Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående behovsprövnmgen av familjebidrag till värnpliktiga med viss underhållsskyldighet.

1961-04-11 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:32, Utlåtande i anledning av väckt motion angående behovsprövnmgen av familjebidrag till värnpliktiga med viss underhållsskyldighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av väckt motion angående behovsprövnmgen

av familjebidrag till värnpliktiga med viss underhållsskyldighet.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott liänvisad motion, nr 250,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Gustafsson i Uddevalla hemställt

”att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att anvisningar

till familjebidragsförordningen måtte utfärdas i syfte att vid behovsprövning

av familjebidrag till värnpliktig med underhållsskyldighet enligt avtal

eller dom hänsyn ieke skall tagas till inkomster av person stående utanför den

värnpliktiges familj”.

Beträffande de skäl motionären åberopat till stöd för sin hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

över motionen har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från försvarets socialbyrå. Redogörelse för yttrandet lämnas

i det följande.

Gällande bestämmelser

När en värnpliktig inkallas till militärtjänstgöring, bortfaller i allmänhet

hans civila inkomster. Kompensation för detta inkomstbortfall utgår icke. Däremot

skall anhörig, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige,

garanteras uppehälle inom viss ram. Vidare skall anhörig, som sammanbor med

den värnpliktige, tryggas i fråga om bostadskostnaden. Medel skall också ställas

till förfogande för sjukvård och begravningskostnader. Om familjens inkomster

under den värnpliktiges militärtjänstgöring är otillräckliga för att täcka dessa

behov, utgår familjebidrag.

Bestämmelser om familjebidrag åt värnpliktiga är meddelade dels i förordmngen

den 29 mars 1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. m., dels i kungörelsen

den 29 mars 1946 med närmare bestämmelser angående tillämpning av

familjebidragsförordningen, dels ock i anvisningar utfärdade av försvarets

socialbyrå. Enligt förordningen utgår familjebidrag till värnpliktig, därest

behov därav prövas föreligga. Bidragsformerna är familjepenning, bostadsbidrag,

näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidrag utgår för fa
-

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 32

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets- utlåtande, nr 32 år 1961

miljeinedlem. Såsom sådan anses enligt 3 § förordningen a) de närmre anhöriga,

nämligen hustru med vilken den värnpliktige sammanlever, samt barn och

adoptivbarn under l(i år, som står under hans vårdnad, b) den värnpliktiges

hustru, barn och adoptivbarn i annat fall, d. v. s. hustru med vilken han inte

sammanlever, hans barn och adoptivbarn under 16 år, som icke står under hans

vårdnad, samt hans barn och adoptivbarn över 16 år, vidare hans föräldrar, hans

hustrus barn och adoptivbarn samt hans frånskilda hustru, under förutsättning

dels att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels

att antingen den värnpliktige före tjänstgöringens början i väsentlig män bidrog

till vederbörandes underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle ha i

väsentlig mån bidraget till underhållet, om tjänstgöringen ej

husföreståndarinna under vissa förutsättningar och d) undantagsvis annan

anhörig. Enligt anvisningarna skall spörsmålet huruvida den värnpliktige i

väsentlig mån bidragit före tjänstgöringens början — respektive kan antagas

skulle ha i väsentlig mån bidragit, om tjänstgöringen ej mellankommit — bedömas

med hänsyn till bidragets betydelse för den underhållsberättigade. Detta

kan medföra, att exempelvis familjepenning för ett den värnpliktiges barn utom

äktenskapet ej bör beviljas, om modems ekonomiska förhållanden är så goda,

att familjepenningen skulle sakna betydelse för barnets villkor. Familjepenningen

utgår med olika belopp för olika kategorier av familjemedlemmar. För

hustru och frånskild hustru samt under vissa förutsättningar för annan familjemedlem,

som förestår hemmet, utgör familjepenningen 7 kronor 20 öre per dag,

för annan familjemedlem över 16 år 4 kronor 30 öre samt för annan familjemedlem

under 16 år 2 kronor 90 öre. Bostadsbidrag utgår i första hand för att

bestrida kostnader för bostad, där den värnpliktige sammanbor med familjemedlem.

Det utgår högst med belopp svarande mot de faktiska kostnaderna.

Under vissa förutsättningar kan bostadsbidrag utgå även i andra fall. Övriga

former av familjebidrag saknas det i detta sammanhang anledning att gå in på.

Som förut nämnts skall familjebidrag utgå endast om behov därav föreligger.

Da det gäller den värnpliktiges familjemedlemmar enligt 3 § a) förordningen,

alltså hustru med vilken han sammanlever samt barn och adoptivbarn under

16 ar, som står under hans vårdnad, skall familjepenning och bostadsbidrag

utgöra summan av familjepenningens maximum och bostadskostnaderna efter

avdrag enligt detaljerade föreskrifter för olika slag av inkomst, som uppbäres

under tjänstgöringen, s. k. normerad beliovsprövning. För andra fall tillämpas

en beliovsprövning av mera allmän natur, s. k. fri beliovsprövning. Bestämmelsenia

om normerad beliovsprövning innebär i huvudsak följande. Först fastställes

summan för månad av familjepenningens högsta belopp och kostnaden

för bostaden. För eu värnpliktig med hustru och ett barn under 16 år samt med

bostadskostnad på 200 kronor i månaden utgör denna summa således

(30X7:20 + 30X2:90+ 200=) 503 kronor. Detta belopp skall utgå, därest den

värnpliktige eller hans anhöriga icke har någon inkomst under tjänstgöringen.

Inkomster som uppbäres skall emellertid reducera familjebidraget enligt föl
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

3

jande. Don värnpliktiges under tjänstgöringen från civil anställning behållna

inkomst skall, i den mån den överstiger eu fjärdedel av den normala inkomsten,

avdragas från familjebidraget. Har den värnpliktiges hustru arbetsinkomst, som

uppgår till eller överstiger 1 200 kronor för månad, utgör en fjärdedel av inkomsten

avdragsfritt belopp, medan överskjutande del skall med hälften avdragas

familjebidraget. Har hustrun lägre arbetsinkomst än 1 200 kronor för månad

är det avdragsfria beloppet 300 kronor för månad. Återstoden föranleder med

halva sitt belopp avdrag å familjebidraget. Minderårigt barns inkomst ävensom

inkomst av kapital kan då de överstiger vissa belopp medföra avdrag å bidraget.

Beträffande övriga bibehållna inkomster i den värnpliktiges familj i trängre

mening — härmed avses främst inkomst av näring eller rörelse — gäller, att

skälig hänsyn skall tagas till inkomsten. Om i vårt exempel den värnpliktige

har en civil månadslön av 800 kronor och under tjänstgöringen äger uppbära

300 kronor av denna, skall joOO— j 1^0 kronor avdragas å familjebidraget.

Har hans hustru dessutom en månadsinkomst av 450 kronor skall

75 kronor avdragas. Om barnet saknar inkomst och inkomst av kapital eller annan

inkomst härutöver icke föreligger, skall familjebidrag utgå med (503 — 100 —

75 = ) 328 kronor. — Beträffande den fria behovsprövningen gäller som huvudregel,

att familjepenningen inte får överstiga värdet av det bidrag till ifrågavarande

familjemedlems underhåll, som den värnpliktige lämnat före tjänstgöringens

början eller eljest kan antagas skulle ha lämnat, därest tjänstgöringen ej mellankommit.

Beträffande hänsynstagande till den värnpliktiges bibehållna arbetsinkomst

under tjänstgöringen gäller samma fjärdedel sregel som vid normerad

behovsprövning. Även beträffande hänsynstagande till andra inkomster kan

reglerna för den normerade behovsprövningen i allmänhet tjäna till ledning.

Familjemedlemmarnas inkomster skall doek icke inverka enligt de mera schematiska

regler, som utformats för den normerade behovsprövningen, utan efter

vad som med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet får anses skäligt.

På grund härav bär icke kunnat utfärdas några bestämda regler för den fria

behovsprövningen.

Familjebidragsärendena handlägges i kommunerna av familjebidragsnämnder.

För tillsyn av familjebidragsförfattningarnas tillämpning m. m. finns en särskild

tillsynsmyndighet, försvarets socialbyrå (från och med april 1960 försvarets

civilförvaltning). Den direkta tillsynen utövas av länsstyrelserna. Familjebidragen

utbetalas av kommunerna, vars utgifter härför till största delen täckes

av statsbidrag.

Motionen

1 motionen erinras om att familjebidragsnämnden vid prövning av ansökan

om familjebidrag till barn utom äktenskap eller till barn i upplöst äktenskap

är skyldig att ta hänsyn till modems ekonomiska situation. Motionären fortsätter:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

Det är icke ovanligt att modem uppbär inkomst av förvärvsarbete. I dylikt

fall tvingas familjebidragsnämnden att reducera eller helt avslå en framställning

om familjepenning från en underhållsskyldig värnpliktig. Detta leder ofta

till att den värnpliktiges underhållsbidrag uteblir så länge tjänstgöringen pågår,

oaktat han före inryckningen fullgjort sina avtalade eller ådömda förpliktelser.

Den värnpliktiges underhållsskyldighet kvarstår emellertid och kan bli mycket

betungande, i all synnerhet vid relativt långvarig tjänstgöring.

Det synes mig vara oskäligt att låta en utanför den värnpliktiges familj stående

persons ekonomiska förhållanden vara avgörande vid bedömningen av ett

bidragsbelopps storlek, i all synnerhet som vederbörandes ekonomiska förpliktelser

gentemot förmånstagaren självfallet ieke förändras.

Remissyttrandet

Försvarets socialbyrå lämnar inledningsvis vissa uppgifter om gällande Ixu

stämmelscr. Det uppges sålunda, att familjebidrag till sådana barn, som åsyftas

i motionen, endast kan utgå om underhållsskyldighet föreligger och om den

värnpliktige i väsentlig mån bidrager till barnets underhåll. Sistnämnda begrepp

förklaras, varpå det upplyses att bestämmande av familjepenning i förevarande

fall skall ske med tillämpning av fri behovsprövning. Viss jämförelse

göres mellan denna form av behovsprövning och normerad behovsprövning. Det

påpekas, att familjebidrag till barn i bestående äktenskap skall bestämmas med

tillämpning av normerad behovsprövning samt att vid denna hänsyn skall tagas

till hustruns-moderns inkomst, vilket inte sällan leder till att familjebidrag

inte kan beviljas. Därefter fortsätter socialbyrån:

Av vad ovan uttalats framgår, att ett förverkligande av motionärens syfte

med de av honom närmast avsedda fallen av underhållsskyldighet skulle prioritera

ifrågavarande underhållsberättigade i förhållande till barn i bestående

äktenskap. Det torde vidare observeras, att avsedda underhållsberättigade icke

äro de enda, som kunna vara familjemedlemmar enligt 3 § b) familjebidragsförordningen,

även om beträffande de övriga frågan om underhållsskyldigheten

icke alltid reglerats genom dom eller avtal, exempelvis sjukliga föräldrar och

invalidiserat, överårigt barn. Härutöver kan uppenbarligen — utan möjlighet

att kunna vinna beaktande på grund av familjebidragsförfattningamas utformning

— på sistnämnt sätt reglerad underhållsskyldighet föreligga mot någon

helt oskyld person. Dessutom torde i de fall, där fråga kan vara om familjemedlem

enligt 3 § b) familjebidragsförordningen, den värnpliktiges förpliktelser

icke alltid kunna uppfyllas på grand av att familjepenningsbeloppen äro

maximerade. Om sålunda en värnpliktig enligt dom har att erlägga 125 kronor

för månad för ett bara utom äktenskapet, blir hans skuld med nu gällande

maximibelopp för familjemedlem under sexton år 38 kronor för månad, ändock

full familjepenning beviljas. Det skall i detta sammanhang framhållas, att familjebidragsförfattningarna

icke syfta till att reglera någon den värnpliktiges

skuld.

Det skall slutligen framhållas, vilket jämväl torde framgå av det föregående,

att det framlagda förslaget innefattar en genomgripande förändring av familj emedlemsbegreppet.

För dess genomförande krävs en ändring av 3 § familjebidragsförordningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

5

Utskottet

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen är familjebidrag- en behovsprövad

form av hjälp, som skall utgå om inkomsterna under den värnpliktiges militärtjänstgöring

inte förslår att inom viss ram täcka levnadskostnaderna för anhöriga,

som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige. Som sådan anhörig

betraktas alltid barn under 16 år, som står under den värnpliktiges vårdnad,

samt vidare andra barn — d. v. s. barn under 16 år, som inte står under hans

vårdnad, och barn över 16 år — under förutsättning dels att den värnpliktige

är un de rh ål 1 ssky 1 di g gentemot barnet och dels att antingen den värnpliktige före

tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till barnets underhåll eller det

eljest kan antagas, att han skulle ha i väsentlig män bidragit till underhållet,

om tjänstgöringen ej mellankommit. När det gäller barn av den förstnämnda

kategorien skall familjebidraget minskas enligt detaljerade föreskrifter med

hänsyn till olika slag av inkomster, som uppbäres under tjänstgöringen, s. k.

normerad behovsprövning. Vid sådan skall hänsyn tagas till bland annat moderns

inkomst. I fråga om barn av den sistnämnda kategorien skall tillämpas en behovsprövning

av mera allmän natur, s. k. fri behovsprövning. Jämväl vid denna

skall hänsyn tagas till modems inkomst.

T förevarande motion hemställes om ändrade bestämmelser i syfte att vid

behovsprövning av familjebidrag till värnpliktig med underhållsskyldighet enligt

avtal eller dom hänsyn icke skall tagas till inkomster av person, som står utanför

den värnpliktiges familj. Motionären syftar därvid på sådana fall, där familjebidraget

skall utgå för barn utom äktenskapet eller för barn i upplöst äktenskap

och där fri behovsprövning skall tillämpas, samt förmenar att i dessa fall hänsyn

icke skall tagas till modems inkomst. Yrkandet motiveras med att hänsynstagandet

till modems inkomst icke sällan leder till att familjebidrag inte kan

utgå. Den värnpliktiges underhållsskyldighet kvarstår emellertid oförändrad,

vilket i synnerhet rid långvarigare tjänstgöring kan medföra att den värnpliktige

vid dennas slut häftar i betydande skuld för underhållsbidrag. Avbetalandet

av denna kan i många fall bli mycket betungande.

Utskottet vill framhålla, ätt familjebidrag icke är avsett att kompensera den

värnpliktige för det inkomstbortfall, som vanligtvis uppstår under hans militärtjänstgöring.

Bidraget skall blott inom viss ram garantera uppehället för de

anhöriga, som för sin försörjning är beroende av den värnpliktige, samt trygga

dem i fråga om bostadskostnaden, varjämte medel skall kunna ställas till förfogande

för sjukvård och begravningskostnader. Tjänstgöringen medför därför,

även då familjebidrag utgår, risk för den värnpliktige att behöva skuldsätta sig.

Det må t. ex. nämnas, att familjebidrag kan utgå med högst 87 kronor i månaden

för barn under 16 år. För värnpliktig, som har skyldighet att utgiva underhållsbidrag

med större belopp, uppstår sålunda även vid maximalt utgående familjebidrag

en skuld till den underhållsberättigade, som den värnpliktige måste täcka

med egna medel. Då familjebidrag icke alls utgår, torde skulden för underhålls
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

bidrag, fastställt i dom eller avtal, vid bristande betalningsförmåga icke gå ut

över den underhållsberättigade, enär denne har möjlighet att erhålla bidragsförskott

upp till visst belopp. Mot bakgrund av det nu anförda kan således konstateras,

att ett genomförande av motionsförslaget, som tar sikte enbart på den

värnpliktiges egna och icke på hans anhörigas förhållanden, skulle innebära ett

väsentligt avsteg från de principer, på vilka familjebidragsförfattningarna är

uppbyggda. Till detta, kommer att förslaget innebär ett privilegierande av de

fall av underhållsberättigade barn, motionären åsyftar, i förhållande till barn

i bestående äktenskap. Vid den normerade behovsprövningen, som tillämpas beträffande

de sistnämnda barnen, skall ju som nämnts hänsyn alltid tagas till

moderns inkomst. Att slopa denna regel toide icke låta sig göra utan en omläggning

av familj ©bidragssystemet, en åtgärd som inte kan anses motiverad. En

privilegiering av nämnda innebörd blir därför en oundviklig följd och saknar

enligt utskottets mening berättigande. Med hänsyn till samtliga dessa omständigheter

kan utskottet icke biträda motionsyrkandet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, 11:250, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 april 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson, fru

Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, herr Birke*, fröken Nordström och herr Eric

Carlsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Rimmerfors, fröken Wetterström, herrar Odhe, Wahrendorff, fru Svensson i

Kungsör och herr Svensson i Kungälv.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Svensson i Kungälv, vilken ansett,

a) att det stycke i utskottets yttrande å s. 5, som börjar med orden ’ ''Utskottet

vill framhålla” och slutar med orden ”icke biträda motionsyrkandet”, bort ersättas

med text av följande lydelse:

”Utskottet vill till att börja med framhålla, att familjebidraget i första hand

är avsett att garantera uppehället inom viss ram för de anhöriga, som för sin

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1961

7

försörjning är beroende av den värnpliktige. I fråga om barn utom äktenskapet

eller barn i upplösta äktenskap utgår, därest barnets fader icke erlägger sitt

underhållsbidrag, bidragsförskott. Detta kan således också ske vid faderns inkallelse,

och modern och barnet erhåller sålunda helt eller delvis kompensation

för bortfallet av underhållsbidraget.

Utskottet vill emellertid också framhålla, att förhållandet mellan bidragsgivaren

och bidragsmottagaren ofta inskränker sig till ekonomiska mellanhavanden,

reglerade genom avtal eller dom, varvid bidraget skall utgå vare sig modern —

bidragsmottagaren — bär inkomster eller ej. Vid inkallelse göres familjebidraget

däremot beroende av modems inkomster. Detta måste framstå som obilligt och

svårförståeligt. Det vore därför rimligt om rätten till familjebidrag icke gjordes

beroende av moderns inkomstförhållanden. Detta kan lämpligast ske genom en

bestämmelse, att inkomst av person utanför den värnpliktiges familjekrets icke

lägges till grund för beräkningen av familjebidraget.

Därest underhållsbidraget skulle vara större än det maximerade familjebidraget

— d. v. s. 87 kronor per månad — kommer den underhållsskyldige under

alla förhållanden i skuld till den bidragsberättigade och kommer därvid i samma

situation, som personer inom den egna familjekretsen, därest dessa för sin försörjning

är beroende av högre inkomster än familjebidraget berättigar dem till.”

b) att utskottet bort hemställa,

”att riksdagen med bifall till förevarande motion, 11:250,

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte som sin mening giva till

känna vad utskottet anfört.”

Aktiobol. R. W. Statlandcrs boktr., Stlilm 1961.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.