Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för jordbrukare och maskinhållare att mot ersättning utföra skogskörslor med traktor. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 83 i första kammaren av herr Sveningsson m. fl. samt nr 100 i andra kammaren av herr Stiernstedt m. fl.

1961-02-28 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:11, Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för jordbrukare och maskinhållare att mot ersättning utföra skogskörslor med traktor. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 83 i första kammaren av herr Sveningsson m. fl. samt nr 100 i andra kammaren av herr Stiernstedt m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1961

1

Nr 11

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för jordbrukare

och maskinhållare att mot ersättning utföra skogskörslor

med traktor.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 83 i första kammaren av herr Sveningsson

m. fl. samt nr 100 i andra kammaren av herr Stiernstedt m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har yrkats, ”att riksdagen matte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t — utan att avvakta 1953

års trafikutrednings slutresultat — snarast för riksdagen framlägger förslag

om ändring av 1940 års förordning angående yrkesmässig automobiltrafik i

syfte att berättiga jordbrukare och maskinhållare att utan tillstånd mot ersättning

få utföra skogskörslor med traktorer.”

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 83.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen den 25 oktober 1910 angående yrkesmässig automobiltrafik

m. m. förstås med yrkesmässig trafik sådan trafik, i vilken automobil

jämte förare mot ersättning tillhandahålles allmänheten för person- eller

godsbefordran. Vad som föreskrives om automobil skall i tillämpliga delar

gälla även i avseende å motorcykel och traktortåg. Jämlikt 2 § undantages

dock från bestämmelserna om yrkesmässig trafik, förutom transporter med

ambulansbil, moped och bärgningsbil under vissa förutsättningar, jämväl

vissa jordbrukstransporter, nämligen transporter uteslutande av mjölk, mjölkprodukter,

ägg, sockerbetor eller bet massa ävensom transporter uteslutande av

slaktdjur till slakteri. Bestämmelser om undantagande i särskilt hänseende

av viss yrkesmässig trafik från förordningen kan vidare enligt samma lagrum

meddelas av Konungen eller den myndighet Konungen därtill förordnat.

Den yrkesmässiga trafiken uppdelas i linjetrafik och beställning st) afik.

Med linjetrafik förstås yrkesmässig trafik för regelbunden befordran av

passagerare eller gods å viss vagsträcka eller mellan vissa oitcr under sådana

omständigheter, att bestämmanderätt i fråga om automobilens utnyttjande

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1961

icke tillkommer viss trafikant eller vissa trafikanter gemensamt; beställningstrafik

är sådan yrkesmässig trafik, som icke är att hänföra till linjetrafik

(-t §)•

Fnligt förordningen ankommer på central myndighet — biltrafiknämnden

samt länsstyrelserna att verka för ett ändamålsenligt ordnande av den

yrkesmässiga trafiken.

För bedrivande av yrkesmässig biltrafik fordras särskilt tillstånd, trafiktillstånd.

Beslutanderätten i trafiktillståndsärendena är enligt gällande bestämmelser

fördelad mellan biltrafiknämnden, länsstyrelserna samt polismyndigheterna

i städerna. Å biltrafiknämnden ankommer att pröva frågor

om tillstånd att bedriva linjetrafik å vägsträcka, som är belägen inom mer

än ett län, eller mellan orter inom skilda län eller att i beställningstrafik för

godsbefordran använda lastbil med maximilast överstigande 4 500 kg eller att

i sådan beställningstrafik använda lastbil jämte släpvagn, vilkas sammanlagda

maximilast överstiger 5 500 kg. Tillstånd till beställningstrafik för personbefordran

med stationsort i stad meddelas av polismyndigheten i staden. I

övriga fall meddelas trafiktillstånd av länsstyrelsen i det län, värest linjetrafik

skall äga rum eller där stationsort för beställningstrafik skall förläggas (5 §).

b örfarandet i samband med ansökan om trafiktillstånd har ingående reglerats

såväl i avseende å vilka uppgifter, som skall åtfölja ansökningen, som

i fråga om inhämtande av yttrande över ansökningen från myndigheter ävensom

från trafikföretag och sammanslutningar av utövare av yrkesmässig trafik

samt andra, vilka ärendet kan angå (7—11 §§). I förordningens 12 § har upptagits

stadganden om de villkor, som skall vara. för handen för att trafiktillstånd

skall få meddelas. Främst skall avseende fästas vid frågan om trafikens

behövlighet och sökandens lämplighet. Det föreskrives sålunda, att trafiktillstånd

må meddelas endast därest den ifrågasatta trafiken finnes behövlig

samt i övrigt lämplig samt att tillstånd må meddelas allenast den, som med

hänsyn till erfarenhet och vederhäftighet samt andra på frågan inverkande

omständigheter befinnes lämplig såsom utövare av yrkesmässig trafik. Beträffande

tillstånd till linjetrafik, som kan komma att konkurrera med annan

redan utövad linjetrafik eller med järnvägs-, spårvägs- eller sjötrafik, gäller

viss företrädesrätt för den tidigare utövaren av trafiken. Trafiktillstånd skall

stallas å viss fysisk eller juridisk person samt upptaga de villkor och bestämmelser,

som prövas nödiga. Juridisk person må dock beviljas tillstånd till

beställningstrafik allenast om särskilda skäl därtill är.

Mot bestämmelserna om trafiktillstånd svarar vissa bestämmelser om skyldigheter

som åvilar tillståndshavaren. Sålunda gäller viss transportplikt för

innehavare av trafiktillstånd (23 §). Utövaren av yrkesmässig trafik är vidare

skyldig att följa de bestämmelser rörande taxa som fastställes. Taxorna skall

i regel angivm maximiavgifter men kan i vissa fall i fråga om linjetrafik

ersättas med fasta avgifter (29 §).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 dr 1961

Historik

3

I proposition nr 115 till 1940 års riksdag framlades för riksdagens yttrande

det förslag till förordning om yrkesmässig automobiltrafik, som alltjämt i

huvudsakliga delar är gällande. Såsom undantag från bestämmelserna upptog

förslaget, såvitt gällde jordbrukstransporter, transporter uteslutande av mjölk,

mjölkprodukter eller ägg ävensom transporter av slaktdjur till slakteri. 1 ropositionen

behandlades av andra lagutskottet, som därvid hade att taga ställning

till ett flertal motioner i ämnet, däribland motionen I: 159, i vilken hemställdes,

att de föreslagna undantagsbestämmelserna måtte utvidgas till att

gälla även transport av skogsprodukter från avvcrkningsplatsen.

I sitt utlåtande nr 27 över propositionen och de i samband därmed behandlade

motionerna uttalade andra lagutskottet bl. a. följande:

Vad därefter innehållet av de särskilda motionerna angår, må med avseende

å till en början motionen I: 159 erinras, att frågan, huruvida särskilda, bestämmelser

böra meddelas för underlättande av transporter av skogsprodukter,

under senare år upprepade gånger dryftats.---

Av vad ovan anförts framgår, hurusom uppkommande behov av att under

en viss säsong eller eljest tillfälligt öka tillgången pa lastautomobiler inom ett

visst område kan inom ramen av de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna

tillgodoses såväl genom överflyttning av bilar från annat område som

genom särskilda trafiktillstånd, avseende det slag av transporter, varom för

tillfället är fråga. Att från bestämmelserna om yrkesmässig trafik helt undantaga

transporter av skogsprodukter torde otvivelaktigt i många fält allvarligt

hota de yrkesmässiga trafikutövarnas ekonomi, som ofta nog torde till väsentlig

del vara baserad på tillgång till dylika transporter. Betecknande ar i

detta avseende ett i trafikutredningens betänkande (s. 108) anfört yttrande

av länsstyrelsen i Gävleborgs län, vari framhålls, att ett frigivande av skogstransporterna

från tillståndsprövningen åtminstone under de i länet rådande

förhållandena borde leda till ett övervägande av tillståndsprövningens fullständiga

upphävande. Även länsstyrelsen i Västernorrlands län anser, att ett

undantagande av skogsprodukter utan tvivel skulle ställa en mycket betydandc

del av godstransporterna inom länet utom beliovsprövningen.

På grund av ovan anförda förhållanden har utskottet funnit erfarenhet

böra till en början avvaktas angående verkningarna av de av Kungl. Maj:t

i förevarande avseende föreslagna bestämmelserna, och i överensstämmelse

härmed har utskottet ej heller ansett motionen I: lo9 böra för närvarande

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört hemställde utskottet,

att ovan berörda motion icke måtte föranleda någon riksdagens åtgäid. Vad

utskottet hemställde bifölls av riksdagen.

I enlighet med en hemställan från 1951 års riksdag utfärdade Kungl. Maj:t

den 1 juni 1951 förordning om ändring i biltrafikförordningen, varigenom

från bestämmelserna om yrkesmässig automobiltrafik undan togs jämväl trans
-

porter av sockerbetor och betmassa.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1961

Inom arbetsmarknadsstyrelsen verkställdes i början av 1950-talet eu utredning

om skogsbrukets arbetsmarknad. Utredningen hade till uppgift att söka

finna vägar till en tryggad arbetskraftsförsörjning för skogsbruket och en

jämn sysselsättning för skogsarbetarna, Den hade under sitt arbete vid flera

tillfällen blivit anmodad vidtaga åtgärder för att underlätta utnyttjandet

av jordbrukstraktorer m. fl. dragfordon inom skogsbruket.

Utredningen framhöll i eu den 1 augusti 1952 dagtecknad promemoria, att

antalet traktorer i Sverige på senare tid starkt ökats, samtidigt som hästbeståndet

minskats. Efter att ha påpekat betydelsen av att traktorerna effektivt

utnyttjades anförde utredningen rörande bestämmelserna om trafiktillstånd:
-

Utredningen om skogsbrukets arbetsmarknad finner för sin del det ur

skilda synpunkter vara orationellt att, som nu är fallet, en statlig reglering

av en viss näring förhindrar det rationella utnyttjandet av maskinbeståndet

inom en annan gren av näringslivet. Ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt är

det önskvärt att de grupper av arbetstagare, som tidigare varit sysselsatta med

hästkörslor i skogen, alltjämt få möjlighet att arbeta som körare i skogsbruket.

Det skulle vara olyckligt om den fortgående mekaniseringen av jordbruket

medförde att jordbrukarna icke finge möjlighet att åtaga sig körning i skogen

under vintern.

Gentemot detta kair kanske invändas att sysselsättningssvårigheter i stället

komma att uppstå för derr yrkesmässiga biltrafiken. Det bör då understrykas,

att de skogskörslor det bär gäller tidigare till övervägande del utförts av

jordbruksbefolkningen. Det förhållandet att jordbruket i ökad utsträckning

övergår till traktordrift bör inte få till konsekvens att den yrkesmässiga biltrafiken

far ensamrätt till körslorna i skogen. Vidare bör uppmärksammas

att en fortskridande tendens till övergång från häst till traktor kan förmärkas.

Detta innebär, att ju längre de nuvarande bestämmelserna äro giltiga ju svårare

blir eu återgång till friare förhållanden. Avsikten är givetvis att denna

återgång endast skall innebära att fri konkurrens mellan olika transportmedel

tillätes. Den skall icke innebära att den yrkesmässiga biltrafiken utestänges

från skogskörslorna. Det torde också starkt kunna ifrågasättas om verkligen

sysselsättningen av lastbilarna kommer att bli högre genom att jordbrukstraktorerna

utestängas från skogsbrukets transporter. Följden kommer sannolikt

att bli, att skogsbruksföretagen i ökad omfattning skaffa egna traktorer

eller bilar. Ur samhällsekonomisk synpunkt få vi sålunda därmed eu överdimensionering

av maskinbeståndet. Förbättrade sysselsättningsförhållanden

uppnås dock icke för den yrkesmässiga lastbilstrafiken.

Vid ett bedömande av sysselsättningsförhållandena i skogsbruket måste

uppmärksammas att sedan mer än ett decennium knapphet på arbetskraft

varit ett dominerande drag. Det är därför särskilt angeläget att alla möjligheter

till arbetsbesparingar utnyttjas. De nuvarande bestämmelserna om trafiktillstånd

kunna utgöra ett hinder i detta avseende, tv hellre än att riskera

att förlora inkomsterna av skogskörslorna torde många jordbrukare avstå från

att övergå till en i och för sig lönande traktordrift inom jordbruket. Resultatet

blir salunda att mekaniseringen och den arbetsbesparing en sådan skulle

möjliggöra fördröjes inte blott inom skogsbruket utan även inom jordbruket.

Även om vi under flera år haft en i stort sett hög sysselsättning inom skogs
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottet^ utlåtande nr 11 år 1961

b

bruket bör vidare ihågkommas att skogsbruket är en synnerligen konjunkturkänslig

näringsgren. På grund av skogsbygdens i regel ytterst ensidiga näringsliv

är det mycket svårt att bereda friställd arbetskraft annat arbete även

om det allmänna konjunkturläget är relativt gynnsamt. Följden blir att allmänna

arbeten måste igångsättas redan vid en mindre konjunkturnedgång.

Det är följaktligen även ur dessa synpunkter ett betydande samhällsintresse

att skogens arbetare icke utestängas från vissa arbetsuppgifter inom skogsbruket.

Utredningen om skogsbrukets arbetsmarknad finner sålunda de nuvarande

bestämmelserna om trafiktillstånd och deras tillämpning utgöra ett hinder

för ett rationellt ordnande av arbetsförhållandena inom skogsbruket. Även

ur andra, synpunkter synes behov föreligga av en översyn av ifrågavarande

bestämmelser. Utredningen föreslår därför att bestämmelserna om trafiktillstånd

och deras tillämpning utan dröjsmål måtte upptagas till omprövning.

I utlåtande över arbetsmarknadsstyrelsens framställning framhöll statens

biltrafiknämnd bl. a. att yrkeslastbilarnas transporter av virke på korta avstånd

i de skogrika delarna av landet hade eu förhållandevis stor omfattning.

Om innehavare av jordbrukst rakt orer finge ett generellt medgivande att yrkesmässigt

utföra virkestransporter, måste man enligt nämndens uppfattning

därför räkna med ett betydande bortfall av transportuppdrag för den yrkesmässiga

lastbilstrafiken inom dessa områden. Mot dessa verkningar hade man

att väga de skäl, som talade för att jordbrukarna i görlig mån fick utnyttja

sina traktorer. Sedan traktorn numera i stor utsträckning ersatt hästen som

dragare, tedde det sig rimligt och naturligt att de jordbrukare, som på detta

sätt rationaliserat sitt arbete, skulle ha möjlighet att åtaga sig traktorkörning

i sådana fäll, då de tidigare använt häst, Vid övervägandet av dessa synpunkter

hade biltrafiknämnden kommit till den slutsatsen, att större frihet borde

beredas de traktorägande jordbrukarna att utan hinder av 1940 års förordnings

bestämmelser om behovsprövning med sina traktorer jämte tillkopplade

släpfordon få utföra yrkesmässiga transporter av virke. En förutsättning för

denna liberalisering av bestämmelserna ansåg emellertid biltrafiknämnden

vara, att de föreskrifter för tryggande av trafiksäkerheten och ansvarigheten

vid trafikutövandet, som gällde för den yrkesmässiga biltrafiken, även kom

att avse, yrkesmässig trafik med traktortåg samt att frågan om beskattningen

av fordonen löstes på sådant sätt, att likställighet med den yrkesmässiga lastbilstrafiken

i detta avseende uppnåddes.

Näringslivets trafikdelegation hemställde i skrivelse den .‘51 december 1952

till chefen för kommunikationsdepartementet, att denne utan dröjsmål måtte

till omprövning upptaga frågan om eu uppmjukning av biltrafikförordningen

i sv I tc att möjliggöra för jordbrukare och maskinhållarc att utan särskilt

tillstånd mot ersättning ombesörja skogskörslor med jordbrukslraktorcr in. fl.

dragfordon.

Vid 1953 års riksdag interpellerades chefen för kommunikationsdepartementet

angående frågan om införande av rätt för jordbrukare att utan sär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 är 1961

skilt tillstånd yrkesmässigt utföra skogskonto!- med traktor. I svar på interpellationer

avgivet i andra kammaren den 17 mars 1953, anförde statsrådet

Andersson efter att ha redogjort för biltrafiknämndens ovan nämnda utlåtande:
-

Även enligt min uppfattning föreligger starka skäl för att bereda jordbrukarna

ökade möjligheter att utnyttja sina traktorer för skogskörslor. Innan

åtgärder vidtages i sådan riktning, synes det mig emellertid påkallat, att

konsekvenserna härav för transportförsörjningen i övrigt något närmare klarlägges.

Även de villkor i trafiksäkerhets- och beskattningshänseende, som biltrafiknämnden

ansett böra uppställas för den ifrågasattai liberaliseringen,

torde böra prövas. På senare tid har även vissa andra spörsmål rörande regleringen

av den yrkesmässiga lastbilstrafiken aktualiserats, vilka synes böra

närmare utredas, och jag överväger därför att begära bemyndigande att tillsätta

en utredning för ändamålet. I detta sammanhang bör lämpligen också

den i interpellationen berörda frågan upptagas till behandling. Såvitt jag kan

finna bör det vara möjligt att relativt fristående från utredningsarbetet i

övrigt pröva denna fråga och snabbt framlägga erforderliga förslag.

Vid samma års riksdag väcktes sex motioner, i vilka yrkades sådan ändring

av biltrafikförordningen, att möjlighet skapades för jordbrukare och maskinhållare

att utan särskilt tillstånd mot ersättning ombesörja skogskörslor med

jordbrukstraktorer och andra dragfordon. I två motioner hemställdes därjämte

om eu allmän översyn av biltrafikförordningen.

Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 15:

Vad föret beträffar den i motionerna I: 308 och II: 401 framställda begäran

om en allmän översyn av 1940 års förordning angående yrkesmässig automobiltrafik,

har på senare tid en uppmjukning i olika avseenden av de nuvarande

regleringsbestämmelserna för den yrkesmässiga lastbilstrafiken ifrågasatts.

Chefen för kommunikationsdepartementet har i interpellationssvar i andra

kammanen den 17 mars 1953 förklarat sig överväga att begära en utredning

för behandling av spörsmål rörande den yrkesmässiga lastbilstrafiken. Utskottet

ansluter sig till uppfattningen, att eu sådan utredning bör komma till

stånd.

Vad därefter beträffar den i samtliga förevarandc motioner behandlade

frågan om beredande av ökade möjligheter för jordbrukare och maskinhållare

att mot ersättning få ombesörja skogskörslor med traktorer, instämmer utskottet

i motionernas syfte. Utskottet finner det angeläget, att denna fråga

snarast löses. I det nyssnämnda interpellationssvaret har chefen för kommunikationsdepartementet

funnit frågan lämpligen böra behandlas i samband

med den nämnda utredningen rörande den yrkesmässiga lastbilstrafiken. Departementschefen

har därvid framhållit, att det synes påkallat, att konsekvenserna

av de ifrågasatta åtgärderna för transportförsörjningen i övrigt närmare

klarläggas och att vissa traktortrafiken berörande trafiksäkerhets- och

beskattningsfrågor prövas. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet vill

emellertid understryka, att frågan bör kunna prövas relativt fristående från

utredningsarbetet i övrigt och att erforderliga förslag snabbt böra framläggas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1961

7

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1953 tillkallades särskilda

sakkunniga för att verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken.

De sakkunniga, som antagit namnet 1953 års Imf ^utredning, skall

därvid bl. a. undersöka möjligheterna till en uppmjukning av regleringsbestämmelserna

för den yrkesmässiga trafiken.

Vid 1960 års riksdag väcktes de likalydande motionerna 1: 73 och 11: 159,

i vilka hemställdes om sådan ändring i yrkestrafikförordningen, att från bestämmelserna

om yrkesmässig trafik måtte undantagas transporter inom skogsbruket

som av jordbrukare eller maskinhållare mot ersättning utföres med

jordbrukstraktorer eller dragbilar.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 55 förklarade andra lagutskottet,

att frågan borde ges en positiv lösning, enär de gällande bestämmelserna på

grund av den fortgående mekaniseringen av jordbruket utgjorde ett allvarligt

hinder, icke minst för de grupper av arbetstagare som av ålder varit sysselsatta

med hästkörslor i skogen. Utskottet var dock medvetet om att en omprövning

av bland annat gällande regler för fordonsbeskattning kunde i sammanhanget

visa sig nödvändig. Utskottet bedömde emellertid frågan som så

betydelsefull, att densamma borde prövas med sådan skyndsamhet, att förslag

i ämnet snabbt skulle kunna framläggas.

Motionerna

Sedan motionärerna som skäl för slopandet av tillståndsgivningen beträffande

transporter av förevarande slag åberopat i huvudsak de skäl, som redovisats

i det förestående avsnittet, fortsätter de:

Vi är medvetna, om att frågan om tillståndsgivningen för traktorer i likhet

med en mängd andra trafikfrågor utredes inom 1953 års trafikutredning och

att därvid även beskattningen av traktorer beröres. Lösningen av beskattningsproblemen

får dock enligt vår mening icke fördröja framläggandet av

ett förslag om ändring av bestämmelserna om tillståndsgivning för traktorer.

I den mån så anses oundgängligen nödvändigt må provisoriska beställningsregler

fastställas för sådana traktorer som utnyttjas i yrkesmässig trafik,

medan beställningsreglerna i övrigt bibehålies oförändrade. En skyndsam

lösning av dessa frågor synes således möjlig och är angelägen med hänsyn

till att skadeverkningarna av den nuvarande tillståndsregleringen för traktorer

från samhällsekonomisk samt från jordbrukets och skogsbrukets synpunkt

blir allt kännbarare.

Utskottet

För bedrivande av yrkesmässig automobiltrafik fordras tillstånd, trafiktillstånd.

I förevarande motioner hemställes, att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte

begära, att förslag framlägges — utan avvaktande av 1953 års trafikutrednings

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1961

slutresultat — om sådan ändring i förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik

m. m., att jordbrukare och maskinliållare får utan trafiktillstånd

mot ersättning utföra skogskörslor med traktor.

Motioner av samma innebörd behandlades av fjolårets höstriksdag. Därvid

uttalades, att frågan borde ges en positiv lösning, enär de gällande bestämmelserna

på grund av den fortgående mekaniseringen av jordbruket utgjorde ett

allvarligt hinder, icke minst för de grupper av arbetstagare som av ålder varit

sysselsatta med hästkörslor i skogen. Riksdagen, som var medveten om att en

omprövning av bland annat gällande regler för fordonsbeskattningen kunde i

sammanhanget visa sig nödvändig, bedömde frågan som så betydelsefull att

densamma borde prövas med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet snabbt

skulle kunna framläggas.

Dessa uttalanden äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Utskottet

har emellertid inhämtat, att 1953 års trafikutredning, i vars omfattande utredningsuppdrag

bland annat ingår att undersöka möjligheterna till en uppmjukning

av regleringsbestämmelsema för den yrkesmässiga trafiken, beräknar att

i april eller maj i år avlämna ett betänkande, i vilket det i motionerna upptagna

spörsmålet behandlas. I det sammanhanget kommer jämväl frågan om traktorernas

beskattning att beröras. Under sådana förhållanden anser utskottet det

icke påkallat med någon riksdagens åtgärd i ämnet.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:83 och II: 100, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1961

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel Svensson, fru Svenson,

herr Birke, fröken Nordström, herrar Lars Larsson, Magnusson och Nyman;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Odhe, Wahlund*, Wiklund i Stockholm, fru Eriksson i Ängelholm, herrar

Sundelin* och Hamilton.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Aktieboi. B. W. Statl&nders boktr., Sthlm 1961.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.