Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
1960-05-06 · 123 sidor, varav 113 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 113 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1960:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1960/61 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner m. m.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1960), vilket avser bland annat inrättande
av ytterligare en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23 samt i fråga
om medelsanvisning innebär en anslagshöjning med 73 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöning till departementschefen......... 47 200
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 860 100
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis
................................... 1 800
4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ....................... 154 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 554 800
6. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 253 100
7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 27 000
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr S
Summa kronor 1 898 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 898 000
kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär en anslagshöjning
med 40 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
140 500 kronor.
Tekniska högskolor
3:o) Utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade
anordningar för utbildning vid de tekniska högskolorna av civilingenjörer
på atomenergiområdet.
Av statsrådsprotokollet, till vilket i huvudsak torde få hänvisas (s. 285—
319), inhämtas bland annat följande.
Genom beslut den 7 mars 1958 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att verkställa
utredning av frågan om civilingenjörsutbildning på atomenergiområdet
och därmed sammanhängande spörsmål.
Med anledning härav tillkallades samma dag såsom sakkunniga för
nämnda ändamål generaldirektören N. G. K. G. Rosén, direktören H. A. B.
Brynielsson, professorn E. G. Rudberg och filosofie licentiaten H. E. V.
Håkansson samt uppdrogs åt Rosén att såsom ordförande leda de sakkunnigas
arbete.
Den 21 juli 1958 tillkallades professorn vid tekniska högskolan i Stockholm
L. Hulthén och professorn vid Chalmers tekniska högskola N. Svartholm
att såsom experter biträda de sakkunniga.
Enligt de för de sakkunniga meddelade direktiven (se riksdagsberättelsen
år 1959, s. 184 f.) borde utredningsarbetet inriktas på två huvudfrågor,
nämligen dels behovet av fortbildning på atomenergiområdet för i produktionen
redan verksamma civilingenjörer och för nyutexaminerade sådana,
dels utformningen av den utbildning på detta område vid de tekniska
högskolorna, som borde inga som ett led i den ordinarie civilingenjörsutbildningen.
I samband med utredningen av sistnämnda utbildningsfråga
förutsattes de sakkunniga även böra upptaga spörsmålet i vilken omfatt
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
3
ning forskning på atomenergiområdet borde komma till stånd vid de tekniska
högskolorna. De sakkunniga hade att därvid noga pröva behovet av
samband och samordning mellan undervisning och forskning, såväl när det
gällde lärarorganisationen som den rent lokala förläggningen av utbildningen.
Sedan de sakkunnigas uppdrag slutförts, har de den 6 februari 1959
avgivit betänkande med förslag rörande civilingenjörsutbildningen på atomenergiområdet
(stencilerat).
Över betänkandet har yttranden avgivits av överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, som hört lärarkollegierna vid tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska högskola, samt av vattenfallsstyrelsen,
försvarets forskningsanstalt, delegationen för atomenergifrågor, atomkommittén,
statens tekniska forskningsråd, strålskyddsnämnden, universitetsutredningen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, ingeniörsvetenskapsakademien,
vetenskapsakademien, aktiebolaget Atomenergi, atomkraftkonsortiet,
Svenska värmeverksföreningen, fullmäktige i Jernkontoret, Sveriges industriförbund,
svenska teknologföreningen och Sveriges förenade studentkårer.
Härjämte har Sveriges civilingenjörsförbund inkommit med en skrift i
ämnet.
Inledning
De sakkunniga har inledningsvis skildrat det svenska atomenergiprogrammet
samt redogjort för hittillsvarande utbildning pa atomenergiområdet,
utbildningsbehovet i Sverige samt de tekniska högskolornas förslag
angående civilingenjörsutbildning på atomenergiområdet (s. 286—293).
De sakkunnigas förslag
De sakkunnigas förslag (s. 293—309) torde i sina huvudpunkter kunna
sammanfattas sålunda.
Det årliga utbildningsbehovet för de närmaste åren har uppskattats till
minst 50 s. k. kärningenjörer, d. v. s. civilingenjörer med grundutbildning
inom någon eller några delar av atomenerigområdet, samt minst 10 specialister.
Härtill kommer ett årligt behov av minst 50 redan examinerade
civilingenjörer med en kompletterande utbildning — fortbildning — efter
examen.
De sakkunnigas förslag till utbildningsorganisation innebär att utbildning
på atomenerigområdet skall bedrivas vid båda de tekniska högskolorna.
Utbildningen föreslås ske tills vidare genom utbyggnad av kursplanerna
inom nuvarande högskoleavdelningar. Undervisningen bör enligt förslaget
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
schemamässigt koncentreras till en termin samt förläggas till näst sista
eller sista studieåret. Den skall baseras på huvudsakligen valfria kurser i
olika kombinationer (den s. k. alternativlinjen). De sakkunniga understryker,
att utbildningens inordnande inom ramen för den nuvarande organisationen
icke får föranleda en förlängning av den nominella studietiden.
Detaljutformningen av studieplaner och kursprogram föreslås skola ankomma
på vederbörande högskolemyndigheter. Fortbildningen av redan verksamma
civilingenjörer skall enligt förslaget ske i direkt anslutning till grundutbildningskurserna
vid de båda högskolorna. Personalorganisationen föreslås
omfatta åtta nya professurer och till dessa knutna hjälpkrafter och bör
enligt de sakkunniga — om genomförandet av reformen sker från och med
budgetåret 1960/61 — vara fullt utbyggd budgetåret 1961/62. Lokalfrågorna
måste enligt de sakkunniga till en början lösas provisoriskt men, så
snart förutsättningar därtill finns, permanent. De årliga kostnaderna vid
utbildningsreformens fulla utbyggnad har beräknats till cirka 1,5 miljoner
kronor. Därtill kommer engångskostnader för byggnadsarbeten samt för
inredning och utrustning av nya lokaler, av de sakkunniga uppskattade till
sammanlagt cirka 5,6 miljoner kronor.
Remissyttranden
De sakkunnigas förslag har i väsentliga delar fått ett gynnsamt mottagande.
Flertalet remissmyndigheter har understrukit angelägenheten av
att åtgärder nu vidtages för att främja utbildningen på atomenergiområdet.
Någon invändning mot att denna utbildning förlägges till båda de tekniska
högskolorna eller att den anordnas inom ramen för nu förefintliga
fackavdelningar har inte framkommit.
Blott på en av huvudpunkterna i förslaget har rått mera delade meningar.
De sakkunniga har förordat en utbildning, byggd på i huvudsak
valfria kurser i olika kombinationer. Med valfri kurs avses sålunda en kurs
som kan utväljas bland ett obligatoriskt antal. I det föregående har detta
utbildningssystem kallats alternativlinjen. Denna linje stödjes — mer eller
mindre uttalat — av följande remissinstanser, nämligen överstyrelsen för de
tekniska högskolorna, vattenfallsstyrelsen, delegationen för atomenergifrågor,
atomkommittén, statens tekniska forskningsråd, medicinalstyrelsens
strålskyddsnämnd, universitetsutredningen, överstyrelsen för yrkesutbildning,
atomkraftkonsortiet och Sveriges förenade studentkårer.
Å andra sidan har vissa remissorgan — försvarets forskningsanstalt,
ingeniörsvetenskapsakademien, vetenskapsakademien, AB Atomenergi,
Jernkontoret, Sveriges industriförbund och svenska teknologföreningen —
gått emot alternativlinjen och i stället förordat en atomenergiutbildning,
som med hänsyn till sin karaktär torde kunna betecknas frivilliglinjen. Som
Statsutskottets utlåtande nr S år 1960
5
företrädare för denna linje står två grupper, dels de som uttalat sig
för ett utbildningsprogram, i huvudsak baserat på frivilliga kurser, dels
de som hävdar, att utbildningen väsentligen bör infogas inom ramen för
nu befintliga ämnen.
I detta sammanhang kan nämnas, att överstyrelsen för de tekniska högskolorna
visserligen i princip uttalat sig för alternativlinjen men därvid
framhållit, att om avgörande svårigheter skulle visa sig föreligga att inom
ramen för den fyraåriga studietiden i erforderlig utsträckning tillgodose
behovet av lärostoff inom skilda ämnen, det framdeles synes kunna övervägas
att i något större omfattning än de sakkunniga avsett ge till atomenergiområdet
hörande ämnen frivillig karaktär.
Från bland annat industrihåll har gjorts gällande, att de sakkunnigas
förslag skulle innebära, att man, genom att göra de för atomenergiutbildningen
erforderliga ämnena valfria, riskerade ett försämrat utbildningsresultat
inom sådana andra för civilingenjörsutbildningen väsentliga ämnen, som
genom de studerandes val av atomenergiämnen skulle slås ut. Risken har
uttryckts så, att följden kunde bli, att man finge varken en god ingenjör
inom huvudfacket eller en god atomenergiteknisk ingenjör.
Departementschefen
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
»Vetskapen om atomenergiens möjligheter att omgestalta kraft- och värmeförsörjningen
har blivit en drivfjäder, som med utomordentlig styrka påverkar
det tekniska forsknings- och utvecklingsarbetet på detta fält i hela
den industrialiserade världen. Jag har i min inledande redogörelse för de
sakkunnigas betänkande rekapitulerat huvuddragen av det svenska atomenergiprogrammet.
Här torde jag endast få erinra om att det upptar följande
fyra delprogram, nämligen ett värmereaktorprogram, ett kraftreaktorprogram,
ett råvaruprogram — huvudsakligen för uranframställning
och utveckling av metoder för en eventuell framställning i landet av tungt
vatten — samt slutligen ett forsknings- och utvecklingsprogram. Jag vill
i detta sammanhang också erinra om att de statliga insatserna för atomenergiändamål
— förutom till aktieteckning i AB Atomenergi — från och
med budgetåret 1946/47 till och med innevarande budgetår uppgått till
nära en halv miljard kronor. Den årliga insatsen för innevarande budgetår,
fördelad på verksamheten inom AB Atomenergi, vattenfallsstyrelsen, statens
råd för atomforskning och internationella sammanslutningar — belöper
sig till i runt tal 150 miljoner kronor.
Tillkallandet av särskilda sakkunniga med uppgift att utreda frågan om
civilingenjörsutbildning på atomenergiområdet och därmed sammanhang
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
ande spörsmål var en naturlig konsekvens av beslutet om ett svenskt handlingsprogram
på detta område. Det står sålunda utan vidare klart, att
möjligheterna att förverkliga de svenska intentionerna är avhängiga av de
atomenergitekniska kunskaper som våra civilingenjörer kommer att besitta.
Enligt min mening är det en brådskande angelägenhet, att en fast
utbildningsorganisation av den omfattning som föreliggande behov kräver,
kommer till stånd. Jag anser mig därför böra föreslå, att genomförandet
av sådan organisation påbörjas från och med budgetåret 1960/61.
Vad beträffar de sakkunnigas förslag rörande undervisningens uppläggning
vill jag här konstatera, att jag finner grundtankarna bakom förslaget
riktiga och att jag följaktligen accepterar huvudpunkterna, nämligen att
undervisning inom atomenergiområdet skall anordnas vid både tekniska
högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, att den skall organiseras
inom ramen för de befintliga fackavdelningarna — sålunda inte
inom en självständig atomteknisk avdelning — samt att den skall genomföras
utan förlängning av teknologernas nominella studietid.
Såsom framgått av redogörelsen för remissbehandlingen av de sakkunnigas
betänkande råder delade meningar beträffande de sakkunnigas förslag,
att utbildningen skall baseras på huvudsakligen valfria kurser
i olika kombinationer (den s.k. alternativlinjen).
Jag är väl medveten om de svårigheter som föreligger, när det gäller att
infoga nya undervisningsmoment inom en i princip given studietidsram.
Här föreligger ett generellt problem, aktuellt inom en rad utbildningsgrenar.
Det är alldeles uppenbart, att kravet på att nytt kunskapsstoff skall
få utrymme inom en given tidsram betyder att långt gående ansträngningar
måste göras i syfte att ur de existerande kursplanerna utmönstra
mindre väsentliga moment. Jag vill i detta sammanhang understryka angelägenheten
av att överstyrelsen, som enligt gällande stadgar äger att fastställa
läro- och timplaner för undervisningen, med beaktande av de kritiska
synpunkter som jag nyss berört ägnar ingående uppmärksamhet åt frågan
om den mest ändamålsenliga avvägningen av befintligt och nytillkommande
lärostoff inom de skilda fackavdelningarna. Det skulle enligt min mening
i nuvarande situation, kännetecknad av en brist på högskoleutbildade
tekniker inom ett flertal fack, leda till allvarliga konsekvenser om man i
stället för den av de sakkunniga förordade alternativlinjen valde ett utbildningssystem,
varigenom införandet av atomenergiämnen kunde förutses
leda till en studietidsförlängning.
I huvudsaklig överensstämmelse med vad överstyrelsen för de tekniska
högskolorna anfört finner jag sålunda vägande skäl tala för att den av de
sakkunniga föreslagna utbildningsorganisationen prövas. Skulle betydande
svårigheter uppkomma i framtiden att tillgodose fackavdelningarnas samlade
utbildningsbehov, får man givetvis överväga lämpliga modifikationer
utan att därmed den grundläggande utbildningsprincipen överges.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
7
I likhet med överstyrelsen anser jag, att organisationen successivt bör
byggas ut under budgetåren 1960/61, 1961/62 och 1962/63.
Jag är i fråga om personalorganisationen ense med de sakkunniga att
centrala atomenergiämnen bör företrädas av lärare i professors ställning.
Forskningens och forskarutbildningens intressen på detta område kräver
uppenbarligen, att de viktigaste ämnena representeras av professurer. Överstyrelsen
har i sitt remissyttrande föreslagit, att en av de åtta föreslagna
professurerna, nämligen professuren i reaktormateriallära vid tekniska högskolan,
tills vidare ersättes med en befattning som tillfällig lärare i ämnet.
Jag ansluter mig till överstyrelsens förslag på denna punkt. Mitt ställningstagande
till frågan om antalet professurer innebär sålunda att jag föreslår,
att vid full utbyggnad följande sju professurer skall finnas inrättade, nämligen
vid tekniska högskolan i Stockholm en i matematisk fysik II, en i reaktorfysik
eller däremot svarande ämne — jag återkommer till denna fråga —
en i kärnkemi och en i reaktorteknologi samt vid Chalmers tekniska högskola
en i reaktorfysik, en i kärnkemi och en i reaktorteknologi. Därtill kommer
vid sistnämnda högskola en laboratur i matematisk fysik. Liksom överstyrelsen
begränsar jag mig i det följande till att föreslå en mera i detalj
uppgjord personalorganisation endast för den första etappen, budgetåret
1960/61. Vid bifall till mitt förslag torde det få ankomma på överstyrelsen
att i vederbörlig ordning inkomma med förslag till personalorganisationens
uppbyggnad under budgetåren 1961/62 och 1962/63. Riktlinjerna för överstyrelsens
arbete i detta avseende torde framgå dels av det fastställda antalet
professurer, dels av de ungefärliga kostnadsramar för reformens genomförande
vid de båda högskolorna som jag senare kommer att ange. Här vill
jag ytterligare framhålla att jag på de av överstyrelsen anförda skälen finner
det lämpligt, att de av de sakkunniga avsedda befattningarna som speciallärare
och biträdande lärare tills vidare ersättes av befattningar som tillfälliga
lärare.
I fråga om den av mig förordade professuren i reaktorfysik eller däremot
svarande ämne vid tekniska högskolan i Stockholm vill jag framhålla
följande. Vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell
fysik — nobelinstitutet för fysik — förekommer, såsom de sakkunniga
i sin redogörelse för hittillsvarande utbildning på atomenergiområdet också
framhållit, undervisning och enskild handledning inom arbetsgrupper i huvudsak
för licentiander och doktorander. Majoriteten av dem som disputerat
för doktorsgrad i teknisk fysik vid tekniska högskolan har utfört sitt
experimentella arbete vid institutet. Årligen beredes även praktikanter samt
studerande med examensarbeten plats vid detta. Förslag föreligger om en
utbyggnad av institutets cyklotronanläggning, varigenom — förutom möjligheter
till ett avancerat forskningsprogram — ytterligare arbets- och ut
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
bildningsmöjligheter skulle ställas till förfogande för studerande med examensarbeten
samt för licentiander och doktorander.
Vetenskapsakademien har i sitt remissyttrande över de sakkunnigas förslag
uttalat att akademien för sin del gärna medverkar till att det samarbete,
som upptagits mellan akademiens institutioner och tekniska högskolan
i Stockholm, skall kunna fortsätta. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj
1959 tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift att utreda, bland annat,
frågan om forskningsinstitutets framtida ställning. I direktiven för denna
utredning har jag framhållit att, därest de sakkunniga finner att staten bör
ikläda sig ansvaret för institutets verksamhet, de bör ingående pröva frågan
om organisationsformen. Från lokalmässiga synpunkter syntes en samordning
av institutets verksamhet med universitetets i Stockholm ligga närmast
till hands, medan inriktningen av institutets forskningsuppgifter samtidigt
motiverade anordningar i syfte att utveckla samarbetet med motsvarande
institutioner vid tekniska högskolan.
Enligt min mening bör den av mig förordade utbildningsreformen, såvitt
gäller tekniska högskolan, få till följd att frågan om det fortsatta samarbetet
mellan forskningsinstitutet och högskolan beaktas även mot bakgrunden
av de nya samordningsproblem — inte minst i lokalmässigt hänseende
— som genomförandet av utbildningsorganisationen i Stockholm
på atomenergiområdet aktualiserar. Den av mig nu berörda samordningsfrågan
liksom det därmed sammanhängande spörsmålet om ämnesområdets
avgränsning gör att jag inte för närvarande är beredd att ta definitiv ställning
till hur den ifrågavarande professuren skall benämnas och hur den
organisatoriskt skall närmare inordnas i tekniska högskolans i Stockholm
utbildningsorganisation. Jag förordar alltså i förevarande sammanhang, att
en professur inom hithörande ämnesområde inrättas vid tekniska högskolan
tidigast från och med den 1 juli 1961 och att det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att slutligt fastställa professurens benämning och dess ställning
i organisatoriskt hänseende.
Undervisningen i reaktorfysik vid högskolan erfordrar emellertid tillkomsten
av en lärarbefattning redan från och med nästa budgetår. Enligt
vad jag inhämtat kan arvodet för en befattning såsom tillfällig lärare beräknas
till 13 750 kronor.
I efterföljande sammanställning torde jag få redovisa mitt förslag till
förstärkning av de båda högskolornas lärarorganisation m. m. under budgetåret
1960/61.
De årliga kostnaderna vid full utbyggnad, från och med budgetåret
1962/63, beräknar jag för tekniska högskolans del till cirka 740 000 kronor
och för Chalmers tekniska högskolas del till cirka 630 000 kronor eller till
sammanlagt omkring 1 370 000 kronor. Vad beträffar engångskostnaderna
utgår jag från de sakkunnigas kalkyler och beräknar i enlighet med dessa
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
9
Tekniska högskolan i Stockholm
Chalmers tekniska högskola
1 Anslag, ämne, tjänster m. m.
1960/61
Anslag, ämne, tjänster m. m.
1960/61
\ Avlöningar
Avlöningar
j Matematisk fysik
Matematisk fysik
Tillfällig lärare..........
1 (arv. 5 500)
Laborator ..............
1 37 008
! Reaktorfysik eller motsv.
Reaktorfysik
Tillfällig lärare..........
1 (arv. 13 750)
Professor ...............
1 39 648
Assistent ...............
1 18132
Biträden ...............
3 33 660
Kämkemi
Kämkemi
1 39 648
1 39 648
Assistent ...............
1 18 912
Assistent ...............
1 18132
Biträden ...............
2 23 700
Biträden ...............
3 33 660
! Reaktormateriallära
Reaktorteknologi
Tillfällig lärare..........
1 (arv. 5 120)
Tillfälliga lärare ........
3 (arv. tillhopa
| Reaktorteknologi
Strålskyddsfysik
9 800)
Tillfällig lärare..........
1 (arv. 4 140)
Tillfällig lärare..........
1 (arv''. 2 725)
Övningsassistenter.........
arv. 23 500
Övningsassistenter.........
16 000
Avrundad summa
135 700
Avrundad summa
252 100
34 000
30 000
60 000
76 000
| Nyanskaffning av appa-
Nyanskaffning av appa-
25 000
125 000
; Resebidrag till studerande
4 000
Resebidrag till studerande
10 000
Summa årsanslag
258 700
Summa årsanslag
493 100
'' Inredning och utrustning
20 000
Inredning och utrustning
—
175 000
Nya lokaler .............
_
Summa engångsanslag
195 000
kostnaderna för byggnader samt kostnaderna för inredning och utrustning
av nya lokaler för tekniska högskolan till 2 000 000 respektive 1 295 000
kronor samt motsvarande kostnader för Chalmers tekniska högskola till
1 300 000 respektive 965 000 kronor.»
Departementschefen har vid sin behandling av de båda högskolornas
anslagsfrågor dels i det följande under rubriken Anslagsberäkningar, dels
beträffande tekniska högskolan i Stockholm under kapitalbudgeten hemställt
om de anslagsförstärkningar för nästa budgetår, som föranledes av
vad departementschefen här anfört och föreslagit.
Avslutningsvis har departementschefen understrukit, att den betydande
förstärkning av de tekniska högskolornas lärarorganisation m. m., som ett
genomförande av den nu förordade utbildningsreformen finge anses inne
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
bära, borde vara ägnad att väsentligen höja undervisningens kvalitet och
därtill möjliggöra en intensifiering av forskningen inom betydelsefulla
sektorer av hela atomenergiområdet.
Utskottet
Möjligheterna att förverkliga det svenska atomenergiprogrammet är
— såsom departementschefen framhållit— beroende av de atomenergitekniska
kunskaper, som våra civilingenjörer kommer att besitta. Det
är därför enligt departementschefen en brådskande angelägenhet att en
fast utbildningsorganisation av den omfattning som föreliggande behov
kräver kommer till stånd. Utskottet delar denna uppfattning och är ense
med departementschefen om att genomförandet av en sådan organisation
bör påbörjas från och med budgetåret 1960/61.
Departementschefen har i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag
förordat, att civilingenjörsutbildning på atomenergiområdet skall bedrivas
vid både tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola,
att denna utbildning skall organiseras inom ramen för befintliga fackavdelningar
samt att den skall genomföras utan förlängning av den nominella
fyraåriga studietiden.
Utskottet biträder vad departementschefen sålunda förordat.
I detta sammanhang torde böra något beröras den av flera remissinstanser
kritiserade men av departementschefen förordade s. k. altemativlinjen,
vilken i princip innebär att utbildningen skall baseras på huvudsakligen
valfria kurser i olika kombinationer. Den kritik som riktats mot förslaget
går huvudsakligen ut på att man genom dessa kurser riskerar ett försämrat
utbildningsresultat inom sådana andra för civilingenjörsutbildningen väsentliga
ämnen, som genom de studerandes val av atomenergiämnen skulle slås
ut. Det vore därför att föredraga att utbildningen i stort sett baserades på
frivilliga kurser eller att den väsentligen infogades inom ramen för nu befintliga
ämnen (frivilliglinjen).
Utskottet, som — med hänsyn till bland annat den uppenbara risk för
studietidsförlängning som ett förverkligande av frivilliglinjen synes innebära
— ansett sig i likhet med departementschefen böra förorda alternativlinjen,
vill emellertid understryka vikten av att allvarliga ansträngningar
göres för att förhindra att de studerandes sammanlagda studiebörda härigenom
ökas.
Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag om en successiv
utbyggnad av organisationen under budgetåren 1960/61—1962/63.
Forskningens och forskarutbildningens intressen synes — såsom departementschefen
framhållit — kräva, att de viktigaste atomenergiämnena
kommer att företrädas av professurer. På grund härav tillstyrker utskottet
bifall till departementschefens förslag om successivt inrättande vid tekniska
11
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
högskolan i Stockholm av professurer i matematisk fysik II, reaktorfysik
eller däremot svarande ämne, kärnkemi och reaktorteknologi samt vid
Chalmers tekniska högskola av professurer i reaktorfysik, kärnkemi och
reaktorteknologi.
Vad departementschefen i övrigt förordat med avseende på personalorganisationen,
innebärande bland annat inrättande av en laboratur i matematisk
fysik vid Chalmers tekniska högskola, föranleder icke någon erinran
från utskottets sida. Med biträdande av Kungl. Maj:ts därom framlagda
förslag beräknar utskottet i det följande under respektive avlöningsanslag
erforderliga medel för nästa budgetår för bland annat en professur i kärnkemi
vid Stockholmshögskolan samt två professurer — i kärnkemi och i
reaktorfysik — jämte förutnämnda laboratur vid Chalmers tekniska högskola.
De av departementschefen beräknade kostnaderna för genomförande av
den föreslagna reformen — för nästa budgetår i årsanslag sammanlagt
751 800 kronor och i engångsanslag sammanlagt 195 000 kronor ävensom
vid full utbyggnad i årliga kostnader sammanlagt 1 370 000 kronor och i
engångskostnader sammanlagt 5 560 000 kronor — har utskottet funnit sig
böra godtaga.
Då utskottet icke heller i övrigt har något att erinra mot vad departementschefen
anfört och föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade
anordningar för utbildning vid de tekniska högskolorna
av civilingenjörer på atomenergiområdet.
4:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 141, s. 319—321) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för överstyrelsen för de tekniska
högskolorna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61, dels ock till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 115 300 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande
en anslagshöjning med 29 200 kronor — avser, förutom automatiska utgiftsökningar,
en höjning av arvodet åt vice preses med 600 kronor till 1 800
kronor samt inrättande från och med nästa budgetår av en förste byråsekret
erar tjänst. Ifrågavarande tjänst föreslås tills vidare placerad i Ag23.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1960/61:
12
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ..................................... 31400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t......................... 18 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 50 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 13 600
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 1 600
Summa kronor 115 300
b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
115 300 kronor.
5:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 321), vilket innebär en
anslagsminskning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 11 700 kronor.
6:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 143, s. 322—342) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1960/61.
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock
till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 15 827 000 kronor, varav 113 000 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande förstärkning av
högskolans personalorganisation m. m. i huvudsak följande.
1) professur i fasta tillståndets fysik från och med budgetåret 1961/62,
varvid samtidigt till professuren knytes en tjänst som assistent och tre
biträdest j änster,
2) professur i kärnkemi samt en assistent och två biträdestjänster (avlöningskostnad
i runt tal 23 700 kronor) för professuren,
3) för nuvarande professuren i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik
ej medelsberäkning för nästa budgetår,
4) speciallärare i maskinlära II, arvode 3 650 kronor, samt namnändring
av speciallärarbefattningen i maskinlära till maskinlära I,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
13
5) två biträdande lärare i gruvbrytning med gruvmätning, arvoden respektive
5 290 och 2 560 kronor,
6) ökning av arvodet till specialläraren i värmeteknik med 1 000 kronor,
7) omorganisation av undervisningen i kemi, innebärande bland annat
inrättande av en befattning som biträdande lärare i kemisk apparatteknik
samt ändrade benämningar av följande högre tjänster, nämligen
professuren i teknisk oorganisk kemi till professur i kemisk teknologi,
professuren i teknisk organisk kemi till professur i polymerteknologi,
professuren i värmeteknik och maskinlära till professur i värmeteknik
samt laboraturen i teknisk oorganisk kemi till laboratur i kemisk
teknologi, varvid professorerna i teknisk oorganisk kemi respektive
värmeteknik och maskinlära Per Otto Stelling och Lars Viktor Lage
Malm bör, utan eljest föreskrivet ledigförklarande, utses till innehavare
av professurerna i kemisk teknologi respektive värmeteknik,
8) vakanssättning jämväl under budgetåret 1960/61 av professuren i teknisk
elektrokemi jämte medelsberäkning för erforderlig undervisning i
ämnet,
9) universitetslektorat i tillämpad matematik och i matematisk fysik med
samtidig indragning av befattningarna som biträdande lärare i dessa
ämnen,
10) överföring från anslaget till Vissa forskardocenttjänster m. m. av avlöningskostnaderna
för två tjänster som forskarassistent samt beräknande
av medel för inrättande av ytterligare två sådana tjänster ävensom
tilläggsarvoden vid två av de förordade tjänsterna,
11) befattningar som speciallärare i arkitekturhistoria (arvode 8 200 kronor)
och i konsthistoria (arvode 3 160 kronor) med samtidig indragning
av speciallärarbefattningarna i arkitekturens historia (arvode 5 120
kronor) och i svenska arkitekturens historia (arvode 7 680 kronor),
varvid bör föreskrivas att speciallärarbefattningen i arkitekturhistoria
skall innehavas av professorn i svensk och jämförande arkitekturhistoria
vid konsthögskolan,
12) speciallärare i träkemi, arvode 5 610 kronor,
13) höjning av arvodena till specialläraren i tillämpad byggnadsrätt samt
biträdande läraren i arkitektur II med 980 respektive 490 kronor,
14) biträdande lärare i frihandsteckning och modellering, arvode 3 050
kronor,
15) överföring från anslaget till Vissa forskardocenttjänster m. m. av avlöningskostnaden
för två tjänster som forskningsingenjör i Ag 21 med
samtidig extraordinariesättning av dessa tjänster ävensom inrättande
av ytterligare fyra forskningsingenjörstjänster i Ae 21,
16) höjning av delposten till tillfälliga lärare m. fl. med 1 230 600 kronor
med samtidig ändring av delpostens beteckning till Ersättningar åt
tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter,
17) kanslist i reglerad befordringsgång vid högskolans kansliavdelning,
18) sju extra ordinarie och extra tjänster som kanslibiträde in. m. för förstärkning
av basorganisationen, motsvarande i runt tal 83 100 kronor,
19) ordinariesättning av eu tjänst som extra ordinarie kontorsbiträde i Ae 5.
Beträffande förslagen under punkterna 2) och 18) må ytterligare framhållas,
att departementschefen begärt bemyndigande för Kungl. Maj:t att
framdeles, efter förslag av överstyrelsen för de tekniska högskolorna, besluta
i fråga om inplacering i lönegrad av tjänster som rymmes inom nämn
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
da kostnadsramar ävensom beträffande punkten 18) rörande placering av
dessa tjänster vid institutioner.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 272 000 kronor.
Av höjningen avser 1 768 500 kronor automatiska utgiftsökningar och
135 700 kronor kostnader för personalorganisationen för utbildning av civilingenjörer
på atomenergiområdet.
TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under före var ande punkt
framställda förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i
Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..............................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och
biträdande lärare, förslagsvis
...................... 657 000
b. Övriga arvoden och särskilda
ersättningar, förslagsvis .... 43 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,
assistenter och övnings
-
assistenter, förslagsvis ..... 6 246 300
b. Avlöningar åt annan ickeordinarie
personal vid högskolan
................... 3 214 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...............
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ........................
Summa kronor
3 570 600
700 600
9 460 600
1 934 200
218 000
15 884 000
Särskilda uppbördsmedel
Bidrag från Stockholms stad m. fl........... 57 000
Nettoutgift kronor 15 827 000
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 15
c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 15 827 000
kronor, därav 113 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 342—345), vilket innebär en
anslagsminskning med 37 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 969 000 kronor.
8:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 345 och 346), vilket innebär en
anslagsminskning med 555 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 345 000 kronor.
9:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Nyanskaffning av apparater
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 346), vilket
innebär en anslagsminskning med 175 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Nyanskaffning av apparater m.m. för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 1 325 000 kronor.
10:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 147, s. 347), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
ll:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Resebidrag till studerande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 347 och 348), vilket
innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Resebidrag till studerande för budgetåret 1960/61 anvisa
ett anslag av 75 000 kronor.
16
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
12:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 150 s. 348—360) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1960/61,
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till
Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 11 097 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr
Gustaf Henry Hansson m. fl. (I: 27) och den andra inom andra kammaren
av herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 35), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att från och med den 1 juli 1960 inrätta en professur i
vägbyggnad vid Chalmers tekniska högskola samt att kostnaderna härför
måtte avräknas mot automobilskattemedlen;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bergman m.fl. (I: 171) och den andra inom andra kammaren avfröken
Elmén m. fl. (II: 188), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att inrätta en professur i arkitekturens teori och historia från och med budgetåret
1960/61 med samtidig indragning av speciallärarbefattningen i arkitekturens
historia ävensom i anledning härav godtaga av Kungl. Maj:t
föreslagen avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola med följande ändringar,
nämligen:
1. anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas till 2 418 236
kronor samt
2. anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, minskas till 562 880 kronor.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 35 och I: 171.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —
förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande förstärkning avpersonalorganisationen
m.m. i huvudsak följande.
1) beräknande av medel för den av 1959 års riksdag beslutade professuren
i vattenförsörjnings- och avloppsteknik och i enlighet med samma beslut
bortfall av den nuvarande medelsanvisningen för speciallärarbefattningen
i ämnet,
2) tre biträdestjänster för ifrågavarande professur, motsvarande en avlöningskostnad
av i runt tal 37 000 kronor,
3) professur i kärnkemi med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i tillämpad kärnkemi,
4) professur i reaktorfysik,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
17
5) laboratur i matematisk fysik,
6) tre biträdestjänster för var och en av professurerna i kärnkemi och i
reaktorfysik, motsvarande en avlöningskostnad av i runt tal 67 300
kronor,
7) ändrade benämningar av professurerna i maskinlära, praktiskt skeppsbyggeri
och teoretiskt skeppsbyggeri samt husbyggnadslära till professurer
i respektive skeppsmaskinteknik, skeppsbyggnadsteknik och
skeppshydromekanik samt husbyggnad,
8) fyra ordinarie lektorat, nämligen ett i vartdera av ämnena matematik,
mekanik, elasticitets- och hållfasthetslära samt fysik med samtidig indragning
av fyra arvodesbefattningar som biträdande lärare samt
tjänsten som biträdande lärare i fysik II i Ae 21 (jämte särskilt arvode
vid docentkompetens),
9) befattning som biträdande lärare i förbränningsmotorteknik, arvode
2 560 kronor,
10) indragning av befattningen som speciallärare i järnbyggnadslära (arvode
6 590 kronor),
11) befattning som biträdande lärare i textilkemi (arvode 6 480 kronor),
med samtidig indragning av nuvarande befattning som speciallärare i
färgeri- och appreturteknik (arvode 7 080 kronor),
12) befattning som biträdande lärare i fysik, avsedd för undervisningen vid
högskolan för studerande vid Göteborgs universitet, arvode 4 020
kronor,
13) höjning av delposten till tillfälliga lärare m. fl. med 841 700 kronor med
samtidig ändring av delpostens beteckning till Ersättningar åt tillfälliga
lärare, assistenter och övningsassistenter,
14) överföring från anslaget till Vissa forskardocenttjänster m. m. av avlöningskostnaderna
för två tjänster samt beräknande av medel för ytterligare
en sådan tjänst ävensom tilläggsarvoden vid två av de förordade
tjänsterna,
15) överföring från anslaget till Vissa forskardocenttjänster m. m. av avlöningskostnaden
för en tjänst som forskningsingenjör i Ag 21 med
samtidig extraordinariesättning av denna tjänst ävensom inrättande
av ytterligare tre forskningsingenjörstjänster i Ae 21,
16) sju extra ordinarie och extra tjänster som laboratorieingenjör m. m. för
förstärkning av basorganisationen, motsvarande i runt tal 78 500
kronor,
17) kanslist i reglerad befordringsgång vid högskolans kansliavdelning.
Beträffande förslagen under punkterna 2), 6) och 16) må ytterligare
framhållas, att departementschefen begärt bemyndigande för Kungl. Maj:t
att framdeles, efter förslag av överstyrelsen för de tekniska högskolorna,
besluta i fråga om inplacering i lönegrad av tjänster som rymmes inom
nämnda kostnadsramar ävensom beträffande punkten 16) placering av
dessa tjänster vid institutioner.
Av överstyrelsen för de tekniska högskolorna framställt förslag om inrättande
av en professur i vägbyggnad med samtidig indragning av speciallärarbefattningen
i ämnet har icke biträtts av departementschefen.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt Nr 8
18 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 712 000 kronor.
Av höjningen avser 1 176 000 kronor automatiska utgiftsökningar.
Utskottet. Beträffande de under förevarande punkt redovisade motionerna
får utskottet anföra följande.
I motionerna I: 27 och II: 35 har förslag framställts om inrättande från
och med budgetåret 1960/61 av en professur i vägbyggnad.
Utskottet är icke berett att tillstyrka bifall till motionärernas förevarande
förslag. Utskottet vill emellertid under hänvisning till den ståndpunkt
utskottet tidigare och senast i sitt av riksdagen godkända utlåtande
1959: 181 intagit i anledning av motionsvis gjorda yrkanden om inrättande
av ifrågavarande professur framhålla, att utskottet finner mycket starka
skäl tala för att även Chalmers tekniska högskola utrustas med en professur
på det betydelsefulla vägbyggnadsområdet. Utskottet förutsätter att Kungl.
Maj:t upptager spörsmålet om inrättande av denna professur till förnyat
övervägande och för riksdagen snarast möjligt framlägger förslag i ämnet.
Vad angår förslaget i motionerna I: 171 och II: 188 om inrättande av en
professur i arkitekturens teori och historia med samtidig indragning av
speciallär arbefattningen i arkitekturens historia vill utskottet erinra om
vad utskottet därom uttalade vid 1959 års riksdag (utlåtande nr 126, punkten
8). Utskottet framhöll da bland annat, att goda skäl i och för sig syntes
tala för att ifragavarande professur — efter vederbörlig avvägning gentemot
eventuella andra för högskolan angelägna personalförstärkningar —
borde komma till stånd. Enligt vad som framgår av vid statsrådsprotokollet
till denna punkt fogade handlingar har överstyrelsen för de tekniska
högskolorna i sina anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 icke upptagit
kollegienämndens förslag om inrättande av nämnda professur. Överstyrelsens
förslag synes uppenbarligen ha grundats på en avvägning av angelägenhetsgraden
av framförda förslag om nya högre tjänster. Med hänsyn till
sålunda föreliggande förhållanden anser utskottet sig icke böra tillstyrka
bifall till det i motionerna I: 171 och II: 188 gjorda yrkandet.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag beträffande personalorganisationen
m. m. och förordar, att anslaget i enlighet med vad departementschefen
angivit för nästa budgetår höjes med 1 712 000 kronor, därav 252 100
kronor till följd av den i det föregående under punkten 3 av utskottet tillstyrkta
organisationen för utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 27 och II: 35 icke må av riksdagen
bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 171 och II: 188,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
19
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledes av vad departementschefen anfört,
b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 2 384 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speciallärare och
biträdande lärare, förslagsvis 517 200
b. Övriga arvoden och särskilda
ersättningar, förslagsvis .... 55 700 572 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Ersättningar åt tillfälliga lä
rare,
assistenter och övningsassistenter,
förslagsvis ..... 4 425 300
b. Undervisning om arbetsled
ningens
praktiskt ekonomiska,
sociala, yrkeshygieniska
och arbetspsykologiska problem
.................... 6 100
c. Avlöningar åt annan icke-or
dinarie
personal vid högskolan
...................... 2 224 300 6 655 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 376 100
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ......................... 151 700
Summa kronor 11 141 000
Särskilda uppbördsmedel
Bidrag från Göteborgs stad m. fl........... 44 000
Nettoutgift kronor 11 097 000
c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 11 097 000
kronor.
20
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
13:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 360—362), vilket innebär en anslagshöjning
med 126 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 960 500 kronor.
14:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 363), vilket innebär en anslagshöjning
av 76 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 536 000 kronor.
15:o) Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning av apparater
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 363 och 364),
vilket innebär en anslagshöjning med 125 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning
av apparater m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 1 125 000 kronor.
16:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154,
s. 364 och 365), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kronor.
17:o) Chalmers tekniska högskola: Resebidrag till studerande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 365), vilket innebär
en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Resebidrag
till studerande för budgetåret 1960/61 anvisa ett
anslag av 40 000 kronor.
18:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga studier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 366 och 367), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
21
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 323 500 kronor.
19:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 159, s. 367), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.
20:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 367 och 368), vilket innebär en anslagshöjning
med 40 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
21 ro) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
161, s. 368), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor.
Anstalter för lärarutbildning m. m.
22:o) Länsskolnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
167, s. 407—409) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för länsskolnämnderna, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Länsskolnämnderna:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 041 000
kronor.
22
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande
en anslagshöjning med 182 000 kronor — avser endast automatiska
utgiftsförändringar.
Skolöverstyrelsen har framlagt förslag om bland annat förstärkning av
länsskolnämndernas administrativa personal genom inrättande av 18 amanuenstjänster
i reglerad befordringsgång, med rätt för överstyrelsen att
besluta om utbyte av sådan tjänst mot kanslisttjänst, och 16 tjänster för
biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Då
nämnderna varit i verksamhet under endast ett år, när skolöverstyrelsen
framförde sitt förslag, har departementschefen, med hänsyn till de begränsade
erfarenheterna och då det är naturligt, om nämnderna under sin första
verksamhetstid möter svårigheter av övergående art, ej ansett sig nu böra
förorda någon förstärkning av den administrativa personalen.
Utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t och skolöverstyrelsen med
uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område, tillstyrker bifall till
Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 2 626 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 323 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till ex
perter
och tillfällig personal m. m., förslagsvis
.................................... 280 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 240 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 515 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......................... 57 000
Summa kronor 4 041 000
b) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 041 000 kronor.
23:o) Länsskolnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 168, s. 410—414), vilket innebär en anslagsminskning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsskolnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 024 000
kronor.
23
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
24:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj-.t har
(punkt 169, s. 414—419) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1960/61,
vidtaga den ändring i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm,
som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock
till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 5 611 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag — innebärande en anslagshöjning med 59 000 kronor
— avser, förutom vissa automatiska utgiftsökningar,
1) förändring av bibliotekarietjänsten i Ae 21 från 5/7 tjänstgöring till
heltidstjänst,
2) inrättande av en skolpsykologtjänst i Ae 24,
3) anvisande av medel till 1 000 assistenttimmar,
4) förstärkning av undervisningen i musik på mellanskollärarlinjen med
280 undervisningstimmar,
5) ytterligare nio veckotimmar i övningsskolans läsklinik,
6) anslagsminskning till följd av minskning av antalet ämneslärarkandidater
från omkring 110 till omkring 100,
7) minskning av posten till arvoden till experter och särskilda sakkunniga
med 5 000 kronor.
I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1960/61 har skolöverstyrelsen
hemställt, att ytterligare två lärarhögskolor måtte inrättas och att
uppdrag skulle lämnas åt överstyrelsen att närmare undersöka och inkomma
med förslag angående lokaliseringen av dessa högskolor. I anslutning
härtill har departementschefen meddelat, att han hade för avsikt att i annat
sammanhang upptaga denna utredningsfråga till närmare behandling.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under före varande
punkt.
Beträffande skolöverstyrelsens framställning om inrättande av ytterligare
två lärarhögskolor får utskottet hänvisa till vad utskottet under punkten
39 i det följande anför.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm,
som föranledes av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
24
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Avlöningsstat
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................... 1 948 000
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 373 000
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................. 2 418 000
Rörligt tillägg, förslagsvis............... 785 000
Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 87 000
Summa kronor 5 611 000
c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 611000
kronor.
25:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, s. 419 och 420), vilket innebär en anslagsminskning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 406 000 kronor.
26:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 420 och 421), vilket innebär
en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
27:o) Folkskoleseminariema: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
176, s. 430—458) föreslagit riksdagen att dels besluta, att folkskoleseminariet
i Lund skall nedläggas med utgången av budgetåret 1962/63, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock
till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 26 330 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande seminarieorganisationen innebär, att
intagningen hösten 1960 på den 4-åriga folkskollärarlinjen minskas med 4
klasser, medan intagningen på den 2-åriga folkskollärarlinjen och på småskollärarlinjerna
är oförändrad.
Beträffande personalorganisationen m.m. innebär Kungl. Maj:ts förslag
följande:
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
25
1) ökning av antalet utby teslektor åt från 4 till 7,
2) viss ändring av reglerna rörande utbyteslektorat,
3) ökning av nuvarande belopp till handledararvoden från 350 till 600 kronor
per lärarkandidat på 2-årig folkskollärarlinje till följd av ny undervisningsplan,
4) vissa ändrade regler för dispositionen av medel till handledararvoden,
5) oförändrad medelsanvisning till försök med metodisk handledning, enhetsskolans
arbetsmetoder och liknande anordningar,
6) medel till förbättrad undervisning i tal- och röstvård på 2-årig folkskollärarlinje
och delvis på 4-årig folkskollärarlinje,
7) indragning av en vaktmästartjänst i Ae 7 vid seminariet i Strängnäs.
Under punkten har vidare redovisats av skolöverstyrelsen framlagda
förslag till timplaner m. m. för folk- och småskollärarutbildningen (s. 438—
448). Dessutom föreslås 2-årig småskollärarutbildning för sökande med studentexamen,
2-årig studiegång för småskollärares vidareutbildning till folkskollärare,
ökat antal timmar för undervisning i delad klass, utökning av
den praktiska lärarutbildningen samt vissa riktlinjer för beräkningen av
antalet övningsskollärartjänster per folkskollärar- eller småskollärarlinje.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
och icke har något att erinra mot vad departementschefen anfört och förordat,
hemställer förty,
att riksdagen må
a) besluta att folkskoleseminariet i Lund skall nedläggas
med utgången av budgetåret 1962/63;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 10 854 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 378 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................ 11240000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 3 416 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.........................442 000
Summa kronor 26 330 000
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 26 330 000 kronor.
28:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 177, s. 458—460), vilket innebär en anslagshöjning
med 57 000 kronor, hemställer utskottet,
26
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
2 121 000 kronor.
29:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 460 och 461), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
30:o) Folkskoleseminariema: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 179, s. 461), vilket innebär en anslagsminskning med
50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Utrustning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor.
31 :o) Vidareutbildning av folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt
180, s. 461—466) föreslagit riksdagen att till Vidareutbildning av folkskollärare
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor, vilket innebär anvisande av oförändrat anslagsbelopp jämfört med
innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 26) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (II: 31), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
vid sin behandling av åttonde huvudtiteln, Vidareutbildning av folkskollärare,
måtte medge, att terminskurs i ämnet kristendomskunskap må anordnas
i enlighet med vad av skolöverstyrelsen föreslagits;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren
av herr Edlund m.fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte till Vidareutbildning av folkskollärare för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 530 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får
utskottet hänvisa till motionerna II: 31 och I: 259.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Omfattningen av den av skolöverstyrelsen under läsåret 1959/60 bedrivna
kursverksamheten framgår av nedanstående tabell, som dock ej
upptar biämneskurser och kurser i psykologi och pedagogik.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
27
Vidareutbildning skur ser läsåret 1959/60
Ämne och kursort
Antal deltagare
vid början av
höstterminen 1959
15
Modersmålet, Umeå .............................................
21
Historia och samhällskunskap, Linköping ..........................
23
Samhällskunskap och yrkesvägledning, Stockholm ..................
27
Matematik och fysik, Göteborg ..................................
20
Matematik och fysik, Jönköping ..................................
26
Matematik och fysik, Stockholm ..................................
23
Matematik, Uppsala, och fysik, Skellefteå..........................
20
Matematik, Linköping (höstterminen) .............................
8
Matematik och kemi, Lund ......................................
12
Fysik och kemi, Stockholm .......................................
16
Merkantila ämnen, Stockholm ....................................
20
Hjälpklasslärarkurs, Stockholm ...................................
17
Hjälpklasslärarkurs, Göteborg.....................................
18
Summa
266
Vad gäller verksamheten under budgetåret 1960/ 61
räknar skolöverstyrelsen med att vidareutbildningskurser bör anordnas i
ungefär samma omfattning som innevarande budgetår. Viss ändring beträffande
ämnena kan dock enligt överstyrelsens mening visa sig önskvärd.
Då bristen på lärare i de naturvetenskapliga ämnena fortsätter, är det
enligt överstyrelsens mening angeläget, att överstyrelsen under läsåret
1960/61 kan upprepa de under innevarande läsår anordnade kurserna i
matematik, fysik och kemi. Hitintills har överstyrelsen anordnat kurser i
dessa ämnen i kombinationerna matematik och fysik, matematik och kemi
samt fysik och kemi. Det kan även komma att visa sig lämpligt att anordna
kurser i kombinationen matematik och geografi. Antalet kurser i de matematisk-naturvetenskapliga
ämnena blir dock beroende av hur många sökande
med tillräckliga förkunskaper, som anmäler sig till deltagande.
I skrivelse till skolöverstyrelsen har Sveriges folkskollärarförbund och
Sveriges folkskollärarinneförbund framhållit önskvärdheten av att terminskurs
i ämnet kristendomskunskap må kunna ingå i egentlig vidareutbildningskurs.
I de tidigare befordringskurserna för folkskollärare kunde
ämnet kristendomskunskap ingå såsom terminskurs, men ämnet kan enligt
nu gällande bestämmelser icke ingå som terminskurs i vidareutbildning av
folkskollärare, som önskar vinna behörighet till folkskollärartjänst i 19 lönegraden.
Då det torde föreligga behov av vidareutbildade folkskollärare
även i kristendomskunskap, anser överstyrelsen, att det vore önskvärt, att
överstyrelsen erhölle möjlighet att anordna terminskurs även i detta ämne.
Kostnaderna för en sådan kurs uppskattar överstyrelsen till omkring 17 000
kronor. Eventuellt skulle någon av de tidigare anordnade kurserna i de
humanistiska ämnena kunna utbytas mot en kurs i kristendomskunskap.
Överstyrelsen anser det vidare angeläget att under budgetåret 1960/61
få upprepa den terminskurs i yrkesvägledning, som Kungl. Maj:t den 6 mars
1959 medgivit överstyrelsen att anordna under innevarande budgetår.
28
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Överstyrelsen beräknar kostnaderna för terminskurserna, biämneskurserna
och kurserna i psykologi och pedagogik under budgetåret 1959/60
till omkring 800 000 kronor samt kostnaderna för planerade konferenser
med kursföreståndare och kursledare, för annonsering m. m. till omkring
10 000 kronor.
Skolöverstyrelsen uppskattar medelsbehovet under budgetåret
1960/61 för den av överstyrelsen bedrivna kursverksamheten till
i runt tal 830 000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att av de budgetåret 1959/60 av
skolöverstyrelsen anordnade terminskurserna tre är humanistiska, kursen i
samhällskunskap och yrkesvägledning icke medräknad. Budgetåret 1958/59
uppgick antalet humanistiska kurser till fem. I motionerna I: 259 och II: 317
har föreslagits, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte uttala, att antalet
vidareutbildningskurser i humanistiska ämnen bör reduceras till högst två
kurser och med anledning härav anslaget minskas med nära hälften eller
470 000 kronor. Utskottet har icke för närvarande funnit anledning till
ytterligare begränsning av de humanistiska vidareutbildningskursernas antal
och avstyrker därför bifall till vad i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagits
under denna punkt.
I anledning av motionerna I: 26 och II: 31, vari — såvitt nu är i fråga —
yrkats, att riksdagen måtte med ge, att även terminskurs i kristendomskunskap
skall kunna anordnas, vill utskottet erinra om att grundläggande
kurs i kristendomskunskap för filosofisk ämbetsexamen kan ingå i egentlig
vidareutbildningskurs för folkskollärare. Genom förvärvandet av akademiskt
betyg kan alltså behörighet till folkskollärartjänst i lönegrad Ao 19
erhållas i ämnet. Utskottet är icke på de skäl, som i motionerna I: 26 och
II: 31 anförts, berett tillstyrka bifall till det i motionerna gjorda yrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet
I. att motionerna I: 26 och II: 31, såvitt nu är i fråga,
icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt
nu är i fråga, till Vidareutbildning av folkskollärare för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
32 :o) Resestipendier åt lärare vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 466 och
467), vilket innebär dels ändrad anslagsrubrik, dels ock anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
29
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid lärarhögskolor
och folkskoleseminarier för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 10 500 kronor.
33:o) Slöjdlärarseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 183, s. 468—471), vilket innebär en anslagshöjning med
345 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1960/61 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för slöjdlärarseminariet, som
föranledes av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för slöjdlärarseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 134 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 2 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 213 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 32 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............... 6 000
Summa kronor 388 000
c) till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 388 000 kronor.
34:o) Slöjdlärarseminariet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 184, s. 471 och 472), vilket innebär en anslagshöjning
med 38 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 53 500
kronor.
35:o) Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 472 och 473), vilket innebär en anslagsminskning
med 13 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker
m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
30
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
36 ro) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 473 och
474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1960/61
anvisa ett anslag av 110 000 kronor.
37:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 187, s. 474—478), vilket innebär en anslagshöjning med 9 600 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 158 900 kronor.
38:o) Kurser för lärare m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 188, s. 478—
486) föreslagit riksdagen att till Kurser för lärare m. fl. för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 541 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Wallentheim m. fl. (1:176) och den andra inom andra kammaren av fröken
Olsson m.fl. (11:202), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning av frågan om inrättandet
av ett speciallärarseminarium;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren
av herr Edlund m.fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte till Kurser för lärare m.fl. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 1 441 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 176 och I: 259.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 147 100 kronor, av
vilka 100 000 kronor avses för ändamål, som nu tillgodoses under anslaget,
varvid inräknats höjning av vissa handledararvoden från 8 till 12 kronor
per timme, höjning av vissa föreläsararvoden, förstärkning av kursledningen
beträffande kurser för hjälpklasslärare m.fl. med en heltidstjänstgörande
föreståndare, speciella kurser för slöjdlärare i hjälpklasser och särskolor,
yrkesvägledningskurser för lärare vid döv- och blindskolor samt utgifter för
fortbildningskurser för lärare i samhällskunskap. Av anslagshöjningen avser
46 400 kronor en ny anslagspost, förslagsvis benämnd Bidrag till vissa praktisk-pedagogiska
kurser m. m., som dels ersätter ett under avsnittet E. Universiteten,
den medicinska undervisningen m. m. uppfört obetecknat anslag
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
31
om 42 000 kronor till Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser
för blivande läroverkslärare m. m., dels även omfattar 4 400
kronor som bidrag till en kurs i Göteborg.
Av statsrådsprotokollet framgår vidare bland annat följande.
Skolöverstyrelsen har till orienteringskurser föreslagit 725 000 kronor —
varav 100 000 kronor till fortbildning vid lärarhögskolan i Stockholm och
24 000 kronor för anordnande av samnordiska kurser i matematik, fysik
och kemi — samt till kurser för utbildande av personal för skolmåltidsverksamheten
oförändrad medelstilldelning, 100 000 kronor. Överstyrelsen har
också hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om förnyad utredning
rörande den framtida organisationen av utbildningen av lärare vid särskolor
och i specialklasser.
Departementschefen har dels för orienteringskurser beräknat 600 000 kronor,
varav 200 000 liksom tidigare avsetts för fortbildningsverksamhet vid
lärarhögskolan i Stockholm och 24 000 för samnordiska kurser, dels för kurser
för utbildning av personal för skolmåltidsverksamheten beräknat oförändrat
belopp, 100 000 kronor.
Den av överstyrelsen väckta frågan om en förnyad utredning rörande
den framtida organisationen av utbildningen av lärare vid särskolor och i
specialklasser torde enligt departementschefen böra prövas i annat sammanhang.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke funnit sig
böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i
fråga, framställda yrkandet.
Utskottet har under hand inhämtat, att den av skolöverstyrelsen och i
motionerna I: 176 och II: 202 begärda utredningen av frågan om inrättandet
av ett speciallärarseminarium inom kort kommer att igångsättas. Då
motionernas syfte härigenom synes bli tillgodosett, torde motionerna icke
böra till någon riksdagens åtgärd föranleda. Utskottet vill emellertid i detta
sammanhang understryka vikten av att frågan om speciallärarutbildningen
snarast möjligt får en lösning, som innebär att den nuvarande kursverksamheten
kan ersättas av fastare organisatoriska anordningar.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Kurser för lärare m. fl. för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 1 541 000 kronor;
II. att motionerna I: 176 och II: 202 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
32
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Allmänna läroverken m. m.
39:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
189, s. 487—513) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att Slottsstadens samrealskola i Malmö och Mörby samrealskola
i Danderyd från och med budgetåret 1960/61 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk
med den linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer; skolande ombildningen
tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och
sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasierna är i sin helhet färdigbildade;
dels
besluta, att gymnasiet vid Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium
från och med budgetåret 1960/61 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj:t bestämmer, skall i sin helhet ombildas till statligt allmänt gymnasium
med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer; allt under villkor
att Uppsala stad åtager sig de skyldigheter, som enligt läroverksstadgan
ankommer på läroverkskommun;
dels besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom öppet försöksgymnasium
från och med budgetåret 1960/61 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt upprättas i envar av följande
kommuner, nämligen Huddinge, Malmö, Sundbyberg och Södertälje, under
villkor att respektive kommun åtager sig dels de skyldigheter, som enligt
läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun, dels ock att för anskaffande
av undervisningsmateriel och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av
10 000 kronor;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen vid de
under föregående punkt avsedda försöksgymnasierna;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1960/61, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, som föranledes av vad departementschefen förordat;
dels
godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61;
dels ock till Allmänna läroverken; Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 216 442 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 260) och den andra inom andra kammaren av
fröken Wetterström och herr Edlund (II: 318), i vilka hemställts, att riks
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
33
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
dagen måtte uttala att åtgärder bör vidtagas, så att en sänkning av elevantalet
inom skolans olika lärareavdelningar snarast kan komma till stånd;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman m. fl. (1:261) och den andra inom andra kammaren av herr
Helén m. fl. (II: 319), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte vid sin behandling av förevarande punkt i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte utreda frågan angående sänkning av
elevantalet i klasserna inom folkskolan, de allmänna läroverken och därmed
jämförliga läroanstalter så, att proposition i ärendet kunde föreläggas 1961
års riksdag, varvid såväl den mer långsiktiga målsättningen borde fastställas
som formerna för dess successiva genomförande anges;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nestrup m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren av herrar
Hammar och Braconier (II; 322), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
med anledning av resultaten från skolöverstyrelsens undersökning samt
skolöverstyrelsens förslag hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1961
års riksdag i syfte att ge rektorerna vid de statliga läroverken mera tid för
den pedagogiska ledningen av sina skolor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Nestrup och Sunne (I: 372) och den andra inom andra kammaren
av herr Hammar m.fl. (11:474), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att tre nya lärarkursanstalter skall inrättas från och med
budgetåret 1960/61 samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en skyndsam
utredning angående möjligheterna att genom inrättande av nya lärarhögskolor
eller praktiska lärarkursanstalter öka utbildningskapaciteten i
den utsträckning, som en beräkning av lärarbehovet motiverar.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas
till motionerna I: 260, I; 261, I: 266 och I: 372.
Innan en redogörelse lämnas för huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag
torde här böra närmare redovisas vissa uttalanden av departementschefen
rörande sänkning av elevantalet i klasserna inom folkskolan, de allmänna
läroverken och därmed jämförliga läroanstalter. Departementschefen framhåller,
efter en inledande redogörelse för vissa av riksdagen aktualiserade
utredningsfrågor i ämnet, följande.
»Vid de överväganden rörande det nu behandlade spörsmålet, som skett
inom ecklesiastikdepartementet, har bland annat olika beräkningar företagits
i syfte att klarlägga kostnaderna vid sänkning av elevantalet per
klass i olika skolformer. Det har därvid framkommit, att åtgärder av detta
slag, som skulle vara av verklig betydelse för undervisningen, måste bli
synnerligen kostnadskrävande. Således skulle sänkning av elevantalet med
5 i folkskolans A-klasser medföra ökade statliga kostnader för lärarlöner
med ett belopp av omkring 22 miljoner kronor per år. En sänkning med
3 — Ilihanij till riksdagens protokoll 1000. 6 samt. Nr S
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
5 av de normaltal, som reglerar storleken av folkskolans B- och b-klasser
skulle öka de årliga statliga lärarlönekostnaderna med cirka 15 miljoner
kronor. För de allmänna läroverkens gymnasieavdelningar skulle en sänkning
av elevantalet från högst 30 till högst 25 medföra ökade lönekostnader
med cirka 11 miljoner kronor årligen. En sänkning i motsvarande
omfattning av elevantalet på realskolestadiet och enhetsskolans högstadium
skulle medföra statliga lönekostnadsökningar, som kan uppskattas
till omkring 35 miljoner kronor årligen.
\idare
följden av de sänkta elevtalen, skulle medföra ett väsentligt ökat behov
av skollokaler. Kostnaderna för att tillgodose detta behov blir självfallet
avsevärda.
De angivna siffrorna är visserligen approximativa men får anses ge en
god bild av storleken av de kostnader, som skulle följa av en sänkning
av elevantalet vid samtliga de här berörda skolformerna i den utsträckning
som angivits och som förutsatts vid beräkningarna. Emellertid skulle,
sasom torde framgå av det anförda, även sänkningar med ett mindre elevantal
än 5 eller en koncentration av åtgärderna till en eller ett par av de
olika skolformerna medföra högst avsevärda merkostnader på driftbudgeten.
Mot bakgrunden av de här i korthet redovisade beräkningarna har jag
för egen del icke funnit det lämpligt att nu driva utredningsarbetet längre
utan att först riksdagens uppmärksamhet fästes på de ekonomiska konsekvenser,
som ett genomförande av standardförbättringar i detta avseende
kan förutses medföra. Dessa konsekvenser är enligt mitt bedömande
sådana, att den i och för sig ytterligt angelägna förbättring av betingelserna
för skolans verksamhet, som mindre elevantal skulle medföra, tyvärr
inte torde kunna genomföras under de närmaste åren.
Det synes mig därför knappast ändamålsenligt att nu slutföra ett detaljerat
utredningsarbete, vars resultat inte kan förutses komma att genomföras
inom den tid som utredningsmaterialet kan vara aktuellt. Däremot
bör självfallet en minskning av elevantalet i klasserna alltjämt vara en
av de väsentligaste riktpunkterna vid det ständigt fortgående mera långsiktiga
planeringsarbetet på skolans område och målsättningen härutinnan
förverkligas så snart statsfinansiella och andra nödvändiga förutsättningar
härför kan anses föreligga.
Vad jag nu framhållit bör givetvis inte hindra genomförande av sådana
angelägna delreformer i förevarande avseende, för vilka utrymme kan beredas
vid den årliga budgetavvägningen. Så har skett på många punkter
under de senaste åren, i form av exempelvis förmånligare grunder för hjälpundervisning
och annan specialundervisning i folkskolan och enhetsskolan,
inrättande av särskilda skolmognadsklasser, ändrade grunder för vissa förstärkningsanordningar
i folkskolans B-former, förmånligare bestämmelser
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
35
om gruppindelning vid vissa laborationer, anordnande av särskild observationsundervisning
m. m. Som ett exempel på sådana i och för sig angelägna
delreformer, för vilka inte hittills och ej heller i det nu avslutade budgetarbetet
utrymme kunnat ges, kan jag å andra sidan nämna den sedan
länge aktuella frågan om minskat elevantal i folkskolans slöjdavdelningar,
där en sänkning av delningstalet från 25 till 20 kan beräknas medföra en
årlig kostnadsökning för statsverket av omkring 3 miljoner kronor.»
Departementschefen uttalar avslutningsvis att han ansett sig böra ta
upp dessa spörsmål i förevarande sammanhang för att tillfälle därigenom
skall lämnas riksdagen att, om riksdagen för sin del skulle finna det påkallat,
komplettera sitt tidigare ställningstagande till de av departementschefen
inledningsvis redovisade utredningsfrågorna.
För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag — som för nästa budgetår
innebär en sammanlagd anslagshöjning med 11 804 000 kronor — torde få
lämnas följande redogörelse.
Förstatligande av gymnasier. Utbyggnaden av den statliga
gymnasieorganisationen genom förstatligande av kommunala gymnasier
har hittills omfattat 38 gymnasier. För nästa budgetår föreslår Kungl.
Maj:t förstatligande av två kommunala gymnasier, nämligen i Malmö
(Slottsstaden) och Mörby. Härjämte föreslås att gymnasiet vid Uppsala
enskilda läroverk förstatligas i ett sammanhang från och med nästa budgetår.
För so k sgymnasier. Försöksgymnasier föreslås inrättade från och
med nästa budgetår i Huddinge, Sundbyberg och Södertälje. Även i Malmö
föreslås sådant gymnasium varvid emellertid bör ankomma på Kungl. Maj:t
att efter ytterligare utredning från skolöverstyrelsens sida ta slutlig ställning
till försöksgymnasiets närmare förläggning. Härjämte föreslås omorganisation
av det till högre allmänna läroverket i Linköping anknutna lorsöksgymnasiet
till fristående försöksgymnasium samt inrättande av latinoch
reallinjer vid detta. För uppdelning av klassavdelning in. in. föreslås
slutligen ändrade regler.
Ko mplette ringsgymnasiet i Stockholm. Beträffande
biträdeshjälp vid kompletteringsgymnasiet föreslår Kungl. Maj:t inrättande
av en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång och beräknar härjämte
medel för tillfällig personal till ett belopp av 12 000 kronor.
Lärartjänster m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom
automatiska utgiftsändringar — huvudsakligen följande:
1) ombildning till rektorstjänster i Bp 1 av rektorstjänsterna vid under
rubriken »Förstatligande av gymnasier» nämnda läroanstalter samt inrättande
av rektorstjänster i samma lönegrad vid de föreslagna försöksgymnasierna
i Huddinge, Linköping och Sundbyberg,
2) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster, nämligen 157 lektorstjänster,
445 adjunktstjänster i Ao 23 samt 31 övningslärartjänster,
3) indragning av följande antal ordinarie tjänster, nämligen 175 adjunktseller
ämneslärarinnetjänster i Ao 21 resp. Ao 1!), två övningsskolliirartjänster
vid statens normalskola samt fyra övningslärartjänster.
36
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Vaktmästartj änster. Kungl. Maj:t föreslår inrättande av 25
nya vaktmästartj änster ävensom ombildning m. m. av vissa tjänster. Till
bestridande av kostnaderna för tillfällig och extra vaktmästarpersonal beräknas
för nästa budgetår ett oförändrat belopp av högst 500 000 kronor.
Biträdande rektorer. Här föreslås tillämpning av nu för högre
allmänt läroverk gällande föreskrifter om inrättande av befattning som
biträdande rektor även beträffande samrealskola förenad med kommunalt
gymnasium.
Skolkuratorer. Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av ännu
en skolkuratorstjänst i Ae 12 för heltidsanställd innehavare. Vad beträffar
skolkuratorsverksamheten i övrigt räknas med en anslagsförstärkning av
25 000 kronor.
Lärarkursanstalter. Ytterligare en sådan anstalt föreslås upprättad
från och med nästa budgetår. Skolöverstyrelsen hade här för sin del
föreslagit tre nya lärarkursanstalter. Till frågan om den nya anstaltens
placering torde Kungl. Maj:t enligt förslaget framdeles få taga ställning.
I anslutning till vad som föreslagits under rubrikerna »Biträdande rektorer»
och »Skolkuratorer» samt i anledning av förutnämnda motioner
I: 266 och II: 322 torde här böra närmare beröras fråga om rektorernas
arbetssituation. Av statsrådsprotokollet inhämtas här i huvudsak följande.
Genom beslut den 15 maj 1959 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen
att verkställa en redogörelse för rektorernas arbetssituation
med anledning av vad statsutskottet uttalat i utlåtandet
1959: 51 samt att om möjligt i samband med anslagsäskandena för
budgetåret 1960/61 till Kungl. Maj:t inkomma med denna redogörelse
jämte de förslag i ämnet vartill överstyrelsen kunde finna anledning. För
att få en redogörelse över rektorernas egen syn på sina arbetsförhållanden,
det sätt på vilket överflyttningen av läroverkens ekonomiska förvaltning
inverkat på arbetet, och de erfarenheter som vunnits av reformen, inhämtade
överstyrelsen genom cirkulärskrivelse den 1 juni 1959 uppgifter från
rektorerna vid samtliga allmänna läroverk.
Det visar sig av de till överstyrelsen ingivna svaren, att rektorerna i stor
utsträckning icke anser sig ha genom reformen av läroverkens ekonomiska
förvaltning vunnit mera tid för den pedagogiska ledningen av sitt läroverk.
Drygt 75 procent av de rektorer, som svarat på överstyrelsens fråga
härom har besvarat den nekande. I viss utsträckning synes detta bero på
att en omfattande rapportering måste ske till skolstyrelserna, för att dessa
skall få erforderliga uppgifter för att kunna ombesörja utbetalningar, och
att vid läroverken en tämligen omfattande dispositionsbokföring måste
föras, för att rektorerna skall kunna ha kännedom om kassornas ställning.
Då kamrerartjänsterna vid läroverken indragits i samband med överförandet
av den ekonomiska förvaltningen till skolstyrelserna, har de här nämnda
arbetsuppgifterna antingen måst övertagas av rektor själv eller läggas
på biträdespersonal, som är avsedd för andra arbetsuppgifter.
Den viktigaste orsaken till att huvudparten av rektorerna icke anser sig
ha vunnit ökad tid till sina pedagogiska arbetsuppgifter torde emellertid
vara att deras arbete till följd av skolstyrelsereformen ökat i andra avseenden.
Flertalet rektorer framhåller sålunda, att skolstyrelsesammanträdena
är synnerligen tidsödande för rektorerna, att skriftväxlingen med
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
37
skolstyrelsen är omfattande och att arbetet i det hela blivit mera tidskrävande
och tungrott. I många fall är rektorerna allvarligt bekymrade över
att de på grund av anhopningen av administrativa göromål inte kan ägna
erforderlig tid åt den pedagogiska ledningen av skolan och över att de inte
i tillräcklig utsträckning kan ge stöd och handledning åt unga och oerfarna
lärare; särskilt otillfredsställande är detta vid läroverk, där på grund
av lärarbristen otillräckligt utbildad lärarpersonal anställts i större utsträckning.
Särskilt de rektorer, som är förordnade som förste rektorer, finner
sin arbetsbörda alltför betungande.
Överstyrelsen har vid genomgången av rektorernas redogörelser blivit
övertygad om att befrielsen från ansvaret för den ekonomiska förvaltningen
visserligen innebär en avsevärd lättnad för rektorerna, men att denna
lättnad i många fall — i synnerhet vid de större läroverken — motsvaras
av en ökning av andra arbetsuppgifter. Detta i samband med den ansvällning
av lärjungeantalet vid de högre skolorna som skolväsendets utveckling
under senare år medfört, torde ha inneburit, att rektorernas arbetsbörda
snarare ökat ytterligare.
Överstyrelsen har därför ansett sig böra ånyo föra fram förslag om förstärkning
av hjälpen åt rektorerna, i fråga om såväl pedagogiska som administrativa
och sociala arbetsuppgifter. Överstyrelsens förslag innefattar
dels utvidgning av möjligheterna att inrätta befattningar som biträdande
rektor, dels införande av tillsynslärarbefattningar, dels ökad medelsanvisning
till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna, dels utökning av skolkurators
verksamheten.
Departementschefen säger sig vara medveten om att rektorerna särskilt
vid de stora läroverken — ett 40-tal har för närvarande mer än 1 000
elever — kan ställas inför många svårbemästrade problem av pedagogisk
och administrativ och även social natur och att det i och för sig är väl
befogat att i olika avseenden försöka skapa möjligheter att bättre bemästra
dem än som nu kan ske. Vid anslagsavvägningen har departementschefen
emellertid icke funnit utrymme för de av dessa förslag föranledda avsevärda
utgiftsökningarna. Överstyrelsens förslag om biträdande rektorer,
tillsynslärare samt biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna förklarar departementschefen
sig således inte kunna tillstyrka.
Förslaget att de nu för högre allmänt läroverk gällande bestämmelserna
om inrättande av befattning för biträdande rektor skall få giltighet även
beträffande samrealskola som är förenad med kommunalt gymnasium bör
emellertid genomföras. Departementschefen är vidare beredd att tillstyrka
inrättandet av ännu en skolkuratorstjänst i Ae 12 för heltidsanställd innehavare
samt räknar med en med 25 000 kronor till i runt tal 120 000 kronor
ökad medelsanvisning för deltidsanställda kuratorer in. fl. Departementschefens
förslag härutinnan överensstämmer med vad som redovisats under
förutnämnda rubrikerna »Biträdande rektorer» och »Skolkuratorer».
Utskottet får i anledning av det under förevarande punkt aktualiserade
spörsmålet om sänkning av elevantalet i klasserna inom folkskolan, de allmänna
läroverken och därmed jämförliga läroanstalter anföra följande.
38 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Gällande bestämmelser rörande elevantalets storlek kan sammanfattas
sålunda.
Gymnasiet och realskolajx. I varje för viss årsklass bestämd avdelning
må på gymnasiet och i realskolans högsta klass undervisas högst 30 samt
i realskolans övriga klasser högst 35 lärjungar, såvida icke skolstyrelsen
enligt av skolöverstyrelsen givna riktlinjer annorlunda bestämmer (läroverksstadgan
§ 44, 3 mom.).
Motsvarande gäller också för nu nämnda årsklasser i högre kommunala
skolor (stadgan för dessa skolor, 28 § 2 mom.).
Alltsedan budgetåret 1940/41 gäller emellertid den besparingsföreskriften,
meddelad i regleringsbrevsform, att delning av realskolans högsta klass
i regel må ske först då elevantalet uppgår till 36.
Folkskolans A- eller a-klasser. Enligt den s. k. överskottsmetoden (104 §
folkskolestadgan) bör, om skolans elevantal är högst 1 000, inom vardera av
årskurserna 1 och 2 anordnas en a-klass för varje påbörjat 25-tal elever och
i varje högre årskurs en A-klass för varje påbörjat 35-tal elever.
Enligt den s. k. medeltalsmetoden (nyssnämnda § och stadga) bör, om
skolans elevantal överstiger 1 000, medeltalet elever vara lägst 24 i a-klasserna
och lägst 30 i A-klasserna.
Sedan 1950 har gällt vissa inskränkningar, vilka inneburit att elevantalet
i själva verket varit högre än som i 104 § stadgats. En successiv återgång
till folkskolestadgans bestämmelser påbörjades innevarande läsår och är
helt genomförd läsåret 1962/63.
Folkskolans B- eller b-klasser. Enligt 103 § folkskolestadgan regleras storleken
av folkskolans B- och b-klasser av vissa normaltal. Såsom exempel må
nämnas att om elevantalet i viss klass av klasstyp B 1 ökar till lägst 36,
klasstypen bör ändras till A.
Försöksskolan. För försöksskolans låg- och mellanstadier äger folkskolebestämmelserna
tillämpning. På högstadiet må inrättas en parallellklass för
varje påbörjat 35-tal elever eller, beträffande odifferentierad klass, varje
påbörjat 30-tal elever (111 och 112 §§ folkskolestadgan).
Utskottet vill erinra därom, att utskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande 1959: 123 (s. 21 och 22) med anledning av väckta motioner bland
annat framhöll nödvändigheten av att en sänkning av elevantalet i klasserna
komme till stånd så fort ske kunde med hänsyn till tillgången på lokaler
och lärare. Utskottet hemställde härjämte, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte hemställa, att av riksdagen år 1956 begärd utredning
rörande sänkning av lärjungeantalet inom folkskoleväsendet samt vid de
allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter snarast möjligt
måtte färdigställas och förslag i ämnet föreläggas riksdagen.
Såsom av det föregående framgått har departementschefen mot bakgrunden
av vissa summariska beräkningar av kostnaderna för en sänkning av
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
39
elevantalet för sin del icke funnit det lämpligt att fortsätta pågående utredningsarbete
inom ecklesiastikdepartementet utan att först riksdagens uppmärksamhet
fästes på de ekonomiska konsekvenser som ett genomförande
av ifrågasatta standardförbättringar på området kunde förutses medföra.
Om riksdagen för sin del skulle finna detta påkallat hade enligt departementschefen
riksdagen nu tillfälle att komplettera sitt tidigare ställningstagande
till de redovisade utredningsfrågorna.
Utskottet, som alltjämt vidhåller sin redan tidigare intagna ståndpunkt
att en sänkning av elevantalet måste anses angelägen, vill som en utgångspunkt
för sina fortsatta ställningstaganden fästa uppmärksamheten på att
redan nuvarande bestämmelser som reglerar lärjungeantalet i klasserna
synes lämna utrymme för vederbörande myndighet till en viss skönsmässig
tillämpning av bestämmelserna från fall till fall. Detta får dock enligt utskottets
mening icke leda till att man i praktiken genomför generella förändringar
i tillämpningen. Utskottet föreställer sig emellertid att det framför
allt i syfte att kapa de enligt utskottets uppfattning relativt fåtaliga
»topparna» med avseende å elevantalet i klasserna bör vara möjligt för
skolöverstyrelsen respektive länsskolnämnderna att även med en försiktig
tillämpning åstadkomma resultat i ovan angiven riktning. Som exempel
härpå kan nämnas, att utskottet har sig bekant, att det i ett av våra medelstora
län för att kapa »topparna» inom folkskoleväsendet endast skulle
behövas ytterligare ett femtal lärartjänster och klassavdelningar.
Utskottet vill också understryka angelägenheten av att de lokala och
regionala skolledningarna verkligen också utnyttjar de möjligheter att
åstadkomma rimliga klasstorlekar, som gällande författning erbjuder även
vid en mycket strikt tillämpning. Det bör enligt utskottets mening eftersträvas
att genom samråd mellan vederbörande skolledningar få till stånd
en någorlunda utjämnad fördelning av klassavdelningarna inom en skolort,
även om man på något håll måste överskrida lokala gränser för respektive
rekryt eringsomr åden.
Vad härefter angår de av departementschefen redovisade kostnader som
är förknippade med en sänkning med 5 av lärjungeantalet på olika skolstadier
— sammanlagt 83 000 000 kronor förutom statsanslag till ett väsentligt
ökat antal skollokaler — finner utskottet desamma så höga att utrymme
på driftbudgeten dessvärre icke torde kunna beredas under de närmaste
åren för denna även i jämförelse med andra angelägna önskemål om
ökade insatser på skolans område mycket välmotiverade reform. Däremot
vill utskottet starkt understryka, att denna utskottets ståndpunkt självfallet
icke bör hindra att där detta ur ekonomiska och andra synpunkter bedömes
möjligt, åtgärder av mindre långt gående räckvidd vidtages. Som
exempel på angelägna delreformer har departementschefen nämnt frågan
om minskat elevantal i folkskolans slöjdavdelningar. Utskottet vill för egen
40 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
del tillfoga, att det med hänsyn till de speciella problem av pedagogisk och
annan art som de stora klasserna otvivelaktigt medför vid undervisningen
av barn i pubertetsåldern vore av stort värde, om en minskning av elevantalet
inom real- och försöksskolestadiets sjunde och åttonde årskurser
kunde åstadkommas. Även om därför departementschefen i avbidan på att
bland andra de ekonomiska hindren skall kunna överbryggas tills vidare
ser sig nödsakad att avbryta pågående utredningsarbete på förevarande
område förutsätter utskottet likväl, att de här berörda delreformerna eller
andra sådana som bedömes angelägna successivt genomföres i den takt det
statsfinansiella läget medger. I likhet med departemenschefen får utskottet
emellertid understryka att en minskning av elevantalet över lag i klasserna
alltjämt bör vara en av de väsentligaste riktpunkterna i det ständigt fortgående
mera långsiktiga planeringsarbetet på skolans område.
Mot bakgrunden av det nu anförda är utskottet icke berett att tillstyrka
att — såsom i motionerna I: 261 och II: 319 föreslagits — riksdagen skulle
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning av frågan om sänkning
av elevantalet i klasserna så, att förslag i ärendet kunde föreläggas 1961
års riksdag. Utskottet är icke heller berett att på de i motionerna I: 260 och
II: 318 anförda skälen tillstyrka bifall till vad i dessa motioner yrkats.
I detta sammanhang må erinras om att i motionerna I: 261 och II: 319
jämväl föreslagits anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 6 000 000
kronor till »Vissa förstärkningsanordningar inom skolväsendet» att disponeras
i enlighet med vad som anförts i motionerna. Utskottet får beträffande
detta yrkande hänvisa till vad utskottet i det följande under punkten
41 anför och hemställer.
Såsom av det föregående framgått har skolöverstyrelsen verkställt den
redogörelse för rektorernas arbetssituation, som statsutskottet i sitt av
riksdagen godkända utlåtande 1959: 51 ansåg borde komma till stånd. Av
de av överstyrelsen i cirkulärskrivelse till rektorerna vid samtliga allmänna
läroverk infordrade uppgifterna i ämnet framginge enligt överstyrelsen att
rektorerna i stor utsträckning icke ansåge sig ha genom reformen av läroverkens
ekonomiska förvaltning vunnit mera tid för den pedagogiska ledningen
av sina respektive läroverk. Överstyrelsen hade för egen del blivit
övertygad om att befrielsen från ansvaret för den ekonomiska förvaltningen
visserligen innebure en avsevärd lättnad för rektorerna men att denna lättnad
i många fall motsvarades av en ökning av andra arbetsuppgifter. Överstyrelsen
har mot bakgrunden härav i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
framfört förslag om förstärkning av hjälpen åt rektorerna i skilda hänseenden,
förslag som departementschefen blott i mindre utsträckning ansett
sig kunna förorda.
I motionerna I: 266 och II: 322 har yrkats, att riksdagen med anledning
av resultaten från överstyrelsens undersökning och framställning i ämnet
skulle anhålla om förslag från Kungl. Maj:ts sida till 1961 års riksdag i
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
41
syfte att ge rektorerna vid de statliga läroverken mera tid för den pedagogiska
ledningen av sina skolor.
Utskottet får med anledning härav anföra följande.
I sitt tidigare omnämnda utlåtande 1959: 51 underströk utskottet, att ett
väsentligt syfte med reformen av läroverkens ekonomiska förvaltning just
vore att ge rektorerna mera tid för den pedagogiska ledningen av sina
skolor. Av överstyrelsens redogörelse synes emellertid framgå, att detta mål
i stor utsträckning icke nåtts.
Utskottet är väl medvetet om att de administrativa arbetsuppgifterna för
rektorerna i vissa fall kan vara betungande. Som departementschefen påpekat
torde detta i första hand gälla rektorerna vid de stora läroverken. Samtidigt
vill utskottet emellertid ifrågasätta om inte de svårigheter rektorerna
nu i vissa hänseenden möter i många fall kan vara av övergående natur
beroende på att ännu relativt kort tid förflutit sedan skolstyrelsereformen
trädde i tillämpning. Övergångssvårigheter torde också kunna förutses uppkomma
under den tid realskolan avlöses av enhetsskolan.
Därest under dessa förhållanden likväl på objektiva grunder skulle kunna
påvisas ett verkligt behov av exempelvis kvalificerad biträdeshjälp på vissa
rektorsexpeditioner synes det enligt utskottet angeläget att detta behov i
görligaste mån tillgodoses.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t med hänsyn till vad utskottet
anfört tar frågan om vidtagande av lämpliga åtgärder för att i förekommande
fall minska rektorernas administrativa arbetsbörda under ytterligare
övervägande. Utskottet förordar tillika, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.
Utskottet är icke berett att biträda förslaget i motionerna I: 372 och
II: 474 om inrättande av ytterligare två lärarkursanstalter utöver den som
Kungl. Maj:t föreslagit skola tillkomma från och med nästa budgetår. Utskottet
vill emellertid för sin del framhålla att starka skäl talar för en ytterligare
ökning av kapaciteten på området för att i görligaste mån nedbringa
»provårskön». Kungl. Maj:t torde i fortsättningen böra uppmärksamt följa
detta spörsmål och så snart ekonomiska förutsättningar härför föreligger för
riksdagen framlägga förslag i ämnet.
Vidkommande i samma motioner påyrkad skrivelse till Kungl. Maj:t
med förslag till skyndsam utredning om möjligheterna att genom inrättande
av nya lärarhögskolor eller praktiska lärarkursanstalter öka utbildningskapaciteten
i den utsträckning en beräkning av lärarbehovet motiverade
får utskottet framhålla att, enligt vad utskottet erfarit, en dylik utredning
nu förberedes inom ecklesiastikdepartementet. Utskottet avstyrker
därför förslaget om en särskild skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.
Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört och
föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
42 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört rörande tillämpningen av gällande
bestämmelser om elevantalet i klasserna;
II. att motionerna I: 260 och II: 318 samt I: 261 och
II: 319, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 372 och II: 474, i vad
de avse medelsanvisning utöver Kungl. Maj:ts förslag till
lärarkursanstalter,
1. besluta, att Slottsstadens samrealskola i Malmö och
Mörby samrealskola i Danderyd från och med budgetåret
1960/61 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall ombildas till högre allmänna läroverk med den
linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer; skolande ombildningen
tillgå salunda, att första ringen vid ombildningen
omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring
per år, till dess gymnasierna är i sin helhet färdigbildade;
2. besluta, att gymnasiet vid Uppsala enskilda läroverk
och privatgymnasium från och med budgetåret 1960/61
eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall
i sin helhet ombildas till statligt allmänt gymnasium med
den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer; allt under
villkor att Uppsala stad åtager sig de skyldigheter, som
enligt läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun;
3. besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom
öppet försöksgymnasium från och med budgetåret
1960/61 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
skall successivt upprättas i envar av följande kommuner,
nämligen Huddinge, Malmö, Sundbyberg och Södertälje,
under villkor att respektive kommun åtager sig dels
de skyldigheter, som enligt läroverksstadgan ankommer på
läroverkskommun, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel
och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av
10 000 kronor;
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen
vid de under föregående punkt avsedda försöksgymnasierna;
5.
bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
som föranledes av vad departementschefen förordat;
43
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 131112000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... 4 406 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis...................... 46 069 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 31 390 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis....... 3 502 000
Summa kronor 216 479 600
Särskilda uppbördsmedel
Avkastning av donationer från kronan m. m._37 600
Nettoutgift kronor 216 442 000
7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 216 442 000 kronor;
IV. att motionerna I: 372 och II: 474, i vad de avse utredning
angående nya lärarhögskolor m. m., icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda;
V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 266
och II: 322, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad
utskottet anfört.
40:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 190, s. 513—516), vilket innebär en anslagsminskning
med 417 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
12 188 200 kronor.
41:o) Vissa förstärkningsanordningar inom skolväsendet. I de under
punkten 39 redovisade likalydande motionerna 1:261 och II: 319
har — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Vissa förstärkningsanordningar
inom skolväsendet anvisa ett reservationsanslag av
6 000 000 kronor för budgetåret 1960/61, att disponeras i enlighet med vad
i motionerna anförts.
44
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkten 39 anfört
avstyrker utskottet bifall till ovannämnda i motionerna I: 261 och II: 319
framställda yrkande.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna I: 261 och II: 319, såvitt nu är i fråga,
icke må av riksdagen bifallas.
42 :o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 516 och 517), vilket innebär
en anslagshöjning med 551 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska
lärarkurser m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 4 707 000 kronor.
43:o) Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 517 och 518), vilket innebär en
anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt vissa kommunala
gymnasier m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 395 000 kronor.
44 :o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 518—520), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 538 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av högre kommunala
skolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 51 400 000 kronor.
45:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 520 och 521), vilket innebär en
anslagshöjning med 230 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa
privatläroverk för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 11 710 000 kronor.
46:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 522), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till hälsovården
vid vissa privatläroverk för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 35 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr S år 1960
45
47:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. Kungl.
Maj:t har (punkt 196, s. 522 och 523) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 685 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 10 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eskilsson m. fl. (I: 107) och den andra inom andra kammaren av
herr Gustafsson i Bogla m. fl. (11:122), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte bevilja för läsåret 1960/61 av skolöverstyrelsen äskade bidrag av
74 000 kronor till Mariannelundsskolan;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Axel Johannes Andersson (I: 258) och den andra inom andra
kammaren av herrar Sundelin och Asp (II: 471), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att inordna Anundsjobygdens realskola under anslaget
Bidrag till vissa internatläroverk och att för läsåret 1960/61 bevilja
skolan av skolöverstyrelsen föreslaget belopp, 105 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 122 och I: 258.
Av statsrådsprotokollet inhämtas följande.
Ur detta förslagsanslag utgår statsbidrag till Restenässkolan i Ljungskile
kommun, i vad avser fyraårig realskola och en förberedande klass, till Viggbyholmsskolan
i Täby kommun, i vad avser fyraårigt gymnasium, till Solbacka
läroverk i Daga kommun samt till Sigtunaskolan. Bidraget utgår
med tre kronor per elev och dag av läsåret.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att följande tre skolor inordnas under
före varande anslag, nämligen Anundsj obygdens realskola i Bredbyn, Mariannelundsskolan,
i vad avser treårig realskola, och Ekebyholmsskolan i
Rimbo, i vad avser fyraårig realskola. För dessa tre skolor beräknas de
erforderliga anslagsbeloppen till respektive 105 000 kronor, 74 000 kronor
och 96 000 kronor eller sammanlagt 275 000 kronor. Överstyrelsen har å
andra sidan föreslagit, att de fyra internatläroverk, till vilka statsbidrag
nu utgår ur detta förslagsanslag, skall inordnas under anslaget Privatliiroverk:
Bidrag till vissa privatläroverk. Vid bifall till sistnämnda förslag
skulle medelsbehovet under förevarande anslag minska med det belopp,
som för innevarande budgetår beräknas till dessa fyra läroverk, nämligen
sammanlagt 675 000 kronor. Anslaget skulle sålunda enligt överstyrelsens
förslag nedräknas med 400 000 kronor till 275 000 kronor.
Statskontoret avstyrker bifall till framställningen om statsbidrag till
Anundsjöbygdens realskola, Mariannelundsskolan och Ekebyholmsskolan.
I utlåtande över framställningen om statsbidrag till Mariannelundsskolan
har socialstyrelsen tillstyrkt bifall.
46
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Departementschefen anser sig icke kunna tillstyrka att flera skolor än
som för närvarande är fallet tillerkännes bidrag från detta anslag.
Solbaeka läroverk, Sigtunaskolan, Restenässkolan och Viggbyholmsskolan
bör enligt departementschefens mening alltjämt åtnjuta bidrag ur förevarande
anslag. Med hänsyn till anslagsbelastningen under budgetåret
1958/59 föreslås att anslaget uppräknas med 10 000 kronor till 685 000
kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Vidkommande motionerna I: 107 och II: 122 får utskottet erinra därom
att socialstyrelsen, såsom framgår av till statsrådsprotokollet fogade handlingar,
i avgivet utlåtande över skolöverstyrelsens anslagsframställning om
statsbidrag till Mariannelundsskolan för nästa budgetår särskilt pekat på
att internatets elever i stor utsträckning komme från problematiska hemförhållanden
eller hade personliga problem av olika slag. Enligt socialstyrelsens
uppfattning fyllde en skola av Mariannelundsskolans typ ett verkligt behov
för denna kategori av barn och ungdomar, något som komme att bli fallet
även efter en utbyggnad av skolväsendet.
Vad socialstyrelsen sålunda anfört utgör enligt utskottets mening ett
starkt motiv för att statsbidrag i någon form tilldelas Mariannelundsskolan.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t — så snart möjlighet härtill bedömes
föreligga — för riksdagen framlägger förslag i ämnet.
Beträffande motionerna I: 258 och II: 471 får utskottet för sin del förorda,
att Kungl. Maj:t ytterligare prövar möjligheterna att i avvaktan på
den 9-åriga enhetsskolans genomförande övergångsvis bevilja även Anundsjöbygdens
realskola bidrag av statsmedel.
Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till
känna vad utskottet sålunda anfört.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 685 000
kronor;
b) i anledning av motionerna I: 107 och II: 122 samt
1:258 och 11:471 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört.
48:o) Läroboksnämnden. Kungl. Maj:t har (punkt 197, s. 523—525)
föreslagit riksdagen att till Läroboksnämnden för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 82 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
15 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i Skellefteå väckt motion
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
47
(11:460), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att läroboksnämnden
avskaffas och att det under förevarande punkt uppförda förslagsanslaget
av 82 000 kronor utgår.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 27 april 1959 framlagt anbefalld
utredning om dels principerna för läroböckernas tillhandahållande åt eleverna,
dels om kostnaderna för dessa läroböcker. Utredningen har företagits
i samråd med bland annat läroboksnämnden och representanter för Svenska
stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och Målsmännens
riksförbund.
Departementschefen anser i likhet med vad som framhållits i den föreliggande
utredningen erforderligt, att läroboksnämnden erhåller förstärkta
resurser för sin gransknings verksamhet. Han föreslår därför, att nämnden
genom utökning med ytterligare en ledamot tillföres expertis för bedömning
av frågor av förlags- och tryckeriteknisk natur. Departementschefen anser
sig vidare böra tillstyrka en av läroboksnämnden föreslagen medelsökning
för höjda arvoden till granskare med 6 000 kronor.
Med hänsyn till de ökade kostnaderna för nämndens verksamhet anser
departementschefen det vara befogat att den avgift, som erlägges för nämndens
granskning av lärobok, höjes i enlighet med förslag av nämnden från
40 till 60 kronor. De närmare bestämmelserna härför föreslås få fastställas
av Kungl. Maj:t.
TJtskottet, som anser de förordade förstärkningarna av nämndens resurser
i olika hänseenden väl ägnade att effektivisera nämndens verksamhet, tillstyrker
bifall till Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke ansett sig böra
biträda det i motionen II: 460 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen IT: 460, till Läroboksnämnden
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 82 000
kronor.
49:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 525), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 9 000 kronor.
48
Statsutskottets utlåtande nr S år 1960
50:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 199, s. 526 och 527) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
42 100 kronor, innebärande en anslagshöjning med 16 400 kronor. Av den
föreslagna anslagshöjningen avser 15 400 kronor kostnader för den gemensamma
intagningsnämnden för Stor-Stockholms gymnasier.
Skolöverstyrelsen har vid anslagsberäkningen för nästa budgetår upptagit
ett belopp av 7 700 kronor för den gemensamma intagningsnämnden för
Stor-Stockholms gymnasier.
Enligt departementschefen bygger beräkningen på förutsättningen, att
överenskommelse kan nås med Stockholms stad och Stockholms läns landsting
om en tredelning av kostnaderna. Departementschefen, som framhåller
att landstingets medverkan icke synes vara att påräkna, föreslår att sammanlagt
två tredjedelar av kostnaderna skall få utgå av statsmedel eller
7 700 kronor mer än vad skolöverstyrelsen föreslagit för ändamålet.
Utskottet. Enligt vad utskottet erfarit har styrelsen för Stockholms förorters
samarbetsnämnd — sedan styrelsen erfarit att Stockholms läns landsting
ej funnit sig berett att deltaga i kostnaderna för intagningsnämnden för
Stor-Stockholms gymnasier — vid sammanträde den 25 februari 1960 beslutit
att svara för den del av kostnaderna för ändamålet, som ansåges
falla på förortskommunerna samt att för ändamålet utanordna 7 700 kronor.
Med hänsyn till styrelsens sålunda redovisade beslut bör statens bidrag
till kostnaderna för ifrågavarande ändamål begränsas till 7 700 kronor och
förevarande anslag nedräknas med ett belopp av motsvarande storleksordning
eller till (42 100 — 7 700 =) 34 400 kronor.
Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot medelsberäkningen
under nu förevarande anslag hemställer utskottet, under åberopande av det
anförda,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl.
läroanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 34 400 kronor.
51 :o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 527 och 528), vilket innebär
en anslagshöjning med 20 400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 150 400 kronor.
49
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
52:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 528),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetaret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 95 000 kronor.
53:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 528 och 529), vilket innebär en anslagsminskning
med 39 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och
realexamina för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.
54:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 203, s.
530—534) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 82 070 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av
herr Edlund m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
vid behandlingen av förevarande punkt måtte besluta a) att allmänt
studiebidrag tills vidare icke skall utgå, b) att från och med läsåret 1960/61
grunderna för ersättning för dagliga resor mellan bostadsorten och skolorten
så till vida ändras att ersättning skall utgå när resekostnaden uppgår
till minst 15 kronor för månad med det belopp i fulla kronor räknat varmed
kostnaden överstiger 13 kronor för månad, c) att till Studiebidrag och
stipendier för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 60 070 000
kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bengtson m. fl. (I: 366) och den andra inom andra kammaren av
herr Hedlund m. fl. (II: 467), i vilka hemställts, att riksdagen vid sin behandling
av förevarande punkt måtte I. besluta att till studiebidrag och
stipendier för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 72 070 000
kronor i enlighet med vad i motionen anförts samt att allmänt studiebidrag
ej må utgå under budgetåret 1960/61, ävensom II. i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om prövning av studiebidrags- och stipendiegivningen till
elever vid läroverk, folkhögskolor, yrkesskolor, försöksskolor och fackskolor
i enlighet med vad i motionerna anförts.
Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 259 och II: 467.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 19G0. 0 samt Nr 8
50
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Kung], Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 13 040 000 kronor,
vilken höjning beror på i huvudsak automatiskt verkande faktorer.
Departementschefen har icke biträtt ett förslag av studiehjälpsnämnden
om ändrade grunder för beräkning av det särskilda studiebidraget till dagliga
resor mellan bostadsorten och skolorten. Ett genomförande av förslaget
skulle medföra en besparing med 2 000 000 kronor, vilket nämnden räknat
med vid bedömningen av anslagsbehovet för nästa budgetår.
I detta sammanhang torde även böra något beröras en resolution vid
nordiska undervisningsministermötet i Oslo i februari 1959 angående stipendier
och studielån för studier i annat nordiskt land, över vilken resolution
studiehjälpsnämnden avgivit yttrande. Resolutionen har följande innehåll.
1. Studerande, som erhåller stipendier eller lån i hemlandet, bör kunna
behålla dessa vid studieuppehåll eller skolgång i annat nordiskt land.
2. För att täcka merkostnaderna för studerande i annat nordiskt land
bör vissa särskilda stipendier införas. I detta sammanhang erinras särskilt
om kompletterande stipendier för folkhögskolelever.
3. Studerande, som är bosatt i annat nordiskt land, bör kunna erhålla
stipendier och lån på samma villkor som detta lands egna medborgare.
Departementschefen har i detta ämne anfört följande.
Sedan budgetåret 1957/58 tillämpas i Sverige beträffande elever, som
är medborgare i Danmark, Finland, Norge eller Island den principen att
eleverna, vare sig de är tillfälligt hitresta för att här bedriva studier, s. k.
tillresande elever, eller mera stadigvarande bosatta här, likställes med svenska
elever med avseende å rätt till statlig studiehjälp. I samband med att dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet
den 3 januari 1957 förordade tillämpning från svensk sida av
denna princip, uttalade han, att det funnes goda grunder för att räkna
med full reciprocitet mellan de nordiska länderna i detta avseende. Frågan
om en samnordisk studiemarknad hade nämligen varit föremål för behandling
såväl inom nordiska kulturkommissionen som vid nordiska undervisningsministermötet
år 1955. Någon reciprocitet har emellertid inte uppnåtts
och jag vill för egen del, om nordisk enighet nu kan vinnas, inte
motsätta mig att de nordiska länderna emellan de något annorlunda regler,
som framgår av den förenämnda resolutionen, i stället blir tillämpliga.
Huvudskillnaden blir, att s. k. tillresande elev får medföra sitt i hemlandet
erhållna stipendium eller lån, om han reser till annat nordiskt land för
att studera där, medan enligt den nu från svensk sida tillämpade regeln
den tillresande eleven skulle få studiehjälp på samma villkor som eleverna
i det land, till vilket han reser.
En övergång till det i resolutionen rekommenderade systemet torde med
säkerhet medföra minskade kostnader för Sveriges del. Dessa är emellertid
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
51
inte av den storleksordning att de bör inverka på medelsberäkningen. Vid
en övergång till det här ifrågasatta systemet synes vad studiehjälpsnämnden
i ärendet nu anfört i huvudsak böra accepteras. Erforderliga närmare
bestämmelser i ämnet torde det emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t
att utfärda.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag
och har alltså icke funnit sig böra tillstyrka de i motionerna I: 259 och
II: 317, såvitt nu är i fråga, samt I: 366 och II: 467 framställda yrkandena.
Utskottet får vidare i anslutning till Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta
förslag om övergång till ett nytt system för stipendier och studielån
i annat nordiskt land än hemlandet fästa uppmärksamheten på att erforderliga
närmare bestämmelser i ämnet, särskilt med avseende på begreppet
»tillresande elev», så utformas att missbruk undvikes.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 259 och II: 317 samt
I: 366 och II: 467, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 82 070 000 kronor;
II. att motionerna I: 366 och II: 467, i vad de avse prövning
av studiebidrags- och stipendiegivningen till elever vid
läroverk m. fl. läroanstalter, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
55:o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
204, s. 534 och 535), vilket innebär en anslagshöjning med 149 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att för budgetåret 1960/61 må till brevskolestipendier
utdelas högst 175 000 kronor;
b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
56:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 535 och
536), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid elevhem vid högre läroanstalter för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kronor.
52
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Folkskoleväsendet m. m.
Vissa för skolväsendet gemensamma ändamål
57:o) Bidrag till skolbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 206, s. 537
—539) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor, innebärande oförändrad
medelsanvisning jämfört med innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh
m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund m. fl.
(II: 317), i vilka hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte
dels besluta att ändra grunderna för bidrag till skolbibliotek i enlighet med
vad i motionen föreslagits, dels ock till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 491 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen I: 259.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat, att skolöverstyrelsen genom
beslut av Kungl. Maj:t den 28 maj 1959 anmodats att i samband med
avgivande av förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 framlägga
förslag till de bestämmelser om skolbiblioteksverksamheten och den sänkning
av kommunandelen enligt 13 § kungörelsen 1958: 665, som erfordras
vid avlösning av statsbidraget till skolbibliotek från och med den 1 juli
1960, och att överstyrelsen till åtlydnad härav — på grundval av en av särskild
utredningsman företagen utredning och över denna inhämtade yttranden
— med skrivelse den 2 oktober 1959 framlagt vissa förslag till bestämmelser
om skolbibliotek m. m.
I sin utredning har skolöverstyrelsen i första hand behandlat frågorna om
dels formen för statsbidragens avlösning, dels skolbiblioteksverksamhetens
bedrivande efter indragningen av det särskilda bidraget.
I sistnämnda fråga ansluter sig överstyrelsen till utredningsmannens
förslag, enligt vilket i samband med de nuvarande statsbidragens avlösning
upprätthållande av skolbibliotek bör bli en obligatorisk uppgift för kommunerna.
I fråga om formen för statsbidragets avlösning har utredningsmannen
framlagt ett förslag, enligt vilket avlösningsförfarandet skulle genomföras
genom en tilldelning till kommunerna av statsbidrag för lärartimmar till
en summa motsvarande det avlösta statsbidraget. Skolöverstyrelsen anser
att väsentliga fördelar ur skolbiblioteksverksamhetens synpunkt är förenade
med det ifrågavarande förslaget. Dessa fördelar står ej att vinna genom
avlösning via kommunandelen. Överstyrelsen är likväl icke beredd att för
närvarande föreslå utfärdande av bestämmelser för statsbidragets avlösning
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
53
på grundval av utredningsmannens förslag, då överstyrelsen anser att detta
är ägnat att komplicera statsbidragssystemet. Vidare skulle svårigheter uppkomma
för yrkesskolornas del, då statsbidraget för dessa skolor icke grundas
på ett för den föreslagna avlöningsmetoden lämpat bidragsunderlag.
Överstyrelsen befarar vidare, att vissa svårlösta ersättningsfrågor för lärarnas
bibliotekstjänstgöring kan komma att aktualiseras.
Med hänsyn till bland annat de här nämnda omständigheterna har överstyrelsen
funnit det lämpligast, att avlösningen av statsbidraget till skolbiblioteksverksamheten
uppskjutes ett år till den 1 juli 1961. Härigenom
skulle tid vinnas för ytterligare överväganden rörande metoderna för avlösningen.
Departementschefen har funnit de av skolöverstyrelsen anförda skälen
för ett uppskov böra tillmätas betydelse och föreslår därför, att några åtgärder
för närvarande icke vidtages för att ändra de för skolbiblioteken
gällande statsbidragsbestämmelserna.
Utskottet. Liksom departementschefen anser utskottet, att avlösningen
av statsbidraget till skolbibliotek bör uppskjutas ett år, varigenom tid vinnes
för ytterligare överväganden rörande metoderna för avlösningen.
Beträffande motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, får utskottet
erinra om vad utskottet i sitt av 1959 års riksdag godkända utlåtande
nr 8 (punkten 107) anförde med anledning av motionsvis gjorda yrkanden
av samma innebörd som de nu föreliggande. Utskottet framhöll, att
den i motionerna föreslagna ändringen av grunderna för statsbidraget till
skolbiblioteksverksamheten antingen skulle, med bibehållande av den uppnådda
standarden, innebära att en större del av utgifterna för detta ändamål
överflyttades från staten till kommunerna, eller medföra att medel i
mindre omfattning än tidigare ställdes till bibliotekens förfogande för bokinköp.
En sådan ändring fann utskottet icke önskvärd. Utskottet vidhåller
den uppfattning, varåt utskottet sålunda givit uttryck, speciellt med tanke
på att en omläggning av statsbidragsgivningen torde komma att ske från
och med budgetåret 1961/62. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna
I: 259 och II: 317 och hemställer,
a) att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse ändrade
grunder för bidrag till skolbibliotek, icke må av riksdagen
bifallas;
b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt de
avse medelsanvisningen, till Bidrag till skolbibliotek för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000
kronor.
54
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
58 :o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 207, s. 539—545) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande
av skolmåltider för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
20 500 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar
Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund
m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
dels besluta, att statsbidrag till skolmåltidsverksamhet, som anordnas efter
den 1 juli 1960, ej längre skall utgå, dels ock till Bidrag till anordnande av
skolmåltider anvisa ett förslagsanslag av 15 400 000 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 259.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 500 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i övrigt bland annat följande.
De sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag gå skolväsendets område
har den 28 augusti 1958 avgivit betänkande rörande statsbidrag till anordnande
av skolmåltider (SOU 1958: 37). Betänkandet, som varit föremål för
sedvanlig remissbehandling, innehåller kort sammanfattat följande förslag.
Bidragsunderlaget för vanliga skolmåltider differentieras i tre olika belopp,
nämligen ett för bespisningsenheter med endast en läraravdelning, ett
för bespisningsenheter med två eller tre avdelningar samt ett för bespisningsenheter
med mer än tre avdelningar.
I fråga om bidragsunderlagets storlek föreslås med hänsyn till antalet
läraravdelningar vid bespisningsenheten följande belopp per utspisad måltid:
-
En läraravdelning .................. 1 krona 20 öre
Två eller tre läraravdelningar........ 1 krona
Fler än tre läraravdelningar.......... 80 öre
Enligt de sakkunniga bör bidragsunderlaget för oslofrukost bestämmas
till 50 procent av bidragsunderlaget för vanlig måltid samt för måltid med
gröt eller välling till 25 procent därav. Även dessa bidragsunderlag skall
differentieras efter antalet läraravdelningar vid bespisningsenheten. Härigenom
kommer bidragsunderlaget vid oslofrukost att utgöra 60, 50 och 40
öre samt vid måltid med gröt eller välling 30, 25 och 20 öre per måltid vid
bespisningsenhet med respektive en avdelning, två eller tre avdelningar
samt med mer än tre avdelningar.
Liksom för närvarande bör Kungl. Maj:t alltjämt äga befogenhet att,
då synnerliga skäl föreligger, fastställa högre bidragsunderlag än som ovan
angivits. Statsbidrag bör utgå till s. k. skolköksmåltider. Bidragsunderlaget
bör i dessa fall genomgående utgöra 80 öre.
Det nuvarande systemet, att staten i princip skall svara för hela måltidskostnaden
för främmande elever, bör tills vidare bibehållas.
De sakkunniga avvisar tanken att nu åstadkomma ett system för uttagande
av ersättning från respektive elevers hemortskommuner. Frågan
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 55
anses dock böra upptagas till ny prövning, när närmare erfarenheter vunnits
av den interkommunala samverkan på skolans område.
Maximibeloppet för statsbidrag för skolmåltider åt främmande elever
föreslås höjt från 85 öre till 1 krona 25 öre per måltid.
Enligt de sakkunnigas mening bör garantier skapas för att bidragsunderlaget
icke alltför mycket skall komma att släpa efter vid större förskjutningar
i den allmänna prisnivån. För att tillgodose detta syfte föreslås, att
en automatisk upp- eller nedräkning av bidragsunderlaget för vanliga skolmåltider
skall ske med 5 öre, om allmänna konsumentprisindex förändras
— uppåt eller nedåt — med minst 8 enheter i förhållande till läget den 1
juli 1959. Samma indexregel föreslås även i vad avser maximibeloppet för
statsbidraget till skolmåltider åt främmande elever.
Vid bestämmande av det procenttal, efter vilket statsbidrag skall utgå
för varje särskild kommun, skall den av allmänna statsbidragsutredningen
föreslagna bidragsformeln komma till användning. Beträffande den närmare
innebörden av formeln torde få hänvisas till betänkandet.
Eftersom det genomsnittliga procenttalet till följd av de nuvarande bidragsreglernas
utformning undergått en successiv minskning ned till 17,
skulle ett återställande av den ursprungliga kostnadsrelationen med en
genomsnittlig bidragsprocent av omkring 65 medföra betydande ekonomiska
konsekvenser för statsverket. De sakkunniga har därför ansett 40
procent vara en lämplig avvägning. Denna procentsats jämte övriga förslag
har av de sakkunniga beräknats medföra en ökning i statsbidragskostnaderna
med i runt tal 30 miljoner kronor.
Bidraget till anskaffande av inventarier för skolmåltider föreslås avskaffat.
De sakkunniga föreslår, att rekvisitionsförfarandet ändras därhän, att
statsbidraget beräknas på grundval av antalet till deltagande anmälda
elever och antalet bespisningsdagar under året. På detta sätt erhållet antal
måltider skall minskas med fyra procent, motsvarande en beräknad genomsnittlig
frånvaro från måltiderna.
Över betänkandet har remissyttranden avgivits av skolöverstyrelsen efter
hörande av länsskolnämnderna och de kommuner nämnderna funnit lämpligt,
överstyrelsen för yrkesutbildning, socialstyrelsen, statskontoret, statistiska
centralbyrån, riksräkenskapsverket, statens sakrevision, överståthållarämbetet
efter hörande av stadsfullmäktige i Stockholm, samtliga länsstyrelser,
Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund
samt Svenska landstingsförbundet.
Yttranden i vilka de sakkunnigas förslag helt eller i huvudsak tillstyrkts
eller också lämnats utan erinran har avgivits av skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna,
18 länsstyrelser, landskommunernas förbund och landstingsförbundet.
Två myndigheter har i sina yttranden endast berört vissa
detaljfrågor. Ett 10-tal remissmyndigheter har uttalat sig i avstyrkande
riktning eller på väsentliga punkter framfört avvikande förslag.
Av remissyttrandena framgår bland annat följande.
Skolöverstyrelsen finner det synnerligen angeläget, att statsbidraget till
anordnande av skolmåltider snarast möjligt höjes. En alltför stor del av
kostnaderna för skolmåltiderna har enligt överstyrelsen successivt, främst
56
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
med anledning av stegringen av antalet skattekronor per invånare i kommunerna,
överflyttats från staten till kommunerna.
Överstyrelsen godtager i allt väsentligt de olika detaljförslagen och betonar
därvid särskilt det önskvärda i att statsbidraget till skolmåltider åt
främmande elever höjes på sätt som de sakkunniga föreslagit.
Socialstyrelsen tar upp frågan om icke kommunerna bör åläggas skyldighet
att anordna skolmåltider.
Enligt styrelsens mening bör kommunerna åläggas att senast vid en tidpunkt,
som med hänsyn till utbyggnaden av kommunens skolväsen är
lämpligt, anordna avgiftsfria skolmåltider för alla skolbarn som så önskar.
Föreskriften synes i huvudsak böra avse de skolor som angivits i kungörelsen
angående statsbidrag till anordnande av skolmåltider.
Socialstyrelsen uttalar vidare, att dess förslag innebär, att stimulansgrunden
för bidraget försvinner, vilket medför att avvägningen av statsbidraget
till huvudsakliga delar får bedömas ur skatteutjämningssynpunkter
och ur synpunkten av de ekonomiska konsekvenserna av bidragsgivningen
för statsverket.
I huvudfrågan om den lämpliga avvägningen av kostnaderna mellan
staten och kommunerna är remissmyndigheternas uppfattning synnerligen
växlande. Gentemot den i betänkandet konstaterade relativa försämringen
av skolmåltidsbidraget erinrar statskontoret om den utveckling till statens
nackdel, som ägt rum exempelvis beträffande bidraget till kostnaderna för
avlönande av lärare inom folkskoleväsendet, i vilket fall kostnaderna för
inträdda lönestegringar helt får bäras av statsverket. Ämbetsverket erinrar
även om 1958 års skatteutjämningskommitté, som enligt sina direktiv
bland annat har att kartlägga den genom penningvärdets förändring inträdda
förskjutningen i den statsbidragsmässiga kostnadsfördelningen mellan
staten och kommunerna samt framlägga de förslag, till vilka undersökningarna
kan ge anledning.
Mot bakgrunden av det aktuella läget i fråga om statens och kommunernas
ekonomiska mellanhavanden har statens sakrevision kommit till den
uppfattningen, att gällande grunder för statsbidrag till skolmåltider icke
bör ändras, innan säkrare hållpunkter vunnits rörande bedömandet av den
framtida gestaltningen av dessa mellanhavanden genom bland annat skatteutjämningskommitténs
arbete. Det synes heller icke påkallat att statsverket
utökar sin andel av skolmåltidskostnaderna, så länge kommunernas kompensationsbidrag
i anledning av ortsavdragsreformen utgår med oförminskade
belopp. Sakrevisionen förordar, att prövningen av det remitterade
förslaget om ändrad fördelning mellan stat och kommun i fråga om skolmåltidskostnaderna
får anstå tills vidare.
Riksräkenskapsverket anser, att det rådande statsfinansiella läget talar
för att en sådan generell kostnadsökning som de sakkunniga föreslagit icke
bör ifrågakomma.
Svenska stadsförbundet framhåller, att den föreslagna normalbidragsprocenten
är godtyckligt vald och att endast statens och icke kommunernas
ekonomiska situation beaktats.
1958 års besparingsutredning framhåller, att förslaget skulle leda till väsentligt
ökade statsbidragskostnader. Enligt besparingsutredningens mening
bör statsbidragets framtida utformning ske med beaktande av att bidragets
konstruktion stimulerar till en ekonomisering från kommunernas sida. En
-
57
Statsutskottets utlåtande nr S år 1960
ligt utredningens mening synes vidare statsfinansiella skäl tala för att en
revidering av skolmåltidsbidraget i överensstämmelse med de sakkunnigas
förslag bör anstå tills vidare.
I ett par avseenden tillstyrker emellertid besparingsutredningen det föreliggande
förslaget. Således förordas dels att bidraget till inventarier för
skolmåltider avskaffas, dels att de föreslagna förenklingarna i rekvisitionssättet
genomföres.
Av remissyttrandena över besparingsutredningens förslag framgar bland
annat följande.
Skolöverstyrelsen uttalar, att frågan om tidpunkten för genomförande av
den föreslagna revideringen av skolmåltidsbidraget torde få bedömas från
rent statsfinansiella utgångspunkter. Överstyrelsen understryker samtidigt
vikten av att detta bidrag, som har mycket stor betydelse ur skolsociala
synpunkter, återfår sitt ursprungliga realvärde.
1958 års skatteutjämning skommitté erinrar om ett uttalande av statsutskottet
vid 1959 års riksdag (nr 8, s. 55) enligt vilket utskottet förväntade,
att förslag i frågan med anledning av föreliggande utredningsförslag skulle
föreläggas 1960 års riksdag. Detta uttalande ger enligt kommittén vid handen,
huru angeläget det är, att frågan om en revision av gällande statsbidragsgrunder
erhåller en snar lösning.
Svenska landskommunernas förbund finner det orimligt, att vid bedömningen
av sakkunnigförslaget bortse från kommunernas ekonomiska situation
och taga hänsyn endast till det statsfinansiella läget. Skolmåltidsverksamheten
är familjepolitiskt betingad, varför staten icke bör undandraga
sig det ekonomiska ansvaret för densamma. Styrelsen motsätter sig därför
bestämt besparingsutredningens förslag om att revideringen av skolmåltidsbidraget
tills vidare skall anstå.
Svenska stadsförbundet framhåller, att de av utredningen förordade besparingsåtgärderna
endast är skenbara i sa matto, att nagon total besparingseffekt
icke inträder, utan att man på den proportionella kommunalskatten
överför kostnader, som rätteligen bort bestridas med den progressiva
statsskatten.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Enligt sina direktiv hade de sakkunniga i första hand att företaga en avvägning
av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Om de sakkunnigas
förslag genomförts från och med innevarande budgetår, skulle det ha
medfört en utgiftsökning för staten med cirka 30 miljoner kronor. Det föreslagna
bidragssystemet har vidare konstruerats pa sådant sätt, att kommunerna
automatiskt skulle kompenseras för inträffade kostnadsstegringar.
Som en följd av den föreslagna bidragskonstruktionen skulle redan under
budgetåret 1960/61 de nya bidragsreglerna medföra ytterligare ökade medelsbehov
jämfört med vad fallet skulle bli vid bibehållande av nuvarande
bidragsregler. En överslagsmässig beräkning visar, att ett genomförande av
de sakkunnigas förslag skulle ha medfört ett behov av statsbidrag med
ytterligare 9 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 utöver nyssnämnda
30 miljoner. .
Vid remissbehandlingen har flera myndigheter uppehållit sig vid de avsevärda
kostnadsökningar förslaget skulle medföra för statsverket och på
58 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
denna grund ställt sig avvisande till dess genomförande. Det har därvid
ifrågasatts, om icke andra utgångspunkter än de sakkunniga haft borde tillmätas
avgörande betydelse.
Jag finner för egen del att förutsättningar för ett genomförande av
statsbidragssakkunnigas förslag icke nu föreligger.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen icke
funnit förutsättningar föreligga för ett genomförande av det aktuella sakkunnigförslaget
rörande statsbidrag till anordnande av skolmåltider. Utskottet
vill med anledning härav understryka, att utskottet finner det med
hänsyn till önskvärdheten av att i detta avseende förbättra kostnadsrelationerna
mellan staten och kommunerna angeläget, att Kungl. Maj:t så
snart ske kan för riksdagen framlägger förslag i anslutning till utredningsförslaget.
Vidkommande motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, får
utskottet erinra om vad utskottet senast vid 1959 års riksdag (utlåtande
nr 8, punkten 108) anförde med anledning av motionsvis framförda yrkanden
av samma innebörd som de nu föreliggande. Utskottet avstyrkte då
bifall till motionerna dels av familjepolitiska skäl, dels ock under hänvisning
till de betydande praktiska olägenheter och för skolarbetet hindrande
uppbörds- och kontrollanordningar, som skulle vara förenade med det
ifrågasatta avgiftssystemet. Utskottet vidhåller den uppfattning varåt utskottet
sålunda givit uttryck och avstyrker bifall till motionerna I: 259 och
II: 317 i vad de avser statsbidrag till anordnande av skolmåltider.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 259 och II: 317, såvitt de avse avskaffande
av statsbidrag till skolmåltider och medgivande
för kommunerna att uttaga avgift för skolmåltid, icke må
av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till anordnande av skolmåltider för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 20 500 000
kronor.
59 :o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.
Kungl. Maj:t har (punkt 208, s. 545 och 546) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i Skellefteå väckt motion
59
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
(II: 459), i vilken hemställts, att riksdagen vid sin behandling av statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, måtte avslå under punkten 208 begärt
förslagsanslag på 200 000 kronor.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslaget nedräknats med 150 000 kronor
jämfört med innevarande budgetår.
De sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag pa skolväsendets område
har i samband med sina förslag om höjningar av bidragen till skolmåltidskostnaderna
förordat, att det särskilda bidraget till inventarier skall upphöra.
Departementschefen, som icke ansett sig böra förorda den föreslagna
allmänna omläggningen av bidragsgivningen till skolmåltidsverksamheten,
har icke funnit skäl föreligga att nu vidtaga någon ändring i gällande grunder
för bidragsgivningen för inventarier.
Utskottet, som under närmast föregående punkt uttalat, att utskottet
funne det angeläget, att Kungl. Maj:t så snart ske kunde för riksdagen
framlade förslag om statsbidrag till skolmåltider i anslutning till föreliggande
utredningsförslag, anser sig icke under nu föreliggande förhållanden
böra tillstyrka bifall till det i motionen II: 459 gjorda yrkandet.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 459, till Bidrag till anskaffande
av inventarier för skolmåltider för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
60:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet.
Kungl. Maj:t har (punkt 209, s. 546—554) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 75 700 000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Helmer Persson och Öhman (I: 104) och den andra inom andra kammaren
av herr Holmberg m.fl. (II: 121), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta att till Bidrag för vissa byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag, i enlighet
med skolöverstyrelsens förslag, av 107 800 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
opaginerad Kontrollera mot PDF
CO Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av
herr Edlund m.fl. (II: 317), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte dels besluta att bidragsunderlagets grundbelopp i de permanenta
skollokalerna per m2 nettogolvyta, nu utgörande 900 kronor, skall
vara 750 kronor för byggnadsföretag, beträffande vilket beslut i bidragsfrågan
fattas av statlig myndighet efter utgången av juni månad 1960,
dels ock till Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 70 900 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå och
Wedén väckt motion (II: 466), vari hemställts, att riksdagen måtte hemställa
om sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse 1957: 318, att bidragsunderlaget
från den 1 juli 1960 beräknas med utgångspunkt i ett grundbelopp
av 850 kronor per kvadratmeter nettogolvyta, varvid dock grundbeloppet
omräknas med hänsyn till dels den förändring av byggnadskostnaderna
i allmänhet som inträtt under tiden från den 1 januari 1956 till
den 1 januari 1960, dels de särskilda olikheter i fråga om byggnadskostnader
som finns mellan skilda orter.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får
utskottet hänvisa till motionerna II: 121, I: 259 och II: 466.
Under förevarande punkt har behandlats anslagsfrågorna rörande byggnadsarbeten
såväl inom det allmänna skolväsendet som inom yrkesskolväsendet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär beträffande det allmänna skolväsendet
eu minskning med 6 900 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas i denna del i huvudsak följande.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget skall höjas med 25 200 000
kronor till 107 800 000 kronor. Därav beräknas med hänsyn till den 1 juli
1959 föreliggande statsbidragsansökningar och ansökningar som inkommit
eller väntas inkomma under innevarande budgetår 97,3 miljoner vara erforderliga
för permanenta skollokaler — 2 miljoner till ytterligare statsbidrag
inräknade. En investering av den av överstyrelsen beräknade storleken
synes överstyrelsen nödvändig för att tillgodose lokalbehovet för
den växande försöksskoleorganisationen. För provisoriska lokaler beräknar
överstyrelsen ett medelsbehov av 10,5 miljoner kronor.
1958 års besparing sutredning har i sitt betänkande behandlat vissa frågor
rörande statens kostnader för skolbyggnader och i huvudsak framlagt
följande förslag.
Nuvarande bestämmelser om byggnadsbidrag till det allmänna skolväsendet
och till bland annat yrkesskolväsendet bör omprövas. Därvid bör
beaktas om icke de numera inträdda förändringarna på det skolbyggnadsekonomiska
området bör föranleda en undersökning av de genomsnittliga
byggnadskostnaderna för rationellt uppförda skolbyggnader i dagens läge
och en därav eventuellt föranledd justering av grundbeloppet. Vidare bör
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
61
undersökas, om indexreglerna är lämpligt utformade samt huruvida kommunerna
genom statsbidragsbestämmelserna kan stimuleras att lösa skolbespisningsproblemet
med ett minimum av investeringar.
Utredningen förordar, att statsmakterna i större omfattning än hittills
utarbetar långsiktiga byggnadsplaner för det statliga och statsunderstödda
byggandet samt att statens byggnadsbesparingsutrednings översyn av gällande
standardkrav för olika slag av offentliga byggnader så snart som
möjligt genomföres. Anvisningar och föreskrifter rörande byggnadsverksamheten
bör fastställas av Kungl. Maj:t.
I syfte att skapa garantier för att de byggnadsekonomiska problemen blir
likformigt behandlade över hela skolbyggnadsområdet förordas att en
central skolbyggnadsberedning inrättas i enlighet med vad statens byggnadsbesparingsutredning
föreslagit i betänkandet Organisation och ekonomi
(SOU 1957:47). Denna beredning bör utgöra en gemensam central
instans för de med skolbyggnadsfrågor sysselsatta myndigheterna och övertaga
ansvaret för standardkravens utformning, granskning av enskilda byggnadsprojekt
från ekonomiska och tekniska synpunkter samt allmän rådgivning.
I stort sett bör skolbyggnadsberedningen få samma uppgifter som
centrala sjukvårdsberedningen inom sitt område.
I de över besparingsutredningens betänkande avgivna remissyttrandena
uttalas rörande de här berörda byggnadsfrågor^ bland annat följande.
Skolöverstyrelsen erinrar om att gällande bestämmelser om statsbidrag
till kostnaderna för byggnadsföretag för det allmänna skolväsendet tilllämpats
jämförelsevis kort tid och att tillräcklig erfarenhet för bedömning
av deras verkningar således saknas. Inom överstyrelsen pågår fortlöpande
sådana undersökningar som besparingsutredningen förordat rörande de
genomsnittliga byggnadskostnaderna för rationellt uppförda skolbyggnader.
I frågan om skolmåltidslokalernas användning hävdar överstyrelsen, att
dessa lokaler i stor utsträckning utnyttjas även för andra skoländamål än
skolmåltidsverksamhet, bland annat som gymnastikrum och samlingssalar.
Då de därjämte kan utnyttjas även för andra ändamål än skoländamål, är
det enligt skolöverstyrelsens mening ej motiverat att vad beträffar statsbidrag
sätta dessa lokaler i en särställning som skulle kräva vissa undantagsbestämmelser.
Skolöverstyrelsen anser det ej nödvändigt eller önskvärt, att anvisningarna
angående byggnadsföretag för skolväsendet fastställes av Kungl. Maj:t.
Överstyrelsen kan vidare inte förorda en utökning av antalet inom skolans
område verksamma statsorgan genom inrättande av en fristående central
skolbyggnadsberedning, då detta skulle komma att motverka förenklingssträvandena.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har intet att erinra mot förslaget, att
byggnadsbesparingsutredningen verkställer en översyn av gällande standardkrav
och att Kungl. Maj:t utfärdar anvisningar och föreskrifter. Däremot
anser överstyrelsen, att de senaste årens erfarenheter närmast talar
för ett avstyrkande av förslaget om en särskild beredning.
Byggnadsstyrelsen tillstyrker, att en central skolbyggnadsberedning inrättas
och framhåller att en översyn av gällande standardkrav för det
offentliga byggandet, bland annat avseende skolbyggnader, pågår genom
styrelsens försorg.
Statens organisationsnämnd anser, att den nuvarande splittringen i vad
62
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
avser handläggningen av skolbyggnadsärendena kan betyda, att möjligheter
till rationalisering finns. En överflyttning av arbetsuppgifterna till byggnadsstyrelsen
bör enligt nämndens mening prövas.
Svenska landskommunernas förbund framhåller, att de statliga investeringsbidragen
numera för de allra flesta kommuner inte är av den storleksordningen,
att statsbidragsreglerna kan ha någon större effekt ur besparingsfrämjande
synpunkt. Kommunerna har minst lika stort intresse som
staten av att byggnadskostnaderna begränsas. Det viktigaste är enligt styrelsens
mening, att kommunerna lämnas anvisningar om hur ett ekonomiskt
byggande kan ske inom ramen för de standardkrav, som de statliga
tillsynsmyndigheterna anser sig böra uppställa.
Förslaget att inrätta en central skolbyggnadsberedning bör enligt styrelsens
mening förverkligas.
Inte heller Svenska stadsförbundet har något att erinra mot inrättande
av en dylik beredning.
Departementschefen erinrar om att en utförlig redovisning för vad som
hänt på skolbyggnads verksamhetens område i fjol lämnades riksdagen i
propositionen nr 82. I anslutning härtill rekommenderade statsutskottet i
sitt av riksdagen godkända utlåtande 1959: 128 vissa ytterligare åtgärder,
vilka enligt utskottets mening borde prövas. Dessa vore föremål för överväganden
inom ecklesiastikdepartementet och skolöverstyrelsen. Departementschefen
vore med hänsyn härtill inte nu beredd att föreslå några särskilda
åtgärder i anledning av vad besparingsutredningen förordat i fråga
om besparings- och rationaliseringsåtgärder beträffande skolbyggnadsverksamheten
utan angav sig ämna i annat sammanhang återkomma härtill.
Beträffande medelsbehovet har departementschefen meddelat, att utöver
de beräknade reguljära investeringsramarna för innevarande budgetår såsom
beredskapsåtgärd för att trygga full sysselsättning inom byggnadsfacket
medel anvisats till statsbidrag för byggnadsarbeten till en sammanlagd
total investeringskostnad av 100 miljoner kronor inom det allmänna skolväsendet
och 40 miljoner kronor inom yrkesskolväsendet.
De extra investeringsramarna hade helt tagits i anspråk genom beslut av
Kungl. Maj:t och hade sålunda möjliggjort ett särskilt omfattande skolbyggande
innevarande vinter. Den ökade anslagsbelastning, som följde av
dessa beredskapsarbeten, hade för innevarande budgetår beräknats till sammanlagt
27,5 miljoner kronor. Under ytterligare två budgetår kunde anslagen
beräknas belastas av kostnader för detta ökade byggande.
Vid bedömningen av anslagsbehovet för 1960/61 lämnade departementschefen
den sysselsättningspolitiska aspekten helt å sido. Visserligen förelåge
ett stort nybyggnadsbehov, men trots detta ansåge departementschefen sig
i rådande statsfinansiella läge icke kunna föreslå någon reell höjning av
anslagen. Med hänsyn dels till sättet för utbetalning av statsbidrag och det
stora antal byggnadsföretag, för vilka statsbidrag beviljades innevarande
budgetår, dels till omfattningen av det redovisade byggnadsbehovet under
1960/61 ansåge departementschefen å andra sidan inte heller att någon
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 63
minskning av anslagen borde komma i fråga utan räknade med en i det
allra närmaste oförändrad sammanlagd medelsanvisning under anslagen
till det allmänna skolväsendet och till yrkesskolväsendet. Till det förra
borde således statsbidrag få beviljas till en sammanlagd kostnad av 130
miljoner kronor för permanenta och 30 miljoner kronor för provisoriska
anläggningar ävensom till byggnadsföretag inom yrkesskolväsendet till en
kostnad av 40 miljoner kronor för permanenta skolbyggnader och elevhem
samt 10 miljoner kronor för provisoriska byggnader.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
i rådande statsfinansiella läge icke ansett sig kunna föreslå
någon reell höjning av anslagen till skolbyggnadsverksamheten utan räknar
med en i det allra närmaste oförändrad sammanlagd medelsanvisning under
anslagen till det allmänna skolväsendet och yrkesskolväsendet, varvid förslaget
för det allmänna skolväsendets del innebär en minskning med
6 900 000 kronor och för yrkesskolväsendets del en höjning med 7 000 000
kronor.
Såvitt utskottet kan bedöma, kommer den hastigt växande enhetsskoleorganisationen
att inom de närmaste åren medföra ett mycket stort antal
ansökningar om statsbidrag till uppförande av högstadieskolor. Med hänsyn
härtill och till den på många håll alltjämt rådande allvarliga lokalsituationen
hade det enligt utskottets mening varit önskvärt, att investeringsramarna
för den reguljära skolbyggnadsverksamheten hade kunnat
avsevärt vidgas. Utskottet, som dock icke är berett tillstyrka bifall till
motionerna I: 104 och II: 121, utgår ifrån att så snart detta befinnes möjligt,
anslagstilldelningen för skolbyggen kommer att ökas.
I syfte att nedbringa statens kostnader för skolbyggnader har i motionerna
I: 259 och II: 317 yrkats, att bidragsunderlagets grundbelopp per
kvadratmeter nettogolvyta skulle bestämmas till 750 kronor i stället för
som nu 900 kronor, varvid här förevarande anslag beräknas kunna minskas
med 4 800 000 kronor för nästa budgetår. I motionen II: 466 har föreslagits,
att nyssnämnda grundbelopp per kvadratmeter nettogolvyta skulle bestämmas
till 850 kronor, dock med omräkning av detta grundbelopp med
hänsyn till vissa närmare angivna särskilda förhållanden.
Utskottet, som anser att ett bifall till motionsyrkandena endast skulle
medföra ytterligare ökning av kommunernas andel av skolbyggnadskostnaderna,
avstyrker bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga,
samt II: 466.
1958 års besparingsutredning har bland annat, i syfte att skapa garantier
för att de byggnadsekonomiska problemen bleve likformigt behandlade över
hela skolbyggnadsområdet, förordat att en central skolbyggnadsberedning
skulle inrättas. Departementschefen har icke föreslagit några särskilda åtgärder
i anledning av vad besparingsutredningen sålunda ifrågasatt. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att utskottet i sitt utlåtande
64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
1959: 128 (s. 19) uttalat, att en åtgärd, som enligt utskottets mening lämpligen
borde tagas under övervägande av Kungl. Maj:t, vore att undersöka,
om fördelar skulle stå att vinna av att till skolöverstyrelsen knyta en på
skolbyggnadsområdet erfaren byggnadstekniker. Utskottet har den uppfattningen,
att om en sådan byggnadstekniker kunde erhållas, den föreslagna
fristående skolbyggnadsberedningen icke vore erforderlig.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga
och i vad de avse bidragsunderlagets grundbelopp, samt
motionen II: 466 icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 104 och II: 121
samt I: 259 och II: 317, sistnämnda båda motioner i vad
de avse medelsanvisningen, till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 75 700 000 kronor.
61:o) Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 554—556),
vilket innebär en anslagsminskning med 2 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må för budgetåret 1960/61
bevilja statsbidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet med ett sammanlagt belopp av högst
4 000 000 kronor;
b) till Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
Folkskoleväsendet
62 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 211, s. 556—566) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för beräkning
av allmänt driftbidrag till obligatoriska skolor, att tillämpas från och med
65
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
redovisningsåret 1960/61, dels ock till Folkskolor in. m.: Bidrag till driften
av folkskolor m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
720 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Per-Olof Hanson (I: 28) och den andra inom andra kammaren av fröken
Vinge m.fl. (11:34), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
till en enskild skola för estniska barn i Göteborg, anordnad enligt skolöverstyrelsens
förslag, för budgetåret 1960/61 bevilja ett anslag på 10 000
kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Ranmark m.fl (1:108) och den andra inom andra kammaren av
fröken Olsson m.fl. (II: 123), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i enlighet med skolöverstyrelsens förslag bevilja stiftelsen Kristofferskolan
ett statsbidrag för år 1960/61 med 20 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av
herr Edlund m.fl. (II: 317), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte dels besluta att tillhandahållande av fri undervisningsmateriel
icke skall vara obligatoriskt för skoldistrikten, dels besluta att från och med
läsåret 1960/61 vid beräkning av det i anslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag
till driften av folkskolor m. m. ingående lärarlönebidraget hänsyn icke skall
tagas till avlösta bidrag och avdragsbeloppet sålunda fastställas till, i hyresgrupp
1 960 kronor, i hyresgrupp 2 1 200 kronor, i hyresgrupp 3 1 380 kronor,
i hyresgrupp 4 1 620 kronor och i hyresgrupp 5 1 850 kronor per statsbidragsberättigande
lärartjänst, dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till
driften av folkskolor m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 701 000 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i
Skellefteå väckt motion (11:458), vari hemställts, att riksdagen vid sin
behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, åttonde huvudtiteln, måtte
besluta att med hänvisning till kommunernas möjligheter att i ökad utsträckning
tillhandahålla de fria läroböckerna som lån i stället för som gåva
minska det av Kungl. Maj:t äskade anslaget under förevarande punkt med
5 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 34, II: 123, I: 259 och II: 458.
Kungl. Maj:ts förslag avseende medelsbehovet under förevarande anslag
för budgetåret 1960/61 innebär en anslagshöjning med i avrundat tal
20 000 000 kronor. Ökningen betingas — utom av automatiska utgiftsför
5
— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 8
66
Statsutskottets utlåtande nr S år 1960
ändringar — av följande förslag, nämligen 1) utbyte av högst sex ordinarie
adjunkts- och ämneslärartjänster vid inbyggd realskollinje mot s. k. utbytestjänster,
2) höjning av anslaget till korrespondensrealskolan i Björkviks
kommun med 30 000 kronor, 3) höjning av statsbidraget till lärarlöner vid
redan statsbidragsberättigade svenska skolor i utlandet med 25 000 kronor
samt 4) anvisande av medel för statsbidrag till kostnaderna för ATP-avgifter
och kompensation för höjda folkpensionsavgifter med i runt tal
20 000 000 kronor.
Beträffande de automatiska utgiftsförändringarna i avseende på lärarlönebidraget
framgår, att departementschefen efter att från länsskolnämnderna
ha infordrat uppgifter om storleken av det rekvirerade statsbidraget
för redovisningsåret 1958/59 räknat med ett i stort sett oförändrat anslagsbehov
för budgetåret 1960/61.
I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag ändrade grunder för beräkning av
allmänt driftbidrag till obligatoriska skolor med anledning av den av 1959
års riksdag beslutade avlösningen från och med den 1 juli 1960 av det under
femte huvudtiteln uppförda särskilda anslaget till Bidrag till avlönande av
hemvårdarinnor. Med inräknande av kompensation för detta bidrag, 110
kronor, erhålles följande kommunandelar för lärarlönebidraget, nämligen
450 kronor för hyresgrupp 1, 690 kronor för hyresgrupp 2, 870 kronor för
hyresgrupp 3, 1 Ilo kronor för hyresgrupp 4 och 1 340 kronor för hyresgrupp
5. Då kompensationen för det indragna bidraget första gången skall
utgå för tiden den 1 juli 1960—den 30 juni 1961, skall de nya kommunandelarna
tillämpas från och med slutregleringen av lärarlönebidraget avseende
redovisningsåret 1960/61.
Skolöverstyrelsens förslag om att dels statsbidrag skall införas för anordnande
av frivillig undervisning i instrumentalmusik och solosång samt
i körsång på försöksskolans högstadium enligt samma bestämmelser som nu
galler för anordnande av dylik undervisning vid allmänna läroverk och
högre kommunala skolor med en beräknad kostnad av 695 000 kronor, dels
statsbidrag skall utgå till stiftelsen Kristofferskolan med 20 000 kronor har
departementschefen icke biträtt.
Statskontoret har här anfört följande.
Statskontoret kan icke biträda förslaget om anordnande av statsbidragsberättigande
frivillig undervisning i instrumentalmusik och solosång samt
körsång inom försöksskolans högstadium.
I fråga om förslaget om bidrag till Kristofferskolan erinrar statskontoret
om ett tidigare utlåtande i frågan enligt vilket ett inordnande av sagda
skola i det statsunderstödda undervisningsväsendet icke borde övervägas,
innan erfarenheter vunnits rörande de slutliga utbildningsresultaten.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
67
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har departementschefen
icke biträtt det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget, att
statsbidrag skall införas för anordnande av frivillig undervisning i instrumentalmusik
och solosång samt i körsång på försöksskolans högstadium enligt
samma bestämmelser som nu gäller för anordnande av dylik undervisning
vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor.
Utskottet vill med anledning härav framhålla, att utskottet finner det
vara synnerligen angeläget, att försöksskolans högstadium i förevarande
avseende jämställes med allmänna läroverk och högre kommunala skolor.
Utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål till förnyat
bedömande och för nästa års riksdag framlägger förslag i ämnet. Utskottet
föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad
utskottet i förevarande fråga sålunda anfört.
Emot departementschefens under denna punkt i övrigt gjorda uttalanden
och framlagda förslag har utskottet icke funnit anledning till annan erinran
än vad av det följande framgår.
I motionerna I: 259 och II: 317 har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att
riksdagen måtte besluta att tillhandahållande av fria läroböcker icke skall
vara obligatoriskt för kommunerna och att till följd härav kommunandelen
per statsbidragsberättigande lärartjänst genomgående höjes med 400 kronor,
vilket beräknas medföra en minskning i anslagsbehovet med 19 miljoner
kronor för budgetåret 1960/61. Enligt det i motionen II: 458 framlagda
förslaget bör, eftersom kommunerna har möjligheter att tillhandahålla de
fria läroböckerna som lån i stället för som gåva, anslaget under förevarande
punkt kunna minskas med 5 miljoner kronor.
Utskottet får med anledning av motionerna I: 259 och II: 317 anföra, att
utskottet icke är berett att — såsom i motionerna påyrkats — tillstyrka
avskaffande av systemet med fria läroböcker och i samband därmed indragande
av hela det kompensationsbelopp, vartill kommunerna förklarats
berättigade som ersättning för vissa bidragsbortfall. En sådan åtgärd som
den i motionerna föreslagna skulle enligt utskottets mening medföra stora
nackdelar för både föräldrar och kommuner.
Icke heller har utskottet ansett sig böra på i motionen II: 458 anförda
grunder och utan föregående utredning i ämnet tillstyrka bifall till det i
denna motion framställda yrkandet.
Vidkommande motionerna I: 108 och II: 123 får utskottet framhålla, att
utskottet senast år 1959 i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 123,
punkt 13) uttalade, att det utmärkande för Kristofferskolan vore dess karaktär
av pedagogiskt experiment och att det enligt utskottets mening vore
värdefullt, att dylika experiment påginge samtidigt med försöksverksamheten
i de allmänna skolorna. Utskottet betonade vidare, att .skolans existens
medförde besparingar för såväl stat som kommun. Utskottet fann
68
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
därför vissa skäl i och för sig tala för att skolan erhölle bidrag av statsmedel
för sin verksamhet.
Kristofferskolans verksamhet finansieras nästan uteslutande på privat
väg. Då kostnaderna för verksamheten är omfattande och då såsom utskottet
tidigare framhållit denna verksamhet medför besparingar för både
stat och kommun, finner utskottet skäligt, att staten lämnar skolan bidrag
i viss utsträckning. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 108
och II: 123, innebärande att Kristofferskolan för budgetåret 1960/61 tillerkännes
ett statsbidrag av 20 000 kronor. Någon uppräkning av det till 720
miljoner kronor avrundade anslaget under förevarande punkt torde på
grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit icke vara erforderlig.
Med anledning av motionerna I: 28 och II: 34 får utskottet anföra följande.
Enligt vad utskottet inhämtat har Göteborgs allmänna skolstyrelse
beslutat att jämlikt 15 § folkskolestadgan godkänna den av estniska kommittén
planerade estniska skolan i Göteborg som enskild skola. Till första
årskursen finns 26 elever anmälda. Vid upprättandet av skolan kommer
den timplan, som tillämpas av estniska skolan i Stockholm och som godkändes
av skolöverstyrelsen 1955, att användas. Kursplanen förutsattes
vara den för rikets folkskolor fastställda undervisningsplanen med de smärre
modifikationer, som undervisningen i estniska ämnen medför.
Utskottet, som icke är övertygat om lämpligheten av att för barn till estniska
föräldrar, som redan vistats i Sverige under lång tid och som i många
fall är svenska medborgare, anordna speciell skolundervisning, avstyrker
bifall till motionerna I: 28 och II: 34.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse obligatoriskt
tillhandahållande av fri undervisningsmateriel,
icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 108
och II: 123, besluta, att ur förevarande anslag skall för
budgetåret 1960/61 utgå statsbidrag till Kristofferskolan i
Stockholm i enlighet med vad utskottet förordat;
III. att motionerna I: 28 och II: 34 icke må av riksdagen
bifallas;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 259 och II: 317
samt II: 458, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna
av departementschefen förordade ändrade grunder
69
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
för beräkning av allmänt driftbidrag till obligatoriska skolor,
att tillämpas från och med redovisningsåret 1960/61;
V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 259 och II: 317
samt II: 458, samtliga motioner såvitt de avse medelsanvisningen,
till Folkskolor m.m.: Bidrag till driften av
folkskolor m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 720 000 000 kronor;
VI. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört rörande frivillig musikundervisning
på försöksskolans högstadium.
63:o) Folkskolor m.m.: Försökskostnadsbidrag. Kungl. Maj:t har
(punkt 212, s. 566—568) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar
Bergh rrv. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund
m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
till Folkskolor m.m.: Försökskostnadsbidrag för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen I: 259.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 360 000 kronor,
varav 10 000 kronor avses för en höjning av ramen för extra försökskostnadsbidrag
till 50 000 kronor och resten för en automatisk uppräkning av
det regelmässiga försökskostnadsbidraget.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Med anledning av motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, får
utskottet framhålla, att enär försökskostnadsbidragen utgår som kompensation
för de ökade kostnaderna på högstadiet, de kommuner, som kan
komma i fråga för bidrag under nästa budgetår, redan tidigare erhållit
medgivande att bedriva försöksverksamhet och att därvid komma i åtnjutande
av de särskilda för försökskommuner gällande statsbidragen. På
grund härav avstyrker utskottet bifall till motionerna.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
70 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
är i fråga, till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000
kronor.
64:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare
vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
213, s. 568), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
65:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare m. m. vid
vissa sjukvårdsanstalter och barnhem. Kungl. Maj:t har (punkt 214,
s. 568—572) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
föreslagna grunder för statsbidrag till driften av skolor vid vissa sjukvårdsanstalter
och barnhem, att tillämpas tills vidare från och med redovisningsåret
1960/61, dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare
m.m. vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 635 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär — utöver en anslagsminskning med 19 000
kronor — en ändring från och med den 1 juli 1960 av statsbidragsbestämmelserna
för skolorna vid sjukvårdsanstalter och barnhem, så att samma
schematiska bidragsgrunder, som enligt kungörelsen 1958: 665 gäller för det
obligatoriska skolväsendet, också skall tillämpas vid här avsedda skolor
vid sjukvårdsanstalter och barnhem. Samtidigt bör de särskilda bestämmelserna
om statsbidrag till avlönande av sjukhuslärarinna upphöra att
gälla. För ovannämnda ändamål torde medel från och med budgetåret
1961/62 böra beräknas under anslaget Folkskolor m.m.: Bidrag till driften
av folkskolor in. m.
Skolöverstyrelsen har i särskild skrivelse den 17 oktober 1959 framlagt
förslag rörande undervisning av sjuka barn, innebärande att det skulle
skapas en allmän rätt för kommuner och andra huvudmän att erhålla statsbidrag
till kostnaderna för undervisning av elever, vilka på grund av lyte,
sjukdom eller liknande omständigheter ej kan deltaga i vanlig skolundervisning.
Genomförandet av förslaget har av överstyrelsen beräknats medföra
en kostnadsökning med 2 000 000 kronor från och med budgetåret
1961/62.
Departementschefen har i rådande läge inte funnit det möjligt att föreslå,
att förslaget framlägges för riksdagen.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
71
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt om dels ändrade grunder för statsbidrag till driften av skolor vid
vissa sjukvårdsanstalter och barnhem, dels medelstilldelning för nästa budgetår.
Med anledning av det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget rörande
undervisning av sjuka barn, som departementschefen icke nu funnit möjligt
förelägga riksdagen, vill utskottet anföra följande.
Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle för kommuner och andra huvudmän
skapas allmän rätt att erhålla statsbidrag till kostnaderna för undervisning
av elever, vilka på grund av lyte, sjukdom eller liknande omständigheter
ej kan deltaga i vanlig skolundervisning. Utskottet anser, att det
vore riktigt om även föräldrarna för framtiden kunde påräkna statsbidrag
för kostnaderna för undervisning av sjuka barn, särskilt de kroniskt sjuka
barnen. Utskottet vill därvid framhålla, att eftersom staten normalt har utgifter
för varje svenskt barns skolgång, även de kroniskt sjuka och handikappade
barnen borde vara berättigade till samhällets hjälp för undervisning
Utskottet
finner det önskvärt, att Kungl. Maj:t med intresse följer denna
fråga och, eventuellt efter förnyad utredning, för riksdagen framlägger förslag
i ämnet.
Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till
känna vad utskottet sålunda anfört, samt hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen föreslagna grunder
för statsbidrag till driften av skolor vid vissa sjukvårdsanstalter
och barnhem, att tillämpas tills vidare från och
med redovisningsåret 1960/61;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare
in. in. vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 635 000 kronor;
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande undervisning av sjuka barn.
66:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 215, s. 572 och 573), vilket innebär en anslagshöjning med 70 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
främjande i rikets nordligaste gränsorter m. in. för
budgetåret 1960/61 anvisaett reservationsanslag av 290 000
kronor.
72
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
67:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
elevhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
216, s. 573), vilket innebär en anslagsminskning med 300 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000
kronor.
68:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar.
Kungl. Maj:t har (punkt 217, s. 573—575) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh
m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund m. fl.
(II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte dels
besluta, att statsbidrag till anordnande av skolskjutsar skall utgå med 70
procent av verkliga kostnaderna, från och med redovisningsåret 1960/61,
dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas till motionen
I: 259.
Kungl. Maj:ts förslag innebär dels ändrad anslagsrubrik, dels en anslagshöjning
med 3 000 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Bidraget utgår med 80 procent av kommunens verkliga kostnad för skolskjutsar,
under förutsättning att skolvägen är i fråga om elever i årskurserna
1—3 minst 3 kilometer och i fråga om övriga elever minst 4 kilometer. För
självskjuts, d. v. s. skjuts med fordon, som framföres av eleven själv, utgår
statsbidrag med 80 procent av en kostnad, vilken för varje dag, som eleven
besökt skolan, må utgöra högst 50 öre, om skolvägen är längre än 7 kilometer,
och eljest högst 40 öre.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt och har alltså icke funnit sig böra biträda det i motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandena.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgår statsbidrag till självskjuts
med 80 procent av en kostnad, vilken för varje dag, som eleven
besökt skolan, må utgöra högst 50 öre, om skolvägen är längre än 7 kilo
-
73
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
meter, och eljest högst 40 öre. Då bidraget sedan år 1947 utgår med oförändrat
belopp, förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t låter närmare undersöka,
huruvida bidraget till självskjutsar numera kan anses vara riktigt avvägt.
Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver
till känna vad utskottet sålunda anfört.
Utskottet hemställer förty,
a) att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse ändrade
statsbidragsbestämmelser för skolskjutsar, icke må av
riksdagen bifallas;
b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, i vad de
avse medelsanvisningen, till Folkskolor in. in.: Bidrag till
anordnande av skolskjutsar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 48 000 000 kronor;
c) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört i fråga om självskjuts.
69:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 575), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till vissa
fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
70 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 575
och 576), vilket innebär en anslagsminskning med 75 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.
71 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s. 576 och 577), vilket innebär
en anslagsminskning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.
74 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
72:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 577 och 578), vilket innebär
en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag
till tjänstebostäder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 140 000 kronor.
73:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 578), vilket innebär en
anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 52 400 kronor.
74:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 223, s. 579 och 580), vilket innebär en anslagsminskning med 40 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor.
75:o) Resestipendier åt lärare vid folkskolor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, s. 580 och 581), vilket innebär dels ändrad
anslagsrubrik, dels ock anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid folkskolor
m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 63 000 kronor.
76:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att
undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225,
s. 581), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.
77:o) Bidrag till vissa särskilda skoländamål. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 581—584), vilket innebär en anslagsminskning
med 14 000 kronor, hemställer utskottet,
75
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
att riksdagen må till Bidrag till vissa särskilda skoländamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 336 000 kronor.
Folkhögskolor
78:o) Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt 230, s. 589—591) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 16 695 000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Robert Johansson m. fl. (I: 177) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Luttra m.fl. (II: 191), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 16 812 000
kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Källqvist och Edström (I: 178) och den andra inom andra kammaren
av herr Hammar m. fl. (II: 197), i vilka hemställts, dels att riksdagen
beslutar att under budgetåret 1960/61 statsbidrag må utgå till ytterligare
en folkhögskola utöver de av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna,
dels att riksdagen för budgetåret 1960/61 under riksstatens åttonde
huvudtitel punkt 230, Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor,
må anvisa ett förslagsanslag av 16 812 000 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 191 och II: 197.
Kungl. Maj:ts förslag innebär — utöver automatiska utgiftsökningar om
785 000 kronor — att anslaget höjes med 117 000 kronor, motsvarande
bidragskostnaderna för en ny folkhögskola.
Skolöverstyrelsen hade ansett sig böra föreslå, att statsbidrag skulle utgå
till fyra nya folkhögskolor, två nya filialskolor för ungdom över 18 år och
fyra nya filialskolor för ungdom i åldern 16—18 år.
Statskontoret ville icke motsätta sig, att medel beräknades för ytterligare
två skolor men kunde icke tillstyrka medel för inrättande av ytterligare
filialskolor.
Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.
Beträffande frågan om anvisande av medel för inrättande av filialskolor
vill jag erinra om att det jämlikt beslut vid 1957 års riksdag (prop. 146;
SU 173; Rskr 387) ankommer på Kungl. Maj:t att från fall till fall pröva
76
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
uppkommande frågor om anordnande av dylika skolor. Därest riksdagen
inte har någon erinran däremot torde detsamma få gälla beträffande frågor
om inrättande av ungdomsfilialskolor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och
har intet att erinra mot vad departementschefen anfört och förordat.
I motionerna I: 177 och II: 191 samt I: 178 och II: 197 har föreslagits,
att statsbidrag matte utgå till ytterligare en folkhögskola. Utskottet finner
det i och för sig önskvärt, att statsbidrag kunde utgå till nystartade folkhögskolor
nagot tidigare än vad som nu är fallet. I förevarande statsfinansiella
läge anser sig utskottet dock icke böra tillstyrka bifall till motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 177 och II: 191 samt
1:178 och II: 197, till Folkhögskolor: Bidrag till drijten av
folkhögskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 16 695 000 kronor.
79:o) Folkhögskolor: Byggnadsbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt 231,
s. 591 och 592) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Byggnadsbidrag
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor,
innebärande oförändrad medelstilldelning jämfört med innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Thorsten
Larsson och Nils Theodor Larsson (I: 371) och den andra inom andra kammaren
av herr Svensson i Stenkyrka m.fl. (11:468), vari hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte till Folkhögskolor:
Byggnadsbidrag för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
4 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen II: 468.
Det i motionerna I: 371 och II: 468 framställda förslaget överensstämmer
med skolöverstyrelsens förslag, som departementschefen förklarat sig icke
vara beredd förorda.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under före varande punkt och
har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 371 och
II: 468 gjorda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 371 och II: 468, till Folk
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
77
högskolor: Byggnadshidrag för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.
80:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 592 och 593), vilket innebär en
anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 43 000 kronor.
81 :o) Folkhögskolor: Utbildning av lärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 233, s. 593), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Utbildning av lärare
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
46 000 kronor.
Specialskolor m. m.
82:o) Skolor för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 234, s. 594—598), vilket innebär en anslagshöjning med
262 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för blinda,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 825 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 24 600
3. Avlöningar till personal vid tillfälliga an
passningskurser
för nyblinda, förslagsvis .. 140 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................. 1 420 400
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 367 700
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis........... 45 000
Summa kronor 2 823 000
b) till Skolor för blinda: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 823 000 kronor.
78
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
83:o) Skolor för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 235, s. 598—602), vilket innebär en anslagsminskning med
89 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för blinda: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 715 700
kronor.
84:o) Skolor för döva: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 237, s. 603—607), vilket innebär en anslagshöjning med 201 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för
döva, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................... 2 014 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 81 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................. 2141 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 700 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis......................... 83 100
Summa kronor 5 020 000
b) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 5 020 000 kronor.
85:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 238, s. 608), vilket innebär en anslagsminskning med 31 900
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 652 300
kronor.
86:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 608—610), vilket innebär
en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning
av utrustning m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 190 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
79
87:o) Bidrag till vissa skolor och skolhem för döva barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 610—613), vilket innebär en
anslagsminskning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa skolor och skolhem
för döva barn för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 517 000 kronor.
88 :o) Bidrag till kulturell verksamhet bland döva. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 613), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kulturell verksamhet
bland döva för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
11 500 kronor.
89:o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 242, s. 614), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för
budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 64 000 kronor.
90 :o) Resor för blind- och dövskoleelever jämte ledsagare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 614 och 615), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Resor för blind- och dövskoleelever
jämte ledsagare för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 160 000 kronor.
91 :o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 615—617), vilket innebär en anslagshöjning
med 124 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare för
blinda och döva för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 254 000 kronor.
92 :o) Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 617 och 618), vilket
innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för personal m. fl. vid skolor
för blinda och döva för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 32 000 kronor.
80
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Yrkesundervisningen
93:o) Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor. Kungl.
Maj:t har (punkt 263, s. 671) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kronor, innebärande
en anslagsökning med 7 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar
Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund
m. fl. (II: 317), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen vid sin
behandling av före varande punkt måtte a) besluta att bidragsunderlagets
grundbelopp i de permanenta skollokalerna per m2 nettogolvyta, nu utgörande
900 kronor, skall vara 750 kronor för byggnadsföretag, beträffande
vilket beslut i bidragsfrågan fattas av statlig myndighet efter utgången av
juni månad 1960 samt b) till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 38 500 000
kronor.
Beträffande motiveringen för dessa yrkanden torde få hänvisas till motionen
I: 259.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Departementschefen har (punkt 209, s. 553) till byggnader inom yrkesskolväsendet
räknat med investeringsramar av 40 000 000 kronor för permanenta
skolbyggnader och elevhem samt 10 000 000 kronor för provisoriska
byggnader, med rätt för Kungl. Maj:t att göra av omständigheterna
påkallade jämkningar i fördelningen mellan nu ifrågavarande investeringsområde
och till byggnadsföretag inom det allmänna skolväsendet ävensom
mellan permanenta och provisoriska anläggningar. I enlighet med överstyrelsens
för yrkesutbildning förslag har departementschefen också under nu
ifrågavarande anslag beräknat ett belopp av 13 000 000 kronor till första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel.
Utskottet. Under åberopande av vad utskottet tidigare (punkt 60, s. 63
och 64) anfört angående bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag under här
förevarande punkt och avstyrker bifall till de i motionerna I: 259 och
II: 317, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandena.
Då utskottet icke heller har något att erinra mot vad departementschefen
i detta sammanhang anfört och föreslagit hemställer utskottet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 81
I. att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse bidragsunderlagets
storlek, icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, i vad de
avse medelsanvisningen, till Bidrag till byggnadsarbeten
m.m. vid yrkesskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 40 000 000 kronor.
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
94:o) Bidrag till folkbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 272, s. 678—
680) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 455 800 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar
Bergh m. jl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund
m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
dels hemställa hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte utfärda författningsändringar
enligt de i motionerna föreslagna grunderna, att gälla från
och med den 1 juli 1960, dels till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 055 800 kronor.
Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till
motionen I: 259.
Kungl. Maj:ts förslag under före varande punkt innebär en anslagshöjning
med 281 100 kronor, varvid för anslagsposten Folk-, studiecirkel-, sjukhus-,
truppförbands- och sjömansbibliotek beräknas en automatisk ökning
med 300 000 kronor med anledning av beräknad höjning av lokala biblioteksanslag
och för anslagsposten Resekostnadsersättning och traktamente
vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek beräknas en höjning
med 1 100 kronor, varjämte delposten Rationaliseringsundersökning
vid folkbiblioteken utgår.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt, finner sig icke böra biträda det i motionerna I: 259 och II: 317,
såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
6 — Bihang till riksdagens protokoll 19G0. 6 samt. Nr 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
82
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
a) att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse författningsändringar,
icke må av riksdagen bifallas;
b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, i vad
de avse medelsanvisningen, till Bidrag till folkbibliotek för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 455 800
kronor.
95:o) Bidrag till föreläsningsverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 273, s. 680—682), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till föreläsningsverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 955 000 kronor.
96:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 274, s. 682 och 683), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 325 000
kronor.
97:o) Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet.
Kungl. Maj:t har (punkt 275, s. 683 och 684) föreslagit riksdagen att
till detta ändamål anvisa ett anslag av 204 000 kronor, vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Tage Johansson
m. fl. (1:182) och den andra inom andra kammaren av herr Forsberg
m.fl. (11:203), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att antalet
bidrag för heltidsanställda bildningskonsulenter utökas från nuvarande tio
till elva, att anslaget till ifrågavarande tjänster således ökas från föreslagna
69 000 till 75 900 kronor och att totalsumman under rubriken »Bidrag till
föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet» följaktligen uppräknas
från 204 000 till 210 900 kronor.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen I: 182.
Det i motionerna 1:182 och 11:203 framställda yrkandet överensstämmer
med ett av skolöverstyrelsen framlagt men av departementschefen icke
biträtt förslag om att bidrag måtte utgå till ytterligare en heltidsanställd
bildningskonsulent, nämligen den i Jönköpings län.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
83
Utskottet får med anledning av motionerna I: 182 och II: 203 erinra om
att utskottet i sitt av 1959 års riksdag godkända utlåtande (nr 114, punkten
6) i samband med hemställan om avslag på ett då motionsvis framställt
yrkande av samma innebörd som det nu föreliggande, förutsatte, att
Kungl. Maj:t skulle taga frågan om bidrag till ytterligare en heltidstjänst
som bildningskonsulent under förnyat övervägande. Utskottet, som icke är
berett att ansluta sig till vad i motionerna 1:182 och II: 203 föreslagits, förväntar
emellertid att Kungl. Maj:t skall finna möjlighet att för nästa års
riksdag framlägga förslag i ärendet.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag för budgetåret 1960/61 uppföres
med av Kungl. Maj:ts äskat belopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 182 och II: 203, till Bidrag
till föreläsningsjörmedling och konsulentverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 204 000 kronor.
98:o) Bidrag till studieförbund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 276, s. 685 och 686), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för budgetåret
1960/61 anvisa ett anslag av 2 545 000 kronor.
99:o) Bidrag till studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 277, s. 687—689), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
11 000 000 kronor.
100:o) Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 689 och 690), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 227 000 kronor.
101 :o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 690—693), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 300 000
kronor.
84
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
102:o) Utbildning av ungdomsledare. Kungl. Maj:t har (punkt 280,
s. 693—696) föreslagit riksdagen att till Utbildning av ungdomsledare för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 353 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren
av herr Edlund m.fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte 1) besluta att statsbidrag icke skall utgå för utbildning av
ungdomsledare för politiska organisationer, 2) till Utbildning av ungdomsledare
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 239 000
kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nyström m. fl. (I: 376) och den andra inom andra kammaren
av herr Lindahl m.fl. (11:462), vari hemställts, att riksdagen i princip
måtte ge sin anslutning till att bidrag till ungdomsorganisationernas specialledarutbildning
från och med budgetåret 1961/62 må utgå efter grunder
som angives i statsverkspropositionens åttonde huvudtiteln, samt att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t förordar att medel för nämnda specialledarutbildning
anvisas i 1961 års statsverksproposition.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 259 och I: 376.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor,
vilket belopp enligt departementschefens förslag bör läggas till anslagsposten
för regionala och centrala kurser för ungdomsledare, dock med rätt för
Kungl. Maj:t att på förslag av skolöverstyrelsen medgiva att en del av
beloppet må disponeras för utbildningsverksamhet i annan form, om så
prövas vara av väsentlig betydelse för främjande av det med anslaget avsedda
syftet.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Skolöverstyrelsens planeringskommitté har konstaterat, att det nuvarande
stödet åt ungdomsledarutbildning endast i mycket begränsad utsträckning
tillgodoser behovet av specialledarskolning. Behovet av specialledare
är gemensamt för samtliga organisationer. Idrottsrörelsen behöver
ledare för en mängd specialidrotter, scoutrörelsen och friluftsorganisationerna
behöver lägerledare och idrottsledare, jordbrukarungdomen ledare för
odlingsverksamhet, de religiösa ungdomsrörelserna, nykterhetsungdomen
och en rad andra organisationer har stort behov av specialledare i t. ex.
sång, musik och dramatik. Samtliga ungdomsrörelser behöver särskilt utbildade
ledare för sin organiserade gruppverksamhet.
Den ökade aktivitet, som de olika anslagen till ungdomens förenings- och
fritidsverksamhet medfört, har enligt organisationernas mening sin grund i
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 85
de aktiva grupparbetsformerna. Dessa förutsätter god tillgång på ledare
med specialkunskaper i olika ämnen. För att tillgodose detta behov bör som
komplement till de allmänna ungdomsledarkurserna bidrag utgå till specialkurser
för lokalt verksamma ledare.
Kurserna bör helt inriktas på de lokalt arbetande ledarna och ha till
uppgift att ge instruktioner och övning i olika praktiska ämnen. Metodiska
anvisningar för ifrågavarande ämnen bör även meddelas.
Skolöverstyrelsen, som anser, att inom det nu starkt differentierade ungdomsarbetet
finns ett påtagligt behov av ett stort antal specialutbildade
ledare, tillstyrker det framlagda förslaget och föreslår, att under en särskild
anslagspost, benämnd Bidrag till specialkurser för ungdomsledare, för budgetåret
1960/61 anvisas ett belopp av 378 000 kronor.
Departementschefen har icke biträtt detta förslag i annan mån än som
framgår av departementschefens i det föregående redovisade uttalande.
TJtskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och avstyrker följaktligen
bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga.
Vidkommande de i motionerna I: 376 och II: 464 framförda yrkandena
får utskottet anföra, att vissa skäl i och för sig talar för ökat stöd till specialledarskolningen.
Utskottet anser sig likväl icke böra förorda, att ifrågavarande
utbildning för nästa budgetår tillgodoses i vidare mån än som kan
följa av departementschefens ovannämnda uttalande och är icke heller berett
att tillstyrka principbeslut i frågan för kommande budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 353 000 kronor;
II. att motionerna I: 376 och II: 462 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
103:o) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har
(punkt 281, s. 696—698) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 400 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av
herr Edlund m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte avslå förslaget om anslag till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
för budgetåret 1960/61 om 3 400 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nyström m. fl. (I: 375) och den andra inom andra kammaren
av herr Lindahl m.fl. (II: 461), i vilka hemställts.
86
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
att riksdagen måtte besluta att åldern för deltagare i fritidsgrupper, för
vilka statsbidrag kan utgå, från och med budgetåret 1960/61 sänkes från
för närvarande 12 år till 10 år;
att riksdagen måtte besluta att skolöverstyrelsen av äskat belopp under
budgetåret 1960/61 får använda högst 35 000 kronor för främjande av försöksverksamhet
och undersökningar rörande ungdomens fritidsverksamhet.
Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 259 och I: 375.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor,
betingad av anslagsbelastningen för budgetåret 1958/59.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att åldern för deltagare i fritidsgrupper,
för vilka statsbidrag kan utgå, från och med budgetåret 1960/61 sänkes
från för närvarande 12 år till 10 år. Överstyrelsen uppskattar det med anledning
av den föreslagna ålderssänkningen ökade medelsbehovet till cirka
250 000 kronor.
Överstyrelsen hemställer vidare, att av äskat belopp få använda högst
35 000 kronor för främjande av försöksverksamhet och undersökningar
rörande ungdomens fritidsverksamhet.
Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka dessa överstyrelsens
förslag.
Utskottet. I motionerna I: 259 och II: 317 har under förevarande punkt
hemställts om avslag på förslaget om anslag till ungdomens fritidsverksamhet.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet vid upprepade
tillfällen och senast vid 1959 års riksdag (uti. nr 114, punkt 2) i anledning
av motioner av liknande innebörd uttalat, att det för utskottet framstode
som synnerligen önskvärt, att denna verksamhet, särskilt i dagens läge
med bland annat tilltagande ungdomsfylleri och växande fritidsproblem,
finge fortgå och utvecklas, även om en översyn av bidragsgivningen befunnes
lämpligen böra företagas. Utskottet vidhåller den ståndpunkt som utskottet
tidigare intagit i ärendet och avstyrker alltså bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga.
Vidkommande motionerna I: 375 och II: 461 får utskottet framhålla, att
utskottet finner goda skäl tala för en sänkning av minimiåldern för deltagare
i fritidsgrupper, för vilka statsbidrag kan utgå, från 12 till 10 år. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget får utskottet emellertid avstyrka bifall
till motionsyrkandet härom. Utskottet har av samma skäl icke funnit sig
böra tillstyrka yrkandet i samma motioner i vad det avser medel för främjande
av försöksverksamhet och undersökningar rörande ungdomens fritidsverksamhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl.
Maj:ts förslag under förevarande punkt hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
87
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 400 000
kronor;
II. att motionerna I: 375 och II: 461 icke må av riksdagen
bifallas.
104:o) Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer.
Kungl. Maj:t har (punkt 282, s. 698 och 699) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
674 500 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hedblom m.fl. (I: 183) och den andra inom andra kammaren av
herr Antonsson m. fl. (II: 224), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förevarande punkt måtte besluta 1) att inrätta en instruktörstjänst
för Sveriges ungdomsorganisationers landsråd och att härför anvisa
17 800 kronor motsvarande hela det bidragsunderlag inklusive rese- och
traktamentskostnader, vilket för närvarande ligger till grund för anslag till
instruktörer inom ungdomsorganisationerna, samt 2) att med anledning
härav under punkt 282: Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer
i nämnda huvudtitel anvisa ett förslagsanslag av 692 300
kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren
av herr Edlund m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte a) besluta att statsbidrag icke skall utgå till instruktörsverksamhet
vid politiska organisationer, b) till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer för budgetåret 1960/61 anvisa ett
anslag av 588 500 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 183 och I: 259.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100 500 kronor,
beroende på en ökning av antalet instruktörer från 40 till 47.
Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle antalet instruktörsbidrag böra
höjas från 40 till 72, varav ett bidrag avsetts för ungdomsorganisationernas
landsråd.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är
i fråga.
88
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Vidkommande motionerna 1:183 och II: 224 får utskottet framhålla följande.
Utskottet, som icke är berett att förorda den höjning av förevarande
anslag, varom förslag framställts i motionerna, får erinra därom, att fördelningen
av instruktörsbidragen på de olika ungdomsorganisationerna ankommer
på Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen. Utskottet har
för sin del intet att erinra mot att inom ramen för tillgängliga medel därvid
även Sveriges ungdomsorganisationers landsråd kommer i åtnjutande av ett
instruktörsbidrag, under förutsättning att de i landsrådet ingående organisationerna
stödjer en dylik anordning. Utskottet förordar, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna, vad utskottet sålunda anfört.
Utskottet hemställer förty,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 259 och II: 317 samt
I: 183 och II: 224, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
674 500 kronor;
II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:183
och II: 224, i vad de avse instruktörsbidrag till Sveriges
ungdomsorganisationers landsråd, i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
105:o) Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 699—701), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Centralförbundet för
nykterhetsundervisning för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 860 000 kronor.
106:o) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 284, s. 701—704) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 554 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Erik Svedberg m.fl. (I: 164) och den andra inom andra kammaren av
herr Engkvist m.fl. (11:216), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för
åttonde huvudtiteln under punkten Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. i grundbidrag till nykterhetsorganisationer m.fl. bevilja ett från
400 000 till 450 000 kronor förhöjt anslag;
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 365) och den andra inom andra kammaren av herr
89
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Rimmerjors m.fl. (11:445), i vilka hemställts, att grundbidragen till nykterhetsrörelsen
måtte höjas med 60 000 kronor till 460 000 kronor för budgetåret
1960/61;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sunne m. fl. (I: 378) och den andra inom andra kammaren av herr
Rimmerjors m.fl. (II: 469), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att antalet instruktörer i alkoholfrågan, placerade inom nykterhetsrörelsen
eller med denna samverkande organisationer, för budgetåret 1960/61 ökas
med tre, från 25 till 28, och att anslaget på denna punkt uppräknas med
43 050 kronor till 412 150 kronor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 216, II: 445 och II: 469.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor,
vilken skall disponeras till i första hand ökade insatser för nykterhetsfrämjande
åtgärder för barn och ungdom ävensom till upplysningsverksamhet
på arbetsplatser.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en ökning av anslaget
med 680 750 kronor. Därav skulle 220 000 kronor föras till grundbidrag till
nykterhetsorganisationer m.fl. och 110 550 kronor till bidrag till instruktörer
för upplysning i alkoholfrågan. Av överstyrelsens framställning framgår
att anslagsposten för grundbidrag 1954 fastställdes till 291 000 kronor
och 1956 höjdes till 306 000 kronor och 1958 till 400 000 kronor. De nämnda
höjningarna har motiverats med att organisationerna ökat sitt medlemsantal
och med att en ny organisation ansetts berättigad till grundbidrag.
Härtill borde emellertid läggas, att grundbidragets realvärde med hänsyn
till löne- och kostnadsökningar betydligt minskats sedan 1954. En höjning
syntes därför påkallad, redan om man ville behålla anslaget vid dess tidigare
effektivitet och ännu mera om man ville öka densamma.
För budgetåret 1960/61 har nykterhetsorganisationerna under olika motiveringar
begärt en sammanlagd höjning av grundbidragen med 460 000
kronor till 860 000 kronor, alltså mer än fördubbling.
I frågan om bidrag till instruktörer har skolöverstyrelsen föreslagit en
ökning av antalet instruktörer från 25 till 28.
Nyssnämnda förslag har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka.
Utskottet får med anledning av motionerna I: 164 och II: 216 samt I: 365
och II: 445 framhålla följande. Bidragsgivningen under förevarande anslag
syftar till att ge nykterhetsorganisationerna ekonomisk hjälp för dels bättre
medlemsvård, grundbidrag, dels ock en intensifierad utåtriktad upplysnings-
och propagandaverksamhet, s. k. speciella bidrag. Kungl. Maj:t har
för nästkommande budgetår funnit det möjligt att förstärka den senare
90
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
bidragsformen med 100 000 kronor, medan för grundbidragen beräknats
oförändrat anslagsbelopp. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning,
att en höjning även av grundbidragen vore en angelägen åtgärd, anser sig
dock — i rådande statsfinansiella läge — icke böra tillstyrka bifall till vad
i motionerna 1:164 och II: 216 samt I: 365 och II: 445 föreslagits.
Av samma skäl får utskottet avstyrka bifall till det i motionerna I: 378
och II: 469 gjorda yrkandet, vilket överensstämmer med av skolöverstyrelsen
framlagt förslag om en ökning av antalet instruktörsbidrag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungi. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 164 och II: 216,1: 365
och II: 445 samt I: 378 och II: 469, till Bidrag till nykterhetsorg
anisationer m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 1 554 000 kronor.
107:o) Bidrag till svenska nykterhetsfram jandet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 704), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska nykterhetsfrämjandet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.
108:o) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 286, s. 705—707), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,
att tillämpas från och med budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslag svis 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 40 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 82 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 12 200
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 1 700
6. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis 31 000
Summa kronor 167 000
b) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 167 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
91
109:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 287, s. 707 och 708), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 34 000
kronor.
110:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 288, s. 708), vilket innebär
en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 155 000 kronor.
lll:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 289, s. 708 och 709), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 105 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 71 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 18 400
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............... 2 100
Summa kronor 199 500
b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 199 500 kronor.
112:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 290, s. 709), vilket innebär en anslagshöjning med
200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 15 000
kronor.
92
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
H3:o) Bidrag till barnfilmkommittén. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 291, s. 709 och 710), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till barnfilmkommittén för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 35 000
kronor.
Gymnastiska centralinstitutet
114:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 292, s. 711—714) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1960/61,
vidtaga av departementschefen angiven ändring av personalförteckningen
för gymnastiska centralinstitutet, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Gymnastiska centralinstitutet:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
562 100 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Allard m.fl. väckt motion (II: 345), i vilken hemställts
att riksdagen måtte besluta en utökning av examinationen vid gymnastiska
centralinstitutet i enlighet med ett inom ecklesiastikdepartementet utarbetat
förslag samt för budgetåret 1960/61 utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit
anvisa 58 000 kronor till avlöningar, 2 500 kronor till omkostnader, 1 700
kronor till materiel, 2 500 kronor till särskild undervisning och 300 000
kronor till engångskostnader för ombyggnad av vissa lokalutrymmen.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 22 700 kronor. Av
detta belopp avses 7 600 kronor skola redovisas som en ny, förslagsvis betecknad
anslagspost till Arvoden m.m. vid särskild undervisning i idrott
och gymnastik. På motsvarande sätt föreslås under omkostnadsanslaget
redovisat ett belopp av 10 700 kronor såsom en likaledes förslagsvis betecknad
anslagspost till Lokaler m. m. för särskild undervisning i idrott och
gymnastik. Båda dessa poster ersätter ett för innevarande budgetår under
rubriken Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och
gymnastik m. m. uppfört obetecknat anslag av 18 300 kronor.
I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag bland annat inrättande av en
personlig, icke tidsbestämd docenttjänst i Ae 24 för innehavaren av den
nuvarande docenturen i fysiologi, särskilt arbetsfysiologi i samma lönegrad,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
93
medicine kandidaten Per Olof Åstrand. Vid bifall till förslaget bör den
nuvarande docenttjänsten indragas. Anordningen medför sålunda icke någon
kostnadsökning.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt.
Med anledning av vad i motionen II: 345 påyrkats får utskottet anföra
följande.
Enligt för utskottet tillgängliga uppgifter har i en den 21 juli 1958 till
ecklesiastikdepartementet överlämnad sakkunnigpromemoria föreslagits en
ökning av den årliga intagningen av studerande vid gymnastiska centralinstitutet
från för närvarande ungefär 70 till 84. De årliga kostnaderna för
genomförandet av den ökade intagningen på två budgetår har i promemorian
beräknats till sammanlagt i runda tal 59 000 kronor under det första
och 156 000 kronor under det andra budgetåret samt berör samtliga institutets
anslag. Engångskostnaderna för utökad föreläsningssal, anordnande
av skrivsal och utökade mässutrymmen m. m. har uppskattats till 280 000
kronor.
I sitt senaste betänkande »Forskningens villkor och behov» har 1955 års
universitetsutredning för sin del rekommenderat att gymnastiska centralinstitutets
intagningskapacitet skulle ökas till ungefär 100 studerande.
Departementschefen framhåller härom i propositionen 1960: 119 angående
riktlinjer för utbyggande av universitet och högskolor att den av utredningen
förordade utbyggnaden bör genomföras i den takt som de ekonomiska
möjligheterna medger.
Motionärernas förslag tar sikte på en utökning av intagningskapaciteten
till 84 studerande eller lika många som enligt förstnämnda sakkunnigförslag.
Kostnaderna för avlöningar m. m. i anledning av den ökade intagningen,
vilka kostnader enbart hänför sig till budgetåret 1960/61, uppgår
enligt motionärerna till sammanlagt 64 700 kronor vartill kommer engångskostnader
om tillhopa 300 000 kronor.
Tendensen mot en för varje år alltmera stegrad brist på utbildade gymnastiklärare
är enligt utskottets mening oroande. Utskottet vill för att belysa
denna brist blott peka på att enligt senaste uppgifter för läsåret
1958/59 på gymnasiet samt i realskolan och motsvarande stadier cirka 10
procent av antalet veckotimmar i gymnastik bestredes av lärare utan gymnastiklärarutbildning.
Detta förhållande synes desto mera beklagligt som
under de senaste åren ett allt större antal kvalificerade sökande, av vilka
huvudparten studenter, enligt tillgängliga uppgifter måst avvisas.
Utöver angelägenheten av att häva gymnastiklärarbristen talar också
allmänna utbildningsskäl enligt utskottets mening för att en ökning av
intagningskapaciteten vid institutet snarast bör vidtagas.
Med hänsyn till vad som tidigare redovisats rörande de senast gjorda
94
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
beräkningarna av den önskvärda storleken av den framtida intagningskapaciteten,
till vilka beräkningar riksdagen i annat sammanhang synes få
anledning taga närmare ställning, samt till att tillgängliga kostnadskalkyler
torde böra ytterligare prövas av Kungl. Maj:t är utskottet icke berett att
trots sin nyss redovisade principiella inställning tillstyrka bifall till motionen
II: 345.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag
och med avslag å motionen II: 345,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 181 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 21 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 271 800
4. Arvoden m. m. vid särskild undervisning i
idrott och gymnastik, förslagsvis.......... 7 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 71 400
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 8 000
Summa kronor 562 100
c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 562 100
kronor.
115:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 714 och 715), vilket innebär en
anslagshöjning med 11 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 169 800 kronor.
116:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 715), vilket innebär an
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 95
visande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:
Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 41 000 kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
117:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 716 och
717), vilket innebär en anslagsminskning med 31 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
118:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 718), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk
språkvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
20 000 kronor.
119:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 297, s. 718 och 719) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 170 000
kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor.
Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj:t
att i fortsättningen meddela beslut om de olika förvaltningsanslagens disposition.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om en ökning av
förevarande förslagsanslag med 10 000 kronor och har icke heller något
att erinra mot att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 170 000 kronor.
96
Statsutskottets utlåtande nr 8 åt 1960
120:o) Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 719—722), vilket innebär
en anslagshöjning med 550 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Medicinsk forskning för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 5 600 000 kronor.
121:o) Humanistisk forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 299, s. 723)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 1 450 000 kronor, vilket är 150 000 kronor mer
än för innevarande budgetår.
Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj:t
att — liksom nu är fallet — bestämma storleken av det belopp, som av
anslaget bör ställas till forskningsrådets förfogande för bestridande av rådets
förvaltningskostnader.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om en ökning av
förevarande reservationsanslag med 150 000 kronor och har heller icke något
att erinra mot att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Humanistisk forskning för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1450 000
kronor.
122:o) Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 723), vilket innebär en
anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens råd för samhällsforskning:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor.
123:o) Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning.
Kungl. Maj:t har (punkt 301, s. 724) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 160 000
kronor, vilket innebär en anslagsökning med 250 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar
Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund
m.fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
97
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
vid sin behandling av förevarande punkt till Statens råd för samhällsforskning:
Samhällsforskning för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av
910 000 kronor.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 259.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke funnit sig
böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i
fråga, framställda yrkandet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 160 000 kronor.
124:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 724 och
725), vilket innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 131 800 kronor.
125:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 726
—728), vilket innebär en anslagshöjning med 550 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig forskning för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 5 650 000 kronor.
126:o) Atomforskning. Kungl. Maj:t har (punkt 304, s. 728—730)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 5 740 000 kronor, vilket är 500 000 kronor mer än
för innevarande budgetår.
Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj:t
att — liksom nu är fallet — bestämma storleken av det belopp, som av
anslaget bör ställas till forskningsrådets förfogande för bestridande av förvaltningskostnaderna
för statens råd för atomforskning.
7 — Dihang till riksdagens protokoll 1960. G samt. Nr 8
98
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om en ökning av
förevarande anslag med 500 000 kronor och har icke heller något att erinra
mot att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Atomforskning för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 5 740 000 kronor.
127:o) Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305, s. 730—732), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 3 300 000 kronor.
128:o) Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 732), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nordiska institutet för
teoretisk atomfysik för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 240 000 kronor.
129:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 732—735), vilket innebär en
anslagshöjning med 30 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska
nämnden, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1960/61:
Avlöningsstat
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t......... 3 000
2. Ersättning till tillfällig arbetskraft, förslagsvis
............... ..................... 80100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 365 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 60 700
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis .............................. 7 300
Summa kronor 516 800
b) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 516 800
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
99
130:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 308, s. 735), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 26 000 kronor.
131:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk
forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 309, s. 736),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
132:o) Särskilda forskartjänster. Kungl. Maj:t har (punkt 310, s.
736—738) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning för de särskilda forskartjänsterna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels godkänna av departementschefen
angiven stat för de särskilda forskartjänsterna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Särskilda forskartjänster
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 884 400 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser —
förutom automatiska utgiftsförändringar — inrättande av sammanlagt sju
särskilda forskartjänster utöver de 24 tjänster som för innevarande budgetår
finnes inrättade. Av de nya tjänsterna bör enligt förslaget en reserveras
för medicinsk forskning, tre för naturvetenskaplig forskning, två för atomforskning
och en för samhällsforskning, med rätt för Kungl. Maj:t att inom
ramen för det sammanlagda antalet forskartjänster besluta om jämkning i
fördelningen mellan de olika forskningsområdena.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för de särskilda
forskartjänsterna, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1960/61:
7* — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 8
100
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Personalförteckning
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19
Lönegrad
31 forskare ................................. Ae 24;
b) godkänna följande stat för de särskilda forskartjänsterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis 734 700
2. Rörligt tillägg, förslagsvis 132 300
3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis.......... 14 700 881 700
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis....... 300
2. Reseersättningar, förslagsvis...... 2 400 2 700
Summa kronor 884 400
c) till Särskilda forskartjänster för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 884 400 kronor.
133:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 738 och 739), vilket innebär en
anslagshöjning med 11 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s
forskningsinstitut för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 243 000 kronor.
134:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 312, s. 739 och 740), vilket innebär en anslagshöjning
med 7 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 149 600 kronor.
135:o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313, s. 740 och
741), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
101
att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska
institutet i Stockholm för budgetåret 1960/61 anvisa
ett anslag av 130 000 kronor.
136:o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 314, s. 741—745) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
1 020 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 5 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman (I: 267) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson
(II: 323), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att ersättningen till
författare för utlåning av deras verk genom bibliotek skall utgå med fem
öre per utlånad volym, motsvarande en höjning av anslaget med 600 000
kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Åman (I: 268) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson
m.jl. (11:324), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med
äskande från styrelsen för Sveriges författarfond för budgetåret 1960/61
anslå 200 000 kronor i form av förslagsanslag att, räknat efter ett öre per
utlånad volym, utgå till översättare för utlåning av deras verk genom
bibliotek;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Osvald (I: 464) och den andra inom andra kammaren av herrar
Arvidson och Munktell (II: 325), i vilka hemställts, att riksdagen ville
besluta att hos Kungl. Maj:t begära utredning om ersättning åt läroboksförfattare
för utlåning av deras verk genom skolorna.
Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 323, II: 324 och II: 325.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Detta förslagsanslag är uppfört på riksstaten sedan budgetåret 1954/55.
Ur anslaget utgår ersättning åt de svenska författarna för utlåningen genom
landsbibliotek, statsunderstödda folkbibliotek samt skolbibliotek av enligt
gällande auktorrättsliga lagstiftning rättsskyddade verk av svensk författare.
Enligt gällande grunder utgår ersättningen med ett sammanlagt belopp,
motsvarande tre öre för varje hemlån och tolv öre per volym av det
totala antalet referensböcker som på en gång är i bruk inom här ifrågavarande
bibliotek. Av nämnda tre öre per hemlån och tolv öre per referensexemplar
tillfaller i regel två öre respektive åtta öre vederbörande författare,
medan återstoden i huvudsak går till gemensamma ändamål för de svenska
författarna, främst understöd och pensioner. Sedan det sammanlagda belopp
102
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
som skall utgå ur anslaget fastställts, skall beloppet avsättas till en särskild
diversemedelsfond, benämnd Sveriges författarfond. Fonden förvaltas av
statskontoret, medan de till fonden avsatta medlen disponeras av ett särskilt
organ, styrelsen för Sveriges författarfond.
Styrelsen för Sveriges författarfond har föreslagit att anslaget för nästa
budgetår höjes med 885 000 kronor till 1 900 000 kronor. Av höjningen avser
200 000 kronor ett förslag om särskild ersättning för utlåning av översatta
verk, 600 000 kronor ett förslag om höjning av biblioteksersättningen
från tre till fem öre, 80 000 kronor ett förslag om höjning av ersättningen
för referensböcker från 12 till 20 öre samt 5 000 kronor automatisk utgiftsstegring
på grund av beräknat ökat utnyttjande av referensböcker.
Departementschefen har i rådande läge icke funnit det möjligt att inrymma
andra utgiftsökningar än sådana, som är av automatisk karaktär.
Utskottet får med anledning av de ånyo framställda förslagen om en
höjning av biblioteksersättningen — denna gång från tre till fem öre _
samt en särskild biblioteksersättning för översatta verk framhålla följande.
Starka skäl talar enligt utskottets mening för att dessa förslag i möjligaste
mån tillgodoses. Utskottet, som likväl icke nu är berett att förorda de
i motionerna I: 267 och II: 323 samt I: 268 och II: 324 framförda yrkandena,
förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t i samband med de allmänna
övervägandena om fortsatt ökat statligt stöd åt de kulturskapande grupperna
upptager ifrågavarande spörsmål till förnyad prövning.
Vidkommande härefter motionerna I: 464 och II: 325 finner sig utskottet
icke böra tillstyrka det däri framförda förslaget att riksdagen hos Kungl.
Maj:t skulle begära utredning om ersättning åt läroboksförfattare för utlåning
av deras verk genom skolorna.
Då utskottet icke har något att erinra mot att anslaget i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med 5 000 kronor får utskottet, under
åberopande av det anförda, hemställa,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 267 och II: 323, till Ersättning
åt författare för utlåning av deras verk genom
bibliotek för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 020 000 kronor;
b) att motionerna I: 268 och II: 324 icke må av riksdagen
bifallas;
c) att motionerna I: 464 och II: 325 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
103
137:o) Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 745), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt jörfattare av hög
litterär förtjänst för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 100 000 kronor.
138:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 745), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till TJnderstöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
7 000 kronor.
139:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
317, s. 745 och 746), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1960/61 anvisa ett anslag av 14 800 kronor.
140:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 746 och 747), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
141:o) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319,
s. 747), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
142:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 320, s. 747), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för
budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
104
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Diverse
143:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens
allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 748), vilket innebär beträffande
det förstnämnda anslaget en höjning med 12 000 kronor, beträffande det
andra anslaget en höjning med 4 146 000 kronor, beträffande det tredje
anslaget en höjning med 289 000 kronor och beträffande det sista anslaget
en höjning med 209 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 41 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 19 169 000
kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 2 031 000
kronor;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 573 000
kronor.
144:o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s. 748), vilket innebär en
anslagsminskning med 3 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond
för upplåten mark för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 22 100 kronor.
145:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323,
s. 749 och 750),vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 kronor.
105
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
146:o) Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s. 750), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska institut i utlandet
m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
135 000 kronor.
147:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 325, s. 750), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 7 000
kronor.
148:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326, s. 750
och 751), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1960/61
anvisa ett anslag av 10 500 kronor.
149:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 327, s. 751—753), vilket innebär en
anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 415 000 kronor.
150:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 328, s. 753—755), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 375 000 kronor.
151 :o) Avsättning till svensk-finska kulturfonden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 755), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till svensk-finska kulturfonden
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
2 500 000 kronor.
106 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
152:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl. Maj:t
har (punkt 330, s. 755—758) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 013 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Möller m.fl.
(I: 265) och den andra inom andra kammaren av herr Antonsson m. fl
(II: 321), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till täckande av kostnader
för Sveriges medverkan i Unescos Östern-Västernprojekt för budgetåret
1960/61 anvisa ett belopp av 78 000 kronor inom förslagsanslaget Kostnader
för Sveriges medlemskap i Unesco.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
I: 265.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, varvid
för årsbidrag till Unesco beräknats 20 000 kronor mindre än för innevarande
budgetår eller 835 000 kronor, för Sveriges deltagande i generalförsamlingens
sammanträde år 1960 30 000 kronor samt för deltagande i
sammanträden med Unescos styrelse och för svensk medverkan i ÖsternVästernprojektet,
till bestridande av kostnaderna för deltagande i av Unesco
anordnade internationella konferenser och till kostnaderna för svenska
Unesco-rådets verksamhet oförändrade belopp om respektive 30 000, 20 000
och 98 000 kronor.
Svenska Unescorådet hade till en ny anslagspost, Kostnader för Sveriges
medverkan i Unescos Östern-Västernprojekt, föreslagit en medelstilldelning
av 78 000 kronor och därvid anfört bland annat följande.
Vid sammanträde i New Delhi 1956 beslöt Unescos generalkonferens
att som ett särskilt 10-årsprojekt vidtaga åtgärder för att få till stånd dels
okade ömsesidiga kunskaper om förhållandena i Österlandet (Asien och Nordostafrika)
och Västerlandet (Europa och Amerika), dels ökad ömsesidig förståelse
för livsformer och kulturvärden i dessa områden. Projektet har erhållit
den svenska benämningen Östern-Västern-projektet. I början av 1958
tillsatte svenska Unescorådet en rådgivande kommitté, under ordförandeskap,
fv..Pr°fessorn Hilding Eek, med uppgift att inledningsvis utreda och
föreslå lämpliga former för Sveriges medverkan i projektet. Kommittén har
nu uppdragit riktlinjer för Sveriges medverkan i projektet. Enligt dessa
riktlinjer skall till en början litteratur och annat material om Asien införskaffas
och sammanställas, varjämte förteckningar över experter, föreläsare,
föreningar och institutioner, som kan väntas medverka i projektet, skall
upprättas. Vidare skall för olika av projektet berörda kategorier anordnas
föreläsningar, seminarier, kontaktkonferenser och studieresor. Därjämte
skall förutsättningarna för ett vidgat forskarutbyte med Asien utredas. Den
publik, som man framför allt avser att vända sig till, utgöres av lärare och
studerande vid universitet och högskolor, läroverkslärare, bibliotekarier,
journalister m. fl.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
107
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Med anledning av motionerna I: 265 och II: 321 får utskottet framhålla
följande. Enligt vad utskottet erfarit har svenska Unescorådet för innevarande
budgetår hos Kungl. Maj:t anhållit om att av den i staten för rådet
upptagna anslagsposten 2. Deltagande i sammanträden med Unescos styrelse
m. m. högst 20 000 kronor finge användas för bestridande av kostnader
med anledning av Sveriges medverkan i nämnda styrelse samt att av anslagsposten
i övrigt minst 10 000 kronor finge disponeras för bestridande av
kostnader för den svenska insatsen i Östem-Västernprojektet, vilken framställning
Kungl. Maj:t bifallit. Utskottet förutsätter, att motsvarande uppdelning
kan göras av den för budgetåret 1960/61 föreslagna medelsanvisningen
till samma ändamål. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet
bifall till motionerna I: 265 och II: 321.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 265 och II: 321, till Kostnader
för Sveriges medlemskap i Unesco för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 013 000 kronor.
153:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. Kungl. Maj:t har (punkt 331, s. 758)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Spångberg väckt motion (II: 71), i vilken hemställts, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att bidrag
av allmänna medel för femte internationella kongressen för genealogi och
heraldik i Stockholm år 1960 icke måtte lämnas.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till
motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår. Sammanlagt har bidrag äskats för sju kongresser
med 412 000 kronor.
Utskottet. Beträffande det i motionen II: 71 framställda förslaget får utskottet
erinra därom att utskottet vid fjolårets riksdag (uti. 1959: 8, punkt
207) i anledning av ett då motionsvis gjort yrkande av samma innebörd
som det nu föreliggande uttalade, att utskottet delade den restriktiva inställning
Kungl. Maj:t visat vid anslagsberäkningen under före varande
rubrik i förhållande till äskade bidrag. Utskottet framhöll härjämte att på
grund av det allmänna ekonomiska läget borde enligt utskottets mening
försiktighet i görligaste mån iakttagas vid medelsanvisningen från anslaget.
108
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Utskottet vidhåller den uppfattning, varåt utskottet sålunda givit uttryck.
Då det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om
anslagets disposition, finner utskottet, att motionen icke bör till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kronor;
b) att motionen II: 71 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
154:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332, s. 759), vilket innebär en anslagshöjning
med 320 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 770 000 kronor.
155:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
333, s. 759), vilket innebär en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kronor.
156:o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt, om vilka utskottet
tidigare avgivit utlåtanden, finnes förtecknade i vid detta utlåtande fogad
bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen
meddela.
157:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga
(Bilaga 2) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet
härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 6 maj 1960
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 109
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Holmqvist,
fru Wallentheim, herrar Bertil Petersson, Herbert Larsson, Edström, Sundin,
Kaijser och Thorsten Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Thapper, Persson i Växjö, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström,
fröken Elmén, fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Karlsson, herrar Andreasson,
Bohman, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge och herr Helén.
8 — Bihang till riksdagens protokoll 19G0. 6 saml. Nr S
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
Bilaga 1
Tidigare behandlade frågor
Punkt i
8:e huvud- titeln
Avsnitt respektive anslagsrubrik
Utskotts- utlåtande nr
3-20 |
22—32
Arkiv, bibliotek och museer
34-37 |
39-47
Kyrkliga ändamål
40
48-55
57
Akademier m.m.
61 och 62
65—80
83—138
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
63
140
162 och 163
Skolöverstyrelsen
48
172-175
Lärarhögskolan i Malmö
55
248-262 |
264-266
Yrkesundervisningen
77
268-271 |
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
in
Bilaga 2
Uppskjutna frågor
Punkt i 8:e
huvudtiteln
Avsnitt respektive anslagsrubrik
21
Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
33
Bidrag till musikhistoriska museet
38
1. Domkapitlen och stiftsnämndema m. m.: Avlöningar. 2. Domkapitlen och
stiftsnämndema m. m.: Omkostnader
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
56
Avlöningar
58
Undervisningsmateriel m. m.
59
Stipendier m. m.
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
60
Avlöningar
63
Stipendier m. m.
64
Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg
81
Göteborgs universitet: Avlöningar m. m.
82
Stockholms universitet: Avlöningar m. m.
139
Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
149
Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya lokaler
Chalmers tekniska högskola:
156
Inredning och utrustning av nya lokaler
157
Ökad intagning av studerande
164
Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. in.
Statens försöksskola i Linköping:
165
Avlöningar
166
Omkostnader
182
Statens skolköksseminarium:
Avlöningar
Omkostnader
Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå
Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium
Bidrag till vissa handarbetsseminarier
Vissa åtgärder beträffande lärarutbildningen på det husliga området
Nomadskolor:
227
Avlöningar
228
Omkostnader
229
Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn
236
Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker för blinda
Överstyrelsen för yrkesutbildning:
247
Avlöningar
267
Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
112
Statsutskottets utlåtande nr S år 1960
Reservationer
1) vid ''punkten 12 (Chalmers tekniska högskola: Avlöningar)
a) av herr Boman, fröken Elrnén, fröken Karlsson, herr Bohman och
fröken Vinge, vilka ansett att utskottet på de i motionerna I: 27 och II: 35
anförda skälen bort tillstyrka inrättande av en professur i vägbyggnad vid
Chalmers tekniska högskola, dock med hänsyn till tillsättningsprocedurens
längd först från och med den 1 juli 1961, varvid emellertid tillsättningsförfarandet
bör få påbörjas redan under 1960, samt att på grund härav
utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 27 och
II: 35, besluta att från och med den 1 juli 1961 inrätta en
professur i vägbyggnad vid Chalmers tekniska högskola,
varvid kostnaderna för professuren skola avräknas mot
automobilskattemedlen;»
b) av herr Andreasson.
2) vid punkten 31 (Vidareutbildning av folkskollärare)
a) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, Sundin, Thorsten
Larsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elrnén, herr Larsson i Hedenäset,
fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »I
anledning» och slutar med »gjorda yrkandet», bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner liksom skolöverstyrelsen, att eftersom det torde föreligga
behov av vidareutbildade folkskollärare även i kristendomskunskap,
det vore önskvärt, att vid sidan av den nuvarande akademiska utbildningen
skolöverstyrelsen finge möjlighet att anordna terminskurs även i
detta ämne. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 26 och
II: 31, såvitt nu är i fråga.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 26
och II: 31, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva till känna vad utskottet anfört;»
b) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr
Bohman, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Av den»
och slutar med »denna punkt», bort ha följande lydelse:
»Med anledning av vad i motionerna I: 259 och II: 317 under förevarande
punkt anförts får utskottet framhålla, att utskottet delar uppfatt
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
113
ningen, att tillgången på akademiskt utbildade lärare i humanistiska ämnen
redan nu är så stort, att behoven i stort kan sägas vara täckta och att
under de närmaste åren tillgången sannolikt kommer att vara större än
efterfrågan. Utskottet har därför funnit, att vidareutbildningskurserna för
folkskollärare i vad de avser humanistiska ämnen bör begränsas till att
avse endast högst två kurser och att anslaget under förevarande punkt därför
bör i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag reduceras med ett belopp av
470 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317,
såvitt nu är i fråga, till Vidareutbildning av folkskollärare
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
530 000 kronor.»
3) vid ''punkten 88 (Kurser för lärare m. fl.) av herrar Kaijser, Skoglund
i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga,
och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 31, som börjar med »Utskottet
biträder» och slutar med »framställda yrkandet», bort ha följande lydelse:
»Utskottet
delar den i motionerna I: 259 och II: 317 framförda uppfattningen,
att bidraget under förevarande punkt med hänsyn till det statsfinansiella
läget i ett par avseenden bör beskäras, så att medelsanvisningen
till orienteringskurser och till kurser för utbildande av personal för skolmåltidsverksamheten
minskas med 50 000 kronor för vartdera ändamålet.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt
nu är i fråga.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt
nu är i fråga, till Kurser för lärare m. fl. för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 441 000 kronor;»
4) vid punkten 39 (Allmänna läroverken: Avlöningar) av herrar Boman,
Axel Johannes Andersson, Edström, Sundin, Kaijser, Thorsten Larsson,
Skoglund i Doverstorp, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, fröken Karlsson,
herrar Bohman, Larsson i Iledenäset, fröken Vinge och herr Helén,
vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 39 börjar med »Vad
härefter» och på s. 40 slutar med »motioner yrkats», bort ersättas med text
av följande lydelse:
114 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
»Utskottet vill härjämte erinra om de uttalanden i ämnet som senast vid
1959 års riksdag gjorts av statsutskottet om nödvändigheten av en sådan
utredning, att riksdagen skulle kunna fatta beslut om den långsiktiga målsättningen
för en minskning av elevantalet i klasserna samt om formerna
för det successiva genomförandet av en sådan minskning. Denna utredning
bör enligt utskottets mening nu färdigställas så att proposition i ärendet
kan föreläggas 1961 års riksdag.
Utskottet kommer under punkten 41 att redovisa sina förslag till enligt
utskottets uppfattning nu nödvändiga delreformer jämte medelsanvisning
för genomförandet av dessa under nästa budgetår.»
dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 260
och 11:318 samt med bifall till motionerna 1:261 och
II: 319, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning av frågan
rörande sänkning av elevantalet i klasserna inom folkskolan,
de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter
så, att förslag i ärendet kan föreläggas 1961 års
riksdag, varvid såväl den mera långsiktiga målsättningen
bör fastställas som formerna för sänkningens successiva genomförande;»
-
5) vid punkten 41 (Vissa förstärkningsanordningar inom skolväsendet)
av herr Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, Simdin, Kaijser,
Thorsten Larsson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Stenkyrka, fröken
Elmén, fröken Karlsson, herrar Bohman, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge
och herr Helén, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
»Utskottet delar den i motionerna I: 261 och II: 319 framförda uppfattningen,
att de delreformer, syftande till en minskning av elevantalet, som
är särskilt angelägna och därför nu bör genomföras, i första hand avser
bestämmande av ett lägre delningstal i realskolans högsta klass samt i folkskolans
slöjdavdelningar. Beträffande realskolans högsta klass bör § 44
mom. 3 i läroverksstadgan ånyo sättas i kraft från och med läsåret 1960/61.
Härigenom kommer delningstalet i denna klass att åter utgöra 30. Vad
gäller slöjdavdelningarna bör anvisningar utfärdas som gör det möjligt att
sänka delningstalet för dessa avdelningar i folkskolan och på försöksskolans
mellanstadium från 25 till 20 likaledes från och med läsåret 1960/61.
Då planeringen inom skolväsendet för budgetåret 1960/61 redan kommer
att vara långt framskriden vid den tidpunkt riksdagen fattar beslut i
nu berörda fråga, torde de gynnsammare delningstalen endast i begränsad
omfattning komma att kunna fullt utnyttjas under nästkommande läsår.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 115
Utskottet har därför funnit det tillräckligt att för budgetåret 1960/61 räkna
med en kostnadsökning för ändamålet av högst 2 000 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 261 och
II: 319, såvitt nu är i fråga, till Vissa förstärkningsanordningar
inom skolväsendet för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 2 000 000 kronor.»
6) vid punkten 48 (Läroboksnämnden) av herrar Boman, Axel Johannes
Andersson, Edström, fröken Elmén, fröken Vinge och herr Helén, vilka
ansett att utskottet bort på de av motionärerna anförda skälen tillstyrka
bifall till motionen II: 460 samt att därför utskottets hemställan bort ha
följande lydelse: .. tt ,™ ,
»att riksdagen ma, med bifall till motionen II: 460, besluta
att avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret
1960/61 till läroboksnämnden.»
7) vid punkten 54 (Studiebidrag och stipendier)
a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr
Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och att till följd därav utskottets
hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 366 och II: 467 ävensom med bifall
till motionerna I: 259 och II: 317, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Studiebidrag och stipendier för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 60 070 000
kronor;»
b) av herrar Sundin, T horsten Larsson, Svensson i Stenkyrka och Larsson
i Hedenäset, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 366 och II: 467, i vad de avse medelsanvisningen, och att till följd
därav utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 259 och II: 317 ävensom med bifall
till motionerna I: 366 och II: 467, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, till Studiebidrag och stipendier för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 72 070 000 kronor;»
c) av herrar Sundin, Thorsten Larsson, Svensson i Stenkyrka och Larsson
i Hedenäset, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
1:366 och 11:467, i vad de avse prövning av studiebidrags- och
stipendiegivningen, och att till följd därav utskottets hemställan under Tf.
bort ha följande lydelse:
116
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 366
och II: 467, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om prövning av studiebidrags- och stipendiegivningen
till elever vid läroverk, folkhögskolor, yrkesskolor,
försöksskolor och fackskolor i enlighet med vad i motionerna
anförts.»
8) vid punkten 57 (Bidrag till skolbibliotek) av herrar Kaijser, Skoglund
i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt de avse ändrade
och i motionerna närmare angivna grunder för bidrag till skolbibliotek,
samt att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta att ändra grunderna
för bidrag till skolbibliotek i enlighet med vad i motionerna
föreslagits;
b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317,
såvitt de avse medelsanvisningen, till Bidrag till skolbibliotek
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
3 491 000 kronor.»
9) vid punkten 58 (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av herrar
Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317,
såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta, att statsbidrag till
skolmåltidsverksamhet, som anordnas efter den 1 juli 1960,
ej längre skall utgå;
II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt
nu är i fråga, till Bidrag till anordnande av skolmåltider
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
15 400 000 kronor.»
10) vid punkten 60 (Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet)
a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr
Bohman, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 63, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »samt II: 466», bort ha följande lydelse:
117
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
»Utformningen av de statliga bidragen till kommunerna för byggnadsarbeten
inom skolväsendet synes ha fått den effekten, att det s. k. enhetspriset
av många kommit att betraktas som en normal kostnad vid byggande
av skolor. Då det visat sig, att vissa kommuner kunnat bygga skolor till en
väsentligt lägre kostnad än det angivna enhetspriset, förefaller det som om
en besparingsmöjlighet här förefunnes. I syfte att minska kostnaderna
anser utskottet, att en förskjutning i förhållandet mellan permanenta och
provisoriska skollokaler mot en ökning av de provisoriska är önskvärd.
Enligt utskottets mening skulle en sänkning av bidragsunderlagets grundbelopp
per kvadratmeter nettogolvyta för de permanenta lokalerna från
900 till 750 kronor bidraga härtill och innebära en betydligt återhållande
faktor på byggnadskostnaderna, varför utskottet tillstyrker bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, samt i anledning av motionen
II: 466, besluta, att bidragsunderlagets grundbelopp i de
permanenta skollokalerna per kvadratmeter nettogolvyta,
nu utgörande 900 kronor, skall vara 750 kronor för byggnadsföretag,
beträffande vilket beslut i bidragsfrågan fattas
av statlig myndighet efter utgången av juni månad 1960;»
b) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, fröken Elmén,
fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 63, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »samt II: 466», bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser, att det under förutsättning av skolöverstyrelsens och
Kungl. Maj:ts medverkan bör vara möjligt för kommunerna att anpassa
sina investeringskostnader till en sänkning av det nu utgående grundbidraget
per kvadratmeter nettogolvyta i den utsträckning som föreslagits i
motionen II: 466, varvid utskottet förutsätter, att skolpaviljongsystemet
tillämpas i ökad omfattning samt att även andra verksamma rationaliseringsmöjligheter
tillvaratages.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 466
samt i anledning av motionerna 1:259 och II: 317,
såvitt nu är i fråga, hemställa om sådan ändring i
Kungl. Maj:ts kungörelse 1957: 318, att bidragsunderlaget
från den 1 juli 1960 beräknas med utgångspunkt i ett
grundbelopp av 850 kronor per kvadratmeter nettogolvyta,
varvid dock grundbeloppet omräknas med hänsyn till dels
den förändring av byggnadskostnaderna i allmänhet som
118
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
inträtt under tiden från den 1 januari 1956 till den 1
januari 1960, dels ock de särskilda olikheter i fråga om
byggnadskostnader, som finns mellan skilda orter;»
c) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr
Bohman, vilka under förutsättning av bifall till reservationen 10) a) ansett
att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, i vad
de avse medelsanvisningen, ävensom med avslag å motionerna
I: 104 och II: 121, till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 70 900 000 kronor.»
11) vid punkten 62 (Folkskolor m.m.: Bidrag till driften av folkskolor
m. m.)
a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr
Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, i vad de avse obligatoriskt tillhandahållande av fri undervisningsmateriel,
och att därför utskottets hemställan under I. bort
ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta, att tillhandahållande
av fri undervisningsmateriel icke skall vara obligatoriskt
för kommunerna;»
b) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, Sundin, Kaijser,
Thorsten Larsson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Stenkyrka, fröken
Elmén, fröken Karlsson, herrar Bohman, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge
och herr Helén, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 68, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »och II: 34», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Erfarenheterna från den estniska skolan i Stockholm, som existerat
sedan år 1945, visar, att åtskilliga av de problem, som möter barn från tvåspråkiga
hem, lättare kan bemästras, om barnen under sina första skolår
får undervisning såväl i svenska som i sitt andra modersmål. Deras kännedom
om svenska förhållanden och svenskt språkbruk blir säkrare, och åtskilliga
missförstånd kan undvikas, om läraren tillrättalägger undervisningen
med hänsyn till deras speciella erfarenheter och om undervisningen
delvis kan meddelas på det språk, som talas i föräldrahemmet. Barnens
anpassning till det svenska samhället kan därigenom underlättas, samtidigt
som deras möjligheter till kontakt med anhöriga i Sverige eller andra länder
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
119
bevaras. Utskottet tillstyrker därför i enlighet med vad i motionerna I: 28
och II: 34 påyrkats att ifrågavarande skola för nästa budgetår tilldelas ett
statsbidrag av 10 000 kronor.
Ett bifall till motionärernas förslag torde emellertid inte behöva föranleda
någon uppräkning av det under förevarande punkt beräknade anslaget.
Samtliga de barn, som skulle undervisas i den planerade estniska skolan,
befinner sig i skolpliktig ålder och ingår sålunda i det barnantal, som ligger
till grund för anslagsberäkningen.»
dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 28
och II: 34, besluta, att ur förevarande anslag skall för
budgetåret 1960/61 utgå statsbidrag till en estnisk skola i
Göteborg i enlighet med vad utskottet förordat;»
c) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr
Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, i vad de avse ändrade grunder för beräkning av allmänt
driftbidrag till obligatoriska skolor, och att till följd därav
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 67, som börjar med »Utskottet
får» och slutar med »och kommuner», bort utgå;
dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:
»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 458 samt med bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
besluta, att från och med läsåret 1960/61 vid beräkning
av det i förevarande anslag angående lärarlönebidraget
hänsyn icke skall tagas till avlösta bidrag och avdragsbeloppet
sålunda fastställas till 960 kronor i hyresgrupp 1,
1 200 kronor i hyresgrupp 2, 1 380 kronor i hyresgrupp 3,
1 620 kronor i hyresgrupp 4 och 1 850 kronor i hyresgrupp
5 per statsbidragsberättigande lärartjänst;»
d) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr
Bohman, vilka under förutsättning av bifall till reservationerna 11) a) och
11) c) ansett att utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:
»V. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 458 samt med bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, samtliga motioner såvitt de avse medelsanvisningen,
till Folkskolor m. mBidrag till driften av
folkskolor in. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 701 000 000 kronor;»
12) vid punkten 63 (Folkskolor m.m.: Försökskostnadsbidrag) av herrar
Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka
120 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317,
såvitt nu är i fråga, och att utskottets hemställan därför bort ha följande
lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000
kronor.»
13) vid ''punkten 68 (Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och
herr Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, samt att därför utskottets
hemställan under a) och b) bort ha följande lydelse:
»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta, att statsbidrag
till anordnande av skolskjutsar skall utgå med 70 procent
av de verkliga kostnaderna från och med redovisningsåret
1960/61;
b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, i vad
de avse medelsanvisningen, till Folkskolor m.m.: Bidrag
till anordnande av skolskjutsar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 44 000 000 kronor;»
14) vid punkten 78 (Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor)
av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, Sundin, Tliorsten
Larsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset,
fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionerna I: 177 och II: 191 samt I: 178 och II: 197 och att därför
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 177 och II: 191 samt I: 178 och II: 197 har föreslagits,
att statsbidrag måtte utgå till ytterligare en folkhögskola. Utskottet delar
motionärernas uppfattning, att det med hänsyn till de mycket betydande
ekonomiska uppoffringar verksamheten innebär för huvudmännen även
sedan skolorna erhållit statsbidrag är synnerligen angeläget, att statsbidrag
beräknas för åtminstone två nya skolor nästa budgetår. Utskottet vill
också erinra om att riksdagen genom bifall till propositionen 1957: 146
redan godtagit, att statsunderstöd till nya folkhögskolor borde beviljas med
två å tre nya skolor per år. Utskottet tillstyrker därför bifall till här föreliggande
motioner.
Mot vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har utskottet
intet att erinra.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
121
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:177 och II: 191 samt
I: 178 och II: 197, till Folkhögskolor: Bidrag till driften av
folkhögskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 16 812 000 kronor.»
15) vid ''punkten 79 (Folkhögskolor: Byggnadsbidrag) av herrar Sundin,
Thorsten Larsson, Svensson i Stenkyrka och Larsson i Hedenäset, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 371 och II: 468
samt till följd härav hemställa,
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:371 och II: 468, till
Folkhögskolor: Byggnadsbidrag för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.»
16) vid punkten 93 (Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman,
vilka under hänvisning till vad som anförts i den med 10) a) betecknade
reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och förty hemställa,
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta, att bidragsunderlagets
grundbelopp i de permanenta skollokalerna per
kvadratmeter nettogolvyta, nu utgörande 900 kronor, skall
vara 750 kronor för byggnadsföretag, beträffande vilket
beslut i bidragsfrågan fattas av statlig myndighet efter utgången
av juni månad 1960;
II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, i
vad de avse medelsanvisningen, till Bidrag till byggnadsarbeten
m.m. vid yrkesskolor för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 38 500 000 kronor.»
17) vid punkten 94 (Bidrag till folkbibliotek) av herrar Kaijser, Skoglund
i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, samt att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte utfärda författningsändringar enligt de i motionerna
föreslagna grunderna, att gälla från och med den
1 juli 1960;
122
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, i
vad de avse medelsanvisningen, till Bidrag till folkbibliotek
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
7 055 800 kronor.»
18) vid ''punkten 102 (Utbildning av ungdomsledare) av herrar Kaijser,
Skoglund i Do verstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu
är i fråga, och att därför
dels första stycket i utskottets yttrande på s. 85 bort ha följande lydelse:
»Från detta anslag utgår nu även bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna.
Utskottet har erfarit, att bidraget till ifrågavarande organisationer
för budgetåret 1960/61 kan väntas utgå med 114 000 kronor.
Då utskottet av principiella skäl motsätter sig att statsbidrag utgår till
politiska organisationer, torde förevarande anslag för nästa budgetår böra
i förhållande till det av Kungl. Maj:t äskade beloppet minskas med 114 000
kronor.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt
nu är i fråga, till Utbildning av ungdomsledare
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
1 239 000 kronor.»
19) vid punkten 103 (Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet) av herrar
Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman,
vilka ansett
dels att första stycket av utskottets yttrande på s. 86 bort ha följande
lydelse:
»Då bidraget till ungdomens fritidsverksamhet icke kan ha någon nämnvärt
stimulerande verkan för den mottagande parten, eftersom det uppdelas
på en mängd grupper, som endast erhåller små belopp, anser utskottet, att
bidraget under förevarande punkt kan utgå.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259
och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta att avslå Kungl.
Maj:ts förslag om anvisande av anslag för budgetåret
1960/61 till bidrag till ungdomens fritidsverksamhet;»
20) vid punkten 10Jj (Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson
och herr Bohman, vilka ansett att utskottet med bifall till motionerna
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960
123
I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, samt med avslag å Kungl. Maj:ts
förslag om bidrag under förevarande punkt till politiska organisationer bort
föreslå minskning av ifrågavarande anslag med 86 000 kronor samt att
förty utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:259 och II: 317
ävensom med avslag å motionerna 1:183 och II: 224, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer för budgetåret
1960/61 anvisa ett anslag av 588 500 kronor;»
21) vid punkten 106 (Bidrag till nykterhetsorganisationer m.m.) av herrar
Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, fröken Elmén, fröken Vinge
och herr Helén, vilka ansett att utskottet dels bort tillstyrka bifall till de i
motionerna I: 164 occh II: 216 samt I: 365 och II: 445 gjorda yrkandena om
höjning av grundbidraget till nykterhetsorganisationer m.m., varvid dock
höjningen borde begränsas till 50 000 kronor, dels ock bort tillstyrka bifall
till motionerna I: 378 och II: 469 om ökning av antalet instruktörsbidrag
från 25 till 28, innebärande en anslagshöjning med avrundat 43 100 kronor,
samt att utskottets hemställan till följd härav bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 365 och II: 445 ävensom med bifall till
motionerna I: 164 och II: 216 samt I: 378 och II: 469, till
Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 647 100 kronor.»
22) vid punkten 123 (Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning)
av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr
Bohman, vilket ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och att till följd därav utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt
nu är i fråga, till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 910 000 kronor.»
23) vid punkten 152 (Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco) av
fröken Vinge.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1960:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag i fråga om lokaliseringen av vissa statliga institutioner m. m. jämte i ämnet väckt a1 i texten
- Rskr. 1960:8 Riksdagens skrivelse nr 8 år 1960 s. 1 i texten