Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i vissa fall utfärda förbud för svenska rederier att utlämna dokument till utländska myndigheter. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 495 i första kammaren av herr Gorihon och fröken Andersson samt nr 587 i andra kammaren av fröken Karlsson och herr Carlsson i Göteborg.

1961-12-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:71, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i vissa fall utfärda förbud för svenska rederier att utlämna dokument till utländska myndigheter. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 495 i första kammaren av herr Gorihon och fröken Andersson samt nr 587 i andra kammaren av fröken Karlsson och herr Carlsson i Göteborg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1961

1

Nr 71

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående bemyndigande

för Kungl. Maj:t att i vissa fall utfärda förbud för

svenska rederier att utlämna dokument till utländska

myndigheter.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 495 i första kammaren av herr Gorihon

och fröken Andersson samt nr 587 i andra kammaren av fröken Karlsson

och herr Carlsson i Göteborg.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till »fullmaktslagstiftning

med bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda förbud för svenska rederier

att till utländska myndigheter utlämna dokumentation eller andra upplysningar

i sådana fall, då den utländska myndighetens begäran om dylik

dokumentation eller dylika upplysningar överskrider vad som mot bakgrund

av gällande folkrättslig uppfattning eller eljest kan anses tillbörligt.»

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan

får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 1:495.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från kommerskollegium. Yttrande har därjämte

på utskottets begäran avgivits av Sveriges redareförening. Vid yttrandet

från kommerskollegium har fogats yttranden av handelskamrarna i Stockholm,

Göteborg, Gävle och Skåne samt Sveriges allmänna exportförening.

Inledning

Motionerna har föranletts av vissa lagbestämmelser i USA, som berör bl.a.

icke-amerikanska rederier.

Enligt en år 1916 antagen lag, the Shipping Act, har amerikanska myndigheter

rätt att fordra att utländska rederier företer dokumentation angående

fraktavtal m. m. Denna rätt har fram till 1950-talet utnyttjats i mycket

obetydlig utsträckning. På senare tid har emellertid en förändring inträtt,

och de amerikanska myndigheterna begär numera att få del av dokumentation

i stor omfattning. Samtidigt därmed har förberedelser vidtagits för att

i olika avseenden skärpa bestämmelserna i Shipping Act. Åtskilliga euro
Biliang

till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 71

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1961

peiska stater har reagerat mot dessa amerikanska åtgärder, som uppfattats

som ett led i en mot utländsk sjöfartsnäring riktad politik, och i ett flertal

diplomatiska framställningar, bl. a. från Sverige, har protester avgivits till

USA.

Trots denna reaktion utanför USA antog representanthuset i våras en

lag angående ändring i Shipping Act, den s. k. Bonnerbillen. Genom denna

utvidgades rederiernas skyldighet att förete dokumentation. De amerikanska

myndigheterna tillädes sålunda rätt att ta del av all dokumentation i

rederiets hemland. Vidare infördes genom Bonnerbillen i denna lydelse

vissa bestämmelser, som syftade till att förbjuda de s. k. linjekonferenserna.

Dessa innebär i huvudsak, att rederier sysselsatta med linjefart på

samma eller angränsande leder samlas till konferenser, på vilka överenskommelser

träffas om frakttariffer, som alla konferensmedlemmar skall

följa. I konferenserna ingår även amerikanska rederier. Anledningen till

dessa bestämmelser var, att konferenserna på åtskilliga håll i USA uppfattades

som stridande mot den amerikanska trust- och kartellagstiftningen.

Då Bonnerbillen därefter togs upp till behandling i senaten, inkallades

företrädare för olika linjekonferenser och utländska sjöfartsintressen till

s. k. hearings, en form av muntligt remissförfarande. Bland dessa företrädare

var också en representant för svensk rederinäring och för linjekonferenser,

i vilka svenska rederier är medlemmar. Vid dessa hearings framfördes

starka invändningar mot ett flertal stadganden i Bonnerbillen och framlades

förslag till modifiering av bestämmelserna i åtskilliga avseenden. Det

kan också nämnas att förevarande motioner blev företedda inför senaten.

Till följd härav vidtog senaten vissa ändringar i lagen. Bestämmelsen om

företeende av dokumentation mildrades sålunda och vidare förklarades

genom särskild förordning linjekonferenserna tills vidare lagliga. Den nya

lagen antogs definitivt den 3 oktober 1961.

Beträffande skyldigheten att förete dokumentation föreskriver lagen i dess

nya lydelse följande: Det åligger varje rederi, såväl inhemskt som utländskt,

att omedelbart inge till vederbörande amerikanska sjöfartsmyndighet avskrift

av alla sådana avtal med annat rederi eller person som är underkastad

lagen, vilka fastställer eller reglerar fraktpriser och passageraravgifter; föreskriver

särskilda priser eller förmåner; kontrollerar, reglerar, hindrar eller

omöjliggör konkurrens; fördelar vinster, förluster eller trafik; fördelar hamnar

eller på annat sätt inskränker antalet och arten av seglingar mellan

hamnar; begränsar eller reglerar omfattningen och slaget av last och passagerare,

som skall transporteras; eller på något sätt sörjer för en samarbetsordning

av exklusivt eller privilegierat slag. Med avtal likställes i lagen andra

överenskommelser, överläggningar och uppgörelser.

Det må i detta sammanhang nämnas att även andra länder än USA enligt

uppgift avkräver utländska rederier dokumentation, bl. a. sydamerikanska,

latinamerikanska och asiatiska stater.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1961

3

Frågan om åtgärder i anledning av Bonnerbillen har varit föremål för

behandling inom den till OECD hörande sjöfartskoinmittén. Vid dess sammanträde

i Paris den 2—4 oktober i år beslöts att avvakta hur Bonnerbillen

skulle komma att tillämpas, innan vidare åtgärder vidtogs.

I motionerna uppges, att lagstiftning föreligger i Nederländerna och Italien,

enligt vilken där hemmahörande rederier är förhindrade att lämna

de amerikanska myndigheterna den begärda dokumentationen, samt att

brittiska regeringen vidtagit vissa åtgärder till stöd för de brittiska rederierna.

Utskottet har endast lyckats erhålla uppgifter angående lagstiftningen

i Nederländerna. Enligt den nederländska lagen om ekonomisk konkurrens

är det sålunda förbjudet, såvida inte ministrarna (motsvarar det svenska

uttrycket Kungl. Maj:t) medgivit undantag eller dispens, att rätta sig

efter lag eller beslut i annan stat, som angår reglering av konkurrens, dominerande

företag och konkurrensbegränsning. I en kommentar till bestämmelsen

uttalas, att det även i de fall, där sådan lag eller sådant beslut i och

för sig står i överensstämmelse med internationell lag men kommer i konflikt

med nederländsk lag, den nederländska lagen skall vara avgörande. Fall är

emellertid tänkbara då någon konflikt med rättsprinciper i nederländsk

lag inte uppkommer. För sådana skall ministrarna kunna medgiva undantag.

Motionerna m. m.

I motionerna understrykes, att de amerikanska myndigheterna fordrar

att få del av utländska rederiers dokument i oerhört stor utsträckning.

Som exempel nämnes att ett rederi skulle ha mottagit krav på företeende av

18 000 dokument. Vidare framhålles att kraven avser även dokument, som

finns utanför USA, och dokument, som inte berör trafik med USA. Efter

att ha erinrat om den lagstiftning som föreligger i Nederländerna och Italien,

fortsätter motionärerna:

Det är önskvärt att även i vårt land ha bestämmelser, enligt vilka de

svenska myndigheterna kan förbjuda svenska rederier att till utländska

myndigheter lämna upplysningar i sådana fall, då den utländska myndighetens

yrkande överskrider vad som mot bakgrund av gällande folkrättslig

uppfattning eller eljest kan anses tillbörligt. Dylik lagstiftning saknas för

närvarande i vårt land. Däremot hade vi under det senaste världskriget

bestämmelser i den s. k. krigshandelslagen, vilka öppnade möjligheter till

likartade förbud. Mot bakgrunden av vad som nu inträffat i USA finns det

anledning att öppna möjlighet för de svenska myndigheterna att utfärda

förbud av ovan omförmäld art. Lagstiftningen bör lämpligen utformas som

en fullmaktslag.

Angående den i motionerna omnämnda krigshandelslagen må anmärkas

följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1961

Efter mönster av den under första världskriget gällande krigshandelslagen

utfärdades 1939 en lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel

av varor m. m. Enligt denna ägde Kungl. Maj :t förordna, för viss tid

eller tills vidare, att utfästelse som innebar inskränkning i friheten att till

riket införa eller ur riket utföra eller inom riket förfoga över varor eller

att fortskaffa eller eljest befordra varor till eller från riket eller inom riket

skulle, där inskränkningen var eller kunde antagas vara av beskaffenhet

att tjäna främmande makts intresse, icke vara gällande med mindre tillstånd

till utfästelsen lämnats. Syftet med lagen var tvåfaldigt, nämligen

dels att lägga enskildas ekonomiska utfästelser gentemot främmande makt

under svensk kontroll, dels att kriminalisera olika former av medverkan

vid utländsk övervakning av det svenska näringslivet (handelsspionage).

Områden av näringslivet, där lagen hade betydelse, var bl. a. rederirörelse

och spedition. Lagen upphörde att gälla vid utgången av juni 1947.

Remissyttrandena

Motionerna har fått ett positivt bemötande vid remissbehandlingen.

Kommerskollegium anser det angeläget att åtgärder vidtages från officiellt

svenskt håll för att bistå de svenska redarna att avvisa sådana från

utländska myndigheter ställda krav på upplysningar och dokumentation,

som går längre än som kan anses rimligt eller tillbörligt. Kollegium finner

det naturligt att detta bistånd i första hand lämnas genom diplomatiska

framställningar i saken och anser det inte uteslutet att rättelse kan vinnas

på sådant sätt. Kollegium fortsätter:

Frånsett de principiella betänkligheter som kunna anföras mot att den

svenska statens bistånd skulle få formen av lagstiftning, finner kollegium

det tveksamt om en dylik åtgärd kan bli effektiv, eftersom myndigheterna

i det främmande landet genom motåtgärder kunna förhindra att syftet med

lagstiftningen uppnås. Kollegium vill emellertid icke motsätta sig att en

fullmaktslag tillskapas såsom en beredskapsåtgärd i avvaktan på de närmare

undersökningar i saken som uppenbarligen äro erforderliga.

Exportföreningen och de förenämnda handelskamrarna har i stort sett

vitsordat uppgifterna i motionerna och framhållit de betydande kostnader

och det merarbete som de svenska rederierna åsamkas genom de amerikanska

åtgärderna. Stockholms handelskammare anser det tveksamt huruvida

man kan komma till rätta med problemet med lagstiftning, medan exportföreningen

och de övriga handelskamrarna tillstyrker motionsyrkandet.

Sveriges redareförening tillstyrker också att en lagstiftning av föreslaget

innehåll kommer till stånd. Föreningen framhåller, att de amerikanska

statsmakterna sedan länge sökt hjälpa den egna rederinäringen i den internationella

konkurrensen genom subsidiegivning och flaggdiskriminerande

åtgärder. USA-fartyg har sålunda företrädesrätt i fråga om de mycket om
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1961

5

fattande varutransporter, som finansieras av amerikanska staten inom

ramen för hjälpprogrammen. Vidare har det startats en stort upplagd propagandakampanj,

som syftar till att exportörer och importörer i USA skall

ge företräde åt amerikanskt tonnage. Lagstiftningsåtgärder har också vidtagits

för reglering av linjekonferensernas arbete. Föreningen fortsätter:

Samtliga de nu nämnda åtgärderna ingå som led i en enhetlig, centralt

dirigerad kampanj, varigenom man åsyftar att i stor utsträckning undantränga

utländskt tonnage från trafiken på USA. Åtgärderna ha nått en sådan

intensitet, att de på vissa håll betecknats som ett sjöfartskrig mot speciellt

de västeuropeiska sjöfartsländerna. Det är vid dylikt förhållande naturligt,

att man i dessa länder — däribland Sverige — ser sig om efter möjligheter

att skydda sina sjöfartsintressen på USA.

I den fråga, som beröres i motionerna, nämligen utlämnandet av dokument,

ha vissa europeiska länder redan — såsom motionärerna framhålla

— utfärdat lagstiftning. På allra senaste tiden har även i andra europeiska

länder initiativ tagits från sjöfartsnäringens respektive statsmakternas sida

för att åstadkomma liknande lagstiftning. Det synes önskvärt, att vi även i

Sverige tillvarataga våra sjöfartsintressen på detta sätt.

Utskottet

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen har de amerikanska myndigheterna

under senare år vidtagit åtgärder i olika avseenden, som riktar sig

mot icke-amerikanska rederier. I förevarande motioner pekas på de skärpta

kraven på företeende av dokumentation. Dessa krav förorsakar svenska rederier,

som bedriver trafik på USA, betydande olägenheter, bl. a. i form av

ökade kostnader, och kan ses som ett led i en amerikansk politik att främja

de inhemska rederierna på de utländska rederiernas bekostnad. Åtgärderna

har väckt reaktion i åtskilliga stater, och i ett flertal diplomatiska framställningar,

bl. a. från Sverige, har protester avgivits till USA. Detta har resulterat

i att det lagförslag angående skärpning av ifrågavarande bestämmelser,

som behandlats av den amerikanska kongressen innevarande år, i skilda

hänseenden mildrats. I den lag som definitivt antagits den 3 oktober i år,

Bonnerbillen, är emellertid intagen en bestämmelse om tämligen vidsträckt

skyldighet för rederier att förete dokumentation.

I motionerna hemställes om lagstiftning, enligt vilken svenska myndigheter

kan förbjuda svenska rederier att till utländska myndigheter utlämna

dokumentation eller andra upplysningar i sådana fall då den utländska

myndighetens begäran om dokumentation eller upplysningar överskrider

vad som mot bakgrund av gällande folkrättslig uppfattning eller eljest kan

anses tillbörligt.

Utskottet finner det angeläget, att svenska rederier erhåller statsmakternas

stöd vid hävdandet av sina sjöfartsintressen på främmande länder, i den

mån dessa vidtager mot svenska rederier riktade åtgärder, som får anses

strida mot sedvanliga normer för internationell sjöfart. Med hänsyn till den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 71 år 1961

kraftiga opposition, som de amerikanska kraven på företeende av dokumentation

väckt utanför USA, är det för närvarande ovisst, huruvida dessa krav

i fortsättningen kommer att upprätthållas i samma långtgående utsträckning

som på senare tid. Utskottet anser det därför icke nu påkallat att man

från svensk sida föranstaltar om sådan lagstiftning, som motionärerna föreslagit.

Däremot bör den framtida tillämpningen av Bonnerbillen liksom utvecklingen

i övrigt på området följas med största uppmärksamhet. Skulle

behov av åtgärder från svensk sida därvid uppstå, anser utskottet att man

bör försöka vinna rättelse i första hand genom diplomatiska framställningar

i saken. Vad utskottet sålunda uttalat torde böra bringas till Kungl. Maj:ts

kännedom.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

I: 495 och II: 587, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som

sin mening giva till känna vad utskottet anfört; samt

B. att motionerna i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet hemställt under A. icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 december 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, fru Carlqvist, fru

Svenson, herrar Bixke, Lars Larsson, Söderquist och Eric Peterson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

fröken Wetterström, herrar Wahlund, Bengtsson i Varberg, Fredriksson,

Carlsson i Huskvarna och Carlsson i Göteborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:405 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens revisorers framställning angående ändring av instruktionen för riksdagens revisorer. a1 i texten