Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ekonomisk värdering av hushållsarbetet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 105 i första kammaren av herr Lundström m. fl. samt nr 131 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.
1961-02-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1961:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ekonomisk värdering av hushållsarbetet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 105 i första kammaren av herr Lundström m. fl. samt nr 131 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961
1
Nr 6
Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ekonomisk värdering
av hushållsarbetet.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 105 i första kammaren av herr Lundström
m. fl. samt nr 131 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts (yrkandet under 2.),
att riksdagen måtte »i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning med
uppgift att företaga en ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att
underlätta en rättvisande bedömning av det ekonomiska värdet av den arbetsinsats
som bortfaller, när husmodern på grund av sjukdom, förvärvsarbete
etc. inte i full utsträckning kan deltaga i arbetet i hemmet».
Motionerna innehåller jämväl yrkanden om ratificering av vissa av Internationella
arbetsorganisationens konventioner. I denna del har motionerna
behandlats i utskottets utlåtande nr 4.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,
i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till
motionen 11:131.
Tidigare behandling av förevarande fråga
Vid 1960 år riksdag väcktes motioner (1:310 och 11:386) med samma yrkande
som i de förevarande.
I motionerna pekades på behovet av en realistisk ekonomisk bedömning
av den heinarbetande husmoderns arbetsinsats. Motionärerna framhöll,
att staten måste ta hänsyn till värdet av husmoderns arbete i olika sammanhang,
såsom vid utformningen av ersättningsreglerna inom sjukförsäkringen,
vid fastställandet av förvärvsavdragen vid beskattningen, vid
beräknandet av underhållsbidrag och bidragsförskott m. m. Den utveckling
mot familjevård i stället för anstaltsvård som ansetts lämplig särskilt för
missanpassad ungdom påkallade enligt motionärernas uppfattning med nödvändighet
en mera realistisk bedömning av vad vården i hemmen egentligen
kostade. Motionärerna erinrade om att vissa försök av mera allmänt omfattande
karaktär för att få fram vissa beräkningar gjorts av bostadskollektiva
kommittén i dess 1954 avgivna betänkande »Kollektivhus» och av 1954
Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 6
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961
års familjeutredning i dess 1955 avgivna betänkande »Samhället och barnfamiljerna».
Familj eu tredningen beräknade med utgångspunkt från en hembiträdeslön
plus mat och logi för hembiträdet, att arbetsinsatsen i en familj
med två barn 1955 skulle motsvara en summa av 5 000 kr. per år, eller drygt
6 000 kr. i dag. Motionärerna framhöll, att en jämförelse, som föreföll realistisk,
kunde göras med lönen till en hemvårdarinna. Denna utgick efter
4 lönegraden eller med cirka 10 000 kr. om året. I motionerna anfördes
härefter:
Ett mera ingående studium av det ekonomiska utbytet av husmoderns
arbetskraft torde dock vara värdefullt att få utfört. Det torde vara praktiskt
utförbart att undersöka den ekonomiska skillnad som uppstår om en husmor
själv sköter tvätten, lagar maten, syr familjens kläder och sköter familjens
textilförråd emot om hon anlitar andra inom eller utom hemmet
att utföra dessa arbeten. En riktigare bedömning torde också kunna ernås
genom att vid en undersökning uppdela familjerna i olika grupper efter
stads- och lanthushåll, efter barnlösa familjer och familjer med barn etc.
Värdet av den hemarbetande kvinnans arbetsinsatser är utan tvivel betydande,
även om den aldrig tagits upp i vår nationalinkomst. Uppskattningen
av de ekonomiska värden, som denna grupp av kvinnor tillför vår
produktion, växer sig också allt starkare inom stora grupper. Att ta upp
detta problem till närmare studium och draga de därav betingade slutsatserna
vid bl. a. avvägningen av statens stöd inom familjepolitiken anser vi
vara påkallat.
Vid remissbehandlingen av motionerna tillstyrktes ovannämnda yrkande
av Folkpartiets kvinnoförbund, Tjänstemännens centralorganisation och Yrkeskvinnors
samarbetsförbund. Högerns kvinnoförbund instämde i motionärernas
uppfattning om behovet av en realistisk ekonomisk bedömning av
den hemarbetande husmoderns arbetsinsats. Förbundet ansåg det emellertid
vara en framkomligare väg att göra en arbetsvärdering av de olika moment
som ingår i den hemarbetande husmoderns arbetsuppgifter och förordade
en sådan arbetsvärdering. Sveriges husmodersföreningars riksförbund
framhöll, att det ur flera synpunkter vore angeläget att åstadkomma
en värdesättning av de hemarbetande husmödrarnas arbetsinsatser. Emellertid
ville förbundet också framhalla, att en sadan värdesättning stöter på
utomordentligt stora svårigheter, bl. a. på grund av nödvändigheten att finna
beräkningsnormer, som beaktar de stora skillnaderna i hushåll av olika
slag. Frågan kompliceras, anförde förbundet, inte bara av hushållens olika
utrustning utan främst av familjernas olika storlek och struktur. Motionsyrkandet
avstyrktes av Landsorganisationen i Sverige och Riksförbundet
Landsbygdens folk. LO ansag, att en ekonomisk värdering av husmödrarnas
arbete icke är erforderlig för avvägningen av husmödrarnas förmåner inom
socialförsäkringarna. RLF uttalade, att det torde vara omöjligt att erhålla
en allmängiltig norm för värdering av husmoderns arbete, vilken i samtliga
fall ger en rättvis bedömning av hennes insatser. Att, såsom ibland skett,
utgå från kostnaden för lejd arbetskraft — i den mån sådan går att få —
Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961 3
innebar enligt förbundets mening i regel en underskattning av husmoderns
arbete och betydelse i hemmet, särskilt om det finns småbarn i familjen.
Motionerna avstyrktes av andra lagutskottet (utlåtande nr 60), som därvid
anförde:
Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att göra en rättvisande
uppskattning av värdet av husmoderns arbete i hemmet. Många
av hennes arbetsuppgifter torde sålunda sakna motsvarigheter inom arbetslivet
i övrigt. Vidare tar åtskilliga av arbetsuppgifterna inte kontinuerligt
hela hennes arbetskraft i anspråk och uträttas därför delvis samtidigt med
andra uppgifter. En arbetsvärdering på tidsstudiebas framstår följaktligen
knappast såsom möjlig. En mera framkomlig väg är måhända att utga
från kostnaden för lejd arbetskraft, men vid sådana beräkningar måste
bortses från några av husmoderns viktigaste uppgifter. Härvid tänker utskottet
på husmoderns insatser för att bereda barnen en lugn och trygg
uppväxt samt för att skapa trivsel i hemmet. Även om man inte tar hansyn
till att betydelsen av sådana insatser skiftar från hem till hem, kan man
inte komma ifrån att de är omöjliga att skatta i pengar. Likväl maste det
indirekta värdet härav antagas vara betydande.
Med hänsyn till dessa förhållanden saknades enligt utskottet anledning att
antaga, att man genom den i motionerna begärda utredningen skulle uppnå
mera rättvisande resultat än genom de uppskattningar, som gjorts av bostadskollektiva
kommittén och familjeutredningen eller som kunde göras
med ledning av lönen till en hemvårdarinna.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Motionerna
I motionerna framhålles, att en undersökning rörande det ekonomiska
värdet av husmoderns arbete i hemmet skulle ha stor betydelse, bl. a. som
underlag för de hemarbetande kvinnornas förmåner från sjukförsäkringen
och tilläggspensioneringen. Vidare framhålles, att en sådan undersökning
kan ha betydelse vid beräknandet av förvärvsavdragen vid beskattningen,
vid fastställande av familjerättsliga underhållsbidrag samt vid bestammande
av ersättningar för familjevård av fosterbarn. Motionärerna understryker,
att man vid t. ex. skadeståndsregleringar, där värdet av husmoderns arbete
kommer in i bilden, för närvarande rör sig utan fasta normer, som ansluter
till modernt arbetsliv och modern arbetsvärdering. 1 motionerna anföres avslutningsvis:
»Frågan
om en ekonomisk värdering av hushållsarbetet anser vi därför
vara av så stor vikt, att svårigheter av den art, som utskottet i fjol anförde,
inte kan anses vara något avgörande skäl mot en dylik undersökning. En
skickligt upplagd undersökning av de produktiva arbetsinsatser, som husmodern
utför, torde också vara fullt möjlig. Härför talar bl. a. den undersökning,
som 1957 genomfördes av statens institut för konsumentforskning
och som behandlade vissa hithörande problem. En sammanställning av
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961
denna och andra redan utförda undersökningar kan bli en god grundval
för den av oss åsyftade undersökningen.
En förutsättningslös utredning bör pröva olika metoder för värderingen
av hushållsarbetet, såsom arbetsvärdering av särskilda moment och jämförelser
med arbetsmarknadens löner för hemhjälp, t. ex. vad det kostar
att vid husmoderns sjukdom leja arbetskraft för att sköta husmoderns
arbete.
Självfallet kan resultatet av en undersökning av här åsyftat slag inte bli
tillämpligt i varje enskilt fall. Vad undersökningen bör få fram är_som
nyss nämnts — normer för den ekonomiska värderingen av hushållsarbetet
för olika familjetyper.»
Utskottet
Riksdagen har så sent som under fjolårets höstsession behandlat motionsyrkanden
av samma innebörd som det i förevarande motioner framställda.
Därvid avslogs yrkandena med den motiveringen, att det saknas anledning
att antaga att man genom utredning av den föreslagna arten
skulle kunna uppnå en mera rättvisande uppskattning av det ekonomiska
värdet av husmoderns arbete än vad som kunde åstadkommas med hjälp av
redan tillgängligt material. Enligt utskottets mening har därefter inte förekommit
något som bör föranleda till ett ändrat ställningstagande. Utskottet
hemställer därför,
att förevarande motioner, 1:105 och 11:131, såvitt angår
det däri under 2. upptagna yrkandet, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 februari 1961
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand*, Nils Elowsson, Axel Svensson,
fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fru Svenson, herr Birke och fröken
Nordström;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
fröken Wetterström, herrar Odhe, Wahlund, fröken Sandell, herrar Fredriksson*
och Carlsson i Huskvarna*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottets utlåtande ni• 6 år 1961 5
Reservationer
I. av fru Hamrin-Thorell, fröken Nordström, herrar Anderson i Sundsvall
och Carlsson i Huskvarna, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse.
»Föreliggande förslag behandlades i andra lagutskottets utlåtande nr 60
vid förra årets riksdag, varvid utskottet som skäl emot den begärda utredningen
anförde att en rättvis ekonomisk uppskattning av husmoderns hemarbete
vore mycket svår att åstadkomma bl. a. av det skälet att flera av
hennes insatser är omöjliga att värdera i pengar.
Vidare anfördes att eftersom enligt utskottets uppfattning denna värdering
huvudsakligen skulle syfta till att ge underlag för en förbättrad sjukpenningförsäkring,
utfallet av den då nyligen beslutade höjningen av den
frivilliga försäkringen borde avvaktas.
Utskottet vill emellertid för sin del påpeka att syftet med den begärda
arbetsvärderingen inte bör begränsas såsom anförts utan avses komma till
användning även för en adekvat beräkning av t. ex. förvärvsavdraget vid
beskattningen, beräkningsgrunderna för underhållsbidrag, bidragsförskott
samt ersättning för familjevård och fosterbarnsvård. Vidare bör en sådan
värdering kunna vara till nytta vid uppgörandet av vissa civilrättsliga avtal,
såsom vid skadeståndsregleringar.
Utskottet finner det självklart att en sådan ekonomisk värdering uteslutande
skall byggas på husmoderns ''arbetsmässiga’ insatser i hemmet.
Utskottet vill understryka att en arbetsvärdering av här åsyftat slag inte
kan bli tillämplig i varje enskilt fall. Vad undersökningen däremot bör kunna
få fram är normer för hur det ekonomiska värdet av hushållsarbetet skall
bedömas.
Utskottet vill slutligen erinra om att undersökningar om husmoderns arbetsförhållanden
redan genomförts av statens institut för konsumentforskning,
vilka undersökningar kan vidare utbyggas.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen med bifall till förevarande motioner 1:105
och 11:131, såvitt avser de däri under 2. upptagna yrkandena,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en förutsättningslös
utredning angående en ekonomisk uppskattning av
hushållsarbetet, som kan ligga till grund för en realistisk
bedömning i olika sammanhang av värdet av husmoderns
arbetsinsats.»
II. av fröken Wetterslröm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.