Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1960-03-18 · 52 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 50 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande

egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61

under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari

1960) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 337 600 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 219 500 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

en uppräkning av anslaget med hänsyn till en omorganisation av

departementets regeringsrättsbyrå och att särskild personal ansetts böra avdelas

för att uteslutande syssla med ärenden rörande nedläggning av trafiksvaga

järnvägslinjer och därmed sammanhängande frågor. Vad gäller regeringsrättsbyrån

förordas sålunda, att en regeringsrättssekreterartjänst i

Ae 26 förändras till en kanslirådstjänst i Bo 1. Motivet härför är närmast,

att byråns arbete vuxit till sådan omfattning att det ansetts befogat att dess

ledare erhåller nämnda tjänsteställning. En förstärkning av kapaciteten

för föredragning av kommunikationsdepartementets mål i regeringsrätten

föreslås vidare ordnad på så vis, att två tjänster som förste länsnotarie

med placering vid länsstyrelsen i Stockholms län inrättas, vars innehavare

skulle ägna sig åt föredragning av ifrågavarande slag. Äskande av medel

1—299 00 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

för de båda tjänsterna göres dock under inrikesdepartementet. För att tillgodose

ett ökat behov av personal för kontors- och skrivgöromål beräknas

medel för en kanslibiträdestjänst i Ae 7, en biträdestjänst i reglerad befordringsgång

och en halvtidstjänst som kontorist i Ae 9. Slutligen föreslås,

att en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 på departementets stadsplanebyrå

förändras till kontoristtjänst i Ae 9.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, såvitt nu är i fråga,

samt Kungl. Maj :ts förslag under bilaga 13, såvitt avser inrättande av

två tjänster såsom förste länsnotarie med placering vid länsstyrelsen i

Stockholms län, får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag

under förevarande punkt, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1960 förordade

ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 536 400

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .......................................... 105 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 444 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 184 100

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 20 900

Summa kr. 1 337 600

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 337 600 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 4) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

83 000 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

3

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

3:o) Väg- och vaUenhyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 3, s. 5—9) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t

att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga

i statsrådsprotokollet angiven ändring, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61, dels ock till Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 10 232 300 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 872 900 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstgrlesen har föreslagit, att anslaget ökas med

880 700 kr.

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag det vara av

betydelse att rationaliseringsverksamheten inom verket ges ökade resurser.

Vidare torde den under senare år ökade vägbyggnadsverksamheten ha

medfört behov av viss ytterligare personal för projektering m. m. Emellertid

redovisades vid slutet av budgetaret 1958/59 betydande behållningar

under anslagsposterna till Avlöningar till ordinarie tjänstemän under både

styrelsens och vägförvaltningarnas avlöningsanslag. Med hänsyn härtill

torde det finnas möjligheter att inom ramen för nuvarande anslag tillgodose

de av mig åsyftade personalbehoven. Jag kan under sådana förhållanden

icke tillstyrka styrelsens förslag om uppräkning av anslagsposten

för Avlöningar till tillfällig personal in. m. under nästa budgetår.

I enlighet med styrelsens förslag bör befattningen som järnvägsinspektör

i Ao 24 indragas, vilket minskar anslagsbehovet med 27 144 kr.

Styrelsens förslag till förstärkning av vatten- och avloppsbyrån, löneregleringar,

viss tjänsteförändring samt de av cheferna för styrelsens

byråer i särskild skrivelse framlagda förslagen till uppflyttning av vissa

chefstjänster anser jag mig icke kunna biträda.»

I övrigt innebär departementschefens ställningstagande en automatisk

anslagsuppräkning med hänsyn till beslutade lönegradsuppflyttningar

samt tjänstetidsbefordran, löneklassuppflyttningar, höjt rörligt tillägg,

m. in. om sammanlagt ca 386 500 kr. Tjänsten som järnvägsinspektör bör

utgå ur styrelsens personalförteckning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1960

Utskottet. I sin berättelse för tiden 1 juli 1958—30 juni 1959 har överrevisorerna

för väg- och vattenbyggnadsväsendet i anslutning till sin redogörelse

för vägbyggnadsverksamheten framhållit, att en förstärkning av

resurserna för den geotekniska verksamheten bör ske. Utskottet, som instämmer

häri, vill vidare understryka vikten av att personalbehovet för

projekteringsarbetet tillgodoses i all den utsträckning som befinnes erforderlig.

Då enligt vad departementschefen anfört viss personalökning för

såväl sistnämnda verksamhet som rationaliseringsverksamheten möj liggöres

inom ramen för den nu förordade medelstilldelningen, har utskottet

icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1960

förordad ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud
-

getåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 059 100

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis

..................................................... 587 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 955 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 442 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................................. 181 000

Summa kr. 10 232 300

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 232 300 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :t förslag (punkt 4, s. 10 och 11), som innebär en anslagsökning

med 65 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 559 800 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s.

11 och 12) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 28 207 700 kr., därav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 27 218 300 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

2 535 300 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär,

att anslaget uppräknas med 989 400 kr. med hänsyn till allenast automatiska

utgiftsstegringar, såsom höjt rörligt tillägg, beslutade lönegradsuppflyttningar

och löneklassuppflyttningar,

samt att 24 tjänster som kontorsbiträde i Ao 5 uppföres i vägförvaltningarnas

personalförteckning, till följd av att nämnda antal biträden i

Ae 5 i enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången bör erhålla

ordinarie anställning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ris förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj ri att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 4 januari 1960 förordade

ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 11 044 800

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ... 1 969 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 10 765 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 925 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................. 502 600

Summa kr. 28 207 700

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 28 207 700 kr., därav nio

tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 6, s. 13 och 14), som innebär en anslagsuppräkning med

224 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 120 400 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) De lokala vägnämndema m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 7, s. 14), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämndema m. m. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 15),

som innebär en med 100 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbyggnadsstgrelsens ämbetsområde för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen

av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har

Kungl. Maj:t (punkt 9, s. 15—28) lämnat en översikt över beräkningen

av väganslagen m. m.

I. I skrivelse den 24 augusti 1959 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll

och vägbyggnader m. m.

För budgetåret 1960/61 föreslår styrelsen en ökning av anslaget för det

statliga vägunderhållet till 400 milj. kr. mot 360 milj. kr. för innevarande

budgetår.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar

styrelsen 410 milj. kr.

Styrelsen förordar, att någon medelsanvisning under anslaget till Vissa

vägbyggnadsarbeten inte längre beräknas, då i princip någon skillnad inte

föreligger mellan de vägarbeten som anslaget numera avses för och det

ordinarie vägbyggandet. Om ett mera forcerat järnvägsnedläggande anses

böra komma till stånd under den närmaste tiden, räknar styrelsen alternativt

med ett anslagsbehov av 10 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

7

Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag till

underhåll av vägar och gator 65 milj. kr. samt för bidrag till byggande av

vägar och gator 145 milj. kr.

I fråga om den enskilda väghållningen upptages 22 milj. kr. för vägunderhållet

samt 13 milj. kr. för bidrag till byggande av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 304 milj. kr.

Härvid har de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,

som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår. Anslagen under

femte och tionde huvudtitlarna har upptagits med belopp som uppgivits

från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas

till sammanlagt ca 1 359 milj. kr. Inkomsterna av bilskattemedel

under budgetåret 1959/60 har styrelsen beräknat till 1 300 milj. kr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 15—18).

över styrelsens petita har arbetsmarknadsstyrelsen avgivit utlåtande

(s. 18 och 19).

II. I sitt betänkande »Besparingar inom statsverksamheten» (SOU 1959:

28, s. 101—105) har 1958 års besparingsutredning redovisat vissa synpunkter

och förslag beträffande de statliga utgifterna för vägväsendet. Utredningen

framhåller, att vägväsendet ingår bland de statsfinansiellt dominerande

utgiftsändamålen på driftbudgeten. Därtill kommer att vägutgifterna

på senare år stigit kraftigt och att de också i fortsättningen beräknas öka

starkt. Utredningen har därför ansett nödvändigt att noga överväga möjligheterna

till utgiftsbegränsningar inom vägväsendets område.

För en närmare redogörelse för besparingsutredningens förslag beträffande

väganslagen samt yttrandena däröver får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 19—22).

Departementschefen har anfört följande.

»Förra årets riksdag beslöt efter förslag i statsverkspropositionen att

i princip godtaga den framlagda s. k. vägplanen för Sverige som ett program

för fortsatt utbyggnad och upprustning av vägnätet. Beslutet innebar

dock inte något ställningstagande till den takt, vari planen borde realiseras.

Frågan om väginvesteringarnas omfattning borde årligen få bedömas med

hänsyn till det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. För kalenderåret

1960 fastställdes en medelsförbrukningsram för den statliga vägbyggnadsverksamheten

om 360 milj. kr., som motsvarade vägplanens investeringsprogram

med ett års försening.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960

I anledning av statsmakternas ställningstagande till vägplanen har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen inriktat sin fortsatta planerings- och byggnadsverksamhet

för återstående del av femårsperioden 1958—1962 i enlighet

med den försenade vägplanen.

I sina petita för nästa budgetår hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

om en medelsökning om sammanlagt 194 milj. kr. till 1 020

milj. kr. under de ordinarie anslagen till den statliga och kommunala väghållningen.

För det statliga vägunderhållet har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskats en anslagsökning med 40 milj. kr. Bidragsanslaget till det

kommunala väg- och gatuunderhållet beräknas böra höjas med 14 milj.

kr. för att möjliggöra en bidragsgivning i enlighet med gällande författning.

Anslagen till den statliga vägbyggnadsverksamheten föreslås skola

ökas med 50 milj. kr., vilket innebär en uppräkning i enlighet med vägplanens

investeringsprogram med ett års senareläggning. I fråga om anslaget

till Bidrag till byggande av vägar och gator hemställes om en ökning

med 90 milj. kr. Härav behövs 35 milj. kr. för att vidmakthålla oförändrad

bidragsgivning, vilket sammanhänger med att detta anslag för innevarande

budgetår kunnat begränsas genom utnyttjande av tillgängliga reservationsmedelsbehållningar.

Återstående 55 milj. kr. avses för att bättre tillgodose

bidragsgivningen till de stora gatubyggnadsbehoven i städer och samhällen,

som är egna väghållare.

1958 års besparingsutredning har konstaterat, att — om jämväl beredskapsarbetenas

omfattning beaktas — den totala medelsförbrukningen

resp. medelsanvisningen för vägändamål på statsbudgeten 1957/58—1959/60

praktiskt taget svarar mot vägplanens beräkningar för åren 1958—1960.

Utredningen uttalar härefter, att en stegring av väganslagen till den statliga

och kommunala väghållningen från 865 milj. kr. under budgetåret

1959/60 till ca 1400 milj. kr. under budgetåret 1963/64 i enlighet med den

försenade vägplanen framstår som orealistisk mot bakgrunden av de statsfinansiella

utvecklingstendenserna för de närmaste åren. Takten i vägupprustningen

bör enligt utredningen i stället ges en sådan inriktning, att

utgifterna för ifrågavarande ändamål stiger från ca 865 milj. kr. under

budgetåret 1959/60 till högst 1 100 milj. kr. under budgetåret 1963/64. För

budgetåret 1960/61 (kalenderåret 1961) innebär besparingsutredningens

förslag en begränsning med drygt 100 milj. kr. i förhållande till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens äskande i enlighet med den tidsmässigt förskjutna

vägplanen. Utredningen framhåller vidare, att förslaget inte är

avsett att hindra en av arbetsmarknadspolitiska skäl påkallad ökning av

väginvesteringarna samt att väganslagen för resp. år under perioden

1960/61—1963/64 givetvis måste prövas mot bakgrunden av det aktuella

samhällsekonomiska och statsfinansiella läget.

Vad först angår anslaget till det statliga vägunderhållet är detta för innevarande

budgetår upptaget med 360 milj. kr., vilket, som tidigare nämnts,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

9

innebär en ökning med 40 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1958/59.

Genom denna anslagsökning har det blivit möjligt att i ökad utsträckning

utföra enklare beläggningar, oljegrusbehandlingar in. in. För nästa budgetår

förordas en ytterligare ökning av anslaget med 5 milj. kr. till 365

milj. kr. — Anslaget till Bidrag till underhåll av vägar och gator bör i överensstämmelse

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag ökas med 14

milj. kr. till 65 milj. kr.

Beträffande den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år

1961 föreslår jag, att anslag äskas hos riksdagen med sammanlagt 370

milj. kr.

I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadssstyrelsen

förordat, att det hittillsvarande anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten

icke längre skall upptagas på riksstaten. Anslaget, som för innevarande

budgetår är uppfört med 4 milj. kr., användes fr. o. m. budgetåret 1958/59

för oförutsedda vägarbeten, som icke hunnit eller ej lämpligen kunnat

inordnas i den ordinarie vägplanläggningen. Härvid avses särskilt vägarbeten

i samband med nedläggning av trafiksvaga järnvägslinjer samt

med vattenkraftsbyggen. Styrelsens förslag innebär, att erforderliga medel

för sådana oförutsedda vägföretag i fortsättningen skall av Kungl. Maj :t

beräknas och reserveras under de ordinarie väganslagen, varvid dock förutsatts

att medel för vägbyggnadsföretag i samband med vattenkraftsbyggen

i viss utsträckning bör kunna förskotteras av vattenfallsverket.

Såsom jag avser att närmare utveckla under anslaget till Driftbidrag

till statens järnvägar har 1953 års trafikutredning i samråd med järnvägsstyrelsen

nyligen lagt fram en plan för undersökningar rörande förutsättningarna

att lägga ned trafiksvaga järnvägslinjer. Härigenom har skapats

förutsättningar för en intensifierad nedläggningsverksamhet. Järnvägsnedläggningar

kräver ofta viss upprustning av vägnätet i berörda bygder.

Det är därför synnerligen önskvärt att en god samordning av järnvägsnedläggningar

och i anledning därav aktualiserade vägupprustningar äger

rum. Jag anser det i samband därmed särskilt angeläget, att man vid

den ordinarie vägplanläggningen i största möjliga utsträckning även beaktar

de vägbehov, som kan föranledas av väntade framtida järnvägsnedläggningar,

och att vägmyndigheterna därvid i förekommande fall söker i

god tid vidtaga förberedelser i form av projektering o. d. Genom särskilt

beslut den 18 december 1959 — vilket jag senare i annat sammanhang

kommer att närmare redogöra för — har Kungl. Maj :t anbefallt vissa åtgärder

i överensstämmelse med dessa riktlinjer.

Eu väsentligt vidgad omfattning av järnvägsnedläggningarna kommer,

såsom nämnts, att ställa ökade krav på upprustning av berörda vägnät.

Det kan under sådana förhållanden i vissa fall möta svårigheter att i önskvärd

utsträckning inordna de vägföretag, som därvid kommer ifråga, i

den ordinarie vägbyggnadsverksamheten. Med beaktande av de nedlägg
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

ningsärenden, som kan beräknas bli aktuella för Kungl. Maj:t att avgöra

under tiden fram till nästa budgetårs slut, har behovet av särskilda medel

för ifrågavarande vägföretag — utöver de medel, som beräknas kunna

tagas i anspråk härför av de ordinarie väganslagen — uppskattats till 20 milj.

kr. Jag förordar att detta belopp för nästa budgetår äskas under anslaget

till Vissa vägbyggnadsarbeten.

I fråga om bidragsanslaget till det kommunala väg- och gatubyggandet

gav statsmakterna urspungligen väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rätt att

för verksamheten under år 1959 i enlighet med fördelningsplan ställa

statsbidrag i utsikt till städer och samhällen, som är väghållare, intill

vad som motsvarade den sammanlagda byggnadsvolym, som uppnåddes

under år 1958, eller 90 milj. kr. i statsbidrag. I anledning av framställning

från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

om höjd bidragsram har emellertid Kungl. Maj :t sedermera genom

beslut den 29 oktober 1959 bemyndigat väg- och valtenbyggnadsstyrelsen

att efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen under år 1959 bevilja statsbidrag

med ytterligare högst 15 milj. kr. till i fördelningsplan ingående gatuföretag,

vilkas fortsatta bedrivande prövas oundgängligen erforderligt ur

arbetsmarknadssynpunkt. Härigenom har alltså bidragsramen för innevarande

år höjts till 105 milj. kr. På grund av stoideken av den kassamässiga

behållningen å anslaget medför ramhöjningen inte behov av någon

ytterligare medelsanvisning under anslaget för innevarande budgetår.

För kalenderåret 1960 har statsmakterna i anslutning till förra årets

statsverksproposition fastställt en bidragsram om 90 milj. kr. för gatubyggandet.

I sitt utlåtande i ärendet uttalade statsutskottet, att frågan

om ökad tilldelning fortsättningsvis av bidragsmedel för ifrågavarande

ändamål syntes påkalla särskild uppmärksamhet med hänsyn till de stora

investeringsbehov, som redan föreligger och beräknas ytterligare uppstå

på väg- och gatunätet i och kring våra städer. Enligt min uppfattning

blir det mer och mer uppenbart, att utbyggnaden av det för den allmänna

biltrafiken viktiga väg- och gatunätet i och kring våra städer bör i ökad

utsträckning beaktas vid fördelningen av tillgängliga vägbyggnadsmedel.

Med hänsyn härtill förordar jag, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ges

rätt att för byggnadsverksamheten under år 1961 ställa i utsikt statsbidrag

till ett belopp, som är avsevärt högre än det som utgår under år 1960, nämligen

med ytterligare 25 milj. kr. eller intill vad som motsvarar en sammanlagd

byggnadsvolym av 115 milj. kr. i statsbidrag. Det är min avsikt

att förorda särskild proposition till riksdagen i anledning av det betänkande,

som framlagts av utredningen om städernas väghållning (SOU

1959: 19). Vissa förändringar i det nuvarande bidragssystemet torde därvid

komma att föreslås. Medelsbehovet å anslaget till Bidrag till byggande

av vägar och gator uppskattar jag till 115 milj. kr.

I detta sammanhang vill jag anmäla en anslagsteknisk fråga. Från an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är i960

11

slaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål, som för innevarande

budgetår är upptaget till 300 000 kr., bestrides bidrag i olika former för

huvudsakligen vissa kommunikationsleder. Sålunda utgår statligt stöd till

följande huvudgrupper av ändamål, nämligen dels fem relativt kostnadskrävande

passbåtförbindelser mellan fastlandet och öar vid norrlandskusten

samt över Ångermanälven, dels vissa smärre båtförbindelser huvudsakligen

utefter norrlandskusten och i det inre av Norrland, dels vissa enskilda

vintervägar m. in. i Norrbottens och Västerbottens län, dels anordningar

i vissa Norrlandslän för beredande av härbärge m. m. åt resande, dels

ock engångsanskaffning av snövesslor och båtar o. d. Ett par av de större

båtförbindelserna drives i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi men är ej

att anse såsom underhåll av allmän väg i väglagens mening. — De kommunikationsleder,

varom här är fråga, tillgodoser i regel ett i och för sig

relativt begränsat allmänt trafikbehov. I många fall är de av den art att

ordnandet av allmän väg- eller färjförbindelse eller enskild väg skulle

kräva stora kostnader och därför oftast inte kan tänkas komma till stånd

förrän efter lång tid. Anslaget avräknas numera mot automobilskattemedlen.

Med hänsyn till anslagets relativt blygsamma belopp samt till

önskvärdheten av att i görligaste mån begränsa antalet smärre anslag föreslår

jag att anslaget upphör. I enlighet med vad chefen för jordbruksdepartementet

anför vid anmälan under nionde huvudtiteln av anslaget till

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m.

torde berörda bidrag till anordningar för beredande av härbärge åt resande

fr. o. m. nästa budgetår böra bestridas från sistnämnda anslag. Kostnaderna

för de övriga ändamål, som anslaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

varit avsett att tillgodose, torde i fortsättningen böra bestridas, beroende

på ändamålets art, från anslaget till Vägunderhållet eller bidragsanslagen

till enskild väghållning under sjätte huvudtiteln. Behållning vid

slutet av budgetåret 1959/60 under anslaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

torde böra överföras till anslaget till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m.

Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det

statliga vägunderhållet om 5 milj. kr. till 365 milj. kr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar

äskas hos riksdagen med sammanlagt 370 milj. kr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt som gäller

för innevarande budgetår att, om arbetsmarknadsläget så medgiver eller

påkallar, bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten

utöver angivna medelsomslutning om 370 milj. kr. genom

att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de

medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den

ordinarie verksamheten under andra halvåret 1961.

Anslaget till Vissa vägbgggnadsarbeten föreslås böjt till 20 milj. kr.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker

jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om 65 milj. kr. till underhåll

av vägar och gator. För det kommunala väg- och gatubyggandet föreslås

en arbetsomslutning under år 1961 om 115 milj. kr. i statsbidrag. Anslaget

till Bidrag till byggande av vägar och gator torde, i avbidan på

särskild proposition, böra upptagas till ett preliminärt beräknat belopp

om 115 milj. kr.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar

jag i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, att till

bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 22 milj. kr., medan byggnadsanslaget

torde böra upptagas till 13 milj. kr. Totalt äskas för enskild

väghållning alltså 35 milj. kr.

För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under andra

anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 55,2 milj. kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen. Under femte, åttonde, nionde, tionde,

elfte och tolfte huvudtitlarna föreslås därjämte att omkring 208 milj.

kr. skall avräknas. Totalt skulle alltså för de till administration m. m.

hänförliga ändamålen ca 263,2 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen,

vilket i förhållande till innevarande budgetårs anslag innebär en

ökning med omkring 41,4 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som

avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1960/61 uppgå

till sammanlagt (365 + 370 + 20 + 65 + 115 + 35 + 263,2) 1 233,2 milj. kr.

eller exakt angivet 1 233 244 800 kr., vilket innebär en ökning i förhållande

till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp

med omkring 146,4 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna

på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1960/61

till 1 256,1 milj. kr.

Av detta belopp skulle alltså 1 233,2 milj. kr. disponeras för att täcka

anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 22,9 milj. kr., torde få tillföras budgetutjämningsfonden

och där redovisas under särskild titel.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Mattsson m. fl. (I: 3) och den andra inom andra kammaren av herr

Gustavsson i Alvesta m.fl. (11:6), vari hemställts att statsbidraget till underhåll

av enskilda vägar höjes till 70 eller, då synnerliga skäl föreligger, 85 %

av den beräknade kostnaden, att härför erforderlig höjning av bidragsanslaget

med 1,5 milj. kr. sker genom överföring från de allmänna väganslagen,

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext

och omfördelad medelsanvisning samt att riksdagen måtte

anhålla om en utredning angående vissa närmare angivna frågor rörande

underhållet av enskilda vägar m. m.;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

13

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sveningsson och Sundin (I: 95) och den andra inom andra

kammaren av herrar Bohman och Stenberg (II: 116), i vilka hemställts,

att anslagen till Byggande av vägar och broar måtte ökas med 20 milj. kr.

till 390 milj. kr. genom att anslaget till Beredskapsarbeten på vägar och

gator nedsättes med motsvarande belopp om 20 milj. kr.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna II: 6 och II: 116.

Utskottet. Såsom av det föregående framgår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sina petita för nästa budgetår under anslagen till den statliga

och den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen hemställt

om en anslagsanvisning av totalt 1 020 milj. kr. Styrelsen har därvid —

under hänvisning till statsmakternas ställningstaganden till vägplanen för

Sverige — räknat med att investeringarna i statliga vägbyggnader under

1961 skulle få uppgå till det i planens tredje år upptagna beloppet om 410

milj. kr. För det statliga och det statsbidragsberättigade kommunala vägunderhållet

har förutsatts anslag om 400 resp. 65 milj. kr. samt för byggande

av vägar och gator i städerna 145 milj. kr.

Departementschefen, som för nu ifrågavarande ändamål förordat en

medelsanvisning om totalt 935 milj. kr., erinrar i anslutning härtill om

vissa av 1958 års besparingsutredning gjorda uttalanden. Utredningen har

bl. a. funnit den stegring av väganslagen från 865 milj. kr. under budgetåret

1959/60 till ca 1 400 milj. kr. under budgetåret 1963/64, som i enlighet

med den försenade vägplanen förutsatts komma till stånd, orealistisk

mot bakgrunden av de statsfinansiella utvecklingstendenserna för de

närmaste åren. I stället borde enligt utredningen utvecklingstakten under

perioden inriktas på en stegring från 865 till 1 100 milj. kr. Detta skulle

för nästa budgetår motsvara en begränsning med drygt 100 milj. kr. av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskanden.

Det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget innebär, att av den totala medelsanvisningen

om 935 milj. kr. ett belopp om 370 milj. kr. beräknas för

de ordinarie statliga väginvesteringarna, vartill kommer 20 milj. kr. under

anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. Sistnämnda anslagsmedel avses utnyttjas

för sådana vägarbeten, som föranledes av den intensifierade nedläggningsverksamheten

med avseende å trafiksvaga bandelar och som ej

kan inordnas i den inom flerårsplanernas ram bedrivna ordinarie byggnadsverksamheten.

För det statliga och det statsbidragsberättigade kommunala

vägunderhållet förordas anslag om 365 resp. 65 milj. kr. Till byggande

av vägar och gator i städerna slutligen beräknas i avbidan på särskild

proposition i ämnet ett belopp om 115 milj. kr.

I samband med det principiella godtagandet av vägplanen vid fjolårets

riksdag framhöll utskottet, att detta icke innebar ett ställningstagande till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

den totala omfattningen av investeringarna under hela den period vägplanen

omfattar eller ens under tioårsperioden 1958—1967. Vidkommande investeringarnas

omfattning i övrigt, d.v. s. under en första femårsperiod, erinrades

om de uttalanden som av utskottet härutinnan tidigare gjorts. Såsom av

besparingsutredningen nu framhållits motsvarar den totala medelsförbrukningen

resp. medelsanvisningen för vägändamål på statsbudgeten 1957/58—

1959/60, om jämväl beredskapsarbetenas omfattning beaktas, praktiskt

taget vägplanens beräkningar för åren 1958—1960. Enligt vad utskottet

erfarit avser vidare merparten av de utförda beredskapsarbetena företag

inom flerårsplanernas ram, varjämte arbetena numera bedrives på ett

sådant sätt, att de i fråga om rationellt utförande m. m. kan i det närmaste

jämställas med de ordinarie arbetena. Med konstaterande av anförda

förhållanden ävensom under beaktande av det rådande statsfinansiella

läget har utskottet för det nu aktuella budgetåret — avseende investeringarna

under kalenderåret 1961 — ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts

förslag. Vad av departementschefen i förevarande sammanhang anförts i

fråga om den intensifierade nedläggningsverksamheten med avseende å

trafiksvaga bandelar samt tillgodoseende av därigenom aktualiserade vägbehov

överensstämmer helt med den uppfattning utskottet tidigare givit

uttryck åt och föranleder följaktligen icke någon erinran från dess sida.

Utskottets ställningstagande i dessa delar innebär att utskottet icke kan

biträda det i de likalydande motionerna I: 95 och II: 116 ställda yrkandet

om överförande av 20 milj. kr. från anslaget till Beredskapsarbeten på

vägar och gator till de ordinarie vägbyggnadsanslagen. Dessa skulle härigenom,

inklusive de 20 milj. kr. som beräknats för Vissa vägbyggnadsarbeten,

bringas i nivå med det enligt den godtagna vägplanen förutsatta

investeringsbeloppet om 410 milj. kr. Utskottet, som således under punkten

11 i det följande kommer att avstyrka bifall till förenämnda motioner,

vill i anslutning härtill ånyo (jfr SU 1958: 6) understryka vikten av att

en klar gräns dragés mellan den ordinarie investeringsverksamheten och

de med medel från beredskapsanslag bedrivna arbetena. Anslaget för sistnämnda

arbeten bör sålunda utnyttjas utan förfång för det ordinarie vägbyggandet.

Utskottet har jämväl funnit sig kunna godtaga Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar

för vägunderhållet samt det bidragsberättigade kommunala

vägunderhållet. I fråga om anslaget till Bidrag till byggande av vägar och

gator har departementschefen föreslagit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ges rätt att för byggnadsverksamheten under år 1961 ställa i utsikt

statsbidrag motsvarande en sammanlagd byggnadsvolym av 115 milj. kr.

i statsbidrag. Med hänsyn till såväl de stora och angelägna investeringsbehov

som föreligger för städernas väg- och gatunät som de besvärande

verkningar, vilka blivit en följd av de senaste årens eftersläpningar i bidragsgivningen

på ifrågavarande område, finner utskottet den sålunda för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

15

ordade höjningen av bidragsramen välmotiverad. Utskottet, som vid behandlingen

av den särproposition rörande bidragsgivningen som av departementschefen

aviserats torde få anledning återkomma till härmed sammanhängande

frågor, finner i likhet med Kungl. Maj :t anslaget för hithörande

ändamål preliminärt kunna upptagas med ett belopp om likaledes

115 milj. kr.

Även i fråga om medelsberäkningen för enskild väghållning, innebärande

ett anslag om 22 milj. kr. till underhåll av enskilda vägar och 13

milj. kr. till byggande av enskilda vägar, biträder utskottet Kungl. Maj:ts

förslag. Härav följer att utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka bifall

till motionsledes väckta yrkanden rörande viss omfördelning av medelsanvisningen

från de allmänna väganslagen till underhållsanslaget för enskilda

vägar i syfte att möjliggöra en omedelbar höjning av bidragsprocenten

för detta ändamål. Utskottet återkommer härtill under resp. punkter

i det följande.

Under förevarande punkt har Kungl. Maj :t också föreslagit att anslaget

till Bidrag till vissa kommunikationsändamål, med hänsyn till de relativt

blygsamma belopp, varmed anslaget hitintills upptagits, samt önskvärdheten

av att i görligaste mån begränsa antalet smärre anslag, fr. o. m. nästa

budgetår skall upphöra. Kostnaderna för därmed avsedda ändamål avses

allt efter utgifternas karaktär skola bestridas från anslaget till Vägunderhållet

och anslagen till enskild väghållning. Vad departementschefen därvid

anfört och förordat har icke givit utskottet anledning till erinran.

För administration och diverse ändamål slutligen har äskats sammanlagt

ca 263,2 milj. kr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under

förevarande punkt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade

anslagen för nästa budgetår uppgå till totalt (370 + 20 + 365 + 65 +

115 + 35 + 263,2) 1 233,2 milj. kr. I förhållande till motsvarande på riksstaten

för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning

med ca 146,4 milj. kr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen beräknas

till 1 256,1 milj. kr., skulle således det under budgetutjämningsfonden redovisade

överskottet på vägväsendets specialbudget komma att öka med 22,9

milj. kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av departementschefens uttalande

under förevarande punkt, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört.

10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 28—30) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 365 000 000 kr., att avräknas mot autoinobilskattemedlen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

om 360 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1958/59 förelåg en reservation

av 2,3 milj. kr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för budgetåret 1960/61 hemställt

om ett anslag av 400 milj. kr. (s. 28 och 29).

Departementschefen konstaterar, att vägunderhållsanslaget för innevarande

budgetår, 360 milj. kr., ligger på en nivå som med 40 milj. kr. överstiger

1958/59 års. Departementschefen förordar för budgetåret 1960/61,

som framgått redan av punkten 9, en ökning med 5 milj. kr. till 365 milj.

kr., vilket skulle göra det möjligt att vidmakthålla en i stort sett oförändrad

vägunderhållsstandard.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 9 anmälda motionerna I: 3 och II: 6, i vad desamma berör

nu ifrågavarande anslag.

Utskottet. Såsom av utskottets yttrande under föregående punkt framgår,

biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning för vägunderhållet.

Utskottet har vidare under nämnda punkt förklarat sig icke

kunna godtaga det i de båda likalydande motionerna 1: 3 och II: 6 framförda

yrkandet om överföring av anslagsmedel från de allmänna väganslagen

till anslaget för det enskilda vägunderhållet och avstyrker därför i

förevarande sammanhang bifall till nämnda motioner i denna del.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 3 och II: 6, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 365 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

11 :o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.

30—33) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 till byggande av

vägar och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag å

tillhopa 370 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål

för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade

medel.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960 17

Departe
-

Anslag

1958/59

Reservation

Anslag

1959/60

Styrelsens

ments-

Nettoutgift

vid budget-

förslag

chefens

årets utgång

1960/61

förslag

1960/61

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

8. Byggande av riksvägar

90,0

115,2

108,8

135,0

223,0

200,0

9. Byggande av länsvägar

154,0

205,5

123,8

200,0

160,0

144,0

10. Byggande av ödebygds-

10,0

12,3

8,0

11,0

11,0

11,0

vägar .............

15,0

11. Byggande av storbroar

9,0

10,3

16,5

14,0

16,0

1 263,0

343,3

257,1

360,0

410,0

370,0

1 Varav 25 milj. kr. på tilläggsstat.

Behållningen å anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

uppgick den 1 januari 1959 till 355,5 milj. kr. Sedermera har av

1959 års riksdag till vägbyggnader å tilläggsstat anvisats 25 milj. kr. Till

förfogande för år 1959 står alltså ca 380 milj. kr. Medelsförbrukningsramen

för år 1959 har av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till 1958

års A-riksdag angiv its till 330 milj. kr. Genom Kungl. Maj :ts beslut i november

1958 har en utökning av ramen till 355 milj. kr. medgivits. För år

1960 har anvisats anslag om tillhopa 360 milj. kr.

För budgetåret 1960/61 (arbetsåret 1961) föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

en medelsanvisning om tillhopa 410 milj. kr. i enlighet med

»Vägplan för Sverige» med ett års försening med följande fördelning.

Procentuell

Anslag till byggande av Belopp i fördelning

milj. kr. 1960/61

ca

riksvägar (enligt vägplanens terminologi) .............. 223 54

länsvägar (enligt vägplanens terminologi) ............. 160 39

ödebygdsvägar (enligt vägplanens terminologi) ......... 11 3

storbroar ........................................................... 16 4

410 100

Departementschefen har anfört följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

under år 1958 uppgick till 320,1 milj. kr. För år 1959 har,

såsom närmare redovisats i 1959 års statsverksproposition (VI ht s. 47),

fastställts en medelsförbrukningsram om 355 milj. kr. Enligt uppgift från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknas omslutningen under år 1959 i

verkligheten också komina att uppgå till sistnämnda belopp.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamliet under år

1960 har riksdagen i enlighet med förslag i 1959 års statsverksproposition

angivit en ram om 360 milj. kr.

2—299 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

Den vid ingången av år 1960 disponibla medelsbehållningen under förevarande

anslag kan beräknas till 385,5 milj. kr. Den marginal om 25,5

milj. kr., som alltså skulle föreligga mellan tillgängliga medel och ram för

år 1960, kan komma att visa sig så liten eller vara så fördelad att vissa

administrativa svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen

om 360 milj. kr. Jag förutsätter att Kungl. Maj :t, på samma sätt som

gällt för år 1959 — i mån av behov för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen

— får bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

för verksamheten under år 1960 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen

för budgetåret 1960/61.

Såsom anförts i den allmänna översikten har jag för den ordinarie statliga

vägbyggnadsverksamheten under år 1961 förordat anslag om sammanlagt

370 milj. kr.

Jag övergår nu till frågan hur nämnda totalbelopp för budgetåret 1960/61

(kalenderåret 1961) skall fördelas på vederbörliga anslag.

Med hänsyn till den begränsning av medelsförbrukningen under år 1961,

som här angivna anslagsbelopp innebär i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskande, och det förhållandet att en viss del av medlen

avses för vägarbeten i samband med järnvägsnedläggningar, har jag berett

styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av anslagsmedlen,

som styrelsen i det nya läget anser mest lämplig. Styrelsen har därvid

föreslagit en fördelning, som är i stort sett proportionell med den i petitan

föreslagna, nämligen 200 milj. kr. eller 54 % på anslaget till Byggande

av riksvägar, 144 milj. kr. eller 39 % på anslaget till Byggande av länsvägar,

11 milj. kr. eller 3 % på anslaget till Byggande av ödebygdsvägar

samt 15 milj. kr. eller 4 % på anslaget till Byggande av storbroar. Jag

anser, att den av styrelsen föreslagna anslagsberäkningen bör godtagas.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

punkten 9 redovisade motionerna I: 3 och II: 6 samt I: 95 och II: 116, samtliga

motioner i vad de berör förevarande anslag.

Utskottet. Såsom redan framgått av punkten 9 i det föregående har utskottet

funnit sig böra godtaga, att anslagen till byggande av vägar och

broar i enlighet med vad Kungl. Maj :t förordat anvisas med sammanlagt

370 milj. kr. Utskottet biträder jämväl det förslag till anslagsfördelning

som därvid framlagts.

Härav följer att utskottet icke kan ansluta sig till det i motionerna I: 3

och II: 6 framförda yrkandet om överföring av medel från de allmänna

väganslagen till anslaget för det enskilda vägunderhållet. Ej heller har

utskottet funnit det lämpligt att, som i motionerna 1:95 och II: 116 förordats,

överföra medel från anslaget till Beredskapsarbeten på vägar och

gator till de ordinarie vägbyggnadsanslagen. Utskottet avstyrker således

bifall till de nämnda motionerna i vad de berör nu förevarande anslag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

19

Under hänvisning jämväl till vad utskottet i övrigt anfört under punkten

9 får utskottet hemställa.

att riksdagen må, med bifall till Kungi. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 3 och II: 6 samt I: 95 och II: 116,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1960/61

anvisa följande reservationsanslag att avräknas mot automo
-

bilskattemedlen, nämligen

a) Byggande av riksvägar ......................... kr. 200 000 000

b) Byggande av länsvägar ........................ » 144 000 000

c) Byggande av ödebygdsvägar .................. » 11 000 000

d) Byggande av storbroar .......................... » 15 000 000

12:o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 33 och

34) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 milj. kr.

Som framgått av den allmänna översikten ifrågasätter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

om icke förevarande anslag kan slopas. Därest ett mera

forcerat nedläggande av trafiksvaga bandelar avses komma till stånd under

den närmaste tiden, vilket kräver ett anslagsbehov större än nuvarande anslag

om 4 milj. kr., förutsätter dock styrelsen, att särskilda medel för vägbyggnadsarbetena

ställes till förfogande eller också att anslaget bibehålies

t. v. Om det senare alternativet väljes, bör anslaget för budgetåret 1960/61

upptagas till 10 milj. kr.

Departementschefen har som framgått av punkten 9 i det föregående,

beräknat anslaget till 20 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning till

vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 13, s. 34—36) och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

14 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 15, s. 36 och 37) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 22 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock

medgiva att under budgetåret 1960/61 statlig lånegaranti må beviljas för

lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill

ett totalbelopp av 500 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 22

milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen har godtagit styrelsens beräkning av medelsbehovet

under anslaget samt biträtt ett förslag om medgivande att bevilja statlig

kreditgaranti för lån till inköp av vägunderhållsmaskiner under budgetåret

1960/61 till ett sammanlagt belopp av 500 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lars Larsson m. fl. (I: 354) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Norrköping m. fl. (11:432), vari hemställts, att riksdagen

i samband med behandlingen av Kungl. Maj :ts förslag om anslag

till nu ifrågavarande ändamål måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

atl erforderliga åtgärder vidtages, så att vissa av motionärerna framförda

synpunkter blir tillgodosedda;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

heriar Åkesson och Uno Olofsson (I: 357) och den andra inom andra

kammaren av herr Nelander m. fl. (11:447), i vilka föreslagits, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om en översvn av

gällande bestämmelser och praxis för intagning av enskild väg till allmänt

underhåll i syfte att åstadkomma en snabbare handläggning av ärendena

med ökad intagning samt att en omprövning av bidragsprocenten

göres och förslag förelägges nästa års riksdag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Schött (1:96) och den andra inom andra kammaren av herr

Hseggblom (II: 114), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t framför i motionerna anförda synpunkter rörande dispositionen av

statsbidraget till enskild väghållning;

dels ock de under punkten 9 redovisade motionerna I: 3 och II: 6 i vad

de berör förevarande anslag.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionärernas yrkanden

torde få hänvisas till motionerna II: 6, II: 114, II: 432 och II: 447.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1960

21

Utskottet. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

har i motionerna 1:3 och 11:6 hemställts, att riksdagen måtte besluta en

höjning med fem procent av bidragsprocenten till underhåll av enskilda

vägar, att i anledning härav erforderliga anslagsmedel överföres från de

allmänna väganslagen till anslaget för det enskilda vägunderhållet, samt

att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om utredning angående de bidragsbestämmelser

för enskilda vägar som berör byggnads- och iståndsättningsbidragen,

om uppskattningen av underhållskostnaderna samt villkoren för

att enskild väg skall bli statsbidragsberättigad. I motionerna 1:354 och

II: 432 har hemställts om en förnyad utredning och prövning av frågan

om höjning av underhållsprocenten i sådan tid att förslag härom kan

framläggas för 1961 års riksdag. Även i motionerna I: 357 och II: 447 har

hemställts om en omprövning av underhållsprocenten, syftande till framläggande

av förslag i frågan till nästa års riksdag. Dessutom har i sistnämnda

båda motioner yrkats en översyn av gällande bestämmelser och

praxis för intagning av enskild väg till allmänt underhåll. Slutligen har i

motionerna I: 96 och II: 114 hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t framför vissa i motionerna anförda synpunkter på dispositionen av

statsbidraget till enskild väghållning.

Utskottet har under punkten 9 i det föregående förklarat sig biträda Kungl.

Maj :ts förslag om en anslagsanvisning för nästa budgetår om 22 milj. kr.

till bär ifrågavarande ändamål, vilket innebär att utskottet icke kan biträda

de i motionerna 1: 3 och II: 6 framförda yrkandena om överföring av anslagsmedel

från anslagen för allmänna vägbyggnader till förevarande anslag.

Bifall i denna del till nämnda motioner avstyrkes därför.

Vidkommande åter yrkandet om en höjning av bidragsprocenten för

underhållet av de enskilda vägarna finner utskottet skäl tala härför. Utskottet

vill erinra om tidigare gjorda uttalanden i denna fråga (jfr SU

1958: 6 och 1959: 6) och dessas innebörd. Med beaktande härav synes det

utskottet angeläget att Kungl. Maj :t till förnyad prövning upptager frågan

om höjning av bidragsprocenten för det enskilda vägunderhållet. Resultatet

av prövningen bör om möjligt redovisas redan i nästkommande års statsverksproposition.

Starka skäl talar för att jämväl övriga med statsbidragsgivningen till

enskilda vägar sammanhängande frågor blir föremål för utredning. Utskottet

vill därför föreslå att en sådan göres på sätt Kungl. Maj :t finner lämpligt.

Genom utskottets sålunda intagna ståndpunkt synes de i motionerna

1:354 och 11:432 framställda önskemålen i det närmaste tillgodosedda

liksom i väsentliga delar yrkandena i motionerna I: 3 och II: 6 samt I: 357

och II: 447. Den i motionerna I: 96 och II: 114 åter begärda framställningen

till Kungl. Maj :t kan utskottet ej finna sakligt motiverad och hemställer

följaktligen att nämnda motioner ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 3 och

II: 6, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, motionerna I: 354

och 11:432 samt 1:357 och 11:447, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört rörande bidragsprocenten

för det enskilda vägunderhållet samt utredning

rörande de med statsbidragsgivningen till de enskilda vägarna

sammanhängande frågorna;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna It 3 och II: 6, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

22 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

III. att riksdagen må medgiva, att under budgetåret 1960/61

statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp

av 500 000 kr.;

IV. att motionerna 1:96 och 11:114 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

15 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 16, s. 38) och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

13 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17,

s. 39), som innebär oförändrat anslag för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 435 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

17 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 39 och 40) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

23

18 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 40) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kr.

19 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj :t har (punkt 20, s. 40—42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 45 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 45 milj. kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår.

Departementschefen erinrar om de nya grunder för statsbidragsgivningen

till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp som antogs av fjolårets

riksdag (prop. 1959: 84; SU 121; rskr 289). I enlighet med vad som förutsattes

vid framläggandet av förslaget till nya bidragsregler, bör anslaget

för nästa budgetår enligt departementschefen upptagas till oförändrat 45

milj. kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft tva

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Sveningsson m. fl. (I: 356) och den andra inom andra kammaren av herrar

Lothigius och Magnusson i Borås (II: 448), vari hemställts, såvitt nu är

i fråga, att riksdagen måtte till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

30 000 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen I: 356.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om beslutades vid fjolårets

riksdag ändrade grunder för statsbidragsgivningen till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp, innebärande bl. a. en sänkning av den genomsnittliga

bidragsnivån från ca 32 till ca 20 %. Härjämte vidtogs i syfte att

åstadkomma en minskning av väntetiden för de bidragssökande en höjning

av bidragsanslaget från 30 till 45 milj. kr. I enlighet med vad som förutsatts

vid framläggandet av propositionen rörande bidragsgivningen föreslås

nu av Kungl. Maj :t för nästa budgetår en oförändrad medelsanvisning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts anslagsberäkning och kan följaktligen icke biträda det i motionerna

1: 356 och II: 448 framförda yrkandet om en nedskärning av anslaget med

15 milj. kr. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att, enligt vad

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita anfört, anslaget för innevarande

budgetår kommer att i huvudsak disponeras för bidrag till företag,

som påbörjats under tiden den 1 april—31 december 1954. Väntetiden

för de företag, som den 1 juli 1960 står närmast i tur för erhållande av

bidrag, kommer därför, även under förutsättning av oförändrad medelsanvisning,

att uppgå till i genomsnitt fem och ett halvt år. Under åberopande

härav och under erinran jämväl om sina uttalanden vid fjolårets

riksdag (SU nr 121) i här berörda bidragsfråga avstyrker utskottet bifall

till förenämnda motioner, såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 356 och II: 448, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 45 000 000 kr.

V ägtrafikväsendet

20:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 21,

s- 43—47) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag om 3 321 800 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 105 000 kr.

I. Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 525 200 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 43—45).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

25

II. Besparingsutredningen föreslår i sitt betänkande (s. 192—193) en

undersökning rörande möjligheterna att befria bilinspektionen från vissa

besiktningsförrättningar och att i stället låta dessa utföras av privata bilkontrollanstalter

eller kvalificerade bilreparationsverkstäder. Vidare föreslås

att frågan om återinförande av avgifter för besiktningsförrättningar

vid bilinspektionen upptages till prövning.

Beträffande en närmare redovisning av besparingsutredningens förslag

samt yttrandena däröver, i vad de berör förevarande fråga, torde få hänvisas

till propositionen (s. 45 och 46).

Departementschefen har anfört följande.

»Under de senaste budgetåren har en icke obetydlig förstärkning av bilinspektionens

organisation ägt rum. Likväl lider inspektionen brist på personal.

Utbyggnaden av bilinspektionen har icke kunnat hålla jämna steg

med de ökade krav, som ställts på densamma i samband med motorfordonstrafikens

fortgående utveckling.

Denna fråga har uppmärksammats av 1958 års besparingsutredning.

Utredningen har föreslagit, att en undersökning företages rörande i vilken

utsträckning inspektionen åvilande arbetsuppgifter skulle kunna utan men

för trafiksäkerheten lösas utan inspektionens medverkan och därför avlastas

denna. Vidare har utredningen föreslagit, att man snarast bör pröva

frågan om att återinföra avgifter för besiktningsförrättningar. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har anmält, att styrelsen påbörjat en utredning

om förutsättningarna för att utöka motorfordonskontrollen. Styrelsen har

även meddelat sin avsikt att i samband med denna utredning jämväl

undersöka i vad mån motorfordonsbesiktningar lämpligen skulle kunna

anförtros åt organ utanför inspektionen samt pröva besparingsutredningens

förslag i fråga om återinförande av förrättningsavgifter. Då sålunda

båda de av besparingsutredningen väckta förslagen redan är föremål för

prövning, synes någon särskild åtgärd från Kungl. Maj :ts sida i denna

fråga icke vara påkallad f. n. Jag förutsätter dock, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bedriver sitt utredningsarbete skyndsamt och under erforderlig

kontakt med vederbörande motororganisationer.

Någon mera väsentlig personell förstärkning av bilinspektionen är jag

inte beredd tillstyrka för nästa budgetår. Jag anser mig böra förorda, att

bilinspektionens personal utökas med tre nya bilinspektörer i Ae 19 samt

ett kanslibiträde i Ae 7. Kostnaderna härför beräknas till 74 220 kr. Samtidigt

tillstyrker jag styrelsens förslag om utökning av antalet bilinspektörskontor,

varvid Mariestad och Värnamo göres till nya stationsorter.

Då nio kontorsbiträden i Ae 5 i enlighet med grunderna för den reglerade

befordringsgången bör erhålla ordinarie anställning, bör i personalförteckningen

uppföras ytterligare nio befattningar som kontorsbiträde i

Ao 5.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

De automatiska kostnadsökningarna i anledning av 1959 års riksdags

beslut om uppflyttning av vissa tjänster samt för löneklassuppflyttningar,

höjt rörligt tillägg och tjänstetidsbefordran upptager jag i enlighet med

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar till (35 424 + 26 698 +

37 800 + 1 238) 101 160 kr. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter

bör beräknas ytterligare 41 400 kr.

I enlighet härmed skulle anslaget för nästa budgetår uppföras med

(3 105 000 + 74 220 + 101 160 + 41 400) i runt tal 3 321 800 kr.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom första kammaren av herr Gunnar Berg väckt motion (I: 93), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att bilinspektionen i Karlskrona

skall förstärkas med en bilinspektör.

Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa

till motionen i fråga.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en

fortsatt personell förstärkning av statens bilinspektion genom inrättande

av tre nya bilinspektörstjänster i Ae 19 och en kanslibiträdestjänst i Ae 7.

Härjämte sker en utökning av antalet bilinspektörskontor genom att Mariestad

och Värnamo blir nya stationsorter.

Även om en kraftigare förstärkning redan nu av statens bilinspektion

i och för sig framstår som önskvärd har utskottet funnit sig böra biträda

Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet kan följaktligen icke biträda det i motionen

I: 93 framförda yrkandet om förstärkande av bilinspektionen i Karlskrona

med en bilinspektör. Motionärens hemställan torde närmast vara föranledd

av ett tidigare rådande provisorium, innebärande att en i Karlskrona stationerad

bilinspektör även uppehållit en tillfälligt vakant befattning i Kalmar.

Nämnda provisorium har, enligt vad utskottet inhämtat, numera avvecklats,

varjämte vissa möjligheter torde föreligga att tidvis förstärka inspektionen

i Karlskrona med en biträdande bilinspektör. Motionärens önskemål

synes därmed tillgodosedda. Utskottet, som under åberopande av det

anförda avstyrker bifall till motionen i fråga, har icke heller i övrigt funnit

anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande sammanhang

anfört och förordat.

Utskottet hemställer således,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1960 förordade ändringar;
b)

godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1960/61:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

27

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 324 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 1 438 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 497 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 61 700

Summa kr. 3 321 800

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 321 800 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;

II. att motionen I: 93 icke må av riksdagen bifallas.

21 :o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 22, s. 48 och 49), som innebär en anslagsökning med

165 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 143 800

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

22 :o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 23, s. 49 och 50), som innebär en med 35 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 155 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

23 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 24, s. 50)), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

24:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. I enlighet

med Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 25, s. 50 och 51), som innebär en

ökad medelsanvisning med 1 500 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

25 ro) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 51 och 52),

innebärande en med 50 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

26:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 27, s. 52—55), som innebär en med 19 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 40 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 25 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 376 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 65 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagvis

......................................................... 8 400

Summa kr. 516 200

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 516 200 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

27:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 28, s. 55), som innebär en anslagsökning med 2 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 53 500 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

28 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 29, s. 55—57), som innebär en anslagsökning med 11 700

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 184 700 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960

29

29 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t

har (punkt 30, s. 57 och 58) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med 550 000

kr. (s. 58).

Departementschefen har anfört följande.

»I förra årets statsverkspropostion tillstyrkte jag, att ett av Organisationskommittén

för trafiksäkerhet år 1958 framlagt program lades till grund

för det fortsatta arbetet på trafiksäkerhetsforskningens område. Medelstilldelningen

till rådet från detta anslag höjdes i anslutning härtill från 100 000

kr. till 450 000 kr. för innevarande budgetår. Samtidigt uttalade jag, att anslaget

i fortsättningen borde avvägas i sammanhang med övriga forskningsanslag

och att trafiksäkerhetsforskningen därvid i förekommande fall borde

ges ett ökat ekonomiskt stöd i likhet med andra forskningsgrenar. I överensstämmelse

härmed tillstyrker jag, att anslaget för nästa budgetår upptages

till 500 000 kr.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom första kammaren av herr Lundström väckt motion (I: 355), i vilken

hemställts, att för budgetåret 1960/61 till Statens trafiksäkerhetsråd för

forskning anvisas ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för yrkandet torde få hänvisas

till motionen i fråga.

Utskottet har för sin del funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag

under förevarande punkt, innebärande en anslagshöjning för nästa budgetår

med 50 000 kr. Även om i motionen I: 355 i och för sig beaktansvärda

skäl anförts för en ytterligare höjning av anslaget får utskottet således i

enlighet med det anförda avstyrka bifall till motionen i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen I: 355, till Kostnader för vetenskaplig

trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

30:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Maj :t har (punkt 31, s. 58—61) föreslagit riksdagen att till Bidrag

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1960/61 anvisa ett anslag av 650 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 550 000 kr.

Nationalföreningen har för nästa budgetår hemställt om en anslaghöjning

med 595 000 kr. (s. 59 och 60).

Departementschefen har anfört följande.

»Sedan statsmakterna förra året beslutat att för försäkringsanstalt införa

viss avdragsrätt vid beskattningen för bidrag till trafiksäkerhetsverksamheten,

har NTF tillförts betydligt ökade bidrag från trafikförsäkringsföreningen.

För budgetåret 1959/60 höjde sålunda föreningen sitt bidrag

från 125 000 kr. till 500 000 kr. och för nästa budgetår har bidraget ytterligare

höjts till 750 000 kr. Även i övrigt har bidragen från enskilt håll

ökat. Vidare har föreningens ansträngningar att få större inkomster genom

egen försälj ningsverksamhet m. m. varit framgångsrika. Starka skäl talar

för att under sådana förhållanden även staten bör öka sitt ekonomiska

stöd åt NTF för att stimulera föreningen i dess arbete, icke minst med

tanke på den riksomfattande stora kampanj, som föreningen planerar att

genomföra under år 1960. Jag föreslår därför, att bidragsanslaget för nästa

budgetår höjes till 650 000 kr.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t för nästa budgetår föreslagna höjningen

av anslaget till förevarande ändamål finner utskottet välmotiverad. Vad departementschefen

i anslutning härtill anfört och förordat överensstämmer

också med utskottets tidigare gjorda uttalanden beträffande verksamhetens

finansiering samt angelägenheten av ökad medelsanvisning m. m. till föreningens

arbete.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1960/61 anvisa ett

anslag av 650 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Byggnadsväsendet

31 :o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 42, s.

64—72) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

31

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 082 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 887 200 kr.

I. Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att anslaget för nästa budgetår

höjes med 378 400 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 64—68).

Över framställningen har yttrande avgivits av statens lönenämnd (s.

68 och 69).

II. Besparingsutredningen har i sitt betänkande (s. 196 och 197) redovisat

vissa synpunkter på byggnadsstyrelsens arbeten i egen regi. Utredningen

har föreslagit, att styrelsen måtte anmodas att taga dessa synpunkter

under övervägande och till Kungl. Maj :t inkomma med den redogörelse

för de åtgärder, som enligt styrelsens bedömande bör vidtagas i

syfte att begränsa byggnadsverksamheten i egen regi.

För en närmare redovisning av besparingsutredningens synpunkter och

förslag samt yttrandena däröver, i vad de avser nu ifrågavarande ämne,

torde få hänvisas till propositionen (s. 69 och 70).

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»Enligt besparingsutredningen torde byggnadsstyrelsens organisation för

byggande i egen regi så snart som möjligt böra nedbringas till vad som

bedömes oundgängligen nödvändigt för att kunna bemästra ev. tendenser

till opåkallat höga priser från entreprenörernas sida. Såsom framgått av

vad byggnadsstyrelsen anfört finns det emellertid även andra omständigheter,

som måste beaktas vid den fortsatta avvägningen av egenregiverksamhetens

omfattning. Jag är därför icke beredd att i anledning av utredningens

förslag närmare uttala mig rörande avvägningen mellan egen

regi och entreprenad utan förutsätter att byggnadsstyrelsen — som sedan

en följd av år minskat sin egenregiverksamhet till dess nuvarande relativt

begränsade omfattning — skall fortlöpande tillse att man har en lämpligt

avvägd egenregiverksamhet.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en befattning som förste

byråsekreterare i Ae 23 å styrelsens administrativa byrå förändras till en

byrådirektörstjänst i Ae 24. Detta medför ett ökat anslagsbehov å 1 548 kr.

Med anledning av byggnadsstyrelsens förslag om förändring av en extra

byrådirektörsbefattning i A 24 till exlra-ordinarie tjänst i samma löne
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960

grad får jag efter samråd med chefen för civildepartementet föreslå att

en tjänst som förste byråingenjör i Ae 23 inrättas på byggnadsbyråns byggnadstekniska

avdelning.

Till följd av den fortlöpande utvidgning av det under styrelsens förvaltning

stående fastighetsbeståndet, som ägt rum under senare år, bör

styrelsen få anställa ytterligare en byggnadskontrollant på intendentsbyråns

inrikesavdelning. Jag föreslår därför att en tjänst som byråingenjör

i Ae 21 inrättas för detta ändamål. Därjämte är det angeläget att förstärka

intendentsbyråns allmänna avdelning, varför jag vill förorda inrättande

av en befattning som byråingenjör i Ae 19 å denna avdelning. Dessa förslag

medför ett ökat anslagsbehov å 44 220 kr.

Byggnadsstyrelsens övriga förslag till löneregleringar och personalförstärkningar

kan jag icke tillstyrka.»

Då de automatiska kostnadsökningarna i anledning av löneklassuppflyttningar,

höjt rörligt tillägg, kompensation för höjda folkpensionsavgifter

in. in. upptages i enlighet med styrelsens beräkningar till 148 972 kr.,

uppföres anslaget med i runt tal 4 082 000 kronor.

I styrelsens personalförteckning för byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

bör uppföras en byrådirektör i Ae 24 och en byråingenjör i Ae 21

och ur förteckningen utgå en förste byråsekreterare i Ae 23. Vidare bör i

personalförteckningen över av byggnadsmedel avlönad personal å styrelsens

byggnadsbyrå uppföras en förste byråingenjör i Ae 23.

Utskottet. Departementschefen har i anslutning till ett uttalande av

besparingsutredningen förklarat sig icke beredd att närmare uttala sig

rörande avvägningen mellan byggnadsstyrelsens arbeten i egen regi och på

entreprenad. Såsom organisatoriska förändringar för nästa budgetår förordas

i anslutning till styrelsens ordinarie anslagsäskanden, förutom vissa

löneregleringar m. m., en viss förstärkning av intendentsbyråns personalresurser.

Inte heller utskottet har funnit anledning att deklarera någon särskild

ståndpunkt i fråga om valet av organisationsform för det statliga byggandet.

Allmänt sett torde en sådan kombination av egenregi- och entreprenadverksamheten

böra förutsättningslöst eftersträvas, som ger lägsta kostnad

för den totala byggnadsverksamheten.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1960 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

33

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 365 800

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 1 851 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 583 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................................... 67 500

Säger kr. 3 870 000

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 74 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 31 200

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 3 500

Säger kr. 212 000

Summa kr. 4 082 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 082 000 kr.

32:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 43, s. 72 och 73), som innebär en anslagsökning med 23 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 509 600 kr.

33 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 74), innebärande en automatisk uppräkning

av anslaget för nästa budgetår med 159 100 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 957 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 894 900

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis .............................. 471 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 778 100

3 299 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 78 400

Summa kr. 5 179 600

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 179 600 kr.

34:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, s. 75), som innebär en anslagsökning för nästa

budgetår med 41 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

536 500 kr.

35 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 46, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till upprättande

av regionplaner m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat upptaget med ett formellt belopp av

100 kr.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1959 föreslagit att anslaget

uppföres med 500 000 kr. (s. 76).

Departementschefen har anfört följande.

»Byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet har icke givit mig anledning

till erinran. Jag förordar därför att anslaget, som under en följd

av år uppförts med enbart ett formellt belopp, för nästa budgetår upptages

till 500 000 kr.

I detta sammanhang får jag erinra om att förskott till regionplaneändamål

kan efter beslut av Kungl. Maj:t tillhandahållas av statsmedel. Sådana

förskott bestrides från anslaget Förskott till vissa plankostnader m. m.

å kapitalbudgeten under Fonden för förlag till statsverket. Å anslaget finns

enligt senast tillgängliga uppgifter disponibelt ca 277 000 kr. Frågan om

den fortsatta bidragsgivningen till upprättande av regionplaner har upptagits

till prövning av 1951 års byggnadsutredning. I avvaktan på resultatet

av utredningens arbete har jag icke ansett mig böra förorda någon

medelsanvisning under investeringsanslaget Förskott till vissa plankostnader

m. m.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 19 anmälda motionerna I: 356 och II: 448, såvitt däri yrkats,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

35

att riksdagen måtte avslå förslaget om ett anslag för budgetåret 1960/61

till Bidrag till upprättande av regionplaner in. m. av 500 000 kr.

Utskottet. Innebörden av Kungl. Maj :ts förslag är, att ett anslag på

500 000 kr. äskats för att huvudsakligen användas till att avlösa tidigare

bidragsförskott till regionplaneändamål. Departementschefen har i detta

sammanhang jämväl anmält, att frågan om den fortsatta bidragsgivningen

upptagits till prövning av 1951 års byggnadsutredning.

I de båda likalydande motionerna 1:356 och 11:448 har, såvitt nu är

i fråga, yrkats på avslag på Kungl. Maj :ts förevarande anslagsäskande.

Skälet härför är närmast, att motionärerna inte funnit nyttan för statsverkets

del av regionplaneringen motivera en fortsatt bidragsgivning. Utskottet,

som vill understryka betydelsen av regionplaneringen såsom sådan,

finner inte anledning biträda motionärernas förslag. Vägledande för utskottets

ståndpunktstagande har därvid varit, att förevarande anslag på

driftbudgeten, som nämnts, är avsett att avlyfta redan beviljade och utbetalda

förskott, varför det skulle fordras mycket starka skäl för att inte

fullfölja det statliga engagemanget i vederbörande fall, samt att frågan

om den fortsatta bidragsgivningen på området, som departementschefen

påpekat, upptagits till utredning i ett större sammanhang.

Utskottet, som sålunda inte funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 356 och II: 448, såvitt nu är i

fråga, till Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

36 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom

vissa strandområden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 47, s.

77), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot

bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kr.

37 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 77 och 78), som innebär en

med 260 000 kr. höjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

3*—299 ao Bihang ill riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 6

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

Tekniska institut

38 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 49, s. 79—84) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens väginstitut,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock

till Statens väginstitut för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

959 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 942 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har i skrivelse den 28 augusti 1959

hemställt om en anslagshöjning av 85 700 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 79—82).

Departementschefen erinrar inledningsvis om den år 1959 på grundval

av särskild utredning beslutade omorganisationen av statens väginstitut

samt anför därefter följande.

»För nästa budgetår anser jag mig böra förorda att — som ett fortsatt led

i institutets upprustning — den trafiktekniska sektionen inom institutets

maskintekniska avdelning i enlighet med utredningens förslag ombildas

till en ny avdelning, benämnd trafiktekniska avdelningen. I överensstämmelse

härmed bör inrättas en ny befattning som avdelningschef i

lönegrad Bo 1, vilket medför ett ökat anslagsbehov å 37 008 kr.

Befattningen som överingenjör och chef i Bp 4 torde böra förändras

till tjänst som överdirektör i Bp 5. I enlighet med vad chefen för

civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor torde vidare en befattning som forskningsingenjör i Ae 21 å maskintekniska

avdelningens konstruktionskontor böra uppflyttas till lönegrad

Ae 23 med benämningen förste forskningsingenjör. Dessa förslag medför

en merkostnad å 5 004 kr.

En befattning som kanslibiträde i Ag 7 synes såsom direktionen föreslagit

böra förändras till extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.

För automatiska kostnadsförändringar i anledning av löneklassuppflyttningar

m. m. bör under institutets verksamhet i allmänhet uppföras

(4 227 + 15 800 + 11 300) 31 327 kr. För institutets verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning upptager jag 166 508 kr. i anledning av

ökad uppdragsverksamhet, 40 700 kr. för höjt rörligt tillägg samt 7 400 kr.

för kompensation för höjda folkpensionsavgifter eller sammanlagt

214 608 kr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

37

I enlighet med direktionens förslag bör omkostnadsposten för institutets

verksamhet i allmänhet minskas med 3 500 kr., medan omkostnadsposten

för institutets verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning i samband

med ökad uppdragsverksamhet höjes med 100 000 kr.

De särskilda uppdragsmedlen kan enligt direktionens förslag uppräknas

med 367 500 kr., varav 2 000 kr. avser ersättningar för materialkontroll

samt 365 500 kr. ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.

Då jag i övrigt icke anser mig kunna biträda av direktionen framförda

förslag, skulle anslaget för nästa budgetår uppföras med (942 000 + 37 008

+ 5 004 + 31 327 + 214 608 — 3 500 + 100 000 — 367 500) i runt tal

959 000 kr.

I institutets personalförteckning bör under verksamheten i allmänhet

uppföras en överdirektör i Bp 5, en avdelningschef i Bo 1 och en

förste forskningsingenjör i Ae 23. Ur förteckningen bör utgå en överingenjör

och chef i Bp 4 samt en forskningsingenjör i Ae21.»

Utskottet. I sitt utlåtande nr 6 till föregående års riksdag betecknade

utskottet den av Kungl. Maj :t på grundval av särskild utredning föreslagna

förstärkningen av statens väginstitut såsom väl avvägd som ett första led

i institutets fortsatta upprustning. Utskottet underströk särskilt den nytta

ur trafiksäkerhetssynpunkt som en effektiv vägteknisk forskning kan

väntas leda till.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet tillfredsställande, att

förslag nu framlagts om en vidare utbyggnad av institutet och att tyngdpunkten

härvid är inrättandet av en särskild trafikteknisk avdelning. Inte

minst med hänsyn till den hastigt växande vägtrafiken torde den nya avdelningens

uppgifter få tillmätas stor vikt ur såväl trafiksäkerhets- som

transportekonomiska synpunkter.

Utskottet, som i intet avseende funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förevarande förslag, hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1960 förordade ändringar;
b)

godkänna följande stat för statens väginstitut att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 286 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 470 600

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 138 200

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 16 200

Säger kr. 911 900

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ............................................................. 493 100

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 90 000

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 10 000

Säger kr. 593 100

Säger för avlöningar kr. 1 505 000

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, för
-

slagsvis ...................................................... 179 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 200 000

Säger för omkostnader kr. 379 000

Summa kr. 1 884 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättningar för materialkontroll in. m............. 5 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.......... 920 000

Säger kr. 925 000

Nettoutgift kr. 959 000

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 959 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

39:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungi. Maj :ts

förslag (punkt 50, s. 84 och 85), som innebär en med 20 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 60 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

39

40:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

51, s. 85—87) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i

personalförteckningen för statens geotekniska institut vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61, dels ock till Statens geotekniska institut:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

1 042 800 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 942 400 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har i skrivelse den 31

augusti 1959 hemställt att anslaget höjes med 182 400 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens skrivelse torde få

hänvisas till propositionen (s. 85 och 86).

Departementschefen har anfört följande.

»För att förbättra institutets möjligheter att anställa och få behålla

kvalificerad geoteknisk personal vill jag förorda direktionens förslag om

inrättande av en extraordinarie befattning som avdelningsingenjör i lönegrad

A 21. Kostnaderna härför torde få bestridas av medel från konsultationsuppdrag

m. m. övriga förslag till personalförstärkning samt förslaget

om uppflyttning av avdelningschefernas tjänster i högre lönegrad anser

jag mig icke kunna biträda.

Anslagsposten Avlöningar till biträdande personal för konsultationsuppdrag

m. m. torde i enlighet med direktionens förslag böra uppräknas

med 80 000 kr.

För automatiska kostnadsökningar i anledning av löneklassuppflyttningar,

höjt rörligt tillägg samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter

upptager jag i likhet med direktionen (2 204 + 10 961 + 7 200)

20 365 kr.

I överensstämmelse härmed skulle anslaget för nästa år uppföras med

(942 400 + 80 000 + 20 365) i runt tal 1 042 800 kr.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag beträffande geotekniska institutet innebär

främst inrättande av en extra ordinarie tjänst som avdelningsingenjör

i lönegrad A 21. Häremot har utskottet inte något att erinra. Jämväl i

övrigt kan utskottet biträda Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens geotekniska instituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning uppföra en befattning som avdelningsingenjör

i Ae 21;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ............................................................ 95 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 2 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 371 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 83 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 10 700

6. Avlöningar till biträdande personal för konsul
tationsuppdrag

m. m., förslagsvis..................... 480 000

Summa kr. 1 042 800

c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 042 800 kr.

41 :o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52, s. 87 och 88), som innebär en nedräkning av

anslaget med 218 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

605 500 kr.

42:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 53, s. 88 och 89), som innebär en med 20 000 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kr.

Statens elektriska inspektion m. m.

43:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 90), innebärande en uppräkning av anslaget

med hänsyn till automatiska kostnadsstegringar med 15 900 kr. för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1960/61:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960 41

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 237 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 182 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 75 600

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 9 000

Summa kr. 504 400

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 504 400 kr.

44:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 91), vilket innebär en uppräkning av

anslaget för nästa budgetår med 6 500 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

53 700 kr.

45 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 91), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för

elektrisk ström för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 kr.

Dj ur gårdsnämnden

46 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 57, s. 92), som innebär en automatisk uppräkning av anslaget

med 4 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 21 600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 127 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 19 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis

......................................................... 2 600

Summa kr. 170 400

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1960/

61 anvisa ett förslagsanslag av 170 400 kr.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960

47 :o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 58, s. 93), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kr.

Diverse

48 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 94) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 002 000 kr.

49 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, s. 94) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 876 000 kr.

50 :o) Driftbidrag till statens järnvägar. Kungl. Maj :t har (punkt 61,

s. 94—102) föreslagit riksdagen att till Driftbidrag till statens järnvägar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 80 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 milj. kr.

I propositionen redovisas, efter en redogörelse för anslagets bakgrund

och syfte (s. 94 och 95) ett förslag av besparingsutredningen beträffande

dels storleken av förevarande anslag, dels den administrativa handläggningen

av frågor angående järnvägsnedläggelser.

För en närmare redogörelse för besparingsutredningens ifrågavarande

förslag samt yttrandena däröver får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 95—100).

Departementschefen har anfört följande.

»Då jag förordade ett driftbidrag om 100 milj. kr. för budgetåret 1958/59

underströk jag, att rationaliseringsverksamheten vid SJ borde bedrivas

med kraft och omfatta alla delar av rörelsen, bl. a. nedläggning helt eller

delvis av trafiksvaga bandelar. Järnvägsstyrelsen har också vidtagit en

rad åtgärder för att bringa bättre balans mellan inkomster och utgifter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960

43

Sålunda har, som jag närmare utvecklat vid min redogörelse för statens

järnvägars fond under kapitalbudgeten (bil. 28, p. 4), utgifterna inklusive

avskrivningar för budgetåret 1958/59 trots stigande lönenivå kunnat

minskas med totalt 19,6 milj. kr., i förhållande till budgetåret 1957/58.

Under sommaren och hösten 1959 har rationaliseringsarbetet i högre grad

än tidigare inriktats på nedläggning av trafiksvaga bandelar. Under tiden

januari—oktober 1959 har Kungl. Maj:t lämnat medgivande till nedläggning

helt eller delvis av järnvägstrafiken på en sammanlagd banlängd av

375 km.

De väsentligaste möjligheterna till fortsatt rationalisering ligger förutom

i kapacitetshöjande investeringar otvivelaktigt i en fortsatt intensivt

bedriven nedläggningspolitik. 1953 års trafikutredning har nu i samråd

med järnvägsstyrelsen presenterat ett undersökningsprogram för nedläggning

av trafiksvaga bandelar omfattande icke mindre än 69 järnvägslinjer

motsvarande en banlängd av ca 3 400 km eller 23 % av den banlängd,

som trafikeras av SJ i dag. Det omfattande undersökningsarbetet

har uppdelats i tre etapper omfattande 28, 18 och 23 järnvägslinjer med

sammanlagda banlängder om ca 1 220, 740 och 1 480 km. De olika etapperna

av undersökningsarbetet skall enligt detta program vara slutförda den 1

juli 1960, den 1 juli 1961 och den 1 juli 1963. Driftunderskottet på dessa

järnvägslinjer har av trafikutredningen uppskattats till storleken 110

milj. kr. per åi''. Enligt programmet förutsättes dessutom att intill den 1

juli 1960 en lönsamhetskalkyl skall ha upprättats för ca 3 000 km bandelar,

vilka i och för sig är trafiksvaga men som i dagens läge icke bedöms

nedläggningsbara. Driftunderskottet för dessa bandelar har uppskattats

till omkring 120 milj. kr. per år.

Under de nu snart två budgetår, driftbidraget till SJ utgått, har till följd

av bilismens fortsatta snabba utveckling svårigheterna för SJ att driva de

trafiksvaga bandelarna blivit alltmer uppenbara. Det är därför enligt min

mening av stort värde, att 1953 års trafikutredning och järnvägsstyrelsen

ansett sig kunna presentera en mera långsiktig plan för nedläggningsundersökningarna.

Undersökningsarbetet bedrives f. n. primärt av distriktskanslierna vid

SJ. Innan den förberedande undersökningen lämnas in till järnvägsstyrelsen,

skall allmänheten i de berörda bygderna haft tillfälle att framlägga sina

synpunkter vid ett av distriktsledningen anordnat trafikantmöte. Den

centrala behandlingen av ärendena sker inom eu samarbetsnämnd av

representanter för järnvägs-, väg- och vattenbyggnads- samt arbetsmarknadsstyrelserna.

I avsikt att förstärka denna nämnd har Kungl. Maj.t

den 18 december 1959 anmodat de nämnda styrelserna att bereda näringslivets

trafikdelegation tillfälle att med en representant t. v. ingå i den av

styrelserna bildade samarbetsdelegationen i järnvägsnedläggningsfrågor.

Kungl. Maj :t har därjämte anbefallt länsstyrelserna i samtliga län, med

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

undantag av Södermanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens

län, att inom länsstyrelsens planeringssektion utse en kontaktman i de

järnvägsnedläggningsfrågor, som omfattas av de båda första nedläggningsetapperna.

Därest en bandelsundersökning ger vid handen att järnvägsdriften bör

nedläggas, överlämnar järnvägsstyrelsen — efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt arbetsmarknadsstyrelsen — framställning härom

till Kungl. Maj :t, som har att efter vederbörlig remissbehandling fatta

det definitiva beslutet i nedläggningsfrågan. Kungl. Maj:ts beslut föregås

av beredning inom kommunikationsdepartementet, varvid bl. a. sker en

ingående prövning av ersättningstrafikens organisation samt överläggningar

med länsstyrelserna, kommunerna och näringslivet. .Såsom jag anmält vid

behandlingen av kommunikationsdepartementets avlöningsanslag, är det

— om icke andra angelägna uppgifter skall eftersättas — erforderligt att nu

avdela särskild personal för dessa arbetsuppgifter. För budgetåret 1960/61

har erforderliga medel härför äskats under departementets avlöningsanslag.

Då de nuvarande anordningarna för undersökning och prövning av nedläggningsärendena

i praktiken visat sig fungera i stort sett tillfredsställande

och en utbyggnad av nuvarande organisation föreslagits, anser jag

skäl icke föreligga att inrätta en särskild nämnd med parlamentariskt inslag

för avgörande av nedläggningsfrågorna. Följden härav skulle med

största sannolikhet, icke såsom besparingsutredningen tänkt sig bli en

effektivare organisation, utan tvärtom en långsammare takt i prövningen

av nedläggningsärendena, eftersom ärendena i sådant fall förutsättes komma

att kunna underställas Kungl. Maj :ts prövning genom besvär.

En vidgad omfattning av nedläggningarna kommer att ställa ökade krav

på upprustning av berörda vägnät. Jag har därför för nästa budgetår, såsom

framgått av det föregående vid min behandling av väginvesteringarna,

räknat med att särskilda medel för vägupprustningar i samband med järnvägsnedläggningar

måste finnas att tillgå i ökad utsträckning. I anslutning

härtill har jag förordat, att ett belopp om 20 milj. kr. måtte anvisas

för ändamålet under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. I avsikt att

i högre grad än hittills samordna de vid järnvägsnedläggningar erforderliga

väginvesteringarna med det ordinarie vägbyggandet har Kungl. Maj :t

dessutom i förutberörda beslut den 18 december 1959 anbefallt länsstyrelserna

i samtliga län, med undantag av Södermanlands, Västernorrlands,

Jämtlands och Norrbottens län, att vid uppgörande av förslag till

flerårsplaner för byggande av riks- och länsvägar avseende perioden 1961_

1965 taga under övervägande de vägföretag, som kan komma ifråga i samband

med nedläggning av de i de båda första nedläggningsetapperna ingående

trafiksvaga järnvägslinjerna.

Enligt min mening föreligger ur trafikpolitiska synpunkter starka skäl

för att ett driftbidrag till SJ av 100 milj. kr. skulle utgå jämväl för nästa

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

45

budgetår. Med hänsyn till angelägenheten att begränsa statsutgifterna för

nästa budgetår har jag dock funnit mig ej kunna förorda, att driftbidraget

utgår med högre belopp än 80 milj. kr. Härvid har jag räknat med att det

av mig förordade anslaget av 20 milj. kr. till upprustning av vägar i samband

med järnvägsnedläggningar bör möjliggöra en ökad takt i nedläggningarna

och att därigenom ett sådant bortfall av driftkostnader för statens

järnvägar bör kunna påräknas under nästa budgetår, att i varje fall f. n.

minskningen av driftbidraget icke skall behöva leda till taxehöjningar på

statsbanenätet. En minskning av driftbidraget medför dock att utrymmet

för taxepolitiska åtgärder begränsas. Jag föreslår sålunda ett anslag av 80

milj. kr.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de

under punkten 19 anmälda motionerna 1: 356 och II: 448, såvitt däri

yrkats att riksdagen måtte, dels till Driftbidrag till statens järnvägar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 50 000 000 kr., dels uttala att en

särskild nämnd med parlamentariskt inslag bör inrättas för avgörande av

frågorna om nedläggning av trafiksvaga järnvägslinjer.

Utskottet. Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår

har 1953 års trafikutredning i samråd med järnvägsstyrelsen framlagt

ett undersökningsprogram för nedläggning av trafiksvaga bandelar omfattande

inte mindre än 69 järnvägslinjer med en sammanlagd banlängd

av ca 3 400 km eller 23 % av den f. n. trafikerade banlängden. Undersökningsarbetet,

som avses bedrivas i tre etapper, skall vara slutfört den 1

juli 1963. Härutöver skall intill den 1 juli 1960 en lönsamhetskalkyl ha

upprättats för ca 3 000 km bandelar, vilka är trafiksvaga men i dagens

läge bedöms som ej nedläggningsbara. Driftunderskottet för de båda grupperna

har uppskattats till 110 resp. 120 milj. kr. per år.

Departementschefen har under erinran bl. a. om anförda förhållanden

förklarat starka skäl ur trafikpolitiska synpunkter föreligga för ett oförändrat

driftbidrag till SJ om 100 milj. kr., d. v. s. samma belopp som anvisats

såväl för budgetåret 1958/59 som innevarande budgetår. Med hänsyn

till angelägenheten att begränsa statsutgifterna förordas dock en sänkning

av anslaget till 80 milj. kr. Genom en snabbare takt i järnvägsnedläggningarna,

möjliggjord bl. a. genom utökade resurser för upprustning

av berörda vägar, förutsättes därvid ett sådant bortfall i driftkostnader för

SJ att minskningen av driftbidraget i varje fall icke skall behöva leda till

taxehöjningar på statsbanenätet.

Då här ifrågavarande anslag första gången — av 1958 års B-riksdag —

anvisades, framhöll utskottet (SU nr B 6, p. 3) att det föreslagna bidraget

icke finge hindra en fortsatt rationaliseringsverksamhet inom SJ samt att

denna borde bedrivas med kraft och omfatta alla delar av rörelsen. Det

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

vikande trafikunderlaget kunde därvid befinnas nödvändiggöra bl. a. omläggning

av och inskränkning i tågförbindelser samt nedläggning helt eller

delvis av trafiksvaga bandelar. Den nödvändiga anpassningen till de ändrade

konkurrensförhållandena borde dock icke enbart inriktas på kostnadsbesparande

åtgärder utan även omfatta kapacitetshöjningar på de

trafikstarka linjerna samt trafikvärvande åtgärder av skilda slag. Ett

ytterligare skäl för den valda bidragsformen ansåg utskottet vara att SJ

genom densamma bereddes möjlighet att bättre än dittills varit fallet anpassa

taxorna efter kostnads- och konkurrensförhållandena på det trafikstarka

järnvägsnätet.

Den nu föreslagna minskningen av anslaget medför såsom departementschefen

framhållit att utrymmet för taxepolitiska åtgärder begränsas.

Det må i anslutning härtill erinras om att bidraget i sin nuvarande form

icke enbart eller främst knutits till driften av de trafiksvaga bandelar som

betraktas som nedläggningsbara.

Vid anslagets tillkomst underströks dock att bidraget borde betraktas

som ett utpräglat provisorium samt att en omprövning av bidragsfrågan

borde ske av statsmakterna i samband med att ställning toges till 1953

års trafikutrednings kommande förslag. Några sådana förslag föreligger

ännu inte. I avvaktan på dessa anses dock numera en forcering av nedläggningsverksamheten

kunna ske jämsides med att en upprustning

kommer till stånd av närmast berörda allmänna vägar. Förlusterna på

de trafiksvaga bandelarna synes därigenom i viss omfattning kunna begränsas

i förhållande till vad man tidigare räknat med. Under beaktande

av anförda omständigheter ävensom de av departementschefen åberopade

statsfinansiella skälen har utskottet funnit sig kunna godtaga den av

Kungi. Maj :t förordade medelsanvisningen för nästa budgetår.

Av det sagda följer, att utskottet inte kan biträda de båda likalydande

motionerna 1: 356 och II: 448, såvitt däri yrkats, att bidragsanslaget till

statens järnvägar måtte anvisas med 50 milj. kr. Nämnda motioner innefattar

jämväl yrkande i syfte att en särskild nämnd med parlamentariskt

inslag inrättas för avgörande av frågorna om nedläggning av trafiksvaga

järnvägslinjer. Detta yrkande sammanfaller med ett av besparingsutredningen

framlagt förslag och har såsom sådant behandlats av departementschefen.

Denne har avstyrkt detsamma, då det inte synts erbjuda

någon administrativ förenkling av ärendenas handläggning. Utskottet delar

denna uppfattning och tår följaktligen avstyrka bifall till motionerna även

i denna del.

Vad departementschefen i övrigt förordat under förevarande punkt, har

inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

47

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 356 och II: 448, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Driftbidrag till statens järnvägar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 80 000 000

kr.;

II. att motionerna I: 356 och II: 448 — såvitt de avse ett

uttalande från riksdagens sida rörande en särskild nämnd

med parlamentariskt inslag för avgörande av frågorna om

nedläggning av trafiksvaga bandelar — icke må av riksdagen

bifallas.

51 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj:t har (punkt 62, s. 102—104) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 42 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 600 000 kr.

I. Generalpoststyrelsen har enligt en promemoria den 19 augusti 1959

beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 42 600 000 kr. (s. 102

och 103).

Mot nämnda beräkning har statskontoret inte haft något att erinra.

II. Besparingsutredningen har i sitt betänkande (s. 257) föreslagit, att

frågan om ändrade beräkningsgrunder för statsverkets ersättning till postverket

för befordran av tjänsteförsändelser upptages till prövning.

Beträffande den närmare innebörden av utredningens förslag samt yttrandena

däröver, i vad de avser nu ifrågavarande spörsmål, torde få hänvisas

till propositionen (s. 103 och 104).

Departementschefen anser i likhet med generalpoststyrelsen att statliga

institutioner i postalt hänseende bör likställas med andra kunder och sålunda

i princip vara underkastade samma portobestämmelser. Då de nuvarande

beräkningsgrunderna från denna synpunkt måste anses tillfredsställande,

anser departementschefen sig icke böra förorda den av besparingsutredningen

föreslagna omprövningen, i synnerhet som förslaget knappast

kan vara ägnat att leda till någon reell besparing.

Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1960/61 har departementschefen

ej något att erinra mot generalpoststyrelsens medelsberäkning.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 248) och den andra inom andra kam
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

maren av herrar Svensson i Vä och Elmwall (11:414), vari hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om prövning, huruvida

icke skrivelser i officiella ärenden till myndigheter skulle kunna befordras

som tjänstebrev;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Svanström (1:249) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Gränö (11:413), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring i nu gällande bestämmelser

att landsting må erhålla tjänstebrevsrätt.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna I: 248 och II: 413.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär att ersättningen till postverket

för befordran av tjänsteförsändelser i enlighet med hittills tillämpade

grunder för nästa budgetår beräknas till 42,6 milj. kr. Ett av besparingsutredningen

framfört förslag syftande till en begränsning av postens ersättning

för ifrågavarande tjänster har departementschefen icke ansett sig

kunna biträda.

I motionerna I: 248 och II: 414 har hemställts om en prövning, om inte

skrivelser i officiella ärenden till myndigheter skulle kunna befordras

som tjänstebrev. Utskottet vill i denna fråga först erinra om att förslag i

liknande syfte tidigare framlagts'' utan att vinna riksdagens bifall. Vad

som särskilt aktualiserat nu ifrågavarande förslag är frågan om försändelser

till myndigheter i samband med allmänna varuskatten. Härutinnan vill utskottet

framhålla att de kostnader, som kan uppkomma för den enskilde

vid ett anlitande av till buds stående möjligheter till portofri skatteinbetalning

och redovisning, torde vara av tämligen ringa betydelse. I vart

fall torde de praktiska olägenheterna av en anordning i av motionärerna

föreslagen riktning vara sådana att utskottet med hänsyn härtill funnit

sig böra avstyrka bifall till motionerna i fråga.

I de båda likalydande motionerna 1:249 och 11:413 har gjorts framställning

i syfte att landstingen måtte erhålla tjänstebrevsrätt. Vidkommande

detta spörsmål vill utskottet erinra om att riksdagen så sent som

år 1957 prövat ett förslag angående tjänstebrevsrätten. Riksdagen anslöt

sig därvid till utskottets uttalande att stor restriktivitet borde iakttagas

i fråga om tilldelning av tjänstebrevsrätt till icke statliga organ. Med

hänsyn härtill och då av motionärerna inte några nya omständigheter

anförts av art att böra föranleda ett ändrat ställningstagande i denna

fråga från riksdagens sida, avstyrker utskottet bifall till även dessa

motioner.

Då Kungl. Maj :ts förslag inte givit utskottet anledning till erinran, får

utskottet hemställa,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960

49

I. att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjånsteförsändelser för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 42 600 000 kr.;

II. att motionerna I: 248 och II: 414 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att motionerna I: 249 och II: 413 icke må av riksdagen

bifallas.

52 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :t förslag (punkt 63, s. 104), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 115 000 kr.

53 :o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 105—107), som innebär en med

135 000 kr. sänkt medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen

m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kr.

54 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 65, s. 107), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 375 000 kr.

55:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66,

s. 107), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.

56 :o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 67, s. 108), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

Uppskjutna frågor

57 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande

Kungl.Maj :ts förslag

dels under punkten 14: Bidrag till byggande av vägar och gator,

dels under punkten 32: Sveriges meteorologiska och hvdrologiska institut:

Avlöningar,

dels under punkten 33: Sveriges meteorologiska och hvdrologiska institut:

Undervisning,

dels under punkten 34: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Omkostnader,

dels under punkten 35: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Observatörer,

dels under punkten 36: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Telegramkostnader m. in.,

dels under punkten 37: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Underhåll av stationer m. m.,

dels under punkten 38: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Uppdragsverksamhet,

dels under punkten 39: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten,

dels under punkten 40: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Aerologiska stationer,

dels ock under punkten 41: Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m.,

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 18 mars 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Ivar Johansson, Thun, Pålsson, Jacobsson, fru Wallentheim,

herrar Bertil Petersson, Mossberger, Bengt Gustavsson, Herbert Larsson,

Källqvist och Virgin; samt

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1960

51

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Svensson i Stenkyrka,

Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Blidfors, Nihlfors,

Hansson i önnarp, fru Lewén-Eliasson, herrar Bohman och Johansson i

Norrköping;

dock att herr Lundström deltagit i stället för herr Jacobsson vid behandlingen

av punkten 29.

Reservationer

1) vid punkten 9 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

m. m.)

a) av herr Nihlfors

b) av herr Bohman

2) vid punkten 29 (Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning)

av herrar Lundström, Källqvist, fröken Elmén och herr Nihlfors,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen I: 355 och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Kungl. Maj :t har förordat, att anslaget till vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för nästa budgetår upptages med 500 000 kr. I motionen

I: 355 har yrkats, lika med statens trafiksäkerhetsråd i dess petita, att

anslaget måtte anvisas med 1 000 000 kr.

Vid sina överväganden i denna fråga har utskottet ansett sig böra beakta

den väldiga expansion som motorismen f. n. genomgår. Sålunda ökar

t. ex. antalet personbilar med över 100 000 om året. Trafikolyckorna medför

årligen enorma förluster, förutom i människoliv, i form av produktionsbortfall

på grund av personskadorna, vårdkostnader och egendomsförstörelse.

Då en ytterligare ökning av trafiksäkerhetsforskningen enligt

utskottets bestämda mening skulle kunna minska dessa förluster har utskottet

funnit sig böra tillstyrka den av motionären föreslagna ökningen

av förevarande anslag.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionen 1:355 beträffande anslagsbeloppets

storlek, till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.»

3) vid punkten 50 (Driftbidrag till statens järnvägar) av herrar Virgin,

Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården och Bohman, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:356 och 11:448, såvitt nu är i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1960

fråga, och att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»Kungl. Maj :ts förslag innebär att driftbidraget till statens järnvägar

för nästa budgetår skall sänkas med 20 milj. kr. till SO milj. kr. I motionerna

1: 356 och II: 448 har yrkats på en ytterligare nedskärning av anslaget

till 50 milj. kr. Under hänvisning till de skäl som motionärerna

anfört härför, får utskottet tillstyrka att anslaget begränsas till det av

motionärerna förordade beloppet. Utskottet kan jämväl biträda det av

motionärerna och av besparingsutredningen framförda förslaget om inrättande

av en särskild nämnd med parlamentariskt inslag för avgörande

av frågorna om nedläggning av trafiksvaga järnvägslinjer.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till

motionerna I: 356 och II: 448, såvitt nu är i fråga, till Driftbidrag

till statens järnvägar för budgetåret 1960/61 anvisa

ett anslag av 50 000 000 kr.;

II. med bifall till motionerna 1: 356 och II: 448, så vitt nu

är i fråga, uttala att en särskild nämnd med parlamentariskt

inslag bör inrättas för avgörande av frågorna om nedläggning

av trafiksvaga järnvägslinjers

Sthlm 1960. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 und s. 1 i texten