Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyndsamt förslag rörande mödrah jälpen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 510 i första kammaren av herrar Wirmark och Hellebladh samt nr 598 i andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl.
1961-03-21 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1961:25, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyndsamt förslag rörande mödrah jälpen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 510 i första kammaren av herrar Wirmark och Hellebladh samt nr 598 i andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961
1
Nr 25
Utlåtande i anledning av väckta motioner om skyndsamt förslag
rörande mödrah jälpen.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 510 i första kammaren av herrar Wirmark
och Hellebladh samt nr 598 i andra kammaren av herr Svensson i Kungälv m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla att frågan om mödrahjälpens framtida organisation
och innehåll måtte ges prioritet i den socialpolitiska kommittén och att
förslag snarast möjligt förelägges riksdagen för avgörande”.
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får
utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till
motionen 11:598.
Gällande bestämmelser
Det särskilda samhälleliga stödet vid havandeskap och barnsbörd lämnas för
närvarande efter två linjer, dels i form av moderskapshjälp och dels såsom
mödrahjälp.
Enligt lagen den 21 maj 1954 om moderskapshjälp kan moderskapshjälp utgå
till varje kvinna, som är försäkrad enligt lagen om allmän sjukförsäkring.
Moderskapshjälpen är sålunda en försäkringsförmån, som tillkommer praktiskt
taget alla barnaföderskor. Den omfattar ersättning för förlossningsutgifter samt
moderska pspenning. Den sistnämnda utgår i form av grundpenning om 270
kronor, vid flerbörd 405 kronor, samt under vissa villkor jämväl i form av barntillägg
och tilläggspenning. Barntillägg utgår till kvinna, som har minst ett
hemmavarande barn under 10 år, med två kronor om dagen under de nio närmaste
dagarna efter förlossningen med möjlighet till viss förlängning. Tilläggspenning
utgår med samma belopp som tilläggssjukpenningen enligt den allmänna
sjukförsäkringen till kvinna, som omedelbart före nedkomsten varit obligatoriskt
försäkrad för tilläggssjukpenning. Moderskapsh jälpen administreras genom de
allmänna sjukkassorna. Statsbidrag utgår därvid med 50 procent av utgifterna
för läkarvård m. m. och grundpenning samt med 75 procent av utgifterna för
barntillägg.
Medan moderskapshjälpen sålunda är en generell försäkringsform, är inödrahjälpen
eu individuellt behovsprövad lijälpform. Densamma infördes från och
Bihang till riksdagens protokoll 1''Mil. !> samt. 2 avd. Nr 2ö
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961
med år 1938 och motiverades främst av befolkningspolitiska skäl. Enligt forordningen
den 11 juni 1937 om mödrahjälp kan mödrahjälp utgå till kvinna, som
i anledning av havandeskap eller barnsbörd är i uppenbart behov av understöd.
Mödrahjälp lämnas i den form, som för varje särskilt fall finnes lämpligast, till
ett sammanlagt värde av 600 kronor eller vid flerbörd 800 kronor. Någon fixerad
inkomstgräns gäller inte vid behovspröva ingen, utan hänsyn tages till omständigheterna
i det särskilda fallet, varvid bland annat beaktas dyrort och barnantal.
Till ledning för de beslutande organen har socialstyrelsen utfärdat vissa
normer. Maximibeloppet utgår endast i ett mindre antal fall, år 1958 till exempel
endast beträffande 22 procent av det totala antalet (17 267) beviljade ansökningar.
Samma år utgick bidraget i genomsnitt med 351 kronor per fall. Mödrahjälpen
finansieras helt av statsmedel. Ansökan om mödrahjälp skall inges till
vederbörande barnavårdsnämnd, som har att verkställa utredning i ärendet och
därefter överlämna detsamma jämte eget yttrande till mödrahjälpsnämnden.
Sådan finns inrättad i varje landstingskommun och varje stad, som icke tillhör
landstingskommun. Mödrahjälpsnämnden är det beslutande organet. Beviljat belopp
utanordnas genom vederbörande länsstyrelse till barnavårdsnämnden, som
i sin tur betalar ut medlen till sökanden. Barnavårdsnämnden har därjämte att
vaka över att hjälpen kommer till användning i enlighet med givna föreskrifter.
Historik
Frågan om mödrahjälpens utformning och administration har vid flera tillfällen
aktualiserats.
Socialaårdskommittén diskuterade sålunda frågan i sitt år 1950 avgivna
betänkande med utredning och förslag angående lag om socialhjälp m. m. (SOU
1950:11). Kommittén ansåg att staten borde bidraga till finansieringen av
socialhjälpen och förordade att mödrahjälpen skulle utgöra en specialform av
socialhjälp. Detta förslag avvisades dock av Kungl. Maj:t och riksdagen.
Socialförsakringsutredningen framlade i november 1953 förslag angående
moderskapsförsäkringen (SOU 1954:4). I förslaget framhöll utredningen, att
mödrahjälpen borde bibehållas vid sidan av den generella moderskapshjälpen.
Till denna uppfattning anslöt sig riksdagen.
Familjcberedningen föreslog i eu år 1956 avgiven promemoria, att mödrahjälpen
skulle anknytas till moderskapsförsäkringen och utgå som förhöjd
grundpenning enligt schematiska regler. Handläggningen av ärendena föreslogs
därvid skola överföras till de allmänna sjukkassorna. Delade meningar framkom
vid remissbehandlingen av beredningens förslag.
Frågan om mödrahjälpen behandlades därjämte i en inom socialdepartementet
år 1957 upprättad promemoria. Enligt det däri framförda förelaget skulle mödrahjälpen
alltjämt bibehållas som eu behovsprövad hjälpform men administreras
av barnavårdsnämnderna, varvid kommunerna skulle bidraga med en fjärdedel
av kostnaderna för verksamheten. Även i fråga om detta förelag framkom olika
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961
meningar vid remissbehandlingen. Frågan har därför liänskjutits till det grundläggande
utredningsarbete, som skall utföras av den år 1958 tillkallade socialpolitiska
kommittén.
1959 års besparingsutredning tog emellertid också upp frågan om mödrahjälpen
från utgångspunkten att nå eu förenkling av administrationen. Utredningen
föreslog att mödrahjälpen skulle bestå som eu särskild hjälpform men
att den i likhet med socialhjälpen skulle vara eu helt kommunalt finansierad
hjälpform med barnavårdsnämnderna såsom beslutande organ. Mödrahjälpsnämndema
skulle därigenom kunna avvecklas. Eu sådan omorganisation skulle
medföra besparingar på budgeten med belopp mellan 5 och 6 miljoner kronor.
Vid remissbehandlingen av förslaget framkom delade meningar.
I statsverkspropositionen till 1960 års riksdag uttalade föredragande departementschefen
i anslutning till besparingsutredningens förslag, att tillräckliga
skäl icke förelåg att då flytta ansvaret för mödrahjälpskostnaderna från staten
till kommunerna. Starka skäl talade alltjämt för att en omprövning av den
komplicerade mödrahjälpsfrågan fick anstå till dess den kunde ske i ett större
sammanhang, där man kunde överblicka olika sidor av hjälpbehovet för de medborgargrupper,
vilkas hjälpbehov inte i tillfredsställande omfattning tillgodosågs
av socialförsäkringarna. Innan en omprövning av mödralijälpen företogs, borde
därför resultatet av socialpolitiska kommitténs arbete avvaktas. Samma ståndpunkt
intages i statsverkspropositionen till årets riksdag.
Utskottet
Det särskilda samhälleliga stödet vid havandeskap och barnsbörd utgår dels
i form av moderskapshjälp och dels såsom mödralijälp. Moderskapshjälpen, som
administreras genom de allmänna sjukkassorna, är en generell försäkringsförmån
och tillkommer praktiskt taget alla barnaföderskor. Mödrahjälpen är däremot
eu individuellt behovsprövad hjälpform, som helt bestrides av statsmedel.
Sådan hjälp kan utgå till kvinna, som i anledning av havandeskap eller barnsbörd
är i uppenbart behov av understöd. Den lämnas i den form, som för varje
särskilt fall finnes lämpligast, till ett sammanlagt värde av högst 600 kronor
eller vid flerbörd 800 kronor. Ansökan om mödrahjälp skall inges till vederbörande
barnavårdsnämnd, som har att företaga utredning i ärendet och därefter
överlämna detsamma jämte eget yttrande till mödrahjälpsnämnden, som är det
beslutande organet. Mödrahjälpsnäinnd finns inrättad i varje landstingskommun
och varje stad, som icke tillhör landstingskommun.
Frågan om mödrahjälpens utformning och administration har såsom framgår
av den tidigare redogörelsen aktualiserats vid flera olika tillfällen. För närvarande
är frågan under behandling i socialpolitiska kommittén.
I förevarande motioner görs under åberopande av vissa exempel gällande, att
behovsprövningen rörande mödrahjälpen är ytterst restriktiv samt att anled
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961
ningen härtill är att anslaget till mödrahjälpen inte höjts i takt med ändrade
förhållanden. Att så icke skett har, framhåller motionärerna, motiverats med
att utredning pågår. Då motionärerna befarar, att socialpolitiska kommittén,
som nu omhänderhar utredningsarbetet, kommer att vara verksam under relativt
lång tid, hemställer de, att frågan om mödrahjälpens framtida organisation oeh
innehåll måtte ges prioritet i kommittén och att förslag i ämnet snarast möjligt
förelägges riksdagen.
Till ledning för den behovsprövning som företages av mödrahjälpsnämnderna
har socialstyrelsen utfärdat vissa rådgivande normer. Av dessa framgår, att
hjälp bör utgå endast i fall, då sökandens inkomst är mycket begränsad. Sålunda
bör, då det gäller förstföderskor bosatta i dyrortsgrupp 3, maximibeloppet 600
kronor utgå endast under förutsättning att årsinkomsten icke uppgår till 2 000
kronor. \ idare förordas att i sådana fall hjälp över huvud taget icke skall utgå
vid en årsinkomst av 5 100 kronor eller mera. Även om mödrahjälpsnämnderna
har att pröva ansökningar om mödrahjälp med beaktande av det behov som
föreligger i det särskilda fallet, blir prövningen med hänsyn till socialstyrelsens
normer mycket restriktiv. Det kan i detta sammanhang nämnas, att någon uppräkning
av normerna i anledning av inträdda pris- och löneökningar inte skett
sedan år 1952. L tskottet finner det för sin del angeläget att barnaföderskor,
som är i uppenbart behov av ekonomiskt stöd, skall kunna beredas effektivt stöd
oeh hjälp. Därest mödrahjälpen skall bibehållas som självständig hjälpform,
är det därför nödvändigt att resurser tillskapas för en uppmjukning av den
nuvarande behovsprövningen. Utskottet vill å andra sidan understryka att omprövningen
av mödrahjälpsfrågan bör anstå till dess den kan ske i ett större
sammanhang, där man kan överblicka hjälpbehovet för de medborgargruppor
vilkas behov inte i tillfredsställande omfattning tillgodoses genom socialförsäkringarna.
Dessa problem är som nämnts under utredning i socialpolitiska kommittén.
Utskottet har inhämtat, att kommittén har för avsikt att under innevarande
år avlämna betänkande i ämnet. Under sådana omständigheter är det
icke påkallat med någon riksdagens hemställan av det innehåll motionärerna
föreslagit. Det kan emellertid enligt utskottets mening vara lämpligt att motionerna
överlämnas till kommittén för kännedom.
Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1:510 och II: 598, icke måtte föranleda
någon annan riksdagens åtgärd än att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att motionerna överlämnas
till socialpolitiska kommittén för kännedom.
Stockholm den 21 mars 1961
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 25 år 1961
o
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,
herrar Birke, Lars Larsson, Edström*, Eric Carlsson och Nyman;
från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fröken Wetterström,
herrar Bengtsson i Varberg*, Wiklund i Stockholm, Wahrendorff, Fredriksson,
fru Eriksson i Ängelholm* och herr Svensson i Kungälv*.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Birke och fröken Wetterström.
Stockholm, It. W. Statlnnders Tryckeri, 1961.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:141 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående underskott å statens järnvägars fond för budgetåret a1 i texten