Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ekonomisk värdering av hushållsarbetet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 105 i första kammaren av herr Lundström m. fl. samt nr 131 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

1961-02-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ekonomisk värdering av hushållsarbetet. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 105 i första kammaren av herr Lundström m. fl. samt nr 131 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en ekonomisk värdering

av hushållsarbetet.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 105 i första kammaren av herr Lundström

m. fl. samt nr 131 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts (yrkandet under 2.),

att riksdagen måtte »i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning med

uppgift att företaga en ekonomisk värdering av hushållsarbetet i syfte att

underlätta en rättvisande bedömning av det ekonomiska värdet av den arbetsinsats

som bortfaller, när husmodern på grund av sjukdom, förvärvsarbete

etc. inte i full utsträckning kan deltaga i arbetet i hemmet».

Motionerna innehåller jämväl yrkanden om ratificering av vissa av Internationella

arbetsorganisationens konventioner. I denna del har motionerna

behandlats i utskottets utlåtande nr 4.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen 11:131.

Tidigare behandling av förevarande fråga

Vid 1960 år riksdag väcktes motioner (1:310 och 11:386) med samma yrkande

som i de förevarande.

I motionerna pekades på behovet av en realistisk ekonomisk bedömning

av den heinarbetande husmoderns arbetsinsats. Motionärerna framhöll,

att staten måste ta hänsyn till värdet av husmoderns arbete i olika sammanhang,

såsom vid utformningen av ersättningsreglerna inom sjukförsäkringen,

vid fastställandet av förvärvsavdragen vid beskattningen, vid

beräknandet av underhållsbidrag och bidragsförskott m. m. Den utveckling

mot familjevård i stället för anstaltsvård som ansetts lämplig särskilt för

missanpassad ungdom påkallade enligt motionärernas uppfattning med nödvändighet

en mera realistisk bedömning av vad vården i hemmen egentligen

kostade. Motionärerna erinrade om att vissa försök av mera allmänt omfattande

karaktär för att få fram vissa beräkningar gjorts av bostadskollektiva

kommittén i dess 1954 avgivna betänkande »Kollektivhus» och av 1954

Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961

års familjeutredning i dess 1955 avgivna betänkande »Samhället och barnfamiljerna».

Familj eu tredningen beräknade med utgångspunkt från en hembiträdeslön

plus mat och logi för hembiträdet, att arbetsinsatsen i en familj

med två barn 1955 skulle motsvara en summa av 5 000 kr. per år, eller drygt

6 000 kr. i dag. Motionärerna framhöll, att en jämförelse, som föreföll realistisk,

kunde göras med lönen till en hemvårdarinna. Denna utgick efter

4 lönegraden eller med cirka 10 000 kr. om året. I motionerna anfördes

härefter:

Ett mera ingående studium av det ekonomiska utbytet av husmoderns

arbetskraft torde dock vara värdefullt att få utfört. Det torde vara praktiskt

utförbart att undersöka den ekonomiska skillnad som uppstår om en husmor

själv sköter tvätten, lagar maten, syr familjens kläder och sköter familjens

textilförråd emot om hon anlitar andra inom eller utom hemmet

att utföra dessa arbeten. En riktigare bedömning torde också kunna ernås

genom att vid en undersökning uppdela familjerna i olika grupper efter

stads- och lanthushåll, efter barnlösa familjer och familjer med barn etc.

Värdet av den hemarbetande kvinnans arbetsinsatser är utan tvivel betydande,

även om den aldrig tagits upp i vår nationalinkomst. Uppskattningen

av de ekonomiska värden, som denna grupp av kvinnor tillför vår

produktion, växer sig också allt starkare inom stora grupper. Att ta upp

detta problem till närmare studium och draga de därav betingade slutsatserna

vid bl. a. avvägningen av statens stöd inom familjepolitiken anser vi

vara påkallat.

Vid remissbehandlingen av motionerna tillstyrktes ovannämnda yrkande

av Folkpartiets kvinnoförbund, Tjänstemännens centralorganisation och Yrkeskvinnors

samarbetsförbund. Högerns kvinnoförbund instämde i motionärernas

uppfattning om behovet av en realistisk ekonomisk bedömning av

den hemarbetande husmoderns arbetsinsats. Förbundet ansåg det emellertid

vara en framkomligare väg att göra en arbetsvärdering av de olika moment

som ingår i den hemarbetande husmoderns arbetsuppgifter och förordade

en sådan arbetsvärdering. Sveriges husmodersföreningars riksförbund

framhöll, att det ur flera synpunkter vore angeläget att åstadkomma

en värdesättning av de hemarbetande husmödrarnas arbetsinsatser. Emellertid

ville förbundet också framhalla, att en sadan värdesättning stöter på

utomordentligt stora svårigheter, bl. a. på grund av nödvändigheten att finna

beräkningsnormer, som beaktar de stora skillnaderna i hushåll av olika

slag. Frågan kompliceras, anförde förbundet, inte bara av hushållens olika

utrustning utan främst av familjernas olika storlek och struktur. Motionsyrkandet

avstyrktes av Landsorganisationen i Sverige och Riksförbundet

Landsbygdens folk. LO ansag, att en ekonomisk värdering av husmödrarnas

arbete icke är erforderlig för avvägningen av husmödrarnas förmåner inom

socialförsäkringarna. RLF uttalade, att det torde vara omöjligt att erhålla

en allmängiltig norm för värdering av husmoderns arbete, vilken i samtliga

fall ger en rättvis bedömning av hennes insatser. Att, såsom ibland skett,

utgå från kostnaden för lejd arbetskraft — i den mån sådan går att få —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961 3

innebar enligt förbundets mening i regel en underskattning av husmoderns

arbete och betydelse i hemmet, särskilt om det finns småbarn i familjen.

Motionerna avstyrktes av andra lagutskottet (utlåtande nr 60), som därvid

anförde:

Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att göra en rättvisande

uppskattning av värdet av husmoderns arbete i hemmet. Många

av hennes arbetsuppgifter torde sålunda sakna motsvarigheter inom arbetslivet

i övrigt. Vidare tar åtskilliga av arbetsuppgifterna inte kontinuerligt

hela hennes arbetskraft i anspråk och uträttas därför delvis samtidigt med

andra uppgifter. En arbetsvärdering på tidsstudiebas framstår följaktligen

knappast såsom möjlig. En mera framkomlig väg är måhända att utga

från kostnaden för lejd arbetskraft, men vid sådana beräkningar måste

bortses från några av husmoderns viktigaste uppgifter. Härvid tänker utskottet

på husmoderns insatser för att bereda barnen en lugn och trygg

uppväxt samt för att skapa trivsel i hemmet. Även om man inte tar hansyn

till att betydelsen av sådana insatser skiftar från hem till hem, kan man

inte komma ifrån att de är omöjliga att skatta i pengar. Likväl maste det

indirekta värdet härav antagas vara betydande.

Med hänsyn till dessa förhållanden saknades enligt utskottet anledning att

antaga, att man genom den i motionerna begärda utredningen skulle uppnå

mera rättvisande resultat än genom de uppskattningar, som gjorts av bostadskollektiva

kommittén och familjeutredningen eller som kunde göras

med ledning av lönen till en hemvårdarinna.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Motionerna

I motionerna framhålles, att en undersökning rörande det ekonomiska

värdet av husmoderns arbete i hemmet skulle ha stor betydelse, bl. a. som

underlag för de hemarbetande kvinnornas förmåner från sjukförsäkringen

och tilläggspensioneringen. Vidare framhålles, att en sådan undersökning

kan ha betydelse vid beräknandet av förvärvsavdragen vid beskattningen,

vid fastställande av familjerättsliga underhållsbidrag samt vid bestammande

av ersättningar för familjevård av fosterbarn. Motionärerna understryker,

att man vid t. ex. skadeståndsregleringar, där värdet av husmoderns arbete

kommer in i bilden, för närvarande rör sig utan fasta normer, som ansluter

till modernt arbetsliv och modern arbetsvärdering. 1 motionerna anföres avslutningsvis:
»Frågan

om en ekonomisk värdering av hushållsarbetet anser vi därför

vara av så stor vikt, att svårigheter av den art, som utskottet i fjol anförde,

inte kan anses vara något avgörande skäl mot en dylik undersökning. En

skickligt upplagd undersökning av de produktiva arbetsinsatser, som husmodern

utför, torde också vara fullt möjlig. Härför talar bl. a. den undersökning,

som 1957 genomfördes av statens institut för konsumentforskning

och som behandlade vissa hithörande problem. En sammanställning av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 6 år 1961

denna och andra redan utförda undersökningar kan bli en god grundval

för den av oss åsyftade undersökningen.

En förutsättningslös utredning bör pröva olika metoder för värderingen

av hushållsarbetet, såsom arbetsvärdering av särskilda moment och jämförelser

med arbetsmarknadens löner för hemhjälp, t. ex. vad det kostar

att vid husmoderns sjukdom leja arbetskraft för att sköta husmoderns

arbete.

Självfallet kan resultatet av en undersökning av här åsyftat slag inte bli

tillämpligt i varje enskilt fall. Vad undersökningen bör få fram är_som

nyss nämnts — normer för den ekonomiska värderingen av hushållsarbetet

för olika familjetyper.»

Utskottet

Riksdagen har så sent som under fjolårets höstsession behandlat motionsyrkanden

av samma innebörd som det i förevarande motioner framställda.

Därvid avslogs yrkandena med den motiveringen, att det saknas anledning

att antaga att man genom utredning av den föreslagna arten

skulle kunna uppnå en mera rättvisande uppskattning av det ekonomiska

värdet av husmoderns arbete än vad som kunde åstadkommas med hjälp av

redan tillgängligt material. Enligt utskottets mening har därefter inte förekommit

något som bör föranleda till ett ändrat ställningstagande. Utskottet

hemställer därför,

att förevarande motioner, 1:105 och 11:131, såvitt angår

det däri under 2. upptagna yrkandet, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand*, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fru Svenson, herr Birke och fröken

Nordström;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

fröken Wetterström, herrar Odhe, Wahlund, fröken Sandell, herrar Fredriksson*

och Carlsson i Huskvarna*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande ni• 6 år 1961 5

Reservationer

I. av fru Hamrin-Thorell, fröken Nordström, herrar Anderson i Sundsvall

och Carlsson i Huskvarna, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse.

»Föreliggande förslag behandlades i andra lagutskottets utlåtande nr 60

vid förra årets riksdag, varvid utskottet som skäl emot den begärda utredningen

anförde att en rättvis ekonomisk uppskattning av husmoderns hemarbete

vore mycket svår att åstadkomma bl. a. av det skälet att flera av

hennes insatser är omöjliga att värdera i pengar.

Vidare anfördes att eftersom enligt utskottets uppfattning denna värdering

huvudsakligen skulle syfta till att ge underlag för en förbättrad sjukpenningförsäkring,

utfallet av den då nyligen beslutade höjningen av den

frivilliga försäkringen borde avvaktas.

Utskottet vill emellertid för sin del påpeka att syftet med den begärda

arbetsvärderingen inte bör begränsas såsom anförts utan avses komma till

användning även för en adekvat beräkning av t. ex. förvärvsavdraget vid

beskattningen, beräkningsgrunderna för underhållsbidrag, bidragsförskott

samt ersättning för familjevård och fosterbarnsvård. Vidare bör en sådan

värdering kunna vara till nytta vid uppgörandet av vissa civilrättsliga avtal,

såsom vid skadeståndsregleringar.

Utskottet finner det självklart att en sådan ekonomisk värdering uteslutande

skall byggas på husmoderns ''arbetsmässiga’ insatser i hemmet.

Utskottet vill understryka att en arbetsvärdering av här åsyftat slag inte

kan bli tillämplig i varje enskilt fall. Vad undersökningen däremot bör kunna

få fram är normer för hur det ekonomiska värdet av hushållsarbetet skall

bedömas.

Utskottet vill slutligen erinra om att undersökningar om husmoderns arbetsförhållanden

redan genomförts av statens institut för konsumentforskning,

vilka undersökningar kan vidare utbyggas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner 1:105

och 11:131, såvitt avser de däri under 2. upptagna yrkandena,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en förutsättningslös

utredning angående en ekonomisk uppskattning av

hushållsarbetet, som kan ligga till grund för en realistisk

bedömning i olika sammanhang av värdet av husmoderns

arbetsinsats.»

II. av fröken Wetterslröm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.