Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att frågan om mdexreglering av allmänna barnbidragen må utredas och förslag föreläggas riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts».

1961-03-02 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:10, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att frågan om mdexreglering av allmänna barnbidragen må utredas och förslag föreläggas riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Ändra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de allmänna

barnbidragen, m.in.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft fem inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 52 i första kammaren av fru Svenson

m. fl. och nr 58 i andra kammaren av herr Wahiund m. fl. om indexreglering

av de allmänna barnbidragen,

2) de likalydande motionerna nr 511 i första kammaren av herr öhman

och herr Persson, Helmer, samt nr 594 i andra kammaren av herr Nilsson i

Gävle om höjning av de allmänna barnbidragen, m.-m:-, samt

3) motionen nr 590 i andra kammaren av fru Kristensson angående stödet

åt barnfamiljerna.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:52 och 11:68 hemställes »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att frågan om mdexreglering av allmänna barnbidragen

må utredas och förslag föreläggas riksdagen i enlighet med vad i

motionen anförts». I motionerna göres gällande, att en indexreglering av

barnbidragen torde kunna genomföras på i huvudsak samma sätt som skett

beträffande folkpensionerna.

I motionerna 1: 511 och //: 594 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte hemställa dels »om förslag beträffande höjning av de allmänna

barnbidragen till förslagsvis 600 kronor per år och barn och att förordning

utfärdas om indexreglering av barnbidragen», dels ock att Kungl. Maj :t måtte

»låta utreda och framlägga en långtidsplan syftande till att samhällets

stöd skall motsvara minst en tredjedel-av barnkostnaderna och att enföräldersfamiljerna

får ett stöd som gör deras barn mera ekonomiskt jämställda

med andra».

I motionen II: 590 hemställes i första hand att riksdagen måtte antaga

följande

»1) Förslag

till

Lag om ändring av lagen den 21 maj 1954 (nr 266)

om moderskapshjälp

Härigenom förordnas, att 4 och 13 §§ lagen den 21 maj 1954 (nr 206) om

moderskapshjälp skola erhålla följande ändrade lydelse samt att i samma

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961

lag skall införas en ny paragraf, benämnd 7 a, av den lydelse som nedan

framgår.

4 §-

Moderskapspenning utgår i form av grundpenning samt under villkor som

nedan sägs jämväl i form av barntillägg, tillåggspenning och extra barntillägg.

7 a §.

Extra barntillägg utgår till barnaföderska, som icke eljest har enligt lagen

den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag, bidragsberättigande

barn, samt utgår med 900 kronor.

Av extra barntillägg utgår fyrahundra kronor vid barnets födelse, tvåhundrafemtio

kronor då barnet uppnått sex månaders ålder samt tvåhundrafemtio

kronor då barnet uppnått en ålder av ett år.

13 §.

Statsbidrag utgår---- nämligen för

a) läkarvård och resor enligt 3 § .................. 50 procent;

b) grundpenning ....................................... 50 procent;

c) barntillägg ......................................... 75 procent;

d) extra barntillägg ................................ 100 procent.

Konungen äger---av desamma.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1961.

2) Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 19M (529)

om allmänt barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529) om allmänt

barnbidrag skall erhålla följande ändrade lydelse.

1 §‘

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets uppehälle och fostran utgå allmänt barnbidrag

enligt vad nedan närmare stadgas.

För familj, där föräldrarna sammanlever, skall bidraget utgå med 650

kronor om året för det näst äldsta barnet av eljest bidragsberättigande barn

samt med 750 kronor för varje följande sådant barn. För annan familj skall

bidraget utga med 650 kronor om aret för ett vart av de två äldsta bidragsberättigande

barnen samt med 750 kronor för varje följande barn.

Allmänt barnbidrag---i riket.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961

3

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1961; dock att, beträffande yngsta barn

som vid ikraftträdandet icke fyllt tre år, tidigare bestämmelser skola gälla

till och med det kvartal, varunder barnet nått denna ålder.»

samt i andra hand att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om utredning och förslag om en sådan förskjutning i stödet till barnfamiljerna

att barnbidragen i högre grad kommer flerbarnsfamiljer och

ofullständiga familjer till godo.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 68,1: 511 och II: 590.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,

som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom

bidrag till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 450

kronor för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är

svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och

mantalsskriven i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet efter det då

barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med det kvartal,

varunder barnet fyller sexton år.

Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides

av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.

Beslut angående barnbidrag ankommer på den barnavårdsnämnd, inom

vars verksamhetsområde barnet är kyrkobokfört. Denna nämnd har även

att ombesörja utanordning av bidraget. Tillsynen över barnavårdsnämndernas

verksamhet med barnbidragen åvilar inom länet länsstyrelsen och utövas

för riket som helhet av socialstyrelsen.

Enligt lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag skall i fall som

angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag, av allmänna medel utgivas särskilt

barnbidrag. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning

med högst 996 kronor för barn och år. Som allmänt villkor stadgas att barnet

skall vara svensk medborgare, stadigvarande vistas i riket och vara under

16 år. Dessutom gäller, att barnet icke är berättigat till barnpension enligt

lagen om barnpensioner (se nedan). Från regeln om medborgarskap

finns vissa undantag. Bidragsberättigade är 1) barn, vars fader åtnjuter

folkpensionsförmån, 2) barn, vars moder åtnjuter sådan förmån, om föräldrarna

ej sammanbor och modern har vårdnaden om eller stadigvarande

liihang till riksdagens protokoll 1961. 9 sand. 2 and. AV 10

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961

bor tillsammans med barnet, samt 3) barn, vars moder är gift med annan

än barnets fader, om styvfadern åtnjuter folkpensionsförmån och modern

har vårdnaden om eller stadigvarande bor tillsammans med barnet. Beträffande

adoptivbarn gäller i huvudsak enahanda bestämmelser.

Ansökan om särskilt barnbidrag prövas av pensionsnämnd. Beslutet jämte

tillhörande handlingar överlämnas till pensionsstyrelsen, som efter

granskning av beslutet utbetalar bidraget. Utbetalningen äger rum månadsvis.

Tidigare utgick särskilt barnbidrag jämväl till barn utom äktenskap, som

fyllt tre år och vars fader var okänd. Från den 1 juli 1960 gäller emellertid

jämlikt föreskrift i lagen den 11 juni 194-3 om förskottering av underhållsbidrag

till barn, att då faderskap ej fastställts beträffande barn utom äktenskap

bidragsförskott skall kunna utgå. Därvid skall anses, att fadern genom

rättens beslut eller avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag till barnet

med 996 kronor om året från och med den månad, under vilken barnet fyllt

3 år, till och med dagen före den, då barnet fyller 16 år.

Jämlikt lagen den 5 maj 1960 om barnpensioner skall för barn, vars fader

eller moder eller båda föräldrar avlidit, utgå barnpension av allmänna medel.

Som förutsättning gäller att barnet är svensk medborgare och stadigvarande

vistas här i riket samt icke fyllt 16 år. Adoptivbarn likställes med

den avlidnes eget barn. Barnpensionen utgör för år räknat 1 400 kronor för

barn, vars båda föräldrar avlidit, och 1 000 kronor för annat barn. Pensionen

kan i vissa fall reduceras med hänsyn till utfallande livränta.

Ansökan om barnpension göres hos pensionsnämndens ordförande, som

utan föregående prövning av pensionsnämnden har att insända ansökningen

till pensionsstyrelen. Finner styrelsen barnet vara berättigat till pension,

skall styrelsen besluta om pensionens utbetalande.

Historik

Principerna för de allmänna barnbidragen har framlagts av 1941 års befolkning

sutredning. I sitt den 19 januari 1946 avgivna betänkande om barnkostnadernas

fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m.

(SOU 1946: 5) behandlade utredningen befolkningsfrågans ekonomiska sida

och sådana samhälleliga åtgärder till de barnfostrande familjernas förmån,

som enligt utredningens uppfattning kunde medverka till att höja deras

standard. Betänkandet utmynnade i, bland annat, förslag till införande av

kontanta allmänna barnbidrag. Befolkningsutredningen föreslog, att bidragens

belopp skulle bestämmas till 200 kronor. Utredningens förslag innebar

vidare, att vid införande av allmänna barnbidrag de inom statsbeskattningen

då förekommande barnavdragen skulle slopas. Den av utredningen förordade

omläggningen förändrade icke nämnvärt läget för familjer med barn i in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961 5

komstlägen mellan 10 000 och 15 000 kronor. För lägre inkomstskikl

innebar den en påtaglig förbättring, för högre inkomsttagare åter en försämring.

Lagen om allmänna barnbidrag förelädes 1947 års riksdag genom

proposition nr 220. I propositionen anslöt sig föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, till tanken, att barnavdragen vid den statliga beskattningen

skulle slopas vid införandet av allmänna barnbidrag. Beträffande

bidragsbeloppens storlek framhöll departementschefen, att det under

dåvarande förhållanden var tydligt, att det erfordrades ett väsentligt högre

belopp än 200 kronor per barn och år för att garantera barnfamiljerna en

tillfredsställande standard. Frågan om beloppets storlek var väsentligen en

avvägningsfråga. För sin del ville departementschefen förorda, att beloppet

bestämdes till 260 kronor om året. I anledning av propositionen väcktes

motioner med yrkande om differentierade barnbidrag till förmån för de

barnrika familjerna. Riksdagen avvisade emellertid motionsyrkandena och

bestämde i enlighet med propositionen bidragsbeloppen till 260 kronor för

barn och år.

Frågan om bidragsbeloppen omprövades av 1950 års riksdag i

samband med propositionen nr 241 om ändring i bland annat kommunalskattelagen

och lagen om allmänna barnbidrag. Till grund för propositionen

låg ett av ortsavdragskommittén den 1 februari 1950 avgivet betänkande

CSOU 1950: 5). I propositionen föreslogs, att barnavdragen vid den kommunala

beskattningen skulle slopas och att barnfamiljerna skulle kompenseras

härför genom en höjning av barnbidragen från 260 till 290 kronor. Riksdagen

beslöt i överensstämmelse härmed.

Vid 1952 års riksdag hemställdes i motionen 11:260, att barnbidragen

måtte höjas med 30 procent eller i avrundat tal till 380 kronor.

Andra lagutskottet avstyrkte motionen i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 17. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl. Maj:t i ett läge som

det dåvarande, då levnadskostnaderna var under ständig förändring, med

uppmärksamhet följde utvecklingens inverkan pa de sociala förmånernas

faktiska värde och att Kungl. Maj :t — med beaktande av det statsfinansiella

läget — för riksdagen framlade de förslag, som betingades av nämnda förändringar.

I en vid 1953 års riksdag väckt motion II: 65 yrkades »att riksdagen

måtte besluta att de allmänna barnbidragen som nu utgår med 290

kronor, höjes till 500 kronor per barn och år». Andra lagutskottet, som

behandlade motionen i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 7, hemställde

att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. I sin

motivering uttalade utskottetemcllertid bland annat, att i det sociala reformprogrammet

borde även ingå den höjning av dessa bidrag, som betingades

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961

av levnadskostnadernas inverkan på barnfamiljernas standard, och möjligheterna

att finansiera en dylik höjning borde sorgfälligt prövas.

I en vid 1 9 5 5 års riksdag väckt motion U.kVr hemställdes, att

riksdagen måtte besluta, att barnbidrag icke skulle utgå för första barnet,

men att bidrag skulle utgå för andra barnet med 290 kronor, för tredje

barnet med 350 kronor och för fjärde barnet med 410 kronor samt att bidraget

för varje ytterligare barn skulle höjas successivt med 60 kronor i

förhållande till det som utgick för det näst föregående barnet. Sammansatta

stats- och andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 4 motionen under anförande bland annat att det i avbidan på

resultaten av de undersökningar som pågick inom 1954 års familjeutredning

icke kunde komma i fråga att då genomföra förändringar beträffande

de allmänna barnbidragen.

Frågan om höjningar av de allmänna barnbidragen togs upp i ett flertal

motioner vid 1956 års riksdag. I ett motionspar hemställdes därjämte,

att bidragen måtte indexregleras. Andra lagutskottet förklarade i sitt

utlåtande nr 20 bland annat, att utskottet ansåg det ofrånkomligt att en höjning

av de allmänna barnbidragen kom till stånd under år 1957. Utskottet

föreslog riksdagen att hos Kung], Maj:t hemställa om förslag till 1957 års

riksdag om en sådan höjning. Utskottet fann det inte lämpligt att därvid,

som i vissa motioner yrkats, begära att bidragen utformades på visst angivet

sätt. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Vid 1 9 5 7 års riksdag framlades i proposition nr 12 förslag om

en höjning av de allmänna barnbidragens belopp. Till grund för förslaget

låg bland annat ett av 195i ars familjeutredning avgivet betänkande

»Samhället och barnfamiljerna» (SOU 1955:29). Utredningen diskuterade

bland annat argumenten för en intensifierad familjepolitik samt möjligheterna

till ökat familjestöd kontantvägen och naturavägen. Utredningen

utgick därvid från att barnbidragens ursprungliga effekt borde återställas

och redovisade vissa siffror för att klargöra vilken höjning som skulle erfordras

för att ernå detta syfte. Emellertid fann utredningen det tveksamt

om en generell höjning av de allmänna barnbidragen skulle innebära det

mest effektiva utnyttjandet av de resurser som kunde stå till buds för ändamålet.

Eftersom stödet till varje barn inte på långt när uppgick till de faktiska

barnkostnaderna, måste nämligen de barnrika familjernas standard bli

förhållandevis låg. För att åstadkomma en med hänsyn till behovet mera

effektiv fördelning av bidraget hade utredningen därför tänkt sig möjligheten

av en höjning först från och med andra eller tredje barnet i de fullständiga

familjerna. I fråga om de ofullständiga familjerna skulle emellertid,

med hänsyn till dessas svårigheter, bidraget höjas redan från och med första

barnet. Den ifrågasatta differentieringen skulle innebära, att de medel, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961

7

vid en generell höjning skulle komma ettbarnsfamiljerna till godo, i stället

överflyttades till flerbarnsfamiljerna. Utredningen anförde härom:

Det är visserligen sant att det första barnet innebär särskilt höga kostnader

för familjen och krav på omställning av ekonomin, i praktiken ofta förenad

med att hustruns inkomst av förvärvsarbete faller bort eller i varje fall

starkt reduceras. Barnbidraget för det första barnet innebär en viss lättnad

i denna omställning, och ett avskaffande av detta bidrag bör därför inte

ifrågakomma. De höga kostnader som är förbundna med det första barnet

reduceras emellertid när barnet blir äldre; en lättnad av de speciella kostnader

som inträder i samband med barnets födelse och tillsynen under den

första perioden åstadkommes vidare naturligast genom moderskapsförsäkringen.

Familjeutredningens betänkande samt de däröver avgivna yttrandena bearbetades

av en inom socialdepartementet tillkallad beredning, familjeberedningen,

vilken den 18 september 1956 avlämnade en promemoria angående

allmänna barnbidrag (stencilerad). I fråga om den av familjeutredningen

diskuterade möjligheten att differentiera barnbidragen till flerbarnsfamiljernas

och de ofullständiga familjernas förmån underströk familjeberedningen

det i en del remissyttranden framförda argumentet, att det vore

oskäligt att ställa vissa familjer utanför en i och för sig påkallad kompensation

för bidragets minskade realvärde. Beredningen anförde bland annat:

Om penningvärdet kvarstått oförändrat sedan 1947, lär det inte ha kommit

i fråga att vid en översyn av de familjestödjande åtgärderna minska bidraget

till ettbarnsfamiljerna för att på så sätt erhålla mera medel till flerbarnsfamiljerna,

och en höjning i nuvarande situation av bidragsbeloppen

först från och med andra eller tredje barnet skulle för ettbarnsfamiljerna

med ganska goda skäl te sig som genomförd på deras bekostnad. Därtill

kommer att vad som ur barnbidragssynpunkt betecknas som ettbarnsfamiljer

mycket väl kan vara familjer med flera barn över 16-årsgränsen och med

de ekonomiska förpliktelser dessa för med sig.

Beredningen fann emellertid att ett system med graderade bidrag i och

för sig var tekniskt genomförbart. Oavsett detta ansåg beredningen, att

tveksamhet kunde råda beträffande angelägenheten av att införa en sådan

differentiering i det generellt verkande systemet för allmänna barnbidrag.

Beredningen anförde härom:

Att familjer med många barn även efter en höjning av nuvarande bidragsbelopp

kommer att vara mera betyngda än familjer med ett eller två barn lar

vara ovedersägligt, och någon fullständig utjämninghärvidlag.förallafamiljcr

och alla inkomstklasser, förefaller för närvarande otänkbar. Ä andra

sidan är det inte självklart, att ett förstärkt stöd till de mera betyngda barnrika

familjerna bäst erbålles genom en differentiering av de allmänna barnbidragen.

Beredningen vill bär erinra om att inkomstprövade förmåner, var
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961

vid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande till antalet barn i

familjen, kan medföra en differentiering till flerbarnsfamiljernas fördel som

i de fall där ekonomin verkligen är ansträngd blir betydligt mera effektiv än

om förmånerna göres helt generella.

Beredningen tog även upp frågan om indexreglering av barnbidragens

belopp. Den uttalade dock, att den funnit det ligga utom ramen för dess

uppdrag att taga ställning till frågan om en anpassning av barnbidragen

till framtida förskjutningar i prisnivån. Beredningen anförde emellertid

följande synpunkter beträffande de tekniska förutsättningarna för en sådan

anpassning:

Enligt lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering skall socialstyrelsen

beräkna förhållandet mellan det allmänna prisläget under varje månad och

prisläget i december 1951. På grundval härav fastställer Konungen det procenttal

(pensionspristalet), som utmärker angivna förhållande. För varje hel

mångfald av tre, varmed detta pensionspristal överstiger 100, göres så mot

prisstegringen svarande indextillägg till utgående pensioner.

En liknande anordning skulle kunna tänkas beträffande allmänna barnbidragen.

Liksom det för folkpensionerna gällande pensionspristalet kan ett

»bidragspristal» beräknas på grundval av konsumentprisindex och med utgångspunkt

från prisläget under en i lagen fastställd tidrymd.

En annan fråga vore i så fall hur stora prisändringar som skulle kunna

tillåtas''utan att en justering av bidraget vidtages. Hänsyn måste härvid

tagas till angelägenheten av att barnavårdsnämnderna inte belastas med

alltför täta ändringar av beloppen med det merarbete, i vissa fall omprägling

av tryckande registerplåtar etc, som sådana för med sig. En ordentligt

tilltagen marginal, förslagsvis 10 indexenheter, bör övervägas. Av samma

skäl som det anförda bör ändring av bidragsbeloppen inte kunna ifrågakomma

mer än högst en gång per år.

I den förenämnda propositionen nr 12 till 1957 års riksdag föreslogs en

höjning av de allmänna barnbidragens belopp till 400 kronor för barn och

år. I samband med propositionen behandlades ett flertal motioner. Bland

dessa må nämnas motionerna 1:329 och II: 575, i vilka föreslogs slopande

av barnbidraget till yngsta barnet i varje familj, höjning av bidraget till 650

kronor för övriga barn samt en förstärkning av moderskapshjälpen i fall

då barnaföderska icke hade eljest till allmänt barnbidrag bidragsberättigat

barn med 800 kronor att utbetalas i tre delposter under barnets första levnadsår;

motionen II: 360 i vilken hemställdes, att riksdagen måtte besluta

bl. a. att barnbidraget för första barnet i fullständiga familjer skulle utgå

oförändrat med 290 kronor per år samt att bidraget för första barnet i

ofullständiga familjer ävensom bidraget till alla övriga barn skulle utgå

med 400 kronor per år; motionerna 1:87 och 11:90, i vilka hemställdes att

riksdagen måtte hos regeringen hemställa om skyndsam utredning för införandet

av indexreglering av de allmänna barnbidragen; samt motionen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961

9

II: 39b, i vilken föreslogs att riksdagen måtte besluta att de allmänna barnbidragen

indexreglerades enligt samma grunder som gällde för folkpensionerna.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet avvisade i sitt utlåtande nr 2

tanken på en differentiering av de allmänna barnbidragen samt hemställde

om bifall till propositionen. I frågan om indexreglering yttrade utskottet:

Utskottet delar den i motionerna I: 87 och II: 90 samt II: 394 framförda

åsikten, att det är angeläget att tillse att barnbidragsförmånen icke urholkas

till sitt värde till följd av en inflationistisk utveckling. Det är därför angeläget

att statsmakterna noga följer utvecklingen och vidtager de till buds

stående åtgärder som betingas av behörig omtanke om barnfamiljerna. Att

härvid, såsom i motionerna föreslagits, binda de allmänna barnbidragens

belopp vid en indexreglering finner dock utskottet icke påkallat eller lämpligt,

varför utskottet avstyrker jämväl dessa motioner.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Vid 1958 års A-riksdag föreslogs i motionerna I: 268 och II :339,

att det allmänna barnbidraget till det äldsta med hänsyn till sin ålder

bidragsberättigade barnet i varje familj slopades och att barnbidragen till

övriga barn differentierades till beloppen. Sålunda skulle bidraget utgå med

400 kronor för år till andra barnet, med 500 kronor till tredje barnet och

med 600 kronor till varje ytterligare barn. Beträffande s. k. ofullständiga

familjer föreslogs ett icke behovsprövat särskilt barnbidrag om 400 kronor

per år för barn, som enligt de föreslagna reglerna icke blev berättigat till

allmänt barnbidrag. Andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 7 motionerna och anförde därvid bland annat följande:

Ett genomförande av motionärernas förslag skulle -— om man bortser från

de ofullständiga familjerna — medföra en försämring jämfört med vad nu

gäller av barnbidragsförmånerna för alla familjer med upptill fyra barn, det

vill säga för det allt övervägande antalet barnfamiljer. En sådan försämring

skulle stå i dålig samklang med den generella höjning av de allmänna barnbidragen

som beslöts vid föregående års riksdag och kan enligt utskottets

mening icke heller försvaras med utgångspunkt från de hänsynstaganden

som legat till grund för senare års familjepolitik i vårt land. Den kompensation

för bortfallet av barnbidrag som motionärerna tänker sig genom införande

av barnavdrag i beskattningen skulle inte bli av så stort värde för de

lägre inkomsttagarna, oaktat just för dessa grupper behovet av hjälp till

barnkostnaderna måste anses störst. Den förstärkning av stödet till de stora

barnfamiljerna som kan vara erforderlig bör enligt utskottets mening åvägabringas

på ett annat sätt än genom en differentiering av de allmänna barnbidragen.

Det torde icke behöva råda delade meningar om att inkomstprövade

förmåner, varvid inkomstprövningen skermed särskilt hänsynstagande

till antalet barn i familjen, i fall där ekonomien är verkligt ansträngd bör

kunna verka betydligt effektivare till flerbarnsfamiljernas fördel än generella

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1961

förmåner. En stor del av de familjestödjande åtgärderna i vårt land sker

också med utgångspunkt från sådana grunder.

Samma yrkanden väcktes i motioner vid 1958års B-riksdag, 1959

års riksdag och 1960 års riksdag. Vid samtliga tillfällen avslogs

motionerna under åberopande av nyssnämnda motivering.

Genom beslut av 1959 års riksdag höjdes i anledning av förslag i

propositionen nr 169 de allmänna barnbidragens belopp till 450 kronor för

barn och år. ökningen var avsedd att utgöra en kompensation till barnfamiljerna

för den höjning av levnadskostnaderna som den i propositionen nr 162

till samma riksdag föreslagna allmänna varuskatten väntades medföra.

De höjda barnbidragen utgår från och med den 1 januari 1960.

Utskottet

De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag som

en ersättning för de dittills utgående barnavdragen vid den statliga beskattningen

och fastställdes till 260 kronor per barn och år. Då barnavdragen år

1951 slopades jämväl vid den kommunala beskattningen, höjdes barnbidragen

med 30 kronor som kompensation därför. År 1957 höjdes bidragen ånyo,

denna gång med hänsyn till den penningvärdeförsämring, som ägt rum sedan

bidragen infördes. Bidragens belopp ökades därvid till 400 kronor per

barn och år. Det framhölls emellertid, att en än större höjning skulle ha

krävts, om bidragen skulle återfå sitt ursprungliga realvärde, men att det

tillgängliga budgetutrymmet icke medgav en höjning i hela den utsträckning

som motsvarade förskjutningen av penningvärdet. I samband med införandet

av den allmänna varuskatten höjdes de allmänna barnbidragens

belopp från den 1 januari 1960 till 450 kronor för barn och år. ökningen

var avsedd att utgöra en kompensation till barnfamiljerna för den höjning

av levnadsomkostnaderna, som den allmänna varuskatten väntades medföra.

I förevarande motioner upptages till behandling ett flertal frågor angående

de allmänna barnbidragen och stödet i övrigt till barnfamiljerna. I motionerna

1:52 och 11:68 hemställes sålunda, att frågan om indexreglering

av de allmänna barnbidragen måtte utredas, varvid indexregleringen av

lolkpensionerna i huvudsak skulle kunna tjäna som förebild. I motionerna

1:511 och II: 594 yrkas, att barnbidragen måtte höjas förslagsvis till 600 kronor

per barn och år samt att de indexregleras. Vidare hemställes i dessa motioner

om utredning angående en långtidsplan syftande till att samhällets

stöd skall motsvara minst en tredjedel av barnkostnaderna och att enförälderslamiljerna

får ett stöd som gör deras barn mera ekonomiskt jämställda

med andra. I motionen 11:590 slutligen föreslås i första hand en differentiering

av de allmänna barnbidragen. Förslaget innebär att barnbidrag i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 dr 1961

11

familjer, där föräldrarna sammanlever, skall utgå först för det näst äldsta

av eljest bidragsberättigande barn med 650 kronor och för varje följande

barn med 750 kronor samt att moderskapshjälpen förstärkes i fall då barnaföderska

icke har eljest till allmänt barnbidrag bidragsberättigande barn

med ett extra barntillägg på 900 kronor att utbetalas i tre delposter under

barnets första levnadsår. I de ofullständiga familjerna skall barnbidrag utgå

med 650 kronor jämväl för första barnet. Därest dessa förslag icke skulle

vinna riksdagens bifall, hemställes i andra hand om utredning och förslag

om en sådan förskjutning i stödet till barnfamiljerna att barnbidragen i högre

grad kommer flerbarnsfamiljer och ofullständiga familjer till godo.

Det är uppenbart, att en stegring av levnadskostnaderna är för barnfamiljer

och i synnerhet flerbarnsfamiljer mer kännbar än för familjer utan

barn. Det är under sådana omständigheter nödvändigt, att med uppmärksamhet

följa prisutvecklingens inverkan på barnfamiljernas ekonomi och

att vidtaga till buds stående åtgärder för att förhindra ogynnsamma verkningar

på dessa familjers levnadsstandard. En enligt utskottets mening viktig

väg härvid är att barnbidragens belopp och utformning ges en lämplig

avvägning. Vid en sådan avvägning måste man beakta, att barnbidragen utgör

en kompensation för de tidigare utgående barnavdragen vid den statliga

och kommunala beskattningen. Med stigande levnadskostnader måste från

denna utgångspunkt helt naturligt bidragen anpassas uppåt. För att barnfamiljernas

standard inte skall släpa efter framstår det dessutom som skäligt

att barnbidragen justeras med hänsyn till den allmänna standardhöjning

som sker i landet. Det skall dock understrykas, att denna synpunkt

icke väger lika tungt i fråga om barnbidragen som beträffande folkpensionerna.

Barnfamiljerna är nämligen icke på samma sätt beroende av barnbidragen

som folkpensionärerna av pensionerna. Dessa utgör ju i många fall

den enda inkomsten, medan barnfamiljerna utöver barnbidragen har inkomster,

som i allmänhet följer icke blott penningvärdeförändringen utan

även den allmänna standardhöjningen.

Mot bakgrund av det nu sagda vill utskottet ifrågasätta, huruvida barnbidragen

för närvarande är rätt avvägda med hänsyn till den utveckling

som ägt rum. Redan av silfror, som redovisats av 1954 års familj eu tredning,

justerade med hänsyn till kostnadsutvecklingen därefter, framgår att bidragens

realvärde i dag ligger under deras ursprungliga värde. Detta gäller i än

högre grad om man gör en jämförelse mellan bidragens skatteutjämnande

roll i dag och 1947. Utskottet är emellertid medvetet om att höjningen av

barnbidragens belopp alltid måste ställas i relation till förefintliga statsfinansiella

resurser.

Under åberopande av vad sålunda anförts anser utskottet det angeläget,

att de allmänna barnbidragen göres till föremål för översyn. Vid eu sådan

torde såväl möjligheterna till en höjning av bidragens belopp som frågan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr 10 åt 1961

om en ihdexreglering av dessa kunna bli föremål föl- övérvägartde. Det kan

också ifrågasättas, huruvida man inte vid ÖverSynén jämväl bör särskilt

beakta flerbarnsfamiljernas och de ofullständiga familjernas situation.

Riksdagen har vid tidigare tillfällen tagit avstånd från en differentiering av

barnbidragens belopp kombinerad med slopandet av bidraget till det Första

barnet. I det avseendet intar utskottet fortfarande samma ståndpunkt. Där*

emot änser utskottet att det kan i samband med översyn i syfte att förbättra

»tödét åt barnfamiljerna genom allmänna barnbidrag vara befogat att undersöka,

huruvida flerbarnsfamiljerna och de Ofullständiga familjerna bör

1''å större del av en sådan förbättring än enbarnsfaihiljerna. Att begära en

långtidsplan av det innehåll, som föreslås i motionerna 1:611 och 11:594,

anfcer utskottet däremot icke påkallat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa»

A. att riksdagen i anledning av

1) motionerna 1:52 och 11:68,

2) motionerna 1:511 och 11:594» samt

3) motionen 11:590

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en översyn

av de allmänna barnbidragen i enlighet med vad utskottet

anfört; samt

B. att motionerna 1:52 Och 11:68, 1:511 och 11:594 samt

11:590, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid delta ärendes behandling har närvarit:

fråh första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, herr Birke och fröken

Nordström;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Rimmerfors,

Odhfe, Wahlund, Fredriksson, fru Eriksson i Ängelholm, herrar Björkman

och Svensson i Kungälv.

Rydahls Boktryckeri AB - Stockholm 1961

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens provning sanstalts organisation och verksamhet, m. m. a1 i texten