Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till barnpension för barn utom äktenskap i visst fall. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 366 i första kammaren av herr Jacobsson och fröken Nordström samt nr 429 i andra kammaren av herrar Hammar och Anderson i Sundsvall.

1961-04-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:31, Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till barnpension för barn utom äktenskap i visst fall. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 366 i första kammaren av herr Jacobsson och fröken Nordström samt nr 429 i andra kammaren av herrar Hammar och Anderson i Sundsvall.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961

1

Nr 31

Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt till barnpension

för barn utom äktenskap i visst fall.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 366 i första kammaren av herr Jacobsson

och fröken Nordström samt nr 429 i andra kammaren av herrar

Hammar och Anderson i Sundsvall.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till sådan ändring

av lagen om barnpensioner att barn utom äktenskap, vars moder avlidit och

beträffande vilket faderskapet ej fastställts, måtte erhålla rätt till barnpension

enligt samma bestämmelser, som gäller för barn, vars båda föräldrar

avlidit».

Gällande bestämmelser

Enligt lag den 5 maj 1960 om barnpensioner skall under de förutsättningar

som angives i lagen för barn, vars fader eller moder eller båda föräldrar

avlidit, av allmänna medel utgå barnpension. Sådan pension utgår

till och med den månad, under vilken barnet fyller sexton år och utgör för

år räknat 1 400 kronor för barn, vars båda föräldrar avlidit, och 1 000 kronor

för annat barn.

Regler om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn ges i 7 kap.

föräldrabalken. Föräldrarna är skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets

uppehälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten

upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med

hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och

ej i något fall förrän barnet fyllt sexton år (1 §). Är barnet, sedan dess

rätt till underhåll enligt 1 § upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik

orsak ur stånd att själv försörja sig, är föräldrarna i mån av förmåga

skyldiga att giva barnet skäligt underhåll (3 §). I kostnaden för barnets

underhåll skall envar av föräldrarna taga del efter sin förmåga. Fader

eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag

(2 §). Adoptant och adoptivbarn har samma plikt att underhålla varandra

som föräldrar och barn (5 §).

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 and. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961

Frågan om vårdnaden om barn regleras i 6 kap. föräldrabalken. Barn

i äktenskap står under föräldrarnas vårdnad enligt vad nedan sägs till

dess det fyllt tjuguett år eller ingått äktenskap (1 §). I vissa fall tillkommer

emellertid vårdnaden endast endera av föräldrarna. Gör en av föräldrarna

sig skyldig till grovt missbruk eller till grov försummelse vid

vårdnadens utövande, eller är han hemfallen åt missbruk av rusgivande

medel, eller för han ett lastbart liv, eller är han till följd av frånvaro, sjukdom

eller annan orsak för längre tid förhindrad att deltaga i vårdnaden,

äger rätten förordna, att vårdnaden skall tillkomma allenast den andre

(6 §). Lever föräldrarna på grund av söndring åtskilda, skall rätten på

ansökan av endera förordna, vilken av dem som skall ha vårdnaden om

barnen eller, om ej alla barnen bör stå under den enes vårdnad, huru de

skall fördelas mellan föräldrarna. Dömes till återgång av föräldrarnas

äktenskap eller till hemskillnad eller äktenskapsskillnad mellan dem, skall

rätten tillika meddela förordnande angående vårdnaden om barnen (7 §).

Barn utom äktenskap står under moderns vårdnad till dess det fyllt tjuguett

år eller ingått äktenskap. Är föräldrarna ense, att fadern skall träda

i moderns ställe, skall han, på anmälan, av rätten förordnas att övertaga

vårdnaden om barnet, om han är lämplig därtill. Vidare gäller, att om

modern finnes ej vara lämplig att utöva vårdnaden, skall rätten överflytta

vårdnaden å fadern eller särskilt förordnad förmyndare (12 §).

I vissa fall utges av allmänna medel förskott å underhållsbidrag enligt

regler i lagen den 11 juni 1943 om förskottering av underhållsbidrag till

barn (bidragsförskottslag). Barn, vars fader eller moder enligt rättens beslut

eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till

barnet, äger att, där den underhållsskyldige underlåter att betala förfallet

belopp, i den utsträckning och under de villkor som anges i lagen att av

allmänna medel erhålla förskott å underhållsbidraget (bidragsförskott).

Vad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning i fråga om barn, vars

föräldrar sammanbo, eller beträffande barn, som bor tillsammans med den

underhållsskyldige (1 §). Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till

och med dagen före den, då barnet fyller sexton år (2 §), och skall vidare ej

utgå, sedan skyldigheten att utge underhållsbidrag till barnet upphört (12 §

1 mom.). Förskottet utgår med det belopp den underhållsskyldige jämlikt

rättens beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 996 kronor för år räknat (8 §). Har faderskapet ej fastställts

beträffande barn utom äktenskap skall anses, att fadern genom beslut eller

skriftligt, av två personer bevittnat avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag

till barnet med 996 kronor om året från och med den månad, under

vilken barnet fyllt tre år, till och med dagen före den då barnet fyller sexton

år (13 §).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961

3

Historik

I proposition nr 75 till 1960 års riksdag anförde föredragande departementschefen,

statsrådet Nilsson, bland annat:

»I likhet med socialförsäkringskommittén och remissorganen anser jag

att barnpension bör utgå både till barn, vars fader avlidit, och

till barn, vars moder avlidit. En anknytning till den huvudsakliga

försörjarens frånfälle torde, bl. a. med hänsyn till vissa svårigheter att avgöra

vem av föräldrarna som skall anses intaga nämnda ställning, inte vara

lämplig.

När det gäller pensionens storlek till barn, vars båda föräldrar

avlidit, förordar kommittén samma pensionsbelopp på 1 000 kr. som

då en av föräldrarna är död, medan tre reservanter föreslår att beloppet

skall vara 1 500 kr. Det kan givetvis sägas, att barn som mist båda föräldrarna

befinner sig i en sämre ekonomisk belägenhet än barn, som har en

av föräldrarna i livet. Detta är dock inte alltid förhållandet, och då tillläggspensioner

börjar utgå blir det regelmässigt inte så. Tilläggspensionen

efter fadern är således, om modern också är död, till ett barn 40 procent

av faderns egenpension mot 15 procent om modern lever och har änkepension.

Är de föräldralösa barnen två, får de vardera 25 procent av faderns

egenpension mot 12,5 procent om modern lever, o. s. v. De nuvarande särskilda

barnbidragen förhöjes inte, om båda föräldrarna är döda. Med hänsyn

till den förbättring, som införandet av barnpensionerna omedelbart

kommer att innebära för bl. a. de föräldralösa barnen, och till storleken av

de förmåner som dessa barn erhåller om hänsyn tages till både folkpension

och tilläggspension finner jag mig böra godtaga kommitténs förslag att

någon förhöjning av barnpensionen inte sker i detta fall.

Den föreslagna höjningen av de särskilda barnbidragens maximibelopp

har tillstyrkts under remissbehandlingen. Även enligt min mening bör en

höjning genomföras. Samtidigt synes det lämpligt att också bidragsförskotten,

som står de särskilda barnbidragen nära, höjes från 720

kr. om året till ett belopp i samma storleksordning som barnpensionerna.

Med hänsyn till bidragsförskottens anknytning till de i regel månatligen

bestämda underhållsbidrag, som de bidragsskyldiga enligt dom eller avtal

har att utgiva, synes bidragsförskottets maximibelopp för år böra vara jämnt

delbart med 12. Beloppet kan lämpligen sättas till 996 kr. om året, motsvarade

83 kr. i månaden. Samma belopp bör gälla som maximum för återstående

särskilda barnbidrag.

I detta sammanhang synes de särskilda barnbidragen till vissa utoinäktcnskapliga

barn böra överföras från folkpensioneringen till barnavården och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961

samordnas med bidragsförskotten. Det blir då konsekvens i behandlingen

av de båda fallen då fadern är känd men inte betalar sitt underhållsbidrag

resp. då fadern är okänd. Stödet från det allmänna lämnas i båda fallen

utan inkomstprövning.»

I propositionen föreslogs samma barnpensionsbelopp, 1 000 kronor, oavsett

om endera av eller båda föräldrarna avlidit.

I sitt utlåtande nr 20 år 1960 anförde andra lagutskottet bland annat:

»Vid sitt ställningstagande i pensionsfrågan uttalade 1958 års A-riksdag,

att barnpension med 1 000 kr. om året borde införas fr. o. m. den 1 juli 1960

för barn, vars huvudsakliga försörjare avlidit. Pensionen skulle utgå till

dess barnet fyllt nitton år. Den skulle icke vara inkomstprövad. Riksdagen

hemställde därjämte om utredning av frågan, huruvida barnpension borde

utgå även då den icke huvudsakliga försörjaren avlidit, ävensom av frågan,

huruvida pension skulle utgå med högre belopp, då båda föräldrarna avlidit.

I enlighet med dessa riksdagens beslut framlade 1958 års socialförsäkringskommitté

förslag till närmare bestämmelser i ämnet. Därvid föreslog

kommittén, att barnpension skulle utgå såväl då fadern som då modern

avlidit. Det förhållandet att båda föräldrarna avlidit borde enligt kommittén

inte verka förhöjande på pensionen. I övrigt överensstämde förslaget

med de av riksdagen uttalade önskemålen.

I föreliggande proposition föreslås införandet av barnpensioner i enlighet

med socialförsäkringskommitténs förslag, dock att pensionerna skall

utgå endast till dess barnet fyllt sexton år.

I motionerna I: 575 och II: 713, motionerna I: 577 och II: 718 samt motionerna

1:578 och 11:716 har hemställts att barnpension till barn, vars

båda föräldrar avlidit, skall utgå med 1 500 kronor per år. Departementschefen

har i likhet med socialförsäkringskommittén ansett, att

pensionen även i dessa fall bör utgå med 1 000 kr. om året. Denna ståndpunkt

har motiverats med att de föräldralösa barnen i allmänhet kommer

att erhålla betydligt bättre förmåner från tilläggspensioneringen än de barn,

som mist allenast en av föräldrarna. Sålunda skall ett barn, vars båda föräldrar

är döda, i tilläggspension få 40 procent av faderns egenpension mot

15 procent, om modern lever och uppbär änkepension. Finns det två barn,

erhåller de vardera 25 procent av faderns egenpension, om båda föräldrarna

är döda, mot 12,5 procent, om modern lever. Även utskottet anser med hänsyn

till dessa förhållanden att pensionen till de barn, vars båda föräldrar

avlidit, bör utgå med 1 000 kr. Utskottet kan därför inte biträda förevarande

motionsyrkanden.»

På grund av det anförda hemställde utskottet, att riksdagen måtte antaga

det genom propositionen framlagda förslaget.

Vid utlåtandet fanns fogad reservation av följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961

5

»I motionerna I: 575 och II: 713, motionerna I: 577 och II: 718 samt motionerna

1:578 och II: 716 har hemställts, att barnpension till barn, vars

båda föräldrar avlidit, skall utgå med 1 500 kronor per år. Departementschefen

har i likhet med socialförsäkringskommittén ansett, att

pensionen även i dessa fall bör utgå med 1 000 kr. om året.

Utskottet vill för sin del ansluta sig till den uppfattning som kommit till

uttryck i de ovannämnda motionerna. Det får nämligen enligt utskottets

mening anses klart, att de barn som förlorat båda föräldrarna har ett avsevärt

större behov av ekonomisk hjälp än de vilka har en av föräldrarna kvar

i livet.

Oavsett om barnen i en familj drabbas av förlusten av endast den ena

eller båda föräldrarna blir de för sin försörjning beroende av även annan

ekonomisk hjälp än den som folkpensionen ger. Detta behov av tillskott

måste emellertid bli större för de föräldralösa barnen. Det är rimligt att

man vid utformningen av grundskyddet beaktar denna skillnad.

Utskottet anser det därför väl motiverat att barnpensionen till barn, vars

båda föräldrar avlidit skall utgå med det av motionärerna föreslagna högre

beloppet av 1 500 kr. om året. Merkostnaderna härför har beräknats till

ca 750 000 kr. vid en barnpensionsålder av 16 år.»

Vid riksdagens behandling av frågan stannade kamrarna i skiljaktiga

beslut på så sätt att första kammaren biföll utskottets hemställan och andra

kammaren biföll reservationen.

I sitt av riksdagen godkända memorial nr 37 år 1960 hemställde andra

lagutskottet, att riksdagen måtte antaga propositionen med den ändringen

att barnpension skulle utgöra för år räknat 1 400 kronor för barn vars

båda föräldrar avlidit och 1 000 kronor för annat barn. Lag i ämnet utfärdades

den 5 maj 1960.

Motionerna

Motionärerna har anfört:

»Enligt 1960 års lag om barnpensioner utgör barnpensionen för år räknat

1 400 kr. för barn vars båda föräldrar avlidit och 1 000 kr. för barn

vars fader eller moder avlidit. Samtidigt som lagen om barnpensioner antogs

beslutade riksdagen vissa ändringar i lagen om bidragsförskott. Bland

annat höjdes bidragsförskotten till maximalt 996 kr. per barn och år. Beträffande

barn utom äktenskap bestämdes därjämte i bidragsförskottslagens

13 § att därest faderskapet ej fastställts, skulle anses som om fadern genom

beslut eller avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag till barnet med

996 kr. om året från och med den månad under vilken barnet fyllt tre år

till och med dagen före den då barnet fyller sexton år. Bidragsförskott kan

därigenom utgå till barnet med 996 kr. per år. Eftersom faderskapet ej kun
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961

nät fastställas är barnet i realiteten att anse som faderlöst. Därest modern

avlider, blir barnet alltså såväl fader- som moderlöst. Enligt lagen om barnpensioner

i dess nuvarande lydelse kan barnet emellertid icke erhålla högre

barnpension än 1 000 kr. per år. Det torde emellertid vara rimligt att barnpensionen

i dylika fall må utgå med samma belopp som till föräldralösa

barn. Vi föreslår alltså att lagen om barnpensioner måtte ändras i detta

syfte.»

Utskottet

Enligt lagen den 5 maj 1960 om barnpensioner erhåller barn, vars fader

eller moder eller båda föräldrar avlidit, av allmänna medel barnpension.

Sådan pension utgår till och med den månad, under vilken barnet fyller

sexton år och utgör för år räknat 1 400 kronor för barn, vars båda föräldrar

avlidit, och 1 000 kronor för annat barn.

I vissa fall utges av allmänna medel förskott å underhållsbidrag. Barn,

vars fader eller moder enligt rättens beslut eller skriftligt, av två personer

bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag till barnet, äger att, där den underhållsskyldige

underlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning och under de villkor

som anges i lagen av allmänna medel erhållna bidragsförskott. Förskottet

utgår med det belopp den underhållsskyldige jämlikt rättens beslut eller

enligt avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll, dock högst med 996

kronor för år räknat. Har faderskapet ej fastställts beträffande barn utom

äktenskap skall anses, att fadern genom beslut eller skriftligt, av två personer

bevittnat avtal blivit ålagd att utgiva underhållsbidrag till barnet med

996 kronor om året från och med den månad, under vilken barnet fyllt tre år,

till och med dagen före den då barnet fyller sexton år. Bidragsförskott utgår

ej till barn som är berättigat till barnpension.

Motionärerna framhåller, att enligt nuvarande regler ett barn, vars båda

föräldrar avlidit, erhåller barnpension med 1 400 kronor, under det att ett

barn, vars moder avlidit och beträffande vilket faderskapet icke kunnat

fastställas, får barnpension med 1 000 kronor. Enligt motionärernas uppfattning

är i sistnämnda fall barnet att jämställa med ett föräldrarlöst barn.

Barnpension bör på grund härav utgå med det högre beloppet. I motionen

har därför yrkats, att barnpension i dessa fall måtte utgå med 1 400

kronor om året.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och hemställer på grund

därav,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner, I: 366

och II: 429, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31 år 1961

7

förslag till sådan ändring av gällande bestämmelser, att barn

utom äktenskap, vars moder avlidit och beträffande vilket

faderskapet ej fastställts, erhåller rätt till barnpension enligt

samma bestämmelser, som gäller för barn, vars båda föräldrar

avlidit.

Stockholm den 11 april 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fröken Nordström, herrar Eric Carlsson*

och Kaijser;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

fröken Wetterström, herrar Odhe, Wiklund i Stockholm, Wahrendorff,

fru Svensson i Kungsör och herr Svensson i Kungälv.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1961162 till Bidrag till skat a1 i texten