilken Kungl. Maj :t torde få fastställa
lönegrad och tjänstebenämning i anslutning till de i prop. 1959: 152 angivna
normerna för teknisk biträdespersonal, på den sammanslagna liydrologiska
och hydrografiska avdelningen eu statshydrologtjänst i Ae 21, en
hydrologtjänst i Ae 19 för en tjänsteman med liydrologisk tjänsteexamen
och en tjänst som kontorsbiträde i reglerad befordringsgång samt på vardera
kontrollavdelningen och isavdelningen en statshydrologtjänst i Ae 21.
Beträffande de förordade tjänsteförändringarna anser jag mig böra föreslå
följande.
Två tjänster soin extra kontorsbiträden i Ag 1—3 på aerologiska avdelningen
samt en tjänst som extra kanslibiträde i Ag 7 på veckoprognosavdelningen
förändras till tjänster som kartbiträden i reglerad befordringsgång.
Vidare torde följande extra befattningar göras till extra ordinarie, nämligen
på klimatavdelningen ett kanslibiträde i Ag 7, på kontrollavdelningen
en statshydrolog i Ag 21 samt på isavdelningen 6 hydrologassistenter i
Ag 11.
I enlighet med institutets förslag bör ett kontorsbiträde i Ae 5 enligt
grunderna för den reglerade befordringsgången erhålla ordinarie anställning.
För automatiska kostnadsökningar i anledning av löneklassförändringar,
1939 års riksdags beslut om lönereglering samt kompensation för höjda
folkpensionsavgifter upptager jag, lika med institutet, (6 000 + 19 028 f
26 800) 51 828 kr.
Då jag ej kan tillstyrka övriga personalförslag, skulle vid bifall till vad
jag förordat avlöningskostnaderna öka med i runt tal 324 500 kr.
Med hänsyn till belastningen bör för ökade expenser beräknas 50 000 kr.
Jag föreslår vidare, att anslagsposten till utrustning förstärkes med 52 000
kr.
Statsutskottets utlutande nr 56 är 1960
13
I överensstämmelse med vad jag här anfört bör anslaget för nästa budgetår
sålunda uppföras med (1 553 000 + 324 500 + 50 000 + 52 000)
1 979 500 kr.»
Slutligen redovisar departementschefen de förändringar i personalförteckningen
som påkallas av de i det föregående förordade organisatoriska
åtgärderna.
Under punkten 8 (SMHI: Väderlekstjänst för luftfarten) erinrar departementschefen
om angelägenheten av att den lokala väderlekstjänsten
för den civila luftfarten förstärkes i olika avseenden. Departementschefen
anför därefter följande.
»Beträffande flygväderlekstjänsten vid Stockholm-Arlanda flygplats tillstyrker
jag en personalförstärkning för nästa budgetår med en statsmeteorolog
i Ae 23, en meteorologassistent i Ae 11 och ett kartbiträde i reglerad
befordringsgång. En ytterligare förstärkning av denna flygväderlekstjänst
kan ske genom överförande av en förste meteorologassistent i Ae 15 från
Norrköpings flygväderlekstjänst.
I anledning av förslaget om anställande av ytterligare en assistent i Ae 12
vid Jönköpings flygväderlekstjänst får jag anmäla, att Kungl. Maj:t genom
beslut den 11 december 1959 medgivit institutet att överskrida anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal för anställande fr. o. m. den
15 december 1959 av en assistent i Ag 12 med placering vid flygplatsen i
Jönköping. För nästa budgetår torde medel för en tjänst som assistent i
Ae 12 vid nämnda flygplats därför böra upptagas under detta anslag.
Flygväderlekstjänsten i Norrland bör utbyggas vid Sundsvall/Härnösands
och Kiruna flygplatser. För nästa budgetår tillstyrker jag för detta ändamål
en sammanlagd personalförstärkning av en meteorolog med meteorologisk
tjänsteexamen i Ae 19, en förste meteorologassistent i Ae 13 och två meteorologassistenter
i Ae 11.
I enlighet med utredningens förslag bör en tjänst som förste meteorologassistent
i Ae 15 och två befattningar som meteorologassistenter i Ae 11 vid
Visby flygväderlekstjänst samt en tjänst som förste meteorologassistent i
Ae 13 och tre meteorologassistentbefattningar i Ae 9 vid Karlstads flygväderlekstjänst
överföras från avlöningsanslaget till förevarande anslag.
Beträffande förslagen till tjänsteförändringar föreslår jag följande löneregleringar
m. m. Vid Stockholm-Bromma flygväderlekstjänst bör två meteorologstjänster
i Ag 19 förändras till extra ordinarie i samma lönegrad. Vidare
bör vid Malmö-Bulltofta flygväderlekstjänst en mcteorologassistenttjänst
i Ag 11 förändras till extra ordinarie i samma lönegrad och en kanslibiträdesbefattning
i Ag 7 förändras till kartbiträde i reglerad befordringsgång.
Institutets förslag till omräkningar tillstyrkes. Detta innebär dels en ökning
med 89 448 kr. och dels att besparingar om 35 500 kr. under anslagets
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Statsutskottets utlutande nr 56 ar 1660
ordinariepost för avlöningar får överföras till icke-ordinarieposten för avlöning
av fyra biträden i den för kartritningspersonalen avsedda reglerade
befordringsgången.
För obekvämhetstillägg upptager jag 10 000 kr. och för kompensation för
höjda folkpensionsavgifter 23 500 kr.
Övriga framförda förslag rörande avlöningar för nästa budgetår anser
jag mig ej kunna biträda. De av mig här framlagda förslagen kan beräknas
medföra en kostnadsökning av sammanlagt 341 400 kr.»
I vad avser omkostnaderna förordar departementschefen en anslagsökning
av netto 188 100 kr. Bland större utgiftsbelopp märkes 20 000 kr.
för en reservmottagare för telefax vid Arlanda, 52 000 kr. för telefaxutrustning
vid Torslanda, 76 000 kr. för en ny registrerande molnhöjdmätare
till Bromma, 45 000 kr. för en indikerande dagmolnhöjdmätare till Sundsvall/Härnösands
flygplats och 56 000 kr. till kostnader för Sveriges deltagande
i ett särskilt, nytt teleprinternät (MOTNE) för snabbare befordran
av det flygmeteorologiska material som krävs i samband med jettrafikens
utveckling.
Sammanlagt förordas att anslaget upptages med 2 192 700 kr. I anslutning
till vad som föreslagits i det föregående förordas slutligen viss ändring
av personalförteckningen.
Under punkten 9 (SMHI: Aerologiska stationer) erinrar departementschefen
till en början om alt den aerologiska observationstjänsten, bl. a. i
fråga om höjdvindobservationer, alltmer har ökat i betydelse. Departementschefen
anför därefter följande.
»Innan jag går in på personalbehovet torde jag få anmäla, att tjänster
vid de aerologiska stationerna som laboratorieassistent och förste laboratorieassistent
i fortsättningen bör erhålla tjänstebenämningen meteorologassistent
resp. förste meteorologassistent. — Utredningen har ansett, att en
viss rationalisering av det aerologiska arbetet bör kunna komma till stånd
genom en sammanslagning av det centralt bedrivna arbetet vid institutet
och den aerologiska tjänsten vid Bromma. För att underlätta denna samordning,
vilken bör överlämnas åt institutet självt att på bästa sätt genomföra,
samt med hänsyn till föreliggande personalbehov tillstyrker jag, att
den aerologiska stationen i Bromma förstärkes med en biträdande ingenjör
i Ae 13. Jag tillstyrker även det utbyte av tjänster, som föreslagits vid
stationerna i Torslanda och Östersund. Vid vardera platsen bör en meteorolog
i Ae 19 utbytas mot en förste meteorologassistent i Ae 13. För nästa
budgetår har utredningen föreslagit dels att den vid Bromma befintliga
äldre höjdvindapparaturen ersättes med en ny och övergångsvis utnyttjas
vid Torslanda, som saknar instrument för höjdvindmätning, och dels att
en helt nya aerologisk station inrättas i Övre Norrland såsom komplettering
till det stationsnät, som nu omfattar en station vid Bromma, en vid
Statsutskottets utlåtande nr 56 ur 1960
15
Torslanda och en vid Östersund. Starka skäl talar för att man bör ge
prioritet för upprustning av de befintliga stationerna, innan man inrättar
nya stationer. Med hänsyn härtill förordar jag beträffande nästa budgetår,
att inrättandet av den föreslagna stationen i Norrland får anstå och
att Torslanda aerologiska station i utrustningsavseende upprustas på sätt
som föreslagits. I anslutning härtill bör stationen vid Torslanda tillföras
ytterligare två meteorologassistenter i Ae 11 för skötsel av liöjdvindapparaturen
m. m. — Genomförande av här förordade personalåtgärder beräknas
medföra en merkostnad av sammanlagt 30 500 kr.»
För löneklassförändringar och andra automatiska kostnadsstegringar
upptages 13 884 kr.
I vad avser omkostnaderna förordas en uppräkning med 244 900 kr.
Härav beräknas 190 000 kr. som engångskostnader för en ny höjdvindapparatur.
Till ökade driftkostnader för aerologisk apparatur beräknas
53 000 kr.
Som anförts i det föregående bör förevarande anslag upphöra fr. o. m.
nästa budgetår. Kostnaderna till de aerologiska stationernas personal har
av departementschefen för nästa budgetår beräknats till i runt tal 384 200
kr., med vilket belopp avlöningsanslaget bör uppräknas. Omkostnadsanslaget
bör i fortsättningen inkludera även omkostnaderna i vad avser
sjukvård m. m., reseersättningar och expenser för aerologiska stationer.
Detta förutsätter en uppräkning av omkostnadsanslaget med tillhopa
17 000 kr. Det belopp om 190 000 kr., som föreslås för nyanskaffning av
aerologiska instrument, bör redovisas under det föreslagna nya reservationsanslaget
Nyanskaffning av instrument m. m. Slutligen bör de utgifter
om 410 400 kr., som avser drift och underhåll av institutets aerologiska
instrument, 1''r. o. m. nästa budgetår redovisas under det i det föregående
förordade nya förslagsanslaget Underhåll av materiel m. m.
Under punkten 10 (Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och
på Grönland m. m.) förordar departementschefen en anslagsuppräkning
med 63 400 kr. till 1 127 000 kronor.
Utskottet. På grundval av särskild sakkunnigutredning, SMHI-utredningen,
har Kungl. Maj:t lagt fram förslag beträffande Sveriges meteorologiska
och hydrologiska instituts arbetsuppgifter och organisation samt
anslagsäskanden för institutets verksamhet under nästa budgetår.
Institutets allmänna verksamhet föreslås i princip böra omfatta - liksom
hittills i stort sett gällt — de olika näringsgrenarnas och allmänhetens
grundläggande behov av meteorologiska och hydrologiska dala och prognoser.
I den mån ytterligare anspråk stiilles på institutets tjänster, bör
härav föranledd utökning av verksamheten få formen av uppdrag, för
vilka institutet skall betinga sig ersättning. Departementschefen tager i
16
Statsutskottets utlåtande nr 56 år 1960
vissa konkreta fall ställning till gränsdragningen mellan den allmänna
verksamheten och uppdragsverksamheten. Sålunda förordas bl. a., att
vissa långtidsprognoser för sjöfarten, »Fröken Väder»-tjänsten, hyggesbränningsprognoserna
och lokala undersökningar rörande luftföroreningar
m. m. även fortsättningsvis skall hänföras till uppdragsverksamheten. Televisionens
ordinarie väderleksrapporter bör — liksom ljudradions — hänföras
till den allmänna serviceverksamheten. Likaså bör den grundläggande
aerologiska verksamheten helt finansieras med allmänna medel. Departementschefen
säger sig ämna förelägga Kungl. Maj :t förslag till ny
taxa för institutets uppdragsverksamhet, varigenom en riktigare kostnadstäckning
skall erhållas.
SMHI-utredningen har med hänsyn till de stegrade anspråken på institutet
lagt fram förslag till en allmän personell och materiell upprustning.
Departementschefen förordar på grundval härav bl. a., att den nuvarande
meteorologiska byrån uppdelas på två byråer, en väderleksbyrå
och en klimatbyrå. Väderleksbyrån bör enligt departementschefens förslag
omfatta flygväderleksavdelningen med de lokala flygväderlekstjänsterna,
väderleksavdelningen, aerologiska avdelningen, veckoprognosavdelningen,
istjänsten för sjöfarten och teleavdelningen. Till klimatbyrån hänföres
klimatavdelningen, de meteorologiska observationsstationerna och
instrumentavdelningen. I anslutning härtill föreslås, att en ny bvråchefstjänst
inrättas.
Sammanlagt förordas att ett 30-tal nya tjänster inrättas vid institutets
olika centrala och regionala delar, varjämte ett antal extra tjänster föreslås
förändrade till extra ordinarie. Vidare förordar departementschefen
en viss utbyggnad av observationsnätet och en väsentlig förstärkning av
institutets tekniska utrustning. Tyngdpunkten av institutets upprustning
förordas bli förlagd till flygväderlekstjänsten och därtill angränsande områden.
Den anslagstilldelning för nästa budgetår som departementschefen förordar
ligger vissei-ligen avsevärt under SMHI-utredningens förslag och
institutets därpå grundade petita men innebär likväl, som framgått av
det föregående, en väsentlig ökning i förhållande till nuläget. Sålunda begäres
en anslagshöjning med 1 593 000 kr., varefter de sammanlagda anslagsbeloppen
till institutets verksamhet m. m. för nästa budgetår skulle
uppgå till 11 860 100 kr. Av den nämnda anslagsökningen hänför sig ca
860 000 kr. till avlöningar och ca 740 000 kr. till materiel m. m. Frågan
om institutets fortsatta upprustning bör enligt departementschefen upptagas
till prövning i samband med den årliga granskningen av institutets
anslagsäskanden.
Departementschefens förslag innebär bl. a. en anslagsteknisk omläggning,
så att de nuvarande tio riksstatsanslagen till institutets verksamhet
m. m. reduceras till åtta. I samband med anslagsomläggningen renodlas
Statsutskottets utlåtande nr 56 är 1060
17
medelsanvisningen till olika ändamål. Sålunda överföres avlöningskostnaderna
för vissa lokala flygväderlekstjänster från institutets allmänna avlöningsanslag
till det särskilda flygväderleksanslaget. Telegramkostnadsanslaget,
omkostnaderna för observatörerna och de aerologiska stationerna
inordnas under institutets omkostnadsanslag, medan de tre nuvarande anslagen
föreslås avvecklade liksom anslaget till underhåll av stationer.
Observatörsarvodena, som enligt departementschefens förslag skulle öka
med 143 700 kr. för nästa budgetår till 969 700 kr. dels till följd av arvodeshöjningar,
dels på grund av att några nya stationer skulle inrättas,
föreslås i likhet med avlöningskostnaderna för den aerologiska stationstjänsten
i fortsättningen bli redovisade under det allmänna avlöningsanslaget.
Departementschefen anser sig inte böra biträda utredningens förslag
om inrättande av en ny aerologisk station, men förordar i stället en icke
obetydlig upprustning av redan befintliga stationer. Förutom personalförstärkning
med tre tjänster förordas sålunda bl. a. en medelsanvisning med
190 000 kr. för anskaffning av ny höjdvindapparatur. Sistnämnda medelsanvisning
liksom nyanskaffning av instrument för observationsstationerna,
för nästa budgetår beräknat till 50 000 kr., bör enligt departementschefens
förslag anvisas under ett nytt, särskilt reservationsanslag till nyanskaffning
av instrument m. m. Vidare förordas, att de utgifter, för nästa budgetår
beräknade till 510 800 kr., som avser drift och löpande underhåll
av instrument m. m. och som hittills anvisats under anslagen till underhåll
av stationer och aerologiska stationer, upptages under ett nytt förslagsanslag
benämnt Underhåll av materiel m. m.
Slutligen förordar departementschefen att anslaget till Bidrag till väderleksstationer
i Nordatlanten och på Grönland höjes med 63 400 kr. till
1 127 000 kr. ökningen är av automatisk natur.
Utskottet är för sin del väl medvetet om de ökade krav som numera
ställes på meteorologiens och hydrologiens tjänster. Den särskilda sakkunnigutredning
som behandlat frågorna om Sveriges meteorologiska och
hydrologiska instituts arbetsuppgifter och organisation har också enligt
utskottets mening klart dokumenterat behovet av att institutet ges ökade
resurser för att möta dessa krav. Mot bakgrund härav finner utskottet
Kungl. Maj :ts, på utredningen grundade förslag innebära en väl avvägd
utbyggnad och förstärkning av institutets organisation. Utskottet konstaterar
därvid med tillfredsställelse att förslaget särskilt tillgodoser flygväderlekstjänstens
och den aerologiska tjänstens behov, vilket är av största
vikt med hänsyn till den meteorologiska servicens betydelse för den civila
luftfarten och dess utveckling. Även den relativt sett betydande materiella
upprustning som föreslås finner utskottet angelägen och välmotiverad.
Utskottet, som i enlighet härmed tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, har
18
Statsutskottets utlutande nr 56 är 1960
ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande
sammanhang i övrigt anfört och förordat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningarna
för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, för
uppdragsverksamhet och för väderlekstjänst för luftfarten
vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 19 februari 1960 förordade ändringar;
II. godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 785 100
2. Arvoden till sakkunniga ............................... 19 200
3. Arvoden till observatörer .............................. 969 700
4. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 317 100
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 533 600
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 81 800
Summa kr. 4 706 500
III. godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 31 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................................... 1 474 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 235 700
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 33 300
Omkostnader, förslagsvis ................................... 417 900
Summa kr. 2 192 700
IV. under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1960/61 anvisa
till
1) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar
ett förslagsanslag av 4 706 500 kr.
2) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning
ett anslag av 27 700 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 56 är 1960
19
3) Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut: Omkostnader
ett förslagsanslag av 1 075 900 kr.
4) Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut: Underhåll
av materiel m. m. ett förslagsanslag av 510 800 kr.
5) Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut: Nganskaffning
av instrument m. m. ett reservationsanslag av
240 000 kr.
6) Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 979 500 kr.
7) Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten ett förslagsanslag av 2 192 700 kr.
8) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m. ett förslagsanslag av 1 127 000 kr.
Stockholm den 5 april 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman,
Pålsson, Jacobsson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Ragnar Bergh,
Mossberger och Sundin; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix,
Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka,
Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Nihlfors och Bohman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1960:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1960/61 till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m a1 i texten