Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1961

1961-12-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:59, Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1961

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1961

1

Nr 59

Utlåtande i anledning au väckta motioner angående bidrag från

de allmänna sjukkassorna till undersökningar för

hälsokontroll.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 163 i första kammaren av herrar

Pettersson, Georg, och Fagerström samt nr 184 i andra kammaren av herrar

Bengtsson i Varberg och Lindahl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att en utredning måtte

tillsättas med uppdrag att överse de allmänna sjukkassornas bestämmelser

för att möjliggöra för sjukkassorna att lämna bidrag till hälsokontrollundersökning

till individer som genomgår hälsokontroll eller till företag som låter

sina anställda genomgå en dylik hälsokontroll.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande får

atskottet hänvisa till motionen I: 163.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från riksförsäkringsanstalten, varjämte yttranden

på utskottets begäran avgivits av Svenska sjukkasseförbundet, Landsorganisationen

i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO)

och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).

Gällande bestämmelser och frågans tidigare behandling

Enligt sjukförsäkringslagen och tillämpningsföreskrifter till denna kan

allmän sjukkassa icke utgiva ersättning för kostnader för den förebyggande

hälsovården. De av motionärerna åberopade föreskrifterna avser beräknandet

av den gottgörelse arbetsgivare, som anordnar läkarvård eller vidtager

andra sjukvårdande åtgärder, vid överenskommelse enligt 19 § andra stycket

sjukförsäkringslagen kan erhålla för sina kostnader för sjukvård. Föreskrifterna

innebär, att arbetsgivare, som utöver angivna åtgärder vidtager

hälsovårdande åtgärder, erhåller en i viss mån förhöjd gottgörelse för sina

sjukvårdskostnader i förhållande till vad han skulle erhålla, därest han icke

vidtagit åtgärder av hälsovårdande natur.

Redan under förarbetena till lagen om allmän sjukförsäkring uppmärksammades

frågan, huruvida den sjukdomsförebyggande vården — vartill

hälsokontrollundersökningar är att hänföra — skulle omfattas av den allmänna

sjukförsäkringen. Socialvårdskommittén anförde härom i sitt betänkande

VII (SOU 1944: 15) bl. a. följande:

Kvar står dock, att viktiga uppgifter inom hälsovården äro olösta och att

dessa naturligen kunna lösas med hjälp av sjukförsäkringens organ. Ivom
1

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1961

mittén syftar här på det viktiga område, som heter återkommande läkarundersökningar,

för att man skall kunna i god tid upptäcka spirande sjukdomar.

Här förefinnes en uppgift, som ovedersägligen ligger helt i linje med

sjukförsäkringen och dess intressen. När kommittén icke ansett sig nu böra

föreslå, att sjukkassornas uppgifter sålunda i viss mån utvidgas till hälsovård,

är skälet därtill uteslutande det, att kommittén ansett klokt, att icke

från första början belasta den nya organisationen med uppgifter, vilka alltför

mycket sträcka sig utöver dem, vilka nu åvila de erkända sjukkassorna.

Kommittén är emellertid angelägen understryka, att frågan om en utvidgning

av sjukkassornas uppgifter att omfatta vissa delar av hälsovården hör

upptagas till ny prövning utan alltför långt dröjsmål.

Föredragande departementschefen yttrade i proposition nr 312/19^6 med

förslag till lag om allmän sjukförsäkring:

Jag anser det välbetänkt, att den här förevarande försäkringen till en

början begränsas till att i stort sett avse allenast de områden och prestationer,

som av kommittén föreslagits. Sedan någon erfarenhet vunnits om

lagens verkningar, torde spörsmålet om utökande av hjälpformerna få upptagas

till omprövning. Detta gäller bland annat de hälsovårdande åtgärderna.

Att den förebyggande hälsovården är av särskilt intresse för försäkringen

behöver knappast understrykas.

Med hänsyn till innehållet i nyssnämnda uttalande ansåg sig socialförsäkringsutredningen

i sitt betänkande om sjukförsäkring och yrkesskadeförsäkring

(SOU 1952: 39) icke böra närmare ingå på frågan om ersättning

för förebyggande hälsovård. Utredningen inskränkte sig till att understryka

angelägenheten av att frågan om den förebyggande vårdens ställning inom

sjukförsäkringen prövades så snart ske kunde efter lagens ikraftträdande.

I sitt utlåtande över betänkandet betecknade medicinalstyrelsen det som

förslagets största brist, att det ej innehöll något positivt i denna del. Av utlåtandet

framgick vidare, att styrelsen särskilt syftat på främjande av ympningar

mot smittsamma sjukdomar och annan preventiv medicinsk verksamhet

ävensom periodisk hälsokontroll.

I proposition nr 178/1953 med förslag till lag angående ändring i sjukförsäkringslagen

uttalade föredragande departementschefen med anledning av

innehållet i vissa remissyttranden, däribland medicinalstyrelsens, att frågan

om den förebyggande hälsovårdens inlemmande i sjukförsäkringen torde

vara mycket svårlöst, och anförde vidare:

Sålunda lär det vara meningslöst att sjukförsäkringsvägen finansiera periodiskt

återkommande hälsoundersökningar, då någon försäkringsrisk härvidlag

ej finnes. De läkarresurser, som kan påräknas för den sjukdomsförebyggande

verksamheten, torde även bli begränsade. Jag anser det sålunda

inte vara möjligt att utan en ingående undersökning ålägga sjukförsäkringen

uppgifter på det sjukdomsförebyggande området. En utredning härom

torde böra komma till stånd först sedan den nya försäkringen vunnit en

viss stadga.

Frågan om ändring i sjukförsäkringslagen i syfte att möjliggöra ersättning

för förebyggande vård aktualiserades på nytt genom motionerna 1: kl

och II: J7 till 1956 års riksdag, i vilka hemställdes, bland annat, att riksdagen

måtte besluta, att sjukförsäkringslagen ändras i syfte att möjliggöra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1961

3

läkarvårdsersättning för förebyggande vård av person, som med till visshet

gränsande sannolikhet varit utsatt för smitta av en sjukdom, vars utbrott

kan förhindras genom behandling under inkubationsstadiet. Medicinalstyrelsen

ansåg sig icke kunna tillstyrka motionerna med hänsyn till vissa

praktiska svårigheter. Andra lagutskottet var i sitt utlåtande nr 42/1956 av

samma mening och åberopade betydande administrativa och andra praktiska

olägenheter som skäl mot att under sjukförsäkringen införa endast ett

begränsat område av den förebyggande vården. Utskottet underströk vikten

av att en utredning angående den förbyggande vårdens ställning inom sj ukförsäkringen

kom till stånd och föreslog, att riksdagen i skrivelse till Kuugl.

Maj :t som sin mening skulle giva till känna vad utskottet anfört. Riksdagen

beslöt i enlighet härmed.

I Kungl. Maj:ts skrivelse (nr 30) till 1961 års riksdag med redogörelse för

behandlingen hos Kungl. Maj:t av riksdagens skrivelse anföres beträffande

nämnda riksdagsskrivelse att 1958 års socialförsäkringskommitté utreder åtskilliga

frågor rörande ändringar i sjukförsäkringslagen och att dess förslag

och pågående överväganden inom socialdepartementet torde komma att

föranleda förslag om betydande ändringar i lagstiftningen om allmän sjukförsäkring

samt att frågan om läkarvårdsersättning för förebyggande vård

bör övervägas i detta sammanhang.

Remissyttranden

Samtliga remissinstanser är positivt inställda till motionärernas yrkande.

Riksförsäkringsanstaltcn anser emellertid att lösningen av frågan bör ske

i annan ordning än genom att införa rätt till ersättning för hälsokontroll

bland förmånerna enligt sjukförsäkringslagen. Anstalten anför:

Riksförsäkringsanstalten anser i likhet med motionärerna, att den förebyggande

hälsovården är av stor betydelse för folkhälsan och därmed även

för sjukförsäkringen och det allmänna över huvud taget. Anstalten finner

det därför tillfredsställande, att — såsom av ovanberörda Kungl. Maj :ts skrivelse

framgår — frågan om åtgärder för främjande av förebyggande hälsovård

är föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

I anledning av att motionärerna synas vara av den uppfattningen, att sådant

främjande bör ske genom att ersättning för kostnader för periodiskt

återkommande hälsokontroller införes bland förmånerna enligt sjukförsäkringslagen,

anser sig anstalten emellertid böra framhålla, att lösningen

av denna fråga bör ske i annan ordning, enär någon försäkringsrisk icke

föreligger i avseende å nämnda kostnader. Däremot bör det kunna ifrågakomma,

att de allmänna sjukkassorna lämna viss medverkan vid administreringen,

såsom t. ex. är fallet beträffande den av statsmedel utgående ersättningen

åt smittbärare.

LO anför:

LO finner det angeläget att en sådan utredning med det snaraste kommer

till stånd, men det kan ifrågasättas om inte motionärerna är väl blygsamma

i sin hemställan. Det synes som om motionärerna begränsar sig till

den tekniska aspekten på problemet, nämligen den hur bidrag från sjukkassan

skall kunna utgå vid förebyggande hälsokontrollundersökningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1961

LO anser att den principiella frågan om allmän hälsokontroll bör uppmärksammas.

Att skapa ekonomiska och personella resurser för en hela

folket omfattande hälsokontroll vore ett värdigt mål för det svenska välfärdssamhället.

Svenska sjukkasseförbundet tillstyrker motionsyrkandet och uttalar som

sin mening att utredningen icke bör begränsas till att avse enbart det område

som beröres i motionerna utan omfatta den profylaktiska verksamheten

i sin helhet. Förbundet anför:

Under de år som förflutit sedan den allmänna sjukförsäkringen trädde i

kraft har från olika håll och i skilda sammanhang framförts önskemål om

att i den allmänna sjukförsäkringen jämväl införes bestämmelser om ersättning

för olika former av förebyggande hälsovård.

Förbundet delar motionärernas uppfattning om att den sjukdomsförebyggande

verksamheten är av väsentlig betydelse för sjukförsäkringen och

för socialförsäkringen över huvud taget och vill varmt tillstyrka att frågan

om åtgärder för främjande av sådan verksamhet närmare utreds. Därvid bör

enligt förbundets mening frågan ej begränsas till att enbart avse det område,

som beröres i motionerna utan utredningen bör omfatta den profylaktiska

verksamheten i sin helhet.

TCO anför:

Enligt TCO:s uppfattning är den hälsokontrollerande verksamheten av

synnerligt värde -—• icke minst gäller det den verksamhet som bedrives i

företagens regi för sina anställda. Genom hälsokontrollen skapar man otvivelaktigt

förutsättningar för att hålla kostnaderna för sjukvården nere i förhållande

till vad som skulle gälla om någon sådan verksamhet ej bedrevs.

TCO vill därför tillstyrka att frågan om sjukkassornas bidrag till kostnaderna

för sådan hälsokontrollerande verksamhet utreds. Därest denna fråga

inte upptas av någon av de för närvarande verksamma utredningarna på

socialpolitikens och socialförsäkringarnas områden och inte heller kan hänskjutas

dit, vill TCO rörorda att den upptas till behandling i särskild ordning,

och i varje fall i samband med den allmänna översynen av sjukförförsäkringen

som förutsättes komma till stånd.

SAF understryker, att intresset bland företagare för regelbunden hälsokontroll

av anställda kraftigt ökat samt anför:

Under senare år har tyngdpunkten inom företagshälsovården förskjutits

från sjukvård till sjukdomsförebyggande åtgärder. Bland de förebyggande

åtgärderna spelar hälsokontrollen en viktig roll. Då personal nyanställes,

företas i allt större utsträckning läkarundersökning, varvid hälsotillstånd,

arbetsförmåga och lämplighet för det tilltänkta arbetet bestämmes. Arbetsförmågan

kan emellertid förändras genom åldrande och sjukdomar, varför

det är nödvändigt att med vissa mellanrum företaga nya undersökningar.

Genom sådana periodiska undersökningar kan också sjukdomar upptäckas

på ett tidigt stadium och ohälsa med åtföljande frånvaro förebyggas.

Intresset för regelbunden hälsokontroll av de anställda har under senare

tid ökat kraftigt bland företagen, ej minst bland mindre företag. Det måste

vara ett allmänt intresse att på detta sätt motverka sjukfrånvaron och därmed

också sjukförsäkringens kostnader.

Under åberopande av det anförda får föreningen tillstyrka den i motionerna

begärda utredningen med uppdrag att överse de allmänna sjukkassor
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1961

nas bestämmelser för att möjliggöra för sjukkassorna att lämna bidrag till

hälsokontrollundersökning till individer som genomgår hälsokontroll eller

till företag som låter sina anställda genomgå dylika kontroller.

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser kan person, som undergår undersökning

för hälsokontroll, icke erhålla ersättning från allmän sjukkassa för undersökningen.

Företag, som låter sina anställda undergå sådan undersökning,

kan få ersättning härför endast i mycket begränsad omfattning.

I motionerna hemställes om översyn av bestämmelserna i syfte att möjliggöra

för sjukkassorna att utgiva ersättning för hälsokontroll.

Frågan om den förebyggande hälsovården har varit föremål för statsmakternas

uppmärksamhet vid flera tillfällen såväl i samband med antagandet

av sjukförsäkringslagen som senare. Under hänvisning bland annat till att

man icke velat belasta sjukkassorna med nya uppgifter och till att de läkarresurser

som stått till buds för den sjukdomsförebyggande verksamheten

varit begränsade har frågan skjutits på framtiden.

I förarbetena till sjukförsäkringslagen framhålles, att den sjukdomsf örebyggande

verksamheten tillhör de uppgifter, som ligger helt i linje med sjukförsäkringen

och dess intressen. Utskottet vill ansluta sig till denna uppfattning.

Den förebyggande hälsovården har icke fått den omfattning som kan synas

önskvärd. Det måste anses utomordentligt angeläget såväl ur den enskildes

som ur samhällets synpunkt, att — i den mån underlaget för hälsokontroll

vetenskapligt klarlägges och lämpliga metoder utarbetas — en regelbunden

sådan kontroll kommer till stånd i en utsträckning som innebär

effektivast möjliga utnyttjande av våra medicinska och ekonomiska resurser.

Utskottet anser därför att frågan om sjukkassornas möjligheter att utgiva

ersättning för hälsokontroll bör utredas, därvid ovan framförda synpunkter

bör beaktas. Emellertid har Kungl. Maj :t i dagarna bemyndigat

socialministern att tillkalla sakkunniga för att utreda vissa frågor om sjukförsäkringslagstiftningen.

Av direktiven för utredningen framgår, att denna

förutsättningslöst skall pröva bland annat frågan om ersättning för åtgärder

som är avsedda att förhindra uppkomsten av sjukdomstillstånd. Med

hänsyn härtill finner utskottet det icke påkallat för riksdagen att taga något

initiativ i frågan.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 163 och II: 184, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 december 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1961

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson*,

fru Carlqvist, fru Gärda Svenson, fröken Nordström*, herrar Virgin och Eric

Peterson;

från andra kammaren: herrar Lundberg, Bengtsson i Varberg, fröken

Sandell, fru Gunne*, herrar Gustavsson i Alvesta*, Svensson i Kungälv,

Carlsson i Huskvarna och Tobé.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611032

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.