Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947

1961-04-25 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:43, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1961

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli

1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag.

Genom en den 17 mars 1961 dagtecknad proposition, nr 102, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :tf

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden,

föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529)

om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidragi

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

För barn,------närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå

jämväl för här i riket bosatt barn,

som icke är svensk medborgare, såframt

barnet fostras av någon som

är bosatt och mantalsskriven i riket.

Allmänt barnbidrag skall utgå

jämväl för här i riket bosatt barn,

som icke är svensk medborgare, såframt

barnet fostras av någon som

är bosatt och mantalsskriven i riket

eller ock barnet eller endera av dess

föräldrar sedan minst sex månader

vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1962.

Bilxang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr Y3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ahdrt lägutikötMs ttffÖWhtlé tir A3 i(H>l

fe

Propositionens innehåll

I propositionen föreslås, att här i riket bosatt barn, som icke är svensk

medborgare, skall komma i åtnjutahde av allmänt barnbidrag — förutom,

såsom nu gäller, om fostraren är bosatt och mantalsskriven härstädes — när

bttHiet eller endera av dess föräldrar viftats här i lahdet i riiinst sei månader.

Gällandé bestärtmielser

Éhllgt 1 § lagen dfen 56 jiili 1947 (ni- 529) bni allittänrid bärhbidfäjt Utgår

ftlliMht bärttbidrag för bårfi söifl är svehsk iiiéäböirgäfé Öch bösätt iiåf i

rlkél. Fof bäfh, sorti icke är Svébsk niédBÖrgåre, Utgår Sådäht bldfäg Ufidfef

förutsättning att barnet är bosatt bär i rikét och tillika föstfäs äV tiågöb SÖHt

är bosatt och mantalsskriven härstädes.

Utformningen av lagen i fråga biti Utländsk medborgares rätt till barnbidrag

avviker från den i andra ländérs lagstiftning i allmänhet brukliga

regeln. Enligt den provisoriska europeiska överenskommelsen om social

trygghet, dock ej vid ålderdom och nedsatt arbetsförmåga eller för efterlevande

(SFS 1955: 563), som omfattar bland annat familjebidrag och som

ratificerats av Sverige, skall i prinbip Inedborgare i andra fördrägsslutande

stater likställas med det egna landets medborgare. När det gäller utländska

medborgares rätt till bidrag av den typ, som våra allmänna barnbidrag utgör,

får ej uppställas strängare krav än att vederbörande uppehåll sig i

landet sex månader samt är stadigvarande bosatt där. Med anledning härav

har Sverige på denna punkt gjort förbehåll av innebörd att den svenska

regeln skall anses stå i överensstämmelse med bestämmelserna i överenskommelsen.

Jämväl i det nordiska sociälpolitiska samarbetet har berörda svénska

régel uppmärksammats. Nordiska sociälpolitiskå koihriiiltéh har enligt beslut

i april 1§5§ gjort framställning till svenska fégéringeh om ändring av

ifrågavarande bestämmelse.

Med åhledning härav uppdrog Kungl. Maj :t dfeh 17 augusti 1960 åt socialstyrelsen

att utreda frågan om ändring av lagen om allmänna barnbidrag

i berörda avseende samt att till Kungl. Maj :t avgiva de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Socialstyrelsen inkom den 1 november 1960 med skrivelse innefattande

utredning och förslag i ämnet, över skrivelsen har yttranden avgivits av

statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län

ävensom Svenska socialvårdsförbundet. överståthållarämbetet och länsstyrelserna

har bifogat yttranden från barnavårdsnämnder.

Beträffande innehållet i socialstyrelsens utredning och remissyttrandena

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra idffutsköltl&ti Hfftiftihtfte Hr Ad åt- l9&i

fåi- titfckottét hänvisa till dfeh redbgörtelfcte härför Sbiti fiithtek intågteh 1 pröpösiHortteh

S; 4:—0. '' -

Föredragande statsrådet

F&teM-a&iinUeh, btahfåJél LiHdétlröhi; har ahföH:

* Enligt hd gälläHde btestäihttttelteer i lagen ont allihähnä bärribidf-Jg htgår

sådant barnbidrag för hår i riket boSätt barn, söhi ifeke åt svfensk ihtedbbrgarii;

såvida barnet fostras äV hågöri sdiii är SåVäl bosatt feönt thäntålsskrivteh

här i lahdet. Dettä irintebär ätt, dill teh svtehsk fänilij hfib i låttdtet tar

till sig ett dtiändskt fosterbarh, rätten till barnbidrag kan ihträdä i oeh ttited

att babitlét anländer Hit. OHi flärtthöt étt dtiändskt Bähi ihfiyttår tlllSäHtniaris

ided äiriä föräldrar, kötnriier barnbidrag ittt titgå först StedäH föråldrrirria

lidiittit bli inätttälsskrivha i riktet. Sbih ed följd håräV blir dten tidfrilhkt

på året, då fattiiljéh flyttar hit, av hétydéise för hhr lång vähtfetidteri

blit lnriäri barnbidrag tilgår. Skter inflyttnihgéri i oktöbeh käh barnbidrag

titgå lédän efter ett pär riiåriadter, riärHiäfte bfestänit fr. 0. Ht. första kVai-- tältet påföljande år: Öm däferiiöt bösättnirigéii här i ländét ägér rulh i

riövéilibér, käh det dföjä bortåt 14 ihåhäder itihån bätteh till bidrag inträder.

Det må dock l detta Säiiiriiåilhang änfrtäfkas att, i äVväktah på ätt fostraren

skall bli mantalsskriven och allmänna barnbidrag därmed börja utgå,

för barn till flyktingar en särskild ersättning motsvarande barnbidraget utbetalas

från arbetsmarknadsstyrelsens anslag till flyktinghjälp.

Enligt ittiri mening käh det irité ahStes tillfrtedsställättäé att flen tidpunkt

på året då en utländsk familj inflyttäf hit till Hkét blir åv avgörande btetydelsé

för väntétidériS längd, bär dtet gäller rätten till barnbidrag. Den variation

från 2 till 14 månader som kan uppkomma är ihté tilltalande ur rättvisesynpunkt

och synes också mindre väl förtehlig med dten Sociala iilålSättningen

för barnbidragen. Reglerna står inte heller i god samklang med internationella

regler på områdtet. Jag fihllter därför att ifrågavarande bestämmelse

i lagen om allmänna barnbidrag bör ändras, lämpligen så att de svenska

reglerna närmare anknytes till vad som internationellt ansetts böra gälla.

Socialstyrelsen har föreslagit, att nuvarande krav på att fostraren skall

vara bosatt och mantalsskriven i riket ersättes med en bestämmelse om att

barnet eller endera av barnets föräldrar skall ha vistats i riket oavbrutet

under minst sex månader. Delta förslag har i stort sett godtagits under

remissbehandlingen, överståthållarämbetet har dock förordat en kombination

av nuvafähde villkor och det av socialstyrelsen föreslagna.

För egtett del är jäg ense med socialstyrelsen om ätt sei m&nådefs Oävln

uten vistelse bär i riket för barnet eller endera av föräldrarna älllld höte

grunda rätt till barnbidrag för ett barn som är kyrkobokfört här. Emellertid

finner jag i likhet med överståthållarämbetet att barnbidrag bör kunna utgå

utan väntetid då barnets fostrare är bosatt och mantalsskriven härstädes.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 43 dr 1961

Jag föreslår därför, att reglerna utformas så, att barnbidrag skall utgå till

här i riket bosatta barn, som icke är svenska medborgare, under förutsättning

antingen att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven

i riket eller också att barnet eller endera av dess föräldrar vistas i

riket sedan minst sex månader.

Under remissbehandlingen har framförts betänkligheter med avseende

på de svårigheter, soin kan komma att uppstå när det gäller att pröva i vad

mån kravet på sex månaders vistelse i landet är uppfyllt. I likhet med

socialstyrelsen tror jag att eventuella svårigheter av detta slag kan bemästras.

Anvisningar till barnavårdsnämnderna måste dock utfärdas av socialstyrelsen.

Det kan därför vara ändamålsenligt med något rådrum för berörda

myndigheter innan de nya bestämmelserna träder i tillämpning. Med

hänsyn härtill synes lagändringen böra träda i kraft den 1 januari 1962.

De nya reglerna innebär, att i en del fall barnbidrag till utländska barn

kommer att utgå från en tidigare tidpunkt , än vad som skulle blivit fallet

om nuvarande regler bibehållits. Det är inte möjligt att göra någon mera

exakt beräkning av den kostnadsökning för statsverket, som blir följden

härav. Det rör sig dock om ett mycket begränsat antal fall, och de ökade

kostnaderna kan uppenbarligen inte bli av den storleksordningen att de

bör påverka beräkningen av anslaget till allmänna barnbidrag.»

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.

På grund härav får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition,

nr 102.

Stockholm den 25 april 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, fröken Nordström*, herrar Kaijser och

Nyman*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Rimmerfors, Odhe*, Bengtsson i Yarberg, fröken Sandell, herrar

Gustavsson i Alvesta och Hamilton*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 81

10417*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse avi § lagen den 26 juli 19)7 a1 i texten