Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 december 1945

1960-04-29 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 21 december 1945

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960

1

Nr 88

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning angående ändring i förordningen den

21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt m. m., såvitt

avser särskilt bidrag till producent av svensk

film m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 79 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 26 februari 1960,

föreslagit riksdagen att dels antaga vid propositionen fogade förslag till 1)

förordning angående ändring i förordningen den 21 december 1945 (nr 823)

om nöjesskatt; 2) förordning om särskilt bidrag till producent av svensk

film; samt 3) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den

1 juni 1951 (nr 442) om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked

i taxeringsfrågor, dels godkänna de riktlinjer för kvalitetsstöd till

producenter av svensk film, som förordats i statsrådsprotokollet, dels ock

till Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion för budgetåret 1960/61 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Propositionen har hänvisats till statsutskottet i vad rör förslag till förordning

om särskilt bidrag till producent av svensk film, godkännande av

riktlinjer för kvalitetsstöd till producenter av svensk film samt anvisande av

medel till kvalitetsstöd till svensk filmproduktion för budgetåret 1960/61; i

övrigt har propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Det vid propositionen fogade, till statsutskottets behandling hänvisade

författningsförslaget har följande lydelse:

Förslag

till

förordning om särskilt bidrag till producent av svensk film

Härigenom förordnas som följer1.

1 §•

Till producent av svensk film utgår bidrag av statsmedel enligt vad nedan

sägs.

1 Jämför 1959: 209.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960

2 §.

Film anses enligt denna förordning som svensk under förutsättning

a) att producenten är här i landet bosatt svensk medborgare eller svenskt

bolag eller annan svensk sammanslutning eller institution;

b) att filmens produktion till större delen finansierats med svenskt kapital;

samt

c) att filmen inspelats med övervägande svensk konstnärlig och teknisk

personal.

3 §•

Efter framställning av producenten prövar statens biografbyrå om film

är svensk.

Producenten är skyldig att på anfordran lämna de upplysningar och tillhandahålla

de räkenskaps- och andra handlingar, som biografbyrån kan finna

erforderliga till ledning för prövningen av ärendet.

4 §•

For film, vars längd understiger 2 000 meter såsom bredfilm eller 800 meter

såsom smalfilm, utgår icke bidrag.

5 §•

Bidraget utgår med 80 procent av statens andel i nöjesskatten för biografföreställning,

vid vilken bidragsberättigande film visas och i vilken till högst

15 procent ingå utländska filmer. Annonsfilm anses icke utgöra del av föreställningen.

6 §•

Bidraget erlägges till producenten eller dennes ombud av biografföreställningens

anordnare inom den tid som för nöjesskattens inbetalande är för varje

särskilt fall föreskriven. Anordnaren äger att vid inbetalandet av nöjesskatt

avräkna ett mot erlagt bidrag svarande belopp.

Underlåter anordnare av biografföreställning att rätteligen erlägga bidrag,

har länsstyrelsen i det län, där föreställningen anordnats, att efter framställning

av producenten utbetala honom tillkommande bidragsbelopp. Sådan

framställning skall hava gjorts inom sex månader från den tidpunkt då

bidraget, enligt vad i första stycket stadgas, senast skolat erläggas till producenten

eller dennes ombud, vid äventyr att framställningen" eljest icke

upptages till prövning.

Då länsstyrelsen utbetalat bidragsbelopp enligt andra stycket, skall länsstyrelsen

föranstalta om att motsvarande belopp indrives hos anordnaren av

biograf föreställningen.

7 §•

De närmare bestämmelser, som erfordras för tillämpning av denna förordning,

meddelas av Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1960, då förordningen den 8 juni

1951 (nr 457) om särskilt bidrag till producent av svensk film upphör att

gälla. De äldre bestämmelserna skola emellertid alltjämt äga tillämpning med

avseende å biografföreställning, som tagit sin början före den 1 juli 1960.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960

3

Propositionen

I propositionen framläggs bl. a. de förslag i fråga om filmstöd och biografnöjesskatt,

vartill den slutliga prövningen av 1957 års filmstödutrednings

betänkande givit anledning. Förslagen syftar till att möjliggöra en

anpassning för den svenska filmproduktionen och biografnäringen till det

konkurrensläge som blivit följden av televisionens genombrott i vårt land.

Nöjesskatten på biografföreställningar föreslås sålunda sänkt med 6 procentenheter

från 33 till 27 procent. Den särskilda skattelindringen för mindre

biografer föreslås härjämte höjd från 75 till 100 kronor i veckan.

Filmstödet utformas enligt förslaget så att i princip hela den statliga andelen

av nöjesskatten på svensk film skall återgå till producenterna. Återbäringen

avses skola ske dels i form av ett generellt stöd till vederbörande

filmproducent med 80 procent av skattebeloppet och dels genom ett speciellt

kvalitetsstöd till producenterna av de 3 ä 5 bästa svenska filmerna under

året; för sistnämnda ändamål föreslås ett särskilt anslag om 1 miljon kronor.

Statsverkets sammanlagda kostnader för de sålunda föreslagna åtgärderna,

som avses skola genomföras fr. o. m. den 1 juli 1960, har för budgetåret

1960/61 beräknats till ca 10 miljoner kronor.

I statsrådsprotokollet redogörs bl. a. för hittillsvarande anordningar i fråga

om stöd åt den svenska filmproduktionen, för gällande bestämmelser beträffande

biograf nöjesskatt och filmstöd, för huvuddragen i 1957 års filmstödutrednings

betänkande, för vissa av Sveriges biografägareförbund och Föreningen

Sveriges filmproducenter till finansdepartementet ingivna framställningar

—- bl. a. ett av filmproducentföreningen tillsammans med motsvarande

danska och norska organisationer framställt önskemål om att filmer som

produceras i nordiskt samarbete i resp. länder skall erhålla de förmåner som

tillkommer de inhemska filmerna — samt för nuläget för svensk film. Härutinnan

får utskottet hänvisa till s. 8—13 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen bär med avseende å frågorna om filmstöd och vad

därmed sammanhänger anfört följande.

Beträffande det direkta stödet till svensk filmproduktion är jag med hänsyn

till del läge, vari branschen för närvarande befinner sig, beredd att tillstyrka

långt gående å''gärder. En gräns för de åtaganden, varom i förevarande

avseende kan bli fråga, anser jag dock ligga i att stödet bör utgå endast

av nöjesskatten på svensk film och därvid icke beröra den kommunala

andelen. Inom denna ram finner jag mig kunna förorda att i princip hela

nöjesskatten tillföres den svenska filmproduktionen såsom direkt bidrag.

Vid utformningen av bidragsgivningen kan jag ansluta mig till filmstödutredningens

tanke alt större delen bör utgå som ett generellt stöd, medan

återstoden förbehålles speciella åtgärder, främst en premiering av kvalitetsf

il mer. Det generella s''ödet synes lämpligen böra utformas på grundval av

de nuvarande tidsbegränsade bestämmelserna om automatiskt utgående

bidrag till producenter av svenska filmer. Bidragsprocenten, som för när
Bihang

till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 88

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960

varande är 30 för svartvit film och 45 för färgfilm, synes böra bestämmas lika

till 80 procent. Jag är i förevarande sammanhang icke beredd att tillmötesgå

de nordiska filmproducentorganisationernas framställning om stöd åt samproduktion

av nordisk film. Ett sådant stöd låter sig icke förena med de

enkla och lältilläinpade bestämmelser som bör gälla i fråga om det automatiskt

utgående producentbidraget. Tilläggas kan emellertid, att såsom producentstödet

är utformat, detta inte utesluter en ganska långt gående samverkan

mellan producenter i Sverige och i andra länder.

Den återstående delen av den statliga nöjesskatten på svensk film, som

kan beräknas bli omkring en miljon kronor om året, bör helt utgå i form

av premier till producenter av svenska kvalitetsfilmer. För ändamålet bör

ett särskilt reservationsanslag, benämnt Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion,

uppföras på budgeten under sjunde huvudtiteln. Anslaget bör lyda

på 1 000 000 kronor.

De nu ifrågavarande premierna bör, när det gäller långfilm, vara förhållandevis

höga. Mer än 3—5 sådana belöningar för varje år synes därför som

regel ej böra utdelas. Även kortfilmer bör givetvis kunna ifrågakomma till

preiniering. Premierna bör utgå oberoende av filmernas produktionskostnader

och den täckning härför som kan erhållas på andra vägar. Självfallet

skall utdelning endast ske i den mån under året förekommit filmer, som kan

anses fylla de kvalitetskrav som måste ställas. I annat fall får premiesumman

helt eller delvis reserveras till följande år.

Såsom filmstödutredningen föreslagit bör ett särskilt organ tillsättas för

fördelning av premierna. En sådan filmpremienämnd synes lämpligen böra

bestå av 7 ledamöter. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utse ledamöterna

i nämnden. Därvid synes lämpligen vardera en ledamot böra föreslås

av författareföreningen, publicistklubben, filmproducentföreningen, biografägareförbundet

och samorganisation för studieförbunden. Därest barnfilm

ifrågakommer till belöning synes nämnden böra inhämta barnfilmjuryns

mening. Nämnden bör sammanträda under april—maj för beslut om

vilka filmer, premiärsatta under den gångna säsongen, som skall premieras.

Närmare bestämmelser om nämndens sammansättning och verksamhet torde

få meddelas av Kungl. Maj :t.

De nu föreslagna åtgärderna bör träda i kraft den 1 juli 1960. De kan för

budgetåret 1960/61 beräknas kosta staten sammanlagt ca 10 miljoner kronor.

Motioner

I förevarande sammanhang har utskottet förehaft följande i anledning av

propositionen väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 582) och den andra inom andra kammaren av herr

Magnusson i Borås m. fl. (II: 723), i vilka motioner hemställts I. att riksdagen

vid behandling av propositionen nr 79 måtte besluta, att Kungl. Maj:t

eller den myndighet Kungl. Maj :t förordnar må äga, när skäl därtill är, förordna

att film skall anses som svensk enligt förordningen om särskilt bidrag

till producent av svensk film och sålunda bidragsberättigande, ändock att i

densamma nedlagts utländskt kapital och utländsk arbetskraft i viss utsträckning,

samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför er
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960 5

forderlig ändring av bidragsförordningen; II. att riksdagen måtte besluta,

att reservationsanslaget till Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion intill

ett belopp av 100 000 kronor må disponeras till främjande av export av svensk

film i enlighet med vad som anförts i motionerna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 583) och den andra inom andra kammaren av herr

Magnusson i Borås m. fl. (II: 722), i vilka motioner hemställts I. att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 79 måtte besluta, att med verkan

från den 1 juli 1960 generellt bidrag för bidragsberättigande svensk

långfilm må utgå med belopp motsvarande statens andel i nöjesskatten för

biografföreställning, vid vilken filmen visas och i vilken till högst 15 procent

ingår utländska filmer, samt att vederbörande utskott måtte utarbeta

förslag till härför erforderlig ändring av förordningen om särskilt bidrag

till producent av svensk film, samt II. att riksdagen även i övrigt måtte beakta

vad i motiveringen — intagen i motionen I: 590 —• anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl (I: 584) och den andra inom andra kammaren av herr

Magnusson i Borås m. fl. (II: 724), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 79 måtte besluta, att bidrag enligt

förordningen om särskilt bidrag till producent av svenska film må utgå

för kortfilm, vars längd inte understiger 200 m såsom bredfilm eller 80 m

såsom smalfilm, med belopp motsvarande 10 procent av statens andel i nöjesskatten

för biografföreställning, vid vilken kortfilmen visas och bidrag för

långfilm inte utgår, under förutsättning att i föreställningen icke ingår utländska

filmer till mer än högst 90 procent, samt att vederbörande utskott

måtte utarbeta förslag till härför erforderlig ändring av bidragsförordningen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Hjalmar Nilsson och Elmgren (I: 591) och den andra inom andra

kammaren av herr Thapper m. fl. (II: 725), i vilka motioner såvitt nu är

i fråga hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om

en utformning av stödet till svensk film, som främjar en samproduktion mellan

i första hand de nordiska länderna men även med andra länder.

I fråga om motiveringen för de ifrågavarande förslagen får utskottet hänvisa

till motionerna I: 582, I: 583 (jfr I: 5901), I: 584 och I: 591.

Utskottet

I sitt betänkande nr 49 har bevillningsutskottet — dit propositionsförslaget

jämte vissa i anledning därav väckta motioner (1:590 och 11:721

samt 1:591 och 11:725) hänvisats i vad angår biografnöjesskatten m. m.

— förklarat sig anse, att statsmakterna bör ge film- och biografnäringen de

lättnader som mot bakgrunden av den statsfinansiella situationen är möjliga.

Att därvid gå så långt som föreslagits i motionerna I: 590 och II: 721

1 E.j 1:582 såsom i motionen 1:583 angivits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960

— en sänkning av biografnöjesskatten till 20 procent — har bevillningsutskottet

emellertid inte ansett vara tillrådligt med hänsyn till nu rådande

statsfinansiella läge. Däremot har bevillningsutskottet ansett sig kunna

tillstyrka en något längre gående sänkning av procenttalet än enligt Kungl.

Maj :ts förslag. Utskottet har därvid stannat för den i motionerna 1:591

och II: 725 föreslagna procentsatsen 25 enheter. Vidare har bevillningsutskottet

ansett att man i fråga om beloppet för skattelindring åt mindre biografer

bör kunna gå längre än enligt Kungl. Maj :ts förslag och i enlighet

därmed förordat en höjning av det skattefria beloppet till 125 kronor i veckan

emot 100 kronor i veckan enligt propositionsförslaget.

Ett genomförande av de av bevillningsutskottet sålunda föreslagna åtgärderna

i förening med ett godtagande av propositionsförslaget i övrigt

beräknas medföra en sammanlagd kostnad för statsverket av ca 12,5 milj.

kronor för nästkommande budgetår, d. v. s. en merutgift på ca 2,5 milj.

kronor i jämförelse med propositionsförslaget.

Statsutskottet har vid sin granskning av propositionsförslaget i vad det

hänskjutits till utskottets behandling — med beaktande av bevillningsutskottets

ställningstagande — inte kunnat finna utrymme föreligga för en

ytterligare avvikelse från propositionen på sätt yrkas i de till statsutskottet

hänvisade likalydande motionerna I: 5S3 och II: 722, d. v. s. att generellt

bidrag för bidragsberättigande svensk långfilm skulle få utgå med belopp

motsvarande statens totala andel i biografnöjesskatten i stället för med

av Kungl. Maj:t föreslagna 80 procent därav. Utskottet tillstyrker sålunda

bifall till propositionsförslaget oförändrat beträffande bidragsgivningen till

filmproduktionen. Ett genomförande av de här ifrågavarande åtgärderna

— bidragsgivningen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och nöjesskattesänkningen

m. m. enligt bevillningsutskottets ändringsförslag -— innebär

enligt statsutskottets uppfattning ett mycket långt gående åtagande från

statsmakternas sida och en lösning efter vilken produktionen kan inrätta

sig för framtiden. Detta utesluter givetvis ej att — därest förhållanden,

som nu inte kan överblickas, framdeles skulle inträda — frågan kan tas upp

till förnyad prövning.

I motiveringen till de till bevillningsutskottets handläggning hänvisade

motionerna I: 590 och II: 721 -— vilken motivering i tillämpliga delar åberopas

som stöd för yrkandena i motionerna I: 583 och II: 722 -— påpekas

bl. a., att därest den svenska filmproduktionen nu eller framdeles skulle

förlora på en sänkning av nöjesskatten, det kravet bör kunna ställas på

filmbranschen, alt den själv tillser alt filmproduktionen erhåller erforderlig

kompensation. Detta anser motionärerna kunna lösas utan medverkan av

statliga myndigheter. Utskottet ansluter sig till detta betraktelsesätt.

I motionerna I: 582 och II: 723 har yrkats att riksdagen måtte besluta,

att Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj:t förordnar må äga, när

skäl därtill är, förordna att film skall anses som svensk enligt förordningen

om särskilt bidrag till producent av svensk film och sålunda bidragsberättigande,

ändock att i densamma nedlagts utländskt kapital och utländsk

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960

7

arbetskraft »i viss utsträckning». Motionärerna anser inte att det vid propositionen

fogade förslaget till bidragsförordning utan vidare medger en

efter omständigheterna anpassad tillämpning.

Såvitt utskottet kan finna utesluter den föreslagna avfattningen av bidragsförordningen

inte en dylik tillämpning, eftersom bland villkoren för att

film enligt förordningen skall anses som svensk endast uppställs krav på att

filmens produktion »till större delen» finansierats med svenskt kapital och

att filmen inspelats »med övervägande svensk konstnärlig och teknisk personal».

Vad särskilt det sistnämnda valet av uttryckssätt beträffar synes detsamma

inte utesluta en tolkning, enligt vilken en film, vari en svensk producent

engagerat svensk arbetskraft i en utsträckning som, för att citera motionärerna,

»erfordras för en normal svensk film», betraktas som svensk

även om därjämte utländsk arbetskraft anlitats för utförande t. o. m. av bärande

rollprestationer. Enligt utskottets uppfattning påkallar det ifrågavarande

motionsyrkandet alltså inte någon särskild åtgärd.

I motionerna I: 582 och II: 723 yrkas vidare att riksdagen måtte besluta,

att det i propositionsförslaget upptagna reservationsanslaget till kvalitetsstöd

till svensk filmproduktion intill ett belopp av 100 000 kronor må disponeras

för främjande av export av svensk film.

Då det torde vara vederbörande producent obetaget att disponera erhållen

kvalitetspremie för främjande av svensk filinexport och motionärernas

önskemål alltså torde kunna tillgodoses på indirekt väg, finner utskottet inte

anledning tillstyrka någon avvikelse från propositionsförslaget på denna

punkt.

I motionerna 1:584 och 11:724 yrkas att riksdagen måtte besluta, att

bidrag enligt bidragsförordningen må utgå för kortfilm, vars längd inte

understiger 200 m såsom bredfilm eller 80 m såsom smalfilm, med belopp

motsvarande 10 procent av statens andel i nöjesskatten för biografföreställning,

vid vilken kortfilmen visas och bidrag för långfilm inte utgår;

en förutsättning härför skulle vara att i föreställningen inte ingår utländska

filmer till mer än högst 90 procent.

Av utskottets i det föregående angivna ställningstagande följer, att utskottet

inte kan biträda detta yrkande, vilket med avseende å bidragsgivning

till producenterna sträcker sig längre än propositionsförslaget. Därmed

vill utskottet självfallet inte bestrida den svenska kortfilmens värde som

konstnärlig uttrycksform i och för sig. Erinras må att enligt Kung], Maj:ts

förslag även kortfilm kan ifrågakomma till kvalitetspremiering.

I motionerna I: 591 och II: 725 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen

i skrivelse till Ivungl. Maj: t måtte hemställa om en utformning av stödet

till svensk film, som främjar en samproduktion mellan i första hand

de nordiska länderna men även med andra länder. Då, såsom i propositionen

framhålls, producentstödet är så utformat att det inte utesluter en

ganska långt gående samverkan mellan producenter i Sverige och i andra

länder, finner utskottet inte skäl tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.

Vad i propositionen i övrigt anförts och föreslagits har, såvitt på stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960

utskottets handläggning ankommer, inte givit utskottet anledning till erinran

eller särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 583 och II: 722, I: 584 och

11:724 samt 1:582 och 11:723, sistnämnda båda motioner

såvitt de avser spörsmålet om att film i visst fall skall anses

som svensk, antaga det vid propositionen fogade förslaget till

förordning om särskilt bidrag till producent av svensk film;

II. att riksdagen må godkänna de riktlinjer för kvalitetsstöd

till producenter av svensk film, som förordats i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 26 februari 1960;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 582 och II: 723, i vad de

avser dispositionen av anslaget, till Kvalitetsstöd till svensk

filmproduktion för budgetåret 1960/61 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor;

IV. att motionerna I: 591 och II: 725, i vad de avser samproduktion

av film med utländska producenter, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, fröken Andersson, herrar Thun, Holmqvist, Pålsson, Jacobsson,

fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Bertil Petersson, Bengt Gustavsson,

Edström och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson

i Degerfors, Malmborg, Jansson i Kalix, Persson i Växjö, Ståhl, Svensson

i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herrar Almgren,

Hansson i Önnarp, Bohman, Johansson i Norrköping och Gustafsson i Uddevalla.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960

9

Reservationer

1) av herrar Pålsson, Jacobsson, Edström, Bengtson och Svensson i Stenkyrka,

vilka ansett att

dels det stycket i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Såvitt utskottet»

och slutar med »särskild åtgärd», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets uppfattning bör avfattningen av bidragsförordningen

icke utesluta en dylik tillämpning i fall, då det på ett betryggande sätt visas

att svenskt kapital och svensk arbetskraft nedlagts på en film i den utsträckning

som erfordras för en normal svensk film. Om insatserna i avseende

på kapital och arbetskraft uppenbart når upp till sådan nivå bör, såsom

motionärerna påpekar, icke det förhållandet att därutöver nedlagts utländskt

kapital och utländsk arbetskraft diskvalificera filmen avseende skatteåterbäring

i Sverige. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en föreskrift

om att Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj:t förordnar skall äga

förklara film såsom svensk enligt förordningen erbjuder en önskvärd möjlighet

att i det särskilda fallet pröva, huruvida producentens insats når upp

till vad som enligt förordningens syfte bör erfordras.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Då det»

och slutar med »denna punkt», bort ha följande lydelse:

»Propositionen innehåller i fråga om användningen av ifrågavarande reservationsanslag

icke några detaljerade bestämmelser. Det möter också svårigheter

att fastställa detaljerade regler varför utskottet delar uppfattningen

om lämpligheten av att allenast allmänna riktlinjer nu meddelas. Skulle det

visa sig att den svenska filmens utveckling i konstnärligt och tekniskt hänseende

lämpligen bör främjas genom att kvalitetsstöd till viss del inriktas

på filmer lämpade för den internationella marknaden, ligger det i sakens natur

att en mindre del av anslaget bör användas för sådant ändamål. Med denna

komplettering av riktlinjerna finner utskottet icke anledning tillstyrka

någon avvikelse från propositionsförslaget på denna punkt.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Av utskottets»

och slutar med »till kvalitetspremiering», bort ha följande lydelse:

»Kostnaderna för det sålunda föreslagna bidraget till kortfilmen har beräknats

till omkring 250 000 kronor. Utskottets i det föregående angivna

ställningstagande lägger icke hinder i vägen för en höjning av bidragssuminan

med ett belopp av denna ringa storleksordning, eftersom det också måste

beaktas att de inledningsvis angivna kostnaderna icke kunnat exakt beräknas.

Ett sådant bidrag torde även ha ett avsevärt värde såsom konstnärlig

uttrycksform.»

dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

med bifall till motionerna 1: 582 och II: 723 samt I: 584 och

II: 724, förstnämnda båda motioner såvitt de avser spörsmålet

om att film i visst fall skall anses som svensk, ävensom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1960

med avslag å motionerna I: 583 och II: 722, antaga det vid

propositionen fogade förslaget till förordning om särskilt bidrag

till producent av svensk film med de ändringar, som

följer av vad utskottet anfört;

II. att riksdagen må, med den jämkning som följer av vad

utskottet under I. hemställt, godkänna de riktlinjer för kvalitetsstöd

till producenter av svensk film, som förordats i

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 26 februari

1960;»

2) av herr Ståhl.

600843

Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:234 Skrivelse till Konungen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1960/61. a1 i texten