Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i kollektkungör elsen. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt motion, nr 96, av herrar Zetterberg och Svcnungsson.

1961-02-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1961:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i kollektkungör elsen. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt motion, nr 96, av herrar Zetterberg och Svcnungsson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 13 är 1961

1

Nr 13

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i

kollektkungör elsen.

Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt motion,

nr 96, av herrar Zetterberg och Svcnungsson. I motionen anhålles, att

”riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om sadan ändring

av kungl. kungörelsen den 30 december 1953 angående kollekter, att

församlingskollekt må, utöver vad nu medgives, upptagas under ytterligare

sex dagar om året”.

Beträffande skälen för motionärernas anhållan får utskottet hänvisa

till motionen.

Gällande bestämmelser

I 1 § kungl. kungörelsen den 30 december 1953 angående kollekter,

vilken trädde i kraft den 1 januari 1954, bär stadgats, att kollekt ma

upptagas i samband med offentlig gudstjänst och andaktsstund, som

förrättas i svensk kyrkoförsamling inom riket, till understödjande av

svenska kyrkans mission, sjömansvård, diakoni, församlingsvård och

övriga verksamhet ävensom till annan verksamhet, som det kan anses

angeläget för svenska kyrkan att stödja.

Rikskollekt är kollekt, som upptages i rikets samtliga församlingar

eller vissa angivna församlingar tillhörande skilda stift. Om rikskollekts

upptagande bestämmer Kungl. Maj :t, som även fastställer kollektändamålet

och antalet dagar för kollektens upptagande samt huruvida kollekten

skall upptagas i samtliga församlingar inom riket eller blott i

församlingarna inom vissa stift eller delar av dessa. Om Kungl. Maj :t

icke fastställt dag och gudstjänsttillfälle, då kollekten skall upptagas,

bestämmes detta av vederbörande domkapitel för underlydande församlingar.

Stiftskollekt är kollekt, som upptages inom ett stift. Om stiftskollekts

upptagande och därmed avsett ändamål samt dag och gudstjänsttillfälle

härför bestämmer domkapitlet, som jämväl bestämmer i vilka av stiftets

församlingar kollekten skall upptagas. I varje särskild församling ma

icke utan Kungl. Maj :ts tillstånd sammanlagt mer än tolv dagar om året

tagas i anspråk för stiftskollekter.

1 Hi''haag till riksdagens protokoll 1961. 9 sand. 1 avd. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961

börsamlingskollekt är kollekt, som upptages inom en församling. Om

upptagande av sådan kollekt beslutar församlingens kyrkoråd, som

jämväl själv bestämmer såväl ändamålet med kollekten som när kollekten

skall upptagas.

Därest synnerliga skäl föreligger och domkapitlet så medgiver, må

pastor flytta av domkapitlet bestämd dag för riks- eller stiftskollekts

upptagande i församlingen till annan dag i samma kalenderkvartal.

Utgående rikskollekter

Rikskollekterna har under tiden 1950—1956 uppgått till följande antal

per ar. 32, 32, 34, 36, 35, 34, 35. Från och med 1957 har det årliga antalet

varit 36.

Av de för innevarande år beslutade 36 rikskollekterna utgår fem till

förmån för tre centrala kyrkliga styrelsers verksamhet, nämligen svenska

kyrkans missionsstyrelse, diakonistyrelse och sjömansvårdsstyrelse.

Dessa fem kollekter utgår tills vidare enligt bestämmelser i de av Kungl.

Maj :t utfärdade stadgorna för de tre centralstyrelserna. Övriga 31 rikskollekter

utgår enligt särskilt beslut av Kungl. Maj :t den 9 december

1960. Kungl. Maj :t har därvid medgivit, att rikskollekter må för var

och en av nedan nämnda institutioner upptagas en dag i rikets alla

församlingar — i den mån ej för viss kollekt annat särskilt föreskrivits

— nämligen

a) under vart och ett av åren 1961—1963

diakonistyrelsens söndagsskolnämnd, svenska diakonissällskapet,

diakonissanstalten Samariterhemmet, svenska diakonsällskapet, Göteborgs

diakonissanstalt (i församlingarna inom Skara, Lunds, Göteborgs

och Karlstads stift) och Varsta diakonissanstalt, Härnösand (i församlingarna

inom Uppsala, Linköpings, Strängnäs, Västerås, Växjö,

Härnösands, Luleå, Visby och Stockholms stift), lutherska världsförbundets

svenska sektion för dess hjälpverksamhet, Fjellstedtska skolan,

riksförbundet kyrklig ungdom, Sigtunastiftelsen, svenska kyrkohjälpen’

svenska ekumeniska nämnden, nämnden för kyrkans presstjänst, Sveriges

kyrkliga studieförbund, svenska kyrkans lekmannaskola, Sveriges

kristliga studentrörelse för studentrörelsens och därtill anslutna gymnasist-

och seminariströrelsers arbete, Luleå stifts diakoniförening, svenska

missions-sällskapet, svenska bibelsällskapet ävensom kyrkliga filmbyrån

samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Förslå lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961

3

b) under år 1961

Luleå stiftsråd för dess lekmannaverksamhet i Luleå stifts lappmarksförsamlingar,

föreningen svenska Israelsmissionen, Gustaf-Adolfsföreningarna

i Stockholm, Göteborg och Lund (för understödjande av evangelisk,

företrädesvis evangelisk-luthersk, kyrklig församlings- och kärleksverksamhet

i icke-protestantiska länder samt svenska Jerusalemsföreningen,

till fördelning så, att förstnämnda tre föreningar erhåller

fyra femtedelar och sistnämnda förening en femtedel av de influtna

kollektmedlen), Rädda Barnens riksförbund och svenska kyrkans kommitté

för hjälp åt åldriga flyktingar (till fördelning lika mellan riksförbundet

och kommittén), förbundet soldaternas vänner och diakonistyrelsens

militärnämnd (till fördelning lika mellan förbundet och

militämämnden), sällskapet Stockholms stadsmission för dess verksamhet

bland hemlösa, nödställda, frigivna, alkoholskadade och partiellt

arbetsföra samt Kyrkfrämjandet (till fördelning lika mellan stadsmissionen

och Kyrkfrämjandet), svenska kyrkans småkyrkofond till beviljande

av räntefria lån och svenska kyrkans frivilliga byggnadslånekassa

(till fördelning lika mellan småkyrkofonden och byggnadslånekassan),

domkapitlet i Visby till underhåll av kyrkor inom Visby stift (till fördelning

enligt beslut av domkapitlet efter samråd med riksantikvarieämbetet

och byggnadsstyrelsen), inomeuropeisk mission, svenska Victoriaförsamlingen

i Berlin, svenska Sofiaförsamlingen i Paris ävensom

S:ta Katharinastiftelsen.

Under år 1959 uppgick kollektinkomsterna till totalt 13,2 miljoner

kronor, varav belöpte å rikskollekter 6,8 miljoner kronor, å stiftskollckter

1,8 miljoner kronor och å församlingskollekter 4,6 miljoner kronor

(allt avrundade tal).

Tidigare riksdagsbehandling

Såsom erinras i motionen väckte motionärerna vid 1960 års riksdag en

motion med samma syfte som den nu ifrågavarande. I 1960 års motion

hemställdes om sådan ändring av kollektkungörelsen, att församlingskollekt

fick upptagas under ytterligare tio dagar om året. Motionärerna

angav därvid, att det vidare utrymmet för församlingskollekter bordle

vinnas genom minskning av antalet rikskollekter. Motionen, som beharw - lades av första lagutskottet, blev föremål för remissbehandling. Av remissinstanserna

fann prästförbundet lagändring i den av motionärerna angivna

riktningen önskvärd, medan domkapitlen i Uppsala och Skara stift

samt diakonistyrelsen avstyrkte den föreslagna ändringen i kollektkun
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961

gorelsen. — I fråga om det närmare innehållet i avgivna remissyttranden

hanvisar utskottet till sitt utlåtande 1960: 18 s. 2—5.

Utskottet hemställde i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att motionen

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. I utlåtandet anförde

utskottet:

•, a,v motionärerna vackta fragan gäller ett avvägningsproblem, var\id

nkskyrkhga och Övriga kollektändamål måste vägas mot varandra.

Purm aY,ag”tmg bllr givetvis speciellt svår i ett läge, då samtliga kollekttdlfallen

bhvU utnyttjade. Motionärerna har bl. a. framhållit, att utrymmet

tor församlingarnas egna initiativ nu är ganska begränsat. Av remissyttrandena

framgar emellertid, att ett stort antal församlingar icke synes

utnyttja alla de fria kollektdagar, som står till församlingarnas förfogande

samt att enligt praxis kollektkungörelsens bestämmelser tillämpas så, att

skyldighet att upptaga riks- eller stiftskollekt å därför föreskriven dag

allenast avser sadan offentlig gudstjänst eller andaktsstund, som är i lag

eller annorledes föreskriven. I fråga om nuvarande rikskollekter, vilka

ledovisats ovan i utskottets utlåtande, har motionärerna icke angivit de

rikskollekfeT1 S Ul C beroras av dcn föreslagna minskningen av antalet

Även om utskottet hyser förståelse för de syften, som uppbär motionen

anser utskottet med hänsyn till det anförda skäl icke föreligga för eu’

ändring av kollektkungörelsen i motionens anda.

Utskottet

I fråga om det antal dagar, som kan utnyttjas för kollekt, gives i

kollektkungörelsen föreskrift endast beträffande stiftskollekter; utan

Kungl. Maj :ts tillstånd må ej mer än tolv dagar om året tagas i anspråk

för dylika kollekter. För upptagande av rikskollekt bestämmer Kungl.

Maj :t antalet dagar. Under de senaste åren har rikskollekter upptagits

under 36 dagar. Av årets cirka 60 kollektdagar har alltså för stifts- och

forsamlingskollekter återstått cirka 24. I de fall då stiftskollekt upptagits

tolv dagar, har den lokala församlingen således kunnat disponera över

cirka tolv dagar.

Såsom framgår av ovanstående redogörelse, har vid 1960 års riksdag

behandlats en motion, vari yrkats sådan ändring av kollektkungörelsen,

att forsamlingskollekt finge upptagas under ytterligare tio dagar om

aiet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande hemställde utskottet, att

motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I nu förevarande motion bär hemställts om sådan ändring av kollektkungörelsen,

att forsamlingskollekt må utöver vad som nu medgives

upptagas under ytterligare sex dagar om året. Motionärerna åberopar

bland annat en av Svenska pastoratens riksförbund i augusti 1960 till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 13 år 1961 5

Kungl. Maj :t gjord framställning, vari anhålles, att antalet årliga nkskollekter

omprövas och att därvid ökat utrymme för församlingskollekter

beredes genom att antalet årliga rikskollekter minskas.

Den av motionärerna önskade utökningen av antalet församlingskollekter

kan med nuvarande utformning av kollektkungörelsen genomföras

endast på det sättet, att de båda andra kollekterna begränsas till

antalet. Redan i fjol framhöll utskottet sin förståelse för motionens

syfte, och utskottet vill gärna understryka detta uttalande. I fjolårets

motion hade anförts, att det ”kan vara naturligt, att offerviljan mera

aktivt inriktas på närliggande föremål eller pa angelägenheter med

vidare syftning”. Riktigheten av denna uppfattning vinner stöd av resultatet

av 1959 års kollekter: i förhållande till antalet kollektdagar har

församlingskollekterna nått det gynnsammaste resultatet. De gudstjänstfirande

hyser tydligen stort intresse för församlingens egna kollekter.

Detta intresse skulle ytterligare kunna stimuleras, därest ett större utrymme

bereddes för församlingskollekterna. Utskottet, som finner det

önskvärt att i fortsättningen motionärernas synpunkter i möjlig män

härvid beaktas, har dock icke funnit anledning att ingå pa någon prövning

av ändamålen med nuvarande rikskollekter.

Utskottet anser, att de ovan framförda synpunkterna bör genom skrivelse

bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte i anledning av förevarande

motion, II: 96, i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening

giva till känna vad utskottet ovan anfört; samt

B) att motionen II: 96, i den mån den icke kan anses

besvarad genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1961

På första lagutskottets vägnar:

EMIL AHLKVIST

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Ahlkvist, Per lOlofsson, Nyström,

Erik Svedberg, Svanström, Arvidson, Nyman och Hilding;

från andra kammaren: fru Johansson, herrar östrand, Keijer,

Zetterberg, Källstad, Larsson i Norderön, Martinsson och fru LidmanF

rostenson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riksstaten för budgetåret 1961/62 av undersk a1 i texten