Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1961-12-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:72, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961

1

Nr 72

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändring i kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370), m. m., dels ock i ämnet

väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna

hänvisats till lagutskott.

Genom en den 27 oktober 1961 dagtecknad proposition, nr 188, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden, föreslagit riksdagen

dels att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt;

3) lag angående ändrad lydelse av 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni

1946 (nr 431) om folkpensionering;

4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959

(nr 507) om allmän varuskatt;

5) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april

1961 (nr 372) om bensinskatt;

6) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr

272); samt

7) förordning om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. och 68 § taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Propositionen har, såvitt angår förslaget till lag angående ändrad lydelse

av 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering,

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har

propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Författningsförslaget är av följande lydelse: 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961.9 saml. 2 avd. Nr T?

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1961

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni 1946

(nr 431) om folkpensionering

Härigenom förordnas, att 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni 1946 om

folkpensionering1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 §.

1 mom. Såsom bidrag----

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad

året näst före taxeringsåret ägt uppbära

invalidpension eller sjukbidrag,

eller för den, som avlidit före ingången

av året näst före taxeringsåret.

Ej heller skall pensionsavgift

erläggas av den, för vilken den till

statlig inkomstskatt taxerade inkomsten

icke uppgår till 1 200 kronor eller,

om han är gift och skall taxeras

enligt för sådan skattskyldig gällande

bestämmelser samt andre maken

icke enligt vad förut sagts är fritagen

från skyldighet att erlägga pensionsavgift,

makarnas till statlig inkomstskatt

beräknade taxerade inkomster

sammanlagt icke uppgå till minst

1 200 kronor.

2 mom. Pensionsavgift skall utgå

med 4 procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt för året

taxerade inkomst med de begränsningar

som nedan sägs.

Makar, som båda äro avgifts pliktiga

och taxeras enligt för gift skattskyldig

gällande grunder, skola erlägga

avgift med sammanlagt högst

600 kronor. Därvid skall iakttagas,

att om vardera makens taxerade inkomst

överstiger 7 500 kronor, envar

påföres avgift med 300 kronor. Om 1

— svensk medborgare.

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad

året näst före taxeringsåret ägt uppbära

invalidpension eller sjukbidrag,

eller för den, som avlidit före ingången

av året näst före taxeringsåret.

Ej heller skall pensionsavgift

erläggas av den, för vilken den till

statlig inkomstskatt taxerade inkomsten

icke uppgår till 2 400 kronor eller,

om han skall taxeras enligt för

gift skattskyldig gällande bestämmelser

samt den med vilken han samtaxeras

icke enligt vad förut sagts är

fritagen från skyldighet att erlägga

pensionsavgift, bådas till statlig inkomstskatt

beräknade taxerade inkomster

sammanlagt icke uppgå till

minst 2 400 kronor.

2 m o m. Pensionsavgift skall, med

de begränsningar som nedan sägs,

utgå med 4 procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt för

året taxerade inkomst, dock högst

med ett belopp som motsvarar summan

av 10 kronor och en femtedel av

den taxerade inkomsten i vad den

överstiger 2 400 kronor.

Avgiftspliktiga, som samtaxeras,

skola erlägga avgift med sammanlagt

högst 600 kronor. Därvid skall iakttagas,

att om varderas taxerade inkomst

överstiger 7 500 kronor, envar

påföres avgift med 300 kronor. Om

endast den enes inkomst överstiger

7 500 kronor, minskas i förekomman
-

1 Senaste lydelse av 19 § 1 mom. se 1960: 99 och av 19 § 2 mom. se 1958:192.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961

3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

endast den ene makens taxerade in- de fall dennes avgift så att sammankomst

överstiger 7 500 kronor, mins- lagda beloppet av bådas pensionsavkas

i förekommande fall dennes av- gifter ej överstiger 600 kronor,

gift så att sammanlagda beloppet av

makarnas pensionsavgifter ej överstiger

600 kronor.

Annan avgiftspliktig ------ 600 kronor.

Enligt ovan —---— hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1962, dock att äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla i fråga om pensionsavgifter, som påföras för år 1962

eller tidigare år.

I samband med propositionen har utskottet behandlat två i anledning av

densamma väckta motioner, såvitt de hänvisats till lagutskott, nämligen

de likalydande motionerna nr 729 i första kammaren av herr Jonasson och

herr Carlsson, Eric, samt nr 868 i andra kammaren av herr Fälldin m. fl.

I motionerna hemställes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta

att 19 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering skall ha följande lydelse:

(I propositionen föreslagen lydelse)

1 mom. Såsom bidrag

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad

året näst före taxeringsåret ägt uppbära

invalidpension eller sjukbidrag,

eller för den, som avlidit före ingången

av året näst före taxeringsåret.

Ej heller skall pensionsavgift

erläggas av den, för vilken den till

statlig inkomstskatt taxerade inkomsten

icke uppgår till 2 400 kronor eller,

om han skall taxeras enligt för

gift skattskyldig gällande bestämmelser

samt den med vilken han samtaxeras

icke enligt vad förut sagts är

fritagen från skyldighet att erlägga

pensionsavgift, bådas till statlig inkomstskatt

beräknade taxerade inkomster

sammanlagt icke uppgå till

minst 2 400 kronor.

(I motionerna föreslagen lydelse)

svensk medborgare.

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad året

näst före taxeringsåret ägt uppbära

invalidpension eller sjukbidrag, eller

för den, som avlidit före ingången av

året näst före taxeringsåret. Ej heller

skall pensionsavgift erläggas av den,

som åtnjuter ortsavdrag med belopp,

som beräknats med ledning av 48 §

2 mom. andra eller tredje stycket

kommunalskattelagen, och för vilken

den till statlig inkomstskatt taxerade

inkomsten icke uppgår till 3 600 kronor,

eller, om han skall taxeras enligt

för gift skattskyldig gällande bestämmelser

samt den med vilken han

samtaxeras icke enligt vad förut

sagts är fritagen från skyldighet att

erlägga pensionsavgift, bådas till statlig

inkomstskatt beräknade taxerade

inkomster sammanlagt icke uppgå

till minst 3 600 kronor och ej heller

av annan, för vilken den till statlig

inkomstskatt laxerade inkomsten

icke uppgår till 2 400 kronor.

19 §.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 72

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 7961

(l propositionen föreslagen lydelse)

2 mom. Pensionsavgift skall, med

de begränsningar som nedan sägs,

utgå med 4 procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt för

året taxerade inkomst, dock högst

med ett belopp som motsvarar summan

av 10 kronor och en femtedel av

den taxerade inkomsten i vad den

överstiger 2 400 kronor.

(I motionerna föreslagen lydelse)

2 m o m. Pensionsavgift skall, med

de begränsningar som nedan sägs, utgå

med 4 procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt för året

taxerade inkomst, dock högst med ett

belopp som motsvarar summan av 10

kronor och en femtedel av den taxerade

inkomsten i vad den överstiger

den taxerade inkomst, som i enlighet

med vad i 1 mom. sagts medför skyldighet

att erlägga pensionsavgift.

— 600 kronor.

Avgiftspliktiga, som--

Annan avgiftspliktig------- 600 kronor.

Enligt ovan — -— -----hela krontal.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får

utskottet hänvisa till motionen II: 868.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, har anfört:

»I detta sammanhang vill jag även beröra problemet med folkpensionsavgifters

och sjukförsäkringsavgifters uttagande i de lägsta inkomstlägena.

Nuvarande regler leder till påföring av socialförsäkringsavgifter även vid så

låga inkomster, att någon skattekraft icke anses föreligga. I och för sig kan

goda skäl anföras för nuvarande ordning. Mot avgifterna svarar ju vissa förmåner

för den avgiftspliktige. Häremot måste dock vägas de administrativa

olägenheterna av beräkning, påföring och uppbörd av avgifter i dessa fall.

För erforderlig kontroll avkrävs nämligen berörda avgiftspliktiga för närvarande

deklarationer så snart bruttoinkomsten uppgår till 1 200 kronor.

Från taxeringshåll har det varit ett starkt önskemål att denna gräns för sk jutes

uppåt, så att den bättre sammanfaller med den gräns där inkomsten börjar

beskattas. Ett stort antal deklarationer skulle bortfalla vid en sådan höjning

till lättnad för såväl berörda inkomsttagare som taxeringsnämnderna.

Det därav föranledda avgiftsbortfallet skulle bli förhållandevis obetydligt.

Gällande bestämmelser om påföring av folkpensionsavgifter---in
nebär

i huvudsak följande.

Folkpensionsavgift erlägges enligt 19 § lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering i princip av den som fyllt minst 18 och högst 66 år

under förutsättning att hans till statlig inkomstskatt taxerade inkomst uppgår

till minst 1 200 kronor. Avgiften beräknas efter 4 procent av den taxerade

inkomsten men är maximerad till 600 kronor. För makar, som båda är

i avgiftspliktig ålder, beräknas den nedre gränsen för avgiftspåföringen med

hänsyn till deras sammanlagda taxerade inkomster. Den övre gränsen, 600

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961 5

kronor, gäller beträffande sådana makar det sammanlagda beloppet av deras

avgifter.

De angivna bestämmelserna innebär att avgift inte alls utgår för den som

bär en taxerad inkomst av 1 190 kronor medan avgiften vid 1 200 kronors

taxerad inkomst blir 48 kronor. Några avtrappningsregler som mildrar denna

tröskel finnes icke.

1 200-kronorsgränsen infördes vid 1951 års riksdag (proposition nr 180,

andra lagutskottets betänkande nr 29) samtidigt som gränsen för deklarationspliktens

inträde höjdes från 600 kronor till 1 200 kronor. Som motiv

framhölls bl. a. att det syntes föga rationellt att blott för pensionsavgifternas

skull bibehålla proceduren med avlämnande av självdeklaration, taxering,

debitering och uppbörd även beträffande personer med inkomster under den

gräns vid vilken skyldighet att erlägga direkta skatter inträder. 1 200-kronorsgränsen

fastställdes därför under hänvisning till då gällande lägsta kommunala

ortsavdrag, nämligen 1 180 kronor för ogift i lägsta ortsgrupp.

Som nyss nämnts talar bl. a. taxeringstekniska skäl för en höjning av den

gräns vid vilken folkpensionsavgift börjar påföras. Med tillämpning av de

principer som ligger till grund för den nuvarande 1 200-kronorsgränsen borde

detta belopp ungefärligen fördubblas. Med hänsyn till de här förordade

ortsavdragen och reglerna om avrundning nedåt av beskattningsbar inkomst

till fullt 100-tal kronor motsvaras lägsta beskattningsbara inkomst, 100 kronor,

av 2 350—2 449 kronor taxerad inkomst.

Jag förordar därför att gränsen för påföring av folkpensionsavgift bestämmes

till 2 400 kronor, taxerad inkomst.

En höjning av nedre gränsen för påföring av folkpensionsavgift aktualiserar

det tröskelproblem som här föreligger och som omnämnts i det föregående.

När gränsen för avgiftspåföringen höjs till 2 400 kronor blir lägsta avgift

96 kronor och vägande skäl kan då anföras för att avgifterna trappas av

närmast inkomstgränsen. En sådan avtrappning erhålles om vid 2 400 kronors

taxerad inkomst avgiften bestämmes till 10 kronor och vid högre inkomst

ökas med en femtedel av inkomsten i vad den överstiger 2 400 kronor

till dess att hela 4 procent av den taxerade inkomsten kan tas ut, d. v. s. vid

2 940 kronors taxerad inkomst.

Förslaget om höjning av nedre gränsen för påföring av folkpensionsavgift

föranleder ändring i 19 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering. Dessa

lagrum synes i förtydligande syfte böra ändras jämväl i ett annat avseende.

Folkpensionsavgift för makar beräknas så att makarnas sammanlagda

avgifter icke överstiger 600 kronor. Samma övre gräns gäller för ensamstående.

Från och med 1961 års taxering kan förekomma att även ogifta

personer samtaxeras. Om samtaxering sker skall beträffande de samtaxerade

de för gift skattskyldig gällande bestämmelserna tillämpas såväl vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961

taxering som vid debitering, däri inräknat påföring av folkpensionsavgifter.

Eftersom ordalagen i 19 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering möjligen

kan ge anledning till tvekan på denna punkt vill jag förorda en omformulering

i förtydligande syfte.»

Utskottet

Enligt gällande regler skall folkpensionsavgift erläggas av person i avgiftspliktig

ålder under förutsättning att hans till statlig inkomstskatt taxerade

inkomst uppgår till 1 200 kronor. För makar beräknas den nedre gränsen

för avgiftspåföringen med hänsyn till deras sammanlagda taxerade

inkomster. Bestämmelserna får ses mot bakgrunden av att deklarationsplikt

inträder först vid inkomster uppgående till 1 200 kronor.

I förevarande proposition föreslås att gränsen för påföring av folkpensionsavgift

bestämmes till 2 400 kronor taxerad inkomst. Samtidigt föreslås

att deklarationsskyldigheten borttages för inkomster upp till samma belopp,

vilken fråga behandlats av bevillningsutskottet. Vidare föreslås att avgifterna

avtrappas närmast inkomstgränsen upp till 2 940 kronor taxerad

inkomst.

I motionerna 1:729 och 11:868 hemställes, att folkpensionsavgift skall

beträffande gifta inkomsttagare och ensamstående med hemmavarande

barn under 16 år uttagas först vid en inkomst av 3 600 kronor samt att avgiften

i sådana fall skall avtrappas enligt de i propositionen förordade principerna

upp till 4 500 kronor taxerad inkomst.

Enligt utskottets mening talar vissa skäl för att uttagning av socialförsäkringsavgifter

borde begränsas till sådana fall där vederbörande har att

erlägga inkomstskatt. Genom det i propositionen framlagda förslaget beträffande

folkpensionsavgift och vad som i densamma förutsatts beträffande

sjukförsäkringsavgifter blir så fallet beträffande ogifta inkomsttagare

utan hemmavarande barn under 16 år. För andra inkomsttagare innebär

propositionen att ingen inkomstskatt men väl socialförsäkringsavgifter skall

erläggas för inkomster som överstiger 2 400 men understiger 4 500 kronor.

Motionärernas förslag utgör ett steg mot att även dessa inkomsttagare befrias

från folkpensionsavgift. Mot ett genomförande av förslaget talar emellertid

vissa skäl. En ökad befrielse från folkpensionsavgift bör sålunda följas

av vissa lättnader i skyldigheten att erlägga sjukförsäkringsavgifter.

Vilka konsekvenser detta skulle få är för utskottet svårt att överblicka. Vidare

skulle reglerna om deklarationsplikt behöva omarbetas. Tillförlitliga

uppgifter saknas också om hur stort avgiftsbortfall den föreslagna ändringen

skulle medföra. Det av motionärerna väckta spörsmålet bör därför

enligt utskottets mening prövas i ett större sammanhang. Utskottet vill

därvid erinra om att finansieringssystemet inom socialförsäkringarna för

närvarande är föremål för överväganden inom socialdepartementet ävensom

att den allmänna skatteberedningen enligt sina direktiv har att bl. a.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 196t

pröva frågan om ökad skattefinansiering av dessa försäkringar. Med hänsyn

härtill anser utskottet att gränsen för uttag av folkpensionsavgift nu

bör bestämmas i enlighet med propositionens förslag.

Beträffande de ändringar i folkpensioneringslagen som i övrigt föreslagits

i propositionen har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med avslag å motionerna I: 729 och II: 868,

såvitt desamma hänvisats till lagutskott, måtte antaga det

vid förevarande proposition, nr 188, fogade förslaget till lag

angående ändrad lydelse av 19 § 1 och 2 mom. lagen den

29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering.

Stockholm den 5 december 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, fru Carlqvist,

herr Birke, fröken Nordström*, herrar Magnusson, Söderquist och Thorsten

Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Rimmerfors, fröken Wetterström, fru Ekendahl*, fröken Sandell, herrar

Fredriksson och Gustavsson i Alvesta*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Thorsten Larsson och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Enligt gällande--- — (lika med utskottet)--- 4 500 kronor taxe
rad

inkomst.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att starka skäl talar för att uttagning

av socialförsäkringsavgift borde begränsas till sådana fall där vederbörande

har att erlägga inkomstskatt. Genom det i propositionen framlagda

förslaget beträffande folkpensionsavgift och vad i densamma förutsatts

beträffande sjukförsäkringsavgifter blir så fallet beträffande ogifta

inkomsttagare utan hemmavarande barn under 16 år. För andra inkomsttagare

innebär propositionen att ingen inkomstskatt men väl socialförsäkringsavgifter

skall erläggas för taxerade inkomster som överstiger

2 400 men understiger 4 500 kronor. Motionärernas förslag utgör ett steg

mot att även dessa inkomsttagare befrias från folkpensionsavgift. Utskot
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år J96J

tet finner det motiverat att ett sådant steg nu tages. Ifrågavarande inkomsttagare

får nämligen enligt propositionen kompensation för höjningen av omsättningsskatten

endast i den mån de antingen kan tillgodogöra sig höjningen

av ortsavdragen, vilket för dessa är fallet endast i inkomstlägen omkring

4 000 kronor, eller befinner sig i inkomstläge omedelbart ovanför

2 400 kronor så att de får del av lättnaden i fråga om folkpensionsavgiften.

Det i motionerna framförda förslaget är med hänsyn härtill väl avvägt

och skulle medföra att samtliga berörda inkomsttagare finge kompensation

för omsättningsskattens höjning.

Utskottet finner anledning påpeka att, därest den i motionerna föreslagna

ökade befrielsen från folkpensionsavgift följes av motsvarande lättnader

i skyldigheten att erlägga sjukförsäkringsavgifter, vissa konsekvenser

skulle inträda som nu är svara att överblicka. Motionärerna har emellertid

inskränkt sig till enbart folkpensionsavgiften, och utskottet finner sig därför

kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande yrkande. Det därav följande avgiftsbortfallet

torde utgöra sammanlagt 10 å 12 milj. kronor per år.

Utskottet vill erinra om att finansieringssystemet inom socialförsäkringarna

för närvarande är föremål för överväganden inom socialdepartementet

och att med anledning av genomfört utredningsarbete förslag till riksdagen

rörande sjukförsäkringen torde vara att vänta inom en nära framtid.

Utskottet finner det lämpligt att frågorna rörande nämnda befrielse från

sjukförsäkringsavgift liksom därav föranledda ändringar i deklarationsplikten

prövas i sådant sammanhang.

Beträffande de ändringar i folkpensioneringslagen, som ej beröres av

ifrågavarande motionsyrkande, har utskottet icke funnit anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen — med förklaring att förslaget till lag angående

ändrad lydelse av 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29

juni 1946 (nr 431) om folkpensionering icke kunnat oförändrat

bifallas samt med bifall till motionerna 1:729 och

II: 868 — måtte för sin del antaga förslaget med den ändringen

att 19 § 1 och 2 mom. erhåller följande, såsom utskottets

förslag betecknade, lydelse

(Kungl. Maj:ts förslag)

1 mom. Såsom bidrag

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad

året näst före taxeringsåret ägt uppbära

invalidpension eller sjukbidrag,

eller för den, som avlidit före ingången

av året näst före taxeringsåret.

Ej heller skall pensionsagift

erläggas av den, för vilken den till

(Utskottets förslag)

svensk medborgare.

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad året

näst före taxeringsåret ägt uppbära

invalidpension eller sjukbidrag, eller

för den, som avlidit före ingången av

året näst före taxeringsåret. Ej heller

skall pensionsavgift erläggas av den,

som åtnjuter ortsavdrag med belopp,

19 §.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961 9

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

statlig inkomstskatt taxerade inkoms- som beräknats med ledning av 48 §

ten icke uppgår till 2 400 kronor el- 2 mom. andra eller tredje stycket

ler, om han skall taxeras enligt för kommunalskattelagen, och för vilken

gift skattskyldig gällande bestämmel- den till statlig inkomstskatt taxerade

ser samt den med vilken han sam- inkomsten icke uppgår till 3 600 krotaxeras

icke enligt vad förut sagts är nor, eller, om han skall taxeras enligt

fritagen från skyldighet att erlägga för gift skattskyldig gällande bestämpensionsavgift,

bådas till statlig in- melser samt den med vilken han

komstskatt beräknade taxerade in- samtaxeras icke enligt vad förut

komster sammanlagt icke uppgå till sagts är fritagen från skyldighet att

minst 2 400 kronor. erlägga pensionsavgift, bådas till stat
lig

inkomstskatt beräknade taxerade

inkomster sammanlagt icke uppgå

till minst 3 600 kronor och ej heller

av annan, för vilken den till statlig

inkomstskatt taxerade inkomsten

icke uppgår till 2 400 kronor.

2 mom. Pensionsavgift skall, med 2 mom. Pensionsavgift skall, med

de begränsningar som nedan sägs, de begränsningar som nedan sägs,

utgå med 4 procent av den avgifts- utgå med 4 procent av den avgiftspliktiges

till statlig inkomstskatt för pliktiges till statlig inkomstskatt för

året taxerade inkomst, dock högst året taxerade inkomst, dock högst

med ett belopp som motsvarar sum- med ett belopp som motsvarar summan

av 10 kronor och en femtedel av man av 10 kronor och en femtedel av

den taxerade inkomsten i vad den den taxerade inkomsten i vad den

överstiger 2 400 kronor. överstiger den taxerade inkomst, som

i enlighet med vad i 1 mom. sagts

medför skyldighet att erlägga pensionsavgift.

Avgiftspliktiga, som--—--- 600 kronor.

Annan avgiftspliktig------ 600 kronor.

Enligt ovan -------hela krontal.

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611316

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten