Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1960/61, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1960-02-26 · 50 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1960/61, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1960/61, i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

1 ;o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I proposition nr 1 har

Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 28, punkt 1, s. 1—12 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari

1960) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till 1959 års riksdag uppskattades

medelsförbrukningen på kommunikationsverkens investeringsanslag

till ca 1 137 mkr. under budgetåret 1958/59. De sammanlagda faktiska

investeringsutgifterna stannade emellertid, som tabell 1 visar, vid ca

1 099 mkr. och underskred således de beräknade utgifterna med ca 38 mkr.

Tabell 1. Utfallet för budgetåret 1958/59

Medelsförbrukning

Ingående

behållning

Rambegränsade investeringar

Anvisade

anslag

milj

beräknad faktisk

i prop.

1/1959

oner kronor

Utgående

behållning

Postverket............

7,8

3,0

6,0

3,4

7,4

Televerket............

22,3

247,0

268,0

268,0

1,3

Statens järnvägar ----

24,0

300,5

319,6

319,3

5,2

Vattenfallsverket ----

42,0

430,2

440,0

422,3

49,9

Luftfartsverket ......

1,8

8,0

8,5

8,5

1,3

Förrådsfonden........

3,1

27,5

30,3

24,8

5,8

Summa

101,0

1 016,2

1 072,4

1 046,3

70,9

1 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Övriga investeringar

Televerket............ 0,1 18,4 18,4 17,8 0,7

Statens järnvägar---- 0,1 — 0,1 — 0,1

V attenf allsverket...... 10,3 10,0 8,3 3,5 16,8

Luftfartsverket ...... 13,0_25,0 38,0 30,9 7,1

Summa 23,553/164^852,2 24,7

Totalsumma 124,5 1 069,6 1 137,2 1098,5 95,6

I fjolårets investeringsplan för kommunikationsverken framhölls, att en

i förhållande till budgetåret 1958/59 ytterligare ökad investeringsomslutning

för budgetåret 1959/60 vore angelägen, ökade investeringar bedömdes

nämligen vara en grundförutsättning för att en avveckling av de återstående

kapacitetsbristerna skulle kunna ske och för att den allmänna rationalisering,

som kräves för att nedbringa driftkostnaderna, skulle kunna

successivt genomföras. Vissa prisstegringar ansågs också böra kompenseras.

I enlighet härmed förordades, att den ramreglerade medelsförbrukningen

skulle få utgöra högst 1 142,3 mkr. För övriga investeringar beräknades

en medelsförbrukning av 93,5 mkr, varav 35,5 mkr för ljud- och televisionsradioanläggningar,

radioanläggningar för luftfarten samt anläggning för

teletekniskt utvecklingsarbete, 17 mkr för vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad,

40 mkr för storflygplats samt 1 mkr för inköp av grustag.

För innevarande budgetår har därjämte anvisats ett anslag av 9,1 mkr till

Förvärv av Stockholm—Roslagens järnvägar.

I tabell 2 redovisas de beräkningar rörande medelsförbrukningen, som

verkställdes våren 1959, verkens förslag i petita hösten 1959 och vidare de

belopp, som departementschefen förordar.

Tabell 2. Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1959/60

Ramreglerade investeringar

Postverket .............

Televerket .............

Statens järnvägar.......

Vattenf allsverket .......

Luftfartsverket .........

Förrådsf onden............

Beräknat

våren 1959

Verkens

beräkningar

hösten 1959

Förordat

av dep.ch.

milj

oner kronor

6,0

6,0

6,0

273,0

273,0

273,0

335,0

335,0

335,0

482,0

482,0

482,0

10,8

10,8

10,8

35,5

37,7

35,5

Summa 1 142,3

1 144,5

1 142,3

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

3

Övriga investeringar

Televerket .................... 35,5 35,5 35,5

Statens järnvägar.............. 9,1 9,2 9,2

Vattenfallsverket .............. 17,0 21,5 21,5

Luftfartsverket ................ 40,0 45,0 45,0

Förrådsfonden.................. 1,0 1,0 2,8

Summa

102,6

112,2

114,0

Totalsumma

1 244,9

1 256,7

1 256,3

Departementschefen föreslår, att ett belopp av 1,8 mkr lägges utanför

väg- och vatlenbyggnadsverkets investeringsram för att täcka betalningsutfallet

för vissa beställningar som av arbetsmarknadspolitiska skäl tidigare

utlagts vid Karlskrona örlogsvarv. Någon ändring av verkens investeringsramar

eller förändring i övrigt förutsättes icke därutöver bortsett

från ett nu beräknat, ökat betalningsutfall avseende främst vattenfallsstyrelsens

förvaltningsbyggnad och storflygplatsen.

För budgetåret 1960/61 innebär verksstyrelsernas förslag investeiungar till

ett sammanlagt belopp av ca 1 270 mkr, vilket i jämförelse med de nu redovisade

beräkningarna för löpande budgetår skulle innebära en stegring med

ca 14 nrkr. Ökningen utgör ett saldo mellan å ena sidan en ökning av de ramreglerade

investeringarna av sammanlagt ca 42 mkr och en minskning av

medelsförbrukningen å övriga anslag med ca 28 mkr. Av ökningen för de

ramreglerade anslagen faller i runda tal 16 mkr på televerket, 8 mkr på statens

järnvägar, 12 mkr på vattenfallsverket, 3 mkr på luftfartsverket och 3 mkr

på förrådsfonden. Av minskningen på övriga anslag om totalt 28 mkr faller

3 mkr på vattenfallsverket, 13 mkr på luftfartsverket samt 12 mkr på statens

jäi-nvägar och förrådsfonden genom att icke någon medelsförbrukning

förutses på de båda sistnämnda fonderna. En obetydlig ökning av investeringarna

å övriga anslag under televerkets fond förutses.

Efter en översiktlig redovisning verk för verk av investeringsbehoven för

nästa budgetår, anför departementschefen bl. a. följande.

I och för sig framstår en investeringsverksamhet av den omfattning som

verksstyrrelserna föreslagit såsom starkt motiverad för en avveckling av återstående

kapacitetsbrister och för den allmänna rationalisering, som kräves

för att successivt nedbringa driftkostnaderna. I detta sammanhang må erinras

om att 1958 års besparingsutredning understrukit, att en tillräcklig investeringsvolym

är en av förutsättningarna för att affärsverken skall kunna

genom rationaliseringar begränsa driftkostnaderna, i första hand personalkostnaderna.

Det hade därför ur företagsekonomiska synpunkter varit

önskvärt, att de av verksledningarna framlagda investeringsprogrammen

för nästa budgetår hade kunnat nära nog helt realiseras.

Bedömningen av möjligheterna att tillgodose kommunikationsverkens investeringskrav

måste emellertid ses mot bakgrunden av den allmänna konjunkturutvecklingen.

Till följd av den nuvarande uppgången i konjunkturen

förefinns sådana expansiva tendenser inom vissa delar av samhällsekonomien,

att en restriktiv ekonomisk politik måste bli normgivande för de offent
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

liga utgifterna för nästa budgetår. Beaktande måste även ges åt det förhållandet,

att en fortsatt ökning av investeringsutvecklingen inom näringslivet

bedömes vara ytterst angelägen bl. a. med hänsyn till att övergången till

större marknadsbildningar i Europa kommer att ställa ökade krav på vårt

näringslivs konkurrensförmåga. Utrymmet för statliga investeringar minskar

härigenom och en begränsning av den statliga upplåningen framstår ur dessa

synpunkter såsom eftersträvansvärd. Detta måste få återverkningar även

på kommunikationsverkens investeringar. Hänsyn måste emellertid å andra

sidan tas till att verksamheten inom kommunikationsverken i hög grad är

inriktad på service gentemot näringslivet. En progressiv utveckling av landets

industriella resurser förutsätter, att servicekraven i fråga om kraftförsörjningen,

transportväsendet och telekommunikationerna kan tillgodoses.

Det är vidare från samhällsekonomiska synpunkter betydelsefullt, att de

statliga affärsverkens nyttigheter kan tillhandahållas till lägsta möjliga

kostnad.

Mellan de i stor utsträckning motsatta synpunkter som sålunda här kan

göras gällande i fråga om kommunikationsverkens investeringar för nästa

budgetår har en avvägning måst göras. Den har resulterat i att en sänkning

av verkens totala investeringsvolym ansetts ofrånkomlig. För nästa budgetår

föreslås därför ett totalt rambelopp av 1 095 mkr, innebärande en minskning

i förhållande till innevarande budgetårs ram med 47,3 mkr. Jag vill i detta

sammanhang framhålla, att investeringarna i affärsverken under innevarande

budgetår av allmänt konjunkturpolitiska skäl får eu betydande omfattning.

Mitt förslag för nästa budgetår innebär, att investeringarna fortfarande

hålles på en relativt hög nivå.

Begränsningen av totalramen har fallit ut olika på de skilda verken. För

postverket, televerket, statens järnvägar, vattenfallsverket och luftfartsverket

föreslås minskningar i förhållande till de för innevarande budgetår förutsatta

ramarna med resp. 2, It, 14, 20 och 0,3 mkr. För väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond föreslås en penningsmässigt oförändrad investeringsram.

Vid sidan av investeringsramarna har jag tagit upp anslag till följande

belopp, nämligen anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete 8 mkr, ljudradioanläggningar

10,5 mkr, televisionsradioanläggningar 13,2 mkr, radioanläggningar"

för luftfarten 3,5 mkr, förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen

17 mkr och storflygplats 30 mkr. De angivna anslagen möjliggör bl. a.

medelsförbrukningar om 8,6 mkr för anläggningen för teletekniskt utvecklingsarbete,

17,3 mkr för förvaltningsbyggnaden och 32 mkr för storflygplatsen.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, bör för nästa budgetår

investeringarna i "radioanläggningar för luftfarten tillföras investeringsramen

för luftfartsverket för" att luftfartsstyrelsen därigenom skall få

valfrihet mellan samtliga investeringsobjekt rörande luftfarten.

Den för budgetåret 1960/61 av departementschefen förordade investeringsverksamheten

framgår av tabell 3. Som jämförelse har i tabellen även redovisats

siffrorna för den förnyade medelsberäkningen för budgetåret 1959/

60.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

5

Tabell 3. Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1960/61

1959/60

1960/61

1960/61

Förordat av

Verkens

Förordat av

dep.ch.

förslag

dep.ch.

m i

iljoner kronor

Ramreglerade investeringar

Postverket ...................

..... 6,0

6,0

4,0

Televerket.....................

..... 273,0

289,1

262,0

Statens järnvägar .............

..... 335,0

343,0

321,0

Vattenfallsverket...............

..... 482,0

494,0

462,0

Luftfartsverket ...............

..... 10,8

13,2

10,5

Förrådsfonden.................

..... 35,5

38,5

35,5

Summa 1 142,3 1 183,8 1 095,0

Övriga investeringar

Televerket.......................... 35,5 36,0 35,8

Statens järnvägar .................. 9,2 —

Vattenfallsverket.................... 21,5 18,5 17,3

Luftfartsverket .................... 45,0 32,0 32,0

Förrådsfonden...................... 2,8 —_—

Summa

114,0

86,5

85,1

Totalsumma

1 256,3

1 270,3

1 180,1

Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa

budgetår uppgå till 1 180,1 mkr att jämföras med nu beräknade 1 256,3 mkr

för innevarande budgetår, vilket innebär en minskning med 76,2 mkr.

I propositionen redovisas vidare vissa av 1958 års besparingsutredning

aktualiserade spörsmål. I denna del får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 8—11).

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska

och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående berörda

budgtåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas genomförande

erforderliga anslagsbeloppen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade

investe- ringsut- gifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investe- ringsut- gifter

Reser- vatio- ner den

30/6

1959

Anslag

Förslag

Beräk- nade

reser- vatio- ner den

30/6

1958/59

1959/6o| 1960/61

1959/6o| 1960/61

1959/60

1960/61

1961

Ramreglerade

investeringar

Postverket........

3,4

6,0

6,0

6,0

4,0

7,4

3,2

2,0

2,6

Televerket........

268,0

273,0

289,1

273,0

262,0

1,3

280,4

270,3

17,0

Statens järnvägar

319,3

335,0

343,0

335,0

321,0

5,2

349,5

326,3

25,0

Vattenfallsverket..

422 3

482,0

494.0

482 0

462,0

49,9

462,6

449,6

18,1

Luftfartsverket....

8,5

10,8

13,2

10,8

10,5

1,3

9,8

10,4

0,2

Förrådsfonden ....

24.8

37,7

38,5

35,5

35,5

5,8

37,2

32,7

4,7

1046.3

1144,5

1183,8

1142,3

1 095,0

70,9

1 142,7

1 091,3

67,6

Övriga investe- ringar

Postverket........

_

_

_

_

Televerket........

17,8

35,5

36,0

35,5

35,8

0,7

35,5

35,2

0,1

Statens järnvägar

—

9,2

—

9,2

—

0,1

9,1

_

Vattenfallsverket..

3,5

21.5

18,5

21,5

17,3

16,8

5,0

17,0

_

Luftfartsverket ..

30,9

45,0

32,0

45,0

32,0

7,1

40,0

30,0

0,1

Förrådsfonden____

—

1,0

—

2,8

1,0

52,2

112,2

86,5

114,0

85,1

247

90,6

82,2

0,2

Totalsumma

1098,5

1 256.7

1270,3

1 256,3

1180,1

95,6

1 233,3

1173,5

66,0

Utskottet. I den investeringsplan för kommunikationsverken som godkändes

av fjolårets riksdag förutsattes den ramreglerade medelsförbrukningen

under innevarande budgetår uppgå till högst 1 142,3 mkr. För övriga investeringar

beräknades en medelsförbrukning av 93,5 mkr. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har nu i sina petita för budgetåret 1960/61, under hänvisning

till betalningsutfallet för vissa hos Karlskrona örlogsvarv utlagda

beställningar samt uppkomna kostnader för anskaffande av en färja för

Visingsötrafiken, hemställt om en utökning av investeringsramen för innevarande

budgetår med 2,2 mkr. I anledning härav har departementschefen

för förstnämnda ändamål upptagit ett belopp om 1,8 mkr. — dock vid sidan

av ramen — medan det i övrigt äskade beloppet ansetts böra rymmas

inom den tidigare fastställda investeringsvolymen. Några andra ökningar av

den rambegränsade medelsförbrukningen har ej ifrågasatts vare sig av departementschefen

eller vederbörande verksstyrelser.

I fråga om den ej ramreglerade medelsförbrukningen beräknas — utöver förenämnda

höjning om 1,8 mkr. — ökningar om sammanlagt ca 9,6 mkr.,

huvudsakligen avseende medelsbehov för fortsatta utbyggnader av vattenfallsstyrelsens

ämbetsbyggnad och Arlanda storflygplats.

Totalt skulle följaktligen enligt nämnda beräkningar investeringsutgifterna

för kommunikationsverken under innevarande budgetår uppgå till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

7

(1 142,3 + 114,0 =) 1 256,3 mkr., vilket i förhållande till det i början av

1959 beräknade beloppet innebär en ökning med 11,4 mkr.

Vad departementschefen sålunda anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

För nästa budgetår har verksstyrelserna i sina anslagsäskanden räknat

med en ökning av den totala medelsförbrukningen med ca 14 mkr. till ca

1 270 mkr. De ramreglerade investeringarna skulle därvid öka med ca 42

mkr. och medelsförbrukningen å övriga anslag minska med ca 28 mkr.

För en avveckling av återstående kapacitetsbrister och för den allmänna

rationalisering som krävs för ett successivt nedbringande av driftkostnaderna

framstår, enligt departementschefen, en investeringsverksamhet av

en sådan omfattning som i och för sig starkt motiverad. I anslutning härtill

erinras bl. a. om den ökning av telefontrafiken som under senare år ägt

rum samt de till följd av det omfattande bostadsbyggandet ökade anspråken

på nya telefoninstallationer. En fortsatt automatisering samt utbyggnad

av fjärrförbindelsenätet är också angelägen. För åstadkommande av en

förbättring av statens järnvägars ekonomi krävs omfattande rationaliseringsåtgärder

i form av utbyggnad av de trafikstarka huvudlinjerna och

därtill hörande anläggningar samt utökning och modernisering av den rullande

materielen. Ivraftverksinvesteringarna måste alltjämt hållas på en

relativt hög nivå med hänsyn till förväntad ytterligare belastningsökning, och

för lufttrafikens del nödvändiggöres bl. a. genom ökad övergång till jetflyg

ytterligare investeringar i flygfält och säkerhetsanordningar m. m. Ersättningsanskaffning

av motorfordon och vägmaskiner inom väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond anses också böra bättre anpassas till föreliggande

behov.

Å andra sidan anser departementschefen förekomsten av vissa expansiva

tendenser inom samhällsekonomien tvinga till en restriktiv ekonomisk politik

med avseende å de offentliga utgifterna. Som ytterligare skäl härför

nämnes, att en begränsning av den statliga upplåningen framstår som önskvärd

med hänsyn till angelägenheten av att bereda näringslivet ett ökat investeringsutrymme

och därmed bättre möjligheter till ökad konkurrenskraft.

Den avvägning som sålunda skett mellan skilda synpunkter och önskemål

har resulterat i att en viss sänkning av den totala ramen för verkens

medelsförbrukning ansetts ofrånkomlig. Ramen har därvid fastställts till

ett belopp av 1 095 mkr., vilket innebär en sänkning i förhållande till innevarande

år med 47,3 mkr. För postverket, televerket, statens järnvägar, vattenfallsverket

och luftfartsverket föreslås minskningar med resp. 2, 11, 14,

20 och 0,3 mkr. För väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond föreslås

en oförändrad investeringsram. De ej ramreglerade investeringarna upptages

med 8 mkr. till anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete, 10,5 mkr.

till ljudradioanläggningar, 13,2 mkr. till tclevisionsradioanläggningar, 3,5

mkr. till radioanläggningar för luftfarten, 17 mkr. till förvaltningsbyggnad

för vattenfallsstyrelsen och 30 mkr. till storflygplats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Den sammanlagda medelsförbrukningen under kommunikationsverkens

fonder skulle därmed uppgå till 1 180,1 mkr., att jämföras med enligt ovan

beräknade 1 256,3 mkr. för innevarande budgetår.

Under de senaste åren har utskottet vid flera tillfällen i samband med

sin prövning av Kungl. Maj :ts äskanden understrukit vikten av att ökade

investeringar kommer till stånd för kommunikationsverkens del. Vid fjolårets

riksdag uttalade utskottet därför sin tillfredsställelse med de förslag

till höjda investeringar som då framlades. Även om för nästa budgetår en

viss minskning av investeringsvolymen förordas av Kungl. Maj :t innebär

dock det nu aktuella förslaget, såsom departementschefen framhållit, att investeringarna

fortfarande hålles på en relativt hög nivå. Med beaktande härav

samt det statsfinansiella läget och av departementschefen i övrigt åberopade

omständigheter har utskottet ansett sig kunna godtaga Kungl. Maj :ts

förslag beträffande investeringarnas omfattning. Den avvägning inom den

totala ramen de skilda verken emellan, som skett, har utskottet jämväl funnit

sig kunna godtaga.

I anslutning till framläggandet av förslaget till investeringsplan för nästa

budgetår har departementschefen berört vissa av 1958 års besparingsutredning

aktualiserade spörsmål vid affärsverken beträffande personalutveckling,

lönsamhet, investeringsbehov och avskrivningsfrågor. Vad därvid i

propositionen anförts föranleder i nu förevarande sammanhang icke något

särskilt uttalande från utskottets sida. Utskottet förutsätter^ dock att utvecklingen

i dessa avseenden uppmärksamt följes av såväl Kungl. Maj :t som

vederbörande verksstyrelser samt att eventuellt erforderliga åtgärder utan

dröjsmål vidtages.

Till frågan om anvisande av de anslag som erfordras för ett genomförande

av den förordade investeringsplanen återkommer utskottet under respektive

punkter i det följande.

Utskottet får slutligen hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 13—21) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1960/61 under postverkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 2 005 000 kr.

I skrivelse den 27 augusti 1959 har generalpoststyrelsen framlagt sina

petita för budgetåret 1960/61. I skrivelsen redovisas följande sammanställning

av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1958/

59—1959/60 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

9

1958/59 1959/60 Äskanden

1960/61

tusental kronor

Posthus m. m.....................

.......... 1

800

100

Förvärv av fastigheter.............

.......... 200

1

1

Anskaffning av automobiler m. m. . .

.......... 900

900

1 200

Postverkets diligenstrafik

Garagebyggnader m. m...........

.......... 800

500

1

Anskaffning av bilmateriel.......

.......... 1 100

1 000

1 700

Förvärv av billinjer.............

.......... 1

1

1

Postverkets dispositionsanslag.......

.......... 1

1

200

Summa 3 003

3 203

3 203

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 13—18).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,

telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och

luftfartsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning

angående inventeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 19

och 20).

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen

för kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 4 mkr under

nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på de

olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 20 i propositionen

intagen tabell. Departementschefen säger sig vidare inte ha något att erinra

mot att en av generalpoststyrelsen föreslagen sorteringsbyggnad i Krylbo

kommer till utförande. I övrigt anför departementschefen följande.

Beträffande postverkets industrianläggningar i Ulvsunda anförde jag i

1959 års statsverksproposition, att den föreslagna tillbyggnaden frånsett

uppförande av ett kallförråd borde anstå i avvaktan på resultatet av postutredningens

och lokaliseringsutredningens överväganden rörande postverkets

industrirörelse. Innan dessa utredningar slutförts och ytterligare undersökningar

gjorts i fråga om postverkets behov av tillverkningar och reparationer

i egen regi ansåg jag det nämligen vara svårt att överblicka postverkets

behov av lokaler i Ulvsunda. Ifrågavarande undersökningar torde

icke kunna slutföras inom sådan tid att ett påbörjande av ifrågavarande

arbete blir aktuellt under budgetåret 1960/61. Jag har därför icke ansett

mig böra räkna med någon medelsförbrukning för ändamålet för nästa budgetår.

Med hänsyn härtill kan medelsförbrukningen under anslaget till

Posthus in. in. beräknas till ett belopp som är 500 000 kr lägre än vad styrelsen

upptagit.

De övriga begränsningar, som befunnits nödvändiga för att postverkets

investeringar skall kunna hållas inom den förordade ramen för nästa budgetår,

har ansetts böra vidtagas genom att medelsförbrukningen reduceras

i förhållande till styrelsens förslag med 200 000 kr på anslaget till Inköp av

fastigheter, 300 000 kr på anslaget till Anskaffning av automobiler m. in.,

100 000 kr på anslaget till Garagebyggnader m. in., 600 000 kr på anslaget

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

till Anskaffning av bilmaterial för diligensrörelsen, 100 000 kr på anslaget

till Förvärv av billinjer samt 200 000 kr på dispositionsanslaget.

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har beräknats med ledning av den

uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning på

de olika anslagen. Anslagen till Posthus in. m., Inköp av fastigheter, Garagebyggnader

m. m., Förvärv av billinjer samt Postverkets dispositionsanslag

har därvid kunnat uppföras med endast formella belopp. De av mig förordade

anslagen uppgår till totalt 2,0 mkr.

Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

förutsatt en investeringsram av samma storlek som beräknats för innevarande

budgetår eller 6,0 mkr. Enligt departementschefens mening bör

emellertid medelsförbrukningen begränsas till ett belopp av 4,0 mkr, vilket

med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel förutsätter en anslagsanvisning

om ca 2,0 mkr. För ernående av den sålunda förordade investeringsbegränsningen

föreslås minskningar av främst utgifterna för posthusbyggnader

och diligenstrafik.

Den planerade tillbyggnaden av postverkets industrianläggningar i Ulvsunda

anses alltjämt — frånsett uppförande av ett kallförråd — böra anstå

i avvaktan på resultatet av vissa undersökningar beträffande rörelsens fortsatta

bedrivande samt post- och lokaliseringsutredningarnas överväganden

angående förläggningsfrågan m. m. Den föreslagna sorteringsbyggnaden i

Krylbo finner departementschefen däremot böra komma till utförande i av

styrelsen planerad ordning.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av Kungl.

Maj :t förordade ramen för postverkets medelsförbrukning. Ej heller har utskottet

funnit anledning till erinran mot den föreslagna fördelningen av

investeringarna på skilda utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under postverkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Posthus m. m......................... 1 000 kr.

2. Inköp av fastigheter.................... 1 000 »

3. Anskaffning av automobiter m. m......... 900 000 »

4. Garagebyggnader m. m................. 1 000 »

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

................................ 1 100 000 »

6. Förvärv av billinjer.................... 1 000 »

7. Postverkets dispositionsanslag .......... 1 000 »

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 22—64) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1960/61 under televerkets fond anvisa i

statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 305 540 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

11

I skrivelser den 31 augusti 1959 och i samband därmed lämnade uppgifter

har telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret 1960/61.

Luf tf artsstyrelsen har i skrivelse den 21 augusti 1959 äskat anslag för

budgetåret 1960/61 till Radioanläggningar för luftfarten.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 18 augusti 1959 äskat anslag för

byggande av radiohus och televisionshus för budgetåret 1960/61.

I särskilda skrivelser den 31 augusti 1959 har slutligen Sveriges Radio

lämnat redogörelser för ljudradions och televisionens medelsbehov för budgetåret

1960/61 i vad avser programproduktionen.

En sammanställning av samtliga de för budgetåren 1958/59—1959/60 anvisade

samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under televerkets

fond visar följande:

1958/59 1959/60

tusental kronor

1960/61

äskanden

Inköp och byggande av fastigheter .

........ 9 500

12 900

16 700

Telefon- och telegrafanläggningar . .

........ 229 600

249 200

260 000

Radioanläggningar för televerket ...

........ 18 900

26 000

24 600

Radioanläggningar för luftfarten ...

........ 2 400

3 300

3 700

Försvarsberedskap vid televerket ...

........ 3 500

6 000

8 340

Televerkets dispositionsanslag.....

........ 1

10 000

10 000

Övrigt..........................

........ 1 500

8 500

8 000

Summa 265 401

315 900

331 340

Som en sammanfattning av de med ljudradiobudgeten sammanhängande

frågorna får utskottet redovisa följande ur propositionen (s. 38) hämtade

tabell utvisande gällande budget, myndigheternas äskanden för nästa budgetår

samt prognos för tiden fram t. o. m. 1964/65.

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/65

miljoner kronor

Investeringar

Telestyrelsen.........

10,5

10,5

10,5

9,0

9,0

9,0

Byggnadsstyrelsen ....

10,4

14,0

16,0

16,0

13,5

6,0

Driftkostnader

Sveriges Radio........

39,4

41,5

46,7

48,3

50,3

52,7

Telestyrelsen, brutto ..

18,2

19,0

19,7

20,4

21,0

21,7

Avgår ränteinbesparing

-2,3

— 2,5

— 2,2

— 1,8

— 1,4

— 1,0

Summa kostnader

76,2

82,5

90,7

91,9

92,4

88,4

Licensintäkter..........

80,4

81,3

82,1

82,7

83,1

83,4

över- resp. underskott ...

+ 4,2

— 1,2

— 8,6

— 9,2

— 9,3

— 5,0

Ackumulerat resultat ....

+ 24,41

+ 23,2

+ 14,6

+ 5,4

— 3,9

— 8,9

1 Häri ingår överskott från 1956/57, 1957/58 och 1958/59 om resp. 0,1, 7,3 och 10,2 mkr

samt ett tillgodohavande från televisionen om 2,55 mkr, vilket belopp under åren 1954 och

1955 anvisades av ljudradiolicensmedel till televisionens utbildnings- och försöksverksamhet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Som en motsvarande sammanfattning av televisionsbudgeten får utskottet

redovisa följande tabell (propositionen s. 47).

1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

miljoner kronor

Investeringar

Telestyrelsen....... 13,2 13,2 13,2 13,2 13,2 13,2

Byggnadsstyrelsen . . 0,5 3,0 14,0 19,0 19,0 12,0

Driftkostnader

Sveriges Radio...... 27,31 38,02 38,0 55,0 65,0 75,0

Telestyrelsen....... 7,9 15,0 18,0 20,0 22,0 24,0

Summa kostnader 48,9 69,2 83,2 107,2 119,2 124,2

Licensintäkter........ 55,0 80,0 100,0 120,0 135,0 150,0

Överskott............ 6,1 10,8 16,8 12,8 15,8 25,8

Ackumulerat resultat .. — 17,2 — 6,4 + 10,4 + 23,2 + 39,0 + 64,8

Beträffande det närmare innehållet i övrigt i de förut omnämnda anslagsskrivelserna

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 22—57; beträffande

medelsbehovet för radio- och televisionshusbyggena även s. 135—138 och

140—144).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under

postverkets fond (s. 19 och 20 i propositionen).

Departementschefen lämnar inledningsvis en tablå utvisande den beräknade

fördelningen på olika anslag vid den av honom förordade investeringsramen

å 262 mkr för nästa budgetår. I förhållande till den för innevarande

budgetår beräknade medelsförbrukningen innebär förslaget ökningar av

investeringarna under anslagen till Inköp och byggande av fastigheter och

Radioanläggningar för kommersiell trafik med resp. 3,1 och 0,4 mkr till 16,0

resp. 1,7 mkr. En ökning av byggnadsverksamheten för telefonstationer är

så betydelsefull för utvecklingen av televerkets rörelse på lång sikt, att den

enligt departementschefens mening bör genomföras i planerad omfattning.

Av de av styrelsen anmälda tretton nya företagen förordas sålunda att

samtliga kommer till utförande. Den i förhållande till styrelsens äskande

erforderliga begränsningen i investeringsverksamheten för byggnaderna innebär

därför, att kontorsbyggnaden i Nynäshamn och vissa förrådsbyggnader

måste senareläggas. — Vid den förordade medelsförbrukningen för Radioanläggningar

för kommersiell trafik torde rederinäringens önskemål om

radioförbindelser i stort sett kunna tillgodoses.

För försvarsberedskapsändamål förordas en i förhållande till innevarande

budgetår oförändrad medelsförbrukning, 6 mkr., och på dispositionsanslaget

en med 1,5 till 1,0 mkr. minskad förbrukning.

1 Inkl. 3,6 mkr för återbetalning av lån.

2 Inkl. 5,8 mkr för tidigare ej erlagda bidrag till den med ljudradion gemensamma organisationen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

13

Den enligt departementschefens förslag oundgängliga större nedskärningen

avser anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar. Under detta anslag förordas

en medelsförbrukning av 237,3 mkr., vilket med ca 13 mkr. understiger

den för innevarande budgetår beräknade. Med hänsyn till konsekvenserna

för bl. a. rikstrafiken kan någon mera betydande minskning av medelsförbrukningen

på fjärrförbindelseanläggningarna icke genomföras, utan tyngdpunkten

i begränsningen kommer att hänföra sig till utrustning av telefonstationer.

Verkningarna för televerket av den förordade nedprutningen av

anslaget är ej utan olägenheter men torde i nuvarande ekonomiska läge likväl

få betraktas som måttliga. Med hänsyn till att direkta bidrag till anläggningsarbeten

utöver normal inträdesavgift för fortlöpande huvudabonnemang

bokföres såsom uppbördsmedel under anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar

kommer investeringarna på detta anslag att i verkligheten

ligga ca 10 mkr. högre än vad den förordade medelsförbrukningen anger.

Vid sidan av ramregleringen har under televerkets fond anslag begärts till

radioanläggningar för luftfarten, anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete

samt ljudradio- och televisionsradioanläggningar. För ökad säkerhet

inom lufttrafiken ställes betydande krav på investeringsmedel för radioanläggningar.

I det för nästa budgetår äskade beloppet, 3,7 mkr., ingår vissa

arbeten för förstärkning av radioanläggningarna vid Bromma, bl. a. en sekundärradar.

Denna radaranläggning torde dock kunna anstå t. v. utan att

säkerhetskravet eftersättes. Med hänsyn härtill anser departementschefen,

att medelsförbrukningen för radioanläggningar för luftfarten kan begränsas

till 3,5 mkr.

För arbetena med den teletekniska anläggningen i Farsta har telestyrelsen

beräknat en medelsförbrukning av 8,6 mkr. Med beaktande jämväl av en

förutsedd anslagsreservation har styrelsen i anslutning därtill äskat ett nytt

anslag av 8 mkr. Departementschefen har inte något att erinra häremot och

tillstyrker sålunda det äskade beloppet för nästa budgetår.

Departementschefen övergår därefter till att behandla de frågor, som rör

ljud- och televisionsradioverksamheten och anför därvid följande,

Enligt gällande principer för ljudradiorörelsens finansiering skall av licensmedlen

bestridas såväl de löpande utgifterna för produktion och distribution

av programmen som utgifter för avskrivning till 100 % av investeringarna

i ljudradioanläggningar och radiohus. överskott, som kan uppstå

vissa år, reserveras för ljudradiorörelsens behov under andra år, då de löpande

inkomsterna ej förslår till att täcka utgifterna.

Telestyrelsen har nu i särskild skrivelse förordat, att gällande licensskyldighet

för radiomottagningsapparat i bil skall upphöra med utgången av

juni 1960. Inkomsterna av bilradiolicenserna beräknas f. n. uppgå till 8

mkr. per år. Bortfallet av dessa inkomster skulle leda till att ljudradiobudgeten

under budgetåret 1962/63 skulle uppvisa ett ackumulerat underskott

av 7,6 mkr. Underskottet skulle sedan successivt sliga så att det år 1970

komrae att uppgå till 70 å 80 mkr. En generell höjning av den allmänna

ljudradiolicensavgiften med 5 kr. till 35 kr. skulle enligt telestyrelsen behöva

vidtas under budgetåret 1961/62. Det vore emellertid enligt styrelsens mening

att föredra om avgiftshöjningen kunde uppskjutas ytterligare några

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

år, exempelvis till budgetåret 1964/65. Styrelsen förordar därvid, att de underskott,

som tillfälligt skulle uppstå, täckes genom lån från televisionsrörelsen.

Sveriges Radio har avstyrkt ett avskaffande av bilradiolicensen.

Samtidigt som ljudradiolicensinkomsterna endast mycket långsamt stiger

till följd av att ljudradion nu nått en sådan utbredning, att viss mättnad inträtt,

företer utgifterna en starkt ökande tendens. Denna utveckling av ljudradions

ekonomi är enligt min mening ägnad att inge oro för framtiden.

Härtill kommer att vid en framtidsbedömning av ljudradiorörelsen den hastiga

utbredningen av televisionen i hög grad måste beaktas. Redan nu uppgår

antalet televisionsradiolicenser till mer än en halv miljon och en mycket

snabb ökning kan förutses. Att allmänhetens vanor i fråga om att lyssna på

ljudradio kommer att påverkas härav, torde vara obestridligt.

Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna för ljudradiorörelsen är

jag nu icke beredd att förorda, att bilradiolicensen avskaffas. En allmän

licenshöjning bör enligt min mening undvikas.

Mot bakgrunden av den här i korthet skisserade utvecklingen har jag den

30 december 1959 utverkat Kungl. Maj :t bemyndigande att tillkalla sakkunniga

för utredning om ljudradions framtidsproblem.

I den nu av telestyrelsen och Sveriges Radio framlagda reviderade femårsplanen

för distributionsnätets utbyggnad föreslås beträffande trådradion endast

successiv anslutning av etapp 1-abonnenter inom redan etablerade trådradioområden.

Denna begränsning av trådradioutbyggnaderna möjliggör att

ett antal FM-stationer kunnat tidigareläggas i förhållande till föregående

femårsplan. En närmare presentation av de planerade utbyggnaderna av

distributionsnätet enligt den föreslagna femårsplanen har lämnats i det

föregående. Jag torde i detta sammanhang få hänvisa härtill.

Jag har intet att erinra mot den föreslagna begränsningen av trådradioutbyggnaden.

Jämväl i övrigt finner jag planen vara väl ägnad att läggas till

grund för investeringsberäkningarna under den kommande femårsperioden.

Självfallet bör dock en fortlöpande översyn av utbyggnadsplanerna för såväl

ljudradion som televisionen äga rum. Jag tillstyrker det för nästa budgetår

äskade investeringsbeloppet av 10,5 mkr. Beloppet torde böra anvisas

utanför televerkets investeringsram. Angivna investeringsbelopp möjliggör

bl. a. uppförande av permanenta FM-stationer i Boden, Göteborg, Karlstad,

Norrköping, Nässjö, Storuman, Sundsvall, Sveg och Växjö samt provisoriska

stationer i Kiruna och Lycksele.

För investeringar i radiohuset beräknar jag eu medelsförbrukning av 12,4

mkr. för nästa budgetår. Jag återkommer härtill i det följande vid anmälan

av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna fastighetsfond.

Under de senaste budgetåren har en successiv ökning av ljudradions

programtid ägt rum vid sidan av de planer, som Sveriges Radio framlagt i

samband med äskandena och som sålunda legat till grund för budgetprövningen.

Föregående år förutsågs vid budgetprövningen för innevarande budgetår

en sändningstid av 7 700 timmar. Sveriges Radio har nu upptagit

sändningstiden till 7 800 timmar och föreslår för nästa budgetår en sändningstid

av 8 130 timmar. Härutöver beräknas viss programtid för regionala

och lokala sändningar. Det synes mig ofrånkomligt, att en dylik successiv

ökning av programtiden verkar kostnadshöjande i varje fall på längre sikt.

Med hänsyn till att ljudradiorörelsens ekonomi nödvändiggör en relativt

stram ljudradiobudget under de närmaste åren, finner jag mig icke kunna

tillstyrka att några ökade anslagsmedel beräknas för utökning av programtiden.

Vad beträffar utvidgning av den regionala och lokala programverksamheten

bör enligt min mening kostnaderna härför motsvaras av jämförliga

besparingar inom programproduktionen i övrigt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1900

15

Med hänsyn till vad jag anfört i det föregående föreslår jag, att den av

Sveriges Radio äskade medelstilldelningen begränsas med 0,6 mkr. till 40,9

mkr. Härvid bär jag räknat med ett täckningsbidrag från televisionen av

2,8 mkr. och en engångsersättning från televisionen med 5,8 mkr., avseende

resterande ej erlagda bidrag till gemensamma kostnader som hänför sig till

tiden före budgetåret 1959/60.

För televerkets driftkostnader har telestyrelsen beräknat ett medelsbehov

av 19 mkr. och i anslutning därtill föreslagit, att ljudradiorörelsen tillgodoföres

2,5 mkr., som motsvarar televerkets ränteinbesparing genom den fördel

televerket har av att räntefritt kunna disponera licensmedelsbehållningen

såsom rörelsemedel i televerkets övriga verksamhet. Telestyrelsen har därjämte

i konsekvens med en mera strikt redovisning i förstnämnda belopp

inräknat kostnader om 0,9 mkr., som televerket har att bära för ljudradiorörelsen,

men som icke direkt kommer fram i radio- och driftavdelningarnas

medels- och materielredovisningar. För egen del är jag icke beredd att

förorda en sådan utvidgning av specialbudgeten som telestyrelsen föreslagit.

Jag avstyrker följaktligen förslaget härom och beräknar televerkets medelsbehov

till 18,1 mkr.

De totala utgifterna skulle enligt de av mig gjorda beräkningarna komma

att uppgå till (10,5 -f- 12,4 -f- 40,9 -f- 18,1) 8i,9 mkr., vilken summa är ca

4 mkr. högre än motsvarande utgifter för innevarande budgetår. Inkomsterna

beräknar jag vid bibehållande av bilradiolicensen till 81,4 mkr. Ljudradiorörelsen

skulle sålunda för nästa budgetår komma att uppvisa ett underskott

av 0,5 mkr. Detta underskott torde få bestridas av hos televerket balanserade

överskottsmedel. Det ackumulerade överskottet nedgår härvid till

22,5 mkr. vid utgången av budgetåret 1960/61.

För televisionsrörelsens finansiering gäller fr. o. in. innevarande budgetår

samma principer som för ljudradiorörelsen.

Förra året framlades en femårsplan för fortsatt utbyggnad av distributionsnätet.

Planen förutsattes få läggas till grund för televerkets verksamhet.

Sedan telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio nu framlagt en ny plan för

ljudradionätets utbyggnad, har det blivit nödvändigt att även revidera planen

för utbyggnaden av televisionsnätet, eftersom denna nära sammanhänger

med ljudradionätets framtida gestaltning. Den reviderade planen sträcker

sig t. o. m. budgetåret 1964/65 och innebär i förhållande till den tidigare huvudsakligen

smärre ändringar i tidsschemat för färdigställandet av vissa

stationer. Den reviderade planen bygger liksom den tidigare på ett investeringsbehov

av 13,2 mkr. per budgetår för den tid, planen omfattar.

Fn närmare presentation av de planerade utbyggnaderna enligt den föreslagna

femårsplanen har lämnats i det föregående. Jag torde i detta sammanhang

få hänvisa härtill.

Jag förordar, att planen lägges till grund för distributionsnätets utbyggnad

och tillstyrker i enlighet härmed det för nästa budgetår äskade investeringsbeloppet

om 13,2 mkr. Beloppet torde böra anvisas utanför televerkets

investeringsram. Av beloppet hänföres 11 mkr. till uppförande av televisionsstationer

och 2,2 mkr. till programförbindelser. Stationer i slutgiltigt utförande

beräknas härigenom kunna färdigställas i Boden, Gällivare, Göteborg,

Karlstad, Norrköping, Nässjö, Storuman, Sundsvall, Sveg och Växjö, samt

stationer i provisoriskt utförande i Kiruna och Luleå. Vidare avses ett antal

mindre slavslationcr kunna anordnas på platser, som icke är upptagna i

stockholmsplanen. Det för programförbindelser förordade beloppet är avsett

att användas i huvudsak till erforderliga interimistiska anordningar på

sträckorna Vännäs—Boden—Gällivare, Lycksele—Storuman och Mora—

Sveg. Av de i stockholmsplanen upptagna 50 televisionsstationerna skulle

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år t960

därmed vid utgången av budgetåret 1960/61 46 stationer vara i drift, varav

27 med full räckvidd.

För ett planenligt fullföljande av distributionsnätets utbyggnad förordar

jag vidare, att telestyrelsen i likhet med vad som tidigare skett för budgetåren

1960/61—1963/64 erhåller ett beställningsbemyndigande för en investeringsomslutning

av 13,2 mkr. för budgetåret 1964/65.

För de fortsatta förberedelsearbetena avseende televisionshuset i Stockholm

har jag räknat med en medelsförbrukning under nästa budgetår av 2,5

mkr. Däremot beräknar jag i detta sammanhang ej något belopp för projektering

av ett televisionshus i Göteborg. Jag återkommer till dessa frågor i det

följande vid anmälan av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna

fastighetsfond.

Sveriges Radio har upptagit driftkostnaderna för nästa budgetår till 38,5

mkr., varav 22,4 mkr. för programkostnader för ordinarie programverksamhet,

0,5 mkr. för försöksverksamhet med skoltelevision, 7 mkr. för inredningar

och avskrivningar av inventarier, 2,8 mkr. i täckningsbidrag till ljudradion

och 5,8 mkr. för återbetalning till ljudradion av tidigare ej täckta

kostnader för den gemensamma organisationen.

Den hittillsvarande takten i programproduktionen har varit mycket expansiv.

Sålunda har för varje år den faktiska programproduktionen icke oväsentligt

överstigit den, som legat till grund för budgetprövningen. För innevarande

budgetår förutsågs vid fjolårets budgetprövning en sändningstid av

totalt 855 timmar vid en programproduktion av ca 14 timmars bärande program

och 2 1/2 timmars utfyllnadsprogram per vecka. Sveriges Radio räknar

nu med en total programproduktion för innevarande budgetår av 930 timmar

eller totalt 18 timmar per vecka. Till grund för budgeten för 1960/61 har

Sveriges Radio lagt en programtid av 1 140 timmar eller 22 timmar i veckan,

varav 16 timmar betecknats som fast schema och 6 timmar som rörlig tid.

För budgetåren 1961/62—1964/65 förutses en total sändningstid om respektive

25, 28, 31 och 35 timmar per vecka.

Produktionen av televisionsprogram är synnerligen utrymmeskrävande

och ställer dessutom krav på lokaler av mycket speciell karaktär. Möjligheterna

att utsträcka sändningstiden blir härigenom i icke oväsentlig grad beroende

av lokalresurserna. Det föregående år beslutade televisionshuset i

Stockholm beräknas icke kunna färdigställas förrän tidigast under budgetåret

1964/65 och då endast i begränsad omfattning.

Jag finner det vara angeläget, att den av Sveriges Radio förordade expansiva

takten i programproduktionen något dämpas, så att i avvaktan på televisionshusets

färdigställande icke större belopp bindes i provisorier än vad

som kan bedömas vara oundgängligen nödvändigt. En sådan begränsning

finner jag också ligga helt i linje med tidigare uttalanden i samband med

statsmakternas prövning av televisionens anslagsfrågor. Jag förordar därför,

att till grund för medelsberäkningen för budgetåret 1960/61 lägges en programtid

av 20 timmar per vecka. För det därpå följande budgetåret bör räknas

med en tid av 22 timmar per vecka.

Vid den av Sveriges Radio avsedda programproduktionen har varje timme,

oavsett dess karaktär av fast schema eller rörlig tid, beräknats kosta i

genomsnitt 19 600 kr. Vid samma timkostnad kan de totala kostnaderna för

den av mig förordade programproduktionen av 20 timmar per vecka eller

1 040 timmar för hela budgetåret beräknas till 20,4 mkr. Jag har härvid utgått

från att det av Sveriges Radio angivna beloppet per timme skall möjliggöra

en icke oväsentlig kvalitetshöjning av programmen. De av Sveriges

Radio för nästa budgetår föreslagna försölcssändningarna med skoltelevision

finner jag vara angelägna och tillstyrker det härför begärda beloppet av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskotteis utlåtande nr 9 år 1960

17

0,5 mkr. Även i övrigt biträder jag bolagets medelsäskande. I enlighet härmed

upptager jag Sveriges Radios programkostnader för nästa budgetår till

(20,4 + 0,5 + 7,0 -f- 2,8 -j- 5,8) 36,5 mkr., vilket belopp med 9,2 mkr. överstiger

de medel, som för innevarande år står till bolagets förfogande.

För televerkets driftkostnader upptager jag i enlighet med förslaget 15,0

mkr.

De av departementschefen beräknade utgifterna för televisionsverksamheten

för nästa budgetår uppgår sålunda till (13,2 -j- 2,5 -{- 36,5 -|- 15,0)

67,2 mkr., vilket innebär en ökning med 18,3 mkr. i jämförelse med en motsvarande

utgiftsberäkning för innevarande budgetår. Inkomsterna av televisionsradiolicenser

uppskattar departementschefen i likhet med telestyrelsen

till i runt tal 80 mkr. Rörelsen skulle därmed uppvisa ett överskott av

12,8 mkr. Dessa överskottsmedel bör i första hand användas till återbetalning

av bidrag från sjätte huvudtiteln till televisionsverksamhetens driftkostnader.

Det återstående skuldbeloppet härför kan vid ingången av budgetåret

1960/61 beräknas uppgå till ca 3 mkr. Ett häremot svarande belopp

synes böra bokföras på driftbudgetens inkomstsida under titeln Övriga diverse

inkomster, överskottsmedlen i övrigt bör i den mån de förslår därtill

användas för avskrivning av hittills oavskrivna investeringar å televerkets

fond, för erläggande av ränta å disponerade investeringsmedel och för återbetalning

till ljudradion av tidigare lämnade bidrag av ljudradions licensmedel.

Det ackumulerade underskottet vid utgången av budgetåret 1960/61

kan beräknas uppgå till 4,4 mkr.

Anslagsbeloppen under televerkets fond har beräknats med utgångspunkt

från att dessa jämte de vid ingången av nästa budgetår förefintliga reservationerna

skall jämnt täcka medelsförbrukningen. De förordade anslagsbeloppen

under fonden uppgår till sammanlagt 305,5 mkr. För att ge telestyrelsen

ökad frihet vid val mellan olika investeringsobjekt har departementschefen

därvid räknat med en förstärkning av dispositionsanslaget med

10 mkr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Mattsson och Torsten Andersson (I: 94) och den andra inom andra

kammaren av herrar Nilsson i Tvärålund och Eriksson i Räckmora (II:

136), dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Stefanson m. fl. (I: 165) och den andra inom andra kammaren av

herr Löfgren m. fl. (II: 241), i vilka samtliga fyra motioner gjorts framställning

i syfte att radiolicenskungörelsen skall ändras så, att en radiolicens

skall gälla för varje grupp av tio återgivningsanordningar, mottagningsapparaten

inräknad, som utnyttjas inom av tillståndshavaren disponerade lokaler,

vilka ej är avsedda för bostadsändamål;

dels en inom första kammaren av herrar Eric Carlsson och Jonasson

väckt motion (1:63), vari hemställts att riksdagen måtte besluta, att sär
2

Bihang till riksdagens protokoll 1!)60. 6 samt. Nr 0

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

skild bilradiolicens ej skall erfordras efter den 1 juli 1960 samt att vederbörande

utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningsändring;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Söderquist in. fl. (I: 62) och den andra inom andra kammaren av herr

Neländer ni. fl. (II: 68), vari hemställts, att det av Sveriges Radio för budgetåret

1960/61 begärda anslaget på 38 mkr. för televisionens driftkostnader

måtte utgå oavkortat för att medge den utvidgning av sändningstiden

med fyra timmar per vecka och den kvalitetsförbättring av programmen,

som framställningen från Sveriges Radio skulle medföra;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hedquist väckt motion (II:

229), vari yrkats att riksdagen måtte besluta bifalla telestyrelsens framställning

om ett anslag för nästa budgetår av 500 000 kronor för tillbyggnad

av kontorsbyggnad i Nynäshamn, alternativt, att ifrågavarande arbete må

utföras som statligt reservarbete.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionerna I: 94, II: 241, I: 63, II: 68 och II:

229.

Utskottet. De ramreglerade investeringarna under televerkets fond har

av departementschefen upptagits med 262,0 mkr. mot av telestyrelsen föreslagna

289,1 mkr. I förhållande till den för innevarande år fastställda ramen

innebär detta en minskning av investeringarna med ca 11 mkr. Inom ramen

föreslås en ökning av investeringarna under anslagen till Inköp och

byggande av fastigheter och Radioanläggningar för kommersiell trafik med

resp. 3,1 och 0,4 mkr., medan under anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar

en minskning med ca 13 mkr. föreslås. Genom den sålunda förordade

medelsfördelningen möjliggöres en sådan ökning av byggnadsverksamheten

för telefonstationer att arbetena på samtliga de av styrelsen föreslagna

tretton nya stationerna kan påbörjas. En planerad kontorsbyggnad i

Nynäshamn jämte vissa förrådsbyggnader måste dock senareläggas. Nedskärningen

i fråga om anslaget till Telefon- och telegrafanläggningar hänför

sig enligt departementschefen huvudsakligen till utrustning av telefonstationer

och kompenseras i viss mån av att inflytande anläggningsbidrag

om ca 10 mkr. för fortlöpande huvudabonnemang tillföres vederbörande investeringsanslag.

Vid sidan om ramregleringen upptages ett anslag om 3,5 mkr. till radioanläggningar

för luftfarten och 8 mkr. för fortsatta arbeten med den teletekniska

anläggningen i Farsta.

Utskottet, som under punkten 1 i det föregående förklarat sig godtaga

Kungl. Maj:ts förslag till investeringsplan för televerket, har jämväl funnit

den föreslagna investeringsinriktningen och anslagsfördelningen riktig och

välmotiverad. Härav följer att utskottet icke kan biträda det i motionen II:

229 framförda yrkandet om bifall till telestyrelsens framställning om anslagsmedel

för planerad tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn. Ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

19

skottet vill för övrigt erinra om att redan Kungl. Maj :ts förslag innebär en

höjning för nästa budgetår med 3,1 mkr. av det anslag till Inköp och byggande

av fastigheter, varifrån nämnda kostnader skulle bestridas. Ej heller

finner utskottet lämpligt att riksdagen, på sätt motionären föreslagit, fattar

beslut om företagets utförande med anlitande av medel för arbetslöshetens

bekämpande. Utskottet avstyrker således bifall till motionen i fråga.

Den av utskottet vid dess behandling under förra årets riksdag av de med

ljudradiorörelsen förenade anslagsfrågorna förutsatta omprövningen av den

då framlagda femårsplanen för distributionsnätets utbyggnad har nu kommit

till stånd. I den reviderade planen, som omfattar budgetåren 1960/61—

1964/65, föreslås en ytterligare begränsning av trådradioutbyggnaden, varigenom

tidigareläggande av ett antal F.M.-stationer möjliggöres. Då en utveckling

i angiven riktning torde innebära en bättre användning av tillgängliga

investeringsresurser anser utskottet planen kunna läggas till grund för

den fortsatta utbyggnaden. I enlighet härmed upptages för nästa budgetår

investeringarna med ett belopp av 10,5 mkr., vilket möjliggör uppförande

av permanenta F.M.-stationer i Boden, Göteborg, Karlstad, Norrköping,

Nässjö, Storuman, Sundsvall, Sveg och Växjö samt provisoriska stationer i

Kiruna och Lycksele. För investeringar i radiohuset beräknas en medelsförbrukning

av 12,4 mkr. samt för Sveriges Radios dch televerkets driftkostnader

40,9 respektive 18,1 mkr. Underskottet eller skillnaden mellan sålunda

beräknade totala utgifter, (10,5 -f- 12,4 -j- 40,9 -j- 18,1) 81,9 mkr., och

beräknade inkomster av licensmedel, 81,4 mkr., förutsättes bestridas av hos

televerket balanserade överskottsmedel, vilka härigenom per den 30 juni 1961

beräknas nedgå till 22,5 mkr.

Vid beräkningen av licensinkomsterna har departementschefen förutsatt

ett bibehållande av bilradiolicenserna, vilka av telestyrelsen föreslagits slopas

med utgången av juni 1960. Då inkomsterna från dessa licenser f. n.

beräknas uppgå till 8 mkr. per år skulle deras bortfallande leda till ett

ackumulerat underskott för ljudradions del under budgetåret 1962/63 av

drygt 7 mkr., vilket sedan skulle stiga till 70 å 80 mkr. år 1970. En generell

höjning av den allmänna licensavgiften skulle därför enligt telestyrelsens

förslag behöva vidtagas under budgetåret 1961/62. Departementschefen, som

anser en sådan böra undvikas, framhåller i anslutning härtill att den pågående

utvecklingen av ljudradions ekonomi — med mycket långsamt stigande

inkomster och starkt ökande utgifter — är ägnad inge oro för framtiden.

Kungl. Maj :ts bemyndigande har därför begärts om tillkallande av

sakkunniga för utredning om ljudradions framtidsproblem.

1 anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionen I: 63 yrkats, att riksdagen

måtte besluta att särskild bilradiolicens ej skall erfordras efter den 1

juli 1960. Vidare har i de båda likalydande motionerna 1:94 och II: 136

hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av nu gällande bestämmelser,

att eu radiolicens skall gälla för varje grupp av 10 åteigivnings
2|-

Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Xr9

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

anordningar (mottagningsapparaten inräknad), som utnyttjas inom av tillståndshavaren

disponerade lokaler, vilka ej är avsedda för bostadsändamål.

I de likalydande motionerna I: 165 och II: 241 har yrkanden av i sak samma

innebörd framställts.

Vad först beträffar motionen om bilradiolicensens avskaffande vill utskottet,

under erinran om de konsekvenser en sådan åtgärd skulle få för

ljudradiorörelsens inkomstsida, framhålla att dessa ej heller enligt utskottets

uppfattning är önskvärda i nuvarande läge. Utskottet delar även departementschefens

uppfattning om att en höjning av den allmänna licensavgiften

ej f. n. bör aktualiseras. I beaktande härav och då den numera tillsatta

utredningen om ljudradions framtid i sina direktiv också har att överväga

såväl frågan om bilradiolicenserna som de spörsmål i övrigt rörande licensbestämmelsernas

utformning som utredningen kan finna skäl upptaga till

prövning har utskottet funnit sig ej kunna tillstyrka bifall till motionärernas

yrkanden. Samma ståndpunkt har utskottet funnit sig böra intaga gentemot

de yrkanden som framförts i motionerna I: 94 och II: 136 samt I: 165 och

II: 241. Utskottet anser sig sålunda, med hänsyn till vad ovan anförts beträffande

ljudradioutredningens direktiv, kunna utgå från att den av motionärerna

aktualiserade frågan blir föremål för utredningens prövning. Bifall

till nämnda motioner avstyrkes därför.

Även den för televisionsverksamhetens del vid förra årets riksdag framlagda

femårsplanen för den fortsatta utbyggnaden har blivit föremål för viss

omarbetning, innebärande smärre ändringar i tidsschemat för färdigställandet

av vissa stationer.

I enlighet med planen förordas för televerkets investeringsutgifter ett

oförändrat belopp om 13,2 mkr. samt för driftutgifterna 15,0 mkr. Stationer

i slutgiltigt utförande beräknas därigenom kunna färdigställas i Boden, Gällivare,

Göteborg, Karlstad, Norrköping, Nässjö, Storuman, Sundsvall, Sveg

och Växjö samt provisoriska stationer i Kiruna och Luleå. Härtill kommer

ett antal mindre s. k. slavstationer samt interimistiska anordningar för programförbindelser

på vissa sträckor. Vid utgången av 1960/61 skulle därmed

av de i den s. k. stockholmsplanen upptagna 50 televisionsstationerna

46 vara i drift, varav 27 med full räckvidd.

För fortsatta förberedelsearbeten avseende televisionshuset i Stockholm

beräknas vidare en medelsförbrukning om 2,5 mkr.

Driftkostnaderna för nästa budgetår har av Sveriges Radio föreslagits

upptagas med 38,5 mkr., vilket belopp skulle medge en programtid av

1 140 timmar eller 22 timmar i veckan, varav 16 timmar i s. k. fast schema

och 6 timmar i rörlig tid.

Departementschefen anser emellertid driftkostnaderna böra begränsas till

36,5 mkr. — att avse en programtid om 20 timmar för vecka. Följande budgetår

skulle sändningstiden öka till 22 timmar mot av Sveriges Radio föreslagna

25 timmar.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har i de likalydande motionerna I:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

21

62 och II: 68, under hänvisning till det överskott som för televisionens del

beräknas uppkomma under nästa budgetår, hemställts att anslaget till driftkostnaderna

måtte utgå med oavkortat 38,5 mkr. för att medge den utvidgning

av sändningstiden med 4 timmar per vecka samt den kvalitetsförbättring

av programmen som framställningen från Sveriges Radio ansetts skola

medföra.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sina yrkanden finner utskottet

i och för sig värt beaktande. Såsom departementschefen framhållit

ställer emellertid produktionen av televisionsprogram krav på lokaler av

mycket speciell art, varför det är angeläget att i avvaktan på televisionshusets

färdigställande icke större belopp bindes i provisorier än vad som

kan bedömas vara oundgängligen nödvändigt. Med utgångspunkt från

kostnadssiffrorna för den nuvarande programproduktionen per timme anses

vidare med den föreslagna medelstilldelningen en icke oväsentlig kvalitetshöjning

av programmen vara möjlig, vilket även enligt utskottets uppfattning

framstår som eftersträvansvärt. I anledning av vad motionärerna

anfört beträffande driftöverskottet må erinras om att detta, vilket av departementschefen

beräknats uppgå till ca 12,8 mkr., enligt de för televisionsverksamhetens

finansiering fastställda grunderna skall användas för

avskrivning av hittills oavskrivna investeringar å televerkets fond, för erläggande

av viss ränta och för återbetalning till ljudradion av tidigare lämnade

bidrag av ljudradions licensmedel. Bl. a. i anledning härav beräknas

vid budgetårets utgång ett ackumulerat underskott för televisionens del om

drygt 4 mkr. föreligga.

Med beaktande av sålunda anförda omständigheter har utskottet funnit

sig böra godtaga departementschefens förslag och avstyrker i enlighet härmed

bifall till motionerna i fråga.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

förordat har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Till frågan om anvisande av ytterligare medel till radio- och televisionshusen

i Stockholm återkommer utskottet under punkterna 8 och 9 i

det följande.

Utskottet får slutligen hemställa,

I. att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under televerkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Anläggning för teletekniskt utvecklings
-

arbete m. m........................... 8 000 000 kr.

2. Telefon- och telegrafanläggningar .... 237 300 000 s>

3. Ljudradioanläggningar .............. 10 500 000 »

4. Televisionsradioanläggningar ....... 13 200 000 »

5. Radioanläggningar för kommersiell tra
fik.

................................ 700 000 »

6. Radioanläggningar för luftfarten ...... 3 500 000 »

7. Försvarsberedskap vid televerket...... 6 340 000 »

8. Televerkets dispositionsanslag ........ 10 000 000 » ;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen 11:229, för budgetåret 1960/61

under televerkets fond till Inköp och byggande av fastigheter

anvisa ett investeringsanslag av 16 000 000 kr.;

III. att motionen I: 63 ej må av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna 1:94 och II: 136 samt motionerna I:

165 och II: 241 ej må av riksdagen bifallas;

V. att motionerna I: 62 och II: 68 ej må av riksdagen bifallas.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 65—

87) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

326 300 000 kr.

I skrivelse den 8 september 1959 har järnvägsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden

för nästa budgetår.

För en närmare redogörelse för anslagsskrivelsens innehåll torde få hänvisas

till propositionen (s. 65—84).

Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 19 och 20).

Departementschefen erinrar inledningsvis om den investeringsram om 321

mkr. för statens järnvägars fond under nästa budgetår, som förordats vid

anmälan av investeringsplanen för kommunikationsverken. Investeringsarnas

beräknade fördelning på olika anslag vid denna utgiftsram framgår av

en i propositionen (s. 85) intagen tablå.

Förslaget innebär att ökningar om 0,5, 2,4 resp. 2,3 mkr. lagts på anslagen

till Bana och byggnader, Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer samt

Biltrafik. Medelsförbrukningen å dessa anslag beräknas för nästa budgetår

till 105,5, 3,0 resp. 11,0 mkr. Vid bedömningen av medelsbehovet har departementschefen

utgått ifrån att investeringsomslutningen på anslaget till Bana

och byggnader måste hållas på en i stort sett oförändrad relativt hög nivå.

Från detta anslag bestrides nämligen kostnaderna för en råd arbeten och

anskaffningar av största vikt för den fortsatta rationaliseringen. Den förordade

medelsförbrukningen möjliggör, att den angelägna ombyggnaden av

Borlänge bangård kan påbörjas. Vidare har i förslaget räknats med att en

utbyggnad av semesterhemsanläggningen i Björkliden får genomföras.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

23

Av den förordade ökningen på anslaget till Nybyggnad och ombyggnad

av järnvägslinjer avser 0,4 mkr. det tidigare anmälda projektet rörande anläggning

av treskensspår mellan Kimstad och Skärblacka/Ljusfors och 2 mkr.

ombyggnad till normalspår av bandelen Forshem—Gårdsjö. Sistnämnda ombyggnadsarbete

har påbörjats och bedrives nu som beredskapsföretag. Av

totalkostnaden härför beräknas 8 mkr. falla på statens järnvägar och likaledes

8 mkr. på arbetsmarknadsstyrelsen. För att det fortsatta arbetet

skall kunna bedrivas planmässigt och utan avbrott, förordar departementschefen,

att arbetet i vad avser statens järnvägars andel uppföres på ordinarie

investeringsstat fr. o. m. budgetåret 1960/61. — Den förordade ökningen

av anslaget till Biltrafik betingas främst av att den tidigare anmälda nybyggnaden

för garage m. m. i Solna torde kunna påbörjas och därmed delvis

komma att kostnadsmässigt belasta nästa budgetårs ram samt på att viss

ersättningsanskaffning av bussar inte längre kan uppskjutas.

För anslagen till Elektriska anläggningar och Rullande materiel och sjöfartsmateriel

innebär förslaget minskningar om 3 resp. 12 mkr. till 49 resp.

137 mkr. Beträffande anslaget till Elektriska anläggningar torde senareläggningar

av vissa arbeten och anskaffningar kunna genomföras utan nämnvärda

störningar i den pågående planenliga upprustningen på detta område.

— Förslaget rörande anslaget till Rullande materiel och sjöfartsmateriel innebär,

att ny båtmateriel icke nu beställes. Härutöver nödvändiggör nedskärningen

senareläggningar i mindre omfattning av vissa beställningar för

rullande materiel. Den förordade medelsförbrukningen är dock av sådan

storleksordning, att upprustningen av den rullande materielen kan fortgå

i stort sett i planerad omfattning.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

Beträffande gruppen övriga anslag förordas i förhållande till innevarande

budgetår en ökning av medelsförbrukningen på försvarsberedskapsanslaget

med 0,6 mkr. och minskningar på inventarieanslaget och dispositionsanslaget

med resp. 1,1 och 3,7 mkr. Totalt förordas sålunda en minskning med

4,2 mkr. på denna anslagsgrupp.

De anslag, som blir erforderliga under budgetåret 1960/61, har — under

hänsynstagande dels till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret

och dels till de förutsatta förstärkningarna av vissa anslag — beräknats

på grundval av de i föregående sammanställning upptagna medelsförbrukningsuppgifterna

och uppgår sammanlagt till 326,3 mkr. För att ge

järnvägsstyrelsen frihet vid val mellan olika investeringsobjekt har därvid

räknats med en förstärkning av dispositionsanslaget med 9 mkr.

I enlighet med vad järnvägsstyrelsen föreslagit förordar jag, efter samråd

med chefen för finansdepartementet, att den årliga investeringen å bandelen

Forshein— Gårdsjö avskrives genom att ett motsvarande anslag anvisas

på driftbudgeten. Förfaringssättet skulle därmed bli analogt med det, som

använts vid avskrivning av investeringarna för blekingenätets ombyggnad.

Chefen för finansdepartementet tillstyrker i annat sammanhang, att ett avskrivningsanslag

om 2 000 000 kr. anvisas på driftbudgeten för nästa bild
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

De föreslagna investeringarna för försvarsberedskap, för vilka upptagits

anslag om 2 300 000 kr., bör som vanligt avskrivas. Chefen för finansdepartementet

har tidigare denna dag tillstyrkt härför erforderligt anslag på

driftbudgeten.

Järnvägsstyrelsens förslag om vissa ändrade regler för dispositionsanslagets

användning finner jag mig f. n. icke kunna tillstyrka.

Utskottet. Järnvägsstyrelsen, som inte ifrågasatt någon ändring av den för

innevarande budgetår fastställda investeringsramen om 335,0 mkr. har för

nästa budgetår räknat med en ram om 343,0 mkr. Såsom av den i det föregående

lämnade redogörelsen framgår har emellertid departementschefen

ansett ramen böra fastställas till 321 mkr., d. v. s. en minskning i förhållande

till innevarande budgetår med 14 mkr. Inom ramen föreslås ökningar om

0,5, 2,4 resp. 2,3 mkr. på anslagen till Bana och byggnader, Nybyggnad och

ombyggnad av järnvägslinjer samt Biltrafik, medan anslagen till Elektriska

anläggningar samt Rullande materiel och sjöfartsmateriel föreslås minskade

med 3 resp. 12 mkr. Genom den fördelning av medelsförbrukningen på de

olika anslagen som härigenom åstadkommes avses utrymme skapas för fortsatt

bedrivande av rationaliseringsverksamheten inom företaget, vilken framstår

som särskilt angelägen. Då någon ny båtmateriel icke beställes kan också

upprustningen av den rullande materielen fortgå i ungefärligen planerad

omfattning. Medelsanvisningen under anslaget till Bana och byggnader möjliggör

bl. a. påbörjande av ombyggnaden av Borlänge bangård samt utbyggnad

av semesterhemsanläggningen i Björkliden. Anslagsökningen under Nybyggnad

och ombyggnad av järnvägslinjer avser bl. a. anläggandet av treskensspår

mellan Kimstad och Skärblacka/Ljusfors samt fortsatt ombyggnad

av normalspår av bandelen Forshem—Gårdsjö, för vilket sistnämnda

företag hälften av de till 16 mkr. uppgående totalkostnaderna beräknas bestridas

med medel för beredskapsarbeten, ökningen under anslaget till Biltrafik

slutligen medför bl. a. att en tidigare anmäld nybyggnad av garageanläggning

i Solna kan påbörjas.

För finansiering av den av departementschefen förordade investeringsverksamheten

har anslag äskats om tillhopa 326,3 mkr. I syfte att bereda

järnvägsstyrelsen viss frihet vid valet mellan olika investeringsobjekt har

därvid dispositionsanslaget beräknats erhålla en förstärkning med 9 mkr.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet på anförda skäl förklarat

sig kunna godtaga Kungl. Maj :ts förslag till investeringsram för statens järnvägar.

Utskottet, som jämväl biträder den förordade fördelningen på olika

utgiftsändamål, har ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt anfört och förordat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under statens

järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 9 dr 1960

1. Bana och byggnader.................. 102 300 000 kr.

2. Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer

.............................. 2 000 000 »

3. Elektriska anläggningar.............. 51 700 000 »

4. Rullande materiel och sjöfartsmateriel . . 138 200 000 »

5. Biltrafik ............................ 12 500 000 »

6. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 2 300 000 »

7. Inventarier m. m..................... 8 300 000 »

8. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 9 000 000 » ,

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.

88—120) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 under statens vattenfallsverks

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag

å tillhopa 466 601 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1959 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag

till kraftstationer och regleringar för budgetåret 1960/61. Styrelsen har

därjämte för nästa budgetår i särskilda skrivelser den 15 september och den

31 augusti 1959 hemställt om anslag till distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk resp. om anslag av

finansiell och speciell natur.

Vattenfallsstyrelsen lämnar till en början vissa allmänna uppgifter beträffande

kraftförsörjningen (s. 88—90) och redovisar därefter följande

prognoser för tiden fram t. o. m. år 1965.

ökningen av elförbrukningen i landet under kalenderåret 1958 uppgick

till 1 150 MkWh. Enligt den inom centrala driftledningen (CDL) år 1957

utarbetade och år 1958 reviderade prognosen förutsågs en ökning om 2 000

MkWh per år t. o. m. år 1961 och därefter om 2 400 MkWh per år t. o. in. år

1965. Avvikelsen från prognosen under år 1958 var betydande och ungefär

lika stor som under år 1957, då ökningen uppgick till 1 160 MkWh. I detta

läge har CDL ansett det motverat med en ny prognosundersökning för att

konstatera, huruvida näringslivets representanter mot bakgrunden av det

aktuella konjunkturläget ändrat sin uppfattning om utvecklingen på längre

sikt. Resultatet av undersökningen innebär för industriens del, att elkonsumtionen

år 1965 väntas bli 800 MkWh lägre än vad som förutsågs i 1958 års

prognos. Den väsentliga ändringen kommer på metall- och verkstadsindustri

samt gruppen övrig industri. Inom övriga industrigrupper förutses praktiskt

taget samma elkonsumtion år 1965 som vid tidigare undersökning. Med

1958 som basår beräknas ökningen inom industrien till i medeltal 4,8 %

t. o. m. år 1965. Inom gruppen samfärdsel har statens järnvägar, som är

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

den helt dominerande konsumenten, redovisat en prognos för utvecklingen,

i vilken förutsättes en fortsatt nedgång för persontrafiken och en fortsatt

måttlig ökning av godstrafiken. Ur elsynpunkt innebär detta en sänkning

av tidigare prognosvärde, som innebar en årlig ökning inom gruppen av

2,6 %, till 1,8 % per år t. o. m. år 1965.

Beträffande detalj förbrukningen, där ökningstakten under 1950-talet legat

vid ca 10 % i medeltal per år, har skäl icke ansetts föreligga för ändring

av den tidigare bedömningen utan den 10-procentiga ökningstakten väntas

fortsätta t. o. in. år 1965. Totalt innebär den nya prognosen en beräknad elförbrukning

år 1965 av 44 000 MkWh, vilket räknat från år 1958 innebär en

rätlinjig årlig ökning med 2 200 MkWh eller en exponentiell årlig ökning

med 6,4 %.

För att bedömningsunderlaget beträffande vattenfallsstyrelsens behov av

nya krafttillskott skall bli det bästa möjliga har elbehovet t. o. m. år 1965

inom styrelsens distributionsområden även i år varit föremål för undersökning.

Enligt denna undersökning beräknas elkonsumtionens ökning per år

t. o. m. år 1965 till 7,9 % inom gruvindustrien, 5,5 % inom metall- och verkstadsindustrien,

5,4 % inom massa- och pappersindustrien, 4,0 % inom jordoch

stenindustrien, 3,1 % inom den kemiska industrien samt 5,7 % inom

gruppen övrig industri. Totalt väntas ökningen av elkonsumtionen hos vattenfallsstyrelsens

direkta industriabonnenter uppgå till 5,2 % i medeltal

per år, vilket är något mer än som gäller för hela landets industri. Bedömningen

av elbehovet för verkets samfärdselabonnenter har helt baserats på

statens järnvägars förenämnda under våren 1959 framlagda prognos för

tiden t. o. in. år 1965, vilken prognos innebär en ökning med 1,8 % per år.

Leveranserna till gruppen kraftföretag, vilka utgöres av regionala kraftföretag

och lokala distributionsföretag, har beräknats öka med 7,4 % per år.

Vattenfallsstyrelsens direkta detaljdistribution har förutsatts öka med 12 %

per år t. o. m. år 1965. Totalt sett beräknas behovet av prima kraft inom

vattenfallsstyrelsens distributionsområde öka från år 1958 t. o. m. 1965

med 950 MkWh per år, vilket motsvarar en procentuell årlig ökning av

6,2 %. Detta innebär en viss sänkning av tidigare prognosvärden.

Efter en översiktlig redogörelse för pågående och beslutade kraftstationsutbyggnader

(s. 90) redovisar vattenfallsstyrelsen sina synpunkter på utbyggnadsprogrammet.

Enligt styrelsens mening bör den redovisade prognosen läggas till grund

för planeringen, vilket innebär en sänkning av årsbelastningsvärdena vid

torrårsförhållanden under 1960-talets första hälft med ca 500 MkWh relativt

vad som förutsattes förra året. Detta medför, att utöver redan beslutade

anläggningar några ytterligare krafttillskott före periodens slut ter sig i

stort sett obehövliga för att tillgodose efterfrågan på kraft även vid exceptionella

torrårsförhållanden. Föreliggande siffror rörande vattenkraftens utbyggnadsgrad

visar till och med, att det värde 110 %, som styrelsen vid

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

27

flera tillfällen framhållit som det ur driftekonomiska synpunkter bästa,

skulle något överskridas. I detta läge skulle en viss omläggning från vattenkraftutbyggnad

till värmekraftutbyggnad kunna ifrågasättas, överskridandet

är emellertid så litet och så osäkert, att det icke bör omedelbart påverka

utbyggnadsprogrammet. Med hänsyn härtill och emedan en omläggning

av arbetsplanerna nästan icke alls skulle påverka arbeten och medelsförbrukning

under innevarande budgetår och endast obetydligt ändra medelsbehovet

under budgetåret 1960/61, anser styrelsen, att vattenkraftutbyggnaderna

tills vidare bör fullföljas enligt föreliggande planer. Avgörandet

om ändring av vatten- och värmekraftutbyggnadernas omfattning bör uppskjutas

till nästa år då man har kännedom om ytterligare ett års utveckling

i fråga om kraftbehov, bränslepriser m. m. Vidare torde då bl. a. driften av

styrelsens nya moderna värmekraftanläggningar ha givit underlag för jämförelse

mellan olika typer och beträffande möjligheten för ytterligare tekniska

utvecklingssteg för sådana anläggningar.

Det program för vattenkraftutbyggnaderna, som resulterar i förenämnda

beräknade värden på utbyggnadsgraden, innefattar emellertid en ny kompletterande

åtgärd, vilken bör komma till utförande så snart, att beslut av

1960 års riksdag erfordras, nämligen insättning av ett tredje aggregat i

Nämforsens kraftstation. Detta ger ett genomsnittligt energitillskott av 100

MkWh per år och till låg kostnad på grund av förbättrade korttidsregleringsmöjligheter

för andra stationer i samma älv. Arbetet bör bedrivas med

sikte på idrifttagning hösten 1962 eller hösten 1963.

De sedvanliga belastningsprognoserna avser år med normal vattentillgång.

När bedömningen av behövliga utbyggnader numera till stor del bygger

på torrårsförhållanden, måste för styrelsens del beaktas, att därvid abonnenter

med egna vattenkraftanläggningar köper betydligt mera energi än

normalt. Hänsyn härtill har tagits även tidigare genom att möjliga inköp från

andra kraftföretag upptagits med säkerhetsmarginal eller — såsom förra

året — ett vattenfattigt år bestämt utgångspunkten för utvecklingslinjen

enligt prognosen. I efterföljande torrårsbalans har i stället uttryckliga

av angivna anledning betingade belastningstillskott medtagits.

På grundval av föreliggande belastningsprognoser och utbyggnadsprogram

beräknas torrårsbalansen för budgetåren 1960/61—1964/65 enligt följande

sammanställning. Det bör observeras, att balanserna t. o. in. budgetåret

1964/65 beror så gott som helt på redan beslutade åtgärder.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Torrårsbalans för statens vattenfallsverk

Belastning

prima belastning enligt nor-

1960/61

1961/62

Miljoner

1962/63 1963/64

kilowattimmar

1964/65

malårsprognosen.........

tillkommande prima belast- ning vid exceptionella torr-

15 350

16 300

17 250

18 200

19 150

årsförhållanden..........

oundvikliga överskottsleve-

400

450

450

500

500

ranser ..................

700

750

1 000

1 100

1 100

Summa belastning

Krafttillgång

från beslutade vattenkraft-

16 450

17 500

18 700

19 800

20 750

anläggningar............

från nu föreslagna vatten-

13 300

14 450

16 350

17 350

18 250

kraftutbyggnader........

från egna värmekraftanlägg-

—

—

—

50

50

ningar..................

möjliga kraftinköp från andra

1 600

1 700

1 450

1 400

1 400

företag inkl. import......

800

950

950

1 000

1 000

Summa tillgång

15 700

17 100

18 750

19 800

20 700

Brist (—) resp. överskott (+)

Utbyggnadsgrad för vatten-

— 750

— 400

+ 50

± 0

— 50

kraften, procent ........

101

104

in

112

112

Departementschefen uppehåller sig till en början vid det nya prognosmaterialet

och torrårsbalansen.

Det nuvarande programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna

grundar sig på en av centrala driftledningen (CDL) år 1957 utarbetad och

år 1958 reviderad prognos över förbrukningen av elektrisk kraft. Enligt

denna prognos skulle den årliga belastningsökningen för hela landet bli ca

2 000 MkWh t. o. m. år 1961 samt 2 400 MkWh för tiden därefter t. o. m.

år 1965. För sistnämnda år skulle den totala belastningen uppgå till 45 600

MkWh. Under åren 1957 och 1958 blev emellertid ökningen av den prima

elförbrukningen endast 1 160 resp. 1 150 MkWh. Med anledning av de sålunda

konstaterade avvikelserna från prognosen har CDL under år 1959

gjort en ny undersökning för att utröna hur man inom näringslivet mot

bakgrunden av det aktuella konjunkturläget bedömer utvecklingen på längre

sikt. Enligt den nya prognosen räknar CDL med en elförbrukning år 1965

av 44 000 MkWh, vilket innebär en årlig ökning med 2 200 MkWh, motsvarande

en genomsnittlig kumulativ ökning med 6,4 % per år.

Även elbehovet t. o. m. år 1965 inom vattenfallsverkets distributionsområden

har omprövats. Såsom resultat härav räknar vattenfallsstyrelsen numera

med att ifrågavarande elförbrukning, som f. n. uppgår till ca 45 %

av landets totala konsumtion av elkraft, kommer att öka med i genomsnitt

ca 950 MkWh eller med ca 6,2 % per år t. o. m. år 1965, då den totala prima

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

29

elkonsumtionen inom styrelsens distributionsområden beräknas till 19 400

MkWh. Den av styrelsen nu beräknade belastningsökningen motsvarar 43 %

av ökningen för hela landet enligt CDL:s senaste prognos.

Vattenfallsstyrelsen har tidigare såsom målsättning för sin utbyggnadspolitik

angivit — förutom torrårssäkerhet — en utbyggnadsgrad av 110 %,

innebärande en marginal mellan vattenkraftproduktion och belastning av

10 % vid normal vattentillgång. En sådan utbyggnadsgrad har ansetts vara

den som på längre sikt ger det ur driftekonomisk synpunkt bästa resultatet.

Till följd av bl. a. oväntat hög belastningsökning och företagna investeringsbegränsningar

har emellertid nämnda målsättning hittills icke kunnat

förverkligas. Utbyggnadsgraden för vattenfallsverkets del har under flera

år legat under 100 % men bedömes som en följd av dels den dämpade takten

i ökningen av elkonsumtionen, dels olika utbyggnadsåtgärder komma

att för innevarande budgetår stiga till 105 %. Ett fullföljande av styrelsens

program för utbyggnad av vattenkraften beräknas medföra en ytterligare

stegring av utbyggnadsgraden under de närmaste åren så att den för budgetåret

1962/63 skulle med ett par procentenheter överstiga 110 %. Enligt

styrelsen kommer dock denna höga utbyggnadsgrad att ha endast kort varaktighet.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur elkraftförsörjningen

kan komma att gestalta sig vid exceptionella torrår (då

vattenkraftproduktionen antagits uppgå till 80 % av normalårsproduktionen)

fram t. o. m. 1964/65 vid den belastningsutveckling, som förutses i

1959 års prognos, och med de utbyggnader, som styrelsen samt kommuner

och enskilda planerar att genomföra under denna period. Dessa uppgifter,

som således gäller den totala produktionen och belastningen i landet, har

sammanställts i efterföljande tabell. I fråga om tillskotten från anläggningar

utbyggda av enskilda och kommunala företag är de baserade på uppgifter

från Svenska vattenkraftföreningen. Med hänsyn till att arbetena kan påverkas

såväl av företagens egna åtgöranden som av yttre omständigheter

föreligger ingen säkerhet för att tillskotten kommer vid de förutsatta tidpunkterna.

Torrårsbalans för hela landet åren 1959/60—1964/65

1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

MkWh MkWh MkWh MkWh MkWh MkWh

Prima belastning .... 31 900 34 100 36 300 38 500 40 700 42 900

Oundvikliga över
skottsleveranser

.. 1 400 1 500 1 600 1 900 2 000 2 100

Summa belastning 33 300 35 600 37 900 40 400 42 700 45 000

Möjlig torrårsproduktion
Vattenkraft.

..... 26 200 27 450 30100 33 200 35150 37 200

Värmekraft inkl. import.

........... 5 500 6 400 6 900 7 200 7 500 7 800

Summa produktion 31 700 33 850 37 000 40 400 42 650 45 000

Brist .............. 1 600 1 750 900 — 50

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Av tabellen framgår, att vid exceptionellt torrår produktionsunderskott

skulle uppkomma under budgetåren 1959/60—1961/62 medan däremot

krafttillgången i stort sett skulle motsvara efterfrågan under budgetåren

1962/63—1964/65.

Liksom för landet i dess helhet föreligger f. n. icke någon betryggande

marginal vid torrår inom vattenfallsverkets försäljningsområden. Det av

styrelsen nu framlagda utbyggnadsprogrammet tar sikte på att uppnå torrårssäkerhet

inom verkets sektor vid första möjliga tidpunkt, vilket beräknas

kunna ske fr. o. m. budgetåret 1962/63. Beträffande vattenkraften beräknas

produktionen vid medelår överstiga primabelastningen under budgetåren

1959/60—1964/65 med 750, 300, 750, 2 000, 2 350 resp. 2 450 MkWh.

Vid ett exceptionellt torrår skulle däremot vattenkraftproduktionen under

angivna budgetår understiga primabelastningen med mellan 1 300 MkWh

och 2 400 MkWh. Med utnyttjande av tillgängliga resurser i fråga om värmekraft

och förefintliga möjligheter till inköp av kraft skulle enligt styrelsens

beräkningar vid exceptionellt torrår ett produktionsunderskott inom

vattenfallsverkets sektor om 750 resp. 400 MkWh uppkomma under budgetåren

1960/61 och 1961/62. För ett sådant fall finge en häremot svarande

konsumtionsbegränsning genomföras, i första hand genom kontraktsenliga

avkopplingar eller frivilligt sparande av elektrisk kraft.

Departementschefen understryker, att de siffror rörande kraftbalansen

som lämnats, bygger på vissa förenklade, schematiska antaganden och att i

verkligheten icke obetydliga avvikelser såväl uppåt som nedåt kan komma

att ske för de enskilda åren.

Under innevarande budgetår räknar vattenfallsstyrelsen med en investeringsomslutning

i enlighet med den fastställda investeringsramen om 482

mkr. För genomförande av det föreslagna kraftutbyggnadsprogrammet, som

utöver tidigare av statsmakterna beslutade kraftstationer innefattar insättning

år 1962 eller 1963 av ett tredje aggregat i Nämforsens kraftstation,

samt för bestridande av kostnaderna för regleringsföretag, distributionsanläggningar

och vissa finansiella utgifter föreslår styrelsen för nästa budgetår

en medelsförbrukningsram av 494 mkr.

Såsom sin egen bedömning av utbyggnadsprogrammet anför departementschefen

följande.

Enligt min mening synes de av CDL och vattenfallsstyrelsen framlagda

nya prognoserna över elkonsumtionen inom landet vara ägnade att läggas

till grund för den nu aktuella bedömningen av elproduktionens utbyggnad.

Liksom under tidigare år anser jag programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna

böra i första hand inriktas på att vattenfallsverket snarast

skall uppnå en sådan produktionsnivå, att ransoneringsriskerna även

vid svåra torrår elimineras. Vid strävandena att förverkliga denna primära

målsättning bör därjämte en riktpunkt vara, att en från ekonomiska synpunkter

riktig avvägning inom kraftproduktionsapparaten kommer till stånd

mellan de skilda kraftslagen — vattenkraft och olika slag av värmekraft. De

senaste årens utveckling av bl. a. oljepriserna och kapitalkostnaderna synes

mig motivera en omprövning av frågan om vattenkraftens optimala utbyggnadsgrad.

Utredningar i denna fråga pågår också inom såväl den statliga

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

31

som den privata kraftindustrien. Med hänsyn till frågans stora ekonomiska

betydelse är det enligt min mening angeläget att dessa utredningar slutföres

snarast möjligt och att därefter en redovisning sker av utredningsarbetet och

resultatet därav.

Vad angår vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram är jag icke beredd

att tillstyrka styrelsens förslag om påbörjande av arbeten med ett tredje

aggregat i Nämforsens kraftstation. Den ingående granskning av detta förslag,

som ägt rum inom kommunikationsdepartementet under budgetarbetet,

har nämligen givit vid handen, att de uppgivna kostnaderna för projektet

i jämförelse med det beräknade produktionstillskottet är relativt sett så

höga att det enligt min mening icke bör komma till stånd under förhandenvarande

kostnadsförutsättningar. Den kapitalinsats, som beräknats för

Nämforsprojektet, kan med större utbyte från ekonomiska och kraftförsörjningspolitiska

synpunkter användas för realiserande av projekt i övrigt,

som ingår i vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram. Jag vill i samband

härmed understryka, att det energibortfall i förhållande till styrelsens program,

som ett avvisande av projektet medför, är förhållandevis ringa o''ch

att det endast obetydligt påverkar torrårsbalansen under de aktuella åren

i början av 1960-talet.

Beträffande vatenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram i övrigt anser jag

mig böra förorda en något mindre forcering än vad styrelsens föreliggande

arbetsplan innebär i fråga om en del av de tidigare beslutade vattenkraftstationerna,

sjöregleringarna och distributionsanläggningarna. Enligt vad

jag inhämtat kan en dämpning ske av den planerade uppdrivna utbyggnadstakten

under nästa budgetår, utan att det primära målet att uppnå

torrårssäkerhet vid första möjliga tidpunkt, d. v. s. från budgetåret 1962/63,

till någon del uppges. Om projekterings- och förberedelsearbetet i övrigt

fullföljes under innevarande och nästa budgetår i enlighet med vattenfallsstyrelsens

nuvarande planer -— vilket jag förutsätter — finnes nämligen

möjlighet att under de påföljande åren återhämta de arbeten, som nu skjutes

något framåt i tiden. I detta sammanhang vill jag också poängtera att,

om belastningsutvecklingen i huvudsak verifierar nu föreliggande prognos

och det här förut presenterade utbyggnadsprogrammet förverkligas, kraftförsörj

ningsläget i mitten av 1960-talet kommer att vara gynnsammare än

någonsin hittills efter andra världskrigets slut.

Vidare har, såsom jag strax närmare skall beröra, genomgången av atomenergiprogrammet

lett fram till att ett fullföljande av detta enligt den aktuella

tidsplanen kräver för nästa budgetår en lägre medelsanvisning för

vattenfallsverkets del än vad som begärts i petita.

Departementschefen erinrar därefter om den investeringsram om 462

mkr. för vattenfallsverket under nästa budgetår, som förordats vid anmälan

av investeringsplanen för kommunikationsverken. Hur denna ram enligt

departementschefens uppfattning bör fördelas på olika investeringsobjekt

framgår av en i propositionen (s. 117) intagen tabell.

Därefter övergår departementschefen till att behandla de med atomenergiprogrammet

sammanhängande frågorna såvitt de berör statens vattenfallsverk

och anför därvid följande.

Beträffande styrelsens atomenergianläggningar uppskattas investeringskostnaden

för R3/ADAM i vad avser första etappen, exklusive bränsleelement

och Stockholms elverks andel, numera till 155 mkr. Stationen, som Ii
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

digare ansetts kunna tagas i drift år 1961, beräknas nu bli driftklar först

under år 1963.

Även vad gäller atomkraftstationen R4/EVA beräknas kostnadsökningar

och förseningar i förhållande till tidigare redovisade planer komma att uppstå.

Rörande investeringskostnaderna föreligger endast högst preliminära

uppskattningar, som tyder på en kostnadsökning från tidigare angivna 180

mkr. till storleken 250 mkr. Vad angår tidsplanen för anläggningen har vattenfallsstyrelsen

och styrelsen för Aktiebolaget Atomenergi överenskommit

om en uppläggning av förberedelsearbetet som syftar till att stationen skall

kunna tagas i drift år 1967.

Vattenfallsstyrelsen har vidare framställt önskemål om att få anskaffa en

atomkraftstation av utländsk typ till år 1965 och dessutom anmält, att överläggningar

pågår mellan vattenfallsstyrelsen och representanter för den enskilda

kraftindustrien om att gemensamt uppföra och driva en sådan anläggning.

Av det belopp om 25 mkr., som styrelsen äskat till atomenergianläggningar

för nästa budgetår, avser 20 mkr. styrelsens andel av kostnaderna för

R3/ADAM och 5 mkr. de båda återstående objekten. Styrelsen säger sig ha

för avsikt att i början av år 1960 inkomma med en närmare motivering

och redogörelse för sistnämnda belopp i vad avser importprojektet.

För egen del har jag funnit, att en begränsning av medelsförbrukningen

avsende R3/ADAM kan ske utan att tidsplanen för arbetena härigenom förskjutes.

Vad gäller R4/EVA torde förberedelsearbetena under nästa budgetår

i allt väsentligt ha den karaktären, att kostnaderna bör bestridas av vattenfallsverkets

driftmedel. Ett mindre belopp bör dock stå till förfogande

för eventuella markinköp o. dyl.

Ett ställningstagande i fråga om styrelsens deltagande i arbeten på en

atomkraftstation av i utlandet utvecklad typ bör enligt min mening anstå

i avvaktan på ytterligare utredningar om projektet och slutförandet av förutnämnda

överläggningar. Därest de fortsatta övervägandena i frågan skulle

leda till att staten finnes böra deltaga i ett sådant importprojekt, torde frågan

senare få underställas riksdagen.

Departementschefen förordar mot bakgrund av det anförda, att anslaget

till Atomenergianläggningar för nästa budgetår uppföres med 18 mkr.

För vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad i Råcksta beräknar departementschefen

ett anslag av 17 mkr. vid sidan av de ramreglerade investeringarna.

Styrelsens anslagsäskande härför utgör 18,5 mkr. Departementschefen

anför följande.

Byggnadskostnaden angavs i föregående års statsverksproposition till 69

mkr. exklusive tomt. Sedan den särskilda byggnaden för laboratorier m. m.

uteslutits ur programmet, har de totala kostnaderna för förvaltningsbyggnaden

nu beräknats till ca 65 mkr.

Som framgår av det föregående har vattenfallsstyrelsen räknat med att

kontorshuset i Råcksta, vilket ursprungligen var avsett att kunna inrymma

verkets hela i Stockholm år 1960 placerade personal, vid samma utförande

ännu under år 1963 kommer att innehålla en rumsreserv om ca 10 %. Detta

är en följd av den sedan år 1958 omlagda personalpolitiken, vilken numera

syftar till att begränsa den från centralförvaltningens sida erforderliga

insatsen i verkets arbetsuppgifter. Styrelsen har vidare anmält, att utformningen

av den tredje byggnadsetappen av byggnadskomplexet ännu icke är

fastställd. Under hand har jag från styrelsen erhållit uppgift om att även

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

33

i övrigt planer på sådana oindispositioner föreligger att förut nämnda ruinsreserv

skulle minskas. Jag konstaterar med tillfredsställelse de ansträngningar,

som redan gjorts och nu göres från styrelsens sida att begränsa personantalet,

liksom att man tar hänsyn härtill vid den slutgiltiga utformningen

av kontorsbyggnaden i Råcksta. Vidare vill jag understryka vikten

av att styrelsens personalpolitik i fortsättningen präglas av en målmedveten

strävan att begränsa vattenfallsverkets personalkader till vad som oundgängligen

erfordras för fullgörande av de på verket ankommande uppgifterna.

Några särskilda åtgärder från min sida i anledning av gjorda uttalanden

rörande styrelsens personalbehov m. m. av besparingsutredningen och

vattenfallsverkets överrevisorer anser jag med hänsyn till det sagda för närvarande

icke erforderliga.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar departementschefen, att i

princip de belopp anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning

vid nästa budgetårs ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik.

Under dispositionsanslaget bör 10 mkr. anvisas. Den totala

anslagssumman för nästa budgetår kommer därvid att utgöra 466,6 mkr.

Ett förslag om sammanslagning av anslagen till Kraftverksbyggnader m. m.

och Regleringsföretag har departementschefen icke funnit skäl tillstyrka.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad

av 3,7 mkr. för inköp och utrustning av distributionsnät i Norrbottens

och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. Av beloppet föreslås 3,0 mkr.

skola avskrivas omedelbart. De hittills anvisade avskrivningsanslagen uppgår

till sammanlagt 23 mkr., vilket motsvarar det totala avskrivningsbelopp

som förutsattes vid 1954 års riksdagsbeslut i frågan. I en särskild skrivelse

den 20 november 1959 har styrelsen hemställt, att avskrivningsanslagen för

ifrågavarande ändamål måtte få uppgå till sammanlagt 35 mkr. Med hänsyn

till tidpunkten för avlämnandet av nämnda skrivelse är ärendet ännu

föremål för remissbehandling. Departementschefen är därför icke nu beredd

att tillstyrka något avskrivningsanslag för nästa budgetår.

Slutligen anmäler departementschefen, att vattenfallsstyrelsen den 30 oktober

1959 inkommit med den utredning om verkets förräntnings- och avskrivningsnormer

m. m., som styrelsen i enlighet med vad som förordades

i 1958 års statsverksproposition fått i uppdrag att verkställa. Utredningen

är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag beträffande vattenfallsverkets investeringar

för nästa budgetår bygger på en förnyad prognos över elkraftförbrukningen

fram t. o. in. år 1965. Enligt den nya prognosen skulle efterfrågan

av elkraft i hela landet t. o. m. nämnda år stiga med 2 200 MkWh

om året, motsvarande cn genomsnittlig kumulativ ökning av 6,4 procent.

Inom vattenfallsverkets distributionsområde beräknas motsvarande siffror

till 950 MkWh respektive 6,2 procent.

Målsättningen för vattenfallsverkets utbyggnad bör enligt departementschefens

uppfattning, liksom under tidigare år, vara att uppnå torrårssäkerliet

för elkraftförsörjningen vid snarast möjliga tidpunkt. Vid strävandena

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr i) år 1960

att förverkliga denna primära målsättning bör därjämte en riktpunkt vara,

att en från ekonomiska synpunkter riktig avvägning kommer till stånd mellan

vattenkraft och värmekraft. Utredningar i denna fråga pågår inom såväl

den statliga som den privata kraftindustrien och departementschefen

finner det angeläget, att desamma snarast möjligt slutföres och redovisas.

Departementschefen anser sig med hänsyn till de relativt sett höga kostnaderna

inte kunna förorda, att ett av vattenfallsstyrelsen föreslaget tredje

aggregat i Nämforsens kraftstation i Ångermanälven kommer till utförande.

Även i fråga om vissa tidigare beslutade projekt innebär departementschefens

förslag en något mindre forcering än styrelsens föreliggande arbetsplan.

En sådan dämpning bedömes möjlig att genomföra även med bibehållande

av den angivna målsättningen beträffande torrårssäkerheten, som

beräknas kunna uppnås från och med budgetåret 1962/63.

Vad beträffar vattenfallsverkets andel i atomenergiprogrammet anses en

viss reduktion av styrelsens medelsäskande för R3/Adamprojektet kunna

ske utan att därigenom någon förskjutning av tidsplanen uppkommer. I

övrigt räknar departementschefen med att förberedelsearbetet för den planerade

atomkraftstationen R4/Eva skall fortsätta. Kostnaderna härför beräknas

under nästa budgetår huvudsakligen vara av natur att böra hänföras

till vattenfallsverkets driftkostnader. Ett ställningstagande till styrelsens

deltagande i ett eventuellt importreaktorprojekt anser departementschefen

f. n. böra anstå.

Den för budgetåret 1960/61 förordade investeringsramen för vattenfallsverket,

462 mkr., anses lämpligen böra fördelas så att 290 mkr. anslås till

kraftverk sbyggnader m. m., 18 mkr. till atomenergianläggningar, 30 mkr.

till regleringsföretag, 121 mkr. till distributionsanläggningar och 3 mkr. till

övriga ändamål. Vid sidan av investeringsramen föreslår departementschefen

ett anslag av 17 mkr. för styrelsens förvaltningsbyggnad i Råcksta. Den

totala kostnaden för ifrågavarande byggnadsprojekt beräknas nu till 65

mkr. exklusive tomt mot 69 mkr. i 1959 års statsverksproposition. Sammanlagt

hemställes om investeringsanslag under statens vattenfallsverks fond

för nästa budgetår å 466,6 mkr.

Utskottet har för sin del, med beaktande av den enligt ovan konstaterade

efterfrågeutvecklingen, inte funnit anledning till erinran mot att vattenfallsverkets

utbyggnadsprogram nu baseras på det nya prognosmaterialet.

I likhet med departementschefen finner utskottet det vidare angeläget, att

pågående utredningar rörande vattenkraftens optimala utbyggnadsgrad

slutföres snarast möjligt, så att härvid framkommande material kan utnyttjas

vid planeringen av nya anläggningar.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet redan förklarat sig kunna

godtaga den av Kungl. Maj :t för nästa budgetår föreslagna investeringsramen

om 462 mkr. Den förordade medelsanvisningen om 17 mkr. för förvaltningsbyggnaden

i Råcksta har utskottet jämväl funnit sig kunna tillstyrka

samt konstaterar i anslutning härtill att möjligheter numera anses

föreligga att nedbringa de totala kostnaderna för byggnadsföretaget. Ut
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

35

skottet vill slutligen kraftigt understryka departementschefens uttalande,

att vattenfallsstyrelsens personalpolitik i fortsättningen hör präglas av en

målmedveten strävan att begränsa verkets personalkader till vad som oundgängligen

erfordras för fullgörande av de på verket ankommande uppgifterna.

Då vad av departementschefen under förevarande punkt i övrigt förordats

inte heller givit utskottet anledning till erinran får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under statens

vattenfallsverks fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

1. Kraftverksbyggnader m. m........... 279 000 000 kr.

2. Atomenergianläggningar ............ 18 000 000 »

3. Regleringsföretag .................... 22 500 000 »

4. Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk .......................... 119 700 000 »

5. Inköp av vattenfall och fastigheter .... 1 000 »

6. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distributionsverksamhet .............. 400 000 »

7. Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen

.............................. 17 000 000 »

8. Statens vattenfallsverks dispositionsan
slag

................................ 10 000 000 ^

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s.

121—133) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1960/61 under luftfartsfonden

anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

40 401 000 kr.

I skrivelser den 21 augusii och 21 oktober 1959 har luftfartsstyrelsen framlagt

sina äskanden om investeringsanslag för nästa budgetår.

Styrelsen framhåller, att upprustningen av Sundsvall/Härnösands flygplats

påbörjas inom den närmaste tiden, och arbetena beräknas kunna avslutas

under budgetåret 1960/61. Anläggandet av en flygplats vid Umeå påbörjas

hösten 1959, och flygplatsen skall vara färdigställd under år 1961. Kiruna

nya flygplats, där arbetena redan avsevärt framskridit, skall vara färdigställd

år 1961. Arbetena på den nya flygplatsen vid Jönköping påbörjas

hösten 1959, och flygplatsen skall vara färdig år 1961.

Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen utgör för luftfartsfonden

samt del under televerkets fond upptagna anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten (10,8 -f 3,3) 14,1 mkr. Vid sidan av de ramreglerade

investeringarna har anvisats 40 mkr. för utbyggnad av storflygplatsen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Stockholm-Arlanda. För budgetåret 1960/61 föreslår styrelsen arbeten för

sammanlagt 13 230 000 kr., vartill kommer 3 700 000 kr. för radioanläggningar

för luftfarten, eller tillhopa 16 930 000 kr. För storflygplatsen äskas ett

anslag om 30 mkr.

I propositionen redovisas därefter i detalj fördelningen på olika projekt

av den för nästa budgetår av luftfartsstyrelsen föreslagna medelsramen (s.

121—127) samt en redovisning av kostnaderna för storflvgplaisen (s. 127—

130).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som i propositionen redovisats

under postverkets fond.

Departementschefen anför följande.

Luftfart sstyrelsen har räknat med att den för innevarande budgetår gällande

investeringsramen om 10,8 mkr. i stort sett kommer att utnyttjas.

Utanför de ramreglerade investeringarna beräknar styrelsen en medelsförbrukning

om 45 mkr. för storflygplatsen.

Beträffande de ramreglerade investeringarna inom luftfartsfonden har

styrelsen för nästa budgetår föreslagit en medelsförbrukning av 13,2 mkr.

och i nya anslag äskat 13,1 mkr. för luftfartsfonden. Såsom framgår av investeringsplanen

för kommunikationsverken har jag ansett mig kunna förorda

en investeringsram av 10,5 mkr. för luftfartsfonden. Härav torde 10,3

mkr. böra hänföras till flygplatsanslaget, 0,1 mkr. till försvarsberedskapsanslaget

samt 0,1 mkr. till dispositionsanslaget. Vidare tillstyrker jag — vid

sidan av de ramreglerade anslagen — ett anslag av 30 mkr. till utbvaaande

av storflygplatsen.

Liksom för innevarande budgetår bör luftfartsstyrelsen under nästa budgetår

med anlitande av anslagen inom luftfartsverkets investeringsram samt

anslaget till Radioanläggningar för luftfarten under televerkets fond få avväga

behoven av investeringar i olika slag av luftfartsanläggningar. Härvid

förutsattes, att investeringarna totalt icke överstiger luftfartsverkets ram,

utökad med ett belopp motsvarande anslaget till Radioanläggningar för luftfarten.

Erforderliga anslagsförstärkningar i anledning härav torde få ske genom

anlitande av dispositionsanslagen under berörda fonder.

Vad gäller de olika investeringsprojekten under luftfartsfonden vill jag

först ta upp frågan om kostnadsfördyringarna på Arlanda flygplats. I den

proposition (1957:185), som låg till grund för statsmakternas beslut om

storflygplatsens utbyggande, beräknades de totala anläggningskostnaderna

till 153 mkr. Luftfartsstyrelsen beräknar nu kostnaderna till 165 mkr., vartill

kommer 4 mkr. för en tullgodsbyggnad. Underlag saknas för att ange i

vilken utsträckning de till sistnämnda byggnad hörande utrymmena ingått i

den tidigare kostnadsberäkningen. Rörande orsakerna till kostnadsökningen

i övrigt om 12 mkr. och ökningens fördelning på olika objektsgrupper får

jag hänvisa till redogörelsen i det föregående. Jag vill här blott nämna att

inemot 2 mkr. hänför sig till indexmässiga kostnadsökningar sedan tidpunkten

för 1957 års kostnadsberäkning.

Luitfartsstyrelsen har ansett, att anläggningskostnaderna för tullgodsbyggnaden

icke bör bestridas ur luftfartsfonden, som icke kan beräknas bli

tillgodoförd några nämnvärda inkomster från byggnaden. Frågan om kostnaderna

för och fondredovisningen av denna byggnad torde enligt min me
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

37

ning erfordra ytterligare utredning. Arbetena med byggnadens uppförande

synes icke behöva påbörjas under budgetåret 1960/61. Med hänsyn till dessa

omständigheter torde luftfartsstyrelsen i samråd med byggnadsstyrelsen och

generaltullstyrelsen böra undersöka lämpligheten av att byggnaden redovisas

under generaltullstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.

Sedan denna undersökning utförts och byggnaden färdigprojekterats, torde

ärendet på nytt få anmälas i vederbörlig ordning. I detta sammanhang beräknar

jag icke några kostnader under luftfartsfonden för ifrågavarande

byggnad. För den händelse anläggningskostnaderna befinnes böra slutligen

läggas på luftfartsfonden bör luftfartsverket från tullverket erhålla en årlig

hyresersättning motsvarande självkostnaderna för ifrågavarande utrymmen.

I fråga om kostnaderna för flygplatsprojektet i övrigt bör enligt min mening

den ursprungliga totalkostnaden icke få överskridas i vidare män, än

vad som motsvarar indexhöjningen. Den fortsatta utbyggnaden av storflygplatsen

får sålunda inriktas på att totalkostnaderna skall hållas inom en ram

av 155 mkr. De begränsningar om 10 mkr., som sålunda måste komma till

stånd i förhållande till luftfartsstyrelsens planer, synes med hänsyn till de

avsevärda belopp som redan bundits för fältytor m. m. huvudsakligen komma

att få hänföras till stationsområdet, byggnaderna, maskinparken samt

posten oförutsett. Vid min genomgång av ärendet har jag fått den uppfattningen,

att sådana begränsningar kan göras utan någon menlig inverkan

på flygplatsens funktioner under den första utnyttjningsperiod. Det torde få

ankomma på luftfartsstyrelsen att i första hand avväga medelsbehovet för de

olika objektsgrupperna inom den totala ramen. I vad avser stationsbyggnaden

och övriga hittills icke projekterade byggnader bör gälla, att ifrågavarande

byggnadsföretag icke får påbörjas förrän Kungl. Maj :t lämnat tillstånd

därtill.

För nya arbeten på Bromma flygplats under nästa budgetår har styrelsen

äskat sammanlagt ca 1,2 mkr., varav 0,3 mkr. under rubriken Diverse flygplatser.

Beträffande nya investeringar på Bromma flygplats får jag erinra

om mitt i propositionen 1957:185 angående utbyggnad av en storflygplats

gjorda uttalande, att det inte kan vara rimligt att staten lägger ned stora

kostnader på att anlägga en ny flygplats och samtidigt gör kapacitetshojande

investeringar vid Bromma flygplats, innan storflygplatsens kapacitet ar

till fullo utnyttjad. Flygtrafiken borde därför flyttas över till storflygplatsen

i sådan utsträckning att investeringar på Bromma flygplats till följd av ett

ökat antal flvgplatsrörelser där kunde undvikas. Vissa investeringar för att

hålla flygplatsen i ett trafikvärdigt skick kunde dock behöva göras. Härmed

åsyftades dels vissa förstärkningsarbeten, dels en med den fortgående tekniska

utvecklingen parallell modernisering av landningshjälpmedel o. d.

Vidare kunde en upprustning av lokalutrymmena å Bromma flygplats bil

erforderlig, men en motsvarande minskning av ifrågavarande utrymmen på

storflygplatsen förutsattes därvid, varför någon ökning av totalkostnaderna

ej ansågs böra få ske av denna anledning. Mot bakgrunden av dessa uttalanden

och då någon kostnadsbesparing avseende lokalutrymmena på storflygplatsen

nu ej synes möjlig, är jag inte beredd tillstyrka, att medel anvisas

för ifrågavarande arbeten på Bromma flygplats. Luftfartsstyrelsen bör narmare

undersöka möjligheterna att till storflygplatsen förlägga kontrollcentralen

för Stockholms flyginformationsregion. „

jag biträder styrelsens förslag rörande investeringar under nästa ai på

Sundsvall/Härnösands, Kiruna, Umeå och Jönköpings flygplatser för 1,4

mkr 1,2 mkr., 2,6 mkr. resp. 3,4 mkr. Beträffande styrelsens förslag i ovngt

i fråga om anslaget till Flygplatser m. in. har jag i princip icke något alt

erinra, men vissa arbeten och anskaffningar torde dock behova senarclaggas,

Ilihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. Nr 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

eftersom jag icke kunnat tillstyrka den utökning av investeringsramen, som

styrelsen förordat.

I detta sammanhang vill jag erinra om att utöver de nu berörda investeringarna

Kungl. Maj:t i prop. 1959: 174 föreslagit anläggande av flygplatser

vid Skellefteå och Örnsköldsvik. Riksdagen har sedermera (skrivelse nr

342/1959) godkänt de i nämnda proposition framlagda förslagen. Statens

kostnader för anläggande av flygplatserna i fråga — sammanlagt 3,5 mkr. —

har förutsatts skola bestridas av arbetslöshetsmedel.

Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 100 000 kr. Beloppet

synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför

tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag anvisas

på driftbudgeten. Beträffande anordnandet av normalskyddsrum på olika

flygplatser får jag erinra om att kostnaderna härför ej skall bestridas från

lörevarande anslag utan från anslaget till Flygplatser m. m.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag beträffande luftfartsverkets investeringar

för nästa budgetår innebär i huvudsak ett fullföljande av olika redan beslutade

flygplatsprojekt. Departementschefen har, som framgått redan av

punkten 1, förordat en investeringsram för luftfartsverket om 10,5 mkr. för

de under fonden äskade anslagen och 14 mkr. inklusive anslaget under televerkets

fond till radioanläggningar för luftfarten. Utanför investeringsramen

hemställes om en fortsatt medelsanvisning till utbyggnad av storflygplatsen

Stockholm—Arlanda av 30 mkr.

I fråga om storflygplatsen, som i den kostnadsberäkning som låg till grund

för statsmakternas beslut hösten 1957 uppskattades till 153 mkr., har luftfartsstyrelsen

nu redovisat en kostnadsökning av 12 mkr., vartill kommer

kostnaden för en tullgodsbyggnad å 4 mkr. Av den angivna kostnadsökningen

godtager departementschefen 2 mkr., såsom varande av indexmässig

natur. Resterande ökning av 10 mkr. anses kunna undvikas genom vissa

begränsningar, som enligt departementschefens mening bör kunna ske

utan någon menlig inverkan på flygplatsens funktioner under en första utnyttjningstid.

Departementschefen finner sig inte kunna tillstyrka vissa av luftfartsstyrelsen

föreslagna investeringar å Bromma flygplats. Däremot godtages bl. a.

styrelsens förslag beträffande Sundsvall/Härnösands, Kiruna, Umeå och Jönköpings

flygplatser.

Utskottet har, såsom redan framgått av utskottets under punkten 1 redovisade

ställningstagande till Kungl. Maj :ts förslag till investeringsplan för

kommunikationsverken, inte något att erinra mot den förordade investeringsramen

för luftfartsverkets reguljära investeringar och mot förslaget om

medelsanvisning till storflygplatsen. Vad departementschefen anfört och

förordat rörande investeringsverksamhetens utformning inom den föreslagna

ramen kan utskottet jämväl biträda. Då den begränsning i förhållande

till luf tf artsstyrelsens nu redovisade kostnadsberäkning för utbyggnaden

av Arlanda, som departementschefen förordat, synes möjlig att genomföra

utan vådor för flygplatsens funktioner, finner utskottet sig böra godta

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

39

Ej heller vad departementschefen i övrigt anfört har givit utskottet anledning

till erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under luftfartsfonden

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Flygplatser m. m....................... 10 300 000 kr.

2. Försvarsberedskap vid luftfartsverket . . . 100 000 »

3. Utbyggnad av storflygplats m. m......... 30 000 000 »

4. Luftfartsverkets dispositionsanslag...... 1 000 »

Statens allmänna fastighetsfond

7 :o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 134), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kr.

8:o) Radiohus. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 134—140) föreslagit riksdagen

att till Radiohus för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag

av 6 400 000 kr.

I skrivelser den 18 augusti och den 7 december 1959 har byggnadsstyrelsen

äskat fortsatt medelsanvisning för radiohusbygget i Stockholm.

Departementschefen har anfört följande.

I den första byggnadsetappen för radiohuset skall uppföras en kontorsbyggnad,

som kostnadsberäknats till 21,5 mkr. Byggnadsarbetena pågår

och beräknas vara slutförda sommaren 1961. I totalkostnaden för den första

etappen och den härför beräknade medelsförbrukningen för innevarande

budgetår ingår ett belopp av ca 1,3 mkr., avseende Sveriges Radios andel i

ett lån till Stockholms stad för anslutning till fjärrvärmeverket i Värtan

av den gemensamma värmeanläggning, som planeras för ljudradio- och

televisionsanläggningarna samt vissa byggnader tillhörande fortifikationsförvaltningen.

Medel för detta lån, som förskottsvis utbetalats från bl. a.

anslaget till Radiohus, har ansetts böra slutligt bestridas genom ett anslag

under fonden för låneunderstöd. I enlighet härmed har denna dag under

nämnda fond på föredragning av chefen för försvarsdepartementet för ändamålet

upptagits ett särskilt anslag, innefattande bl. a. nämnda ca 1,3

mkr. Vid sådant förhållande beräknar jag totalkostnaden för kontorsbyggnaden

till 20,2 mkr., och medelsbehovet för nästa budgetår till 6,7 mkr.

Vid 1959 års riksdag fattades principbeslut om utförande av en andra

byggnadsetapp, omfattande i huvudsak utrymmen för studiolokaler, distributionscentral,

verkstäder, garage och entréhall. Kostnaderna härför beräknades

preliminärt till 28 mkr. Vidare beslöt statsmakterna, att en restauranganläggning

och en bergrumsanläggning skulle få påbörjas. Dessa pro
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

jekt kostnadsberäknades till 2,4 resp. 1,8 mkr. De nya arbetena uppskattades

sålunda preliminärt till 32,2 mkr.

. Byggnadsstyrelsen har nu beräknat kostnaden för dessa arbeten till preliminärt

43,7 mkr. De förra året beräknade kostnaderna baserades på gjorda

uppskattningar av kubpriser och angavs därför vara att anse som grova

normtal. Det nu föreliggande materialet ger större säkerhet i kostnadsberäkningarna,

även om dessa ännu måste betraktas som preliminära, innan

på anbud beräknade belopp kan redovisas. Av den kostnadsökning på 11,5

mkr., som sålunda nu anges för de till andra etappen hörande byggnaderna,

avser 0,5 mkr. televerkets distributionscentral, 1,0 mkr. kostnader för vissa

källarutrymmen, vilka av byggnadstekniska skäl ansetts böra utföras i samband

med de nu pågående arbetena, 5,5 mkr. kostnader för de mycket dyrbara

men nödvändiga isolationsåtgärderna i studioblocken för att eliminera akustiska

störningar, 3,5 mkr. anordningar för att möjliggöra en framtida alternativ

användning av vissa ljudradiolokaler för television och 1,0 mkr. merkostnader

för vissa köksutrymmen m. m. för restauranganläggningen. Härtill

kommer till första och andra byggnadsetapperna hänförliga yttre planeringsarbeten

på tomten till en kostnad av 1,3 mkr. Totalt skulle därmed enligt

byggnadsstyrelsens beräkningar kostnaderna för första och andra bygguadsetapperna

uppgå till (21,5 + 43,7 -f 1,3) 66,5 mkr.

Jag är fullt medveten om svårigheterna att hålla kostnaderna inom en

stramt begränsad ram vid så speciella byggnadskonstruktioner, varom här

är fråga, särskilt vad gäller åtgärder för att eliminera störande ljud i studioblocken.

Delta förhållande gör det emellertid nödvändigt att på allt sätt söka

begränsa kostnaderna inom de delar av byggnadsprojektet, där sådana begränsningar

kan göras utan att funktionskraven för anläggningen eftersätts.

Under budgetarbetet inom kommunikationsdepartementet har en ingående

prövning av möjligheterna till sådana begränsningar ägt rum. Det har därvid

bl. a. framgått, att det planerade antalet studios icke överstiger vad

Sveriges Radio f. n. disponerar för ljudradioproduktionen. Enligt min mening

kan någon nedskärning som har betydelse i kostnadssammanhanget

av utrymmena i studioblocken icke lämpligen ske utan att man riskerar att

verksamheten i byggnaden ej kan bedrivas på ändamålsenligt sätt. Icke heller

synes någon sänkning av kraven på de kostnadskrävande akustiska anordningarna

vara tillrådlig. Jag kan alltså icke förorda några begränsningar

av anläggningens studiodel men vill understryka, att vid den fortsatta projekteringen

alla möjligheter till kostnadsbesparingar i konstruktion och materielval

m. m. iakttages.

Däremot anser jag den planerade bergrumsanläggningen, som kostnadsberäknats

till 1,8 mkr., kunna ställas på framtiden. Några konsekvenser för

den kontinuerliga driften av ljudradioverksamheten uppkommer icke härigenom.

Jag har under hand från byggnadsstyrelsen inhämtat, att möjligheter

finnes att ulan väsentliga kostnadsökningar eller olägenheter i övrigt

utföra projektet i en framtid därest detta då skulle bedömas såsom angeläget.

Vidare förordar jag, att den till 3,4 mkr. kostnadsberäknade restauranganläggningen

göres till föremål för förnyad prövning, därvid bl. a. möjligheterna

att bereda utrymme för densamma inom kontorsbyggnaden ingående

övervägs. Jämväl planerna rörande de yttre arbetena, som kostnadsberäknats

till 1,3 mkr., bör omprövas av byggnadsstyrelsen från besparingssynpunkt.

Jag bär intet att erinra mot det av byggnadsstyrelsen för nästa budgetår

angivna medelsbehovet av 5,7 mkr. för den andra byggnadstappen och beräknar

alltså den totala medelsförbrukningen för radiohusanläggningarna

till (6,7 -j- 5,7) 12,4 mkr. för budgetåret 1960/61. Då en reservation av 6 mkr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

41

beräknas föreligga på anslaget vid utgången av innevarande budgetår, erfordras

i nytt anslag 6,4 mkr. I enlighet med vad jag anfört under televerkets

fond vid anmälan av ljudradions budgetfrågor torde anslaget för nästa

budgetår böra föras upp med detta belopp.

Slutligen vill jag anmäla, att en tredje etapp av radiohuset, omfattande

konserthus och parkeringshus till en uppskattad totalkostnad av 18 mkr.,

enligt min mening måste bedömas mot bakgrunden av ljudradions framtida

ställning i televisionsåldern. 1 uppdraget för den utredning rörande ljudradions

framtidsproblem, som jag berört i det föregående vid min behandling

av ljudradioverksamheten under televerkets fond, ingår därför att pröva

jämväl dessa byggnadsfrågor.

Utskottet. Radiohusets redan tidigare beslutade och till 21,5 mkr. kostnadsberäknade

första etapp, kontorsbyggnaden, anges nu draga en total

kostnad om 20,2 mkr. Ett belopp om 1,3 mkr., avseende lån till Stockholms

stad för anslutningskostnader till dess fjärrvärmeverk i Värtan av den gemensamma

värmeanläggning som planeras för ljudradio- och televisionsanläggningarna,

anses nämligen böra bestridas genom anslag under fonden

för låneunderstöd. Den andra etappen, omfattande studiolokaler m. m.,

samt restaurang- och bergrumsanläggningar, vilka samtliga anläggningar

beslutades vid 1959 års riksdag, beräknas numera kosta 43,7 mot tidigare

32,2 mkr. Kostnadsökningarna hänför sig huvudsakligen till isolationsåtgärder

i studioblocken för att eliminera akustiska störningar, anordningar

för alternativ användning av vissa ljudradiolokaler för television samt restauranganläggningen.

Beträffande den sistnämnda anser departementschefen

en omprövning böra komma till stånd liksom med avseende å vissa yttre

planeringsarbeten, f. n. kostnadsberäknade till 1,3 mkr. Vidare anses

bergrumsanläggningen, kostnadsberäknad till 1,8 mkr., kunna ställas på

framtiden.

Slutligen förklarar sig departementschefen vilja till prövning av den nytillsatta

utredningen rörande ljudradions framtid hänskjuta frågan om

radiohusets tredje etapp, omfattande konserthus och parkeringshus till en

sammanlagd kostnad av 18 mkr.

Med hänsyn till beräknade medelsreservationer vid nästa budgetårs ingång

har departementschefen för nämnda budgetår upptagit ett anslag om

6,4 mkr. för de fortsatta arbetena på de båda första byggnadsetapperna.

Utskottet biträder för sin del Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och har

ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande

sammanhang i övrigt förordat. Utskottet vill dock — i likhet med

departementschefen och i överensstämmelse med utskottets tidigare uttalanden

i ämnet — understryka vikten av att alla rimliga möjligheter till

kostnadsbesparingar iakttages såväl vid företagens projektering som utförande.

Under åberopande av det anförda och under hänvisning jämväl till sitt

utlåtande under punkten 3 i det föregående, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1960/61 anvisa

ett investeringsanslag av 6 400 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

9:o) Televisionshus. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 140—145) föreslagit

riksdagen att till Televisionshus för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag

av 2 500 000 kr.

I skrivelser den 18 augusti och 7 december 1959 har byggnadsstyrelsen

framlagt förslag beträffande byggnadsarbeten för televisionsverksamheten.

För en närmare redogörelse för innehållet i byggnadsstyrelsens framställningar

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 140—144).

Departementschefen har anfört följande.

Vid 1959 års riksdag fattades principbeslut om uppförande i Stockholm

av ett televisionshus. Byggnaden förutsattes skola dimensioneras för den del

av programproduktionen, som kunde beräknas falla på Stockholm vid en

total sändningstid av 30 timmar per vecka. Projektet uppskattades preliminärt

komma att kosta 40 mkr. För projektering och andra förberedelsearbeten

anvisades 0,5 mkr.

Sedan projekteringsarbetet nu pågått en tid och därigenom bättre grundmaterial

än tidigare erhållits för de fortsatta kostnadsberäkningarna har

byggnadsstyrelsen meddelat, att totalkostnaden kommer att öka högst väsentligt.

Erforderliga åtgärder för att begränsa akustiska störningar i studiodelen

ställer nämligen väsentligt högre krav på medel än vad man tidigare

räknade med och likaså kommer anläggningarna för värme, ventilation

och elektricitet att bli avsevärt mycket dyrare. Vidare erfordras ett icke

tidigare förutsett pålningsarbete under hela byggnadskomplexet, vilket gör

grundläggningsarbetena mycket kostnadskrävande. Avloppsanläggningarna

blir också dyrare. Slutligen tillkommer förut icke uppgivna kostnader för

ett länktorn och för yttre arbeten.

För egen del anser jag de av byggnadsstyrelsen lämnade uppgifterna om

kostnadernas utveckling vara oroväckande. Till stor del beror svårigheten

att ange ett någorlunda exakt belopp för totalkostnaderna på att ett slutligt

lokalprogram för televisionshuset ännu icke fastställts. Innan statsmakterna

tar slutlig ställning till byggnadsarbetena för själva televisionshuset, synes

det mig vara oundgängligen nödvändigt, att ett definitivt sådant lokalprogram

finnes att tillgå samt att projekteringsarbetena kommit till ett sådant

stadium, att en tillförlitlig kostnadsberäkning kan göras och framläggas

för statsmakterna. I avvaktan härpå bör de egentliga byggnadsarbetena

för televisionshuset uppskjutas. Jag förordar därför, att projekteringsarbetet

fortsättes under nästa budgetår och att härvid en ram för byggnadsprogrammet

fastställes. Enligt min mening bör byggnadsstyrelsen inrikta den

iortsatta projekteringen på att en kostnadsram av 40 mkr. för själva televisionshuset

icke får överskridas. Enligt vad jag erfarit från byggnadsstyrelsen,

torde detta icke behöva medföra, att projektet förskjutes i tiden.

Utanför den av mig angivna kostnadsramen räknar jag dock med att kostnader

skall få upptagas för grundläggning, transportgång mellan televisionshuset

och radiohuset, anläggningar för länktorn och avlopp samt yttre

planeringsarbeten. De nu nämnda arbetena, som kan beräknas kosta ca

9 mkr,, anses i väsentliga delar icke komma att påverkas av utformningen

av televisionshuset och bör därför enligt min mening kunna igångsättas redan

under nästa budgetår.

Jag tillstyrker sålunda för fortsatt projektering och för påbörjande av

vissa markarbeten in. in. det av byggnadsstyrelsen äskade beloppet om 2,5

mkr. för nästa budgetår.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

43

Det av byggnadsstyrelsen äskade beloppet av 0,5 mkr. för projektering av

ett TV-hus i Göteborg finner jag mig icke kunna tillstyrka. Jag erinrar härvid

om att medel för projektering av byggnaden efter Kungl. Maj :ts prövning

kan utgå från det på föredragning denna dag av chefen för finansdepartementet

under fonden för förlag till statsverket upptagna anslaget till

Vissa projekteringskostnader. Därest byggnadsprojektet senare kommer till

utförande skall de medel, som sålunda anvisats, avräknas mot televisionsmedlen.

Utskottet. För fortsatt projektering av det vid 1959 års riksdag beslutade

televisionshuset samt för påbörjande av markarbeten m. m. i anslutning

härtill föreslås av Kungl. Maj:t en medelsanvisning av 2,5 mkr. Projekteringsarbetet

bör enligt departementschefen inriktas på att en kostnadsram

av 40 mkr. för själva televisionshuset icke får överskridas. Vissa markarbeten

m. m., kostnadsberäknade till ca 9 mkr., vilka arbeten förutsättes ligga

utanför den angivna kostnadsramen, anses dock kunna påbörjas redan under

nästa budgetår. Ett av byggnadsstyrelsen äskat belopp av 0,5 mkr. för

projektering av ett TV-hus i Göteborg är departementschefen däremot

icke beredd att tillstyrka.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och förslag i

övrigt under förevarande punkt, vill i anslutning härtill kraftigt understryka

vad departementschefen uttalat rörande nödvändigheten av att —

före byggnadsarbetenas igångsättande — ett definitivt lokalprogram finns

att tillgå samt att tillförlitliga kostnadsberäkningar framlägges.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1960/

61 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.

10 :o) Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 145 och 146) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret

Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret 1960/61 anvivisa

ett investeringsanslag av 300 000 kr.

11 :o) Byggnadsarbeten för statens bilinspektion. Kungl. Maj:t har (punkt

11, s. 146 och 147) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för statens

bilinspektion för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av

2 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

De vid förra årets riksdag beslutade nybyggnaderna för bilinspektionen

i Norrköping, Luleå och Sundsvall bör nu fullföljas. Jag tillstyrker de härför

erforderliga medlen om 1 320 000 kr. för nästa budgetår.

En fortsatt upprustning av bilinspektionens lokaler finner jag nödvändig.

Jag anser mig emellertid nu endast kunna förorda, att två av de föreslagna

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

tre nya byggnadsprojekten får påbörjas nästa budgetår. Jag tillstyrker byggnadsprojektet

i Göteborg och dessutom ytterligare ett projekt. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att senare bestämma på vilken ort sistnämnda

byggnadsprojekt skall komma till utförande. Vid det av mig förordade byggnadsprogrammet

för nästa budgetår bör medelsbehovet för projektering och

påbörjande av de nya byggnadsarbetena kunna begränsas till 680 000 kr. Av

detta belopp skall därvid även bestridas kostnaderna för inköp av tomter.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer således,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för statens bilinspektion

för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kr.

12 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12,

s. 148—150) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag av

800 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,

som ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna

stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning

upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag

hänför sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.

Beträffande den närmare motiveringen för anslaget

torde få hänvisas till proposition 1948: 2 (bil. 14, punkt 8). I enlighet med

förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall merkostnadsanslaget

fr. o. m. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avser

byggnadsarbeten för länsstyrelserna.

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger en av byggnadsstyrelsen lämnad

redogörelse för ställningen på merkostnadsanslaget per den 30 juni

1959 (s. 148 och 149).

Departementschefen har inte haft något att erinra mot beräkningen av

merkostnadsandelarna på de olika byggnadsföretag som skall stå kvar i

förteckningen. Däremot anses den beräknade medelsförbrukningen ha överskattats.

Departementschefen beräknar denna till 800 000 kr., vilket innebär

en sänkning med 200 000 kr. i förhållande till byggnadsstyrelsens äskande.

Utskottet har inte haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer således,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

45

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1960/61 anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kr.,

II. godkänna den i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1960 föreslagna ändringen

av den förteckning, som ligger till grund för användningen

av ifrågavarande anslag.

Statens utlåningsfonder

13:o) Luftfartslånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 151 och 152)

föreslagit riksdagen att till Luftfartslånefonden för budgetåret 1960/61 anvisa

ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Till grund för Kungl. Maj :ts förslag ligger en av luftfartsstyrelsen i skrivelse

den 31 augusti 1959 gjord framställning, varöver kommerskollegium

avgivit yttrande (s. 151).

Departementschefen har anfört följande.

Enligt överenskommelse i samband med beslutet om utbyggnad av storflygplatsen

förband sig staten att bevilja Aktiebolaget Aerotransport (ABA)

ett lån om 65 mkr. Av lånet har från luftfartslånefonden utbetalats 17 mkr.

under år 1958 och 16 mkr. under år 1959. Återstoden av lånet skall stå till

ABA:s förfogande med 16 mkr. per år från den 1 januari under vart och ett

av åren 1960 och 1961.

Sedan Linjeflyg aktiebolag genom beslut den 27 november 1959 erhållit

ett lån om högst 7,2 mkr., återstår f. n. å luftfartslånefonden ett disponibelt

belopp av ca 27,3 mkr. För utbetalningar till ABA under åren 1960 och

1961 å det redan beslutade lånet samt för tillgodoseende av de mest angelägna

investeringsbehoven i övrigt förordar jag, att fonden tillföres ett kapitaltillskott

av 10 mkr.

Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Luftfartslånefonden för budgetåret

1960/61 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

14 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1959/60. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 153), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1959/60 för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

15:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungi. Maj:t har

punkt 15, s. 154—164) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1960/61 anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag å tillhopa 32 700 000 kr.

I skrivelse den 28 augusti 1959 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bl. a. lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats

för budgetåren 1958/59—1959/60. I sammanställningen redovisas

även styrelsens äskanden för budgetåret 1960/61.

1958/59 1959/60 Äskanden

1960/61

tusental kronor

Garage- och förrådsbyggnader m. m. . . .

Maskincentralförråd

......... 5 400

6 700

4 300

Motorfordon och vägmaskiner m. m. .,

.......... 16 200

26 000

29 000

Flytande materiel..................

......... 3 900

2000

1 000

Grustag m. m........................

1 000

—

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag 2 000

Summa 27 500

2 500

38 200

1 000

35 300

Styrelsen begär en ökning av investeringsramen för innevarande budgetår

med 2,2 mkr. för att likvidera betalningsutfallet av vissa av arbetsmarknadspolitiska

skäl utlagda beställningar. För budgetåret 1960/61 äskar styrelsen

en investeringsram av 38,5 mkr. Vid sidan av anslagsäskandena hemställer

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om beställningsbemyndigande för

materielleveranser under budgetåret 1962/63 intill ett belopp av 18 mkr.

I anledning av departementschefens uttalande i 1959 års statsverksproposition

angående för rådsfondens kapitaltjänstkostnader samt sedermera lämnat

uppdrag åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att undersöka förrådsfondens

avskrivnings- och förräntningsfrågor har inom styrelsen gjorts ett försök

att bedöma de konsekvenser som en övergång till avskrivning på återanskaffningsvärdet

skulle medföra. Enligt styrelsens mening måste vid ett

sådant bedömande hänsyn tagas till ett flertal icke påverkbara faktorer såsom

prisutvecklingen, den tekniska utvecklingen och det befintliga beståndets

ålderssammansättning. Det synes rimligt att återanskaffningsvärde, på

vilket avskrivningar skall grundas, beräknas med hänsyn till samtliga de

faktorer, som påverkar prisutvecklingen. Vid en så omfattande maskinpark

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

47

som den på förrådsfonden redovisade skulle en kontinuerlig registrering hos

styrelsen av prisutvecklingen för samtliga ingående maskiner medföra ett

mycket omfattande arbete. Äteranskaffningsvärdet bör med hänsyn bl. a.

härtill beräknas med hjälp av lämplig officiell maskinindex.

Styrelsen har gjort en uppskattning av avskrivningskostnaderna efter en

övergång till avskrivning på äteranskaffningsvärdet. Därvid har beträffande

sådana objekt, som anskaffas efter det systemet med avskrivning på återanskaffningsvärdet

införts, förutsatts att i samband med utrangeringen en

extra avskrivning sker så att de sammanlagda avskrivningarna kommer att

uppgå till det aktuella äteranskaffningsvärdet. En sådan extra avskrivning

har ej förutsatts för sådana objekt som anskaffats före det tänkta systemets

införande. Ökningen av avskrivningarna uppskattas i dagens läge för maskincentralförrådet

till ca 8,0 mkr. varefter de totala avskrivningarna kan

uppskattas till ca 25,0 mkr. för denna grupp. I denna kalkyl har hänsyn ej

tagits till de båtar och mudderverk, vilka förvaltas av sjöfartsstyrelsen. För

att finansiera de sålunda ökade avskrivningarna skulle erfordras en höjning

av utgående maskinhyror om uppskattningsvis 6—7 %. För förrådsbyggnader

m. m. uppskattas ökningen av avskrivningarna till 0,4—0,5 mkr. För

att finansiera denna ökade kostnad skulle erfordras en höjning av utgående

fastighetshyror om uppskattningsvis 8—10 %. En övergång till ett system

med avskrivningar grundade på det aktuella äteranskaffningsvärdet skulle

sålunda enligt de gjorda uppskattningarna öka avskrivningsmedlen från

nuvarande 18,0 mkr. till ca 26,5 mkr.

Styrelsen vill — under förutsättning att genom den uppkommande kostnadsökningen

erforderliga ytterligare medel anvisas på driftbudgeten

icke motsätta sig en övergång till nya avskrivningsprinciper. Styrelsen förutsätter

härvid emellertid att äteranskaffningsvärdet får regleras med tillhjälp

av för ändamålet lämpliga indexserier samt att det förändrade avskrivningssystemet

får successivt tillämpas.

Överskottet på fondens kapital beräknas på den vid ingången av det aktuella

budgetåret redovisade kapitalbehållningen. För kapital investerat i ännu

ej färdigställda anläggningar, som förvaltas av riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, beräknas dock ej överskott. I en särskild skrivelse den

29 oktober 1959 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt att Kungl.

Maj:t vid en eventuell övergång för väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

till avskrivning på äteranskaffningsvärdet måtte ändra grunderna

för beräkning av fondens överskott att avse den genomsnittliga kapitalbehållningen.

Beträffande innehållet i övrigt i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 156—159).

Arbetsmarknadsstyrelsens yttrande har i propositionen redovisats under

postverkets fond (s. 19 och 20).

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

Yttranden i vad avser frågorna om förrådsfondens kapitaltjänstkostnader

har avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision

samt kommerskollegium (s. 160 och 161).

Departementschefen erinrar till en början om, att han vid anmälan av

investeringsplanen för kommunikationsverken i anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag om höjning av verkets investeringsram för

innevarande budgetår med 2,2 mkr. förordat, att ett belopp av 1,8 mkr.

skall få läggas utanför investeringsramen för bestridande av kostnaderna för

återstoden av de beställningar som i sysselsättningsstödjande syfte lagts ut

hos Karlskrona-varvet.

Därefter övergår departementschefen till att behandla frågan om förrådsfondens

kapitaltjänstkostnader och anför därvid följande.

Beträffande förrådsfondens kapitaltjänstkostnader förordade jag i 1959

års statsverksproposition, att avskrivnings- och förräntningsfrågorna och

därmed sammanhängande spörsmål borde bli föremål för en närmare undersökning,

vilken lämpligen borde verkställas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Genom beslut den 28 maj 1959 uppdrogs åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att verkställa nämnda undersökning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i samband med anslagsäskandena

för nästa budgetår framlagt utredning och förslag om övergång till avskrivning

på återanskaffningsvärdet för förrådsfonden. ökningen av avskrivningarna

uppskattas av styrelsen i dagens läge till ca 8,5 mkr. för de av

förrådsfondens kapitalföremål, som disponeras av väg- och vattenbyggnadsverket.

Under förutsättning att genom den uppkommande kostnadsökningen

erforderliga ytterligare medel anvisas på driftbudgeten motsätter sig styrelsen

icke en övergång till nya avskrivningsregler.

Av de i ärendet hörda remissmyndigheterna har statskontoret och statens

sakrevision funnit vägande skäl tala för en övergång till avskrivning på

återanskaffningsvärdet. Enligt statskontorets uppfattning bör därvid förrådsfonden

överföras till redovisning såsom en särskild diversemedelsfond.

Riksräkenskapsverket kan icke förorda en övergång till avskrivning på återanskaffningsvärdet

enligt de principer som föreslagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

enär härvid enligt verkets mening överavskrivningar

skulle uppstå. Om det anses önskvärt att väganslagen belastas med hyror

motsvarande marknadsläget, kan detta enligt riksräkenskapsverkets mening

ernås genom att hyressättningen grundas på en verklig självkostnadsberäkning,

varvid hänsyn kan tas till företagsekonomiskt motiverade avskrivningar.

För de varor och tjänster, som förrådsfonden tillhandahåller vägförvaltningarna,

skall i princip ersättning utgå efter självkostnadspris. Vid en sådan

friställd förrådsrörelse, som väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

utgör, bör från rationaliseringssynpunkter en så långt möjligt korrekt

självkostnadsberäkning eftersträvas. En sådan har betydelse bl. a. för att

bedöma om arbeten bör utföras i egen regi eller på entreprenad. För att

kunna ligga till grund för en riktig prissättning bör avskrivningarna anpassas

efter prisnivån. En övergång till avskrivning på återanskaffningsvärdena

bör därför enligt min mening ske från och med nästa budgetår. Någon

ändring i fondens konstruktion på grund härav synes ej erforderlig. Återanskaffningsvärdena

synes böra beräknas med hjälp av för varje objekts
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

49

grupp lämplig index. Den närmare utformningen av förrådsfondens ändrade

avskrivningsregler torde få ankomma på Kungl. Maj:t.

överskottet å väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond beräknas i huvudsak

på den vid budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen. I

samband med övergången till avskrivning på återanskaffningsvärdet bör

såsom styrelsen föreslagit beräkningen av fondens överskott avse den genomsnittliga

kapitalbehållningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens överväganden rörande förrådsfondens

avskrivnings- och förräntningsfrågor har begränsats till de tillgångsgrupper,

vilka finansieras med av styrelsen äskade anslag. Sålunda har de av

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap förvaltade oljelagringsanläggningarna

lämnats utanför. Konsekvenserna för dessa anläggningar vid

en övergång till nya avskrivnings- och förräntningsregler synes därför böra

undersökas. Då dessutom vissa nackdelar synes vara förknippade med den

nuvarande redovisningen av oljelagringsanläggningarna på förrådsfonden,

synes dessa anläggningars fortsatta ställning inom fonden böra närmare

utredas av väg- och vattebyggnadsstyrelsen i samråd med riksräkenskapsverket

och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Departementschefen redovisar därefter sina ställningstaganden till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1960/61. Totalt

sett förordades i samband med redovisningen av investeringsplanen en

medelsförbrukningsram för förrådsfonden på 35,5 mkr., vilket innebär en

nominellt oförändrad ram i förhållande till innevarande budgetår. Av den sålunda

förordade investeringsramen beräknas 5,5 mkr. falla på garage- och

förrådsbyggnader m. m., 28 mkr. på motorfordon och vägmaskiner, 1,5 mkr.

på flytande materiel och 0,5 mkr. på dispositionsanslaget. En i propositionen

(s. 163) intagen tabell utvisar hur den sålunda förordade fördelningen

på olika ändamål förhåller sig till motsvarande siffror för föregående och

innevarande budgetår samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag för

nästa budgetår.

Med hänsyn till de beräknade anslagsreservationerna per den 30 juni 1960

har departementschefen uppskattat anslagsbehovet för budgetåret 1980/61

till sammanlagt 32,7 mkr.

Mot styrelsens hemställan om beställningsbemyndigande om högst 18

mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1962/63, har departementschefen slutligen inte haft något att erinra.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag beträffande investeringarna i väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond innebär, att ett belopp av 1,8 mkr., avseende

likvid för vissa beställningar i sysselsättningsstödjande syfte, lägges

utanför innevarande budgetårs investeringsram samt att för nästa budgetår

en nominellt sett oförändrad investeringsram av 35,5 mkr. beräknas.

Vidare förordas, på grundval av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkställd utredning, att avskrivningarna inom fonden från och med nästa

budgetår skall ske på återanskaffningsvärdet.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 anfört tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts förslag beträffande investeringarnas omfattning. Ej heller

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1960

den beräknade fördelningen på olika objektslag har givit utskottet anledning

till erinran.

Vidkommande frågan om avskrivningarna inom förrådsfonden vill utskottet

erinra om, att utskottet i tidigare sammanhang, senast i sitt utlåtande

nr 6 till 1958 års B-riksdag i fråga om driftbidrag till statens järnvägar,

uttalat sig för avskrivning på återanskaffningsvärdet. Utskottet kan

också i nu förevarande sammanhang ansluta sig till nämnda princip. I enlighet

med departementschefens förslag torde den närmare utformningen av

förrådsfondens ändrade avskrivningsregler få ankomma på Kungl. Maj :t.

Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt anfört och förordat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1960/61 under väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investe
-

ringsanslag, nämligen

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 3 200 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 28 000 000 »

3. Flytande materiel .................... 500 000 s>

4. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi
tionsanslag

.......................... 1000 000 »

Stockholm den 26 februari 1960

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Ivar

Johansson, Birger Andersson, fröken Andersson, herrar Holmqvist, Jacobsson,

Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bertil Petersson,

Herbert Larsson, Sundin och Lundström; samt

från andra kammaren: herrar Åkerström, Petterson i Degerfors,

Malmborg, Thapper, Jansson i Kalix, Staxäng, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson

i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Nihlfors, Heckscher, Bohman,

Johansson i Norrköping och Larsson i Hedenäset.

600392 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:92 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 30 juni 1943 a1 i texten