Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1960161 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1960-05-03 · 30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1960:90, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1960161 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

1

Nr 90

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1960161 till statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln, punkterna

36—42 samt å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

(bilaga 27, punkten 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1960/61 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten

Kronor

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar,

förslagsanslag ...................................... 9 138 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag .................................. 5 169 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs
anskaffning

av inventarier m. m., reservationsanslag........ 850 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande

och drift av provisoriska förläggningar, reservationsanslag

................................................ 500 000

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,

reservationsanslag .......................... 55 000

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m., reservationsanslag

................................................ 100

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m., reservationsanslag

.......................................... 73 000

B. Kapitalbudgeten

Kronor

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården, investeringsanslag................ 2 500 000

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 samt. Nr 90

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

Därefter har Kungl. Maj :t i proposition nr 83, under åberopande av biIagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 mars 1960,

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1960/61, dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1959/

60 anvisa å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond till

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården ett investeringsanslag av 480 000 kronor, dels ock för budgetåret

1960/61 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Avlöningar ett

förslagsanslag av 8 947 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

ett förslagsanslag av 5 129 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier m. m. ett reservationsanslag av 850 000 kronor;

4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Anordnande

och drift av provisoriska förläggningar ett reservationsanslag av 500 000

kronor;

5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

ett reservationsanslag av 55 000 kronor;

6) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m. ett reservationsanslag

av 100 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m. ett reservationsanslag

av 73 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.

Propositionen

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957 tillkallade departementschefen

sex utredningsmän med uppdrag att utreda vissa frågor rörande

ungdomsvårdsskolorna. Enligt direktiven skulle såsom en allmän

riktpunkt för utredningen gälla, att ungdomsvårdsskoleorganisationen skall

vara så avpassad att den kan ta hand om och effektivt behandla de ungdomar

som är i behov av vård inom barna- och ungdomsvårdens ram och som

befinnes inte kunna lämpligen tagas om hand i annan ordning. Utrednings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

3

männen borde i första hand undersöka vilka åtgärder som bör vidtagas för

att snabbt avveckla den akuta platsbristen. I andra hand borde utredningsmännen

utarbeta ett program för organisationens utbyggnad under de närmaste

åren. Bland de frågor som borde särskilt uppmärksammas vid utredningen

märktes frågan om ökade resurser för psykiatrisk vård och för

eftervård.

Utredningsmännen, som antagit benämningen kommittén för ungdomsvårdsskolorna,

har varit ledamoten av riksdagens första kammare G. Pettersson,

ordförande (fr. o. m. den 7 november 1957), ledamoten av riksdagens

andra kammare S. Ekendahl, ledamoten av riksdagens första kammare

C. Eskilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare E. Jacobsson, f. d.

ledamoten av riksdagens första kammare Margret Nilsson och e. o. kanslirådet

L.-Å. Åström.

Under år 1957 avgav kommittén förslag angående anordnande av en ungdomsvårdsskola

på Visingsö samt om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola

i Uddevalla ävensom vissa förslag i anledning av den akuta platsbristen

vid vissa ungdomsvårdsskolor. Förslagen underställdes 1958 års riksdag.

Beslut fattades om förstärkning av organisationen i huvudsaklig överensstämmelse

med kommitténs förslag.

I oktober 1958 avlämnade kommittén ett betänkande med förslag till utbyggnad

av ungdomsvårdsskolorna. I en på grundval av betänkandet utarbetad

proposition (1959:88) föreslogs en avsevärd förstärkning av ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Förslagen bifölls av riksdagen (SU 57, Rskr 172).

Kommittén har den 11 september 1959 överlämnat sitt slutbetänkande

med förslag rörande verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna (SOU 1959:

25). Betänkandet har varit föremål för remissbehandling.

Socialstyrelsen har hemställt om anvisande av medel för verksamheten

vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret 1960/61.

I propositionen lämnas en redogörelse för gällande bestämmelser och

nuvarande organisation samt för kommitténs förslag rörande verksamheten

vid ungdomsvårdsskolorna jämte däröver avgivna yttranden. Utskottet

får härutinnan hänvisa till propositionen (s. 5—47). I det följande

redovisas departementschefens förslag.

Platssituationen vid skolorna m. m.

På grund av en stigande efterfrågan på vårdplatser vid ungdomsvårdsskolorna

tillsattes i april 1957 en särskild kommitté med uppdrag att utreda

vissa frågor rörande nämnda skolor.

Kommittén hade i första hand att undersöka vilka åtgärder som borde

vidtagas för att snabbt avveckla den akuta platsbristen. Därefter borde utarPetas

ett program för organisationens utbyggnad under de närmaste åren.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

Kommittén har under åren 1957 och 1958 avgivit ett antal förslag till utbyggnad

av organisationen med nya skolor och avdelningar, vilka underställts

1958 och 1959 års riksdagar. En avsevärd förstärkning av organisationen

beslöts i anledning härav.

Kommittén har nu slutredovisat sitt uppdrag. I den sista etappen av sitt

arbete har kommittén huvudsakligen berört frågor om medicinsk-psykologisk

behandling, undervisning och arbetsträning samt fritidsverksamhet

och eftervård. Förslag till förstärkning av resurserna i nämnda avseenden

framlägges.

Innan departementschefen övergår till att behandla kommitténs senast

framlagda förslag redogör han såsom en bakgrund till sina överväganden

för det allmänna läget inom vårdområdet och utvecklingen av platssituationen

vid skolorna. Vidare redovisas genomförandet av de av riksdagen redan

beslutade åtgärderna för organisationens utbyggnad.

Under den första hälften av den senaste tioårsperioden minskade efterfrågan

på platser vid skolorna. Mellan åren 1949 och 1955 gick sålunda elevantalet

ned med nära 30 procent eller från ca 850 till ca 600. Vissa äldre

skolor kunde på grund härav läggas ned.

Under 1955 började efterfrågan på platser att öka. Summan av intagna

elever och väntefall steg under år 1956 över det totala platsantalet och utgjorde

den 1 januari 1957 drygt 800. Efterfrågan har därefter fortsatt att

stiga och vid 1959 års ingång överskreds siffran 1 000. Platsefterfrågan har

sedan i stort sett legat på denna nivå.

Den ökade efterfrågan har helt varit inriktad på de för äldre elever avsedda

yrkesskolorna, medan efterfrågan på skolhemsplatser minskat. Pa

grund härav har det under senare år varit möjligt att omdisponera två skolhem

— Gräskärr och Hammargården — till yrkesskolor.

I fråga om eleverna har utvecklingen under 1950-talet gått mot en ökad

svårighetsgrad. Detta har skett inte minst efter ikraftträdandet den 1 juli

1954 av 1952 års lag om påföljd för brott av underårig. Denna lag innebär

att brottslingar under 18 år i regel skall tas om hand inom barna- och ungdomsvården

i stället för att ådömas frihetsstraff. På grund av den ökade

svårighetsgraden hos eleverna har en rad slutna avdelningar, s. k. specialavdelningar,

inrättats vid skolorna. Vid 1959 års riksdag beslöts att inrätta

ytterligare avdelningar av sluten karaktär, s. k. mottagningsavdelningar.

Syftet med dessa avdelningar är i första hand att möjliggöra ett effektivt

omhändertagande av s. k. utredningsfall, främst för brott misstänkta ungdomar

under 18 år.

Till utvecklingen mot ökad svårighetsgrad hos eleverna vid skolorna har

också bidragit en medveten strävan att i allt större utsträckning anlita öppna

vårdformer, främst utackordering av elever i enskilda hem. Härför har

av naturliga skäl i första hand de lindrigare fallen kommit i fråga. Omfattningen

av denna verksamhet är svår att mäta i siffror då de ifrågavarande

ungdomarna i stor utsträckning utplacerats utan förmedling av ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Ungdomsvårdsskolorna har ansvar inte endast för de elever som vistas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

5

på skolorna utan även för ett betydande antal villkorligt utskrivna och utackorderade

elever. Det totala antalet elever inom nämnda tre kategorier

utgjorde ca 1 400 vid 1955 års ingång. Vid 1959 års ingång uppgick det till

ca 1 500 och den 1 mars 1960 till ca 1 680. De från skolorna utackorderades

antal steg under samma tid från knappt 100 till f. n. ca 185. I syfte att avlasta

skolorna genom ökad utackordering har under senare år en väsentlig

uppräkning skett av anslagsposten till eftervård och utackordering.

Utvecklingen under de senaste åren har alltså inneburit både en ökning

av efterfrågan på platser vid skolorna och en stegring av elevernas svårighetsgrad.

Skolornas resurser har samtidigt förbättrats genom olika åtgärder

såsom ny- och ombyggnader, ökning av personalen samt ökning av möjligheterna

till utackordering i familjevård.

Vid 1957, 1958 och 1959 års riksdagar har beslut fattats om en väsentlig

utbyggnad av organisationen. Denna utbyggnad som till stor del redan är

färdig skulle medföra ett platstillskott på ca 260 platser.

Vad yrkesskolorna för flickor angår skulle en sjuk- och observationsavdelning

med 8 platser uppföras vid Eknäs, en utskrivningsavdelning med 8

platser anordnas i anslutning till Ryagården, en ny yrkesskola med 14 platser

anordnas i förhyrda lokaler vid Håkanstorp samt mottagningsavdelningar

med 8 platser vardera uppföras vid Bistagården och Brättegården.

Vid yrkesskolorna för pojkar skulle uppföras specialavdelningar med 8

platser på var och en vid Långanäs, Råby och Hammargården. Gräskärrs

yrkesskola skulle byggas ut med tre elevhem, en special- och en mottagningsavdelning.

Härigenom skulle ett nettotillskott på 26 platser erhållas.

Sundbo yrkesskola skulle få ca 10 platser vid en sidoavdelning i Baggå, varjämte

två nya yrkesskolor, Stigby med 24 och Bärby med 28 platser, skulle

inrättas. Vid sistnämnda skola skulle en specialavdelning med 8 platser

byggas. Dessutom skulle mottagningsavdelningar med 8 platser på var och

en uppföras vid Hammargården, Fagared och Sundbo. Ett 70-tal platser har

dessutom anordnats i provisoriska förläggningar. För detta ändamål har

särskilda anslag anvisats.

ökningen av platsantalet har emellertid motverkats av att flera elevavdelningar

eldhärjats under de båda senaste åren. Under 1958 förlorades sålunda

av detta skäl 15 platser vid Sundbo och 20 platser vid Gräskärr. 1959

nedbrann en elevförläggning med 12 platser vid Hornö.

Antalet tillgängliga vårdplatser utgjorde vid ingången av mars månad

1960 omkring 895 mot ca 750 vid samma tid förra året. Ur socialstyrelsens

månatliga statistik torde följande uppgifter få lämnas om utvecklingen under

de senaste två åren.

Tidpunkt

Tillgängliga

Intagna

Närvarande

Väntefall

platser ca

elever

elever

Hela

organisationen

1.6

1958

760

715

636

307

1.11

1958

760

742

651

203

1.3

1959

750

794

672

263

1.6

1959

790

785

676

212

1.11

1959

835

833

742

95

1.3

1960

895

856

767

153

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

Tidpunkt

Tillgängliga

Intagna Närvarande

Väntefall

platser ca

elever

elever

Yrkesskolor för pojkar

1.6

1958

350

333

280

195

1.11

1958

360

386

338

129

1.3

1959

350

394

315

163

1.6

1959

380

382

317

112

1.11

1959

430

441

387

51

1.3

1960

475

443

398

101

Yrkesskolor

för flickor

1.6

1958

195

181

158

86

1.11

1958

195

199

166

50

1.3

1959

210

206

172

70

1.6

1959

220

213

175

65

1.11

1959

210

211

187

36

1.3

1960

220

229

191

38

Några av de i tabellen såsom tillgängliga redovisade platserna har här tillfälligtvis

inte kunnat utnyttjas på grund av reparationsarbeten m.m.

Av tabellen framgår, att antalet väntefall minskat betydligt under det senaste

året. Den ökning av antalet sådana fall som redovisats den 1 mars 1960

motsvaras av ett ungefär lika stort antal i slutet av februari tillkomna nya

platser, som vid månadsskiftet inte hunnit beläggas med elever. Väntetiderna

har också avsevärt nedgått och i vissa fall helt försvunnit.

Till belysning av vad i det föregående anförts redovisas närmare de förändringar

i platsantalet på de olika skolorna som skett under det sista året

eller som beräknas äga rum under återstoden av innevarande år.

Vad först beträffar yrkesskolorna för pojkar redovisas följande.

1. Lövsta. Ombyggnad pågår f. n. av f. d. elevförläggningen Kupan. Avdelningen

beräknas kunna tas i bruk i april 1960. Därigenom ökas platsantalet

vid skolan med 8.

2. Långanäs. En ny specialavdelning med 8 platser främst avsedda för

alkoholmissbrukare har tagits i bruk i juni 1959. Vidare blev en provisorisk

förläggning med 8 platser färdig i juli samma år. Den är avsedd att

möjliggöra en minskning av antalet vårdplatser i skolans huvudförläggning.

3. Fagared. En provisorisk förläggning med 8 platser har tagits i bruk i

juli 1959. Den 1959 beslutade mottagningsavdelningen, som främst är avsedd

för s. k. utredningsfall från Göteborgs-området och har 8 platser, togs

i bruk vid årsskiftet 1959/60.

4. Forsane. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk i september

1959.

5. Sundbo. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk i juni

1959. En mottagningsavdelning med 8 platser blev färdig i slutet av februari

1960. Såsom ersättning för en genom brand i maj 1958 förstörd elevförläggning

uppföres en nybyggnad med 20 platser. Den beräknas bli färdig i

slutet av 1960.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

7

6. Råby. En specialavdelning med 8 platser blev färdig i slutet av 1959.

7. Gräskärr. Provisoriska förläggningar med sammanlagt 18 platser, som

uppförts i stället för den i december 1958 nedbrunna huvudbyggnaden, togs

i bruk i april 1959. Den 1958 beslutade ombyggnaden av skolan pågår. En

elevförläggning med 10 platser blev färdig i slutet av februari 1960. Ytterligare

två elevförläggningar med 10 platser vardera samt en specialavdelning

med 8 platser blir färdiga under de närmaste månaderna. Ny administrationsbyggnad

och en mottagningsavdelning med 8 platser beräknas bli färdiga

i slutet av 1960.

8. Hammargården. En provisorisk förläggning med 8 platser togs i bruk

i augusti 1959. En mottagningsavdelning med 8 platser blir färdig i mars

1960. I mitten av april 1960 beräknas en specialavdelning med 8 platser

kunna tas i bruk. De båda sistnämnda avdelningarna är huvudsakligen avsedda

för utredningsfall från Stockholms-området.

9. Bärby. Skolan togs i bruk i september 1959. Den 1 mars 1960 kunde 24

elever tas emot. En specialavdelning med 8 platser uppföres vid skolan och

beräknas kunna tas i bruk i april 1960.

10. Stigby. Skolan började sin verksamhet i maj 1959, då en provisorisk

förläggning för 6 elever togs i bruk. Ombyggnadsarbetena vid en mindre

förläggningsbyggnad med 6 platser blev färdiga i januari 1960. Huvudbyggnaden

beräknas bli färdig våren 1960, varefter skolan får 24 platser.

Vad härefter angår yrkesskolorna för flickor kan följande

redovisas.

1. Bistagården. En mottagningsavdelning med 8 platser är färdigställd

men har ännu inte kunnat tas i bruk på grund av svårigheter att anskaffa

personal.

2. Brättegården. En mottagningsavdelning med 8 platser tas i bruk i mitten

av mars 1960.

3. Hornö. En elevförläggning med 12 platser förstördes genom brand den

21 juni 1959. Med anledning härav har en provisorisk förläggning med 8

platser uppförts vid skolan. Den togs i bruk i november 1959. Förslag till en

permanent ersättning för den brunna byggnaden redovisas i det följande.

4. Håkanstorp. Skolan, som kan ta emot 14 elever, togs i bruk i april 1959.

Slutligen har en provisorisk förläggning med 8 platser uppförts vid skolhemmet

för flickor. Beträffande skolhemmen i övrigt har några förändringar

inte vidtagits då platstillgången vid dem hittills i stort sett varit tillfredsställande.

Vissa av de vid 1958 och 1959 års riksdagar beslutade byggnadsföretagen

har inte kunnat färdigställas inom den förhållandevis mycket snäva tidsram,

som angavs. Arbetena har dock bedrivits med stor snabbhet. Under det

senaste året har vid yrkesskolorna för pojkar erhållits ett nettotillskott av

ca 125 platser, varav 32 i slutna avdelningar och ca 50 i provisoriska förläggningar.

Vid yrkesskolorna för flickor har tillkommit 22 och genom

brand förlorats 12 platser. Under återstoden av innevarande år beräknas

ytterligare ca 100 platser tillkomma vid yrkesskolorna för pojkar, varav 32

vid slutna avdelningar. Vid yrkesskolorna för flickor tillkommer 16 platser i

slutna avdelningar. Platsökningen är särskilt markant i fråga om de slutna

avdelningarna. Antalet platser å sådana avdelningar, som för ett år sedan

utgjorde 65, kommer att mer än fördubblas. Till följd härav torde häktning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

och ådömande av frihetsstraff härefter inte behöva tillgripas mot brottslingar

under 18 år enbart på grund av brist på plats vid skolornas slutna

avdelningar.

När nu pågående utbyggnad blir färdigställd torde vid yrkesskolorna för

pojkar en platsefterfrågan av nuvarande omfattning kunna tillgodoses och

en viss platsreserv tillskapas. En viss reservation måste dock göras för de

psykiskt abnorma eleverna, för vilka ytterligare vårdresurser kan bli behövliga.

Det kan därför visa sig nödvändigt att förstärka dessa resurser genom

att uppföra en ny skola för svårbehandlade sådana elever.

I detta sammanhang erinras om att vid 1959 års riksdag medel anvisades

för ritning och projektering av en dylik skola, som förutsattes bli

placerad på Gotland. I sitt i oktober 1958 avlämnade betänkande med förslag

till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna föreslog kommittén, att skolan

skulle förläggas till Lummelunda i Tingstäde kommun. Det markområde

inom kommunen som avsetts för ändamålet står dock inte till förfogande.

Enligt vad som framgått av undersökningar finns f. n. inte något

annat lämpligt område tillgängligt inom denna kommun. Däremot har de

kommunala myndigheterna i Havdhems kommun erbjudit ett markområde

i Havdhems samhälle. Vidare har preliminärt undersökts några staten

redan tillhöriga markområden på Gotland, som synes lämpliga för ändamålet.

Departementschefen är inte beredd att nu inta någon bestämd ståndpunkt

till skolans inrättande och närmare placering. De inledda undersökningarna

bör fortsätta och projekteringsarbetet fullföljas. Först därefter

kan definitivt beslut fattas i frågan.

Vad yrkesskolorna för flickor beträffar kan befaras att den beslutade utbyggnaden

på längre sikt kan visa sig otillräcklig. En ytterligare utökning

av platsantalet vid dem kan därför bli nödvändig. Vid en sådan utbyggnad

bör önskemålen om ökade differentieringsmöjligheter vid vissa av skolorna

samt större resurser för vård av psykiskt abnorma elever beaktas. Antalet

skolenheter synes därvid inte böra ökas.

Förslag rörande verksamheten vid skolorna

Kommittén har nu lagt fram en rad förslag i syfte att öka skolornas kvalitativa

vårdresurser. Bakgrunden till förslagen är att resultatet av vården

vid skolorna inte motsvarar de förhoppningar man velat fästa vid denna

vårdform. Departementschefen erinrar om att enligt en inom socialstyrelsen

utförd undersökning 73 procent av de manliga elever som den 1 januari

1951 var intagna på skolorna och varit slutgiltigt utskrivna 4—5 år efter

utskrivningen dömts för straffregisterbrott.

Medan reformarbetet under de senaste åren fått inriktas på att snabbast

möjligt avveckla platsbristen vid skolorna och förbättra vårdresurserna för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

9

de svåraste fallen, främst genom en kraftig utbyggnad av möjligheterna till

sluten vård, måste i fortsättningen tyngdpunkten läggas på åtgärder som

syftar till en förbättring av vårdresultatet och skolorganisationens effektivitet

i övrigt. Vård- och behandlingsmetoder, arbetsträning och utbildning,

personalrekrytering och personalutbildning samt en rationell organisation

av både vårdarbetet och skolornas förvaltning är de frågor som här träder i

förgrunden.

En del av dessa frågor har berörts av kommittén. Departementschefen

övergår därefter till att närmare behandla kommitténs förslag.

I fråga om vårdtiderna vid skolorna har kommittén inte funnit det lämpligt

att maximi- och minimitider fastslås för vistelse på ungdomsvårdsskola.

Departementschefen delar denna uppfattning och erinrar i anslutning härtill

om att det förslag till ny barnavårdslag, som i år förelagts riksdagen, inte

innehåller några bestämmelser i detta hänseende. Frågan om längden av

vårdtiderna bör — såsom kommittén förutsatt — ägnas fortlöpande uppmärksamhet

från socialstyrelsens sida. Skulle det därvid visa sig ändamålsenligt

att i något fall utfärda generella anvisningar och föreskrifter torde

detta lämpligen kunna ske i administrativ ordning.

Vad kommittén i övrigt anfört rörande vårdtiderna på skolorna och därmed

sammanhängande frågor föranleder inte någon erinran från departementschefens

sida. Här anmäles, att den av kommittén och socialstyrelsen

berörda försöksverksamheten med korttidsbehandling för manliga elever

vid Hammargården påbörjats. Departementschefen återkommer i det följande

till frågan om viss personalförstärkning till denna skola på grund

härav. Ifrågavarande verksamhet har pågått alltför kort tid för att det skall

vara möjligt att nu bedöma resultatet av densamma. Den av kommittén

väckta frågan om korttidsbehandling även för kvinnliga elever torde komma

att prövas då erfarenheter vunnits av verksamheten vid Hammargården.

Beträffande förslaget om anordnande av en utskrivningsavdelning i Borås

avsedd för Härsjögårdens yrkesskola erinras om att departementschefen

vid behandlingen av anslagen till ungdomsvårdsskolorna för innevarande

budgetår (prop. 1959:88) förklarade sig inte vara beredd att föreslå att utskrivningsavdelningar

inrättas vid vissa bestämda skolor. Det syntes i

stället lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t att med anlitande av medel

från anslaget till anordnande och drift av provisoriska förläggningar fa

bestämma om anordnande av utskrivningsavdelningar sedan närmare erfarenheter

vunnits av verksamheten vid den sedan början av år 1959 inrättade

utskrivningsavdelningen i Landskrona. Denna ordning bör tillämpas

även i fortsättningen.

De av kommittén och dess expert, överläkaren Elsa-Brita Nordlund, anförda

allmänna synpunkterna på den medicinsk-psykologiska behandlingen

vid ungdomsvårdsskolorna har godtagits av flertalet remissorgan. Medici
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

nalstyrelsen anser emellertid, att vården av de psykiskt sjuka eleverna berörts

allför litet av kommittén. Sveriges läkarförbund anser, att behovet även

mer sjukvårdsmässig behandling av eleverna förbisetts av kommittén.

Med hänsyn till de ofta konstaterade psykiska bristerna hos elevmaterialet

och i syfte att nå bättre vårdresultat bör en betydande uppmärksamhet

ägnas åt denna del av elevbehandlingen. De i betänkandet anförda synpunkterna

bör kunna tjäna till viss vägledning vid uppläggningen av vårdarbetet

på skolorna. Möjligheterna att nå en tillfredsställande ordning på detta område

begränsas emellertid både av att den ungdomspsykiatriska forskningen

ännu inte kommit fram till entydiga resultat i fråga om behandlingsmetoder

och av att det f. n. råder en ytterst besvärande brist på psykiatriskt skolad

personal. Dessa brister torde komma att bestå under avsevärd tid. Till

följd härav är det inte möjligt att f. n. få till stånd en sådan utbyggnad av

vårdresurserna i ifrågavarande hänseende, som i och för sig skulle vara

önskvärd.

F. n. finns vid skolorna inrättade tre läkartjänster, därav två vid Lövsta

och en vid Ryagården. Dessa tjänster har sedan en längre tid varit vakanta.

Vid flertalet skolor finns särskilda s. k. rådgivande psykiatrer anställda mot

arvode. Dessutom finns en psykologtjänst inrättad vid Lövsta.

De resurser som sålunda står till skolornas förfogande är otillräckliga.

Kommittén har föreslagit att försök skall göras vid ett par skolor med en

mer intensiv medicinsk-psykologisk behandling. För detta ändamål skulle

medel anvisas till ett ökat antal psykiaterbesök och till anställande av psykologer.

En betydande uppräkning av de för psykiatrisk expertis avsedda

medlen föreslås liksom också höjda ersättningar till psykiatrerna.

Flera remissorgan har uttalat, att den föreslagna förstärkningen inte är

tillräckligt omfattande för att motsvara behovet. Den nyss berörda bristen

på psykiatrer torde emellertid — såsom Svenska barnpsykiatriska föreningen

påpekat i sitt yttrande — under flera år framåt göra en större insats

från läkarnas sida omöjlig. Departementschefen tillstyrker förslaget om

ökning av medelsanvisningen för att möjliggöra att psykiatrisk expertis, i

den mån tillgången på psykiatrer visar sig medge detta, anlitas i större omfattning

än f. n. Däremot är departementschefen inte beredd att i detta sammanhang

ta ställning till förslaget om ändrade ersättningsgrunder för de

rådgivande psykiatrerna. Vid avvägningen av psykiatrernas arbetsuppgifter

bör beaktas vad medicinalstyrelsen och Stockholms barnavårdsnämnd i sina

yttranden anfört om nödvändigheten av koncentration av deras insatser.

Med hänsyn till bristen på kvalificerade psykologer och i avvaktan på

ytterligare erfarenheter föreslås att endast en psykologtjänst inrättas. Det

behov av psykologisk expertis som därutöver kan föreligga bör såsom statskontoret

anfört få tillgodoses genom anlitande av konsulter. Särskilda medel

bör beräknas härför.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

11

Frågan om den centrala ledningen av den medicinsk-psykologiska verksamheten

vid skolorna har behandlats vid anmälan i årets statsverksproposition

av socialstyrelsens avlöningsanslag (V ht s. 10). Departementschefen

anförde därvid, att det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

erforderliga bestämmelser om tillgodoseende av behovet av psykiatermedverkan

på styrelsens skolbyrå under tid då tjänsten som chef, tillika läkare,

vid Lövstaskolan ej är besatt.

Departementschefen återkommer med preciserade förslag i anledning av

vad nu anförts vid hans behandling i det följande av medelsbehovet till skolorganisationen

under nästa budgetår.

Beträffande den slutna vården vid ungdomsvårdsskolorna har kommittén

föreslagit, att vistelsetiden på special- eller mottagningsavdelning inte utan

särskilda skäl skall få överstiga två månader. F. n. tillämpas på specialavdelningarna

en längsta sammanhängande vistelsetid av högst två månader.

Riksåklagaren har i sitt remissyttrande ifrågasatt, om det i tider av stigande

brottslighet är riktigt att införa en begränsning av den tid en elev får omhändertas

på sluten avdelning. Han anser att det bör övervägas att vid skolor,

som mottar särskilt svårbehandlade och rymningsbenägna elever, mer

allmänt tillämpa längre vistelsetid än kommittén föreslagit.

För egen del erinrar departementschefen om att i det förut berörda förslaget

till ny barnavårdslag förutsättningarna för ungdomsvårdsskoleelevs

intagning på sluten avdelning inte angetts. Bestämmelser härom torde få

meddelas i samband med revision av den nuvarande ungdomsvårdsskolestadgan.

Enligt departementschefens uppfattning bör vistelsetiden på ungdomsvårdsskolornas

slutna avdelningar vara relativt kort. Den bör normalt

inte överstiga den av kommittén föreslagna tiden av två månader. Undantag

härifrån bör på av kommittén angivna förutsättningar få meddelas av socialstyrelsen.

Det bör härvid bli möjligt att i särskilda fall tillgodose de av riksåklagaren

angivna synpunkterna.

Kommittén har framlagt långtgående förslag i fråga om skolundervisningen

vid ungdomsvårdsskolorna. En betydande del av eleverna i de åldersgrupper,

som motsvarar de högsta klasserna i enhetsskolan, kommer från

skoldistrikt som redan infört enhetsskolans högstadium. Kommittén anser,

att enhetsskolcundervisning därför måste införas i snabbare takt vid ungdomsvårdsskolorna

än i det allmänna skolväsendet i dess helhet. Kommittén

föreslår ett fortsatt snabbt genomförande av försöksverksamhet med enhetsskoleundervisning

med början under nästa budgetår.

Försök med enhetsskolcundervisning har innevarande budgetår påbörjats

vid Vemyra skolhem. Departementschefen har i princip inte något att erinra

mot att sådan försöksverksamhet efter hand upptas vid andra ungdomsvårdsskolor.

Närmare erfarenheter av verksamheten vid Vcmyra bör emellertid

avvaktas, innan så sker. Vid de fortsatta övervägandena av denna fråga

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

bör man undersöka möjligheterna att begränsa kostnaderna genom samarbete

med övriga närbelägna skolor i fråga om undervisning, lärartjänster

och lokaler.

I avvaktan på att enhetsskoleundervisning anordnas i större omfattning

bör sådana skolpliktiga elever tillhörande klass 9 y, som inte kan placeras

vid Vemyra, få fullgöra sin återstående skolplikt vid någon av yrkesskolorna.

Behovet av undervisning för särskilt teoretiskt inriktade elever bör tills

vidare liksom hittills kunna tillgodoses genom samarbete med det allmänna

skolväsendet.

Kommittén har ingående behandlat frågan om arbetsträning och yrkesundervisning

vid skolorna. Kommittén anser, att det är av en väsentlig betydelse

för elevernas återanpassning att deras förutsättningar för en anknytning

till arbetsmarknaden ökas.

Skolornas verksamhet i nämnda avseende bör enligt kommittén inriktas

så att eleverna lätt kan erhålla arbete eller vidareutbildning efter utskrivningen.

Syftet bör i stor utsträckning vara att ge eleverna förberedande yrkesutbildning.

Verksamheten bör alltefter elevernas förutsättningar omfatta

terapibetonad sysselsättning, arbetsträning och yrkesundervisning.

Med hänsyn till den begränsade vårdtiden kan yrkesutbildning i egentlig

mening i regel inte ges. Utbildning kan därför endast ges i sådana yrken

som kräver kort tids undervisning. I övrigt får man inskränka sig till förberedande

yrkesutbildning eller grundutbildning. Yrkesvägledning och anlagsprövning

bör vidare förekomma och ges större utrymme än hittills.

Verksamheten vid skolorna bör vara inriktad på produktion under former,

vilka så långt möjligt liknar förhållandena ute i samhället.

Departementschefen delar kommitténs allmänna synpunkter på frågan om

anordnandet av arbetsträning och yrkesutbildning vid skolorna. Det är

uppenbarligen av den allra största vikt, att under tiden för vistelsen på

skolorna en fast grund lägges för ett normalt arbetsliv för eleverna efter utskrivningen.

Men även för livet på anstalten är det — såsom för övrigt starkt

betonas i de i det föregående refererade synpunkterna på den medicinsktpsykologiska

behandlingen vid skolorna — av stor betydelse att eleverna

hålles lämpligt sysselsatta. Denna del av skolornas verksamhet är enligt

departementschefens mening så betydelsefull att den bör sättas i första rummet

vid genomförandet av kommitténs olika förslag.

Skolornas nuvarande utrustning för arbetsträning och yrkesutbildning är

såsom kommittén funnit otillräcklig. I likhet med kommittén och flertalet

remissorgan anser departementschefen, att en betydande upprustning på

detta område måste genomföras. Upprustningen bör ske etappvis. Vid verksamhetens

utformning kan därvid de av kommittén anförda allmänna synpunkterna

i allt väsentligt vara vägledande. I detta sammanhang framhåller

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

13

departementschefen särskilt att han finner det angeläget, att det av kommittén

rekommenderade samarbetet med olika på området verksamma statliga

myndigheter såsom arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

bedrives kontinuerligt och intensivt både lokalt och centralt.

Samarbetet med arbetsmarknadsmyndigheterna synes lämpligen kunna anordnas

efter de i arbetsmarknadsstyrelsens remissyttrande angivna riktlinjerna.

Samarbete bör också kunna etableras med näringslivets branschorganisationer

och näringsidkare i skolornas närhet.

Kommittén har föreslagit, att ett stort antal verkstäder skall uppföras vid

olika skolor. Inom ramen för det framlagda byggnadsprogrammet bör under

nästa budgetår i första hand tillgodoses behoven vid nyinrättade skolor

och skolor som fått ökat elevantal genom tillkomsten av nya elevavdelningar.

Först i andra hand bör ersättningsbyggnader för redan befintliga verkstäder

uppföras. Från dessa utgångspunkter föreslås att under nästa budgetår

i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag uppföres nybyggnader

för mekaniska verkstäder vid Hammargårdens, Gräskärrs, Bärby

och Råby yrkesskolor för pojkar samt verkstads- och andra undervisningslokaler

vid Hornö och Härsjögårdens yrkesskolor för flickor. Vidare tillstyrkes

att en mekanisk verkstad anordnas i befintliga lokaler på den nya

ungdomsvårdsskolan Stigby på Visingsö samt att snickeriverkstaden vid

Sundbo tillbygges. Verksamheten vid nämnda nya verkstäder bör anordnas

efter de av kommittén uppdragna riktlinjerna. Departementschefen återkommer

i det följande till frågan om anvisande av medel till ifrågavarande

byggnadsföretag ävensom till inköp av maskiner och annan utrustning till

de nya verkstäderna.

Kommitténs förslag till ny- och ombyggnader av verkstäder vid övriga

skolor får övervägas vid prövningen av anslagen till ungdomsvårdsskolorna

för budgetåret 1961/62 och därefter. Vissa av de framlagda förslagen torde

efter Kungl. Maj :ts prövning kunna komma i fråga som beredskapsarbeten,

om arbetsmarknadsläget ger anledning därtill. Detta gäller även vissa av

kommittén tidigare framlagda byggnadsförslag liksom projekt till omläggning

av vatten- och avloppssystemet m. m. vid olika skolor.

De förordade byggnadsarbetena torde bli färdiga omkring den 1 april 1961.

Ställning bör därför redan nu tas till frågan om personalbehovet vid de nya

verkstäderna. Med hänsyn till verksamhetens inriktning på produktion förordas

att ingenjörstjänster inrättas i stället för — som kommittén föreslagit

— yrkeslärartjänster, en vid var och en av skolorna Hammargården,

Gräskärr, Bärby och Stigby. I fråga om Råby ansluter departementschefen

sig till kommitténs förslag att den nuvarande skrädderiutbildningen nedlägges.

Frågan om anordnandet av elevutbildningen vid Hornö synes böra ytterligare

övervägas. Det synes böra få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 90 ur 1960

med byggnadsarbetenas färdigställande ta ställning härtill. Till kommitténs

övriga förslag i fråga om yrkesundervisningens anordnande vid olika skolor

är departementschefen inte nu beredd ta ställning.

De av kommittén föreslagna nya verkstadslokalerna är i regel avsedda

för en större grupp elever än vad hittills varit vanligt inom organisationen.

Dessa stora grupper — 12—16 elever — kan inte tillfredsställande tas om

hand av en befattningshavare. Med hänsyn härtill och i syfte att även i övrigt

åstadkomma en rationell organisation av en mer än förut produktionsinriktad

undervisning har kommittén föreslagit, att s. k. arbetande förmän skall

anställas vid flertalet av de nuvarande verkstäderna.

Kommitténs förslag i denna del synes värt att pröva. Departementschefen

föreslår, att en försöksverksamhet med den föreslagna anordningen upptas

vid några skolor under nästa budgetår. Befattningar för ändamålet — förslagsvis

yrkesmästare i lönegrad 11 — bör inrättas vid de för normalklientel

avsedda yrkesskolorna Fagared, Sundbo, Gräskärr och Hammargården. Avlöningarna

för nämnda befattningar bör såsom statskontoret anfört bestridas

från avlöningsanslaget och ej från omkostnadsanslaget.

övergången till en mer produktionsinriktad sysselsättning vid skolorna

aktualiserar frågan om en effektiv arbetsanskaffning till verkstäderna. Denna

betydelsefulla verksamhet synes kunna anordnas efter de av kommittén

och arbetsmarknadsstyrelsen angivna riktlinjerna.

Kommittén har föreslagit, att ett nytt avlöningssystem anpassat efter arbetsprestationerna

införes vid skolorna. Departementschefen finner de tankegångar

som ligger bakom förslaget värda allt beaktande, men anser, att

frågan bör övervägas ytterligare i anslutning bl. a. till den fortsatta behandlingen

av ett av 1956 års eftervårdsutredning framlagt förslag i samma

ämne avseende fångvården (jfr II ht 1960 s. 68—69).

Kommittén har slutligen föreslagit att olika poster i skolornas omkostnadsstat

skall räknas upp för att bestrida kostnader för psykotekniska prov,

arbetsträning hos hantverkare och industrier samt anlagsprövning och vidareutbildning

av elever. Ifrågavarande ändamål torde redan nu i viss utsträckning

tillgodoses med anlitande av de medel som står till förfogande på

skolornas omkostnadsstat. Vid sin bedömning i det följande av medelsbehovet

till omkostnader vid skolorna under nästa budgetår kommer departementschefen

att i viss utsträckning föreslå en uppräkning av de till bl. a.

nämnda ändamål avsedda anslagsposterna.

I detta sammanhang torde få behandlas de av socialstyrelsen framlagda

förslagen rörande omfattningen av jordbrulcsverksamheten och undervisningen

i jordbruks- och trädgårdsskötsel inom skolorganisationen. Styrelsen

föreslår, att skoljordbruken bibehålies i oförändrad omfattning vid pojkskolorna

och vid Ryagårdens yrkesskola för flickor men nedlägges helt vid flick
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

15

skolorna Eknäs, Bistagården och Broby. Vid övriga flickskolor bör jordbruksarealen

utarrenderas eller försäljas men hushållsträdgårds- och smådjursskötsel

av mindre omfattning förekomma. Såväl teoretisk som praktisk

utbildning bör bedrivas vid de kvarvarande jordbruken. Handelsträdgård

med undervisning i trädgårdsskötsel bör finnas anordnad vid tolv skolor.

I denna del innebär förslaget att sådan undervisning återinföres vid två

skolor — Sundbo och Långanäs — där den enligt beslut vid 1954 och 1955

års riksdagar skulle nedläggas.

Med hänsyn till den höjning av elevantalet som skett vid Sundbo och

Långanäs under det senaste året bör sysselsättningsmöjligheterna mer permanent

ökas. Departementschefen tillstyrker förslaget om återupptagande

av trädgårdsundervisning där.

Vad avser styrelsens förslag i övrigt godtages vad som föreslagits rörande

pojkskolorna och flickskolan Ryagården. Vad övriga flickskolor beträffar

finns det onekligen skäl för de av styrelsen förordade åtgärderna,

främst jordbruksarealens ringa omfattning och de dåliga driftresultaten.

Departementschefen anser sig därför kunna i princip godta förslagen men

vill inte tillråda, att någon större del av de skolorna tillhöriga markområdena

försäljes. Däremot bör lämpligt avvägda arealer kunna utarrenderas. Därvid

måste beaktas, att skolornas behov av markutrymme för eventuell framtida

expansion säkerställes. Dessutom bör vid samtliga skolor tillses, att förutsättningar

bibehålies för trädgårdsverksamhet i mindre omfattning och för

smådjursskötsel.

Kommittén har föreslagit vissa åtgärder i syfte att öka och intensifiera fritidsverksamheten

vid skolorna. En väl planerad och meningsfylld fritidsverksamhet

är ett viktigt led i elevbehandlingen. Vid det fortsatta anordnandet

av denna verksamhet bör de av kommittén anförda synpunkterna vara

vägledande. Frågan om samarbete mellan ungdomsvårdsskolorna och de frivilliga

organisationerna bör därvid ägnas stor uppmärksamhet. I detta hänseende

bör de synpunkter skolöverstyrelsen anfört i sitt remissyttrande särskilt

beaktas.

För att öka möjligheterna till fritidsverksamhet vid skolorna tillstyrkes

en viss ökning av medelanvisningen härför.

Kommittén har framlagt vissa förslag till förstärkning av resurserna för

eftervård. Förslagen innebär bl. a., att verksamheten med kontrollerad familjevård

och utackordering i fosterhem intensifieras. Vidare förordas ökat

samarbete mellan olika eftervårdsorganisationer, ökat stöd till den av

I.O.G.T. bedrivna verksamheten med inackorderingshem, höjning av övervakararvoden

m. m.

Enligt departementschefens mening är det angeläget, att resurserna för

olika former av eftervård ökas. lin effektiv eftervård är av den allra största

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

betydelse för ett gott vårdresultat. Med hänsyn härtill och till föreslagna

ändringar i barnavårdslagstiftningen torde det bli nödvändigt att ompröva

de olika formerna för eftervård. Härvid bör särskilt övervägas i vad mån

större insatser kan göras genom barnavårdsnämnderna, statliga och kommunala

arbetsvårdsorgan samt olika enskilda organisationer. Vidare bör

de av kommittén berörda frågorna rörande eftervårdskonsulenterna och

samarbete mellan ungdomsvårdsskolornas, kriminalvårdens och nykterhetsvårdens

konsulentorganisationer m. m. uppmärksammas.

Förslaget om en höjning av övervakararvodena är departementschefen

inte beredd att nu tillstyrka. Frågan härom bör övervägas i ett sammanhang

för samtliga berörda vårdområden, övervakararvodet inräknas f. n. i det för

varje elev fastställda årliga eftervårdsbidraget. Denna ordning bör gälla även

framgent.

Vad angår inackorderingshemmen har kommittén, utan att framlägga konkret

förslag till nytt bidragssystem, förordat ökat statligt stöd. Utformningen

av ett sådant stöd måste ytterligare övervägas. Därvid bör som kommittén

antytt förefintligt intresse för insatser på detta område från andra ideella

sammanslutningar utnyttjas.

För att bereda möjligheter till främst en utökning av verksamheten med

utackordering i enskilda hem tillstyrkes en uppräkning av anslagsposten

till eftervård och utackordering.

Kommittén har föreslagit, att personalen vid skolorna förstärkes med bl. a.

tio assistenter och tolv kanslibiträden.

Vad angår assistentljänster finner departementschefen det i princip önskvärt

med ökade insatser av specialutbildad arbetskraft vid skolorna. Emellertid

synes frågan om en lämplig sammansättning av personalen vid skolorna

och fördelningen av arbetsuppgifterna mellan olika personalkategorier böra

närmare övervägas. Härvid bör beaktas den av kommittén och statens organisationsnämnd

berörda frågan om assistenternas befattning med den direkta

ledningen av elevavdelningar.

I avvaktan på en närmare undersökning av dessa frågor tillstyrkes att

två assistenttjänster inrättas.

I årets statsverksproposition (Vhts. 10) har vid anmälan av socialstyrelsens

avlöningsanslag uttalats, att frågan om fördelningen av vissa administrativa

göromål mellan skolbyrån och de lokala skolledningarna bör undersökas.

Med hänsyn härtill bör förslaget att inrätta kanslibiträdestjänster

vid skolorna upptas senare.

Vad kommittén anfört rörande de krav på grundutbildning som bör ställas

på assistenter föranleder inte någon erinran från departementschefens

sida.

Beträffande kompetens för innehav av rektorsbefattning har kommittén

föreslagit, att den nuvarande av socialstyrelsen upplagda individuella utbild
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

17

ningen för förvärv av sådan kompetens skall ersättas med en i styrelsens

regi bedriven fortbildningskurs för assistenter. Kommittén har därvid förutsatt

att rektorerna skall rekryteras från assistentpersonalen.

Den utbildningsverksamhet som nu bedrives för aspiranter till rektorstjänster

vid ungdomsvårdsskolorna har inte motsvarat förväntningarna. Vid

inte mindre än tio skolor har de nuvarande rektorerna ännu inte fullföljt

sin utbildning och förvärvat den av socialstyrelsen föreskrivna kompetensen.

Den nuvarande ordningen försvårar rekryteringen utifrån av ledare till skolorna

samtidigt som den inte lockat tillräckligt många personer att skaffa

sig den erforderliga utbildningen. Enligt departementschefens mening bör

rekryteringen av rektorstjänster inte ske enbart inom gruppen assistenter

och avdelningsföreståndare. Även personer med annan erfarenhet bör kunna

komma i fråga, t. ex. lärare av olika slag och personer med erfarenhet från

andra närliggande vårdområden m. m. Departementschefen är med hänsyn

till det anförda inte beredd att ännu ta ställning till den föreslagna särskilda

utbildningsgången för assislentpersonalen.

Utbildningsverksamheten för vård- och tillsynspersonalen bör i stort sett

fortgå enligt hittills tillämpade grunder.

Till förslaget om utredning av frågan om gemensam grundutbildning för

vård- och tillsynspersonal inom olika vårdområden är departementschefen

inte beredd alt ta ställning i detta sammanhang.

Departementschefen övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under

de olika anslagen för nästa budgetår.

Avlöningar

Av de av socialstyrelsen föreslagna löneregleringarna tillstyrkes, att två

rektorst jänster uppflyttas från Ao 23 till Ao 24 och en rektorstjänst som

nu är placerad i Ae 23 uppflyttas till Ao 24. Vidare tillstyrkes kommitténs

förslag om uppflyttning av en psykologtjänst från Ae 23 till Ae 24.

Beträffande personal till mottagningsavdelningarna vid Fagared, Hammargården,

Sundbo, Bislagården och Brättegården samt specialavdelningen

vid Bärby anmäles, att Kungl. Maj:t den 23 oktober 1959 -— i anledning

av en av socialstyrelsen i samråd med statens organisationsnämnd avgiven

framställning -—- medgivit att vid var och en av nämnda skolor må tills vidare

för tjänstgöring vid ifrågavarande avdelningar finnas inrättade befattningar

för en tillsynsman i Ae 12, en förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästare

i Ae 9 och en vårdare i Ae 8. Förslaget att inrätta ytterligare vårdartjänster

för de nämnda avdelningarna är departementschefen inte beredd

att nu ta ställning till.

För innevarande budgetår har för dessa tjänster beräknats 135 000 kro2

— Bihang till riksdagens protokoll 1960. 6 saml. N,r 90

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

nor, motsvarande kostnaderna för något mindre än ett halvt budgetår. Härutöver

erforderliga medel bör nu upptas.

För den nya mottagningsavdelningen vid Gräskärr bör inrättas en tjänst

som tillsynsman i Ae 12, en tjänst som förste vårdare i Ae 10, en yrkesmästartjänst

i Ae 9 och en vårdartjänst i Ae 8. Då avdelningen inte torde bli färdig

förrän i slutet av 1960 beräknas medel för dessa tjänster endast för ett

halvt budgetår. För tillgodoseende i övrigt av personalbehovet vid skolan

efter färdigställandet av nu pågående utbyggnad bör vidare inrättas befattningar

för en vårdare i Ae 8 och ett ekonomibiträde i Ae 4.

Med hänsyn till den pågående försöksverksamheten med korttidsbehandling

av vissa elever vid Hammargården bör en viss förstärkning av personalen

vid skolan ske. Det tillstyrkes därför att ytterligare en assistenttjänst i

Ae 17 inrättas vid skolan. Dessutom bör — för att avlasta bokförings- och

andra administrativa arbetsuppgifter från skolans rektor — de till kontorshjälp

vid skolorna avsedda medlen räknas upp med 5 000 kronor.

Vidare tillstyrkes förslaget att inrätta ytterligare en assistenttjänst i Ae

17 vid Sundbo.

Socialstyrelsen har upprepat sina vid tidigare tillfällen gjorda förslag om

utökning av den nuvarande personaluppsättningen vid specialavdelningarna,

som f. n. består av en tillsynsman, en förste vårdare, en yrkesmästare

och en vårdare. Enligt vad inhämtats har det varit möjligt för styrelsen att

med anlitande av de under anslaget för avlönande av vikarier m. fl. avsedda

medlen i betydande utsträckning tillgodose föreliggande behov av

personalförstärkning vid nämnda avdelningar. Departementschefen är därför

inte beredd att tillstyrka att särskilda tjänster inrättas för ifrågavarande

ändamål eller att ytterligare medel beräknas härför.

Socialstyrelsens förslag om utbyte av två tjänster som jordbruksförman

i Ae 10 mot tjänster för hantverkare i Ae 8 kan tillstyrkas.

Tidigare har bl. a. föreslagits, att nya verkstäder skall anordnas vid Gräskärr,

Hammargården, Bärby och Stigby. I anledning härav tillstyrkes, att

en ingenjörstjänst i Ae 15 inrättas vid var och en av nämnda skolor. Vidare

föreslås, att tjänster för yrkesmästare i Ae 11 inrättas vid Fagared, Sundbo,

Gräskärr och Hammargården. Då verkstäderna vid Gräskärr, Hammargården

och Bärby inte torde bli färdiga förrän omkring den 1 april 1961 beräknas

medel för de vid nämnda skolor föreslagna tjänsterna endast för ett kvartal

av nästa budgetår.

I det föregående har tillstyrkts kommitténs förslag att ytterligare medel

skall ställas till socialstyrelsens förfogande för anlitande av psykiatrisk

och psykologisk expertis vid skolorna. Posten till arvoden åt rådgivande psykiatrer

m. m., som f. n. är uppförd med 74 700 kronor, bör i anledning härav

höjas med 75 000 kronor.

Vidare tillstyrkes, att en tjänst som psykolog i lönegrad Ae 24 inrät
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

19

tas vid Ryagården. Det bör ankomma på denne befattningshavare att jämväl

tjänstgöra som psykologisk rådgivare vid Råby yrkesskola och östra

Spångs skolhem.

Socialstyrelsen har föreslagit en avsevärd personalförstärkning på grund

av den allmänna arbetstidsförkortningen. Någon utredning av behovet av

den ifrågavarande personalförstärkningen har inte redovisats. Såsom styrelsen

påpekat har Kungl. Maj :t den 27 februari 1959 uppdragit åt statens

organisationsnämnd att i samråd med socialstyrelsen utreda behovet av arbetskraft

vid skolorna till följd av arbetstidsförkortningen. I detta sammanhang

anmäles, att Kungl. Maj :t den 30 april 1959 uppdragit åt statens organisationsnämnd

att i samråd med socialstyrelsen utreda frågan om anordnandet

av tjänstgöringen nattetid vid skolorna. Ifrågavarande utredningar

är ännu inte färdiga varför departementschefen inte är beredd att tillstyrka

socialstyrelsens framställning i denna del.

I avvaktan på att nämnda utredningar slutföres bör 110 000 kronor beräknas

till ifrågavarande ändamål.

Socialstyrelsen har förutsatt en betydande medelsåtgång för övertidsersättning

och obekvämhetstillägg till assistenter vid skolorna. I den mån

dessa befattningshavare undantagsvis fullgör tjänstgöring av sådan art att

ersättning befinnes kunna utgå bör kostnaderna härför kunna bestridas

utan att de för nämnda ändamål nu avsedda medlen behöver räknas upp.

De av socialstyrelsen beräknade beloppen till löneklassuppflyttningar

m. m. samt till avlöning av vissa för del av innevarande budgetår inrättade

tjänster vid Gräskärr och Hammargården synes kunna minskas med 45 000

kronor. Till kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör ytterligare

101 000 kronor beräknas.

I enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit bör en på övergångsstat uppförd

rektorstjänst i Ao 23 utgå ur personalförteckningen.

De i det föregående förordade förslagen medför en ökning av anslagsbehovet

med 737 000 kronor. Anslaget bör uppföras med (8 210 000 + 737 000)

8 947 000 kronor.

Omkostnader

Socialstyrelsen har föreslagit, att en ny delpost till anskaffning, underhåll

och drift av tjänstebilar och bussar uppföres i omkostnadsstaten samt

att ett belopp av 97 250 kronor beräknas för nämnda ändamål. Kostnaderna

för inköp av bilar till skolorna har hittills huvudsakligen bestritts från posten

till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften. Fordonens driftskostnader

har belastat olika poster under omkostnadsstaten, främst posten till

reseersättningar och delposter under jordbruks- och verkstadsdriften. I likhet

med socialstyrelsen finner departementschefen det ändamålsenligt att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

ifrågavarande utgifter sammanföres under en särskild post. Posten bör upptas

till 90 000 kronor. Det förutsattes att härefter samtliga kostnader för

inköp och drift m. m. av skolornas bilar och bussar bestrides från denna

anslagspost.

I fråga om posten till reseersättningar har socialstyrelsen föreslagit en

höjning med 30 000 kronor och kommittén för ungdomsvårdsskolorna en

höjning med 75 000 kronor. En uppräkning med 20 000 kronor för att möjliggöra

ökat antal besök på skolorna av psykiatrer tillstyrkes.

För upprustning av inventariebeståndet höjdes posten till inventarier med

20 000 kronor år 1955, 5 000 kronor år 1958 och 15 000 kronor år 1959. Socialstyrelsen

har nu för nämnda ändamål begärt en ytterligare uppräkning

av posten med 40 000 kronor och dessutom föreslagit, att posten räknas upp

med 5 000 kronor för visst inventarieunderhåll. Det tillstyrkes, att posten

höjes med 10 000 kronor.

Vidare bör följande delposter räknas upp, nämligen posterna till sjukvård

med 1 000 kronor, bränsle, lyse och vatten med 60 000 kronor, utspisning

med 105 000 kronor, beklädnad med 60 000 kronor, hälso- och sjukvård

med 12 000 kronor, övriga expenser med 10 000 kronor samt elevbelöning

med 40 000 kronor.

I anslutning till vad anförts i det föregående vid behandlingen av kommitténs

för ungdomsvårdsskolorna olika förslag tillstyrkes, att delposten

till undervisning, lek och idrott räknas upp med 35 000 kronor.

Posten till eftervård och utackordering har åren 1958 och 1959 höjts med

sammanlagt 259 000 kronor bl. a. för att möjliggöra en utökad verksamhet

med utackordering av elever i familjevård. Antalet utackorderade elever

har på grund härav kunnat betydligt ökas under de senare åren. En ytterligare

ökning av utackorderingsverksamheten är önskvärd. Vidare bör såsom

kommittén för ungdomsvårdsskolorna föreslagit möjligheter för vidareutbildning

av elever m. m. utökas. För angivna ändamål tillstyrkes, att

posten räknas upp med 90 000 kronor.

Posten till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften bör — med hänsyn

till att kostnader för inköp och drift av bilar m. m. kommer att under nästa

budgetår bestridas från annan utgiftspost — kunna sänkas med 13 000 kronor.

Departementschefen räknar med att det av socialstyrelsen angivna behovet

av upprustning av inventariebeståndet vid vissa jordbruk och underhåll

av jordbrukets byggnader ändå skall kunna tillgodoses. Inkomstposterna

bör räknas upp med 10 000 kronor.

Anslaget bör i enlighet med vad förordats ökas med 533 000 kronor och

minskas med (13 000 + 10 000) 23 000 kronor och alltså uppföras med

(4 619 000 + 510 000) 5 129 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

21

Engång sanskaffning av inventarier

I anslutning till vad i det föregående anförts samt till de förslag departementschefen

i det följande lägger fram vid behandlingen av investeringsanslaget

till byggnadsarbeten m. m. förordas, att 15 000 kronor beräknas för

anskaffning av inventarier och annan utrustning till personalbostäder vid

Bistagården samt 805 000 kronor till maskinutrustning m. m. vid de skolor

som under nästa budgetår tillföres nya verkstadslokaler. Vidare bör 30 000

kronor beräknas för inventarier till mottagningsavdelning och administrationsbyggnad

vid Gräskärr.

Anslaget bör alltså uppföras med 850 000 kronor.

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

Såsom framgår av vad tidigare anförts finns f. n. tolv provisoriska förläggningsbyggnader

vid olika skolor. Byggnaderna, som hyres av socialstyrelsen,

torde behövas för skolverksamheten under hela nästa budgetår.

Kostnaderna för hyra för nämnda byggnader under nästa budgetår kan

beräknas till 42 000 kronor och för personal vid förläggningarna till ca

190 000 kronor. Skogsförläggningar bör anordnas i något större omfattning

än vad socialstyrelsen förutsatt. Enligt vad inhämtats torde möjligheter

finnas att under nästa budgetår anordna fyra sådana förläggningar i samarbete

med Skid- och friluftsfrämjandet. Kostnaderna härför beräknas till

ca 180 000 kronor. Därjämte bör 88 000 kronor beräknas till kostnaderna

för ev. erforderliga ytterligare provisoriska förläggningar.

Anslaget bör sålunda uppföras med 500 000 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Genom tillkomsten av nya skolor och avdelningar har en betydande ökning

skett av personalen vid skolorna. Personalutbildningen bör därför under

nästa budgetår bedrivas i minst samma omfattning som under innevarande

budgetår.

Departementschefen tillstyrker därför att 14 000 kronor beräknas för utbildning

vid Lövsta under tre månader av tio aspiranter till vårdartjänster

liksom för annan utbildning av personal vid vissa skolor. Vidare bör i enlighet

med socialstyrelsens förslag 21 000 kronor anvisas för en kurs om tre

veckor för vård- och tillsynspersonal. Med hänsyn till vad tidigare anförts i

fråga om utbildning av rektorer och assistenter är departementschefen inte

beredd alt nu ta ställning till förslagen om kurser för dessa personalgrupper.

Utöver förut angivna belopp bör emellertid 20 000 kronor beräknas för fortbildning

av personal vid skolorna. Det föreslås få ankomma på Kungi. Maj :t

alt meddela närmare bestämmelser om en sådan kurs.

Anslaget bör sålunda uppföras med 55 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

Bidrag till inrättande av inackordering shem m. m.

Såsom framgår av vad tidigare anförts bör verksamheten vid inackorderingshemmen

under nästa budgetår fortgå enligt oförändrade grunder. Till

I.O.G.T. bör därvid utgå ett anslag av 2 000 kronor.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation kan anslaget upptagas

med endast ett formellt belopp av 100 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder

vid inackorderingshem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Departementschefen

är fortfarande inte beredd att tillstyrka höjning av ifrågavarande

ersättning. För nästa budgetår bör därför 7 000 kronor anvisas för detta

ändamål. Till ersättning för driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens

förslag beräknas 63 000 kronor. Vidare bör bidraget å 3 000 kronor till Frälsningsarméns

flickhem i Stockholm och Malmö utgå även under nästa budgetår

och bestridas från förevarande anslag.

Anslaget bör sålunda uppföras med 73 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten m. m.

I det föregående har förordats att verkstadsbyggnader skall uppföras vid

Råby, Gräskärr, Hammargården, Bärby, Homo och Härsjögården. Kostnaderna

för dessa byggnadsföretag har av kommittén uppskattats till sammanlagt

1 160 000 kronor. Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört i sitt

remissyttrande har departementschefen låtit styrelsen utarbeta ritningsförslag

till de förenämnda byggnaderna, som därefter kostnadsberäknats. Kostnaderna

för dem beräknas nu till sammanlagt 1 650 000 kronor.

Kostnaderna för den av departementschefen tidigare föreslagna tillbyggnaden

av snickeriverkstaden vid Sundbo beräknas till 106 000 kronor.

De av bostadsstyrelsen framlagda förslagen i fråga om tillgodoseendet av

bostadsbehovet vid bl. a. ungdomsvårdsskolorna bör övervägas i ett större

sammanhang. Departementschefen är därför inte beredd att nu ta ställning

till dem. Försiktighet bör dock iakttas vid anvisande av medel till nybyggande

av bostäder. På grund av den betydande utvidgningen av organisationen

under senare år är det emellertid nödvändigt att vid vissa skolor uppföra

ytterligare bostadshus. För nämnda ändamål beräknas 744 000 kronor. Det

bör få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma vid vilka skolor bostäder bör

uppföras under nästa budgetår.

För det angivna byggnadsprogrammet erfordras sålunda (1 650 000 +

106 000 + 744 000) 2 500 000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har vid anmälan i årets statsverksproposition

av förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond behandlat

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

23

frågan om medelsanvisning till vissa förbättringsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna

(Bil. 20 s. 16—17, 24 ff. och 46). Härvid tillstyrkes en särskild

medelsanvisning av 1 200 000 kronor till de angivna ändamålen. Då beredningen

av frågan om anslag till ungdomsvårdsskolorna för nästa budgetår

inte var avslutad vid nämnda tidpunkt angavs inte någon definitiv disposition

av medlen på olika objekt. Utöver de i ifrågavarande sammanhang anmälda

behoven av förbättringsarbeten vid skolorna har byggnadsstyrelsen

inkommit med ett förslag till ombyggnad av en skolbyggnad vid Hammargården.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordas, att 275 000

kronor beräknas till ombyggnad av huvudbyggnaden vid Bistagården,

55 000 kronor till vissa byggnadsarbeten samt omläggning av elcentralen

m. m. vid Bärby, 45 000 kronor till centralisering av värmeförsörjningen vid

Broby, 40 000 kronor till samma ändamål vid Johannisberg, 40 000 kronor

till ombyggnad av panncentral m. m. vid Härsjögården, 475 000 kronor till

vatten- och avloppsanläggningar vid olika skolor, 140 000 kronor till brandskyddsåtgärder

samt 130 000 kronor till ombyggnad av skolhuset vid Hammargården.

Det av byggnadsstyrelsen ingivna förslaget om uppförande av en ny elevförläggning

vid Hornö såsom ersättning för en nedbrunnen byggnad godtages.

Ytterligare ett isoleringsrum bör dock anordnas i byggnaden. Kostnaderna

för arbetena beräknas till 480 000 kronor. Det tillstyrkes att nämnda

belopp anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Med hänsyn till läget inom vårdområdet synes Kungi. Maj :t — i likhet

med vad som gäller för innevarande budgetår -— böra erhålla medgivande

att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram omdisponera medel till

annat byggnadsföretag än de nu nämnda.

Motioner

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels de i anledning av propositionen väckta likalydande motionerna 1:611

(av herr Per Olof Hanson och fru Hamrin-Thorell) och 11:756 (av herr

Rimmerfors m. fl.), i vilka har hemställts att riksdagen måtte dels uttala

sig för att arbetena på uppförandet av den föreslagna skolan för svårbehandlade

manliga elever påskyndas, dels besluta att förslag om upprättande av

en skola för motsvarande kvinnligt klientel i enlighet med vad kommittén

för ungdomsvårdsskolorna förordat förelägges riksdagen, dels ock i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad i övrigt anförts i motionerna,

dels den i anledning av propositionen väckta motionen 11:757 (av fru

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

Torbrink), vari har hemställts att riksdagen måtte uttala sig för nödvändigheten

av att differentieringsmöjligheterna för skolhemsklientelet förbättras,

att resurserna för skolundervisningen vid skolhemmen skyndsamt upprustas

samt att en utökad försöksverksamhet med enhetsskoleundervisning

snarast möjligt igångsättes vid ungdomsvårdsskolorna,

dels de vid riksdagens början väckta likalydande motionerna 1:157 (av

herr Nils-Eric Gustafsson m. fl.) och 11:24-2 (av herrar Nilsson i Tvärålund

och Jansson i Benestad), i vilka har hemställts att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning i syfte att i större omfattning

än vad som nu är möjligt ta i anspråk enskilda hem för vård och fostran

av för skyddsuppfostran omhändertagna elever, som icke är särskilt hårt

belastade i fråga om vanart eller kriminalitet, och därigenom utveckla den

enskilda fosterhemsvården till ett alternativ till vård på ungdomsvårdsskola

samt om den lämpliga kostnadsfördelningen för denna enskilda fosterhemsvård

mellan stat och kommun,

dels ock den vid riksdagens början väckta motionen 11:434 (av fru Löfqvist

och herr Svensson i Kungälv), vari har hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhåller om särskild utredning rörande dels fosterlegornas

storlek och dels fördelningen av kostnaderna mellan stat och kommun

i fråga om fosterhem och ungdomsvårdsskolor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna 11:756, 11:757, 11:242 och 11:434.

Utskottet

De senaste årens beslut rörande ungdomsvårdsskolorna har i främsta

rummet syftat till att avveckla den akuta bristen på elevplatser vid skolorna.

Reformarbetet har sålunda tagit sig uttryck i en betydande utbyggnad av

skolorganisationen. Nya skolor har inrättats, och nya avdelningar har anordnats

vid förut befintliga skolor. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse,

att platstillgången vid yrkesskolorna för pojkar, där bristen på platser

har varit mest kännbar, efter slutförandet av pågående utbyggnad beräknas

bli tillräcklig för att tillgodose en efterfrågan av nuvarande omfattning.

I motionerna 1:611 och 11:756 har föreslagits att riksdagen skall uttala

sig för att arbetena på uppförandet av en skola för svårbehandlade manliga

elever påskyndas. I anledning av motionsförslagen vill utskottet hänvisa till

att departementschefen förklarat sig inte beredd att nu inta någon bestämd

ståndpunkt till den ifrågavarande skolans inrättande och placering. Enligt

vad som framgår av propositionen pågår vissa undersökningar beträffande

lokaliseringen av en dylik skola, varjämte avsikten är att det påbörjade pro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

25

jekteringsarbetet för densamma skall fullföljas. Utskottet anser det angeläget,

att behovet av vårdplatser för det svårbehandlade manliga klientelet

blir effektivt tillgodosett. Enligt utskottets mening bör det emellertid i första

hand ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till frågan om vidare åtgärder

i detta syfte. Utskottet kan därför inte biträda ifrågavarande motionsyrkanden.

I nyssnämnda motioner har vidare föreslagits att riksdagen skall besluta

att förslag om inrättande av en skola för motsvarande kvinnligt klientel

skall föreläggas riksdagen. Utskottet vill i anledning härav erinra om att

departementschefen i propositionen uttalat, att en ytterligare utökning av

platsantalet vid yrkesskolorna för flickor kan komma att visa sig erforderlig,

varvid önskemålen om ökade differentieringsmöjligheter och större resurser

för vård av psykiskt abnorma elever bör beaktas, utan att antalet

skolenheter ökas. Utskottet anser sig på grund härav kunna förutsätta, att

Kungl. Maj:t vid behov av en ytterligare utbyggnad av yrkesskolorna för

kvinnliga elever förelägger riksdagen förslag i ämnet. Något beslut av den

innebörd motionärerna föreslagit synes därför ej påkallat. Utskottet avstyrker

följaktligen motionsyrkandena.

Sedan den pågående kvantitativa upprustningen av skolorganisationen

fullbordats, blir nästa steg att sörja för en sådan förbättring av skolornas

vårdresurser att effektivare vårdresultat kan nås i verksamheten. I propositionen

föreslås vissa åtgärder i denna riktning. Tyngdpunkten i förslagen

ligger på en utbyggnad av resurserna för arbetsträning och yrkesutbildning.

Sålunda förutsättes att ett stort antal produktionsinriktade verkstäder och

andra undervisningslokaler successivt skall tillskapas. För nästa budgetår

föreslås att nya verkstadslokaler m. m. skall anordnas vid sex skolor. Därjämte

föreslås komplettering av anordningarna för yrkesundervisningen vid

två skolor.

Utskottet finner Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag väl avvägt och tillstyrker

detsamma.

I propositionen föreslås vidare viss förstärkning av skolornas resurser

för medicinsk-psykologisk behandling, fritidsverksamhet och eftervård m. m.

I fråga om den medicinsk-psykologiska behandlingen har departementschefen

bl. a. föreslagit en ökad medelsanvisning för anlitande av psykiatrisk

expertis i syfte att sådan expertis, i den mån tillgången på psykiatrer medger

det, skall kunna anlitas i större omfattning än nu. I motionerna 1:611

och 11:756 har framhållits att en ökad tillgång till läkarpersonal för den

psykiatriska rådgivningen torde kunna uppnås genom att man med bättre

arvoden gör uppgiften mera lockande.

Utskottet anser det ovisst, om det under nu rådande brist på psykiatrer

kan vara något väsentligt att vinna med höjningar av läkararvodena. Under

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

alla förhållanden bör det enligt utskottets mening i första hand ankomma på

Kungl. Maj:t att pröva arvodesfrågan. Utskottet finner därför, att något

uttalande i denna fråga från riksdagens sida ej bör göras.

Beträffande den slutna vården vid skolorna har i propositionen föreslagits

att den tid elev vistas på sluten avdelning bör vara relativt kort och normalt

ej överstiga två månader. Undantag från denna regel bör enligt förslaget få

meddelas av socialstyrelsen. I de förut nämnda motionerna har föreslagits

att frågan om undantag från regeln om maximitid för sluten vård i stället

skall få prövas av vederbörande skolas ledning.

Utskottet anser den i propositionen föreslagna regeln lämplig. Då det får

anses önskvärt med en viss enhetlighet vid tillämpningen, finner utskottet i

likhet med departementschefen, att undantag endast bör få medgivas av

socialstyrelsen. Motionsyrkandena avstyrkes alltså.

Motionärerna har även tagit upp frågan om flitpenningsystemet vid skolorna

och anfört, att förslag om övergång till ett avlöningssystem, i princip

anpassat till marknadsmässig lön, bör föreläggas riksdagen. I propositionen

har uttalats att spörsmålet om övergång till nytt avlöningssystem bör övervägas

ytterligare i anslutning till bl. a. den fortsatta behandlingen av ett i

samma ämne framlagt förslag avseende fångvården.

Utskottet finner departementschefens ståndpunkt välbetänkt och avstyrker

därför förevarande motionsyrkanden.

Motionärerna har slutligen gjort vissa uttalanden angående behovet av

kameral- och skrivpersonal vid skolorna för avlastning av rektorer, assistenter

m. fl. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om, att departementschefen

vid anmälan av socialstyrelsens avlöningsanslag i statsverkspropositionen

uttalat, att frågan om fördelningen av vissa administrativa göromål

mellan styrelsens skolbyrå och de lokala skolledningarna bör undersökas.

Enligt vad utskottet erfarit har uppdrag att utföra en organisationsundcrsökning

nyligen lämnats till statens organisationsnämnd. De av motionärerna

åsyftade förhållandena torde komma att uppmärksammas vid undersökningen.

Motionärernas ifrågavarande uttalande synes därför ej påkalla

någon åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 11:757 har yrkats att riksdagen måtte uttala sig för nödvändigheten

av att differentieringsmöjligheterna för skolhemsklientelet förbättras,

att resurserna för skolundervisningen vid skolhemmen skyndsamt

upprustas samt att en utökad försöksverksamhet med enhetsskoleundervisning

snarast möjligt igångsättes vid ungdomsvårdsskolorna. Motionärens

synpunkter sammanfaller i det väsentliga med dem som kommittén för ungdomsvårdsskolorna

givit uttryck åt i sitt betänkande. Departementschefen

har för sin del uttalat, att han i princip ej har något att erinra mot att försök

med enhetsskoleundervisning, som f. n. bedrives vid Vemyra skolhem,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

27

efter hand upptas vid andra ungdomsvårdsskolor, men att närmare erfarenheter

av verksamheten vid Vemyra bör avvaktas innan så sker.

Utskottet finner det önskvärt, att en successiv övergång till enhetsskoleundervisning

vid ungdomsvårdsskolorna sker, i den mån praktiska erfarenheter

av pågående försöksverksamhet ger vid handen, att en sådan utveckling

är möjlig och lämplig. Såsom departementschefen anfört bör emellertid

ytterligare erfarenhet av försöksverksamheten vinnas, innan någon

ståndpunkt till den fortsatta utbyggnaden av skolundervisningen kan tagas.

Vad angår ökade differentieringsmöjligheter för skolhemsklientelet och förbättrade

undervisningsresurser i övrigt vid skolhemmen utgår utskottet

från, att behovet därav i det fortsatta planeringsarbetet blir i möjlig mån

tillgodosett utan att något särskilt uttalande från riksdagens sida göres.

Uskottet kan med hänsyn till det sagda ej tillstyrka ifrågavarande motion.

Beräkningen av medelsbehovet under de olika anslagen har utskottet

funnit sig kunna godtaga. Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit

och som ej särskilt berörts i det föregående har ej givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

I motionerna 1:157 och 11:242 har yrkats att riksdagen måtte besluta att

hos Kungl. Maj :t hemställa om utredning i syfte att i större omfattning än

vad som nu är möjligt ta i anspråk enskilda hem för vård och fostran av

för skyddsuppfostran omhändertagna elever, som inte är särskilt hårt belastade

i fråga om vanart eller kriminalitet, och därigenom utveckla den

enskilda fosterhemsvården till ett alternativ till vård på ungdomsvårdsskola

samt om den lämpliga kostnadsfördelningen för denna enskilda fosterhemsvård

mellan stat och kommun. Vidare har i motionen 11:434 yrkats att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skall anhålla om särskild utredning rörande

dels fosterlegornas storlek och dels fördelningen av kostnaderna mellan

stat och kommun i fråga om fosterhem och ungdomsvårdsskolor.

Motionernas allmänna syfte är att skapa vidgade möjligheter att placera

barn och ungdom, som tagits om hand för samhällsvård, i enskilda hem i

stället för i anstaltsvård. Utskottet behjärtar detta syfte.

Familjevård av ifrågavarande slag kan avse såväl utackordering från

ungdomsvårdsskola, i vilket fall staten står för vårdkostnaderna, som fosterhemsvård

på kommunernas bekostnad. Vad angår utackordcringsfallen

har sig utskottet ej bekant att frågan om ersättning till vederbörande familjer

skulle ha utgjort något hinder för en önskvärd utplacering av elever.

Beträffande den kommunalt finansierade fosterhemsvården vill utskottet

erinra om, att motioner med likartat innehåll som de nu föreliggande väcktes

vid fjolårets riksdag. Utskottet uttalade vid behandling av dessa motioner

(jfr uti. nr 57 år 1959) den uppfattningen, att en högre ersättning

än den kommunerna betalar fosterhemmen väsentligt skulle underlätta anskaffningen

av fosterhem. Utskottet vill vidare erinra om, att staten tidigare

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

lämnade direkta bidrag till kommunernas kostnader för samhällsvård och

skyddsuppfostran enligt barnavårdslagen. Dessa statsbidrag har emellertid

avlösts genom den år 1957 beslutade statsbidragsreformen.

Barnavårdsnämnderna har att i samband med minderårigs omhändertagande

för samhällsvård besluta om den för det särskilda fallet lämpligaste

vårdformen. Mången gång är familjevård därvid att föredra framför vård

vid ungdomsvårdsskola. Såväl med hänsyn härtill som på grund av de höga

kostnaderna för vård vid ungdomsvårdsskola är det önskvärt med en ökad

tillgång till hem, som lämpar sig för familjevård. Det synes därför motiverat

att närmare undersöka betingelserna för att familjevård i vidgad omfattning

skall kunna komma till användning vid de ungas omhändertagande.

I enlighet med det sagda synes frågan om familjevården böra utredas närmare.

Vid utredningen, som bör vara förutsättningslös, bör prövas olika

möjligheter att nå en önskvärd utveckling av familjevården inom ramen

för samhällets barna- och ungdomsvård. Utskottet föreslår, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 mars 1960 förordat;

II. att riksdagen må godkänna följande avlöningsstat för

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 2 520 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis...... 236 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

................................ 4 785 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 255 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ...................... 150 000

Summa kronor 8 947 000;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

29

III. att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten m. m.

vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården å

tilläggsstat II till riksdagen för budgetåret 1959/60 under

statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 480 000 kronor;

IV. att riksdagen må för budgetåret 1960/61 anvisa

a) under femte huvudtiteln

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av 8 947 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 5 129 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag

av 850 000 kronor;

4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården ett reservationsanslag av 55 000 kronor;
6)

till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.

ett reservationsanslag av 100 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

m. m. ett reservationsanslag av 73 000 kronor;

b) under statens allmänna fastighetsfond till Vissa byggnadsarbeten

m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor;

V. att motionerna 1:611 och 11:756, i vad de avser uppförandet

av en skola för svårbehandlade manliga elever, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna 1:611 och 11:756, i vad de avser förslag

om en skola för svårbehandlade kvinnliga elever, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna 1:611 och 11:756, i vad de ej behandlats

under V. och VI., icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

VIII. att motionen 11:757 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IX. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:157 och

II :242 samt II :434 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1960

vad utskottet anfört angående en utredning om möjligheterna

till vidgad användning av familjevård vid omhändertagande

av barn och ungdom för samhällsvård.

Stockholm den 3 maj 1960

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Gillström, Birger Andersson, Pålsson,

Jacobsson, Söderberg, Bertil Petersson, Ragnar Bergh, fröken Ranmark,

herrar Mossberger, Bengt Gustavsson, Edström och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström,

Nilsson i Göingegården, fröken Elmén, herr Hansson i Skegrie, fru

Lewén-Eliasson, herr Gustafsson i Skellefteå, fröken Vinge, herrar Gustafsson

i Uddevalla och Kellgren.

Reservation

av fröken Elmén.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1960

600635

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1960:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag för budgetåret 1960161 till Bidrag till folkpensioner m. m. och till Ersättning t a1 i texten