Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om arbetsvärdering beträffande vissa tjänster inom det statliga avlöningssystemet.

1961-02-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:5, Utlåtande i anledning av väckt motion om arbetsvärdering beträffande vissa tjänster inom det statliga avlöningssystemet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1961

1

Nr 5

Utlåtande i anledning av väckt motion om arbetsvärdering

beträffande vissa tjänster inom det statliga

avlöningssystemet.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 589, vilken

behandlats av andra lagutskottet, har fru Kristensson m. fl. yrkat, ”att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj: t måtte hemställa, att Kungl. Maj: t skyndsamt

måtte under medverkan av berörda förhandlingsparter låta utföra en objektiv

arbetsvärdering beträffande tjänster i låglöne- och mellanlönegraderna inom

det statliga avlöningssystemet”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Tidigare överväganden rörande systematisk arbetsvärdering.

Överväganden rörande systematisk arbetsvärdering har i slutet av 1940-talet

och i början av 1950-talet förekommit på olika håll, bl. a. i riksdagen. En redogörelse

för dessa överväganden finns i andra lagutskottets utlåtande nr 59 år

1960, vartill utskottet får hänvisa.

Vid 1960 års riksdag väcktes motioner (1:302 och II: 379) med samma

yrkande som den förevarande.

Över motionerna avgavs efter remiss yttranden av kungl. statskontoret, statens

lönenämnd, Statstjänarkartellen och Tjänstemännens centralorganisation. I intet

av yttrandena tillstyrktes motionerna. En närmare redogörelse för yttrandena

finng i andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1960, vartill utskottet får hänvisa.

Motionerna tillstyrktes med visst tillägg av andra lagutskottet (utlåtande nr

59), som därvid anförde:

I föreliggande motioner hemställes, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t

begära att en objektiv arbetsvärdering under medverkan av berörda förhandlingsparter

skyndsamt utföres beträffande tjänster i låglöne- och mellanlönegradema

inom det statliga lönesystemet. I sin motivering till yrkandet framhåller

motionärerna, att likalönsprincipen, sådan den definierats av likalönskommittén

eller ”lika lön för man och kvinna för likvärdig arbetsuppgift”, inte är genomförd

över hela linjen i det statliga lönesystemet. Avvikelserna finns enligt motionärerna

i låg- och mellanlönegrupperna, medan principen tillämpas i fråga om

befattningar i högre lönegrader. I motionerna hänvisas till att statsmakterna

vid 1958 års B-riksdag intagit den ståndpunkten att likalönsfrågor främst bör

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr f>

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1961

betraktas såsom förhandlingsfrågor samt att likalönskommitténs återstående förslag

för likalönsprincipens genomförande inte i och för sig bör föranleda någon

åtgärd. Enligt motionärerna är det icke att förvänta, att förhandlingsvägen

inom överskådlig tid skall leda till några mera påtagliga resultat, om icke förhandlingarna

grundas på en objektiv arbetsvärdering. En sådan värdering skulle

göras med utgångspunkt från vad de olika tjänsterna kräver bl. a. i fråga om

teoretiska kunskaper, praktisk erfarenhet, ansvar, psykisk påfrestning och fysisk

ansträngning. Därigenom skulle systematiskt de olika tjänsterna ställas i relation

till varandra, såväl inom varje arbetsområde som de olika arbetsområdena

emellan. Motionärerna understryker, att i den mån lönejusteringar efter en sådan

arbetsvärdering kommer att visa sig erforderliga dessa givetvis bör bli förhandlingsfrågor,

vilka inom ramen för statens resurser måste få hög prioritet.

En systematisk arbetsvärdering av det slag motionärerna åsyftar grundar sig

på en analys av arbetsuppgifterna. De olika faktorer som skall användas vid

värderingen fastställes. För dessa faktorer bestämmes eu poängskala, som är

enhetlig för hela lönesystemet. Inom denna skala fastställes poäng för de i varje

tjänst ingående faktorerna. På grundval härav uträknas för tjänsten en totalpoäng.

Därefter kommer en jämförelse mellan de olika tjänsternas totalpoäng

att utvisa hur tjänsterna bör lönegradsplaeeras i förhållande till varandra.

Systematisk arbetsvärdering har i viss utsträckning tillämpats beträffande eu

del .statliga tjänster, bl. a. inom de affärsdrivande verken. Vidare innebär de

med vissa mellanrum återkommande tjänsteförteckningsrevisionema och de årliga

förhandlingarna om lönegradsplaceringen av vissa tjänster utan tvivel en värdering

av de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna. Denna arbetsvärdering

kan emellertid inte betecknas som systematisk utan är av schematisk karaktär.

Genom att lönegradsplaceringarna föregås av förhandlingar kan visserligen

finnas vissa garantier för objektivitet, men det är likväl uppenbart att lönesättningen

inte helt överensstämmer med de resultat en systematisk och mera rättvisande

arbetsvärdering kan förhjälpa till. Sålunda är åtskilliga tjänster, som

uteslutande eller huvudsakligen rekryteras med kvinnor, placerade under den

lägsta lönegraden för tjänster, som är avsedda för män, trots att arbetsuppgifterna

i de förra tjänsterna är minst lika kvalificerade som i de senare. Vidare

förefaller det som om vissa andra arbetsuppgifter, såsom t. ex. de människovårdande,

blivit val lågt värderade i det statliga lönesystemet.

Givetvis kan inte heller en systematisk arbetsvärdering göras helt objektiv.

Hur de olika faktorerna i ett arbetsvärderingssystem skall värderas i förhållande

till varandra, t. ex. fysisk ansträngning i förhållande till krav på utbildning,

måste sålunda alltid bli föremål för subjektiva bedömanden. Vidare innefattar

fastställandet av de olika faktorspoängen för en tjänst i viss mån ett

subjektivt avgörande. Trots detta medför den systematiska arbetsvärderingen

enligt utskottets uppfattning avgjorda fördelar framför den nu praktiserade

schematiska, i synnerhet genom att uppdelningen av värderingen på olika

faktorer måste antagas ge ett mera objektivt slutresultat.

Mot systematisk arbetsvärdering har anförts, att det skulle vara svårt att

uppnå enighet om värderingsnormerna. Särskilt stora skulle svårigheterna vara

i det statliga lönesystemet, inom vilket rymmes tjänster med de mest skiftande

arbetsuppgifter. Enligt utskottets mening bör dessa svårigheter inte överskattas.

Systematisk arbetsvärdering har tidigare genomförts såväl för vissa grupper

anställda som för samtliga anställda hos en och samma arbetsgivare. I sistnämnda

hänseende kan utskottet hänvisa till den i Uppsala under åren 1947—1949 genomförda

arbetsvärderingen, som avsåg samtliga 406 tjänster i staden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1961 3

Såsom ovan framhållits är det uppenbart, att lönesättningen på det statliga

området icke alltid motsvarar de med de olika tjänsterna förenade arbetsuppgifterna.

Det är därför angeläget att en bättre grundval skapas för en riktigare

lönesättning. Härvid skulle en systematisk arbetsvärdering av samtliga tjänster

inom det statliga lönesystemet vara av stor betydelse. En sådan arbetsvärdering

bör enligt utskottets mening inte inskränkas till tjänsterna i låg- och mellanlönegruppen,

eftersom dessa tjänster bör värderas även i förhållande till de högre

betalda tjänsterna. Utskottet vilt därför tillstyrka motionerna på så sätt, att

utskottet förordar en systematisk arbetsvärdering inom hela det statliga avlöningssystemet.

Såsom motionärerna framhållit bör denna ske under medverkan

av de anställdas intresseorganisationer.

Vid utlåtandet fanns fogad en reservation, vari motionerna avstyrktes. Reservanterna

ansåg att utskottet bort anföra följande.

Arbetsvärdering förekommer i viss utsträckning redan nu inom det statliga

lönesystemet. Sålunda innebär de med vissa mellanrum återkommande tjänsteförteekningsrevisionema

och de årliga förhandlingarna om lönegradsplaceringen

av vissa tjänster utan tvivel en värdering av de med tjänsterna förenade arbetsuppgifterna.

Denna arbetsvärdering kan emellertid inte betecknas som systematisk

utan har en mera schematisk karaktär. Genom att lönegradsplaceringarna

föregås av förhandlingar uppnås vissa garantier för objektivitet, men det är

uppenbart att lönesättningen inte helt överensstämmer med de resultat motionärerna

förmenar att en systematisk arbetsvärdering skulle kunna ge.

Emellertid kan inte heller en systematisk arbetsvärdering göras helt objektiv.

Hur de olika faktorerna i ett arbetsvärderingssystem skall avvägas i förhållande

till varandra, t. ex. fysisk ansträngning i förhållande till krav på utbildning,

måste sålunda bli föremål för subjektiva bedömanden. Dessutom innefattar fastställandet

av de olika faktorspoängen för en tjänst ett subjektivt avgörande.

Härigenom förringas betydligt värdet av systematiska arbetsvärderingsmetoder.

Man bör därför inte överskatta de resultat som skulle kunna uppnäs med hjälp

av systematisk arbetsvärdering. Såsom påpekats från remisshåll bör de avvikelser

från principen om lika lön för likvärdig arbetsuppgift som har någon större

betydelse kunna konstateras redan med hjälp av nu tillämpade mera schematiska

arbetsvärderingar. Att så är fallet framgår för övrigt av likalönskommitténs

betänkande, där kommittén utan användande av systematiska arbetsvärderingsmetoder

ansåg sig kunna konstatera att åtskilliga statliga tjänster, som uteslutande

eller huvudsakligen rekryterades med kvinnor, var för lågt lönegradsplacerade

med hänsyn till arbetsuppgifternas art.

Remissyttrandena präglas genomgående av eu påtaglig tveksamhet i fråga om

möjligheterna att genom systematisk arbetsvärdering nå längre i strävandena

mot en objektiv och rättvisande lönesättning än vad som kunnat uppnås med de

metoder som nu tillämpas vid de förhandlingar mellan parterna, vilka regelmässigt

föregår löneöverenskommel serna. Utskottet delar denna tveksamhet. Det

kan vidare enligt utskottets mening ifrågasättas lämpligheten av att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om åtgärder, som kan tolkas såsom ett

ingripande i den fria förhandlingsrätt de anställdas organisationer eftersträvar.

Riksdagen beslöt i enlighet med reservationen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 5 år 1961

Utskottet

"V id höstsessionen i fjol tog andra lagutskottet ställning till motioner med

samma yrkande som den nu aktuella. Såsom framgår av den föregående redogörelsen

tillstyrkte utskottet då motionerna med det tillägget att den systematiska

arbetsvärderingen borde omfatta icke blott tjänsterna i låg- och mellanlönegraderna

inom det statliga avlöningssystemet utan samtliga statliga tjänster.

Enligt utskottets mening saknas skäl för ett ändrat ställningstagande. Utskottet

får därför hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion, 11:589,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

låter under medverkan av berörda förhandlingsparter skyndsamt

utföra en systematisk arbetsvärdering inom det statliga

avlöningssystemet.

Stockholm den 14 februari 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson, fru

Hamrin-Thorell, fröken Nordström, herrar Lars Larsson, Virgin och Thorsten

Larsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Rimmerfors*, fröken Wetterström, fru Ekendahl, herrar Bengtsson i Varberg*

Johansson i Södertälje och Wahrendbrff*.

Reservation

av herrar Strand, Nils Elmcsson, Axel Svensson, Lars Larsson, Nilsson i Göteborg,

fru Ekendahl, Bengtsson i Varberg och Johansson i Södertälje, vilka

ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse.

”Vid höstsessionen i fjol tog riksdagen ställning till motioner med samma

yrkande som den nu aktuella. Såsom framgår av den föregående redogörelsen

avslog riksdagen motionerna i enlighet med vad som hemställts i den reservation

som fogats vid andra lagutskottets utlåtande i ämnet. Enligt utskottets mening

saknas skäl för ett ändrat ställningstagande. Utskottet får därför hemställa,

att förefarande motion, II: 589, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.”

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Aktieboi. E. W. Statlanders boktr., Sthlm 1961.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.