Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1960
1960-04-20 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:66, Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1960
Dokumentets text
Nr 66—71
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1960
1
Nr (iö
Utlåtande i anledning au vissa i Kungl. Maj.ts proposition angående
allmän beredskapsstat för budgetåret 1960/61
behandlade allmänna frågor jämte i ämnet väckt motion.
(3:e avd.)
I propositionen nr 60, vilken hänvisats till statsutskottet i vad densamma
ej angår jordbruksärenden, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 februari 1960,
föreslagit riksdagen att dels godkänna vid protokollet fogat förslag till allmän
beredskapsstat för budgetåret 1960/61, dels ock bemyndiga Kungl.
Maj:t att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp
av 300 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för
vilka anslag uppförts i beredskapsstaten.
Utskottet upptar i förevarande utlåtande till behandling de allmänna frågor
vilka i propositionen beröres å s. 1—9.
Jämlikt regeringsformen § 63 må riksdagen i den ordning, som gäller för
riksstatens reglerande, antaga allmän beredskapsstat, upptagande de anslag,
som kan erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge; och äger
riksdagen därvid fastställa den ordning, i vilken Konungen må förfoga över
de i beredskapsstaten uppförda anslagen.
Enligt den av Kungl. Maj:t för arbetsmarknadsstyrelsen fastställda instruktionen
åligger det styrelsen bland annat, att årligen upprätta och till
Kungl. Maj:t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda
investeringsobjekt, att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag
och i övrigt vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att få till stånd delaljplanering
av arbeten, intagna i eller avsedda att intagas i investeringsi
eserven, samt att föra centralt register över tillgängliga investeringsobjekt.
Allmän beredskapsstat fastställdes senast av 1956 års riksdag (prop. 95,
rskr. 349—357, 379 och 412). Beredskapsstaten, som avsåg budgetåret 1956/
57, upptar på driftbudgeten en anslagssumma av 465,3 miljoner kronor
och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 199,6 miljoner kronor ellei
sammanlagt 664,9 miljoner kronor.
De å beredskapsstaten uppförda anslagen är avsedda för finansiering av
en investeringsreserv, som omfattar såväl statliga och kommunala som statsunderstödda
investeringsobjekt. Investeringsreserven inrymmer alternativa
sysselsättningsprogram för att man skall kunna möta skilda arbetslöshets
1
Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 66—74
opaginerad Kontrollera mot PDF
‘2
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1960
situationer. De i investeringsreserven intagna arbetsobjekten tiar utvalts
främst på grund av angelägenhetsgraden. Vidare tiar tyngdpunkten lagts
på anläggningsarbeten, som bedömts ge de största möjligheterna till sysselsättning
av arbetskraft utan särskilda yrkeskvalifikationer.
Beträffande statsbidrag till kommunala och enskilda arbeten gäller, att
bidragsgrunderna kan jämkas med hänsyn till de särskilda förhållanden
under vilka investeringsverksamheten kan komma att bedrivas.
För beredskapsstatens ikraftträdande krävdes särskilt beslut av riksdagen.
Enligt en till beredskapsstaten anknuten finansfullmakt ägde emellertid
Kungl. Maj: t att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen
av ett belopp av 300 miljoner kronor meddela beslut om utförande av
arbeten, för vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1956/57. En betryggande sysselsättningsberedskap ansågs kunna upprätthållas
för därefter följande hudgetår, utan att ett utformat förslag till
ny allmän beredskapsstat underställdes riksdagen, genom att en finansfullmakt
av förenämnda slag för ett vart av ifrågavarande budgetår ställdes till
Kungl. Maj :ls förfogande. Därvid förutsattes att — därest utvecklingen på
arbetsmarknaden skulle giva anledning därtill — förslag till allmän beredskapsstat
för det löpande budgetåret på grundval av arbetsmarknadsstyrelsens
fortlöpande revidering och komplettering av investeringsreserven skulle
kunna upprättas och underställas riksdagen. Några sådana åtgärder har
emellertid ej erfordrats. Däremot har de sysselsättningssvårigheter, som förekommit
från och med hösten 1957, föranlett Kungl. Maj:t att delvis taga
tinansfullmakten för budgetåret 1957/58 i anspråk.
Med skrivelse den 22 januari 1960 har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1960/61.
Departementschefen anför att beredskapsstaten för budgetåret 1956/57
delvis är föråldrad. Med hänsyn härtill framhölls i propositionen 118 till
1959 års riksdag angående finansfullmakt för budgetåret 1959/60, att arbetsmarknadsstyrelsen
i vart fall borde bedriva sitt planeringsarbete så att
ett förslag till ny allmän beredskapsstat för budgetåret 1960/61 kunde underställas
1960 års riksdag. Även om läget på arbetsmarknaden för närvarande
icke i och för sig påkallar att en ny beredskapsstat fastställes, får
beredskapen mot sysselsättningsrubbningar icke eftersättas. Det av arbetsmarknadsstyrelsen
nu uppgjorda förslaget till allmän beredskapsstat för
budgetåret 1960/61 bör med vissa i det följande angivna ändringar därför
nu underställas riksdagen för godkännande. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag
upptager på driftbudgeten en anslagssumma av 834,25 miljoner kronor
och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 338,25 miljoner kronor eller
sammanlagt cirka 1 173 miljoner kronor avseende anläggnings- och lnishyggnadsarbeten
samt anskaffningar av inhemska industriprodukter.
Till grund för förslaget till allmän beredskapsstat för budgetåret 1960/61
har legat det av arbetsmarknadsstyrelsen för samma budgetår uppgjorda
förslaget till investeringsreserv, vilket granskats inom berörda departement.
Granskningen har ej föranlett någon större avvikelse från styrelsens förslag.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1960
3
Investeringsreserven möjliggör alternativa sysselsättningsprogram för mötande
av skilda arbetslöshetssituationer. Som allmän riktlinje vid utväljandet
av företag för investeringsreserven har gällt att investeringsobjekten
varit av sådan angelägenhetsgrad att desamma enligt myndigheternas
bedömning i vanlig ordning bort komma till utförande under de närmaste
åren. Bland annat har de av myndigheterna för budgetåret 1960/61 upprättade
anslagsäskandena beträffande investeringsändamål beaktats, i den mån
dessa enligt i 1960 års statsverksproposition gjorda uttalanden av statsfinansiella
eller liknande skäl ej kunnat tillgodoses. I princip har endast sådana
arbetsobjekt av arbetsmarknadsstyrelsen intagits i investeringsreserven,
som bedömts kunna påbörjas för beredande av sysselsättning under
budgetåret 1960/61. Som en allmän regel har vidare gällt, alt företagen vart
och ett för sig skall kunna påbörjas efter en längsta varseltid av fyra månader,
beträffande husbyggnadsföretag dock utökad till sex månader. Det
är enligt departementschefens mening viktigt att en samordning sker av medelsanvisningarna
på riksstaten och anslagen på beredskapsstaten, så att den
sistnämnda i princip upptar sådana angelägna arbeten och anskaffningar,
som vid utförande i normal turordning bedömes komma att bekostas med
ordinarie medel för budgetåret 1961/62 eller något av de närmaste budgetåren.
Detta gäller icke minst mot bakgrunden av att ett beredskapsarbete med
hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden snabbt kan behöva avvecklas
och att det härvid är av vikt att företaget inom rimlig lid kan komma att
fullföljas med anlitande av ordinarie medel. Det är av samma anledning av
vikt att investeringsreserven innefattar arbetsföretag av olika varaktighet för
att möjliggöra en anpassning till olika aktuella konjunkturlägen. Mot bakgrunden
av nu anförda synpunkter finner departementschefen de av arbetsmarknadsstyrelsen
gjorda avvägningarna beträffande investeringsreservens
omfattning och urvalet av investeringsobjekt kunna godtagas. Av principerna
för urvalet av arbetsobjekt för investeringsreserven följer att densamma årligen
måste aktualiseras. I likhet med styrelsen anser departementschefen
vidare, att något förslag till investeringsreserv för bostadsbyggande icke nu
bör framläggas. Därest en utvidgning av bostadsbyggandet utöver det minimiprogram
som föreslagits i årets statsverksproposition blir aktuell bör denna
fråga i enlighet med vad som förutsatts i statsverkspropositionen upptagas
i särskild ordning.
Vid anmälan i årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor angav departementschefen vissa ändrade riktlinjer för handläggningen
av ärenden rörande statliga husbyggnader, vilka riktlinjer sedermera
godkänts av riksdagen. Vidare anfördes vid anmälan av anslaget till
vissa projekteringskostnader under fonden för förlag till statsverket, att det
ansetts angeläget, att medelstillgången under anslaget gör det möjligt att
åstadkomma en viss reserv av projekterade husbyggnadsföretag. En sådan
reserv motiverades bland annat av kravet på en fullgod arbetsmarknadspolitik.
Anslaget är avsett att disponeras av Kungl. Maj:t. Handläggningen av
ärenden rörande de statliga husbyggnadsprojekl som ingår i investerings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
■i
Statsutskottets utlåtande nr 66 ur 11)60
reserven bör ske enligt dessa riktlinjer. Ifrågavarande ärenden skall sålunda
i regel prövas av Kungl. Maj :t i två omgångar. Dels bör byggnadsförslaget
prövas då byggnadsprogrammet utarbetats, dels bör en prövning ånyo ske
när projekteringen fortskridit så långt att huvudritningarna utförts och en
noggrann kostnadsberäkning skett. Departementschefen understryker angelägenheten
av att detaljplaneringen av arbetsobjekten i investeringsreserven
icke eftersattes och att berörda myndigheter intensifierar den häri ingående
programmeringsverksamheten och sedermera — i den ordning nyss angivits
— jämväl projekteringsverksamheten.
Vad beträffar förutsättningarna för disposition av anslagen å beredskapsstaten
har arbetsmarknadsstyrelsen beträffande företag som avses att finansieras
med anslag till kollektivt angivna ändamål — i huvudsaklig anslutning
till vad som nu gäller — föreslagit, att arbeten som i en viss arbetsmarknadssituation
icke visar sig lämpliga att bedriva skall få inom ramen
för respektive anslag ersättas med nya företag av samma slag. Avsikten
härmed är att vinna en i anslutning till planeringsorganens fortsatta
undersökningar och överväganden erforderlig rörelsefrihet vid utväljande
av för uppkommande arbetslöshetssituationer häst lämpade investeringsobjekt.
Departementschefen har intet att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens
ifrågavarande förslag. Vidare föreslår styrelsen i samma syfte beträffande
anslag avseende individuellt angivna investeringsobjekt att sådant anslag
vid behov skall få disponeras för annat med respektive anslag förenligt
och av statsmakterna godkänt ändamål. Genom de tämligen fria dispositionsregler
som föreslagits gälla för anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande m. m. och genom det nyss förordade systemet för kollektivanslagens
användning torde erforderlig smidighet och rörelsefrihet ha
erhållits för en effektiv arbetslöshetsbekämpande politik. Departementschefen
är därför ej beredd alt på denna punkt föreslå någon ändring av
ifrågavarande dispositionsregler. Detta synes departementschefen också bäst
överensstämma med beredskapsstatens allmänna uppläggning och torde i
längden underlätta överblicken. Härutöver har arbetsmarknadsstyrelsen i
fråga om finansieringen liksom tidigare förutsatt, att vissa förslagsanslag
skall få disponeras utöver anvisade belopp varjämte styrelsen vid beräkning
av anslagsbehoven förutsatt att kollektivanslag på beredskapsstaten
skall få tagas i anspråk icke endast för utförande av företag inom vilken
företagsgrupp som helst, vilken omfattas av kollektivanslaget, utan även
skall få användas för forcering av arbeten, till vilka motsvarande anslag
uppförts på riksstaten. Departementschefen har intet att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens
ifrågavarande förslag.
Slutligen har arbetsmarknadsstyrelsen begärt bemyndigande att lägga ut
vissa industribeställningar om sammanlagt 52 miljoner kronor för militära
ändamål. Såsom chefen för försvarsdepartementet anfört vid anmälan av
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1960/61 synes
det ur budgettekniska synpunkter vara lämpligare att ifrågavarande
anslag på beredskapsstaten i stället uppräknas i motsvarande mån.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1960
5
Vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit i fråga om statsbidragsgnmderna
för kommunala och enskilda arbeten i investeringsreserven föranleder icke
heller någon erinran. De nu gällande statsbidragsgrunderna bör sålunda, i
likhet med vad som tidigare gällt, kunna jämkas, där så erfordras med hänsyn
till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten kan
bedrivas.
Såsom bihang till statsrådsprotokollet har fogats förslag till allmän beredskapsstat
för budgetåret 1960/61 upprättat i enlighet med vad här förordats
och innefattande en specifikation av de förslag om särskilda anslag
på staten, vilka framlagts av vederbörande föredragande. Förslaget upptager
på driftbudgeten en anslagssumma av 886,65 miljoner kronor och på
kapitalbudgeten en anslagssumma av 347,68 miljoner kronor. Anslagen bör
utan riksdagens hörande få utnyttjas blott inom ramen av visst högsta belopp.
För statens ikraftträdande bör således krävas särskilt beslut av riksdagen.
Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att utan riksdagens hörande meddela
beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts på beredskapsstaten,
torde böra avse samma belopp som för närvarande eller 300
miljoner kronor. Även vid tillämpning av detta bemyndigande torde de i det
föregående nämnda förutsättningarna för disposition av anslagen få gälla
samt — därest så visar sig erforderligt — berörda jämkningar i statsbidragsgrunderna
få medgivas.
I en inom andra kammaren av herrar Ståhl och Helén väckt motion (II:
674) har hemställts att riksdagen måtte dels anhålla att till riksdagen måtte
lämnas redovisning årligen — utöver den redovisning som enligt gällande ordning
sker via förslag till tilläggsstat — angående omfattningen av på beredskapsstaten
realiserade eller eljest inaktualiserade investeringsprojekt och
att förslag till komplettering av investeringsreserven likaledes framlägges,
därest så skulle befinnas erforderligt, dels ock i fråga om villkoren för deponering
av lämnad finansfullmakt avseende beredskapsstaten uttala vad
i motiveringen till motionsyrkandet anförts.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag hänvisas
Iill motionen.
Utskottet. Allmän beredskapsstat fastställdes senast för budgetåret 1956/
57, medan en arbetslöshetsberedskap för därefter följande budgetår har upprätthållits
genom att Kungl. Maj :t årligen erhållit fullmakt av riksdagen att
inom en given ram ta i anspråk de på beredskapsstaten uppförda anslagen.
Såsom anförts i propositionen är beredskapsstaten för budgetåret 1956/57
delvis föråldrad. Även om läget på arbetsmarknaden nu inte synes behöva
inge några farhågor, får det anses angeläget att beredskapen mot störningar
i sysselsättningen ej eftersättes, varför utskottet biträder departementschefens
ståndpunkt all en ny beredskapsstat nu bör fastställas.
De i det föreliggande förslaget till beredskapsstat upptagna utgiftsändamålen
avser anläggnings- och husbyggnadsarbeten samt anskaffningar av
inhemska industriprodukter till en total anslagssumma av 1 234 330 000 kro
-
6
Statsutskottets utlutande nr 66 år 1960
nor. Härvid är emellertid att märka att den investeringsreserv, som ligger
till grund för statförslaget, såsom framgår av propositionen är avsedd att
möjliggöra alternativa sysselsättningsprogram för mötande av skilda arbetslöshetssituationer.
Enligt riktlinjerna för utväljande av de i investeringsreserven
upptagna objekten är dessa av sådan angelägenhetsgrad att
de enligt myndigheternas bedömning i vanlig ordning bort komma till utförande
under de närmaste åren, varvid i princip endast sådana arbetsobjekt
bar medtagits, som har bedömts kunna igångsättas i sådan tid att de kan
bereda sysselsättning under budgetåret 1960/61. Investeringsreserven innehåller
vidare arbetsföretag av olika varaktighet för att möjliggöra en anpassning
till olika konjunkturlägen.
Såsom framhålles i propositionen följer det av principerna för urvalet av
arbetsobjekt att investeringsreserven måste aktualiseras årligen. Enligt vad
utskottet inhämtat innebär detta, att avsikten är att fullständigt förslag till
allmän beredskapsstat årligen skall underställas riksdagen.
Denna anordning synes utskottet innebära ett tillgodoseende av syftet
med det i motionen II: 674 framställda önskemålet att Kungl. Maj:t årligen
lämnar riksdagen en redovisning angående omfattningen av realiserade eller
eljest inaktuella investeringsprojekt, för vilka medel beräknats på allmän
beredskapsstat. Utskottet finner därför, att anledning ej föreligger för
riksdagen att göra något särskilt uttalande härom.
I nämnda motion har vidare uttalats att det i propositionen föreslagna
medgivandet att arbeten, som blivit inaktuella eller mindre lämpade för den
rådande arbetsmarknadssituationen, skall få inom ramen för respektive anslag
ersättas med nya företag av samma slag, skulle bli obehövligt med en
årlig redovisning för riksdagen av förändringar i investeringsreserven. Såsom
framgår av propositionen är delta medgivande avsett att gälla endast i
fråga om kollektivt angivna anslagsändamål och har till syfte att vinna en
i anslutning till planeringsorganens fortsatta undersökningar och överväganden
erforderlig rörelsefrihet vid utväljande av de arbetsobjekt, som lämpar
sig bäst för uppkommande arbetslöshetssituationer. Utskottet finner den
i propositionen föreslagna anordningen välbetänkt och tillstyrker densamma.
Nu ifrågavarande yrkande i motionen 11:674 avstyrkes alltså.
I överensstämmelse med vad som nu gäller bör för beredskapsstatens
ikraftträdande krävas särskilt beslut av riksdagen, dock att Kungl. Maj :t
liksom f. n. bör ha möjlighet att utan riksdagens hörande utnyttja de å beredskapsstaten
uppförda anslagen inom ramen av ett visst belopp. Utskoltet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag att detta belopp för budgetåret 1960/61
fastställes till 300 miljoner kronor.
Utskottet avser att, såvitt på statsutskottet ankommer, i härefter följande
utlåtanden för varje departements verksamhetsområde behandla de av
Kungl. Maj :t å allmän beredskapsstat äskade anslagen. Sedan dessa anslagsfrågor
behandlats av riksdagen, kommer utskottet att för fastställelse förelägga
riksdagen allmän beredskapsstat för budgetåret 1960/61, vilken då
jämväl kommer att innefatta anslagen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1960 7
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. alt riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp
av 300 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten,
för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1960/61;
II. att motionen 11:674 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 20 april 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Bergman, Holmqvist, Pålsson,
Jacobsson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bertil Petersson,
Ragnar Bergh och Thorsten Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Thapper, Jansson i Kalix, Svensson i Stenkyrka, Karlsson
i Olofström, Nilsson i Göingegården, Cassel, Nihlfors, Hansson i Önnarp,
Gustafsson i Skellefteå, fru Sjövall, fröken Vinge och herr Kellgren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.