Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyndsamt förslag rörande mödrah jälpen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 510 i första kammaren av herrar Wirmark och Hellebladh samt nr 598 i andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl.

1961-03-21 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:25, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyndsamt förslag rörande mödrah jälpen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 510 i första kammaren av herrar Wirmark och Hellebladh samt nr 598 i andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961

1

Nr 25

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyndsamt förslag

rörande mödrah jälpen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 510 i första kammaren av herrar Wirmark

och Hellebladh samt nr 598 i andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla att frågan om mödrahjälpens framtida organisation

och innehåll måtte ges prioritet i den socialpolitiska kommittén och att

förslag snarast möjligt förelägges riksdagen för avgörande”.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till

motionen 11:598.

Gällande bestämmelser

Det särskilda samhälleliga stödet vid havandeskap och barnsbörd lämnas för

närvarande efter två linjer, dels i form av moderskapshjälp och dels såsom

mödrahjälp.

Enligt lagen den 21 maj 1954 om moderskapshjälp kan moderskapshjälp utgå

till varje kvinna, som är försäkrad enligt lagen om allmän sjukförsäkring.

Moderskapshjälpen är sålunda en försäkringsförmån, som tillkommer praktiskt

taget alla barnaföderskor. Den omfattar ersättning för förlossningsutgifter samt

moderska pspenning. Den sistnämnda utgår i form av grundpenning om 270

kronor, vid flerbörd 405 kronor, samt under vissa villkor jämväl i form av barntillägg

och tilläggspenning. Barntillägg utgår till kvinna, som har minst ett

hemmavarande barn under 10 år, med två kronor om dagen under de nio närmaste

dagarna efter förlossningen med möjlighet till viss förlängning. Tilläggspenning

utgår med samma belopp som tilläggssjukpenningen enligt den allmänna

sjukförsäkringen till kvinna, som omedelbart före nedkomsten varit obligatoriskt

försäkrad för tilläggssjukpenning. Moderskapsh jälpen administreras genom de

allmänna sjukkassorna. Statsbidrag utgår därvid med 50 procent av utgifterna

för läkarvård m. m. och grundpenning samt med 75 procent av utgifterna för

barntillägg.

Medan moderskapshjälpen sålunda är en generell försäkringsform, är inödrahjälpen

eu individuellt behovsprövad lijälpform. Densamma infördes från och

Bihang till riksdagens protokoll 1''Mil. !> samt. 2 avd. Nr 2ö

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961

med år 1938 och motiverades främst av befolkningspolitiska skäl. Enligt forordningen

den 11 juni 1937 om mödrahjälp kan mödrahjälp utgå till kvinna, som

i anledning av havandeskap eller barnsbörd är i uppenbart behov av understöd.

Mödrahjälp lämnas i den form, som för varje särskilt fall finnes lämpligast, till

ett sammanlagt värde av 600 kronor eller vid flerbörd 800 kronor. Någon fixerad

inkomstgräns gäller inte vid behovspröva ingen, utan hänsyn tages till omständigheterna

i det särskilda fallet, varvid bland annat beaktas dyrort och barnantal.

Till ledning för de beslutande organen har socialstyrelsen utfärdat vissa

normer. Maximibeloppet utgår endast i ett mindre antal fall, år 1958 till exempel

endast beträffande 22 procent av det totala antalet (17 267) beviljade ansökningar.

Samma år utgick bidraget i genomsnitt med 351 kronor per fall. Mödrahjälpen

finansieras helt av statsmedel. Ansökan om mödrahjälp skall inges till

vederbörande barnavårdsnämnd, som har att verkställa utredning i ärendet och

därefter överlämna detsamma jämte eget yttrande till mödrahjälpsnämnden.

Sådan finns inrättad i varje landstingskommun och varje stad, som icke tillhör

landstingskommun. Mödrahjälpsnämnden är det beslutande organet. Beviljat belopp

utanordnas genom vederbörande länsstyrelse till barnavårdsnämnden, som

i sin tur betalar ut medlen till sökanden. Barnavårdsnämnden har därjämte att

vaka över att hjälpen kommer till användning i enlighet med givna föreskrifter.

Historik

Frågan om mödrahjälpens utformning och administration har vid flera tillfällen

aktualiserats.

Socialaårdskommittén diskuterade sålunda frågan i sitt år 1950 avgivna

betänkande med utredning och förslag angående lag om socialhjälp m. m. (SOU

1950:11). Kommittén ansåg att staten borde bidraga till finansieringen av

socialhjälpen och förordade att mödrahjälpen skulle utgöra en specialform av

socialhjälp. Detta förslag avvisades dock av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Socialförsakringsutredningen framlade i november 1953 förslag angående

moderskapsförsäkringen (SOU 1954:4). I förslaget framhöll utredningen, att

mödrahjälpen borde bibehållas vid sidan av den generella moderskapshjälpen.

Till denna uppfattning anslöt sig riksdagen.

Familjcberedningen föreslog i eu år 1956 avgiven promemoria, att mödrahjälpen

skulle anknytas till moderskapsförsäkringen och utgå som förhöjd

grundpenning enligt schematiska regler. Handläggningen av ärendena föreslogs

därvid skola överföras till de allmänna sjukkassorna. Delade meningar framkom

vid remissbehandlingen av beredningens förslag.

Frågan om mödrahjälpen behandlades därjämte i en inom socialdepartementet

år 1957 upprättad promemoria. Enligt det däri framförda förelaget skulle mödrahjälpen

alltjämt bibehållas som eu behovsprövad hjälpform men administreras

av barnavårdsnämnderna, varvid kommunerna skulle bidraga med en fjärdedel

av kostnaderna för verksamheten. Även i fråga om detta förelag framkom olika

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961

meningar vid remissbehandlingen. Frågan har därför liänskjutits till det grundläggande

utredningsarbete, som skall utföras av den år 1958 tillkallade socialpolitiska

kommittén.

1959 års besparingsutredning tog emellertid också upp frågan om mödrahjälpen

från utgångspunkten att nå eu förenkling av administrationen. Utredningen

föreslog att mödrahjälpen skulle bestå som eu särskild hjälpform men

att den i likhet med socialhjälpen skulle vara eu helt kommunalt finansierad

hjälpform med barnavårdsnämnderna såsom beslutande organ. Mödrahjälpsnämndema

skulle därigenom kunna avvecklas. Eu sådan omorganisation skulle

medföra besparingar på budgeten med belopp mellan 5 och 6 miljoner kronor.

Vid remissbehandlingen av förslaget framkom delade meningar.

I statsverkspropositionen till 1960 års riksdag uttalade föredragande departementschefen

i anslutning till besparingsutredningens förslag, att tillräckliga

skäl icke förelåg att då flytta ansvaret för mödrahjälpskostnaderna från staten

till kommunerna. Starka skäl talade alltjämt för att en omprövning av den

komplicerade mödrahjälpsfrågan fick anstå till dess den kunde ske i ett större

sammanhang, där man kunde överblicka olika sidor av hjälpbehovet för de medborgargrupper,

vilkas hjälpbehov inte i tillfredsställande omfattning tillgodosågs

av socialförsäkringarna. Innan en omprövning av mödralijälpen företogs, borde

därför resultatet av socialpolitiska kommitténs arbete avvaktas. Samma ståndpunkt

intages i statsverkspropositionen till årets riksdag.

Utskottet

Det särskilda samhälleliga stödet vid havandeskap och barnsbörd utgår dels

i form av moderskapshjälp och dels såsom mödralijälp. Moderskapshjälpen, som

administreras genom de allmänna sjukkassorna, är en generell försäkringsförmån

och tillkommer praktiskt taget alla barnaföderskor. Mödrahjälpen är däremot

eu individuellt behovsprövad hjälpform, som helt bestrides av statsmedel.

Sådan hjälp kan utgå till kvinna, som i anledning av havandeskap eller barnsbörd

är i uppenbart behov av understöd. Den lämnas i den form, som för varje

särskilt fall finnes lämpligast, till ett sammanlagt värde av högst 600 kronor

eller vid flerbörd 800 kronor. Ansökan om mödrahjälp skall inges till vederbörande

barnavårdsnämnd, som har att företaga utredning i ärendet och därefter

överlämna detsamma jämte eget yttrande till mödrahjälpsnämnden, som är det

beslutande organet. Mödrahjälpsnäinnd finns inrättad i varje landstingskommun

och varje stad, som icke tillhör landstingskommun.

Frågan om mödrahjälpens utformning och administration har såsom framgår

av den tidigare redogörelsen aktualiserats vid flera olika tillfällen. För närvarande

är frågan under behandling i socialpolitiska kommittén.

I förevarande motioner görs under åberopande av vissa exempel gällande, att

behovsprövningen rörande mödrahjälpen är ytterst restriktiv samt att anled
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961

ningen härtill är att anslaget till mödrahjälpen inte höjts i takt med ändrade

förhållanden. Att så icke skett har, framhåller motionärerna, motiverats med

att utredning pågår. Då motionärerna befarar, att socialpolitiska kommittén,

som nu omhänderhar utredningsarbetet, kommer att vara verksam under relativt

lång tid, hemställer de, att frågan om mödrahjälpens framtida organisation oeh

innehåll måtte ges prioritet i kommittén och att förslag i ämnet snarast möjligt

förelägges riksdagen.

Till ledning för den behovsprövning som företages av mödrahjälpsnämnderna

har socialstyrelsen utfärdat vissa rådgivande normer. Av dessa framgår, att

hjälp bör utgå endast i fall, då sökandens inkomst är mycket begränsad. Sålunda

bör, då det gäller förstföderskor bosatta i dyrortsgrupp 3, maximibeloppet 600

kronor utgå endast under förutsättning att årsinkomsten icke uppgår till 2 000

kronor. \ idare förordas att i sådana fall hjälp över huvud taget icke skall utgå

vid en årsinkomst av 5 100 kronor eller mera. Även om mödrahjälpsnämnderna

har att pröva ansökningar om mödrahjälp med beaktande av det behov som

föreligger i det särskilda fallet, blir prövningen med hänsyn till socialstyrelsens

normer mycket restriktiv. Det kan i detta sammanhang nämnas, att någon uppräkning

av normerna i anledning av inträdda pris- och löneökningar inte skett

sedan år 1952. L tskottet finner det för sin del angeläget att barnaföderskor,

som är i uppenbart behov av ekonomiskt stöd, skall kunna beredas effektivt stöd

oeh hjälp. Därest mödrahjälpen skall bibehållas som självständig hjälpform,

är det därför nödvändigt att resurser tillskapas för en uppmjukning av den

nuvarande behovsprövningen. Utskottet vill å andra sidan understryka att omprövningen

av mödrahjälpsfrågan bör anstå till dess den kan ske i ett större

sammanhang, där man kan överblicka hjälpbehovet för de medborgargruppor

vilkas behov inte i tillfredsställande omfattning tillgodoses genom socialförsäkringarna.

Dessa problem är som nämnts under utredning i socialpolitiska kommittén.

Utskottet har inhämtat, att kommittén har för avsikt att under innevarande

år avlämna betänkande i ämnet. Under sådana omständigheter är det

icke påkallat med någon riksdagens hemställan av det innehåll motionärerna

föreslagit. Det kan emellertid enligt utskottets mening vara lämpligt att motionerna

överlämnas till kommittén för kännedom.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:510 och II: 598, icke måtte föranleda

någon annan riksdagens åtgärd än att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att motionerna överlämnas

till socialpolitiska kommittén för kännedom.

Stockholm den 21 mars 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961

o

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,

herrar Birke, Lars Larsson, Edström*, Eric Carlsson och Nyman;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fröken Wetterström,

herrar Bengtsson i Varberg*, Wiklund i Stockholm, Wahrendorff, Fredriksson,

fru Eriksson i Ängelholm* och herr Svensson i Kungälv*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Birke och fröken Wetterström.

Stockholm, It. W. Statlnnders Tryckeri, 1961.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:141 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående underskott å statens järnvägars fond för budgetåret a1 i texten