Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utfylhiad av vissa underhållsbidrag Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 269 i första kammaren av fru Carlqvist m. fl. samt nr 242 i andra kammaren av fru Svensson i Kungsör m. fl.

1961-04-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:27, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utfylhiad av vissa underhållsbidrag Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 269 i första kammaren av fru Carlqvist m. fl. samt nr 242 i andra kammaren av fru Svensson i Kungsör m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1961

1

Nr 27

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utfylhiad

av vissa underhållsbidrag

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 269 i första kammaren av

fru Carlqvist m. fl. samt nr 242 i andra kammaren av fru Svensson i Kungsör

m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av gällande bestämmelser,

att underhållsbidrag som fastställts före den 1 juli 1960 och icke

uppgår till maximibeloppet för bidragsförskott — f. n. 996 kronor om året

— skall genom utfyllnadsbidrag höjas till nämnda belopp”.

Gällande bestämmelser

Regler om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn ges i 7 kap.

föräldrabalken. Föräldrarna är skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets

uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten

upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med

hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och

ej i något fall förrän barnet fyllt sexton år (1 §). År barnet, sedan dess

rätt till underhåll enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik

orsak ur stånd att självt försörja sig, är föräldrarna i mån av förmåga

skyldiga att giva barnet skäligt underhåll (3 §). I kostnaden för barnets

underhåll skall envar av föräldrarna taga del efter sin förmåga. Fader

eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag

(2 §). Adoptant och adoptivbarn har samma plikt att underhålla varandra

som föräldrar och barn (5 §).

Frågan om vårdnaden om barn regleras i 6 kap. föräldrabalken. Barn

i äktenskap står under föräldrarnas vårdnad enligt vad nedan sägs till

dess det fyllt tjugoett år eller ingått äktenskap (1 §). I vissa fall tillkommer

emellertid vårdnaden endast endera av föräldrarna. Gör en av föräldrarna

sig skyldig till grovt missbruk eller till grov försummelse vid

vårdnadens utövande, eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande

medel, eller för han ett lastbart liv, eller är han till följd av frånvaro, sjukdom

eller annan orsak för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden,

äger rätten förordna, att vårdnaden skall tillkomma allenast den andre

(6 §). Lever föräldrarna på grund av söndring åtskilda, skall rätten på

ansökan av endera förordna, vilken av dem som skall ha vårdnaden om

barnen eller, om ej alla barnen bör stå under den enes vårdnad, huru de

skall fördelas mellan föräldrarna. Dömes till återgång av föräldrarnas

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1961

äktenskap eller till hemskillnad eller äktenskapsskillnad mellan dem, skall

rätten tillika meddela förordnande angående vårdnaden om barnen (7 §).

Barn utom äktenskap står under modems vårdnad till dess det fyllt tjuguett

år eller ingått äktenskap. Är föräldrarna ense, att fadern skall träda

i modems ställe, skall han, på anmälan, av rätten forordnas att övertaga

vårdnaden om bamet, om han är lämplig därtill. Vidare gäller, att om

modern finnes ej vara lämplig att utöva vårdnaden, skall rätten överflytta

vårdnaden å fadem eller särskilt förordnad förmyndare (12 §).

I vissa fall utges av allmänna medel förskott å underhållsbidrag enligt

regler i lagen den 11 juni 191f3 om förskottering av underhållsbidrag till

barn (bidragsförskott). Barn, vars fader eller moder enligt rättens beslut

eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till

barnet, äger att, där den underhållsskyldige underlåter att betala förfallet

belopp, i den utsträckning och under de villkor som anges i lagen att av

allmänna medel erhålla förskott å underhållsbidraget (bidragsförskott).

Vad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning i fråga om barn, vars

föräldrar sammanbor, eller beträffande barn, som bor tillsammans med

den underhållsskyldige (1 §). Bidragsförskott utgår icke för längre tid än

till och med dagen före den, då bamet fyller sexton år (2 §), och skall vidare

ej utgå, sedan skyldigheten att utge underhållsbidrag till barnet upphört

(12 § 1 mom.). Förskottet utgår med det belopp den underhållsskyldige

jämlikt rättens beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 996 kronor för år räknat (8 §). Har faderskapet

ej fastställts beträffande barn utom äktenskap skall anses, att fadem genom

beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal blivit ålagd att utgiva

underhållsbidrag till bamet med 996 kronor om året från och med den

månad, under vilken bamet fyllt tre år, till och med dagen före den då bamet

fyller sexton år (13 §).

Ansökan om bidragsförskott prövas i regel av barnavårdsnämnden i den

kommun där vårdnadshavaren är mantalsskriven vid den tidpunkt då förskottet

sökes (3 §). Ansökningen kan göras av vårdnadshavaren eller av

särskilt förordnad förmyndare eller bamavårdsman för bamet, om sådan

finnes. Ansökningen skall avfattas enligt fastställt formulär och innehålla

nödiga upplysningar för utredande av barnets rätt till bidragsförskott ävensom

en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade

upplysningarna är med sanningen överensstämmande. Är sökanden

ur stånd att själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna

intygas av två trovärdiga, med förhållandena förtrogna personer. Vid

ansökningen skall fogas prästbevis och det till grund för ansökningen liggande

beslutet eller avtalet, därest dessa handlingar icke annorledes är tillgängliga

för barnavårdsnämnden (4 §).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1961

3

Bidragsförskott beviljas för tiden från och med den månad, under vilken

förskottet sökts. Om den underhållsskyldige häftar i skuld för tidigare

förfallet bidrag, kan förskott utgå även för förfluten tid, dock längst

från och med andra månaden före den under vilken förskottet sökts. Förskottet

beviljas i regel till utgången av det löpande statliga budgetåret,

varefter vid behov ny ansökan får göras. Barnavårdsnämnden äger emellertid

under juni månad pröva ansökan jämväl för tiden till och med utgången

av närmast följande budgetår (7 §). I regel utbetalas bidragsförskott månadsvis

till vårdnadshavaren eller, om särskilt förordnad förmyndare finnes,

till denne. Särskilda utbetalningsföreskrifter gäller i vissa fall. Dessutom

finns en del specialregler beträffande barn som vistas å anstalt m. m.

(11 §)•

Sedan skyldigheten att utgiva underhållsbidrag till barnet upphört, skall

beviljat förskott ej vidare utgå. Vidare skall förskott indragas om föräldrarna

sammanflyttar eller om barnet får bostad tillsammans med den underhållsskyldige.

Detsamma gäller i regel om barnet ej längre är svensk

medborgare eller stadigvarande vistas här i riket (12 §).

Barnavårdsnämnden har att noga vaka över att bidragsförskott kommer

barnet till godo (13 §). Rätten till bidragsförskott kan ej överlåtas eller

tagas i mät för gäld (14 §).

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit

förskottet, i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige

(15 §). Denne har att till nämnden erlägga å förskottet belöpande del

av underhållsbidraget allteftersom det förfaller till betalning (16 §). Om

han ej efter förmåga fullgör denna sin skyldighet, skall nämnden utan

dröjsmål vidtaga erforderliga åtgärder för fordringens indrivande (17 §).

Kostnaden för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat

uttagas av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av staten och en

fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 §).

Barnavårdsnämnden har att hos vederbörande länsstyrelse söka gottgörelse

av statsverket för utgivna bidragsförskott. Ansökningen, som skall avse

förskottsutgifter för visst budgetår, skall i regel göras före utgången av

därnäst följande budgetår. Länsstyrelsen skall granska ansökningen, eventuellt

låta införskaffa erforderlig ytterligare utredning och därefter, i den

mån förskotten befunnits beviljade och utbetalade i överensstämmelse med

föreskrifterna i lagen samt barnavårdsnämnden skäligen får anses ha fullgjort

vad densamma ålegat i fråga om åtgärder för förskottens återkrävande,

bevilja gottgörelse och utanordna beviljat belopp (21 §).

Över barnavårdsnämnds beslut i ärende rörande beviljande eller indragning

av bidragsförskott får den, som beslutet rörer, anföra besvär hos länsstyrelsen

(24 §). Klagan över länsstyrelses beslut föres hos Konungen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1961

(25 §), vilken jämväl äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras

för lagens tillämpning (26 §).

Enligt lagen den 6 juni 1952 (nr 33-j) om höjning av vissa underhållsbidrag

skall periodiska underhållsbidrag av familjerättslig karaktär, vilkas

belopp fastställts före den 1 januari 1955, förhöjas med hänsyn till penningvärdets

fall. Stadgandet härom äger dock ej tillämpning, om den dom

eller det avtal, varigenom bidraget fastställts, innehåller föreskrift, att

bidraget skall vid nedgång i penningvärdet eller ökning av den bidragspliktiges

inkomster utgå med förhöjning enligt angivna grunder. Höjningen

utgör, om bidraget fastställts under år 1940 eller tidigare 90 %, under

något av åren 1941—1946 55 % och under något av åren 1947—1950 45 %,

under år 1951 20 % och under något av åren 1952—1954 10 %. Utan hinder

av vad som stadgas i lagen äger rätten på yrkande förordna på annat sätt

om bidragsskyldigheten, när de i giftermålsbalken eller föräldrabalken givna

reglerna om underhållsbidrag föranleder därtill.

Enligt lagen den 31 maj 1957 om utfyllnad av vissa underhållsbidrag äger

barn vars fader eller moder enligt beslut, som av domstol meddelats före

den 1 april 1957, eller enligt skriftligt avtal som slutits före sagda dag är

pliktig att utgiva underhållsbidrag till barnet, därest underhållsbidraget

ej uppgår till 720 kronor för år, av allmänna medel erhålla vad som brister

i nämnda belopp. Sådant utfyllnadsbidrag må ej utgå till barn, vars föräldrar

sammanbo, eller till barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige,

samt ej heller till barn, som är berättigat till barnpension enligt

lagen om barnpensioner.

Historik

I proposition nr 139 till 1957 års riksdag anförde föredraganden, statsrådet

Lundström, i frågan om utfyllnadsbidragen: ”1 dagens läge anser jag

det angelägnast, att tillgängliga resurser inriktas på att bistå de sämst

ställda inom gruppen ensamstående ogifta och frånskilda med barn genom

att lägga en fast grund under deras ekonomi. Om man därvid utgår från att

ett barn i dagens samhälle skulle behöva minst 60 kronor i underhållsbidrag

per månad från den föräldrapart, som inte sammanbor med barnet, så kan

samhället inte tydligare ge den principen till känna bland föräldrar och

myndigheter, som har till uppgift att bevaka barnens intressen, än genom

ett temporärt ekonomiskt stöd till avveckling av den bottensats av lägre

underhållsbidrag, som regleras av nu löpande, vanligen gamla avtal och

domstolsbeslut. Detta bör ske genom att barnet tillförsäkras skillnaden

mellan bidragsförskottets maximibelopp — här föreslaget till 60 kronor i

månaden — och det bestämda lägre underhållsbidraget i alla de fall, där

underhållsbidraget har fastställts före ett visst datum och där det ej fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1961 5

går att barnet för sin försörjning uppenbarligen ej har behov av dylikt

bidrag.

Ett utfyllnadsbidrag i denna form tar uteslutande sikte på barnets behov,

vilket enligt min mening bör tillgodoses oavsett om misstanke eller vetskap

föreligger att den underhållsskyldiges betalningsförmåga inte utnyttjas

fullt. Är detta senare fallet och kan rättelse ej uppnås genom överenskommelse,

får som hittills processvägen anlitas.

En huvudinvändning mot familjeberedningens förslag om normerade bidragsförskott

och fyllnadsbidrag har varit risken för att parter medvetet

skulle kunna sluta avtal om alltför lågt underhållsbidrag och härigenom

åsamka det allmänna kostnader, som egentligen borde bäras av de underhållspliktiga.

Om emellertid -— som nyss antytts — rätten till utfyllnadsbidrag

av den typ jag föreslagit begränsas till barn, vilkas underhåll regleras

i avtal, som ingåtts före den 1 april 1957, eller genom domstolsbeslut,

som meddelats före nämnda dag, är varje möjlighet till missbruk utesluten.

Jag förordar därför, att en sådan begränsning genomföres.”

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 30 år 1957 anförde andra lagutskottet

i fråga om utfyllnadsbidragen bland annat:

”Det till grund för förslaget om utfyllnadsbidrag liggande syftet att

bringa hjälp i de fall, där underhållsbidrag till barn utgår med orimligt

låga belopp, finner utskottet beaktansvärt. Mot den utformning understödsf

ormen fått och tidpunkten för förslagets framläggande kan dock resas vissa

invändningar. Sålunda har under den föreslagna bidragsformen icke kunnat

inräknas de fall där domstolsbeslut eller avtal om skyldighet att utgiva

underhållsbidrag över huvud taget icke föreligger. En avgränsning har —

för förhindrande av missbruk — vidare måst göras till de underhållsbidrag

som fastställts före den 1 april 1957. Härigenom kommer de fall, där underhållsbidragen

efter nämnda tidpunkt fastställts till lägre belopp än 720

kronor för år, att falla utanför lagens tillämpningsområde. Mot den principiella

utformningen av bidraget som ett komplement till den föreliggande

civilrättsliga bidragsskyldigheten kan anföras att, då genom lagen skapas

garanti för ett visst minimistöd, detta kan få som följd att vårdnadshavare

kan finna det mindre angeläget att söka få till stånd höjning av utgående

familjerättsliga underhållsbidrag, oaktat sådan höjning skulle varit lagligen

möjlig. Det hade vidare måhända också varit lämpligare om förslaget framlagts

vid sådan tidpunkt att detsamma kunnat utformas i närmare anslutning

till de regler, som i en nära framtid kan förväntas komma att ersätta

de nuvarande särskilda barnbidragen.

Trots de betänkligheter, som sålunda och i övrigt kan resas mot det föreliggande

lagförslaget, vill utskottet emellertid — med hänsyn till att detsamma

dock tillgodoser en stor del av de angelägna behov, som föreligger på

området, och under beaktande av att det är av vikt att möjliga hjälpåt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1961

gärder icke fördröjes — icke motsätta sig att förslaget upphöjes till lag.

Utskottet får därför, ehuru med viss tvekan, tillstyrka propositionen jämväl

i denna del.”

I proposition nr 75 år 1960, vari bland annat föreslogs höjning av bidragsförskotten

från 720 kronor till 996 kronor för år, anförde föredragande

departementschefen, statsrådet Nilsson, i fråga om utfyllnadsbidragen:

”Utfyllnadsbidragen, som infördes år 1957, avsågs uttryckligen som en

övergångsanordning, tillkommen i syfte att till en skälig miniminivå höja

vissa äldre, till mycket låga belopp fastställda underhållsbidrag. På bidrag,

som fastställts efter den 31 mars 1957, kan utfyllnadsbidrag inte beviljas.

Med hänsyn härtill synes någon höjning av utfyllnadsbidragen inte böra

företagas.”

Motionerna

Motionärerna framhåller:

Även om riksdagens beslut 1957 om utfyllnadsbidrag hade karaktären av

temporär åtgärd för ”avveckling av den bottensats av lägre underhållsbidrag,

som regleras av nu löpande vanligen gamla avtal och domstolsbeslut”,

så innebar det dock en strävan efter samstämmighet mellan utfyllnadsbidraget

och bidragsförskottets maximibelopp. När vårriksdagen 1960

i samband med beslutet om barnpensioner höjde bidragsförskottets maximibelopp

till 996 kronor, förelåg emellertid inget förslag om att utfyllnadsbidraget

skulle följa bidragsförskottets maximibelopp. Även om de flesta

barnavårdsnämnder munera har bidragsförskottets maximibelopp som den

lägre riktpunkten då det gäller avtal om underhållsbidrag, och även om

barnavårdsnämnderna i enlighet med sina åligganden bevakar möjligheterna

till nya och bättre avtal, kvarstår ändock det faktum att det finns en

betydande grupp barn för vilka underhållsbidrag icke kan utgå med högre

belopp än 720 kronor per år. Detta gäller i första hand de avtal som gällde

före den 1 april 1957 och till vilka utfyllnadsbidrag kan utgå upp till 720

kronor. Men även efter detta datum har åtskilliga avtal slutits till detta

låga belopp. Man kan ej bortse från det faktum att många underhållsskyldiga

som slutit avtal till högre belopp ändock inte, på grund av inkomstförhållanden,

familjebildning etc., har möjlighet att erlägga underhållsbidrag

motsvarande bidragsförskottets maxibelopp, 996 kronor per år. I sådana

fall kan samhället genom bidragsförskottslagen träda skyddande

emellan på ett sätt som inte är möjligt då det gäller de lägre avtalen. Med

hänvisning till ovanstående finner motionärerna det angeläget att ifrågavarande

lagbestämmelser ändras så, att utfyllnadsbidrag upp till 996 kronor

om året (bidragsförskottets maximibelopp) kan utgå i samtliga fall där

underhållsbidraget fastställts före den 1 juli 1960 och icke uppgår till nämnda

belopp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 27 år 1961

7

Utskottet

Barn, vars fader eller moder enligt rättens beslut eller skriftligt, av två

personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag till barnet, äger att, där den underhållsskyldige

underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning och

under de villkor som anges i bidragsförskottslagen att av allmänna medel

erhålla bidragsförskott. Förskottet utgår med det belopp den underhållsskyldige

jämlikt rättens beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva till

barnets underhåll, dock högst med 996 kronor för år räknat.

Enligt lagen om utfyllnad av vissa underhållsbidrag äger barn, vars fader

eller moder enligt beslut, som av domstol meddelats före den 1 april 1957,

eller enligt skriftligt avtal som slutits före sagda dag är pliktig att utgiva

underhållsbidrag till barnet, därest underhållsbidraget ej uppgår till 720

kronor för år, av allmänna medel erhålla vad som brister i nämnda belopp.

Sådant utfyllnadsbidrag må ej utgå till barn, vars föräldrar sammanbor,

eller till barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige, samt ej

heller till barn, som är berättigat till barnpension enligt lagen om barnpensioner.

Motionärernas yrkande går ut på att underhållsbidrag, som fastställts

före den 1 juli 1960 och icke uppgår till maximibeloppet för bidragsförskott,

996 kronor om året, genom utfyllnadsbidrag skall höjas till detta belopp.

Då utfyllnadsbidragen infördes vid 1957 års riksdag anförde föredragande

statsrådet i propositionen bland annat, att utfyllnadsbidragen var avsedda

såsom temporärt ekonomiskt stöd till avveckling av den bottensats av

lägre underhållsbidrag, som reglerades av då aktuella, vanligen gamla avtal

och domstolsbeslut. Andra lagutskottet, som i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 30 biträdde propositionen, uttalade vissa betänkligheter

mot lagförslaget. Mot den principiella utformningen av bidraget såsom ett

komplement till den civilrättsliga bidragsskyldigheten anfördes att, då

genom lagen skapades garanti för ett visst minimistöd, detta kunde få som

följd att vårdnadshavare kunde finna det mindre angeläget att söka få till

stånd höjning av utgående familjerättsliga underhållsbidrag, oaktat sådan

höjning skulle varit lagligen möjlig.

De betänkligheter som anfördes vid lagens tillkomst måste enligt utskottets

mening tillerkännas ännu större betydelse vid bedömandet av frågan

om att bevilja utfyllnadsbidrag å underhållsbidrag fastställda efter den 31

mars 1957. Ett bifall till motionsyrkandet i denna del skulle lätt kunna

tolkas som om utfyllnadsbidragen -— i motsats till vad som uttryckligen

gavs till känna vid deras införande — var avsedda som en permanent bidragsform.

Under sådana omständigheter skulle med all sannolikhet intresset

för att få till stånd höjning av den underhållsskyldiges bidragsskyldighet

starkt minska. Det är icke heller uteslutet, att vårdnadshavare vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 är 1961

ingåendet av nya avtal om underhållsbidrag, i förlitande på att den tidpunkt,

före vilken utfyllnadsbidrag kan beviljas, kontinuerligt framflyttas,

skulle komma att nöja sig med lägre underhållsbidrag än som eljest varit

fallet. Faran för missbruk i sådant avseende är enligt utskottets mening

påtaglig.

Samma principiella betänkligheter kan icke anföras mot en höjning av

utfyllnadsbidragens belopp såvitt avser underhållsbidrag fastställda före

den 1 april 1957. Emellertid skulle ett bifall till motionsyrkandet i denna

del medföra, att underhållsberättigade, som efter den 31 mars 1957 fått

underhåll fastställt till lägre belopp än 996 kronor, blev sämre tillgodosedda

än de som fått underhållsbidrag fastställda tidigare och kanske till

väsentligt lägre belopp. En sådan ordning skulle enligt utskottets mening

icke vara tillfredsställande.

På grund av det anförda finner sig utskottet, oaktat det till grund för

motionerna liggande syftet att bringa hjälp i fall där underhållsbidrag till

barn utgår med låga belopp är beaktansvärt, icke kunna biträda motionsyrkandena.

Utskottet vill framhålla, att de i motionerna påtalade olägenheterna

i vissa fall kan lindras genom att föreliggande möjligheter att höja

de underhållsskyldigas bidragsplikt energiskt tillvaratages. I sammanhanget

kan också nämnas att riksdagen nyligen, i enlighet med vad första

lagutskottet hemställt i sitt utlåtande nr 24, anhållit om en översyn av lagen

om höjning av vissa underhållsbidrag. En sådan översyn kan resultera i en

höjning av de procentsatser, efter vilka äldre underhållsbidrag uppräknas.

Med hänsyn till det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motioner, 1: 269 och II: 242, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 april 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Carlqvist*, fröken Nordström, herrar Virgin, Nyman och Thorsten

Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Wiklund

i Stockholm, Fredriksson, fru Eriksson i Ängelholm, herrar Björkman,

Gustavsson i Alvesta och Svensson i Kungälv.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Alfa Boktr. AB, Sthlra 1961

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.