Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1960-05-06 · 123 sidor, varav 113 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 113 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1960/61 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1960/61 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner m. m.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1960), vilket avser bland annat inrättande

av ytterligare en tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23 samt i fråga

om medelsanvisning innebär en anslagshöjning med 73 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen......... 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 860 100

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis

................................... 1 800

4. Ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ....................... 154 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 554 800

6. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 253 100

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 27 000

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr S

Summa kronor 1 898 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 898 000

kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär en anslagshöjning

med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

140 500 kronor.

Tekniska högskolor

3:o) Utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade

anordningar för utbildning vid de tekniska högskolorna av civilingenjörer

på atomenergiområdet.

Av statsrådsprotokollet, till vilket i huvudsak torde få hänvisas (s. 285—

319), inhämtas bland annat följande.

Genom beslut den 7 mars 1958 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att verkställa

utredning av frågan om civilingenjörsutbildning på atomenergiområdet

och därmed sammanhängande spörsmål.

Med anledning härav tillkallades samma dag såsom sakkunniga för

nämnda ändamål generaldirektören N. G. K. G. Rosén, direktören H. A. B.

Brynielsson, professorn E. G. Rudberg och filosofie licentiaten H. E. V.

Håkansson samt uppdrogs åt Rosén att såsom ordförande leda de sakkunnigas

arbete.

Den 21 juli 1958 tillkallades professorn vid tekniska högskolan i Stockholm

L. Hulthén och professorn vid Chalmers tekniska högskola N. Svartholm

att såsom experter biträda de sakkunniga.

Enligt de för de sakkunniga meddelade direktiven (se riksdagsberättelsen

år 1959, s. 184 f.) borde utredningsarbetet inriktas på två huvudfrågor,

nämligen dels behovet av fortbildning på atomenergiområdet för i produktionen

redan verksamma civilingenjörer och för nyutexaminerade sådana,

dels utformningen av den utbildning på detta område vid de tekniska

högskolorna, som borde inga som ett led i den ordinarie civilingenjörsutbildningen.

I samband med utredningen av sistnämnda utbildningsfråga

förutsattes de sakkunniga även böra upptaga spörsmålet i vilken omfatt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

3

ning forskning på atomenergiområdet borde komma till stånd vid de tekniska

högskolorna. De sakkunniga hade att därvid noga pröva behovet av

samband och samordning mellan undervisning och forskning, såväl när det

gällde lärarorganisationen som den rent lokala förläggningen av utbildningen.

Sedan de sakkunnigas uppdrag slutförts, har de den 6 februari 1959

avgivit betänkande med förslag rörande civilingenjörsutbildningen på atomenergiområdet

(stencilerat).

Över betänkandet har yttranden avgivits av överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, som hört lärarkollegierna vid tekniska högskolan i

Stockholm och Chalmers tekniska högskola, samt av vattenfallsstyrelsen,

försvarets forskningsanstalt, delegationen för atomenergifrågor, atomkommittén,

statens tekniska forskningsråd, strålskyddsnämnden, universitetsutredningen,

överstyrelsen för yrkesutbildning, ingeniörsvetenskapsakademien,

vetenskapsakademien, aktiebolaget Atomenergi, atomkraftkonsortiet,

Svenska värmeverksföreningen, fullmäktige i Jernkontoret, Sveriges industriförbund,

svenska teknologföreningen och Sveriges förenade studentkårer.

Härjämte har Sveriges civilingenjörsförbund inkommit med en skrift i

ämnet.

Inledning

De sakkunniga har inledningsvis skildrat det svenska atomenergiprogrammet

samt redogjort för hittillsvarande utbildning pa atomenergiområdet,

utbildningsbehovet i Sverige samt de tekniska högskolornas förslag

angående civilingenjörsutbildning på atomenergiområdet (s. 286—293).

De sakkunnigas förslag

De sakkunnigas förslag (s. 293—309) torde i sina huvudpunkter kunna

sammanfattas sålunda.

Det årliga utbildningsbehovet för de närmaste åren har uppskattats till

minst 50 s. k. kärningenjörer, d. v. s. civilingenjörer med grundutbildning

inom någon eller några delar av atomenerigområdet, samt minst 10 specialister.

Härtill kommer ett årligt behov av minst 50 redan examinerade

civilingenjörer med en kompletterande utbildning — fortbildning — efter

examen.

De sakkunnigas förslag till utbildningsorganisation innebär att utbildning

på atomenerigområdet skall bedrivas vid båda de tekniska högskolorna.

Utbildningen föreslås ske tills vidare genom utbyggnad av kursplanerna

inom nuvarande högskoleavdelningar. Undervisningen bör enligt förslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

schemamässigt koncentreras till en termin samt förläggas till näst sista

eller sista studieåret. Den skall baseras på huvudsakligen valfria kurser i

olika kombinationer (den s. k. alternativlinjen). De sakkunniga understryker,

att utbildningens inordnande inom ramen för den nuvarande organisationen

icke får föranleda en förlängning av den nominella studietiden.

Detaljutformningen av studieplaner och kursprogram föreslås skola ankomma

på vederbörande högskolemyndigheter. Fortbildningen av redan verksamma

civilingenjörer skall enligt förslaget ske i direkt anslutning till grundutbildningskurserna

vid de båda högskolorna. Personalorganisationen föreslås

omfatta åtta nya professurer och till dessa knutna hjälpkrafter och bör

enligt de sakkunniga — om genomförandet av reformen sker från och med

budgetåret 1960/61 — vara fullt utbyggd budgetåret 1961/62. Lokalfrågorna

måste enligt de sakkunniga till en början lösas provisoriskt men, så

snart förutsättningar därtill finns, permanent. De årliga kostnaderna vid

utbildningsreformens fulla utbyggnad har beräknats till cirka 1,5 miljoner

kronor. Därtill kommer engångskostnader för byggnadsarbeten samt för

inredning och utrustning av nya lokaler, av de sakkunniga uppskattade till

sammanlagt cirka 5,6 miljoner kronor.

Remissyttranden

De sakkunnigas förslag har i väsentliga delar fått ett gynnsamt mottagande.

Flertalet remissmyndigheter har understrukit angelägenheten av

att åtgärder nu vidtages för att främja utbildningen på atomenergiområdet.

Någon invändning mot att denna utbildning förlägges till båda de tekniska

högskolorna eller att den anordnas inom ramen för nu förefintliga

fackavdelningar har inte framkommit.

Blott på en av huvudpunkterna i förslaget har rått mera delade meningar.

De sakkunniga har förordat en utbildning, byggd på i huvudsak

valfria kurser i olika kombinationer. Med valfri kurs avses sålunda en kurs

som kan utväljas bland ett obligatoriskt antal. I det föregående har detta

utbildningssystem kallats alternativlinjen. Denna linje stödjes — mer eller

mindre uttalat — av följande remissinstanser, nämligen överstyrelsen för de

tekniska högskolorna, vattenfallsstyrelsen, delegationen för atomenergifrågor,

atomkommittén, statens tekniska forskningsråd, medicinalstyrelsens

strålskyddsnämnd, universitetsutredningen, överstyrelsen för yrkesutbildning,

atomkraftkonsortiet och Sveriges förenade studentkårer.

Å andra sidan har vissa remissorgan — försvarets forskningsanstalt,

ingeniörsvetenskapsakademien, vetenskapsakademien, AB Atomenergi,

Jernkontoret, Sveriges industriförbund och svenska teknologföreningen —

gått emot alternativlinjen och i stället förordat en atomenergiutbildning,

som med hänsyn till sin karaktär torde kunna betecknas frivilliglinjen. Som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1960

5

företrädare för denna linje står två grupper, dels de som uttalat sig

för ett utbildningsprogram, i huvudsak baserat på frivilliga kurser, dels

de som hävdar, att utbildningen väsentligen bör infogas inom ramen för

nu befintliga ämnen.

I detta sammanhang kan nämnas, att överstyrelsen för de tekniska högskolorna

visserligen i princip uttalat sig för alternativlinjen men därvid

framhållit, att om avgörande svårigheter skulle visa sig föreligga att inom

ramen för den fyraåriga studietiden i erforderlig utsträckning tillgodose

behovet av lärostoff inom skilda ämnen, det framdeles synes kunna övervägas

att i något större omfattning än de sakkunniga avsett ge till atomenergiområdet

hörande ämnen frivillig karaktär.

Från bland annat industrihåll har gjorts gällande, att de sakkunnigas

förslag skulle innebära, att man, genom att göra de för atomenergiutbildningen

erforderliga ämnena valfria, riskerade ett försämrat utbildningsresultat

inom sådana andra för civilingenjörsutbildningen väsentliga ämnen, som

genom de studerandes val av atomenergiämnen skulle slås ut. Risken har

uttryckts så, att följden kunde bli, att man finge varken en god ingenjör

inom huvudfacket eller en god atomenergiteknisk ingenjör.

Departementschefen

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»Vetskapen om atomenergiens möjligheter att omgestalta kraft- och värmeförsörjningen

har blivit en drivfjäder, som med utomordentlig styrka påverkar

det tekniska forsknings- och utvecklingsarbetet på detta fält i hela

den industrialiserade världen. Jag har i min inledande redogörelse för de

sakkunnigas betänkande rekapitulerat huvuddragen av det svenska atomenergiprogrammet.

Här torde jag endast få erinra om att det upptar följande

fyra delprogram, nämligen ett värmereaktorprogram, ett kraftreaktorprogram,

ett råvaruprogram — huvudsakligen för uranframställning

och utveckling av metoder för en eventuell framställning i landet av tungt

vatten — samt slutligen ett forsknings- och utvecklingsprogram. Jag vill

i detta sammanhang också erinra om att de statliga insatserna för atomenergiändamål

— förutom till aktieteckning i AB Atomenergi — från och

med budgetåret 1946/47 till och med innevarande budgetår uppgått till

nära en halv miljard kronor. Den årliga insatsen för innevarande budgetår,

fördelad på verksamheten inom AB Atomenergi, vattenfallsstyrelsen, statens

råd för atomforskning och internationella sammanslutningar — belöper

sig till i runt tal 150 miljoner kronor.

Tillkallandet av särskilda sakkunniga med uppgift att utreda frågan om

civilingenjörsutbildning på atomenergiområdet och därmed sammanhang
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

ande spörsmål var en naturlig konsekvens av beslutet om ett svenskt handlingsprogram

på detta område. Det står sålunda utan vidare klart, att

möjligheterna att förverkliga de svenska intentionerna är avhängiga av de

atomenergitekniska kunskaper som våra civilingenjörer kommer att besitta.

Enligt min mening är det en brådskande angelägenhet, att en fast

utbildningsorganisation av den omfattning som föreliggande behov kräver,

kommer till stånd. Jag anser mig därför böra föreslå, att genomförandet

av sådan organisation påbörjas från och med budgetåret 1960/61.

Vad beträffar de sakkunnigas förslag rörande undervisningens uppläggning

vill jag här konstatera, att jag finner grundtankarna bakom förslaget

riktiga och att jag följaktligen accepterar huvudpunkterna, nämligen att

undervisning inom atomenergiområdet skall anordnas vid både tekniska

högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, att den skall organiseras

inom ramen för de befintliga fackavdelningarna — sålunda inte

inom en självständig atomteknisk avdelning — samt att den skall genomföras

utan förlängning av teknologernas nominella studietid.

Såsom framgått av redogörelsen för remissbehandlingen av de sakkunnigas

betänkande råder delade meningar beträffande de sakkunnigas förslag,

att utbildningen skall baseras på huvudsakligen valfria kurser

i olika kombinationer (den s.k. alternativlinjen).

Jag är väl medveten om de svårigheter som föreligger, när det gäller att

infoga nya undervisningsmoment inom en i princip given studietidsram.

Här föreligger ett generellt problem, aktuellt inom en rad utbildningsgrenar.

Det är alldeles uppenbart, att kravet på att nytt kunskapsstoff skall

få utrymme inom en given tidsram betyder att långt gående ansträngningar

måste göras i syfte att ur de existerande kursplanerna utmönstra

mindre väsentliga moment. Jag vill i detta sammanhang understryka angelägenheten

av att överstyrelsen, som enligt gällande stadgar äger att fastställa

läro- och timplaner för undervisningen, med beaktande av de kritiska

synpunkter som jag nyss berört ägnar ingående uppmärksamhet åt frågan

om den mest ändamålsenliga avvägningen av befintligt och nytillkommande

lärostoff inom de skilda fackavdelningarna. Det skulle enligt min mening

i nuvarande situation, kännetecknad av en brist på högskoleutbildade

tekniker inom ett flertal fack, leda till allvarliga konsekvenser om man i

stället för den av de sakkunniga förordade alternativlinjen valde ett utbildningssystem,

varigenom införandet av atomenergiämnen kunde förutses

leda till en studietidsförlängning.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad överstyrelsen för de tekniska

högskolorna anfört finner jag sålunda vägande skäl tala för att den av de

sakkunniga föreslagna utbildningsorganisationen prövas. Skulle betydande

svårigheter uppkomma i framtiden att tillgodose fackavdelningarnas samlade

utbildningsbehov, får man givetvis överväga lämpliga modifikationer

utan att därmed den grundläggande utbildningsprincipen överges.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

7

I likhet med överstyrelsen anser jag, att organisationen successivt bör

byggas ut under budgetåren 1960/61, 1961/62 och 1962/63.

Jag är i fråga om personalorganisationen ense med de sakkunniga att

centrala atomenergiämnen bör företrädas av lärare i professors ställning.

Forskningens och forskarutbildningens intressen på detta område kräver

uppenbarligen, att de viktigaste ämnena representeras av professurer. Överstyrelsen

har i sitt remissyttrande föreslagit, att en av de åtta föreslagna

professurerna, nämligen professuren i reaktormateriallära vid tekniska högskolan,

tills vidare ersättes med en befattning som tillfällig lärare i ämnet.

Jag ansluter mig till överstyrelsens förslag på denna punkt. Mitt ställningstagande

till frågan om antalet professurer innebär sålunda att jag föreslår,

att vid full utbyggnad följande sju professurer skall finnas inrättade, nämligen

vid tekniska högskolan i Stockholm en i matematisk fysik II, en i reaktorfysik

eller däremot svarande ämne — jag återkommer till denna fråga —

en i kärnkemi och en i reaktorteknologi samt vid Chalmers tekniska högskola

en i reaktorfysik, en i kärnkemi och en i reaktorteknologi. Därtill kommer

vid sistnämnda högskola en laboratur i matematisk fysik. Liksom överstyrelsen

begränsar jag mig i det följande till att föreslå en mera i detalj

uppgjord personalorganisation endast för den första etappen, budgetåret

1960/61. Vid bifall till mitt förslag torde det få ankomma på överstyrelsen

att i vederbörlig ordning inkomma med förslag till personalorganisationens

uppbyggnad under budgetåren 1961/62 och 1962/63. Riktlinjerna för överstyrelsens

arbete i detta avseende torde framgå dels av det fastställda antalet

professurer, dels av de ungefärliga kostnadsramar för reformens genomförande

vid de båda högskolorna som jag senare kommer att ange. Här vill

jag ytterligare framhålla att jag på de av överstyrelsen anförda skälen finner

det lämpligt, att de av de sakkunniga avsedda befattningarna som speciallärare

och biträdande lärare tills vidare ersättes av befattningar som tillfälliga

lärare.

I fråga om den av mig förordade professuren i reaktorfysik eller däremot

svarande ämne vid tekniska högskolan i Stockholm vill jag framhålla

följande. Vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell

fysik — nobelinstitutet för fysik — förekommer, såsom de sakkunniga

i sin redogörelse för hittillsvarande utbildning på atomenergiområdet också

framhållit, undervisning och enskild handledning inom arbetsgrupper i huvudsak

för licentiander och doktorander. Majoriteten av dem som disputerat

för doktorsgrad i teknisk fysik vid tekniska högskolan har utfört sitt

experimentella arbete vid institutet. Årligen beredes även praktikanter samt

studerande med examensarbeten plats vid detta. Förslag föreligger om en

utbyggnad av institutets cyklotronanläggning, varigenom — förutom möjligheter

till ett avancerat forskningsprogram — ytterligare arbets- och ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

bildningsmöjligheter skulle ställas till förfogande för studerande med examensarbeten

samt för licentiander och doktorander.

Vetenskapsakademien har i sitt remissyttrande över de sakkunnigas förslag

uttalat att akademien för sin del gärna medverkar till att det samarbete,

som upptagits mellan akademiens institutioner och tekniska högskolan

i Stockholm, skall kunna fortsätta. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj

1959 tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift att utreda, bland annat,

frågan om forskningsinstitutets framtida ställning. I direktiven för denna

utredning har jag framhållit att, därest de sakkunniga finner att staten bör

ikläda sig ansvaret för institutets verksamhet, de bör ingående pröva frågan

om organisationsformen. Från lokalmässiga synpunkter syntes en samordning

av institutets verksamhet med universitetets i Stockholm ligga närmast

till hands, medan inriktningen av institutets forskningsuppgifter samtidigt

motiverade anordningar i syfte att utveckla samarbetet med motsvarande

institutioner vid tekniska högskolan.

Enligt min mening bör den av mig förordade utbildningsreformen, såvitt

gäller tekniska högskolan, få till följd att frågan om det fortsatta samarbetet

mellan forskningsinstitutet och högskolan beaktas även mot bakgrunden

av de nya samordningsproblem — inte minst i lokalmässigt hänseende

— som genomförandet av utbildningsorganisationen i Stockholm

på atomenergiområdet aktualiserar. Den av mig nu berörda samordningsfrågan

liksom det därmed sammanhängande spörsmålet om ämnesområdets

avgränsning gör att jag inte för närvarande är beredd att ta definitiv ställning

till hur den ifrågavarande professuren skall benämnas och hur den

organisatoriskt skall närmare inordnas i tekniska högskolans i Stockholm

utbildningsorganisation. Jag förordar alltså i förevarande sammanhang, att

en professur inom hithörande ämnesområde inrättas vid tekniska högskolan

tidigast från och med den 1 juli 1961 och att det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att slutligt fastställa professurens benämning och dess ställning

i organisatoriskt hänseende.

Undervisningen i reaktorfysik vid högskolan erfordrar emellertid tillkomsten

av en lärarbefattning redan från och med nästa budgetår. Enligt

vad jag inhämtat kan arvodet för en befattning såsom tillfällig lärare beräknas

till 13 750 kronor.

I efterföljande sammanställning torde jag få redovisa mitt förslag till

förstärkning av de båda högskolornas lärarorganisation m. m. under budgetåret

1960/61.

De årliga kostnaderna vid full utbyggnad, från och med budgetåret

1962/63, beräknar jag för tekniska högskolans del till cirka 740 000 kronor

och för Chalmers tekniska högskolas del till cirka 630 000 kronor eller till

sammanlagt omkring 1 370 000 kronor. Vad beträffar engångskostnaderna

utgår jag från de sakkunnigas kalkyler och beräknar i enlighet med dessa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

9

Tekniska högskolan i Stockholm

Chalmers tekniska högskola

1 Anslag, ämne, tjänster m. m.

1960/61

Anslag, ämne, tjänster m. m.

1960/61

\ Avlöningar

Avlöningar

j Matematisk fysik

Matematisk fysik

Tillfällig lärare..........

1 (arv. 5 500)

Laborator ..............

1 37 008

! Reaktorfysik eller motsv.

Reaktorfysik

Tillfällig lärare..........

1 (arv. 13 750)

Professor ...............

1 39 648

Assistent ...............

1 18132

Biträden ...............

3 33 660

Kämkemi

Kämkemi

1 39 648

1 39 648

Assistent ...............

1 18 912

Assistent ...............

1 18132

Biträden ...............

2 23 700

Biträden ...............

3 33 660

! Reaktormateriallära

Reaktorteknologi

Tillfällig lärare..........

1 (arv. 5 120)

Tillfälliga lärare ........

3 (arv. tillhopa

| Reaktorteknologi

Strålskyddsfysik

9 800)

Tillfällig lärare..........

1 (arv. 4 140)

Tillfällig lärare..........

1 (arv''. 2 725)

Övningsassistenter.........

arv. 23 500

Övningsassistenter.........

16 000

Avrundad summa

135 700

Avrundad summa

252 100

34 000

30 000

60 000

76 000

| Nyanskaffning av appa-

Nyanskaffning av appa-

25 000

125 000

; Resebidrag till studerande

4 000

Resebidrag till studerande

10 000

Summa årsanslag

258 700

Summa årsanslag

493 100

'' Inredning och utrustning

20 000

Inredning och utrustning

—

175 000

Nya lokaler .............

_

Summa engångsanslag

195 000

kostnaderna för byggnader samt kostnaderna för inredning och utrustning

av nya lokaler för tekniska högskolan till 2 000 000 respektive 1 295 000

kronor samt motsvarande kostnader för Chalmers tekniska högskola till

1 300 000 respektive 965 000 kronor.»

Departementschefen har vid sin behandling av de båda högskolornas

anslagsfrågor dels i det följande under rubriken Anslagsberäkningar, dels

beträffande tekniska högskolan i Stockholm under kapitalbudgeten hemställt

om de anslagsförstärkningar för nästa budgetår, som föranledes av

vad departementschefen här anfört och föreslagit.

Avslutningsvis har departementschefen understrukit, att den betydande

förstärkning av de tekniska högskolornas lärarorganisation m. m., som ett

genomförande av den nu förordade utbildningsreformen finge anses inne
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

bära, borde vara ägnad att väsentligen höja undervisningens kvalitet och

därtill möjliggöra en intensifiering av forskningen inom betydelsefulla

sektorer av hela atomenergiområdet.

Utskottet

Möjligheterna att förverkliga det svenska atomenergiprogrammet är

— såsom departementschefen framhållit— beroende av de atomenergitekniska

kunskaper, som våra civilingenjörer kommer att besitta. Det

är därför enligt departementschefen en brådskande angelägenhet att en

fast utbildningsorganisation av den omfattning som föreliggande behov

kräver kommer till stånd. Utskottet delar denna uppfattning och är ense

med departementschefen om att genomförandet av en sådan organisation

bör påbörjas från och med budgetåret 1960/61.

Departementschefen har i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag

förordat, att civilingenjörsutbildning på atomenergiområdet skall bedrivas

vid både tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola,

att denna utbildning skall organiseras inom ramen för befintliga fackavdelningar

samt att den skall genomföras utan förlängning av den nominella

fyraåriga studietiden.

Utskottet biträder vad departementschefen sålunda förordat.

I detta sammanhang torde böra något beröras den av flera remissinstanser

kritiserade men av departementschefen förordade s. k. altemativlinjen,

vilken i princip innebär att utbildningen skall baseras på huvudsakligen

valfria kurser i olika kombinationer. Den kritik som riktats mot förslaget

går huvudsakligen ut på att man genom dessa kurser riskerar ett försämrat

utbildningsresultat inom sådana andra för civilingenjörsutbildningen väsentliga

ämnen, som genom de studerandes val av atomenergiämnen skulle slås

ut. Det vore därför att föredraga att utbildningen i stort sett baserades på

frivilliga kurser eller att den väsentligen infogades inom ramen för nu befintliga

ämnen (frivilliglinjen).

Utskottet, som — med hänsyn till bland annat den uppenbara risk för

studietidsförlängning som ett förverkligande av frivilliglinjen synes innebära

— ansett sig i likhet med departementschefen böra förorda alternativlinjen,

vill emellertid understryka vikten av att allvarliga ansträngningar

göres för att förhindra att de studerandes sammanlagda studiebörda härigenom

ökas.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag om en successiv

utbyggnad av organisationen under budgetåren 1960/61—1962/63.

Forskningens och forskarutbildningens intressen synes — såsom departementschefen

framhållit — kräva, att de viktigaste atomenergiämnena

kommer att företrädas av professurer. På grund härav tillstyrker utskottet

bifall till departementschefens förslag om successivt inrättande vid tekniska

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

högskolan i Stockholm av professurer i matematisk fysik II, reaktorfysik

eller däremot svarande ämne, kärnkemi och reaktorteknologi samt vid

Chalmers tekniska högskola av professurer i reaktorfysik, kärnkemi och

reaktorteknologi.

Vad departementschefen i övrigt förordat med avseende på personalorganisationen,

innebärande bland annat inrättande av en laboratur i matematisk

fysik vid Chalmers tekniska högskola, föranleder icke någon erinran

från utskottets sida. Med biträdande av Kungl. Maj:ts därom framlagda

förslag beräknar utskottet i det följande under respektive avlöningsanslag

erforderliga medel för nästa budgetår för bland annat en professur i kärnkemi

vid Stockholmshögskolan samt två professurer — i kärnkemi och i

reaktorfysik — jämte förutnämnda laboratur vid Chalmers tekniska högskola.

De av departementschefen beräknade kostnaderna för genomförande av

den föreslagna reformen — för nästa budgetår i årsanslag sammanlagt

751 800 kronor och i engångsanslag sammanlagt 195 000 kronor ävensom

vid full utbyggnad i årliga kostnader sammanlagt 1 370 000 kronor och i

engångskostnader sammanlagt 5 560 000 kronor — har utskottet funnit sig

böra godtaga.

Då utskottet icke heller i övrigt har något att erinra mot vad departementschefen

anfört och föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade

anordningar för utbildning vid de tekniska högskolorna

av civilingenjörer på atomenergiområdet.

4:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 141, s. 319—321) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61, dels ock till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 115 300 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande

en anslagshöjning med 29 200 kronor — avser, förutom automatiska utgiftsökningar,

en höjning av arvodet åt vice preses med 600 kronor till 1 800

kronor samt inrättande från och med nästa budgetår av en förste byråsekret

erar tjänst. Ifrågavarande tjänst föreslås tills vidare placerad i Ag23.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1960/61:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 31400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t......................... 18 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 50 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 13 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 1 600

Summa kronor 115 300

b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

115 300 kronor.

5:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 321), vilket innebär en

anslagsminskning med 2 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 11 700 kronor.

6:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 143, s. 322—342) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1960/61.

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock

till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 15 827 000 kronor, varav 113 000 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande förstärkning av

högskolans personalorganisation m. m. i huvudsak följande.

1) professur i fasta tillståndets fysik från och med budgetåret 1961/62,

varvid samtidigt till professuren knytes en tjänst som assistent och tre

biträdest j änster,

2) professur i kärnkemi samt en assistent och två biträdestjänster (avlöningskostnad

i runt tal 23 700 kronor) för professuren,

3) för nuvarande professuren i allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik

ej medelsberäkning för nästa budgetår,

4) speciallärare i maskinlära II, arvode 3 650 kronor, samt namnändring

av speciallärarbefattningen i maskinlära till maskinlära I,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

13

5) två biträdande lärare i gruvbrytning med gruvmätning, arvoden respektive

5 290 och 2 560 kronor,

6) ökning av arvodet till specialläraren i värmeteknik med 1 000 kronor,

7) omorganisation av undervisningen i kemi, innebärande bland annat

inrättande av en befattning som biträdande lärare i kemisk apparatteknik

samt ändrade benämningar av följande högre tjänster, nämligen

professuren i teknisk oorganisk kemi till professur i kemisk teknologi,

professuren i teknisk organisk kemi till professur i polymerteknologi,

professuren i värmeteknik och maskinlära till professur i värmeteknik

samt laboraturen i teknisk oorganisk kemi till laboratur i kemisk

teknologi, varvid professorerna i teknisk oorganisk kemi respektive

värmeteknik och maskinlära Per Otto Stelling och Lars Viktor Lage

Malm bör, utan eljest föreskrivet ledigförklarande, utses till innehavare

av professurerna i kemisk teknologi respektive värmeteknik,

8) vakanssättning jämväl under budgetåret 1960/61 av professuren i teknisk

elektrokemi jämte medelsberäkning för erforderlig undervisning i

ämnet,

9) universitetslektorat i tillämpad matematik och i matematisk fysik med

samtidig indragning av befattningarna som biträdande lärare i dessa

ämnen,

10) överföring från anslaget till Vissa forskardocenttjänster m. m. av avlöningskostnaderna

för två tjänster som forskarassistent samt beräknande

av medel för inrättande av ytterligare två sådana tjänster ävensom

tilläggsarvoden vid två av de förordade tjänsterna,

11) befattningar som speciallärare i arkitekturhistoria (arvode 8 200 kronor)

och i konsthistoria (arvode 3 160 kronor) med samtidig indragning

av speciallärarbefattningarna i arkitekturens historia (arvode 5 120

kronor) och i svenska arkitekturens historia (arvode 7 680 kronor),

varvid bör föreskrivas att speciallärarbefattningen i arkitekturhistoria

skall innehavas av professorn i svensk och jämförande arkitekturhistoria

vid konsthögskolan,

12) speciallärare i träkemi, arvode 5 610 kronor,

13) höjning av arvodena till specialläraren i tillämpad byggnadsrätt samt

biträdande läraren i arkitektur II med 980 respektive 490 kronor,

14) biträdande lärare i frihandsteckning och modellering, arvode 3 050

kronor,

15) överföring från anslaget till Vissa forskardocenttjänster m. m. av avlöningskostnaden

för två tjänster som forskningsingenjör i Ag 21 med

samtidig extraordinariesättning av dessa tjänster ävensom inrättande

av ytterligare fyra forskningsingenjörstjänster i Ae 21,

16) höjning av delposten till tillfälliga lärare m. fl. med 1 230 600 kronor

med samtidig ändring av delpostens beteckning till Ersättningar åt

tillfälliga lärare, assistenter och övningsassistenter,

17) kanslist i reglerad befordringsgång vid högskolans kansliavdelning,

18) sju extra ordinarie och extra tjänster som kanslibiträde in. m. för förstärkning

av basorganisationen, motsvarande i runt tal 83 100 kronor,

19) ordinariesättning av eu tjänst som extra ordinarie kontorsbiträde i Ae 5.

Beträffande förslagen under punkterna 2) och 18) må ytterligare framhållas,

att departementschefen begärt bemyndigande för Kungl. Maj:t att

framdeles, efter förslag av överstyrelsen för de tekniska högskolorna, besluta

i fråga om inplacering i lönegrad av tjänster som rymmes inom nämn
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

da kostnadsramar ävensom beträffande punkten 18) rörande placering av

dessa tjänster vid institutioner.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 272 000 kronor.

Av höjningen avser 1 768 500 kronor automatiska utgiftsökningar och

135 700 kronor kostnader för personalorganisationen för utbildning av civilingenjörer

på atomenergiområdet.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under före var ande punkt

framställda förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i

Stockholm, som föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och

biträdande lärare, förslagsvis

...................... 657 000

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar, förslagsvis .... 43 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lärare,

assistenter och övnings
-

assistenter, förslagsvis ..... 6 246 300

b. Avlöningar åt annan ickeordinarie

personal vid högskolan

................... 3 214 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...............

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................

Summa kronor

3 570 600

700 600

9 460 600

1 934 200

218 000

15 884 000

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från Stockholms stad m. fl........... 57 000

Nettoutgift kronor 15 827 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 15

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 15 827 000

kronor, därav 113 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 342—345), vilket innebär en

anslagsminskning med 37 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 969 000 kronor.

8:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 345 och 346), vilket innebär en

anslagsminskning med 555 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 345 000 kronor.

9:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Nyanskaffning av apparater

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 346), vilket

innebär en anslagsminskning med 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Nyanskaffning av apparater m.m. för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 1 325 000 kronor.

10:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 147, s. 347), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

ll:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 347 och 348), vilket

innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Resebidrag till studerande för budgetåret 1960/61 anvisa

ett anslag av 75 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

12:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 150 s. 348—360) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1960/61,

vidtaga de ändringar i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till

Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 11 097 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr

Gustaf Henry Hansson m. fl. (I: 27) och den andra inom andra kammaren

av herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 35), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att från och med den 1 juli 1960 inrätta en professur i

vägbyggnad vid Chalmers tekniska högskola samt att kostnaderna härför

måtte avräknas mot automobilskattemedlen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergman m.fl. (I: 171) och den andra inom andra kammaren avfröken

Elmén m. fl. (II: 188), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att inrätta en professur i arkitekturens teori och historia från och med budgetåret

1960/61 med samtidig indragning av speciallärarbefattningen i arkitekturens

historia ävensom i anledning härav godtaga av Kungl. Maj:t

föreslagen avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola med följande ändringar,

nämligen:

1. anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas till 2 418 236

kronor samt

2. anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, minskas till 562 880 kronor.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 35 och I: 171.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar — beträffande förstärkning avpersonalorganisationen

m.m. i huvudsak följande.

1) beräknande av medel för den av 1959 års riksdag beslutade professuren

i vattenförsörjnings- och avloppsteknik och i enlighet med samma beslut

bortfall av den nuvarande medelsanvisningen för speciallärarbefattningen

i ämnet,

2) tre biträdestjänster för ifrågavarande professur, motsvarande en avlöningskostnad

av i runt tal 37 000 kronor,

3) professur i kärnkemi med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i tillämpad kärnkemi,

4) professur i reaktorfysik,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

17

5) laboratur i matematisk fysik,

6) tre biträdestjänster för var och en av professurerna i kärnkemi och i

reaktorfysik, motsvarande en avlöningskostnad av i runt tal 67 300

kronor,

7) ändrade benämningar av professurerna i maskinlära, praktiskt skeppsbyggeri

och teoretiskt skeppsbyggeri samt husbyggnadslära till professurer

i respektive skeppsmaskinteknik, skeppsbyggnadsteknik och

skeppshydromekanik samt husbyggnad,

8) fyra ordinarie lektorat, nämligen ett i vartdera av ämnena matematik,

mekanik, elasticitets- och hållfasthetslära samt fysik med samtidig indragning

av fyra arvodesbefattningar som biträdande lärare samt

tjänsten som biträdande lärare i fysik II i Ae 21 (jämte särskilt arvode

vid docentkompetens),

9) befattning som biträdande lärare i förbränningsmotorteknik, arvode

2 560 kronor,

10) indragning av befattningen som speciallärare i järnbyggnadslära (arvode

6 590 kronor),

11) befattning som biträdande lärare i textilkemi (arvode 6 480 kronor),

med samtidig indragning av nuvarande befattning som speciallärare i

färgeri- och appreturteknik (arvode 7 080 kronor),

12) befattning som biträdande lärare i fysik, avsedd för undervisningen vid

högskolan för studerande vid Göteborgs universitet, arvode 4 020

kronor,

13) höjning av delposten till tillfälliga lärare m. fl. med 841 700 kronor med

samtidig ändring av delpostens beteckning till Ersättningar åt tillfälliga

lärare, assistenter och övningsassistenter,

14) överföring från anslaget till Vissa forskardocenttjänster m. m. av avlöningskostnaderna

för två tjänster samt beräknande av medel för ytterligare

en sådan tjänst ävensom tilläggsarvoden vid två av de förordade

tjänsterna,

15) överföring från anslaget till Vissa forskardocenttjänster m. m. av avlöningskostnaden

för en tjänst som forskningsingenjör i Ag 21 med

samtidig extraordinariesättning av denna tjänst ävensom inrättande

av ytterligare tre forskningsingenjörstjänster i Ae 21,

16) sju extra ordinarie och extra tjänster som laboratorieingenjör m. m. för

förstärkning av basorganisationen, motsvarande i runt tal 78 500

kronor,

17) kanslist i reglerad befordringsgång vid högskolans kansliavdelning.

Beträffande förslagen under punkterna 2), 6) och 16) må ytterligare

framhållas, att departementschefen begärt bemyndigande för Kungl. Maj:t

att framdeles, efter förslag av överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

besluta i fråga om inplacering i lönegrad av tjänster som rymmes inom

nämnda kostnadsramar ävensom beträffande punkten 16) placering av

dessa tjänster vid institutioner.

Av överstyrelsen för de tekniska högskolorna framställt förslag om inrättande

av en professur i vägbyggnad med samtidig indragning av speciallärarbefattningen

i ämnet har icke biträtts av departementschefen.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt Nr 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 712 000 kronor.

Av höjningen avser 1 176 000 kronor automatiska utgiftsökningar.

Utskottet. Beträffande de under förevarande punkt redovisade motionerna

får utskottet anföra följande.

I motionerna I: 27 och II: 35 har förslag framställts om inrättande från

och med budgetåret 1960/61 av en professur i vägbyggnad.

Utskottet är icke berett att tillstyrka bifall till motionärernas förevarande

förslag. Utskottet vill emellertid under hänvisning till den ståndpunkt

utskottet tidigare och senast i sitt av riksdagen godkända utlåtande

1959: 181 intagit i anledning av motionsvis gjorda yrkanden om inrättande

av ifrågavarande professur framhålla, att utskottet finner mycket starka

skäl tala för att även Chalmers tekniska högskola utrustas med en professur

på det betydelsefulla vägbyggnadsområdet. Utskottet förutsätter att Kungl.

Maj:t upptager spörsmålet om inrättande av denna professur till förnyat

övervägande och för riksdagen snarast möjligt framlägger förslag i ämnet.

Vad angår förslaget i motionerna I: 171 och II: 188 om inrättande av en

professur i arkitekturens teori och historia med samtidig indragning av

speciallär arbefattningen i arkitekturens historia vill utskottet erinra om

vad utskottet därom uttalade vid 1959 års riksdag (utlåtande nr 126, punkten

8). Utskottet framhöll da bland annat, att goda skäl i och för sig syntes

tala för att ifragavarande professur — efter vederbörlig avvägning gentemot

eventuella andra för högskolan angelägna personalförstärkningar —

borde komma till stånd. Enligt vad som framgår av vid statsrådsprotokollet

till denna punkt fogade handlingar har överstyrelsen för de tekniska

högskolorna i sina anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 icke upptagit

kollegienämndens förslag om inrättande av nämnda professur. Överstyrelsens

förslag synes uppenbarligen ha grundats på en avvägning av angelägenhetsgraden

av framförda förslag om nya högre tjänster. Med hänsyn till

sålunda föreliggande förhållanden anser utskottet sig icke böra tillstyrka

bifall till det i motionerna I: 171 och II: 188 gjorda yrkandet.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag beträffande personalorganisationen

m. m. och förordar, att anslaget i enlighet med vad departementschefen

angivit för nästa budgetår höjes med 1 712 000 kronor, därav 252 100

kronor till följd av den i det föregående under punkten 3 av utskottet tillstyrkta

organisationen för utbildning av civilingenjörer på atomenergiområdet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 27 och II: 35 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 171 och II: 188,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

19

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledes av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 2 384 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och

biträdande lärare, förslagsvis 517 200

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar, förslagsvis .... 55 700 572 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Ersättningar åt tillfälliga lä
rare,

assistenter och övningsassistenter,

förslagsvis ..... 4 425 300

b. Undervisning om arbetsled
ningens

praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska

och arbetspsykologiska problem

.................... 6 100

c. Avlöningar åt annan icke-or
dinarie

personal vid högskolan

...................... 2 224 300 6 655 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 376 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ......................... 151 700

Summa kronor 11 141 000

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag från Göteborgs stad m. fl........... 44 000

Nettoutgift kronor 11 097 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 11 097 000

kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

13:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 360—362), vilket innebär en anslagshöjning

med 126 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 960 500 kronor.

14:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 363), vilket innebär en anslagshöjning

av 76 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 536 000 kronor.

15:o) Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning av apparater

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 363 och 364),

vilket innebär en anslagshöjning med 125 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Nyanskaffning

av apparater m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 1 125 000 kronor.

16:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154,

s. 364 och 365), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kronor.

17:o) Chalmers tekniska högskola: Resebidrag till studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 365), vilket innebär

en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Resebidrag

till studerande för budgetåret 1960/61 anvisa ett

anslag av 40 000 kronor.

18:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre vetenskapliga studier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 366 och 367), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 323 500 kronor.

19:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 159, s. 367), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

25 000 kronor.

20:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 367 och 368), vilket innebär en anslagshöjning

med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

21 ro) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

161, s. 368), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 70 000

kronor.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

22:o) Länsskolnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

167, s. 407—409) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för länsskolnämnderna, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Länsskolnämnderna:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 041 000

kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag — innebärande

en anslagshöjning med 182 000 kronor — avser endast automatiska

utgiftsförändringar.

Skolöverstyrelsen har framlagt förslag om bland annat förstärkning av

länsskolnämndernas administrativa personal genom inrättande av 18 amanuenstjänster

i reglerad befordringsgång, med rätt för överstyrelsen att

besluta om utbyte av sådan tjänst mot kanslisttjänst, och 16 tjänster för

biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Då

nämnderna varit i verksamhet under endast ett år, när skolöverstyrelsen

framförde sitt förslag, har departementschefen, med hänsyn till de begränsade

erfarenheterna och då det är naturligt, om nämnderna under sin första

verksamhetstid möter svårigheter av övergående art, ej ansett sig nu böra

förorda någon förstärkning av den administrativa personalen.

Utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t och skolöverstyrelsen med

uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område, tillstyrker bifall till

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 2 626 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 323 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till ex
perter

och tillfällig personal m. m., förslagsvis

.................................... 280 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 240 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 515 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.......................... 57 000

Summa kronor 4 041 000

b) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 041 000 kronor.

23:o) Länsskolnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 168, s. 410—414), vilket innebär en anslagsminskning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsskolnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 024 000

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

24:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj-.t har

(punkt 169, s. 414—419) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1960/61,

vidtaga den ändring i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm,

som föranledes av vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock

till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 5 611 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag — innebärande en anslagshöjning med 59 000 kronor

— avser, förutom vissa automatiska utgiftsökningar,

1) förändring av bibliotekarietjänsten i Ae 21 från 5/7 tjänstgöring till

heltidstjänst,

2) inrättande av en skolpsykologtjänst i Ae 24,

3) anvisande av medel till 1 000 assistenttimmar,

4) förstärkning av undervisningen i musik på mellanskollärarlinjen med

280 undervisningstimmar,

5) ytterligare nio veckotimmar i övningsskolans läsklinik,

6) anslagsminskning till följd av minskning av antalet ämneslärarkandidater

från omkring 110 till omkring 100,

7) minskning av posten till arvoden till experter och särskilda sakkunniga

med 5 000 kronor.

I samband med anslagsäskandena för budgetåret 1960/61 har skolöverstyrelsen

hemställt, att ytterligare två lärarhögskolor måtte inrättas och att

uppdrag skulle lämnas åt överstyrelsen att närmare undersöka och inkomma

med förslag angående lokaliseringen av dessa högskolor. I anslutning

härtill har departementschefen meddelat, att han hade för avsikt att i annat

sammanhang upptaga denna utredningsfråga till närmare behandling.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under före varande

punkt.

Beträffande skolöverstyrelsens framställning om inrättande av ytterligare

två lärarhögskolor får utskottet hänvisa till vad utskottet under punkten

39 i det följande anför.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 1 948 000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 373 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 2 418 000

Rörligt tillägg, förslagsvis............... 785 000

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 87 000

Summa kronor 5 611 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 5 611000

kronor.

25:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, s. 419 och 420), vilket innebär en anslagsminskning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 406 000 kronor.

26:o) Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 420 och 421), vilket innebär

en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

27:o) Folkskoleseminariema: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

176, s. 430—458) föreslagit riksdagen att dels besluta, att folkskoleseminariet

i Lund skall nedläggas med utgången av budgetåret 1962/63, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock

till Folkskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 26 330 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande seminarieorganisationen innebär, att

intagningen hösten 1960 på den 4-åriga folkskollärarlinjen minskas med 4

klasser, medan intagningen på den 2-åriga folkskollärarlinjen och på småskollärarlinjerna

är oförändrad.

Beträffande personalorganisationen m.m. innebär Kungl. Maj:ts förslag

följande:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

25

1) ökning av antalet utby teslektor åt från 4 till 7,

2) viss ändring av reglerna rörande utbyteslektorat,

3) ökning av nuvarande belopp till handledararvoden från 350 till 600 kronor

per lärarkandidat på 2-årig folkskollärarlinje till följd av ny undervisningsplan,

4) vissa ändrade regler för dispositionen av medel till handledararvoden,

5) oförändrad medelsanvisning till försök med metodisk handledning, enhetsskolans

arbetsmetoder och liknande anordningar,

6) medel till förbättrad undervisning i tal- och röstvård på 2-årig folkskollärarlinje

och delvis på 4-årig folkskollärarlinje,

7) indragning av en vaktmästartjänst i Ae 7 vid seminariet i Strängnäs.

Under punkten har vidare redovisats av skolöverstyrelsen framlagda

förslag till timplaner m. m. för folk- och småskollärarutbildningen (s. 438—

448). Dessutom föreslås 2-årig småskollärarutbildning för sökande med studentexamen,

2-årig studiegång för småskollärares vidareutbildning till folkskollärare,

ökat antal timmar för undervisning i delad klass, utökning av

den praktiska lärarutbildningen samt vissa riktlinjer för beräkningen av

antalet övningsskollärartjänster per folkskollärar- eller småskollärarlinje.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och icke har något att erinra mot vad departementschefen anfört och förordat,

hemställer förty,

att riksdagen må

a) besluta att folkskoleseminariet i Lund skall nedläggas

med utgången av budgetåret 1962/63;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 10 854 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 378 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................ 11240000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 3 416 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.........................442 000

Summa kronor 26 330 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 26 330 000 kronor.

28:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 177, s. 458—460), vilket innebär en anslagshöjning

med 57 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

2 121 000 kronor.

29:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 460 och 461), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

30:o) Folkskoleseminariema: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 179, s. 461), vilket innebär en anslagsminskning med

50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminariema: Utrustning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

31 :o) Vidareutbildning av folkskollärare. Kungl. Maj:t har (punkt

180, s. 461—466) föreslagit riksdagen att till Vidareutbildning av folkskollärare

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor, vilket innebär anvisande av oförändrat anslagsbelopp jämfört med

innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 26) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 31), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

vid sin behandling av åttonde huvudtiteln, Vidareutbildning av folkskollärare,

måtte medge, att terminskurs i ämnet kristendomskunskap må anordnas

i enlighet med vad av skolöverstyrelsen föreslagits;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren

av herr Edlund m.fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte till Vidareutbildning av folkskollärare för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 530 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionerna II: 31 och I: 259.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Omfattningen av den av skolöverstyrelsen under läsåret 1959/60 bedrivna

kursverksamheten framgår av nedanstående tabell, som dock ej

upptar biämneskurser och kurser i psykologi och pedagogik.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

27

Vidareutbildning skur ser läsåret 1959/60

Ämne och kursort

Antal deltagare

vid början av

höstterminen 1959

15

Modersmålet, Umeå .............................................

21

Historia och samhällskunskap, Linköping ..........................

23

Samhällskunskap och yrkesvägledning, Stockholm ..................

27

Matematik och fysik, Göteborg ..................................

20

Matematik och fysik, Jönköping ..................................

26

Matematik och fysik, Stockholm ..................................

23

Matematik, Uppsala, och fysik, Skellefteå..........................

20

Matematik, Linköping (höstterminen) .............................

8

Matematik och kemi, Lund ......................................

12

Fysik och kemi, Stockholm .......................................

16

Merkantila ämnen, Stockholm ....................................

20

Hjälpklasslärarkurs, Stockholm ...................................

17

Hjälpklasslärarkurs, Göteborg.....................................

18

Summa

266

Vad gäller verksamheten under budgetåret 1960/ 61

räknar skolöverstyrelsen med att vidareutbildningskurser bör anordnas i

ungefär samma omfattning som innevarande budgetår. Viss ändring beträffande

ämnena kan dock enligt överstyrelsens mening visa sig önskvärd.

Då bristen på lärare i de naturvetenskapliga ämnena fortsätter, är det

enligt överstyrelsens mening angeläget, att överstyrelsen under läsåret

1960/61 kan upprepa de under innevarande läsår anordnade kurserna i

matematik, fysik och kemi. Hitintills har överstyrelsen anordnat kurser i

dessa ämnen i kombinationerna matematik och fysik, matematik och kemi

samt fysik och kemi. Det kan även komma att visa sig lämpligt att anordna

kurser i kombinationen matematik och geografi. Antalet kurser i de matematisk-naturvetenskapliga

ämnena blir dock beroende av hur många sökande

med tillräckliga förkunskaper, som anmäler sig till deltagande.

I skrivelse till skolöverstyrelsen har Sveriges folkskollärarförbund och

Sveriges folkskollärarinneförbund framhållit önskvärdheten av att terminskurs

i ämnet kristendomskunskap må kunna ingå i egentlig vidareutbildningskurs.

I de tidigare befordringskurserna för folkskollärare kunde

ämnet kristendomskunskap ingå såsom terminskurs, men ämnet kan enligt

nu gällande bestämmelser icke ingå som terminskurs i vidareutbildning av

folkskollärare, som önskar vinna behörighet till folkskollärartjänst i 19 lönegraden.

Då det torde föreligga behov av vidareutbildade folkskollärare

även i kristendomskunskap, anser överstyrelsen, att det vore önskvärt, att

överstyrelsen erhölle möjlighet att anordna terminskurs även i detta ämne.

Kostnaderna för en sådan kurs uppskattar överstyrelsen till omkring 17 000

kronor. Eventuellt skulle någon av de tidigare anordnade kurserna i de

humanistiska ämnena kunna utbytas mot en kurs i kristendomskunskap.

Överstyrelsen anser det vidare angeläget att under budgetåret 1960/61

få upprepa den terminskurs i yrkesvägledning, som Kungl. Maj:t den 6 mars

1959 medgivit överstyrelsen att anordna under innevarande budgetår.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Överstyrelsen beräknar kostnaderna för terminskurserna, biämneskurserna

och kurserna i psykologi och pedagogik under budgetåret 1959/60

till omkring 800 000 kronor samt kostnaderna för planerade konferenser

med kursföreståndare och kursledare, för annonsering m. m. till omkring

10 000 kronor.

Skolöverstyrelsen uppskattar medelsbehovet under budgetåret

1960/61 för den av överstyrelsen bedrivna kursverksamheten till

i runt tal 830 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att av de budgetåret 1959/60 av

skolöverstyrelsen anordnade terminskurserna tre är humanistiska, kursen i

samhällskunskap och yrkesvägledning icke medräknad. Budgetåret 1958/59

uppgick antalet humanistiska kurser till fem. I motionerna I: 259 och II: 317

har föreslagits, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte uttala, att antalet

vidareutbildningskurser i humanistiska ämnen bör reduceras till högst två

kurser och med anledning härav anslaget minskas med nära hälften eller

470 000 kronor. Utskottet har icke för närvarande funnit anledning till

ytterligare begränsning av de humanistiska vidareutbildningskursernas antal

och avstyrker därför bifall till vad i motionerna I: 259 och II: 317 föreslagits

under denna punkt.

I anledning av motionerna I: 26 och II: 31, vari — såvitt nu är i fråga —

yrkats, att riksdagen måtte med ge, att även terminskurs i kristendomskunskap

skall kunna anordnas, vill utskottet erinra om att grundläggande

kurs i kristendomskunskap för filosofisk ämbetsexamen kan ingå i egentlig

vidareutbildningskurs för folkskollärare. Genom förvärvandet av akademiskt

betyg kan alltså behörighet till folkskollärartjänst i lönegrad Ao 19

erhållas i ämnet. Utskottet är icke på de skäl, som i motionerna I: 26 och

II: 31 anförts, berett tillstyrka bifall till det i motionerna gjorda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet

I. att motionerna I: 26 och II: 31, såvitt nu är i fråga,

icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt

nu är i fråga, till Vidareutbildning av folkskollärare för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

32 :o) Resestipendier åt lärare vid lärarhögskolor och folkskoleseminarier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 466 och

467), vilket innebär dels ändrad anslagsrubrik, dels ock anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

29

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid lärarhögskolor

och folkskoleseminarier för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 10 500 kronor.

33:o) Slöjdlärarseminariet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 183, s. 468—471), vilket innebär en anslagshöjning med

345 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1960/61 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för slöjdlärarseminariet, som

föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för slöjdlärarseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 134 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 2 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 213 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 32 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............... 6 000

Summa kronor 388 000

c) till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 388 000 kronor.

34:o) Slöjdlärarseminariet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 184, s. 471 och 472), vilket innebär en anslagshöjning

med 38 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 53 500

kronor.

35:o) Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 472 och 473), vilket innebär en anslagsminskning

med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker

m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

36 ro) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 473 och

474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1960/61

anvisa ett anslag av 110 000 kronor.

37:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 187, s. 474—478), vilket innebär en anslagshöjning med 9 600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 158 900 kronor.

38:o) Kurser för lärare m. fl. Kungl. Maj:t har (punkt 188, s. 478—

486) föreslagit riksdagen att till Kurser för lärare m. fl. för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 541 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Wallentheim m. fl. (1:176) och den andra inom andra kammaren av fröken

Olsson m.fl. (11:202), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning av frågan om inrättandet

av ett speciallärarseminarium;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren

av herr Edlund m.fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte till Kurser för lärare m.fl. för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 1 441 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 176 och I: 259.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 147 100 kronor, av

vilka 100 000 kronor avses för ändamål, som nu tillgodoses under anslaget,

varvid inräknats höjning av vissa handledararvoden från 8 till 12 kronor

per timme, höjning av vissa föreläsararvoden, förstärkning av kursledningen

beträffande kurser för hjälpklasslärare m.fl. med en heltidstjänstgörande

föreståndare, speciella kurser för slöjdlärare i hjälpklasser och särskolor,

yrkesvägledningskurser för lärare vid döv- och blindskolor samt utgifter för

fortbildningskurser för lärare i samhällskunskap. Av anslagshöjningen avser

46 400 kronor en ny anslagspost, förslagsvis benämnd Bidrag till vissa praktisk-pedagogiska

kurser m. m., som dels ersätter ett under avsnittet E. Universiteten,

den medicinska undervisningen m. m. uppfört obetecknat anslag

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

31

om 42 000 kronor till Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser

för blivande läroverkslärare m. m., dels även omfattar 4 400

kronor som bidrag till en kurs i Göteborg.

Av statsrådsprotokollet framgår vidare bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har till orienteringskurser föreslagit 725 000 kronor —

varav 100 000 kronor till fortbildning vid lärarhögskolan i Stockholm och

24 000 kronor för anordnande av samnordiska kurser i matematik, fysik

och kemi — samt till kurser för utbildande av personal för skolmåltidsverksamheten

oförändrad medelstilldelning, 100 000 kronor. Överstyrelsen har

också hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om förnyad utredning

rörande den framtida organisationen av utbildningen av lärare vid särskolor

och i specialklasser.

Departementschefen har dels för orienteringskurser beräknat 600 000 kronor,

varav 200 000 liksom tidigare avsetts för fortbildningsverksamhet vid

lärarhögskolan i Stockholm och 24 000 för samnordiska kurser, dels för kurser

för utbildning av personal för skolmåltidsverksamheten beräknat oförändrat

belopp, 100 000 kronor.

Den av överstyrelsen väckta frågan om en förnyad utredning rörande

den framtida organisationen av utbildningen av lärare vid särskolor och i

specialklasser torde enligt departementschefen böra prövas i annat sammanhang.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke funnit sig

böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i

fråga, framställda yrkandet.

Utskottet har under hand inhämtat, att den av skolöverstyrelsen och i

motionerna I: 176 och II: 202 begärda utredningen av frågan om inrättandet

av ett speciallärarseminarium inom kort kommer att igångsättas. Då

motionernas syfte härigenom synes bli tillgodosett, torde motionerna icke

böra till någon riksdagens åtgärd föranleda. Utskottet vill emellertid i detta

sammanhang understryka vikten av att frågan om speciallärarutbildningen

snarast möjligt får en lösning, som innebär att den nuvarande kursverksamheten

kan ersättas av fastare organisatoriska anordningar.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Kurser för lärare m. fl. för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 1 541 000 kronor;

II. att motionerna I: 176 och II: 202 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Allmänna läroverken m. m.

39:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

189, s. 487—513) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att Slottsstadens samrealskola i Malmö och Mörby samrealskola

i Danderyd från och med budgetåret 1960/61 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk

med den linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer; skolande ombildningen

tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och

sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasierna är i sin helhet färdigbildade;
dels

besluta, att gymnasiet vid Uppsala enskilda läroverk och privatgymnasium

från och med budgetåret 1960/61 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, skall i sin helhet ombildas till statligt allmänt gymnasium

med den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer; allt under villkor

att Uppsala stad åtager sig de skyldigheter, som enligt läroverksstadgan

ankommer på läroverkskommun;

dels besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom öppet försöksgymnasium

från och med budgetåret 1960/61 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, skall successivt upprättas i envar av följande

kommuner, nämligen Huddinge, Malmö, Sundbyberg och Södertälje, under

villkor att respektive kommun åtager sig dels de skyldigheter, som enligt

läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun, dels ock att för anskaffande

av undervisningsmateriel och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av

10 000 kronor;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen vid de

under föregående punkt avsedda försöksgymnasierna;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1960/61, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, som föranledes av vad departementschefen förordat;
dels

godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61;

dels ock till Allmänna läroverken; Avlöningar för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 216 442 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 260) och den andra inom andra kammaren av

fröken Wetterström och herr Edlund (II: 318), i vilka hemställts, att riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

dagen måtte uttala att åtgärder bör vidtagas, så att en sänkning av elevantalet

inom skolans olika lärareavdelningar snarast kan komma till stånd;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman m. fl. (1:261) och den andra inom andra kammaren av herr

Helén m. fl. (II: 319), i vilka, såvitt här är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte vid sin behandling av förevarande punkt i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte utreda frågan angående sänkning av

elevantalet i klasserna inom folkskolan, de allmänna läroverken och därmed

jämförliga läroanstalter så, att proposition i ärendet kunde föreläggas 1961

års riksdag, varvid såväl den mer långsiktiga målsättningen borde fastställas

som formerna för dess successiva genomförande anges;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nestrup m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren av herrar

Hammar och Braconier (II; 322), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

med anledning av resultaten från skolöverstyrelsens undersökning samt

skolöverstyrelsens förslag hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1961

års riksdag i syfte att ge rektorerna vid de statliga läroverken mera tid för

den pedagogiska ledningen av sina skolor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Nestrup och Sunne (I: 372) och den andra inom andra kammaren

av herr Hammar m.fl. (11:474), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att tre nya lärarkursanstalter skall inrättas från och med

budgetåret 1960/61 samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en skyndsam

utredning angående möjligheterna att genom inrättande av nya lärarhögskolor

eller praktiska lärarkursanstalter öka utbildningskapaciteten i

den utsträckning, som en beräkning av lärarbehovet motiverar.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena hänvisas

till motionerna I: 260, I; 261, I: 266 och I: 372.

Innan en redogörelse lämnas för huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag

torde här böra närmare redovisas vissa uttalanden av departementschefen

rörande sänkning av elevantalet i klasserna inom folkskolan, de allmänna

läroverken och därmed jämförliga läroanstalter. Departementschefen framhåller,

efter en inledande redogörelse för vissa av riksdagen aktualiserade

utredningsfrågor i ämnet, följande.

»Vid de överväganden rörande det nu behandlade spörsmålet, som skett

inom ecklesiastikdepartementet, har bland annat olika beräkningar företagits

i syfte att klarlägga kostnaderna vid sänkning av elevantalet per

klass i olika skolformer. Det har därvid framkommit, att åtgärder av detta

slag, som skulle vara av verklig betydelse för undervisningen, måste bli

synnerligen kostnadskrävande. Således skulle sänkning av elevantalet med

5 i folkskolans A-klasser medföra ökade statliga kostnader för lärarlöner

med ett belopp av omkring 22 miljoner kronor per år. En sänkning med

3 — Ilihanij till riksdagens protokoll 1000. 6 samt. Nr S

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

5 av de normaltal, som reglerar storleken av folkskolans B- och b-klasser

skulle öka de årliga statliga lärarlönekostnaderna med cirka 15 miljoner

kronor. För de allmänna läroverkens gymnasieavdelningar skulle en sänkning

av elevantalet från högst 30 till högst 25 medföra ökade lönekostnader

med cirka 11 miljoner kronor årligen. En sänkning i motsvarande

omfattning av elevantalet på realskolestadiet och enhetsskolans högstadium

skulle medföra statliga lönekostnadsökningar, som kan uppskattas

till omkring 35 miljoner kronor årligen.

\idare

följden av de sänkta elevtalen, skulle medföra ett väsentligt ökat behov

av skollokaler. Kostnaderna för att tillgodose detta behov blir självfallet

avsevärda.

De angivna siffrorna är visserligen approximativa men får anses ge en

god bild av storleken av de kostnader, som skulle följa av en sänkning

av elevantalet vid samtliga de här berörda skolformerna i den utsträckning

som angivits och som förutsatts vid beräkningarna. Emellertid skulle,

sasom torde framgå av det anförda, även sänkningar med ett mindre elevantal

än 5 eller en koncentration av åtgärderna till en eller ett par av de

olika skolformerna medföra högst avsevärda merkostnader på driftbudgeten.

Mot bakgrunden av de här i korthet redovisade beräkningarna har jag

för egen del icke funnit det lämpligt att nu driva utredningsarbetet längre

utan att först riksdagens uppmärksamhet fästes på de ekonomiska konsekvenser,

som ett genomförande av standardförbättringar i detta avseende

kan förutses medföra. Dessa konsekvenser är enligt mitt bedömande

sådana, att den i och för sig ytterligt angelägna förbättring av betingelserna

för skolans verksamhet, som mindre elevantal skulle medföra, tyvärr

inte torde kunna genomföras under de närmaste åren.

Det synes mig därför knappast ändamålsenligt att nu slutföra ett detaljerat

utredningsarbete, vars resultat inte kan förutses komma att genomföras

inom den tid som utredningsmaterialet kan vara aktuellt. Däremot

bör självfallet en minskning av elevantalet i klasserna alltjämt vara en

av de väsentligaste riktpunkterna vid det ständigt fortgående mera långsiktiga

planeringsarbetet på skolans område och målsättningen härutinnan

förverkligas så snart statsfinansiella och andra nödvändiga förutsättningar

härför kan anses föreligga.

Vad jag nu framhållit bör givetvis inte hindra genomförande av sådana

angelägna delreformer i förevarande avseende, för vilka utrymme kan beredas

vid den årliga budgetavvägningen. Så har skett på många punkter

under de senaste åren, i form av exempelvis förmånligare grunder för hjälpundervisning

och annan specialundervisning i folkskolan och enhetsskolan,

inrättande av särskilda skolmognadsklasser, ändrade grunder för vissa förstärkningsanordningar

i folkskolans B-former, förmånligare bestämmelser

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

35

om gruppindelning vid vissa laborationer, anordnande av särskild observationsundervisning

m. m. Som ett exempel på sådana i och för sig angelägna

delreformer, för vilka inte hittills och ej heller i det nu avslutade budgetarbetet

utrymme kunnat ges, kan jag å andra sidan nämna den sedan

länge aktuella frågan om minskat elevantal i folkskolans slöjdavdelningar,

där en sänkning av delningstalet från 25 till 20 kan beräknas medföra en

årlig kostnadsökning för statsverket av omkring 3 miljoner kronor.»

Departementschefen uttalar avslutningsvis att han ansett sig böra ta

upp dessa spörsmål i förevarande sammanhang för att tillfälle därigenom

skall lämnas riksdagen att, om riksdagen för sin del skulle finna det påkallat,

komplettera sitt tidigare ställningstagande till de av departementschefen

inledningsvis redovisade utredningsfrågorna.

För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag — som för nästa budgetår

innebär en sammanlagd anslagshöjning med 11 804 000 kronor — torde få

lämnas följande redogörelse.

Förstatligande av gymnasier. Utbyggnaden av den statliga

gymnasieorganisationen genom förstatligande av kommunala gymnasier

har hittills omfattat 38 gymnasier. För nästa budgetår föreslår Kungl.

Maj:t förstatligande av två kommunala gymnasier, nämligen i Malmö

(Slottsstaden) och Mörby. Härjämte föreslås att gymnasiet vid Uppsala

enskilda läroverk förstatligas i ett sammanhang från och med nästa budgetår.

För so k sgymnasier. Försöksgymnasier föreslås inrättade från och

med nästa budgetår i Huddinge, Sundbyberg och Södertälje. Även i Malmö

föreslås sådant gymnasium varvid emellertid bör ankomma på Kungl. Maj:t

att efter ytterligare utredning från skolöverstyrelsens sida ta slutlig ställning

till försöksgymnasiets närmare förläggning. Härjämte föreslås omorganisation

av det till högre allmänna läroverket i Linköping anknutna lorsöksgymnasiet

till fristående försöksgymnasium samt inrättande av latinoch

reallinjer vid detta. För uppdelning av klassavdelning in. in. föreslås

slutligen ändrade regler.

Ko mplette ringsgymnasiet i Stockholm. Beträffande

biträdeshjälp vid kompletteringsgymnasiet föreslår Kungl. Maj:t inrättande

av en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång och beräknar härjämte

medel för tillfällig personal till ett belopp av 12 000 kronor.

Lärartjänster m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom

automatiska utgiftsändringar — huvudsakligen följande:

1) ombildning till rektorstjänster i Bp 1 av rektorstjänsterna vid under

rubriken »Förstatligande av gymnasier» nämnda läroanstalter samt inrättande

av rektorstjänster i samma lönegrad vid de föreslagna försöksgymnasierna

i Huddinge, Linköping och Sundbyberg,

2) inrättande av följande antal nya ordinarie tjänster, nämligen 157 lektorstjänster,

445 adjunktstjänster i Ao 23 samt 31 övningslärartjänster,

3) indragning av följande antal ordinarie tjänster, nämligen 175 adjunktseller

ämneslärarinnetjänster i Ao 21 resp. Ao 1!), två övningsskolliirartjänster

vid statens normalskola samt fyra övningslärartjänster.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Vaktmästartj änster. Kungl. Maj:t föreslår inrättande av 25

nya vaktmästartj änster ävensom ombildning m. m. av vissa tjänster. Till

bestridande av kostnaderna för tillfällig och extra vaktmästarpersonal beräknas

för nästa budgetår ett oförändrat belopp av högst 500 000 kronor.

Biträdande rektorer. Här föreslås tillämpning av nu för högre

allmänt läroverk gällande föreskrifter om inrättande av befattning som

biträdande rektor även beträffande samrealskola förenad med kommunalt

gymnasium.

Skolkuratorer. Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av ännu

en skolkuratorstjänst i Ae 12 för heltidsanställd innehavare. Vad beträffar

skolkuratorsverksamheten i övrigt räknas med en anslagsförstärkning av

25 000 kronor.

Lärarkursanstalter. Ytterligare en sådan anstalt föreslås upprättad

från och med nästa budgetår. Skolöverstyrelsen hade här för sin del

föreslagit tre nya lärarkursanstalter. Till frågan om den nya anstaltens

placering torde Kungl. Maj:t enligt förslaget framdeles få taga ställning.

I anslutning till vad som föreslagits under rubrikerna »Biträdande rektorer»

och »Skolkuratorer» samt i anledning av förutnämnda motioner

I: 266 och II: 322 torde här böra närmare beröras fråga om rektorernas

arbetssituation. Av statsrådsprotokollet inhämtas här i huvudsak följande.

Genom beslut den 15 maj 1959 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen

att verkställa en redogörelse för rektorernas arbetssituation

med anledning av vad statsutskottet uttalat i utlåtandet

1959: 51 samt att om möjligt i samband med anslagsäskandena för

budgetåret 1960/61 till Kungl. Maj:t inkomma med denna redogörelse

jämte de förslag i ämnet vartill överstyrelsen kunde finna anledning. För

att få en redogörelse över rektorernas egen syn på sina arbetsförhållanden,

det sätt på vilket överflyttningen av läroverkens ekonomiska förvaltning

inverkat på arbetet, och de erfarenheter som vunnits av reformen, inhämtade

överstyrelsen genom cirkulärskrivelse den 1 juni 1959 uppgifter från

rektorerna vid samtliga allmänna läroverk.

Det visar sig av de till överstyrelsen ingivna svaren, att rektorerna i stor

utsträckning icke anser sig ha genom reformen av läroverkens ekonomiska

förvaltning vunnit mera tid för den pedagogiska ledningen av sitt läroverk.

Drygt 75 procent av de rektorer, som svarat på överstyrelsens fråga

härom har besvarat den nekande. I viss utsträckning synes detta bero på

att en omfattande rapportering måste ske till skolstyrelserna, för att dessa

skall få erforderliga uppgifter för att kunna ombesörja utbetalningar, och

att vid läroverken en tämligen omfattande dispositionsbokföring måste

föras, för att rektorerna skall kunna ha kännedom om kassornas ställning.

Då kamrerartjänsterna vid läroverken indragits i samband med överförandet

av den ekonomiska förvaltningen till skolstyrelserna, har de här nämnda

arbetsuppgifterna antingen måst övertagas av rektor själv eller läggas

på biträdespersonal, som är avsedd för andra arbetsuppgifter.

Den viktigaste orsaken till att huvudparten av rektorerna icke anser sig

ha vunnit ökad tid till sina pedagogiska arbetsuppgifter torde emellertid

vara att deras arbete till följd av skolstyrelsereformen ökat i andra avseenden.

Flertalet rektorer framhåller sålunda, att skolstyrelsesammanträdena

är synnerligen tidsödande för rektorerna, att skriftväxlingen med

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

37

skolstyrelsen är omfattande och att arbetet i det hela blivit mera tidskrävande

och tungrott. I många fall är rektorerna allvarligt bekymrade över

att de på grund av anhopningen av administrativa göromål inte kan ägna

erforderlig tid åt den pedagogiska ledningen av skolan och över att de inte

i tillräcklig utsträckning kan ge stöd och handledning åt unga och oerfarna

lärare; särskilt otillfredsställande är detta vid läroverk, där på grund

av lärarbristen otillräckligt utbildad lärarpersonal anställts i större utsträckning.

Särskilt de rektorer, som är förordnade som förste rektorer, finner

sin arbetsbörda alltför betungande.

Överstyrelsen har vid genomgången av rektorernas redogörelser blivit

övertygad om att befrielsen från ansvaret för den ekonomiska förvaltningen

visserligen innebär en avsevärd lättnad för rektorerna, men att denna

lättnad i många fall — i synnerhet vid de större läroverken — motsvaras

av en ökning av andra arbetsuppgifter. Detta i samband med den ansvällning

av lärjungeantalet vid de högre skolorna som skolväsendets utveckling

under senare år medfört, torde ha inneburit, att rektorernas arbetsbörda

snarare ökat ytterligare.

Överstyrelsen har därför ansett sig böra ånyo föra fram förslag om förstärkning

av hjälpen åt rektorerna, i fråga om såväl pedagogiska som administrativa

och sociala arbetsuppgifter. Överstyrelsens förslag innefattar

dels utvidgning av möjligheterna att inrätta befattningar som biträdande

rektor, dels införande av tillsynslärarbefattningar, dels ökad medelsanvisning

till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna, dels utökning av skolkurators

verksamheten.

Departementschefen säger sig vara medveten om att rektorerna särskilt

vid de stora läroverken — ett 40-tal har för närvarande mer än 1 000

elever — kan ställas inför många svårbemästrade problem av pedagogisk

och administrativ och även social natur och att det i och för sig är väl

befogat att i olika avseenden försöka skapa möjligheter att bättre bemästra

dem än som nu kan ske. Vid anslagsavvägningen har departementschefen

emellertid icke funnit utrymme för de av dessa förslag föranledda avsevärda

utgiftsökningarna. Överstyrelsens förslag om biträdande rektorer,

tillsynslärare samt biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna förklarar departementschefen

sig således inte kunna tillstyrka.

Förslaget att de nu för högre allmänt läroverk gällande bestämmelserna

om inrättande av befattning för biträdande rektor skall få giltighet även

beträffande samrealskola som är förenad med kommunalt gymnasium bör

emellertid genomföras. Departementschefen är vidare beredd att tillstyrka

inrättandet av ännu en skolkuratorstjänst i Ae 12 för heltidsanställd innehavare

samt räknar med en med 25 000 kronor till i runt tal 120 000 kronor

ökad medelsanvisning för deltidsanställda kuratorer in. fl. Departementschefens

förslag härutinnan överensstämmer med vad som redovisats under

förutnämnda rubrikerna »Biträdande rektorer» och »Skolkuratorer».

Utskottet får i anledning av det under förevarande punkt aktualiserade

spörsmålet om sänkning av elevantalet i klasserna inom folkskolan, de allmänna

läroverken och därmed jämförliga läroanstalter anföra följande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Gällande bestämmelser rörande elevantalets storlek kan sammanfattas

sålunda.

Gymnasiet och realskolajx. I varje för viss årsklass bestämd avdelning

må på gymnasiet och i realskolans högsta klass undervisas högst 30 samt

i realskolans övriga klasser högst 35 lärjungar, såvida icke skolstyrelsen

enligt av skolöverstyrelsen givna riktlinjer annorlunda bestämmer (läroverksstadgan

§ 44, 3 mom.).

Motsvarande gäller också för nu nämnda årsklasser i högre kommunala

skolor (stadgan för dessa skolor, 28 § 2 mom.).

Alltsedan budgetåret 1940/41 gäller emellertid den besparingsföreskriften,

meddelad i regleringsbrevsform, att delning av realskolans högsta klass

i regel må ske först då elevantalet uppgår till 36.

Folkskolans A- eller a-klasser. Enligt den s. k. överskottsmetoden (104 §

folkskolestadgan) bör, om skolans elevantal är högst 1 000, inom vardera av

årskurserna 1 och 2 anordnas en a-klass för varje påbörjat 25-tal elever och

i varje högre årskurs en A-klass för varje påbörjat 35-tal elever.

Enligt den s. k. medeltalsmetoden (nyssnämnda § och stadga) bör, om

skolans elevantal överstiger 1 000, medeltalet elever vara lägst 24 i a-klasserna

och lägst 30 i A-klasserna.

Sedan 1950 har gällt vissa inskränkningar, vilka inneburit att elevantalet

i själva verket varit högre än som i 104 § stadgats. En successiv återgång

till folkskolestadgans bestämmelser påbörjades innevarande läsår och är

helt genomförd läsåret 1962/63.

Folkskolans B- eller b-klasser. Enligt 103 § folkskolestadgan regleras storleken

av folkskolans B- och b-klasser av vissa normaltal. Såsom exempel må

nämnas att om elevantalet i viss klass av klasstyp B 1 ökar till lägst 36,

klasstypen bör ändras till A.

Försöksskolan. För försöksskolans låg- och mellanstadier äger folkskolebestämmelserna

tillämpning. På högstadiet må inrättas en parallellklass för

varje påbörjat 35-tal elever eller, beträffande odifferentierad klass, varje

påbörjat 30-tal elever (111 och 112 §§ folkskolestadgan).

Utskottet vill erinra därom, att utskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande 1959: 123 (s. 21 och 22) med anledning av väckta motioner bland

annat framhöll nödvändigheten av att en sänkning av elevantalet i klasserna

komme till stånd så fort ske kunde med hänsyn till tillgången på lokaler

och lärare. Utskottet hemställde härjämte, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte hemställa, att av riksdagen år 1956 begärd utredning

rörande sänkning av lärjungeantalet inom folkskoleväsendet samt vid de

allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter snarast möjligt

måtte färdigställas och förslag i ämnet föreläggas riksdagen.

Såsom av det föregående framgått har departementschefen mot bakgrunden

av vissa summariska beräkningar av kostnaderna för en sänkning av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

39

elevantalet för sin del icke funnit det lämpligt att fortsätta pågående utredningsarbete

inom ecklesiastikdepartementet utan att först riksdagens uppmärksamhet

fästes på de ekonomiska konsekvenser som ett genomförande

av ifrågasatta standardförbättringar på området kunde förutses medföra.

Om riksdagen för sin del skulle finna detta påkallat hade enligt departementschefen

riksdagen nu tillfälle att komplettera sitt tidigare ställningstagande

till de redovisade utredningsfrågorna.

Utskottet, som alltjämt vidhåller sin redan tidigare intagna ståndpunkt

att en sänkning av elevantalet måste anses angelägen, vill som en utgångspunkt

för sina fortsatta ställningstaganden fästa uppmärksamheten på att

redan nuvarande bestämmelser som reglerar lärjungeantalet i klasserna

synes lämna utrymme för vederbörande myndighet till en viss skönsmässig

tillämpning av bestämmelserna från fall till fall. Detta får dock enligt utskottets

mening icke leda till att man i praktiken genomför generella förändringar

i tillämpningen. Utskottet föreställer sig emellertid att det framför

allt i syfte att kapa de enligt utskottets uppfattning relativt fåtaliga

»topparna» med avseende å elevantalet i klasserna bör vara möjligt för

skolöverstyrelsen respektive länsskolnämnderna att även med en försiktig

tillämpning åstadkomma resultat i ovan angiven riktning. Som exempel

härpå kan nämnas, att utskottet har sig bekant, att det i ett av våra medelstora

län för att kapa »topparna» inom folkskoleväsendet endast skulle

behövas ytterligare ett femtal lärartjänster och klassavdelningar.

Utskottet vill också understryka angelägenheten av att de lokala och

regionala skolledningarna verkligen också utnyttjar de möjligheter att

åstadkomma rimliga klasstorlekar, som gällande författning erbjuder även

vid en mycket strikt tillämpning. Det bör enligt utskottets mening eftersträvas

att genom samråd mellan vederbörande skolledningar få till stånd

en någorlunda utjämnad fördelning av klassavdelningarna inom en skolort,

även om man på något håll måste överskrida lokala gränser för respektive

rekryt eringsomr åden.

Vad härefter angår de av departementschefen redovisade kostnader som

är förknippade med en sänkning med 5 av lärjungeantalet på olika skolstadier

— sammanlagt 83 000 000 kronor förutom statsanslag till ett väsentligt

ökat antal skollokaler — finner utskottet desamma så höga att utrymme

på driftbudgeten dessvärre icke torde kunna beredas under de närmaste

åren för denna även i jämförelse med andra angelägna önskemål om

ökade insatser på skolans område mycket välmotiverade reform. Däremot

vill utskottet starkt understryka, att denna utskottets ståndpunkt självfallet

icke bör hindra att där detta ur ekonomiska och andra synpunkter bedömes

möjligt, åtgärder av mindre långt gående räckvidd vidtages. Som

exempel på angelägna delreformer har departementschefen nämnt frågan

om minskat elevantal i folkskolans slöjdavdelningar. Utskottet vill för egen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

del tillfoga, att det med hänsyn till de speciella problem av pedagogisk och

annan art som de stora klasserna otvivelaktigt medför vid undervisningen

av barn i pubertetsåldern vore av stort värde, om en minskning av elevantalet

inom real- och försöksskolestadiets sjunde och åttonde årskurser

kunde åstadkommas. Även om därför departementschefen i avbidan på att

bland andra de ekonomiska hindren skall kunna överbryggas tills vidare

ser sig nödsakad att avbryta pågående utredningsarbete på förevarande

område förutsätter utskottet likväl, att de här berörda delreformerna eller

andra sådana som bedömes angelägna successivt genomföres i den takt det

statsfinansiella läget medger. I likhet med departemenschefen får utskottet

emellertid understryka att en minskning av elevantalet över lag i klasserna

alltjämt bör vara en av de väsentligaste riktpunkterna i det ständigt fortgående

mera långsiktiga planeringsarbetet på skolans område.

Mot bakgrunden av det nu anförda är utskottet icke berett att tillstyrka

att — såsom i motionerna I: 261 och II: 319 föreslagits — riksdagen skulle

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning av frågan om sänkning

av elevantalet i klasserna så, att förslag i ärendet kunde föreläggas 1961

års riksdag. Utskottet är icke heller berett att på de i motionerna I: 260 och

II: 318 anförda skälen tillstyrka bifall till vad i dessa motioner yrkats.

I detta sammanhang må erinras om att i motionerna I: 261 och II: 319

jämväl föreslagits anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 6 000 000

kronor till »Vissa förstärkningsanordningar inom skolväsendet» att disponeras

i enlighet med vad som anförts i motionerna. Utskottet får beträffande

detta yrkande hänvisa till vad utskottet i det följande under punkten

41 anför och hemställer.

Såsom av det föregående framgått har skolöverstyrelsen verkställt den

redogörelse för rektorernas arbetssituation, som statsutskottet i sitt av

riksdagen godkända utlåtande 1959: 51 ansåg borde komma till stånd. Av

de av överstyrelsen i cirkulärskrivelse till rektorerna vid samtliga allmänna

läroverk infordrade uppgifterna i ämnet framginge enligt överstyrelsen att

rektorerna i stor utsträckning icke ansåge sig ha genom reformen av läroverkens

ekonomiska förvaltning vunnit mera tid för den pedagogiska ledningen

av sina respektive läroverk. Överstyrelsen hade för egen del blivit

övertygad om att befrielsen från ansvaret för den ekonomiska förvaltningen

visserligen innebure en avsevärd lättnad för rektorerna men att denna lättnad

i många fall motsvarades av en ökning av andra arbetsuppgifter. Överstyrelsen

har mot bakgrunden härav i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

framfört förslag om förstärkning av hjälpen åt rektorerna i skilda hänseenden,

förslag som departementschefen blott i mindre utsträckning ansett

sig kunna förorda.

I motionerna I: 266 och II: 322 har yrkats, att riksdagen med anledning

av resultaten från överstyrelsens undersökning och framställning i ämnet

skulle anhålla om förslag från Kungl. Maj:ts sida till 1961 års riksdag i

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

41

syfte att ge rektorerna vid de statliga läroverken mera tid för den pedagogiska

ledningen av sina skolor.

Utskottet får med anledning härav anföra följande.

I sitt tidigare omnämnda utlåtande 1959: 51 underströk utskottet, att ett

väsentligt syfte med reformen av läroverkens ekonomiska förvaltning just

vore att ge rektorerna mera tid för den pedagogiska ledningen av sina

skolor. Av överstyrelsens redogörelse synes emellertid framgå, att detta mål

i stor utsträckning icke nåtts.

Utskottet är väl medvetet om att de administrativa arbetsuppgifterna för

rektorerna i vissa fall kan vara betungande. Som departementschefen påpekat

torde detta i första hand gälla rektorerna vid de stora läroverken. Samtidigt

vill utskottet emellertid ifrågasätta om inte de svårigheter rektorerna

nu i vissa hänseenden möter i många fall kan vara av övergående natur

beroende på att ännu relativt kort tid förflutit sedan skolstyrelsereformen

trädde i tillämpning. Övergångssvårigheter torde också kunna förutses uppkomma

under den tid realskolan avlöses av enhetsskolan.

Därest under dessa förhållanden likväl på objektiva grunder skulle kunna

påvisas ett verkligt behov av exempelvis kvalificerad biträdeshjälp på vissa

rektorsexpeditioner synes det enligt utskottet angeläget att detta behov i

görligaste mån tillgodoses.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t med hänsyn till vad utskottet

anfört tar frågan om vidtagande av lämpliga åtgärder för att i förekommande

fall minska rektorernas administrativa arbetsbörda under ytterligare

övervägande. Utskottet förordar tillika, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet är icke berett att biträda förslaget i motionerna I: 372 och

II: 474 om inrättande av ytterligare två lärarkursanstalter utöver den som

Kungl. Maj:t föreslagit skola tillkomma från och med nästa budgetår. Utskottet

vill emellertid för sin del framhålla att starka skäl talar för en ytterligare

ökning av kapaciteten på området för att i görligaste mån nedbringa

»provårskön». Kungl. Maj:t torde i fortsättningen böra uppmärksamt följa

detta spörsmål och så snart ekonomiska förutsättningar härför föreligger för

riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Vidkommande i samma motioner påyrkad skrivelse till Kungl. Maj:t

med förslag till skyndsam utredning om möjligheterna att genom inrättande

av nya lärarhögskolor eller praktiska lärarkursanstalter öka utbildningskapaciteten

i den utsträckning en beräkning av lärarbehovet motiverade

får utskottet framhålla att, enligt vad utskottet erfarit, en dylik utredning

nu förberedes inom ecklesiastikdepartementet. Utskottet avstyrker

därför förslaget om en särskild skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.

Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört och

föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört rörande tillämpningen av gällande

bestämmelser om elevantalet i klasserna;

II. att motionerna I: 260 och II: 318 samt I: 261 och

II: 319, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 372 och II: 474, i vad

de avse medelsanvisning utöver Kungl. Maj:ts förslag till

lärarkursanstalter,

1. besluta, att Slottsstadens samrealskola i Malmö och

Mörby samrealskola i Danderyd från och med budgetåret

1960/61 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

skall ombildas till högre allmänna läroverk med den

linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer; skolande ombildningen

tillgå salunda, att första ringen vid ombildningen

omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring

per år, till dess gymnasierna är i sin helhet färdigbildade;

2. besluta, att gymnasiet vid Uppsala enskilda läroverk

och privatgymnasium från och med budgetåret 1960/61

eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall

i sin helhet ombildas till statligt allmänt gymnasium med

den linjeorganisation, Kungl. Maj:t bestämmer; allt under

villkor att Uppsala stad åtager sig de skyldigheter, som

enligt läroverksstadgan ankommer på läroverkskommun;

3. besluta, att ett treårigt, för manlig och kvinnlig ungdom

öppet försöksgymnasium från och med budgetåret

1960/61 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

skall successivt upprättas i envar av följande kommuner,

nämligen Huddinge, Malmö, Sundbyberg och Södertälje,

under villkor att respektive kommun åtager sig dels

de skyldigheter, som enligt läroverksstadgan ankommer på

läroverkskommun, dels ock att för anskaffande av undervisningsmateriel

och bibliotek bevilja ett engångsbidrag av

10 000 kronor;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa linjeorganisationen

vid de under föregående punkt avsedda försöksgymnasierna;
5.

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 131112000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... 4 406 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................... 46 069 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 31 390 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis....... 3 502 000

Summa kronor 216 479 600

Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationer från kronan m. m._37 600

Nettoutgift kronor 216 442 000

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 216 442 000 kronor;

IV. att motionerna I: 372 och II: 474, i vad de avse utredning

angående nya lärarhögskolor m. m., icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda;

V. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 266

och II: 322, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad

utskottet anfört.

40:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 190, s. 513—516), vilket innebär en anslagsminskning

med 417 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

12 188 200 kronor.

41:o) Vissa förstärkningsanordningar inom skolväsendet. I de under

punkten 39 redovisade likalydande motionerna 1:261 och II: 319

har — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte till Vissa förstärkningsanordningar

inom skolväsendet anvisa ett reservationsanslag av

6 000 000 kronor för budgetåret 1960/61, att disponeras i enlighet med vad

i motionerna anförts.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkten 39 anfört

avstyrker utskottet bifall till ovannämnda i motionerna I: 261 och II: 319

framställda yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 261 och II: 319, såvitt nu är i fråga,

icke må av riksdagen bifallas.

42 :o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 516 och 517), vilket innebär

en anslagshöjning med 551 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska

lärarkurser m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 4 707 000 kronor.

43:o) Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 517 och 518), vilket innebär en

anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa kommunala

gymnasier m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 395 000 kronor.

44 :o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 518—520), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 538 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av högre kommunala

skolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 51 400 000 kronor.

45:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 520 och 521), vilket innebär en

anslagshöjning med 230 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa

privatläroverk för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 11 710 000 kronor.

46:o) Privatläroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 522), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till hälsovården

vid vissa privatläroverk för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 35 500 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1960

45

47:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. Kungl.

Maj:t har (punkt 196, s. 522 och 523) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 685 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 10 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Eskilsson m. fl. (I: 107) och den andra inom andra kammaren av

herr Gustafsson i Bogla m. fl. (11:122), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte bevilja för läsåret 1960/61 av skolöverstyrelsen äskade bidrag av

74 000 kronor till Mariannelundsskolan;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Johannes Andersson (I: 258) och den andra inom andra

kammaren av herrar Sundelin och Asp (II: 471), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att inordna Anundsjobygdens realskola under anslaget

Bidrag till vissa internatläroverk och att för läsåret 1960/61 bevilja

skolan av skolöverstyrelsen föreslaget belopp, 105 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 122 och I: 258.

Av statsrådsprotokollet inhämtas följande.

Ur detta förslagsanslag utgår statsbidrag till Restenässkolan i Ljungskile

kommun, i vad avser fyraårig realskola och en förberedande klass, till Viggbyholmsskolan

i Täby kommun, i vad avser fyraårigt gymnasium, till Solbacka

läroverk i Daga kommun samt till Sigtunaskolan. Bidraget utgår

med tre kronor per elev och dag av läsåret.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att följande tre skolor inordnas under

före varande anslag, nämligen Anundsj obygdens realskola i Bredbyn, Mariannelundsskolan,

i vad avser treårig realskola, och Ekebyholmsskolan i

Rimbo, i vad avser fyraårig realskola. För dessa tre skolor beräknas de

erforderliga anslagsbeloppen till respektive 105 000 kronor, 74 000 kronor

och 96 000 kronor eller sammanlagt 275 000 kronor. Överstyrelsen har å

andra sidan föreslagit, att de fyra internatläroverk, till vilka statsbidrag

nu utgår ur detta förslagsanslag, skall inordnas under anslaget Privatliiroverk:

Bidrag till vissa privatläroverk. Vid bifall till sistnämnda förslag

skulle medelsbehovet under förevarande anslag minska med det belopp,

som för innevarande budgetår beräknas till dessa fyra läroverk, nämligen

sammanlagt 675 000 kronor. Anslaget skulle sålunda enligt överstyrelsens

förslag nedräknas med 400 000 kronor till 275 000 kronor.

Statskontoret avstyrker bifall till framställningen om statsbidrag till

Anundsjöbygdens realskola, Mariannelundsskolan och Ekebyholmsskolan.

I utlåtande över framställningen om statsbidrag till Mariannelundsskolan

har socialstyrelsen tillstyrkt bifall.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Departementschefen anser sig icke kunna tillstyrka att flera skolor än

som för närvarande är fallet tillerkännes bidrag från detta anslag.

Solbaeka läroverk, Sigtunaskolan, Restenässkolan och Viggbyholmsskolan

bör enligt departementschefens mening alltjämt åtnjuta bidrag ur förevarande

anslag. Med hänsyn till anslagsbelastningen under budgetåret

1958/59 föreslås att anslaget uppräknas med 10 000 kronor till 685 000

kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vidkommande motionerna I: 107 och II: 122 får utskottet erinra därom

att socialstyrelsen, såsom framgår av till statsrådsprotokollet fogade handlingar,

i avgivet utlåtande över skolöverstyrelsens anslagsframställning om

statsbidrag till Mariannelundsskolan för nästa budgetår särskilt pekat på

att internatets elever i stor utsträckning komme från problematiska hemförhållanden

eller hade personliga problem av olika slag. Enligt socialstyrelsens

uppfattning fyllde en skola av Mariannelundsskolans typ ett verkligt behov

för denna kategori av barn och ungdomar, något som komme att bli fallet

även efter en utbyggnad av skolväsendet.

Vad socialstyrelsen sålunda anfört utgör enligt utskottets mening ett

starkt motiv för att statsbidrag i någon form tilldelas Mariannelundsskolan.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t — så snart möjlighet härtill bedömes

föreligga — för riksdagen framlägger förslag i ämnet.

Beträffande motionerna I: 258 och II: 471 får utskottet för sin del förorda,

att Kungl. Maj:t ytterligare prövar möjligheterna att i avvaktan på

den 9-åriga enhetsskolans genomförande övergångsvis bevilja även Anundsjöbygdens

realskola bidrag av statsmedel.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till

känna vad utskottet sålunda anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 685 000

kronor;

b) i anledning av motionerna I: 107 och II: 122 samt

1:258 och 11:471 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört.

48:o) Läroboksnämnden. Kungl. Maj:t har (punkt 197, s. 523—525)

föreslagit riksdagen att till Läroboksnämnden för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 82 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

15 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i Skellefteå väckt motion

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

47

(11:460), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att läroboksnämnden

avskaffas och att det under förevarande punkt uppförda förslagsanslaget

av 82 000 kronor utgår.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 27 april 1959 framlagt anbefalld

utredning om dels principerna för läroböckernas tillhandahållande åt eleverna,

dels om kostnaderna för dessa läroböcker. Utredningen har företagits

i samråd med bland annat läroboksnämnden och representanter för Svenska

stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och Målsmännens

riksförbund.

Departementschefen anser i likhet med vad som framhållits i den föreliggande

utredningen erforderligt, att läroboksnämnden erhåller förstärkta

resurser för sin gransknings verksamhet. Han föreslår därför, att nämnden

genom utökning med ytterligare en ledamot tillföres expertis för bedömning

av frågor av förlags- och tryckeriteknisk natur. Departementschefen anser

sig vidare böra tillstyrka en av läroboksnämnden föreslagen medelsökning

för höjda arvoden till granskare med 6 000 kronor.

Med hänsyn till de ökade kostnaderna för nämndens verksamhet anser

departementschefen det vara befogat att den avgift, som erlägges för nämndens

granskning av lärobok, höjes i enlighet med förslag av nämnden från

40 till 60 kronor. De närmare bestämmelserna härför föreslås få fastställas

av Kungl. Maj:t.

TJtskottet, som anser de förordade förstärkningarna av nämndens resurser

i olika hänseenden väl ägnade att effektivisera nämndens verksamhet, tillstyrker

bifall till Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke ansett sig böra

biträda det i motionen II: 460 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen IT: 460, till Läroboksnämnden

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 82 000

kronor.

49:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 525), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 9 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr S år 1960

50:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 199, s. 526 och 527) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

42 100 kronor, innebärande en anslagshöjning med 16 400 kronor. Av den

föreslagna anslagshöjningen avser 15 400 kronor kostnader för den gemensamma

intagningsnämnden för Stor-Stockholms gymnasier.

Skolöverstyrelsen har vid anslagsberäkningen för nästa budgetår upptagit

ett belopp av 7 700 kronor för den gemensamma intagningsnämnden för

Stor-Stockholms gymnasier.

Enligt departementschefen bygger beräkningen på förutsättningen, att

överenskommelse kan nås med Stockholms stad och Stockholms läns landsting

om en tredelning av kostnaderna. Departementschefen, som framhåller

att landstingets medverkan icke synes vara att påräkna, föreslår att sammanlagt

två tredjedelar av kostnaderna skall få utgå av statsmedel eller

7 700 kronor mer än vad skolöverstyrelsen föreslagit för ändamålet.

Utskottet. Enligt vad utskottet erfarit har styrelsen för Stockholms förorters

samarbetsnämnd — sedan styrelsen erfarit att Stockholms läns landsting

ej funnit sig berett att deltaga i kostnaderna för intagningsnämnden för

Stor-Stockholms gymnasier — vid sammanträde den 25 februari 1960 beslutit

att svara för den del av kostnaderna för ändamålet, som ansåges

falla på förortskommunerna samt att för ändamålet utanordna 7 700 kronor.

Med hänsyn till styrelsens sålunda redovisade beslut bör statens bidrag

till kostnaderna för ifrågavarande ändamål begränsas till 7 700 kronor och

förevarande anslag nedräknas med ett belopp av motsvarande storleksordning

eller till (42 100 — 7 700 =) 34 400 kronor.

Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot medelsberäkningen

under nu förevarande anslag hemställer utskottet, under åberopande av det

anförda,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 34 400 kronor.

51 :o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 527 och 528), vilket innebär

en anslagshöjning med 20 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 150 400 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

52:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 528),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetaret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 95 000 kronor.

53:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 528 och 529), vilket innebär en anslagsminskning

med 39 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och

realexamina för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

54:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 203, s.

530—534) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 82 070 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av

herr Edlund m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

vid behandlingen av förevarande punkt måtte besluta a) att allmänt

studiebidrag tills vidare icke skall utgå, b) att från och med läsåret 1960/61

grunderna för ersättning för dagliga resor mellan bostadsorten och skolorten

så till vida ändras att ersättning skall utgå när resekostnaden uppgår

till minst 15 kronor för månad med det belopp i fulla kronor räknat varmed

kostnaden överstiger 13 kronor för månad, c) att till Studiebidrag och

stipendier för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 60 070 000

kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bengtson m. fl. (I: 366) och den andra inom andra kammaren av

herr Hedlund m. fl. (II: 467), i vilka hemställts, att riksdagen vid sin behandling

av förevarande punkt måtte I. besluta att till studiebidrag och

stipendier för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 72 070 000

kronor i enlighet med vad i motionen anförts samt att allmänt studiebidrag

ej må utgå under budgetåret 1960/61, ävensom II. i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om prövning av studiebidrags- och stipendiegivningen till

elever vid läroverk, folkhögskolor, yrkesskolor, försöksskolor och fackskolor

i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 259 och II: 467.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 19G0. 0 samt Nr 8

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Kung], Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 13 040 000 kronor,

vilken höjning beror på i huvudsak automatiskt verkande faktorer.

Departementschefen har icke biträtt ett förslag av studiehjälpsnämnden

om ändrade grunder för beräkning av det särskilda studiebidraget till dagliga

resor mellan bostadsorten och skolorten. Ett genomförande av förslaget

skulle medföra en besparing med 2 000 000 kronor, vilket nämnden räknat

med vid bedömningen av anslagsbehovet för nästa budgetår.

I detta sammanhang torde även böra något beröras en resolution vid

nordiska undervisningsministermötet i Oslo i februari 1959 angående stipendier

och studielån för studier i annat nordiskt land, över vilken resolution

studiehjälpsnämnden avgivit yttrande. Resolutionen har följande innehåll.

1. Studerande, som erhåller stipendier eller lån i hemlandet, bör kunna

behålla dessa vid studieuppehåll eller skolgång i annat nordiskt land.

2. För att täcka merkostnaderna för studerande i annat nordiskt land

bör vissa särskilda stipendier införas. I detta sammanhang erinras särskilt

om kompletterande stipendier för folkhögskolelever.

3. Studerande, som är bosatt i annat nordiskt land, bör kunna erhålla

stipendier och lån på samma villkor som detta lands egna medborgare.

Departementschefen har i detta ämne anfört följande.

Sedan budgetåret 1957/58 tillämpas i Sverige beträffande elever, som

är medborgare i Danmark, Finland, Norge eller Island den principen att

eleverna, vare sig de är tillfälligt hitresta för att här bedriva studier, s. k.

tillresande elever, eller mera stadigvarande bosatta här, likställes med svenska

elever med avseende å rätt till statlig studiehjälp. I samband med att dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet i anförande till statsrådsprotokollet

den 3 januari 1957 förordade tillämpning från svensk sida av

denna princip, uttalade han, att det funnes goda grunder för att räkna

med full reciprocitet mellan de nordiska länderna i detta avseende. Frågan

om en samnordisk studiemarknad hade nämligen varit föremål för behandling

såväl inom nordiska kulturkommissionen som vid nordiska undervisningsministermötet

år 1955. Någon reciprocitet har emellertid inte uppnåtts

och jag vill för egen del, om nordisk enighet nu kan vinnas, inte

motsätta mig att de nordiska länderna emellan de något annorlunda regler,

som framgår av den förenämnda resolutionen, i stället blir tillämpliga.

Huvudskillnaden blir, att s. k. tillresande elev får medföra sitt i hemlandet

erhållna stipendium eller lån, om han reser till annat nordiskt land för

att studera där, medan enligt den nu från svensk sida tillämpade regeln

den tillresande eleven skulle få studiehjälp på samma villkor som eleverna

i det land, till vilket han reser.

En övergång till det i resolutionen rekommenderade systemet torde med

säkerhet medföra minskade kostnader för Sveriges del. Dessa är emellertid

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

51

inte av den storleksordning att de bör inverka på medelsberäkningen. Vid

en övergång till det här ifrågasatta systemet synes vad studiehjälpsnämnden

i ärendet nu anfört i huvudsak böra accepteras. Erforderliga närmare

bestämmelser i ämnet torde det emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t

att utfärda.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag

och har alltså icke funnit sig böra tillstyrka de i motionerna I: 259 och

II: 317, såvitt nu är i fråga, samt I: 366 och II: 467 framställda yrkandena.

Utskottet får vidare i anslutning till Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta

förslag om övergång till ett nytt system för stipendier och studielån

i annat nordiskt land än hemlandet fästa uppmärksamheten på att erforderliga

närmare bestämmelser i ämnet, särskilt med avseende på begreppet

»tillresande elev», så utformas att missbruk undvikes.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 259 och II: 317 samt

I: 366 och II: 467, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 82 070 000 kronor;

II. att motionerna I: 366 och II: 467, i vad de avse prövning

av studiebidrags- och stipendiegivningen till elever vid

läroverk m. fl. läroanstalter, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

55:o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

204, s. 534 och 535), vilket innebär en anslagshöjning med 149 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1960/61 må till brevskolestipendier

utdelas högst 175 000 kronor;

b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

56:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 535 och

536), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid elevhem vid högre läroanstalter för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Folkskoleväsendet m. m.

Vissa för skolväsendet gemensamma ändamål

57:o) Bidrag till skolbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 206, s. 537

—539) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000 kronor, innebärande oförändrad

medelsanvisning jämfört med innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh

m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund m. fl.

(II: 317), i vilka hemställts — såvitt nu är i fråga — att riksdagen måtte

dels besluta att ändra grunderna för bidrag till skolbibliotek i enlighet med

vad i motionen föreslagits, dels ock till Bidrag till skolbibliotek för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 491 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen I: 259.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat, att skolöverstyrelsen genom

beslut av Kungl. Maj:t den 28 maj 1959 anmodats att i samband med

avgivande av förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 framlägga

förslag till de bestämmelser om skolbiblioteksverksamheten och den sänkning

av kommunandelen enligt 13 § kungörelsen 1958: 665, som erfordras

vid avlösning av statsbidraget till skolbibliotek från och med den 1 juli

1960, och att överstyrelsen till åtlydnad härav — på grundval av en av särskild

utredningsman företagen utredning och över denna inhämtade yttranden

— med skrivelse den 2 oktober 1959 framlagt vissa förslag till bestämmelser

om skolbibliotek m. m.

I sin utredning har skolöverstyrelsen i första hand behandlat frågorna om

dels formen för statsbidragens avlösning, dels skolbiblioteksverksamhetens

bedrivande efter indragningen av det särskilda bidraget.

I sistnämnda fråga ansluter sig överstyrelsen till utredningsmannens

förslag, enligt vilket i samband med de nuvarande statsbidragens avlösning

upprätthållande av skolbibliotek bör bli en obligatorisk uppgift för kommunerna.

I fråga om formen för statsbidragets avlösning har utredningsmannen

framlagt ett förslag, enligt vilket avlösningsförfarandet skulle genomföras

genom en tilldelning till kommunerna av statsbidrag för lärartimmar till

en summa motsvarande det avlösta statsbidraget. Skolöverstyrelsen anser

att väsentliga fördelar ur skolbiblioteksverksamhetens synpunkt är förenade

med det ifrågavarande förslaget. Dessa fördelar står ej att vinna genom

avlösning via kommunandelen. Överstyrelsen är likväl icke beredd att för

närvarande föreslå utfärdande av bestämmelser för statsbidragets avlösning

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

53

på grundval av utredningsmannens förslag, då överstyrelsen anser att detta

är ägnat att komplicera statsbidragssystemet. Vidare skulle svårigheter uppkomma

för yrkesskolornas del, då statsbidraget för dessa skolor icke grundas

på ett för den föreslagna avlöningsmetoden lämpat bidragsunderlag.

Överstyrelsen befarar vidare, att vissa svårlösta ersättningsfrågor för lärarnas

bibliotekstjänstgöring kan komma att aktualiseras.

Med hänsyn till bland annat de här nämnda omständigheterna har överstyrelsen

funnit det lämpligast, att avlösningen av statsbidraget till skolbiblioteksverksamheten

uppskjutes ett år till den 1 juli 1961. Härigenom

skulle tid vinnas för ytterligare överväganden rörande metoderna för avlösningen.

Departementschefen har funnit de av skolöverstyrelsen anförda skälen

för ett uppskov böra tillmätas betydelse och föreslår därför, att några åtgärder

för närvarande icke vidtages för att ändra de för skolbiblioteken

gällande statsbidragsbestämmelserna.

Utskottet. Liksom departementschefen anser utskottet, att avlösningen

av statsbidraget till skolbibliotek bör uppskjutas ett år, varigenom tid vinnes

för ytterligare överväganden rörande metoderna för avlösningen.

Beträffande motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, får utskottet

erinra om vad utskottet i sitt av 1959 års riksdag godkända utlåtande

nr 8 (punkten 107) anförde med anledning av motionsvis gjorda yrkanden

av samma innebörd som de nu föreliggande. Utskottet framhöll, att

den i motionerna föreslagna ändringen av grunderna för statsbidraget till

skolbiblioteksverksamheten antingen skulle, med bibehållande av den uppnådda

standarden, innebära att en större del av utgifterna för detta ändamål

överflyttades från staten till kommunerna, eller medföra att medel i

mindre omfattning än tidigare ställdes till bibliotekens förfogande för bokinköp.

En sådan ändring fann utskottet icke önskvärd. Utskottet vidhåller

den uppfattning, varåt utskottet sålunda givit uttryck, speciellt med tanke

på att en omläggning av statsbidragsgivningen torde komma att ske från

och med budgetåret 1961/62. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna

I: 259 och II: 317 och hemställer,

a) att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse ändrade

grunder för bidrag till skolbibliotek, icke må av riksdagen

bifallas;

b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt de

avse medelsanvisningen, till Bidrag till skolbibliotek för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 091 000

kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

58 :o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 207, s. 539—545) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande

av skolmåltider för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

20 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar

Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund

m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

dels besluta, att statsbidrag till skolmåltidsverksamhet, som anordnas efter

den 1 juli 1960, ej längre skall utgå, dels ock till Bidrag till anordnande av

skolmåltider anvisa ett förslagsanslag av 15 400 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 259.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 500 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i övrigt bland annat följande.

De sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag gå skolväsendets område

har den 28 augusti 1958 avgivit betänkande rörande statsbidrag till anordnande

av skolmåltider (SOU 1958: 37). Betänkandet, som varit föremål för

sedvanlig remissbehandling, innehåller kort sammanfattat följande förslag.

Bidragsunderlaget för vanliga skolmåltider differentieras i tre olika belopp,

nämligen ett för bespisningsenheter med endast en läraravdelning, ett

för bespisningsenheter med två eller tre avdelningar samt ett för bespisningsenheter

med mer än tre avdelningar.

I fråga om bidragsunderlagets storlek föreslås med hänsyn till antalet

läraravdelningar vid bespisningsenheten följande belopp per utspisad måltid:
-

En läraravdelning .................. 1 krona 20 öre

Två eller tre läraravdelningar........ 1 krona

Fler än tre läraravdelningar.......... 80 öre

Enligt de sakkunniga bör bidragsunderlaget för oslofrukost bestämmas

till 50 procent av bidragsunderlaget för vanlig måltid samt för måltid med

gröt eller välling till 25 procent därav. Även dessa bidragsunderlag skall

differentieras efter antalet läraravdelningar vid bespisningsenheten. Härigenom

kommer bidragsunderlaget vid oslofrukost att utgöra 60, 50 och 40

öre samt vid måltid med gröt eller välling 30, 25 och 20 öre per måltid vid

bespisningsenhet med respektive en avdelning, två eller tre avdelningar

samt med mer än tre avdelningar.

Liksom för närvarande bör Kungl. Maj:t alltjämt äga befogenhet att,

då synnerliga skäl föreligger, fastställa högre bidragsunderlag än som ovan

angivits. Statsbidrag bör utgå till s. k. skolköksmåltider. Bidragsunderlaget

bör i dessa fall genomgående utgöra 80 öre.

Det nuvarande systemet, att staten i princip skall svara för hela måltidskostnaden

för främmande elever, bör tills vidare bibehållas.

De sakkunniga avvisar tanken att nu åstadkomma ett system för uttagande

av ersättning från respektive elevers hemortskommuner. Frågan

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 55

anses dock böra upptagas till ny prövning, när närmare erfarenheter vunnits

av den interkommunala samverkan på skolans område.

Maximibeloppet för statsbidrag för skolmåltider åt främmande elever

föreslås höjt från 85 öre till 1 krona 25 öre per måltid.

Enligt de sakkunnigas mening bör garantier skapas för att bidragsunderlaget

icke alltför mycket skall komma att släpa efter vid större förskjutningar

i den allmänna prisnivån. För att tillgodose detta syfte föreslås, att

en automatisk upp- eller nedräkning av bidragsunderlaget för vanliga skolmåltider

skall ske med 5 öre, om allmänna konsumentprisindex förändras

— uppåt eller nedåt — med minst 8 enheter i förhållande till läget den 1

juli 1959. Samma indexregel föreslås även i vad avser maximibeloppet för

statsbidraget till skolmåltider åt främmande elever.

Vid bestämmande av det procenttal, efter vilket statsbidrag skall utgå

för varje särskild kommun, skall den av allmänna statsbidragsutredningen

föreslagna bidragsformeln komma till användning. Beträffande den närmare

innebörden av formeln torde få hänvisas till betänkandet.

Eftersom det genomsnittliga procenttalet till följd av de nuvarande bidragsreglernas

utformning undergått en successiv minskning ned till 17,

skulle ett återställande av den ursprungliga kostnadsrelationen med en

genomsnittlig bidragsprocent av omkring 65 medföra betydande ekonomiska

konsekvenser för statsverket. De sakkunniga har därför ansett 40

procent vara en lämplig avvägning. Denna procentsats jämte övriga förslag

har av de sakkunniga beräknats medföra en ökning i statsbidragskostnaderna

med i runt tal 30 miljoner kronor.

Bidraget till anskaffande av inventarier för skolmåltider föreslås avskaffat.

De sakkunniga föreslår, att rekvisitionsförfarandet ändras därhän, att

statsbidraget beräknas på grundval av antalet till deltagande anmälda

elever och antalet bespisningsdagar under året. På detta sätt erhållet antal

måltider skall minskas med fyra procent, motsvarande en beräknad genomsnittlig

frånvaro från måltiderna.

Över betänkandet har remissyttranden avgivits av skolöverstyrelsen efter

hörande av länsskolnämnderna och de kommuner nämnderna funnit lämpligt,

överstyrelsen för yrkesutbildning, socialstyrelsen, statskontoret, statistiska

centralbyrån, riksräkenskapsverket, statens sakrevision, överståthållarämbetet

efter hörande av stadsfullmäktige i Stockholm, samtliga länsstyrelser,

Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund

samt Svenska landstingsförbundet.

Yttranden i vilka de sakkunnigas förslag helt eller i huvudsak tillstyrkts

eller också lämnats utan erinran har avgivits av skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna,

18 länsstyrelser, landskommunernas förbund och landstingsförbundet.

Två myndigheter har i sina yttranden endast berört vissa

detaljfrågor. Ett 10-tal remissmyndigheter har uttalat sig i avstyrkande

riktning eller på väsentliga punkter framfört avvikande förslag.

Av remissyttrandena framgår bland annat följande.

Skolöverstyrelsen finner det synnerligen angeläget, att statsbidraget till

anordnande av skolmåltider snarast möjligt höjes. En alltför stor del av

kostnaderna för skolmåltiderna har enligt överstyrelsen successivt, främst

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

med anledning av stegringen av antalet skattekronor per invånare i kommunerna,

överflyttats från staten till kommunerna.

Överstyrelsen godtager i allt väsentligt de olika detaljförslagen och betonar

därvid särskilt det önskvärda i att statsbidraget till skolmåltider åt

främmande elever höjes på sätt som de sakkunniga föreslagit.

Socialstyrelsen tar upp frågan om icke kommunerna bör åläggas skyldighet

att anordna skolmåltider.

Enligt styrelsens mening bör kommunerna åläggas att senast vid en tidpunkt,

som med hänsyn till utbyggnaden av kommunens skolväsen är

lämpligt, anordna avgiftsfria skolmåltider för alla skolbarn som så önskar.

Föreskriften synes i huvudsak böra avse de skolor som angivits i kungörelsen

angående statsbidrag till anordnande av skolmåltider.

Socialstyrelsen uttalar vidare, att dess förslag innebär, att stimulansgrunden

för bidraget försvinner, vilket medför att avvägningen av statsbidraget

till huvudsakliga delar får bedömas ur skatteutjämningssynpunkter

och ur synpunkten av de ekonomiska konsekvenserna av bidragsgivningen

för statsverket.

I huvudfrågan om den lämpliga avvägningen av kostnaderna mellan

staten och kommunerna är remissmyndigheternas uppfattning synnerligen

växlande. Gentemot den i betänkandet konstaterade relativa försämringen

av skolmåltidsbidraget erinrar statskontoret om den utveckling till statens

nackdel, som ägt rum exempelvis beträffande bidraget till kostnaderna för

avlönande av lärare inom folkskoleväsendet, i vilket fall kostnaderna för

inträdda lönestegringar helt får bäras av statsverket. Ämbetsverket erinrar

även om 1958 års skatteutjämningskommitté, som enligt sina direktiv

bland annat har att kartlägga den genom penningvärdets förändring inträdda

förskjutningen i den statsbidragsmässiga kostnadsfördelningen mellan

staten och kommunerna samt framlägga de förslag, till vilka undersökningarna

kan ge anledning.

Mot bakgrunden av det aktuella läget i fråga om statens och kommunernas

ekonomiska mellanhavanden har statens sakrevision kommit till den

uppfattningen, att gällande grunder för statsbidrag till skolmåltider icke

bör ändras, innan säkrare hållpunkter vunnits rörande bedömandet av den

framtida gestaltningen av dessa mellanhavanden genom bland annat skatteutjämningskommitténs

arbete. Det synes heller icke påkallat att statsverket

utökar sin andel av skolmåltidskostnaderna, så länge kommunernas kompensationsbidrag

i anledning av ortsavdragsreformen utgår med oförminskade

belopp. Sakrevisionen förordar, att prövningen av det remitterade

förslaget om ändrad fördelning mellan stat och kommun i fråga om skolmåltidskostnaderna

får anstå tills vidare.

Riksräkenskapsverket anser, att det rådande statsfinansiella läget talar

för att en sådan generell kostnadsökning som de sakkunniga föreslagit icke

bör ifrågakomma.

Svenska stadsförbundet framhåller, att den föreslagna normalbidragsprocenten

är godtyckligt vald och att endast statens och icke kommunernas

ekonomiska situation beaktats.

1958 års besparingsutredning framhåller, att förslaget skulle leda till väsentligt

ökade statsbidragskostnader. Enligt besparingsutredningens mening

bör statsbidragets framtida utformning ske med beaktande av att bidragets

konstruktion stimulerar till en ekonomisering från kommunernas sida. En
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr S år 1960

ligt utredningens mening synes vidare statsfinansiella skäl tala för att en

revidering av skolmåltidsbidraget i överensstämmelse med de sakkunnigas

förslag bör anstå tills vidare.

I ett par avseenden tillstyrker emellertid besparingsutredningen det föreliggande

förslaget. Således förordas dels att bidraget till inventarier för

skolmåltider avskaffas, dels att de föreslagna förenklingarna i rekvisitionssättet

genomföres.

Av remissyttrandena över besparingsutredningens förslag framgar bland

annat följande.

Skolöverstyrelsen uttalar, att frågan om tidpunkten för genomförande av

den föreslagna revideringen av skolmåltidsbidraget torde få bedömas från

rent statsfinansiella utgångspunkter. Överstyrelsen understryker samtidigt

vikten av att detta bidrag, som har mycket stor betydelse ur skolsociala

synpunkter, återfår sitt ursprungliga realvärde.

1958 års skatteutjämning skommitté erinrar om ett uttalande av statsutskottet

vid 1959 års riksdag (nr 8, s. 55) enligt vilket utskottet förväntade,

att förslag i frågan med anledning av föreliggande utredningsförslag skulle

föreläggas 1960 års riksdag. Detta uttalande ger enligt kommittén vid handen,

huru angeläget det är, att frågan om en revision av gällande statsbidragsgrunder

erhåller en snar lösning.

Svenska landskommunernas förbund finner det orimligt, att vid bedömningen

av sakkunnigförslaget bortse från kommunernas ekonomiska situation

och taga hänsyn endast till det statsfinansiella läget. Skolmåltidsverksamheten

är familjepolitiskt betingad, varför staten icke bör undandraga

sig det ekonomiska ansvaret för densamma. Styrelsen motsätter sig därför

bestämt besparingsutredningens förslag om att revideringen av skolmåltidsbidraget

tills vidare skall anstå.

Svenska stadsförbundet framhåller, att de av utredningen förordade besparingsåtgärderna

endast är skenbara i sa matto, att nagon total besparingseffekt

icke inträder, utan att man på den proportionella kommunalskatten

överför kostnader, som rätteligen bort bestridas med den progressiva

statsskatten.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Enligt sina direktiv hade de sakkunniga i första hand att företaga en avvägning

av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Om de sakkunnigas

förslag genomförts från och med innevarande budgetår, skulle det ha

medfört en utgiftsökning för staten med cirka 30 miljoner kronor. Det föreslagna

bidragssystemet har vidare konstruerats pa sådant sätt, att kommunerna

automatiskt skulle kompenseras för inträffade kostnadsstegringar.

Som en följd av den föreslagna bidragskonstruktionen skulle redan under

budgetåret 1960/61 de nya bidragsreglerna medföra ytterligare ökade medelsbehov

jämfört med vad fallet skulle bli vid bibehållande av nuvarande

bidragsregler. En överslagsmässig beräkning visar, att ett genomförande av

de sakkunnigas förslag skulle ha medfört ett behov av statsbidrag med

ytterligare 9 miljoner kronor för budgetåret 1960/61 utöver nyssnämnda

30 miljoner. .

Vid remissbehandlingen har flera myndigheter uppehållit sig vid de avsevärda

kostnadsökningar förslaget skulle medföra för statsverket och på

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

denna grund ställt sig avvisande till dess genomförande. Det har därvid

ifrågasatts, om icke andra utgångspunkter än de sakkunniga haft borde tillmätas

avgörande betydelse.

Jag finner för egen del att förutsättningar för ett genomförande av

statsbidragssakkunnigas förslag icke nu föreligger.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen icke

funnit förutsättningar föreligga för ett genomförande av det aktuella sakkunnigförslaget

rörande statsbidrag till anordnande av skolmåltider. Utskottet

vill med anledning härav understryka, att utskottet finner det med

hänsyn till önskvärdheten av att i detta avseende förbättra kostnadsrelationerna

mellan staten och kommunerna angeläget, att Kungl. Maj:t så

snart ske kan för riksdagen framlägger förslag i anslutning till utredningsförslaget.

Vidkommande motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, får

utskottet erinra om vad utskottet senast vid 1959 års riksdag (utlåtande

nr 8, punkten 108) anförde med anledning av motionsvis framförda yrkanden

av samma innebörd som de nu föreliggande. Utskottet avstyrkte då

bifall till motionerna dels av familjepolitiska skäl, dels ock under hänvisning

till de betydande praktiska olägenheter och för skolarbetet hindrande

uppbörds- och kontrollanordningar, som skulle vara förenade med det

ifrågasatta avgiftssystemet. Utskottet vidhåller den uppfattning varåt utskottet

sålunda givit uttryck och avstyrker bifall till motionerna I: 259 och

II: 317 i vad de avser statsbidrag till anordnande av skolmåltider.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 259 och II: 317, såvitt de avse avskaffande

av statsbidrag till skolmåltider och medgivande

för kommunerna att uttaga avgift för skolmåltid, icke må

av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till anordnande av skolmåltider för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 20 500 000

kronor.

59 :o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.

Kungl. Maj:t har (punkt 208, s. 545 och 546) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i Skellefteå väckt motion

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

(II: 459), i vilken hemställts, att riksdagen vid sin behandling av statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, måtte avslå under punkten 208 begärt

förslagsanslag på 200 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslaget nedräknats med 150 000 kronor

jämfört med innevarande budgetår.

De sakkunniga för översyn av vissa statsbidrag pa skolväsendets område

har i samband med sina förslag om höjningar av bidragen till skolmåltidskostnaderna

förordat, att det särskilda bidraget till inventarier skall upphöra.

Departementschefen, som icke ansett sig böra förorda den föreslagna

allmänna omläggningen av bidragsgivningen till skolmåltidsverksamheten,

har icke funnit skäl föreligga att nu vidtaga någon ändring i gällande grunder

för bidragsgivningen för inventarier.

Utskottet, som under närmast föregående punkt uttalat, att utskottet

funne det angeläget, att Kungl. Maj:t så snart ske kunde för riksdagen

framlade förslag om statsbidrag till skolmåltider i anslutning till föreliggande

utredningsförslag, anser sig icke under nu föreliggande förhållanden

böra tillstyrka bifall till det i motionen II: 459 gjorda yrkandet.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 459, till Bidrag till anskaffande

av inventarier för skolmåltider för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

60:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet.

Kungl. Maj:t har (punkt 209, s. 546—554) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 75 700 000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Helmer Persson och Öhman (I: 104) och den andra inom andra kammaren

av herr Holmberg m.fl. (II: 121), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att till Bidrag för vissa byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag, i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag, av 107 800 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av

herr Edlund m.fl. (II: 317), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte dels besluta att bidragsunderlagets grundbelopp i de permanenta

skollokalerna per m2 nettogolvyta, nu utgörande 900 kronor, skall

vara 750 kronor för byggnadsföretag, beträffande vilket beslut i bidragsfrågan

fattas av statlig myndighet efter utgången av juni månad 1960,

dels ock till Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 70 900 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå och

Wedén väckt motion (II: 466), vari hemställts, att riksdagen måtte hemställa

om sådan ändring i Kungl. Maj:ts kungörelse 1957: 318, att bidragsunderlaget

från den 1 juli 1960 beräknas med utgångspunkt i ett grundbelopp

av 850 kronor per kvadratmeter nettogolvyta, varvid dock grundbeloppet

omräknas med hänsyn till dels den förändring av byggnadskostnaderna

i allmänhet som inträtt under tiden från den 1 januari 1956 till

den 1 januari 1960, dels de särskilda olikheter i fråga om byggnadskostnader

som finns mellan skilda orter.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionerna II: 121, I: 259 och II: 466.

Under förevarande punkt har behandlats anslagsfrågorna rörande byggnadsarbeten

såväl inom det allmänna skolväsendet som inom yrkesskolväsendet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär beträffande det allmänna skolväsendet

eu minskning med 6 900 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i denna del i huvudsak följande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget skall höjas med 25 200 000

kronor till 107 800 000 kronor. Därav beräknas med hänsyn till den 1 juli

1959 föreliggande statsbidragsansökningar och ansökningar som inkommit

eller väntas inkomma under innevarande budgetår 97,3 miljoner vara erforderliga

för permanenta skollokaler — 2 miljoner till ytterligare statsbidrag

inräknade. En investering av den av överstyrelsen beräknade storleken

synes överstyrelsen nödvändig för att tillgodose lokalbehovet för

den växande försöksskoleorganisationen. För provisoriska lokaler beräknar

överstyrelsen ett medelsbehov av 10,5 miljoner kronor.

1958 års besparing sutredning har i sitt betänkande behandlat vissa frågor

rörande statens kostnader för skolbyggnader och i huvudsak framlagt

följande förslag.

Nuvarande bestämmelser om byggnadsbidrag till det allmänna skolväsendet

och till bland annat yrkesskolväsendet bör omprövas. Därvid bör

beaktas om icke de numera inträdda förändringarna på det skolbyggnadsekonomiska

området bör föranleda en undersökning av de genomsnittliga

byggnadskostnaderna för rationellt uppförda skolbyggnader i dagens läge

och en därav eventuellt föranledd justering av grundbeloppet. Vidare bör

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

61

undersökas, om indexreglerna är lämpligt utformade samt huruvida kommunerna

genom statsbidragsbestämmelserna kan stimuleras att lösa skolbespisningsproblemet

med ett minimum av investeringar.

Utredningen förordar, att statsmakterna i större omfattning än hittills

utarbetar långsiktiga byggnadsplaner för det statliga och statsunderstödda

byggandet samt att statens byggnadsbesparingsutrednings översyn av gällande

standardkrav för olika slag av offentliga byggnader så snart som

möjligt genomföres. Anvisningar och föreskrifter rörande byggnadsverksamheten

bör fastställas av Kungl. Maj:t.

I syfte att skapa garantier för att de byggnadsekonomiska problemen blir

likformigt behandlade över hela skolbyggnadsområdet förordas att en

central skolbyggnadsberedning inrättas i enlighet med vad statens byggnadsbesparingsutredning

föreslagit i betänkandet Organisation och ekonomi

(SOU 1957:47). Denna beredning bör utgöra en gemensam central

instans för de med skolbyggnadsfrågor sysselsatta myndigheterna och övertaga

ansvaret för standardkravens utformning, granskning av enskilda byggnadsprojekt

från ekonomiska och tekniska synpunkter samt allmän rådgivning.

I stort sett bör skolbyggnadsberedningen få samma uppgifter som

centrala sjukvårdsberedningen inom sitt område.

I de över besparingsutredningens betänkande avgivna remissyttrandena

uttalas rörande de här berörda byggnadsfrågor^ bland annat följande.

Skolöverstyrelsen erinrar om att gällande bestämmelser om statsbidrag

till kostnaderna för byggnadsföretag för det allmänna skolväsendet tilllämpats

jämförelsevis kort tid och att tillräcklig erfarenhet för bedömning

av deras verkningar således saknas. Inom överstyrelsen pågår fortlöpande

sådana undersökningar som besparingsutredningen förordat rörande de

genomsnittliga byggnadskostnaderna för rationellt uppförda skolbyggnader.

I frågan om skolmåltidslokalernas användning hävdar överstyrelsen, att

dessa lokaler i stor utsträckning utnyttjas även för andra skoländamål än

skolmåltidsverksamhet, bland annat som gymnastikrum och samlingssalar.

Då de därjämte kan utnyttjas även för andra ändamål än skoländamål, är

det enligt skolöverstyrelsens mening ej motiverat att vad beträffar statsbidrag

sätta dessa lokaler i en särställning som skulle kräva vissa undantagsbestämmelser.

Skolöverstyrelsen anser det ej nödvändigt eller önskvärt, att anvisningarna

angående byggnadsföretag för skolväsendet fastställes av Kungl. Maj:t.

Överstyrelsen kan vidare inte förorda en utökning av antalet inom skolans

område verksamma statsorgan genom inrättande av en fristående central

skolbyggnadsberedning, då detta skulle komma att motverka förenklingssträvandena.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har intet att erinra mot förslaget, att

byggnadsbesparingsutredningen verkställer en översyn av gällande standardkrav

och att Kungl. Maj:t utfärdar anvisningar och föreskrifter. Däremot

anser överstyrelsen, att de senaste årens erfarenheter närmast talar

för ett avstyrkande av förslaget om en särskild beredning.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker, att en central skolbyggnadsberedning inrättas

och framhåller att en översyn av gällande standardkrav för det

offentliga byggandet, bland annat avseende skolbyggnader, pågår genom

styrelsens försorg.

Statens organisationsnämnd anser, att den nuvarande splittringen i vad

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

avser handläggningen av skolbyggnadsärendena kan betyda, att möjligheter

till rationalisering finns. En överflyttning av arbetsuppgifterna till byggnadsstyrelsen

bör enligt nämndens mening prövas.

Svenska landskommunernas förbund framhåller, att de statliga investeringsbidragen

numera för de allra flesta kommuner inte är av den storleksordningen,

att statsbidragsreglerna kan ha någon större effekt ur besparingsfrämjande

synpunkt. Kommunerna har minst lika stort intresse som

staten av att byggnadskostnaderna begränsas. Det viktigaste är enligt styrelsens

mening, att kommunerna lämnas anvisningar om hur ett ekonomiskt

byggande kan ske inom ramen för de standardkrav, som de statliga

tillsynsmyndigheterna anser sig böra uppställa.

Förslaget att inrätta en central skolbyggnadsberedning bör enligt styrelsens

mening förverkligas.

Inte heller Svenska stadsförbundet har något att erinra mot inrättande

av en dylik beredning.

Departementschefen erinrar om att en utförlig redovisning för vad som

hänt på skolbyggnads verksamhetens område i fjol lämnades riksdagen i

propositionen nr 82. I anslutning härtill rekommenderade statsutskottet i

sitt av riksdagen godkända utlåtande 1959: 128 vissa ytterligare åtgärder,

vilka enligt utskottets mening borde prövas. Dessa vore föremål för överväganden

inom ecklesiastikdepartementet och skolöverstyrelsen. Departementschefen

vore med hänsyn härtill inte nu beredd att föreslå några särskilda

åtgärder i anledning av vad besparingsutredningen förordat i fråga

om besparings- och rationaliseringsåtgärder beträffande skolbyggnadsverksamheten

utan angav sig ämna i annat sammanhang återkomma härtill.

Beträffande medelsbehovet har departementschefen meddelat, att utöver

de beräknade reguljära investeringsramarna för innevarande budgetår såsom

beredskapsåtgärd för att trygga full sysselsättning inom byggnadsfacket

medel anvisats till statsbidrag för byggnadsarbeten till en sammanlagd

total investeringskostnad av 100 miljoner kronor inom det allmänna skolväsendet

och 40 miljoner kronor inom yrkesskolväsendet.

De extra investeringsramarna hade helt tagits i anspråk genom beslut av

Kungl. Maj:t och hade sålunda möjliggjort ett särskilt omfattande skolbyggande

innevarande vinter. Den ökade anslagsbelastning, som följde av

dessa beredskapsarbeten, hade för innevarande budgetår beräknats till sammanlagt

27,5 miljoner kronor. Under ytterligare två budgetår kunde anslagen

beräknas belastas av kostnader för detta ökade byggande.

Vid bedömningen av anslagsbehovet för 1960/61 lämnade departementschefen

den sysselsättningspolitiska aspekten helt å sido. Visserligen förelåge

ett stort nybyggnadsbehov, men trots detta ansåge departementschefen sig

i rådande statsfinansiella läge icke kunna föreslå någon reell höjning av

anslagen. Med hänsyn dels till sättet för utbetalning av statsbidrag och det

stora antal byggnadsföretag, för vilka statsbidrag beviljades innevarande

budgetår, dels till omfattningen av det redovisade byggnadsbehovet under

1960/61 ansåge departementschefen å andra sidan inte heller att någon

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 63

minskning av anslagen borde komma i fråga utan räknade med en i det

allra närmaste oförändrad sammanlagd medelsanvisning under anslagen

till det allmänna skolväsendet och till yrkesskolväsendet. Till det förra

borde således statsbidrag få beviljas till en sammanlagd kostnad av 130

miljoner kronor för permanenta och 30 miljoner kronor för provisoriska

anläggningar ävensom till byggnadsföretag inom yrkesskolväsendet till en

kostnad av 40 miljoner kronor för permanenta skolbyggnader och elevhem

samt 10 miljoner kronor för provisoriska byggnader.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

i rådande statsfinansiella läge icke ansett sig kunna föreslå

någon reell höjning av anslagen till skolbyggnadsverksamheten utan räknar

med en i det allra närmaste oförändrad sammanlagd medelsanvisning under

anslagen till det allmänna skolväsendet och yrkesskolväsendet, varvid förslaget

för det allmänna skolväsendets del innebär en minskning med

6 900 000 kronor och för yrkesskolväsendets del en höjning med 7 000 000

kronor.

Såvitt utskottet kan bedöma, kommer den hastigt växande enhetsskoleorganisationen

att inom de närmaste åren medföra ett mycket stort antal

ansökningar om statsbidrag till uppförande av högstadieskolor. Med hänsyn

härtill och till den på många håll alltjämt rådande allvarliga lokalsituationen

hade det enligt utskottets mening varit önskvärt, att investeringsramarna

för den reguljära skolbyggnadsverksamheten hade kunnat

avsevärt vidgas. Utskottet, som dock icke är berett tillstyrka bifall till

motionerna I: 104 och II: 121, utgår ifrån att så snart detta befinnes möjligt,

anslagstilldelningen för skolbyggen kommer att ökas.

I syfte att nedbringa statens kostnader för skolbyggnader har i motionerna

I: 259 och II: 317 yrkats, att bidragsunderlagets grundbelopp per

kvadratmeter nettogolvyta skulle bestämmas till 750 kronor i stället för

som nu 900 kronor, varvid här förevarande anslag beräknas kunna minskas

med 4 800 000 kronor för nästa budgetår. I motionen II: 466 har föreslagits,

att nyssnämnda grundbelopp per kvadratmeter nettogolvyta skulle bestämmas

till 850 kronor, dock med omräkning av detta grundbelopp med

hänsyn till vissa närmare angivna särskilda förhållanden.

Utskottet, som anser att ett bifall till motionsyrkandena endast skulle

medföra ytterligare ökning av kommunernas andel av skolbyggnadskostnaderna,

avstyrker bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga,

samt II: 466.

1958 års besparingsutredning har bland annat, i syfte att skapa garantier

för att de byggnadsekonomiska problemen bleve likformigt behandlade över

hela skolbyggnadsområdet, förordat att en central skolbyggnadsberedning

skulle inrättas. Departementschefen har icke föreslagit några särskilda åtgärder

i anledning av vad besparingsutredningen sålunda ifrågasatt. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om att utskottet i sitt utlåtande

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

1959: 128 (s. 19) uttalat, att en åtgärd, som enligt utskottets mening lämpligen

borde tagas under övervägande av Kungl. Maj:t, vore att undersöka,

om fördelar skulle stå att vinna av att till skolöverstyrelsen knyta en på

skolbyggnadsområdet erfaren byggnadstekniker. Utskottet har den uppfattningen,

att om en sådan byggnadstekniker kunde erhållas, den föreslagna

fristående skolbyggnadsberedningen icke vore erforderlig.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga

och i vad de avse bidragsunderlagets grundbelopp, samt

motionen II: 466 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 104 och II: 121

samt I: 259 och II: 317, sistnämnda båda motioner i vad

de avse medelsanvisningen, till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

inom det allmänna skolväsendet för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 75 700 000 kronor.

61:o) Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 554—556),

vilket innebär en anslagsminskning med 2 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må för budgetåret 1960/61

bevilja statsbidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna

skolväsendet med ett sammanlagt belopp av högst

4 000 000 kronor;

b) till Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna

skolväsendet för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

Folkskoleväsendet

62 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till driften av folkskolor m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 211, s. 556—566) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för beräkning

av allmänt driftbidrag till obligatoriska skolor, att tillämpas från och med

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

redovisningsåret 1960/61, dels ock till Folkskolor in. m.: Bidrag till driften

av folkskolor m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

720 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Per-Olof Hanson (I: 28) och den andra inom andra kammaren av fröken

Vinge m.fl. (11:34), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till en enskild skola för estniska barn i Göteborg, anordnad enligt skolöverstyrelsens

förslag, för budgetåret 1960/61 bevilja ett anslag på 10 000

kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Ranmark m.fl (1:108) och den andra inom andra kammaren av

fröken Olsson m.fl. (II: 123), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i enlighet med skolöverstyrelsens förslag bevilja stiftelsen Kristofferskolan

ett statsbidrag för år 1960/61 med 20 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av

herr Edlund m.fl. (II: 317), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte dels besluta att tillhandahållande av fri undervisningsmateriel

icke skall vara obligatoriskt för skoldistrikten, dels besluta att från och med

läsåret 1960/61 vid beräkning av det i anslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag

till driften av folkskolor m. m. ingående lärarlönebidraget hänsyn icke skall

tagas till avlösta bidrag och avdragsbeloppet sålunda fastställas till, i hyresgrupp

1 960 kronor, i hyresgrupp 2 1 200 kronor, i hyresgrupp 3 1 380 kronor,

i hyresgrupp 4 1 620 kronor och i hyresgrupp 5 1 850 kronor per statsbidragsberättigande

lärartjänst, dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till

driften av folkskolor m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 701 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Wedén och Gustafsson i

Skellefteå väckt motion (11:458), vari hemställts, att riksdagen vid sin

behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, åttonde huvudtiteln, måtte

besluta att med hänvisning till kommunernas möjligheter att i ökad utsträckning

tillhandahålla de fria läroböckerna som lån i stället för som gåva

minska det av Kungl. Maj:t äskade anslaget under förevarande punkt med

5 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 34, II: 123, I: 259 och II: 458.

Kungl. Maj:ts förslag avseende medelsbehovet under förevarande anslag

för budgetåret 1960/61 innebär en anslagshöjning med i avrundat tal

20 000 000 kronor. Ökningen betingas — utom av automatiska utgiftsför
5

— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 8

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr S år 1960

ändringar — av följande förslag, nämligen 1) utbyte av högst sex ordinarie

adjunkts- och ämneslärartjänster vid inbyggd realskollinje mot s. k. utbytestjänster,

2) höjning av anslaget till korrespondensrealskolan i Björkviks

kommun med 30 000 kronor, 3) höjning av statsbidraget till lärarlöner vid

redan statsbidragsberättigade svenska skolor i utlandet med 25 000 kronor

samt 4) anvisande av medel för statsbidrag till kostnaderna för ATP-avgifter

och kompensation för höjda folkpensionsavgifter med i runt tal

20 000 000 kronor.

Beträffande de automatiska utgiftsförändringarna i avseende på lärarlönebidraget

framgår, att departementschefen efter att från länsskolnämnderna

ha infordrat uppgifter om storleken av det rekvirerade statsbidraget

för redovisningsåret 1958/59 räknat med ett i stort sett oförändrat anslagsbehov

för budgetåret 1960/61.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag ändrade grunder för beräkning av

allmänt driftbidrag till obligatoriska skolor med anledning av den av 1959

års riksdag beslutade avlösningen från och med den 1 juli 1960 av det under

femte huvudtiteln uppförda särskilda anslaget till Bidrag till avlönande av

hemvårdarinnor. Med inräknande av kompensation för detta bidrag, 110

kronor, erhålles följande kommunandelar för lärarlönebidraget, nämligen

450 kronor för hyresgrupp 1, 690 kronor för hyresgrupp 2, 870 kronor för

hyresgrupp 3, 1 Ilo kronor för hyresgrupp 4 och 1 340 kronor för hyresgrupp

5. Då kompensationen för det indragna bidraget första gången skall

utgå för tiden den 1 juli 1960—den 30 juni 1961, skall de nya kommunandelarna

tillämpas från och med slutregleringen av lärarlönebidraget avseende

redovisningsåret 1960/61.

Skolöverstyrelsens förslag om att dels statsbidrag skall införas för anordnande

av frivillig undervisning i instrumentalmusik och solosång samt

i körsång på försöksskolans högstadium enligt samma bestämmelser som nu

galler för anordnande av dylik undervisning vid allmänna läroverk och

högre kommunala skolor med en beräknad kostnad av 695 000 kronor, dels

statsbidrag skall utgå till stiftelsen Kristofferskolan med 20 000 kronor har

departementschefen icke biträtt.

Statskontoret har här anfört följande.

Statskontoret kan icke biträda förslaget om anordnande av statsbidragsberättigande

frivillig undervisning i instrumentalmusik och solosång samt

körsång inom försöksskolans högstadium.

I fråga om förslaget om bidrag till Kristofferskolan erinrar statskontoret

om ett tidigare utlåtande i frågan enligt vilket ett inordnande av sagda

skola i det statsunderstödda undervisningsväsendet icke borde övervägas,

innan erfarenheter vunnits rörande de slutliga utbildningsresultaten.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

67

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har departementschefen

icke biträtt det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget, att

statsbidrag skall införas för anordnande av frivillig undervisning i instrumentalmusik

och solosång samt i körsång på försöksskolans högstadium enligt

samma bestämmelser som nu gäller för anordnande av dylik undervisning

vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor.

Utskottet vill med anledning härav framhålla, att utskottet finner det

vara synnerligen angeläget, att försöksskolans högstadium i förevarande

avseende jämställes med allmänna läroverk och högre kommunala skolor.

Utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål till förnyat

bedömande och för nästa års riksdag framlägger förslag i ämnet. Utskottet

föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad

utskottet i förevarande fråga sålunda anfört.

Emot departementschefens under denna punkt i övrigt gjorda uttalanden

och framlagda förslag har utskottet icke funnit anledning till annan erinran

än vad av det följande framgår.

I motionerna I: 259 och II: 317 har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att

riksdagen måtte besluta att tillhandahållande av fria läroböcker icke skall

vara obligatoriskt för kommunerna och att till följd härav kommunandelen

per statsbidragsberättigande lärartjänst genomgående höjes med 400 kronor,

vilket beräknas medföra en minskning i anslagsbehovet med 19 miljoner

kronor för budgetåret 1960/61. Enligt det i motionen II: 458 framlagda

förslaget bör, eftersom kommunerna har möjligheter att tillhandahålla de

fria läroböckerna som lån i stället för som gåva, anslaget under förevarande

punkt kunna minskas med 5 miljoner kronor.

Utskottet får med anledning av motionerna I: 259 och II: 317 anföra, att

utskottet icke är berett att — såsom i motionerna påyrkats — tillstyrka

avskaffande av systemet med fria läroböcker och i samband därmed indragande

av hela det kompensationsbelopp, vartill kommunerna förklarats

berättigade som ersättning för vissa bidragsbortfall. En sådan åtgärd som

den i motionerna föreslagna skulle enligt utskottets mening medföra stora

nackdelar för både föräldrar och kommuner.

Icke heller har utskottet ansett sig böra på i motionen II: 458 anförda

grunder och utan föregående utredning i ämnet tillstyrka bifall till det i

denna motion framställda yrkandet.

Vidkommande motionerna I: 108 och II: 123 får utskottet framhålla, att

utskottet senast år 1959 i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 123,

punkt 13) uttalade, att det utmärkande för Kristofferskolan vore dess karaktär

av pedagogiskt experiment och att det enligt utskottets mening vore

värdefullt, att dylika experiment påginge samtidigt med försöksverksamheten

i de allmänna skolorna. Utskottet betonade vidare, att .skolans existens

medförde besparingar för såväl stat som kommun. Utskottet fann

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

därför vissa skäl i och för sig tala för att skolan erhölle bidrag av statsmedel

för sin verksamhet.

Kristofferskolans verksamhet finansieras nästan uteslutande på privat

väg. Då kostnaderna för verksamheten är omfattande och då såsom utskottet

tidigare framhållit denna verksamhet medför besparingar för både

stat och kommun, finner utskottet skäligt, att staten lämnar skolan bidrag

i viss utsträckning. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 108

och II: 123, innebärande att Kristofferskolan för budgetåret 1960/61 tillerkännes

ett statsbidrag av 20 000 kronor. Någon uppräkning av det till 720

miljoner kronor avrundade anslaget under förevarande punkt torde på

grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit icke vara erforderlig.

Med anledning av motionerna I: 28 och II: 34 får utskottet anföra följande.

Enligt vad utskottet inhämtat har Göteborgs allmänna skolstyrelse

beslutat att jämlikt 15 § folkskolestadgan godkänna den av estniska kommittén

planerade estniska skolan i Göteborg som enskild skola. Till första

årskursen finns 26 elever anmälda. Vid upprättandet av skolan kommer

den timplan, som tillämpas av estniska skolan i Stockholm och som godkändes

av skolöverstyrelsen 1955, att användas. Kursplanen förutsattes

vara den för rikets folkskolor fastställda undervisningsplanen med de smärre

modifikationer, som undervisningen i estniska ämnen medför.

Utskottet, som icke är övertygat om lämpligheten av att för barn till estniska

föräldrar, som redan vistats i Sverige under lång tid och som i många

fall är svenska medborgare, anordna speciell skolundervisning, avstyrker

bifall till motionerna I: 28 och II: 34.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse obligatoriskt

tillhandahållande av fri undervisningsmateriel,

icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 108

och II: 123, besluta, att ur förevarande anslag skall för

budgetåret 1960/61 utgå statsbidrag till Kristofferskolan i

Stockholm i enlighet med vad utskottet förordat;

III. att motionerna I: 28 och II: 34 icke må av riksdagen

bifallas;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 259 och II: 317

samt II: 458, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna

av departementschefen förordade ändrade grunder

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

för beräkning av allmänt driftbidrag till obligatoriska skolor,

att tillämpas från och med redovisningsåret 1960/61;

V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 259 och II: 317

samt II: 458, samtliga motioner såvitt de avse medelsanvisningen,

till Folkskolor m.m.: Bidrag till driften av

folkskolor m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 720 000 000 kronor;

VI. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört rörande frivillig musikundervisning

på försöksskolans högstadium.

63:o) Folkskolor m.m.: Försökskostnadsbidrag. Kungl. Maj:t har

(punkt 212, s. 566—568) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar

Bergh rrv. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund

m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

till Folkskolor m.m.: Försökskostnadsbidrag för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen I: 259.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 360 000 kronor,

varav 10 000 kronor avses för en höjning av ramen för extra försökskostnadsbidrag

till 50 000 kronor och resten för en automatisk uppräkning av

det regelmässiga försökskostnadsbidraget.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, får

utskottet framhålla, att enär försökskostnadsbidragen utgår som kompensation

för de ökade kostnaderna på högstadiet, de kommuner, som kan

komma i fråga för bidrag under nästa budgetår, redan tidigare erhållit

medgivande att bedriva försöksverksamhet och att därvid komma i åtnjutande

av de särskilda för försökskommuner gällande statsbidragen. På

grund härav avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

är i fråga, till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000

kronor.

64:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

213, s. 568), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

65:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare m. m. vid

vissa sjukvårdsanstalter och barnhem. Kungl. Maj:t har (punkt 214,

s. 568—572) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

föreslagna grunder för statsbidrag till driften av skolor vid vissa sjukvårdsanstalter

och barnhem, att tillämpas tills vidare från och med redovisningsåret

1960/61, dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

m.m. vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 635 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — utöver en anslagsminskning med 19 000

kronor — en ändring från och med den 1 juli 1960 av statsbidragsbestämmelserna

för skolorna vid sjukvårdsanstalter och barnhem, så att samma

schematiska bidragsgrunder, som enligt kungörelsen 1958: 665 gäller för det

obligatoriska skolväsendet, också skall tillämpas vid här avsedda skolor

vid sjukvårdsanstalter och barnhem. Samtidigt bör de särskilda bestämmelserna

om statsbidrag till avlönande av sjukhuslärarinna upphöra att

gälla. För ovannämnda ändamål torde medel från och med budgetåret

1961/62 böra beräknas under anslaget Folkskolor m.m.: Bidrag till driften

av folkskolor in. m.

Skolöverstyrelsen har i särskild skrivelse den 17 oktober 1959 framlagt

förslag rörande undervisning av sjuka barn, innebärande att det skulle

skapas en allmän rätt för kommuner och andra huvudmän att erhålla statsbidrag

till kostnaderna för undervisning av elever, vilka på grund av lyte,

sjukdom eller liknande omständigheter ej kan deltaga i vanlig skolundervisning.

Genomförandet av förslaget har av överstyrelsen beräknats medföra

en kostnadsökning med 2 000 000 kronor från och med budgetåret

1961/62.

Departementschefen har i rådande läge inte funnit det möjligt att föreslå,

att förslaget framlägges för riksdagen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

71

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt om dels ändrade grunder för statsbidrag till driften av skolor vid

vissa sjukvårdsanstalter och barnhem, dels medelstilldelning för nästa budgetår.

Med anledning av det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget rörande

undervisning av sjuka barn, som departementschefen icke nu funnit möjligt

förelägga riksdagen, vill utskottet anföra följande.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle för kommuner och andra huvudmän

skapas allmän rätt att erhålla statsbidrag till kostnaderna för undervisning

av elever, vilka på grund av lyte, sjukdom eller liknande omständigheter

ej kan deltaga i vanlig skolundervisning. Utskottet anser, att det

vore riktigt om även föräldrarna för framtiden kunde påräkna statsbidrag

för kostnaderna för undervisning av sjuka barn, särskilt de kroniskt sjuka

barnen. Utskottet vill därvid framhålla, att eftersom staten normalt har utgifter

för varje svenskt barns skolgång, även de kroniskt sjuka och handikappade

barnen borde vara berättigade till samhällets hjälp för undervisning
Utskottet

finner det önskvärt, att Kungl. Maj:t med intresse följer denna

fråga och, eventuellt efter förnyad utredning, för riksdagen framlägger förslag

i ämnet.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till

känna vad utskottet sålunda anfört, samt hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen föreslagna grunder

för statsbidrag till driften av skolor vid vissa sjukvårdsanstalter

och barnhem, att tillämpas tills vidare från och

med redovisningsåret 1960/61;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

in. in. vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 635 000 kronor;

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande undervisning av sjuka barn.

66:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 215, s. 572 och 573), vilket innebär en anslagshöjning med 70 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

främjande i rikets nordligaste gränsorter m. in. för

budgetåret 1960/61 anvisaett reservationsanslag av 290 000

kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

67:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

elevhem eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

216, s. 573), vilket innebär en anslagsminskning med 300 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m.m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i elevhem eller enskilda hem för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000

kronor.

68:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar.

Kungl. Maj:t har (punkt 217, s. 573—575) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh

m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund m. fl.

(II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte dels

besluta, att statsbidrag till anordnande av skolskjutsar skall utgå med 70

procent av verkliga kostnaderna, från och med redovisningsåret 1960/61,

dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas till motionen

I: 259.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels ändrad anslagsrubrik, dels en anslagshöjning

med 3 000 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Bidraget utgår med 80 procent av kommunens verkliga kostnad för skolskjutsar,

under förutsättning att skolvägen är i fråga om elever i årskurserna

1—3 minst 3 kilometer och i fråga om övriga elever minst 4 kilometer. För

självskjuts, d. v. s. skjuts med fordon, som framföres av eleven själv, utgår

statsbidrag med 80 procent av en kostnad, vilken för varje dag, som eleven

besökt skolan, må utgöra högst 50 öre, om skolvägen är längre än 7 kilometer,

och eljest högst 40 öre.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt och har alltså icke funnit sig böra biträda det i motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandena.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgår statsbidrag till självskjuts

med 80 procent av en kostnad, vilken för varje dag, som eleven

besökt skolan, må utgöra högst 50 öre, om skolvägen är längre än 7 kilo
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

meter, och eljest högst 40 öre. Då bidraget sedan år 1947 utgår med oförändrat

belopp, förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t låter närmare undersöka,

huruvida bidraget till självskjutsar numera kan anses vara riktigt avvägt.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver

till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer förty,

a) att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse ändrade

statsbidragsbestämmelser för skolskjutsar, icke må av

riksdagen bifallas;

b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, i vad de

avse medelsanvisningen, till Folkskolor in. in.: Bidrag till

anordnande av skolskjutsar för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 48 000 000 kronor;

c) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört i fråga om självskjuts.

69:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 575), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

70 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 575

och 576), vilket innebär en anslagsminskning med 75 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

71 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s. 576 och 577), vilket innebär

en anslagsminskning med 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

72:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 577 och 578), vilket innebär

en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 140 000 kronor.

73:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 578), vilket innebär en

anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 52 400 kronor.

74:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 223, s. 579 och 580), vilket innebär en anslagsminskning med 40 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kronor.

75:o) Resestipendier åt lärare vid folkskolor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, s. 580 och 581), vilket innebär dels ändrad

anslagsrubrik, dels ock anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid folkskolor

m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 63 000 kronor.

76:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att

undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225,

s. 581), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

77:o) Bidrag till vissa särskilda skoländamål. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226, s. 581—584), vilket innebär en anslagsminskning

med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

att riksdagen må till Bidrag till vissa särskilda skoländamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 336 000 kronor.

Folkhögskolor

78:o) Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl.

Maj:t har (punkt 230, s. 589—591) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 16 695 000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Robert Johansson m. fl. (I: 177) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Luttra m.fl. (II: 191), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 16 812 000

kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Källqvist och Edström (I: 178) och den andra inom andra kammaren

av herr Hammar m. fl. (II: 197), i vilka hemställts, dels att riksdagen

beslutar att under budgetåret 1960/61 statsbidrag må utgå till ytterligare

en folkhögskola utöver de av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna,

dels att riksdagen för budgetåret 1960/61 under riksstatens åttonde

huvudtitel punkt 230, Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor,

må anvisa ett förslagsanslag av 16 812 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 191 och II: 197.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — utöver automatiska utgiftsökningar om

785 000 kronor — att anslaget höjes med 117 000 kronor, motsvarande

bidragskostnaderna för en ny folkhögskola.

Skolöverstyrelsen hade ansett sig böra föreslå, att statsbidrag skulle utgå

till fyra nya folkhögskolor, två nya filialskolor för ungdom över 18 år och

fyra nya filialskolor för ungdom i åldern 16—18 år.

Statskontoret ville icke motsätta sig, att medel beräknades för ytterligare

två skolor men kunde icke tillstyrka medel för inrättande av ytterligare

filialskolor.

Departementschefen har i detta sammanhang anfört följande.

Beträffande frågan om anvisande av medel för inrättande av filialskolor

vill jag erinra om att det jämlikt beslut vid 1957 års riksdag (prop. 146;

SU 173; Rskr 387) ankommer på Kungl. Maj:t att från fall till fall pröva

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

uppkommande frågor om anordnande av dylika skolor. Därest riksdagen

inte har någon erinran däremot torde detsamma få gälla beträffande frågor

om inrättande av ungdomsfilialskolor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och

har intet att erinra mot vad departementschefen anfört och förordat.

I motionerna I: 177 och II: 191 samt I: 178 och II: 197 har föreslagits,

att statsbidrag matte utgå till ytterligare en folkhögskola. Utskottet finner

det i och för sig önskvärt, att statsbidrag kunde utgå till nystartade folkhögskolor

nagot tidigare än vad som nu är fallet. I förevarande statsfinansiella

läge anser sig utskottet dock icke böra tillstyrka bifall till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 177 och II: 191 samt

1:178 och II: 197, till Folkhögskolor: Bidrag till drijten av

folkhögskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 16 695 000 kronor.

79:o) Folkhögskolor: Byggnadsbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt 231,

s. 591 och 592) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Byggnadsbidrag

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor,

innebärande oförändrad medelstilldelning jämfört med innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Thorsten

Larsson och Nils Theodor Larsson (I: 371) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Stenkyrka m.fl. (11:468), vari hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt måtte till Folkhögskolor:

Byggnadsbidrag för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

4 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen II: 468.

Det i motionerna I: 371 och II: 468 framställda förslaget överensstämmer

med skolöverstyrelsens förslag, som departementschefen förklarat sig icke

vara beredd förorda.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under före varande punkt och

har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 371 och

II: 468 gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 371 och II: 468, till Folk
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

77

högskolor: Byggnadshidrag för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

80:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 592 och 593), vilket innebär en

anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 43 000 kronor.

81 :o) Folkhögskolor: Utbildning av lärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 233, s. 593), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Utbildning av lärare

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

46 000 kronor.

Specialskolor m. m.

82:o) Skolor för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 234, s. 594—598), vilket innebär en anslagshöjning med

262 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för blinda,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 825 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 24 600

3. Avlöningar till personal vid tillfälliga an
passningskurser

för nyblinda, förslagsvis .. 140 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 1 420 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 367 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis........... 45 000

Summa kronor 2 823 000

b) till Skolor för blinda: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 823 000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

83:o) Skolor för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 235, s. 598—602), vilket innebär en anslagsminskning med

89 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för blinda: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 715 700

kronor.

84:o) Skolor för döva: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 237, s. 603—607), vilket innebär en anslagshöjning med 201 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för skolorna för

döva, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 2 014 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 81 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................. 2141 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 700 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis......................... 83 100

Summa kronor 5 020 000

b) till Skolor för döva: Avlöningar för budgetåret 1960/

61 anvisa ett förslagsanslag av 5 020 000 kronor.

85:o) Skolor för döva: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 238, s. 608), vilket innebär en anslagsminskning med 31 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Omkostnader för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 652 300

kronor.

86:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 608—610), vilket innebär

en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning

av utrustning m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 190 000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

79

87:o) Bidrag till vissa skolor och skolhem för döva barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 610—613), vilket innebär en

anslagsminskning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa skolor och skolhem

för döva barn för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 517 000 kronor.

88 :o) Bidrag till kulturell verksamhet bland döva. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 613), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturell verksamhet

bland döva för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

11 500 kronor.

89:o) Bidrag till hörselfrämjandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 242, s. 614), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för

budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 64 000 kronor.

90 :o) Resor för blind- och dövskoleelever jämte ledsagare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 614 och 615), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resor för blind- och dövskoleelever

jämte ledsagare för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 160 000 kronor.

91 :o) Arvoden åt blivande lärare för blinda och döva. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 615—617), vilket innebär en anslagshöjning

med 124 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande lärare för

blinda och döva för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 254 000 kronor.

92 :o) Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 617 och 618), vilket

innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för personal m. fl. vid skolor

för blinda och döva för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 32 000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Yrkesundervisningen

93:o) Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor. Kungl.

Maj:t har (punkt 263, s. 671) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kronor, innebärande

en anslagsökning med 7 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar

Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund

m. fl. (II: 317), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen vid sin

behandling av före varande punkt måtte a) besluta att bidragsunderlagets

grundbelopp i de permanenta skollokalerna per m2 nettogolvyta, nu utgörande

900 kronor, skall vara 750 kronor för byggnadsföretag, beträffande

vilket beslut i bidragsfrågan fattas av statlig myndighet efter utgången av

juni månad 1960 samt b) till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 38 500 000

kronor.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden torde få hänvisas till motionen

I: 259.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Departementschefen har (punkt 209, s. 553) till byggnader inom yrkesskolväsendet

räknat med investeringsramar av 40 000 000 kronor för permanenta

skolbyggnader och elevhem samt 10 000 000 kronor för provisoriska

byggnader, med rätt för Kungl. Maj:t att göra av omständigheterna

påkallade jämkningar i fördelningen mellan nu ifrågavarande investeringsområde

och till byggnadsföretag inom det allmänna skolväsendet ävensom

mellan permanenta och provisoriska anläggningar. I enlighet med överstyrelsens

för yrkesutbildning förslag har departementschefen också under nu

ifrågavarande anslag beräknat ett belopp av 13 000 000 kronor till första

uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet tidigare (punkt 60, s. 63

och 64) anfört angående bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag under här

förevarande punkt och avstyrker bifall till de i motionerna I: 259 och

II: 317, såvitt nu är i fråga, framställda yrkandena.

Då utskottet icke heller har något att erinra mot vad departementschefen

i detta sammanhang anfört och föreslagit hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 81

I. att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse bidragsunderlagets

storlek, icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, i vad de

avse medelsanvisningen, till Bidrag till byggnadsarbeten

m.m. vid yrkesskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 40 000 000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

94:o) Bidrag till folkbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 272, s. 678—

680) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 455 800 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar

Bergh m. jl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund

m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

dels hemställa hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte utfärda författningsändringar

enligt de i motionerna föreslagna grunderna, att gälla från

och med den 1 juli 1960, dels till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 055 800 kronor.

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till

motionen I: 259.

Kungl. Maj:ts förslag under före varande punkt innebär en anslagshöjning

med 281 100 kronor, varvid för anslagsposten Folk-, studiecirkel-, sjukhus-,

truppförbands- och sjömansbibliotek beräknas en automatisk ökning

med 300 000 kronor med anledning av beräknad höjning av lokala biblioteksanslag

och för anslagsposten Resekostnadsersättning och traktamente

vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek beräknas en höjning

med 1 100 kronor, varjämte delposten Rationaliseringsundersökning

vid folkbiblioteken utgår.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt, finner sig icke böra biträda det i motionerna I: 259 och II: 317,

såvitt nu är i fråga, framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

6 — Bihang till riksdagens protokoll 19G0. 6 samt. Nr 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

a) att motionerna I: 259 och II: 317, i vad de avse författningsändringar,

icke må av riksdagen bifallas;

b) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, i vad

de avse medelsanvisningen, till Bidrag till folkbibliotek för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 7 455 800

kronor.

95:o) Bidrag till föreläsningsverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 273, s. 680—682), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till föreläsningsverksamhet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 955 000 kronor.

96:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 274, s. 682 och 683), vilket innebär en anslagshöjning

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 325 000

kronor.

97:o) Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 275, s. 683 och 684) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål anvisa ett anslag av 204 000 kronor, vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Tage Johansson

m. fl. (1:182) och den andra inom andra kammaren av herr Forsberg

m.fl. (11:203), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att antalet

bidrag för heltidsanställda bildningskonsulenter utökas från nuvarande tio

till elva, att anslaget till ifrågavarande tjänster således ökas från föreslagna

69 000 till 75 900 kronor och att totalsumman under rubriken »Bidrag till

föreläsningsförmedling och konsulentverksamhet» följaktligen uppräknas

från 204 000 till 210 900 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen I: 182.

Det i motionerna 1:182 och 11:203 framställda yrkandet överensstämmer

med ett av skolöverstyrelsen framlagt men av departementschefen icke

biträtt förslag om att bidrag måtte utgå till ytterligare en heltidsanställd

bildningskonsulent, nämligen den i Jönköpings län.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

83

Utskottet får med anledning av motionerna I: 182 och II: 203 erinra om

att utskottet i sitt av 1959 års riksdag godkända utlåtande (nr 114, punkten

6) i samband med hemställan om avslag på ett då motionsvis framställt

yrkande av samma innebörd som det nu föreliggande, förutsatte, att

Kungl. Maj:t skulle taga frågan om bidrag till ytterligare en heltidstjänst

som bildningskonsulent under förnyat övervägande. Utskottet, som icke är

berett att ansluta sig till vad i motionerna 1:182 och II: 203 föreslagits, förväntar

emellertid att Kungl. Maj:t skall finna möjlighet att för nästa års

riksdag framlägga förslag i ärendet.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag för budgetåret 1960/61 uppföres

med av Kungl. Maj:ts äskat belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 182 och II: 203, till Bidrag

till föreläsningsjörmedling och konsulentverksamhet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 204 000 kronor.

98:o) Bidrag till studieförbund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 276, s. 685 och 686), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för budgetåret

1960/61 anvisa ett anslag av 2 545 000 kronor.

99:o) Bidrag till studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 277, s. 687—689), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studiecirkelverksamhet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

11 000 000 kronor.

100:o) Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 689 och 690), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 227 000 kronor.

101 :o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 690—693), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 300 000

kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

102:o) Utbildning av ungdomsledare. Kungl. Maj:t har (punkt 280,

s. 693—696) föreslagit riksdagen att till Utbildning av ungdomsledare för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 353 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren

av herr Edlund m.fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte 1) besluta att statsbidrag icke skall utgå för utbildning av

ungdomsledare för politiska organisationer, 2) till Utbildning av ungdomsledare

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 239 000

kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nyström m. fl. (I: 376) och den andra inom andra kammaren

av herr Lindahl m.fl. (11:462), vari hemställts, att riksdagen i princip

måtte ge sin anslutning till att bidrag till ungdomsorganisationernas specialledarutbildning

från och med budgetåret 1961/62 må utgå efter grunder

som angives i statsverkspropositionens åttonde huvudtiteln, samt att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t förordar att medel för nämnda specialledarutbildning

anvisas i 1961 års statsverksproposition.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 259 och I: 376.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor,

vilket belopp enligt departementschefens förslag bör läggas till anslagsposten

för regionala och centrala kurser för ungdomsledare, dock med rätt för

Kungl. Maj:t att på förslag av skolöverstyrelsen medgiva att en del av

beloppet må disponeras för utbildningsverksamhet i annan form, om så

prövas vara av väsentlig betydelse för främjande av det med anslaget avsedda

syftet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Skolöverstyrelsens planeringskommitté har konstaterat, att det nuvarande

stödet åt ungdomsledarutbildning endast i mycket begränsad utsträckning

tillgodoser behovet av specialledarskolning. Behovet av specialledare

är gemensamt för samtliga organisationer. Idrottsrörelsen behöver

ledare för en mängd specialidrotter, scoutrörelsen och friluftsorganisationerna

behöver lägerledare och idrottsledare, jordbrukarungdomen ledare för

odlingsverksamhet, de religiösa ungdomsrörelserna, nykterhetsungdomen

och en rad andra organisationer har stort behov av specialledare i t. ex.

sång, musik och dramatik. Samtliga ungdomsrörelser behöver särskilt utbildade

ledare för sin organiserade gruppverksamhet.

Den ökade aktivitet, som de olika anslagen till ungdomens förenings- och

fritidsverksamhet medfört, har enligt organisationernas mening sin grund i

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 85

de aktiva grupparbetsformerna. Dessa förutsätter god tillgång på ledare

med specialkunskaper i olika ämnen. För att tillgodose detta behov bör som

komplement till de allmänna ungdomsledarkurserna bidrag utgå till specialkurser

för lokalt verksamma ledare.

Kurserna bör helt inriktas på de lokalt arbetande ledarna och ha till

uppgift att ge instruktioner och övning i olika praktiska ämnen. Metodiska

anvisningar för ifrågavarande ämnen bör även meddelas.

Skolöverstyrelsen, som anser, att inom det nu starkt differentierade ungdomsarbetet

finns ett påtagligt behov av ett stort antal specialutbildade

ledare, tillstyrker det framlagda förslaget och föreslår, att under en särskild

anslagspost, benämnd Bidrag till specialkurser för ungdomsledare, för budgetåret

1960/61 anvisas ett belopp av 378 000 kronor.

Departementschefen har icke biträtt detta förslag i annan mån än som

framgår av departementschefens i det föregående redovisade uttalande.

TJtskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och avstyrker följaktligen

bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga.

Vidkommande de i motionerna I: 376 och II: 464 framförda yrkandena

får utskottet anföra, att vissa skäl i och för sig talar för ökat stöd till specialledarskolningen.

Utskottet anser sig likväl icke böra förorda, att ifrågavarande

utbildning för nästa budgetår tillgodoses i vidare mån än som kan

följa av departementschefens ovannämnda uttalande och är icke heller berett

att tillstyrka principbeslut i frågan för kommande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Utbildning av ungdomsledare för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 353 000 kronor;

II. att motionerna I: 376 och II: 462 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

103:o) Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har

(punkt 281, s. 696—698) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av

herr Edlund m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte avslå förslaget om anslag till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet

för budgetåret 1960/61 om 3 400 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nyström m. fl. (I: 375) och den andra inom andra kammaren

av herr Lindahl m.fl. (II: 461), i vilka hemställts.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

att riksdagen måtte besluta att åldern för deltagare i fritidsgrupper, för

vilka statsbidrag kan utgå, från och med budgetåret 1960/61 sänkes från

för närvarande 12 år till 10 år;

att riksdagen måtte besluta att skolöverstyrelsen av äskat belopp under

budgetåret 1960/61 får använda högst 35 000 kronor för främjande av försöksverksamhet

och undersökningar rörande ungdomens fritidsverksamhet.

Beträffande motiveringen för de motions vis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 259 och I: 375.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor,

betingad av anslagsbelastningen för budgetåret 1958/59.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att åldern för deltagare i fritidsgrupper,

för vilka statsbidrag kan utgå, från och med budgetåret 1960/61 sänkes

från för närvarande 12 år till 10 år. Överstyrelsen uppskattar det med anledning

av den föreslagna ålderssänkningen ökade medelsbehovet till cirka

250 000 kronor.

Överstyrelsen hemställer vidare, att av äskat belopp få använda högst

35 000 kronor för främjande av försöksverksamhet och undersökningar

rörande ungdomens fritidsverksamhet.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka dessa överstyrelsens

förslag.

Utskottet. I motionerna I: 259 och II: 317 har under förevarande punkt

hemställts om avslag på förslaget om anslag till ungdomens fritidsverksamhet.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet vid upprepade

tillfällen och senast vid 1959 års riksdag (uti. nr 114, punkt 2) i anledning

av motioner av liknande innebörd uttalat, att det för utskottet framstode

som synnerligen önskvärt, att denna verksamhet, särskilt i dagens läge

med bland annat tilltagande ungdomsfylleri och växande fritidsproblem,

finge fortgå och utvecklas, även om en översyn av bidragsgivningen befunnes

lämpligen böra företagas. Utskottet vidhåller den ståndpunkt som utskottet

tidigare intagit i ärendet och avstyrker alltså bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga.

Vidkommande motionerna I: 375 och II: 461 får utskottet framhålla, att

utskottet finner goda skäl tala för en sänkning av minimiåldern för deltagare

i fritidsgrupper, för vilka statsbidrag kan utgå, från 12 till 10 år. Med

hänsyn till det statsfinansiella läget får utskottet emellertid avstyrka bifall

till motionsyrkandet härom. Utskottet har av samma skäl icke funnit sig

böra tillstyrka yrkandet i samma motioner i vad det avser medel för främjande

av försöksverksamhet och undersökningar rörande ungdomens fritidsverksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl.

Maj:ts förslag under förevarande punkt hemställer utskottet,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

87

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 400 000

kronor;

II. att motionerna I: 375 och II: 461 icke må av riksdagen

bifallas.

104:o) Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer.

Kungl. Maj:t har (punkt 282, s. 698 och 699) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

674 500 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Hedblom m.fl. (I: 183) och den andra inom andra kammaren av

herr Antonsson m. fl. (II: 224), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande punkt måtte besluta 1) att inrätta en instruktörstjänst

för Sveriges ungdomsorganisationers landsråd och att härför anvisa

17 800 kronor motsvarande hela det bidragsunderlag inklusive rese- och

traktamentskostnader, vilket för närvarande ligger till grund för anslag till

instruktörer inom ungdomsorganisationerna, samt 2) att med anledning

härav under punkt 282: Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer

i nämnda huvudtitel anvisa ett förslagsanslag av 692 300

kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren

av herr Edlund m. fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte a) besluta att statsbidrag icke skall utgå till instruktörsverksamhet

vid politiska organisationer, b) till Bidrag till instruktörsverksamhet

inom ungdomsorganisationer för budgetåret 1960/61 anvisa ett

anslag av 588 500 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 183 och I: 259.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100 500 kronor,

beroende på en ökning av antalet instruktörer från 40 till 47.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle antalet instruktörsbidrag böra

höjas från 40 till 72, varav ett bidrag avsetts för ungdomsorganisationernas

landsråd.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda

förslag och avstyrker bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är

i fråga.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Vidkommande motionerna 1:183 och II: 224 får utskottet framhålla följande.

Utskottet, som icke är berett att förorda den höjning av förevarande

anslag, varom förslag framställts i motionerna, får erinra därom, att fördelningen

av instruktörsbidragen på de olika ungdomsorganisationerna ankommer

på Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen. Utskottet har

för sin del intet att erinra mot att inom ramen för tillgängliga medel därvid

även Sveriges ungdomsorganisationers landsråd kommer i åtnjutande av ett

instruktörsbidrag, under förutsättning att de i landsrådet ingående organisationerna

stödjer en dylik anordning. Utskottet förordar, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna, vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet hemställer förty,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 259 och II: 317 samt

I: 183 och II: 224, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

674 500 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:183

och II: 224, i vad de avse instruktörsbidrag till Sveriges

ungdomsorganisationers landsråd, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

105:o) Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 699—701), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Centralförbundet för

nykterhetsundervisning för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 860 000 kronor.

106:o) Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 284, s. 701—704) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 554 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Erik Svedberg m.fl. (I: 164) och den andra inom andra kammaren av

herr Engkvist m.fl. (11:216), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för

åttonde huvudtiteln under punkten Bidrag till nykterhetsorganisationer

m. m. i grundbidrag till nykterhetsorganisationer m.fl. bevilja ett från

400 000 till 450 000 kronor förhöjt anslag;

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 365) och den andra inom andra kammaren av herr

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Rimmerjors m.fl. (11:445), i vilka hemställts, att grundbidragen till nykterhetsrörelsen

måtte höjas med 60 000 kronor till 460 000 kronor för budgetåret

1960/61;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sunne m. fl. (I: 378) och den andra inom andra kammaren av herr

Rimmerjors m.fl. (II: 469), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att antalet instruktörer i alkoholfrågan, placerade inom nykterhetsrörelsen

eller med denna samverkande organisationer, för budgetåret 1960/61 ökas

med tre, från 25 till 28, och att anslaget på denna punkt uppräknas med

43 050 kronor till 412 150 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 216, II: 445 och II: 469.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor,

vilken skall disponeras till i första hand ökade insatser för nykterhetsfrämjande

åtgärder för barn och ungdom ävensom till upplysningsverksamhet

på arbetsplatser.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en ökning av anslaget

med 680 750 kronor. Därav skulle 220 000 kronor föras till grundbidrag till

nykterhetsorganisationer m.fl. och 110 550 kronor till bidrag till instruktörer

för upplysning i alkoholfrågan. Av överstyrelsens framställning framgår

att anslagsposten för grundbidrag 1954 fastställdes till 291 000 kronor

och 1956 höjdes till 306 000 kronor och 1958 till 400 000 kronor. De nämnda

höjningarna har motiverats med att organisationerna ökat sitt medlemsantal

och med att en ny organisation ansetts berättigad till grundbidrag.

Härtill borde emellertid läggas, att grundbidragets realvärde med hänsyn

till löne- och kostnadsökningar betydligt minskats sedan 1954. En höjning

syntes därför påkallad, redan om man ville behålla anslaget vid dess tidigare

effektivitet och ännu mera om man ville öka densamma.

För budgetåret 1960/61 har nykterhetsorganisationerna under olika motiveringar

begärt en sammanlagd höjning av grundbidragen med 460 000

kronor till 860 000 kronor, alltså mer än fördubbling.

I frågan om bidrag till instruktörer har skolöverstyrelsen föreslagit en

ökning av antalet instruktörer från 25 till 28.

Nyssnämnda förslag har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka.

Utskottet får med anledning av motionerna I: 164 och II: 216 samt I: 365

och II: 445 framhålla följande. Bidragsgivningen under förevarande anslag

syftar till att ge nykterhetsorganisationerna ekonomisk hjälp för dels bättre

medlemsvård, grundbidrag, dels ock en intensifierad utåtriktad upplysnings-

och propagandaverksamhet, s. k. speciella bidrag. Kungl. Maj:t har

för nästkommande budgetår funnit det möjligt att förstärka den senare

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

bidragsformen med 100 000 kronor, medan för grundbidragen beräknats

oförändrat anslagsbelopp. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning,

att en höjning även av grundbidragen vore en angelägen åtgärd, anser sig

dock — i rådande statsfinansiella läge — icke böra tillstyrka bifall till vad

i motionerna 1:164 och II: 216 samt I: 365 och II: 445 föreslagits.

Av samma skäl får utskottet avstyrka bifall till det i motionerna I: 378

och II: 469 gjorda yrkandet, vilket överensstämmer med av skolöverstyrelsen

framlagt förslag om en ökning av antalet instruktörsbidrag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungi. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 164 och II: 216,1: 365

och II: 445 samt I: 378 och II: 469, till Bidrag till nykterhetsorg

anisationer m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 1 554 000 kronor.

107:o) Bidrag till svenska nykterhetsfram jandet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 704), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska nykterhetsfrämjandet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

108:o) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 286, s. 705—707), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,

att tillämpas från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslag svis 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 40 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 82 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 12 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 1 700

6. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis 31 000

Summa kronor 167 000

b) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 167 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

91

109:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 287, s. 707 och 708), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 34 000

kronor.

110:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 288, s. 708), vilket innebär

en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 155 000 kronor.

lll:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 289, s. 708 och 709), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 105 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 71 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 18 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............... 2 100

Summa kronor 199 500

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 199 500 kronor.

112:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 290, s. 709), vilket innebär en anslagshöjning med

200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 15 000

kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

H3:o) Bidrag till barnfilmkommittén. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 291, s. 709 och 710), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till barnfilmkommittén för

budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 35 000

kronor.

Gymnastiska centralinstitutet

114:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 292, s. 711—714) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1960/61,

vidtaga av departementschefen angiven ändring av personalförteckningen

för gymnastiska centralinstitutet, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Gymnastiska centralinstitutet:

Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

562 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Allard m.fl. väckt motion (II: 345), i vilken hemställts

att riksdagen måtte besluta en utökning av examinationen vid gymnastiska

centralinstitutet i enlighet med ett inom ecklesiastikdepartementet utarbetat

förslag samt för budgetåret 1960/61 utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit

anvisa 58 000 kronor till avlöningar, 2 500 kronor till omkostnader, 1 700

kronor till materiel, 2 500 kronor till särskild undervisning och 300 000

kronor till engångskostnader för ombyggnad av vissa lokalutrymmen.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 22 700 kronor. Av

detta belopp avses 7 600 kronor skola redovisas som en ny, förslagsvis betecknad

anslagspost till Arvoden m.m. vid särskild undervisning i idrott

och gymnastik. På motsvarande sätt föreslås under omkostnadsanslaget

redovisat ett belopp av 10 700 kronor såsom en likaledes förslagsvis betecknad

anslagspost till Lokaler m. m. för särskild undervisning i idrott och

gymnastik. Båda dessa poster ersätter ett för innevarande budgetår under

rubriken Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och

gymnastik m. m. uppfört obetecknat anslag av 18 300 kronor.

I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag bland annat inrättande av en

personlig, icke tidsbestämd docenttjänst i Ae 24 för innehavaren av den

nuvarande docenturen i fysiologi, särskilt arbetsfysiologi i samma lönegrad,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

93

medicine kandidaten Per Olof Åstrand. Vid bifall till förslaget bör den

nuvarande docenttjänsten indragas. Anordningen medför sålunda icke någon

kostnadsökning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt.

Med anledning av vad i motionen II: 345 påyrkats får utskottet anföra

följande.

Enligt för utskottet tillgängliga uppgifter har i en den 21 juli 1958 till

ecklesiastikdepartementet överlämnad sakkunnigpromemoria föreslagits en

ökning av den årliga intagningen av studerande vid gymnastiska centralinstitutet

från för närvarande ungefär 70 till 84. De årliga kostnaderna för

genomförandet av den ökade intagningen på två budgetår har i promemorian

beräknats till sammanlagt i runda tal 59 000 kronor under det första

och 156 000 kronor under det andra budgetåret samt berör samtliga institutets

anslag. Engångskostnaderna för utökad föreläsningssal, anordnande

av skrivsal och utökade mässutrymmen m. m. har uppskattats till 280 000

kronor.

I sitt senaste betänkande »Forskningens villkor och behov» har 1955 års

universitetsutredning för sin del rekommenderat att gymnastiska centralinstitutets

intagningskapacitet skulle ökas till ungefär 100 studerande.

Departementschefen framhåller härom i propositionen 1960: 119 angående

riktlinjer för utbyggande av universitet och högskolor att den av utredningen

förordade utbyggnaden bör genomföras i den takt som de ekonomiska

möjligheterna medger.

Motionärernas förslag tar sikte på en utökning av intagningskapaciteten

till 84 studerande eller lika många som enligt förstnämnda sakkunnigförslag.

Kostnaderna för avlöningar m. m. i anledning av den ökade intagningen,

vilka kostnader enbart hänför sig till budgetåret 1960/61, uppgår

enligt motionärerna till sammanlagt 64 700 kronor vartill kommer engångskostnader

om tillhopa 300 000 kronor.

Tendensen mot en för varje år alltmera stegrad brist på utbildade gymnastiklärare

är enligt utskottets mening oroande. Utskottet vill för att belysa

denna brist blott peka på att enligt senaste uppgifter för läsåret

1958/59 på gymnasiet samt i realskolan och motsvarande stadier cirka 10

procent av antalet veckotimmar i gymnastik bestredes av lärare utan gymnastiklärarutbildning.

Detta förhållande synes desto mera beklagligt som

under de senaste åren ett allt större antal kvalificerade sökande, av vilka

huvudparten studenter, enligt tillgängliga uppgifter måst avvisas.

Utöver angelägenheten av att häva gymnastiklärarbristen talar också

allmänna utbildningsskäl enligt utskottets mening för att en ökning av

intagningskapaciteten vid institutet snarast bör vidtagas.

Med hänsyn till vad som tidigare redovisats rörande de senast gjorda

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

beräkningarna av den önskvärda storleken av den framtida intagningskapaciteten,

till vilka beräkningar riksdagen i annat sammanhang synes få

anledning taga närmare ställning, samt till att tillgängliga kostnadskalkyler

torde böra ytterligare prövas av Kungl. Maj:t är utskottet icke berett att

trots sin nyss redovisade principiella inställning tillstyrka bifall till motionen

II: 345.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag

och med avslag å motionen II: 345,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1960/61, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 181 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 21 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 271 800

4. Arvoden m. m. vid särskild undervisning i

idrott och gymnastik, förslagsvis.......... 7 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 71 400

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 8 000

Summa kronor 562 100

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 562 100

kronor.

115:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 714 och 715), vilket innebär en

anslagshöjning med 11 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 169 800 kronor.

116:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 715), vilket innebär an
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 95

visande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 41 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

117:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 716 och

717), vilket innebär en anslagsminskning med 31 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

118:o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 718), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk

språkvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

119:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 297, s. 718 och 719) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 170 000

kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor.

Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj:t

att i fortsättningen meddela beslut om de olika förvaltningsanslagens disposition.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om en ökning av

förevarande förslagsanslag med 10 000 kronor och har icke heller något

att erinra mot att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 170 000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8 åt 1960

120:o) Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 719—722), vilket innebär

en anslagshöjning med 550 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Medicinsk forskning för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 5 600 000 kronor.

121:o) Humanistisk forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 299, s. 723)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 1 450 000 kronor, vilket är 150 000 kronor mer

än för innevarande budgetår.

Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj:t

att — liksom nu är fallet — bestämma storleken av det belopp, som av

anslaget bör ställas till forskningsrådets förfogande för bestridande av rådets

förvaltningskostnader.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om en ökning av

förevarande reservationsanslag med 150 000 kronor och har heller icke något

att erinra mot att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Humanistisk forskning för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1450 000

kronor.

122:o) Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 723), vilket innebär en

anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens råd för samhällsforskning:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett

förslagsanslag av 50 000 kronor.

123:o) Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning.

Kungl. Maj:t har (punkt 301, s. 724) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 160 000

kronor, vilket innebär en anslagsökning med 250 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar

Bergh m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund

m.fl. (II: 317), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

vid sin behandling av förevarande punkt till Statens råd för samhällsforskning:

Samhällsforskning för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av

910 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen I: 259.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och har alltså icke funnit sig

böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i

fråga, framställda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 160 000 kronor.

124:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 724 och

725), vilket innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 131 800 kronor.

125:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 726

—728), vilket innebär en anslagshöjning med 550 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig forskning för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 5 650 000 kronor.

126:o) Atomforskning. Kungl. Maj:t har (punkt 304, s. 728—730)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 5 740 000 kronor, vilket är 500 000 kronor mer än

för innevarande budgetår.

Departementschefen har hemställt om bemyndigande för Kungl. Maj:t

att — liksom nu är fallet — bestämma storleken av det belopp, som av

anslaget bör ställas till forskningsrådets förfogande för bestridande av förvaltningskostnaderna

för statens råd för atomforskning.

7 — Dihang till riksdagens protokoll 1960. G samt. Nr 8

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om en ökning av

förevarande anslag med 500 000 kronor och har icke heller något att erinra

mot att riksdagen lämnar Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Atomforskning för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 5 740 000 kronor.

127:o) Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305, s. 730—732), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 3 300 000 kronor.

128:o) Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 732), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nordiska institutet för

teoretisk atomfysik för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 240 000 kronor.

129:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 732—735), vilket innebär en

anslagshöjning med 30 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska

nämnden, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t......... 3 000

2. Ersättning till tillfällig arbetskraft, förslagsvis

............... ..................... 80100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 365 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 60 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 7 300

Summa kronor 516 800

b) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 516 800

kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

99

130:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 308, s. 735), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 26 000 kronor.

131:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och navalmedicinsk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 309, s. 736),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinska nämnden:

Flyg- och navalmedicinsk forskning för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

132:o) Särskilda forskartjänster. Kungl. Maj:t har (punkt 310, s.

736—738) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning för de särskilda forskartjänsterna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels godkänna av departementschefen

angiven stat för de särskilda forskartjänsterna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1960/61, dels ock till Särskilda forskartjänster

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 884 400 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag avser —

förutom automatiska utgiftsförändringar — inrättande av sammanlagt sju

särskilda forskartjänster utöver de 24 tjänster som för innevarande budgetår

finnes inrättade. Av de nya tjänsterna bör enligt förslaget en reserveras

för medicinsk forskning, tre för naturvetenskaplig forskning, två för atomforskning

och en för samhällsforskning, med rätt för Kungl. Maj:t att inom

ramen för det sammanlagda antalet forskartjänster besluta om jämkning i

fördelningen mellan de olika forskningsområdena.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för de särskilda

forskartjänsterna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1960/61:

7* — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 sand. Nr 8

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Personalförteckning

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19

Lönegrad

31 forskare ................................. Ae 24;

b) godkänna följande stat för de särskilda forskartjänsterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1960/61:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis 734 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis 132 300

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.......... 14 700 881 700

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....... 300

2. Reseersättningar, förslagsvis...... 2 400 2 700

Summa kronor 884 400

c) till Särskilda forskartjänster för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 884 400 kronor.

133:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 738 och 739), vilket innebär en

anslagshöjning med 11 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s

forskningsinstitut för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag

av 243 000 kronor.

134:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 312, s. 739 och 740), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 149 600 kronor.

135:o) Bidrag till internationella meteorologiska institutet i

Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313, s. 740 och

741), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

101

att riksdagen må till Bidrag till internationella meteorologiska

institutet i Stockholm för budgetåret 1960/61 anvisa

ett anslag av 130 000 kronor.

136:o) Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom

bibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt 314, s. 741—745) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

1 020 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 5 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman (I: 267) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson

(II: 323), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att ersättningen till

författare för utlåning av deras verk genom bibliotek skall utgå med fem

öre per utlånad volym, motsvarande en höjning av anslaget med 600 000

kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åman (I: 268) och den andra inom andra kammaren av herr Arvidson

m.jl. (11:324), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med

äskande från styrelsen för Sveriges författarfond för budgetåret 1960/61

anslå 200 000 kronor i form av förslagsanslag att, räknat efter ett öre per

utlånad volym, utgå till översättare för utlåning av deras verk genom

bibliotek;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Osvald (I: 464) och den andra inom andra kammaren av herrar

Arvidson och Munktell (II: 325), i vilka hemställts, att riksdagen ville

besluta att hos Kungl. Maj:t begära utredning om ersättning åt läroboksförfattare

för utlåning av deras verk genom skolorna.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 323, II: 324 och II: 325.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Detta förslagsanslag är uppfört på riksstaten sedan budgetåret 1954/55.

Ur anslaget utgår ersättning åt de svenska författarna för utlåningen genom

landsbibliotek, statsunderstödda folkbibliotek samt skolbibliotek av enligt

gällande auktorrättsliga lagstiftning rättsskyddade verk av svensk författare.

Enligt gällande grunder utgår ersättningen med ett sammanlagt belopp,

motsvarande tre öre för varje hemlån och tolv öre per volym av det

totala antalet referensböcker som på en gång är i bruk inom här ifrågavarande

bibliotek. Av nämnda tre öre per hemlån och tolv öre per referensexemplar

tillfaller i regel två öre respektive åtta öre vederbörande författare,

medan återstoden i huvudsak går till gemensamma ändamål för de svenska

författarna, främst understöd och pensioner. Sedan det sammanlagda belopp

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

som skall utgå ur anslaget fastställts, skall beloppet avsättas till en särskild

diversemedelsfond, benämnd Sveriges författarfond. Fonden förvaltas av

statskontoret, medan de till fonden avsatta medlen disponeras av ett särskilt

organ, styrelsen för Sveriges författarfond.

Styrelsen för Sveriges författarfond har föreslagit att anslaget för nästa

budgetår höjes med 885 000 kronor till 1 900 000 kronor. Av höjningen avser

200 000 kronor ett förslag om särskild ersättning för utlåning av översatta

verk, 600 000 kronor ett förslag om höjning av biblioteksersättningen

från tre till fem öre, 80 000 kronor ett förslag om höjning av ersättningen

för referensböcker från 12 till 20 öre samt 5 000 kronor automatisk utgiftsstegring

på grund av beräknat ökat utnyttjande av referensböcker.

Departementschefen har i rådande läge icke funnit det möjligt att inrymma

andra utgiftsökningar än sådana, som är av automatisk karaktär.

Utskottet får med anledning av de ånyo framställda förslagen om en

höjning av biblioteksersättningen — denna gång från tre till fem öre _

samt en särskild biblioteksersättning för översatta verk framhålla följande.

Starka skäl talar enligt utskottets mening för att dessa förslag i möjligaste

mån tillgodoses. Utskottet, som likväl icke nu är berett att förorda de

i motionerna I: 267 och II: 323 samt I: 268 och II: 324 framförda yrkandena,

förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t i samband med de allmänna

övervägandena om fortsatt ökat statligt stöd åt de kulturskapande grupperna

upptager ifrågavarande spörsmål till förnyad prövning.

Vidkommande härefter motionerna I: 464 och II: 325 finner sig utskottet

icke böra tillstyrka det däri framförda förslaget att riksdagen hos Kungl.

Maj:t skulle begära utredning om ersättning åt läroboksförfattare för utlåning

av deras verk genom skolorna.

Då utskottet icke har något att erinra mot att anslaget i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med 5 000 kronor får utskottet, under

åberopande av det anförda, hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 267 och II: 323, till Ersättning

åt författare för utlåning av deras verk genom

bibliotek för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 1 020 000 kronor;

b) att motionerna I: 268 och II: 324 icke må av riksdagen

bifallas;

c) att motionerna I: 464 och II: 325 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

103

137:o) Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 745), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt jörfattare av hög

litterär förtjänst för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag

av 100 000 kronor.

138:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 745), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till TJnderstöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

7 000 kronor.

139:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

317, s. 745 och 746), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1960/61 anvisa ett anslag av 14 800 kronor.

140:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 746 och 747), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

141:o) Teaterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319,

s. 747), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

142:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 320, s. 747), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för

budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Diverse

143:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens

allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 748), vilket innebär beträffande

det förstnämnda anslaget en höjning med 12 000 kronor, beträffande det

andra anslaget en höjning med 4 146 000 kronor, beträffande det tredje

anslaget en höjning med 289 000 kronor och beträffande det sista anslaget

en höjning med 209 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 41 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 19 169 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 2 031 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 1 573 000

kronor.

144:o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s. 748), vilket innebär en

anslagsminskning med 3 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond

för upplåten mark för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 22 100 kronor.

145:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323,

s. 749 och 750),vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

146:o) Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s. 750), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institut i utlandet

m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

135 000 kronor.

147:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 325, s. 750), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris

m.m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 7 000

kronor.

148:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326, s. 750

och 751), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1960/61

anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

149:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 327, s. 751—753), vilket innebär en

anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 415 000 kronor.

150:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 328, s. 753—755), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 375 000 kronor.

151 :o) Avsättning till svensk-finska kulturfonden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 755), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till svensk-finska kulturfonden

för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av

2 500 000 kronor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

152:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl. Maj:t

har (punkt 330, s. 755—758) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 013 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Möller m.fl.

(I: 265) och den andra inom andra kammaren av herr Antonsson m. fl

(II: 321), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till täckande av kostnader

för Sveriges medverkan i Unescos Östern-Västernprojekt för budgetåret

1960/61 anvisa ett belopp av 78 000 kronor inom förslagsanslaget Kostnader

för Sveriges medlemskap i Unesco.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

I: 265.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, varvid

för årsbidrag till Unesco beräknats 20 000 kronor mindre än för innevarande

budgetår eller 835 000 kronor, för Sveriges deltagande i generalförsamlingens

sammanträde år 1960 30 000 kronor samt för deltagande i

sammanträden med Unescos styrelse och för svensk medverkan i ÖsternVästernprojektet,

till bestridande av kostnaderna för deltagande i av Unesco

anordnade internationella konferenser och till kostnaderna för svenska

Unesco-rådets verksamhet oförändrade belopp om respektive 30 000, 20 000

och 98 000 kronor.

Svenska Unescorådet hade till en ny anslagspost, Kostnader för Sveriges

medverkan i Unescos Östern-Västernprojekt, föreslagit en medelstilldelning

av 78 000 kronor och därvid anfört bland annat följande.

Vid sammanträde i New Delhi 1956 beslöt Unescos generalkonferens

att som ett särskilt 10-årsprojekt vidtaga åtgärder för att få till stånd dels

okade ömsesidiga kunskaper om förhållandena i Österlandet (Asien och Nordostafrika)

och Västerlandet (Europa och Amerika), dels ökad ömsesidig förståelse

för livsformer och kulturvärden i dessa områden. Projektet har erhållit

den svenska benämningen Östern-Västern-projektet. I början av 1958

tillsatte svenska Unescorådet en rådgivande kommitté, under ordförandeskap,

fv..Pr°fessorn Hilding Eek, med uppgift att inledningsvis utreda och

föreslå lämpliga former för Sveriges medverkan i projektet. Kommittén har

nu uppdragit riktlinjer för Sveriges medverkan i projektet. Enligt dessa

riktlinjer skall till en början litteratur och annat material om Asien införskaffas

och sammanställas, varjämte förteckningar över experter, föreläsare,

föreningar och institutioner, som kan väntas medverka i projektet, skall

upprättas. Vidare skall för olika av projektet berörda kategorier anordnas

föreläsningar, seminarier, kontaktkonferenser och studieresor. Därjämte

skall förutsättningarna för ett vidgat forskarutbyte med Asien utredas. Den

publik, som man framför allt avser att vända sig till, utgöres av lärare och

studerande vid universitet och högskolor, läroverkslärare, bibliotekarier,

journalister m. fl.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

107

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionerna I: 265 och II: 321 får utskottet framhålla

följande. Enligt vad utskottet erfarit har svenska Unescorådet för innevarande

budgetår hos Kungl. Maj:t anhållit om att av den i staten för rådet

upptagna anslagsposten 2. Deltagande i sammanträden med Unescos styrelse

m. m. högst 20 000 kronor finge användas för bestridande av kostnader

med anledning av Sveriges medverkan i nämnda styrelse samt att av anslagsposten

i övrigt minst 10 000 kronor finge disponeras för bestridande av

kostnader för den svenska insatsen i Östem-Västernprojektet, vilken framställning

Kungl. Maj:t bifallit. Utskottet förutsätter, att motsvarande uppdelning

kan göras av den för budgetåret 1960/61 föreslagna medelsanvisningen

till samma ändamål. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet

bifall till motionerna I: 265 och II: 321.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 265 och II: 321, till Kostnader

för Sveriges medlemskap i Unesco för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 013 000 kronor.

153:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. Kungl. Maj:t har (punkt 331, s. 758)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1960/61 anvisa

ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Spångberg väckt motion (II: 71), i vilken hemställts, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att bidrag

av allmänna medel för femte internationella kongressen för genealogi och

heraldik i Stockholm år 1960 icke måtte lämnas.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till

motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. Sammanlagt har bidrag äskats för sju kongresser

med 412 000 kronor.

Utskottet. Beträffande det i motionen II: 71 framställda förslaget får utskottet

erinra därom att utskottet vid fjolårets riksdag (uti. 1959: 8, punkt

207) i anledning av ett då motionsvis gjort yrkande av samma innebörd

som det nu föreliggande uttalade, att utskottet delade den restriktiva inställning

Kungl. Maj:t visat vid anslagsberäkningen under före varande

rubrik i förhållande till äskade bidrag. Utskottet framhöll härjämte att på

grund av det allmänna ekonomiska läget borde enligt utskottets mening

försiktighet i görligaste mån iakttagas vid medelsanvisningen från anslaget.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Utskottet vidhåller den uppfattning, varåt utskottet sålunda givit uttryck.

Då det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om

anslagets disposition, finner utskottet, att motionen icke bör till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 250 000

kronor;

b) att motionen II: 71 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

154:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332, s. 759), vilket innebär en anslagshöjning

med 320 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 1 770 000 kronor.

155:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

333, s. 759), vilket innebär en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kronor.

156:o) Tidigare behandlade frågor. De avsnitt, om vilka utskottet

tidigare avgivit utlåtanden, finnes förtecknade i vid detta utlåtande fogad

bilaga (Bilaga 1), vilket utskottet härmed får för riksdagen

meddela.

157:o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga

(Bilaga 2) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet

härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 maj 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 109

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Axel Johannes Andersson, Thun, Holmqvist,

fru Wallentheim, herrar Bertil Petersson, Herbert Larsson, Edström, Sundin,

Kaijser och Thorsten Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Thapper, Persson i Växjö, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström,

fröken Elmén, fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Karlsson, herrar Andreasson,

Bohman, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge och herr Helén.

8 — Bihang till riksdagens protokoll 19G0. 6 saml. Nr S

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

Bilaga 1

Tidigare behandlade frågor

Punkt i

8:e huvud- titeln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

Utskotts- utlåtande nr

3-20 |

22—32

Arkiv, bibliotek och museer

34-37 |

39-47

Kyrkliga ändamål

40

48-55

57

Akademier m.m.

61 och 62

65—80

83—138

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

63

140

162 och 163

Skolöverstyrelsen

48

172-175

Lärarhögskolan i Malmö

55

248-262 |

264-266

Yrkesundervisningen

77

268-271 |

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

in

Bilaga 2

Uppskjutna frågor

Punkt i 8:e

huvudtiteln

Avsnitt respektive anslagsrubrik

21

Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

33

Bidrag till musikhistoriska museet

38

1. Domkapitlen och stiftsnämndema m. m.: Avlöningar. 2. Domkapitlen och

stiftsnämndema m. m.: Omkostnader

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

56

Avlöningar

58

Undervisningsmateriel m. m.

59

Stipendier m. m.

Musikaliska akademien med musikhögskolan:

60

Avlöningar

63

Stipendier m. m.

64

Bidrag till musikkonservatoriet i Göteborg

81

Göteborgs universitet: Avlöningar m. m.

82

Stockholms universitet: Avlöningar m. m.

139

Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter

149

Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya lokaler

Chalmers tekniska högskola:

156

Inredning och utrustning av nya lokaler

157

Ökad intagning av studerande

164

Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. in.

Statens försöksskola i Linköping:

165

Avlöningar

166

Omkostnader

182

Statens skolköksseminarium:

Avlöningar

Omkostnader

Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå

Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium

Bidrag till vissa handarbetsseminarier

Vissa åtgärder beträffande lärarutbildningen på det husliga området

Nomadskolor:

227

Avlöningar

228

Omkostnader

229

Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn

236

Bidrag till framställning av blindskrifter och talböcker för blinda

Överstyrelsen för yrkesutbildning:

247

Avlöningar

267

Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr S år 1960

Reservationer

1) vid ''punkten 12 (Chalmers tekniska högskola: Avlöningar)

a) av herr Boman, fröken Elrnén, fröken Karlsson, herr Bohman och

fröken Vinge, vilka ansett att utskottet på de i motionerna I: 27 och II: 35

anförda skälen bort tillstyrka inrättande av en professur i vägbyggnad vid

Chalmers tekniska högskola, dock med hänsyn till tillsättningsprocedurens

längd först från och med den 1 juli 1961, varvid emellertid tillsättningsförfarandet

bör få påbörjas redan under 1960, samt att på grund härav

utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 27 och

II: 35, besluta att från och med den 1 juli 1961 inrätta en

professur i vägbyggnad vid Chalmers tekniska högskola,

varvid kostnaderna för professuren skola avräknas mot

automobilskattemedlen;»

b) av herr Andreasson.

2) vid punkten 31 (Vidareutbildning av folkskollärare)

a) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, Sundin, Thorsten

Larsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elrnén, herr Larsson i Hedenäset,

fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »I

anledning» och slutar med »gjorda yrkandet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner liksom skolöverstyrelsen, att eftersom det torde föreligga

behov av vidareutbildade folkskollärare även i kristendomskunskap,

det vore önskvärt, att vid sidan av den nuvarande akademiska utbildningen

skolöverstyrelsen finge möjlighet att anordna terminskurs även i

detta ämne. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 26 och

II: 31, såvitt nu är i fråga.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 26

och II: 31, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr

Bohman, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Av den»

och slutar med »denna punkt», bort ha följande lydelse:

»Med anledning av vad i motionerna I: 259 och II: 317 under förevarande

punkt anförts får utskottet framhålla, att utskottet delar uppfatt
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

113

ningen, att tillgången på akademiskt utbildade lärare i humanistiska ämnen

redan nu är så stort, att behoven i stort kan sägas vara täckta och att

under de närmaste åren tillgången sannolikt kommer att vara större än

efterfrågan. Utskottet har därför funnit, att vidareutbildningskurserna för

folkskollärare i vad de avser humanistiska ämnen bör begränsas till att

avse endast högst två kurser och att anslaget under förevarande punkt därför

bör i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag reduceras med ett belopp av

470 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317,

såvitt nu är i fråga, till Vidareutbildning av folkskollärare

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

530 000 kronor.»

3) vid ''punkten 88 (Kurser för lärare m. fl.) av herrar Kaijser, Skoglund

i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga,

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 31, som börjar med »Utskottet

biträder» och slutar med »framställda yrkandet», bort ha följande lydelse:
»Utskottet

delar den i motionerna I: 259 och II: 317 framförda uppfattningen,

att bidraget under förevarande punkt med hänsyn till det statsfinansiella

läget i ett par avseenden bör beskäras, så att medelsanvisningen

till orienteringskurser och till kurser för utbildande av personal för skolmåltidsverksamheten

minskas med 50 000 kronor för vartdera ändamålet.

Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt

nu är i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt

nu är i fråga, till Kurser för lärare m. fl. för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 441 000 kronor;»

4) vid punkten 39 (Allmänna läroverken: Avlöningar) av herrar Boman,

Axel Johannes Andersson, Edström, Sundin, Kaijser, Thorsten Larsson,

Skoglund i Doverstorp, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, fröken Karlsson,

herrar Bohman, Larsson i Iledenäset, fröken Vinge och herr Helén,

vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 39 börjar med »Vad

härefter» och på s. 40 slutar med »motioner yrkats», bort ersättas med text

av följande lydelse:

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

»Utskottet vill härjämte erinra om de uttalanden i ämnet som senast vid

1959 års riksdag gjorts av statsutskottet om nödvändigheten av en sådan

utredning, att riksdagen skulle kunna fatta beslut om den långsiktiga målsättningen

för en minskning av elevantalet i klasserna samt om formerna

för det successiva genomförandet av en sådan minskning. Denna utredning

bör enligt utskottets mening nu färdigställas så att proposition i ärendet

kan föreläggas 1961 års riksdag.

Utskottet kommer under punkten 41 att redovisa sina förslag till enligt

utskottets uppfattning nu nödvändiga delreformer jämte medelsanvisning

för genomförandet av dessa under nästa budgetår.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 260

och 11:318 samt med bifall till motionerna 1:261 och

II: 319, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning av frågan

rörande sänkning av elevantalet i klasserna inom folkskolan,

de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter

så, att förslag i ärendet kan föreläggas 1961 års

riksdag, varvid såväl den mera långsiktiga målsättningen

bör fastställas som formerna för sänkningens successiva genomförande;»
-

5) vid punkten 41 (Vissa förstärkningsanordningar inom skolväsendet)

av herr Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, Simdin, Kaijser,

Thorsten Larsson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Stenkyrka, fröken

Elmén, fröken Karlsson, herrar Bohman, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge

och herr Helén, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Utskottet delar den i motionerna I: 261 och II: 319 framförda uppfattningen,

att de delreformer, syftande till en minskning av elevantalet, som

är särskilt angelägna och därför nu bör genomföras, i första hand avser

bestämmande av ett lägre delningstal i realskolans högsta klass samt i folkskolans

slöjdavdelningar. Beträffande realskolans högsta klass bör § 44

mom. 3 i läroverksstadgan ånyo sättas i kraft från och med läsåret 1960/61.

Härigenom kommer delningstalet i denna klass att åter utgöra 30. Vad

gäller slöjdavdelningarna bör anvisningar utfärdas som gör det möjligt att

sänka delningstalet för dessa avdelningar i folkskolan och på försöksskolans

mellanstadium från 25 till 20 likaledes från och med läsåret 1960/61.

Då planeringen inom skolväsendet för budgetåret 1960/61 redan kommer

att vara långt framskriden vid den tidpunkt riksdagen fattar beslut i

nu berörda fråga, torde de gynnsammare delningstalen endast i begränsad

omfattning komma att kunna fullt utnyttjas under nästkommande läsår.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960 115

Utskottet har därför funnit det tillräckligt att för budgetåret 1960/61 räkna

med en kostnadsökning för ändamålet av högst 2 000 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 261 och

II: 319, såvitt nu är i fråga, till Vissa förstärkningsanordningar

inom skolväsendet för budgetåret 1960/61 anvisa ett

reservationsanslag av 2 000 000 kronor.»

6) vid punkten 48 (Läroboksnämnden) av herrar Boman, Axel Johannes

Andersson, Edström, fröken Elmén, fröken Vinge och herr Helén, vilka

ansett att utskottet bort på de av motionärerna anförda skälen tillstyrka

bifall till motionen II: 460 samt att därför utskottets hemställan bort ha

följande lydelse: .. tt ,™ ,

»att riksdagen ma, med bifall till motionen II: 460, besluta

att avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret

1960/61 till läroboksnämnden.»

7) vid punkten 54 (Studiebidrag och stipendier)

a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr

Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och att till följd därav utskottets

hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 366 och II: 467 ävensom med bifall

till motionerna I: 259 och II: 317, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Studiebidrag och stipendier för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 60 070 000

kronor;»

b) av herrar Sundin, T horsten Larsson, Svensson i Stenkyrka och Larsson

i Hedenäset, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 366 och II: 467, i vad de avse medelsanvisningen, och att till följd

därav utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 259 och II: 317 ävensom med bifall

till motionerna I: 366 och II: 467, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, till Studiebidrag och stipendier för budgetåret

1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 72 070 000 kronor;»

c) av herrar Sundin, Thorsten Larsson, Svensson i Stenkyrka och Larsson

i Hedenäset, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

1:366 och 11:467, i vad de avse prövning av studiebidrags- och

stipendiegivningen, och att till följd därav utskottets hemställan under Tf.

bort ha följande lydelse:

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 366

och II: 467, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om prövning av studiebidrags- och stipendiegivningen

till elever vid läroverk, folkhögskolor, yrkesskolor,

försöksskolor och fackskolor i enlighet med vad i motionerna

anförts.»

8) vid punkten 57 (Bidrag till skolbibliotek) av herrar Kaijser, Skoglund

i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt de avse ändrade

och i motionerna närmare angivna grunder för bidrag till skolbibliotek,

samt att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta att ändra grunderna

för bidrag till skolbibliotek i enlighet med vad i motionerna

föreslagits;

b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317,

såvitt de avse medelsanvisningen, till Bidrag till skolbibliotek

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

3 491 000 kronor.»

9) vid punkten 58 (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av herrar

Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317,

såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta, att statsbidrag till

skolmåltidsverksamhet, som anordnas efter den 1 juli 1960,

ej längre skall utgå;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt

nu är i fråga, till Bidrag till anordnande av skolmåltider

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

15 400 000 kronor.»

10) vid punkten 60 (Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet)

a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr

Bohman, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 63, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »samt II: 466», bort ha följande lydelse:

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

»Utformningen av de statliga bidragen till kommunerna för byggnadsarbeten

inom skolväsendet synes ha fått den effekten, att det s. k. enhetspriset

av många kommit att betraktas som en normal kostnad vid byggande

av skolor. Då det visat sig, att vissa kommuner kunnat bygga skolor till en

väsentligt lägre kostnad än det angivna enhetspriset, förefaller det som om

en besparingsmöjlighet här förefunnes. I syfte att minska kostnaderna

anser utskottet, att en förskjutning i förhållandet mellan permanenta och

provisoriska skollokaler mot en ökning av de provisoriska är önskvärd.

Enligt utskottets mening skulle en sänkning av bidragsunderlagets grundbelopp

per kvadratmeter nettogolvyta för de permanenta lokalerna från

900 till 750 kronor bidraga härtill och innebära en betydligt återhållande

faktor på byggnadskostnaderna, varför utskottet tillstyrker bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, samt i anledning av motionen

II: 466, besluta, att bidragsunderlagets grundbelopp i de

permanenta skollokalerna per kvadratmeter nettogolvyta,

nu utgörande 900 kronor, skall vara 750 kronor för byggnadsföretag,

beträffande vilket beslut i bidragsfrågan fattas

av statlig myndighet efter utgången av juni månad 1960;»

b) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, fröken Elmén,

fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 63, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »samt II: 466», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser, att det under förutsättning av skolöverstyrelsens och

Kungl. Maj:ts medverkan bör vara möjligt för kommunerna att anpassa

sina investeringskostnader till en sänkning av det nu utgående grundbidraget

per kvadratmeter nettogolvyta i den utsträckning som föreslagits i

motionen II: 466, varvid utskottet förutsätter, att skolpaviljongsystemet

tillämpas i ökad omfattning samt att även andra verksamma rationaliseringsmöjligheter

tillvaratages.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 466

samt i anledning av motionerna 1:259 och II: 317,

såvitt nu är i fråga, hemställa om sådan ändring i

Kungl. Maj:ts kungörelse 1957: 318, att bidragsunderlaget

från den 1 juli 1960 beräknas med utgångspunkt i ett

grundbelopp av 850 kronor per kvadratmeter nettogolvyta,

varvid dock grundbeloppet omräknas med hänsyn till dels

den förändring av byggnadskostnaderna i allmänhet som

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

inträtt under tiden från den 1 januari 1956 till den 1

januari 1960, dels ock de särskilda olikheter i fråga om

byggnadskostnader, som finns mellan skilda orter;»

c) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr

Bohman, vilka under förutsättning av bifall till reservationen 10) a) ansett

att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, i vad

de avse medelsanvisningen, ävensom med avslag å motionerna

I: 104 och II: 121, till Bidrag till vissa byggnadsarbeten

inom det allmänna skolväsendet för budgetåret 1960/61

anvisa ett förslagsanslag av 70 900 000 kronor.»

11) vid punkten 62 (Folkskolor m.m.: Bidrag till driften av folkskolor

m. m.)

a) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr

Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, i vad de avse obligatoriskt tillhandahållande av fri undervisningsmateriel,

och att därför utskottets hemställan under I. bort

ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta, att tillhandahållande

av fri undervisningsmateriel icke skall vara obligatoriskt

för kommunerna;»

b) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, Sundin, Kaijser,

Thorsten Larsson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Stenkyrka, fröken

Elmén, fröken Karlsson, herrar Bohman, Larsson i Hedenäset, fröken Vinge

och herr Helén, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 68, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »och II: 34», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Erfarenheterna från den estniska skolan i Stockholm, som existerat

sedan år 1945, visar, att åtskilliga av de problem, som möter barn från tvåspråkiga

hem, lättare kan bemästras, om barnen under sina första skolår

får undervisning såväl i svenska som i sitt andra modersmål. Deras kännedom

om svenska förhållanden och svenskt språkbruk blir säkrare, och åtskilliga

missförstånd kan undvikas, om läraren tillrättalägger undervisningen

med hänsyn till deras speciella erfarenheter och om undervisningen

delvis kan meddelas på det språk, som talas i föräldrahemmet. Barnens

anpassning till det svenska samhället kan därigenom underlättas, samtidigt

som deras möjligheter till kontakt med anhöriga i Sverige eller andra länder

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

119

bevaras. Utskottet tillstyrker därför i enlighet med vad i motionerna I: 28

och II: 34 påyrkats att ifrågavarande skola för nästa budgetår tilldelas ett

statsbidrag av 10 000 kronor.

Ett bifall till motionärernas förslag torde emellertid inte behöva föranleda

någon uppräkning av det under förevarande punkt beräknade anslaget.

Samtliga de barn, som skulle undervisas i den planerade estniska skolan,

befinner sig i skolpliktig ålder och ingår sålunda i det barnantal, som ligger

till grund för anslagsberäkningen.»

dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 28

och II: 34, besluta, att ur förevarande anslag skall för

budgetåret 1960/61 utgå statsbidrag till en estnisk skola i

Göteborg i enlighet med vad utskottet förordat;»

c) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr

Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, i vad de avse ändrade grunder för beräkning av allmänt

driftbidrag till obligatoriska skolor, och att till följd därav

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 67, som börjar med »Utskottet

får» och slutar med »och kommuner», bort utgå;

dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 458 samt med bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

besluta, att från och med läsåret 1960/61 vid beräkning

av det i förevarande anslag angående lärarlönebidraget

hänsyn icke skall tagas till avlösta bidrag och avdragsbeloppet

sålunda fastställas till 960 kronor i hyresgrupp 1,

1 200 kronor i hyresgrupp 2, 1 380 kronor i hyresgrupp 3,

1 620 kronor i hyresgrupp 4 och 1 850 kronor i hyresgrupp

5 per statsbidragsberättigande lärartjänst;»

d) av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr

Bohman, vilka under förutsättning av bifall till reservationerna 11) a) och

11) c) ansett att utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 458 samt med bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, samtliga motioner såvitt de avse medelsanvisningen,

till Folkskolor m. mBidrag till driften av

folkskolor in. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 701 000 000 kronor;»

12) vid punkten 63 (Folkskolor m.m.: Försökskostnadsbidrag) av herrar

Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317,

såvitt nu är i fråga, och att utskottets hemställan därför bort ha följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, till Folkskolor m. m.: Försökskostnadsbidrag för

budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000

kronor.»

13) vid ''punkten 68 (Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och

herr Bohman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, samt att därför utskottets

hemställan under a) och b) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta, att statsbidrag

till anordnande av skolskjutsar skall utgå med 70 procent

av de verkliga kostnaderna från och med redovisningsåret

1960/61;

b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, i vad

de avse medelsanvisningen, till Folkskolor m.m.: Bidrag

till anordnande av skolskjutsar för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 44 000 000 kronor;»

14) vid punkten 78 (Folkhögskolor: Bidrag till driften av folkhögskolor)

av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, Sundin, Tliorsten

Larsson, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herr Larsson i Hedenäset,

fröken Vinge och herr Helén, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna I: 177 och II: 191 samt I: 178 och II: 197 och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 177 och II: 191 samt I: 178 och II: 197 har föreslagits,

att statsbidrag måtte utgå till ytterligare en folkhögskola. Utskottet delar

motionärernas uppfattning, att det med hänsyn till de mycket betydande

ekonomiska uppoffringar verksamheten innebär för huvudmännen även

sedan skolorna erhållit statsbidrag är synnerligen angeläget, att statsbidrag

beräknas för åtminstone två nya skolor nästa budgetår. Utskottet vill

också erinra om att riksdagen genom bifall till propositionen 1957: 146

redan godtagit, att statsunderstöd till nya folkhögskolor borde beviljas med

två å tre nya skolor per år. Utskottet tillstyrker därför bifall till här föreliggande

motioner.

Mot vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har utskottet

intet att erinra.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

121

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:177 och II: 191 samt

I: 178 och II: 197, till Folkhögskolor: Bidrag till driften av

folkhögskolor för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag

av 16 812 000 kronor.»

15) vid ''punkten 79 (Folkhögskolor: Byggnadsbidrag) av herrar Sundin,

Thorsten Larsson, Svensson i Stenkyrka och Larsson i Hedenäset, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 371 och II: 468

samt till följd härav hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:371 och II: 468, till

Folkhögskolor: Byggnadsbidrag för budgetåret 1960/61

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.»

16) vid punkten 93 (Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman,

vilka under hänvisning till vad som anförts i den med 10) a) betecknade

reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och förty hemställa,

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta, att bidragsunderlagets

grundbelopp i de permanenta skollokalerna per

kvadratmeter nettogolvyta, nu utgörande 900 kronor, skall

vara 750 kronor för byggnadsföretag, beträffande vilket

beslut i bidragsfrågan fattas av statlig myndighet efter utgången

av juni månad 1960;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, i

vad de avse medelsanvisningen, till Bidrag till byggnadsarbeten

m.m. vid yrkesskolor för budgetåret 1960/61 anvisa

ett förslagsanslag av 38 500 000 kronor.»

17) vid punkten 94 (Bidrag till folkbibliotek) av herrar Kaijser, Skoglund

i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, samt att därför utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte utfärda författningsändringar enligt de i motionerna

föreslagna grunderna, att gälla från och med den

1 juli 1960;

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, i

vad de avse medelsanvisningen, till Bidrag till folkbibliotek

för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av

7 055 800 kronor.»

18) vid ''punkten 102 (Utbildning av ungdomsledare) av herrar Kaijser,

Skoglund i Do verstorp, fröken Karlsson och herr Bohman, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt nu

är i fråga, och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande på s. 85 bort ha följande lydelse:

»Från detta anslag utgår nu även bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna.

Utskottet har erfarit, att bidraget till ifrågavarande organisationer

för budgetåret 1960/61 kan väntas utgå med 114 000 kronor.

Då utskottet av principiella skäl motsätter sig att statsbidrag utgår till

politiska organisationer, torde förevarande anslag för nästa budgetår böra

i förhållande till det av Kungl. Maj:t äskade beloppet minskas med 114 000

kronor.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt

nu är i fråga, till Utbildning av ungdomsledare

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av

1 239 000 kronor.»

19) vid punkten 103 (Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet) av herrar

Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr Bohman,

vilka ansett

dels att första stycket av utskottets yttrande på s. 86 bort ha följande

lydelse:

»Då bidraget till ungdomens fritidsverksamhet icke kan ha någon nämnvärt

stimulerande verkan för den mottagande parten, eftersom det uppdelas

på en mängd grupper, som endast erhåller små belopp, anser utskottet, att

bidraget under förevarande punkt kan utgå.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 259

och II: 317, såvitt nu är i fråga, besluta att avslå Kungl.

Maj:ts förslag om anvisande av anslag för budgetåret

1960/61 till bidrag till ungdomens fritidsverksamhet;»

20) vid punkten 10Jj (Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson

och herr Bohman, vilka ansett att utskottet med bifall till motionerna

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1960

123

I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, samt med avslag å Kungl. Maj:ts

förslag om bidrag under förevarande punkt till politiska organisationer bort

föreslå minskning av ifrågavarande anslag med 86 000 kronor samt att

förty utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:259 och II: 317

ävensom med avslag å motionerna 1:183 och II: 224, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till instruktörsverksamhet

inom ungdomsorganisationer för budgetåret

1960/61 anvisa ett anslag av 588 500 kronor;»

21) vid punkten 106 (Bidrag till nykterhetsorganisationer m.m.) av herrar

Boman, Axel Johannes Andersson, Edström, fröken Elmén, fröken Vinge

och herr Helén, vilka ansett att utskottet dels bort tillstyrka bifall till de i

motionerna I: 164 occh II: 216 samt I: 365 och II: 445 gjorda yrkandena om

höjning av grundbidraget till nykterhetsorganisationer m.m., varvid dock

höjningen borde begränsas till 50 000 kronor, dels ock bort tillstyrka bifall

till motionerna I: 378 och II: 469 om ökning av antalet instruktörsbidrag

från 25 till 28, innebärande en anslagshöjning med avrundat 43 100 kronor,

samt att utskottets hemställan till följd härav bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 365 och II: 445 ävensom med bifall till

motionerna I: 164 och II: 216 samt I: 378 och II: 469, till

Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 647 100 kronor.»

22) vid punkten 123 (Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning)

av herrar Kaijser, Skoglund i Doverstorp, fröken Karlsson och herr

Bohman, vilket ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 259 och II: 317, såvitt nu är i fråga, och att till följd därav utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 259 och II: 317, såvitt

nu är i fråga, till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning

för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag

av 910 000 kronor.»

23) vid punkten 152 (Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco) av

fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1960:336 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag i fråga om lokaliseringen av vissa statliga institutioner m. m. jämte i ämnet väckt a1 i texten
  2. Rskr. 1960:8 Riksdagens skrivelse nr 8 år 1960 s. 1 i texten