Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
1961-12-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1961:72, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961
1
Nr 72
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring i kommunalskattelagen den
28 september 1928 (nr 370), m. m., dels ock i ämnet
väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna
hänvisats till lagutskott.
Genom en den 27 oktober 1961 dagtecknad proposition, nr 188, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslagit riksdagen
dels att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt;
3) lag angående ändrad lydelse av 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni
1946 (nr 431) om folkpensionering;
4) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959
(nr 507) om allmän varuskatt;
5) förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 april
1961 (nr 372) om bensinskatt;
6) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr
272); samt
7) förordning om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. och 68 § taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr 623);
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Propositionen har, såvitt angår förslaget till lag angående ändrad lydelse
av 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering,
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet. I övrigt har
propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.
Författningsförslaget är av följande lydelse: 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961.9 saml. 2 avd. Nr T?
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 12 år 1961
Förslag
till
lag angående ändrad lydelse av 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni 1946
(nr 431) om folkpensionering
Härigenom förordnas, att 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni 1946 om
folkpensionering1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
19 §.
1 mom. Såsom bidrag----
Pensionsavgift skall icke erläggas
av den, som för december månad
året näst före taxeringsåret ägt uppbära
invalidpension eller sjukbidrag,
eller för den, som avlidit före ingången
av året näst före taxeringsåret.
Ej heller skall pensionsavgift
erläggas av den, för vilken den till
statlig inkomstskatt taxerade inkomsten
icke uppgår till 1 200 kronor eller,
om han är gift och skall taxeras
enligt för sådan skattskyldig gällande
bestämmelser samt andre maken
icke enligt vad förut sagts är fritagen
från skyldighet att erlägga pensionsavgift,
makarnas till statlig inkomstskatt
beräknade taxerade inkomster
sammanlagt icke uppgå till minst
1 200 kronor.
2 mom. Pensionsavgift skall utgå
med 4 procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt för året
taxerade inkomst med de begränsningar
som nedan sägs.
Makar, som båda äro avgifts pliktiga
och taxeras enligt för gift skattskyldig
gällande grunder, skola erlägga
avgift med sammanlagt högst
600 kronor. Därvid skall iakttagas,
att om vardera makens taxerade inkomst
överstiger 7 500 kronor, envar
påföres avgift med 300 kronor. Om 1
— svensk medborgare.
Pensionsavgift skall icke erläggas
av den, som för december månad
året näst före taxeringsåret ägt uppbära
invalidpension eller sjukbidrag,
eller för den, som avlidit före ingången
av året näst före taxeringsåret.
Ej heller skall pensionsavgift
erläggas av den, för vilken den till
statlig inkomstskatt taxerade inkomsten
icke uppgår till 2 400 kronor eller,
om han skall taxeras enligt för
gift skattskyldig gällande bestämmelser
samt den med vilken han samtaxeras
icke enligt vad förut sagts är
fritagen från skyldighet att erlägga
pensionsavgift, bådas till statlig inkomstskatt
beräknade taxerade inkomster
sammanlagt icke uppgå till
minst 2 400 kronor.
2 m o m. Pensionsavgift skall, med
de begränsningar som nedan sägs,
utgå med 4 procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt för
året taxerade inkomst, dock högst
med ett belopp som motsvarar summan
av 10 kronor och en femtedel av
den taxerade inkomsten i vad den
överstiger 2 400 kronor.
Avgiftspliktiga, som samtaxeras,
skola erlägga avgift med sammanlagt
högst 600 kronor. Därvid skall iakttagas,
att om varderas taxerade inkomst
överstiger 7 500 kronor, envar
påföres avgift med 300 kronor. Om
endast den enes inkomst överstiger
7 500 kronor, minskas i förekomman
-
1 Senaste lydelse av 19 § 1 mom. se 1960: 99 och av 19 § 2 mom. se 1958:192.
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961
3
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
endast den ene makens taxerade in- de fall dennes avgift så att sammankomst
överstiger 7 500 kronor, mins- lagda beloppet av bådas pensionsavkas
i förekommande fall dennes av- gifter ej överstiger 600 kronor,
gift så att sammanlagda beloppet av
makarnas pensionsavgifter ej överstiger
600 kronor.
Annan avgiftspliktig ------ 600 kronor.
Enligt ovan —---— hela krontal.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1962, dock att äldre bestämmelser
fortfarande skola gälla i fråga om pensionsavgifter, som påföras för år 1962
eller tidigare år.
I samband med propositionen har utskottet behandlat två i anledning av
densamma väckta motioner, såvitt de hänvisats till lagutskott, nämligen
de likalydande motionerna nr 729 i första kammaren av herr Jonasson och
herr Carlsson, Eric, samt nr 868 i andra kammaren av herr Fälldin m. fl.
I motionerna hemställes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta
att 19 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering skall ha följande lydelse:
(I propositionen föreslagen lydelse)
1 mom. Såsom bidrag
Pensionsavgift skall icke erläggas
av den, som för december månad
året näst före taxeringsåret ägt uppbära
invalidpension eller sjukbidrag,
eller för den, som avlidit före ingången
av året näst före taxeringsåret.
Ej heller skall pensionsavgift
erläggas av den, för vilken den till
statlig inkomstskatt taxerade inkomsten
icke uppgår till 2 400 kronor eller,
om han skall taxeras enligt för
gift skattskyldig gällande bestämmelser
samt den med vilken han samtaxeras
icke enligt vad förut sagts är
fritagen från skyldighet att erlägga
pensionsavgift, bådas till statlig inkomstskatt
beräknade taxerade inkomster
sammanlagt icke uppgå till
minst 2 400 kronor.
(I motionerna föreslagen lydelse)
svensk medborgare.
Pensionsavgift skall icke erläggas
av den, som för december månad året
näst före taxeringsåret ägt uppbära
invalidpension eller sjukbidrag, eller
för den, som avlidit före ingången av
året näst före taxeringsåret. Ej heller
skall pensionsavgift erläggas av den,
som åtnjuter ortsavdrag med belopp,
som beräknats med ledning av 48 §
2 mom. andra eller tredje stycket
kommunalskattelagen, och för vilken
den till statlig inkomstskatt taxerade
inkomsten icke uppgår till 3 600 kronor,
eller, om han skall taxeras enligt
för gift skattskyldig gällande bestämmelser
samt den med vilken han
samtaxeras icke enligt vad förut
sagts är fritagen från skyldighet att
erlägga pensionsavgift, bådas till statlig
inkomstskatt beräknade taxerade
inkomster sammanlagt icke uppgå
till minst 3 600 kronor och ej heller
av annan, för vilken den till statlig
inkomstskatt laxerade inkomsten
icke uppgår till 2 400 kronor.
19 §.
tf Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 72
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 7961
(l propositionen föreslagen lydelse)
2 mom. Pensionsavgift skall, med
de begränsningar som nedan sägs,
utgå med 4 procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt för
året taxerade inkomst, dock högst
med ett belopp som motsvarar summan
av 10 kronor och en femtedel av
den taxerade inkomsten i vad den
överstiger 2 400 kronor.
(I motionerna föreslagen lydelse)
2 m o m. Pensionsavgift skall, med
de begränsningar som nedan sägs, utgå
med 4 procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt för året
taxerade inkomst, dock högst med ett
belopp som motsvarar summan av 10
kronor och en femtedel av den taxerade
inkomsten i vad den överstiger
den taxerade inkomst, som i enlighet
med vad i 1 mom. sagts medför skyldighet
att erlägga pensionsavgift.
— 600 kronor.
Avgiftspliktiga, som--
Annan avgiftspliktig------- 600 kronor.
Enligt ovan — -— -----hela krontal.
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan får
utskottet hänvisa till motionen II: 868.
Departementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, har anfört:
»I detta sammanhang vill jag även beröra problemet med folkpensionsavgifters
och sjukförsäkringsavgifters uttagande i de lägsta inkomstlägena.
Nuvarande regler leder till påföring av socialförsäkringsavgifter även vid så
låga inkomster, att någon skattekraft icke anses föreligga. I och för sig kan
goda skäl anföras för nuvarande ordning. Mot avgifterna svarar ju vissa förmåner
för den avgiftspliktige. Häremot måste dock vägas de administrativa
olägenheterna av beräkning, påföring och uppbörd av avgifter i dessa fall.
För erforderlig kontroll avkrävs nämligen berörda avgiftspliktiga för närvarande
deklarationer så snart bruttoinkomsten uppgår till 1 200 kronor.
Från taxeringshåll har det varit ett starkt önskemål att denna gräns för sk jutes
uppåt, så att den bättre sammanfaller med den gräns där inkomsten börjar
beskattas. Ett stort antal deklarationer skulle bortfalla vid en sådan höjning
till lättnad för såväl berörda inkomsttagare som taxeringsnämnderna.
Det därav föranledda avgiftsbortfallet skulle bli förhållandevis obetydligt.
Gällande bestämmelser om påföring av folkpensionsavgifter---in
nebär
i huvudsak följande.
Folkpensionsavgift erlägges enligt 19 § lagen den 29 juni 1946 (nr 431)
om folkpensionering i princip av den som fyllt minst 18 och högst 66 år
under förutsättning att hans till statlig inkomstskatt taxerade inkomst uppgår
till minst 1 200 kronor. Avgiften beräknas efter 4 procent av den taxerade
inkomsten men är maximerad till 600 kronor. För makar, som båda är
i avgiftspliktig ålder, beräknas den nedre gränsen för avgiftspåföringen med
hänsyn till deras sammanlagda taxerade inkomster. Den övre gränsen, 600
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961 5
kronor, gäller beträffande sådana makar det sammanlagda beloppet av deras
avgifter.
De angivna bestämmelserna innebär att avgift inte alls utgår för den som
bär en taxerad inkomst av 1 190 kronor medan avgiften vid 1 200 kronors
taxerad inkomst blir 48 kronor. Några avtrappningsregler som mildrar denna
tröskel finnes icke.
1 200-kronorsgränsen infördes vid 1951 års riksdag (proposition nr 180,
andra lagutskottets betänkande nr 29) samtidigt som gränsen för deklarationspliktens
inträde höjdes från 600 kronor till 1 200 kronor. Som motiv
framhölls bl. a. att det syntes föga rationellt att blott för pensionsavgifternas
skull bibehålla proceduren med avlämnande av självdeklaration, taxering,
debitering och uppbörd även beträffande personer med inkomster under den
gräns vid vilken skyldighet att erlägga direkta skatter inträder. 1 200-kronorsgränsen
fastställdes därför under hänvisning till då gällande lägsta kommunala
ortsavdrag, nämligen 1 180 kronor för ogift i lägsta ortsgrupp.
Som nyss nämnts talar bl. a. taxeringstekniska skäl för en höjning av den
gräns vid vilken folkpensionsavgift börjar påföras. Med tillämpning av de
principer som ligger till grund för den nuvarande 1 200-kronorsgränsen borde
detta belopp ungefärligen fördubblas. Med hänsyn till de här förordade
ortsavdragen och reglerna om avrundning nedåt av beskattningsbar inkomst
till fullt 100-tal kronor motsvaras lägsta beskattningsbara inkomst, 100 kronor,
av 2 350—2 449 kronor taxerad inkomst.
Jag förordar därför att gränsen för påföring av folkpensionsavgift bestämmes
till 2 400 kronor, taxerad inkomst.
En höjning av nedre gränsen för påföring av folkpensionsavgift aktualiserar
det tröskelproblem som här föreligger och som omnämnts i det föregående.
När gränsen för avgiftspåföringen höjs till 2 400 kronor blir lägsta avgift
96 kronor och vägande skäl kan då anföras för att avgifterna trappas av
närmast inkomstgränsen. En sådan avtrappning erhålles om vid 2 400 kronors
taxerad inkomst avgiften bestämmes till 10 kronor och vid högre inkomst
ökas med en femtedel av inkomsten i vad den överstiger 2 400 kronor
till dess att hela 4 procent av den taxerade inkomsten kan tas ut, d. v. s. vid
2 940 kronors taxerad inkomst.
Förslaget om höjning av nedre gränsen för påföring av folkpensionsavgift
föranleder ändring i 19 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering. Dessa
lagrum synes i förtydligande syfte böra ändras jämväl i ett annat avseende.
Folkpensionsavgift för makar beräknas så att makarnas sammanlagda
avgifter icke överstiger 600 kronor. Samma övre gräns gäller för ensamstående.
Från och med 1961 års taxering kan förekomma att även ogifta
personer samtaxeras. Om samtaxering sker skall beträffande de samtaxerade
de för gift skattskyldig gällande bestämmelserna tillämpas såväl vid
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961
taxering som vid debitering, däri inräknat påföring av folkpensionsavgifter.
Eftersom ordalagen i 19 § 1 och 2 mom. lagen om folkpensionering möjligen
kan ge anledning till tvekan på denna punkt vill jag förorda en omformulering
i förtydligande syfte.»
Utskottet
Enligt gällande regler skall folkpensionsavgift erläggas av person i avgiftspliktig
ålder under förutsättning att hans till statlig inkomstskatt taxerade
inkomst uppgår till 1 200 kronor. För makar beräknas den nedre gränsen
för avgiftspåföringen med hänsyn till deras sammanlagda taxerade
inkomster. Bestämmelserna får ses mot bakgrunden av att deklarationsplikt
inträder först vid inkomster uppgående till 1 200 kronor.
I förevarande proposition föreslås att gränsen för påföring av folkpensionsavgift
bestämmes till 2 400 kronor taxerad inkomst. Samtidigt föreslås
att deklarationsskyldigheten borttages för inkomster upp till samma belopp,
vilken fråga behandlats av bevillningsutskottet. Vidare föreslås att avgifterna
avtrappas närmast inkomstgränsen upp till 2 940 kronor taxerad
inkomst.
I motionerna 1:729 och 11:868 hemställes, att folkpensionsavgift skall
beträffande gifta inkomsttagare och ensamstående med hemmavarande
barn under 16 år uttagas först vid en inkomst av 3 600 kronor samt att avgiften
i sådana fall skall avtrappas enligt de i propositionen förordade principerna
upp till 4 500 kronor taxerad inkomst.
Enligt utskottets mening talar vissa skäl för att uttagning av socialförsäkringsavgifter
borde begränsas till sådana fall där vederbörande har att
erlägga inkomstskatt. Genom det i propositionen framlagda förslaget beträffande
folkpensionsavgift och vad som i densamma förutsatts beträffande
sjukförsäkringsavgifter blir så fallet beträffande ogifta inkomsttagare
utan hemmavarande barn under 16 år. För andra inkomsttagare innebär
propositionen att ingen inkomstskatt men väl socialförsäkringsavgifter skall
erläggas för inkomster som överstiger 2 400 men understiger 4 500 kronor.
Motionärernas förslag utgör ett steg mot att även dessa inkomsttagare befrias
från folkpensionsavgift. Mot ett genomförande av förslaget talar emellertid
vissa skäl. En ökad befrielse från folkpensionsavgift bör sålunda följas
av vissa lättnader i skyldigheten att erlägga sjukförsäkringsavgifter.
Vilka konsekvenser detta skulle få är för utskottet svårt att överblicka. Vidare
skulle reglerna om deklarationsplikt behöva omarbetas. Tillförlitliga
uppgifter saknas också om hur stort avgiftsbortfall den föreslagna ändringen
skulle medföra. Det av motionärerna väckta spörsmålet bör därför
enligt utskottets mening prövas i ett större sammanhang. Utskottet vill
därvid erinra om att finansieringssystemet inom socialförsäkringarna för
närvarande är föremål för överväganden inom socialdepartementet ävensom
att den allmänna skatteberedningen enligt sina direktiv har att bl. a.
7
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 196t
pröva frågan om ökad skattefinansiering av dessa försäkringar. Med hänsyn
härtill anser utskottet att gränsen för uttag av folkpensionsavgift nu
bör bestämmas i enlighet med propositionens förslag.
Beträffande de ändringar i folkpensioneringslagen som i övrigt föreslagits
i propositionen har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen med avslag å motionerna I: 729 och II: 868,
såvitt desamma hänvisats till lagutskott, måtte antaga det
vid förevarande proposition, nr 188, fogade förslaget till lag
angående ändrad lydelse av 19 § 1 och 2 mom. lagen den
29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering.
Stockholm den 5 december 1961
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, fru Carlqvist,
herr Birke, fröken Nordström*, herrar Magnusson, Söderquist och Thorsten
Larsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
Rimmerfors, fröken Wetterström, fru Ekendahl*, fröken Sandell, herrar
Fredriksson och Gustavsson i Alvesta*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Thorsten Larsson och Gustavsson i Alvesta, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Enligt gällande--- — (lika med utskottet)--- 4 500 kronor taxe
rad
inkomst.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att starka skäl talar för att uttagning
av socialförsäkringsavgift borde begränsas till sådana fall där vederbörande
har att erlägga inkomstskatt. Genom det i propositionen framlagda
förslaget beträffande folkpensionsavgift och vad i densamma förutsatts
beträffande sjukförsäkringsavgifter blir så fallet beträffande ogifta
inkomsttagare utan hemmavarande barn under 16 år. För andra inkomsttagare
innebär propositionen att ingen inkomstskatt men väl socialförsäkringsavgifter
skall erläggas för taxerade inkomster som överstiger
2 400 men understiger 4 500 kronor. Motionärernas förslag utgör ett steg
mot att även dessa inkomsttagare befrias från folkpensionsavgift. Utskot
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år J96J
tet finner det motiverat att ett sådant steg nu tages. Ifrågavarande inkomsttagare
får nämligen enligt propositionen kompensation för höjningen av omsättningsskatten
endast i den mån de antingen kan tillgodogöra sig höjningen
av ortsavdragen, vilket för dessa är fallet endast i inkomstlägen omkring
4 000 kronor, eller befinner sig i inkomstläge omedelbart ovanför
2 400 kronor så att de får del av lättnaden i fråga om folkpensionsavgiften.
Det i motionerna framförda förslaget är med hänsyn härtill väl avvägt
och skulle medföra att samtliga berörda inkomsttagare finge kompensation
för omsättningsskattens höjning.
Utskottet finner anledning påpeka att, därest den i motionerna föreslagna
ökade befrielsen från folkpensionsavgift följes av motsvarande lättnader
i skyldigheten att erlägga sjukförsäkringsavgifter, vissa konsekvenser
skulle inträda som nu är svara att överblicka. Motionärerna har emellertid
inskränkt sig till enbart folkpensionsavgiften, och utskottet finner sig därför
kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande yrkande. Det därav följande avgiftsbortfallet
torde utgöra sammanlagt 10 å 12 milj. kronor per år.
Utskottet vill erinra om att finansieringssystemet inom socialförsäkringarna
för närvarande är föremål för överväganden inom socialdepartementet
och att med anledning av genomfört utredningsarbete förslag till riksdagen
rörande sjukförsäkringen torde vara att vänta inom en nära framtid.
Utskottet finner det lämpligt att frågorna rörande nämnda befrielse från
sjukförsäkringsavgift liksom därav föranledda ändringar i deklarationsplikten
prövas i sådant sammanhang.
Beträffande de ändringar i folkpensioneringslagen, som ej beröres av
ifrågavarande motionsyrkande, har utskottet icke funnit anledning till
erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen — med förklaring att förslaget till lag angående
ändrad lydelse av 19 § 1 och 2 mom. lagen den 29
juni 1946 (nr 431) om folkpensionering icke kunnat oförändrat
bifallas samt med bifall till motionerna 1:729 och
II: 868 — måtte för sin del antaga förslaget med den ändringen
att 19 § 1 och 2 mom. erhåller följande, såsom utskottets
förslag betecknade, lydelse
(Kungl. Maj:ts förslag)
1 mom. Såsom bidrag
Pensionsavgift skall icke erläggas
av den, som för december månad
året näst före taxeringsåret ägt uppbära
invalidpension eller sjukbidrag,
eller för den, som avlidit före ingången
av året näst före taxeringsåret.
Ej heller skall pensionsagift
erläggas av den, för vilken den till
(Utskottets förslag)
svensk medborgare.
Pensionsavgift skall icke erläggas
av den, som för december månad året
näst före taxeringsåret ägt uppbära
invalidpension eller sjukbidrag, eller
för den, som avlidit före ingången av
året näst före taxeringsåret. Ej heller
skall pensionsavgift erläggas av den,
som åtnjuter ortsavdrag med belopp,
19 §.
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1961 9
(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)
statlig inkomstskatt taxerade inkoms- som beräknats med ledning av 48 §
ten icke uppgår till 2 400 kronor el- 2 mom. andra eller tredje stycket
ler, om han skall taxeras enligt för kommunalskattelagen, och för vilken
gift skattskyldig gällande bestämmel- den till statlig inkomstskatt taxerade
ser samt den med vilken han sam- inkomsten icke uppgår till 3 600 krotaxeras
icke enligt vad förut sagts är nor, eller, om han skall taxeras enligt
fritagen från skyldighet att erlägga för gift skattskyldig gällande bestämpensionsavgift,
bådas till statlig in- melser samt den med vilken han
komstskatt beräknade taxerade in- samtaxeras icke enligt vad förut
komster sammanlagt icke uppgå till sagts är fritagen från skyldighet att
minst 2 400 kronor. erlägga pensionsavgift, bådas till stat
lig
inkomstskatt beräknade taxerade
inkomster sammanlagt icke uppgå
till minst 3 600 kronor och ej heller
av annan, för vilken den till statlig
inkomstskatt taxerade inkomsten
icke uppgår till 2 400 kronor.
2 mom. Pensionsavgift skall, med 2 mom. Pensionsavgift skall, med
de begränsningar som nedan sägs, de begränsningar som nedan sägs,
utgå med 4 procent av den avgifts- utgå med 4 procent av den avgiftspliktiges
till statlig inkomstskatt för pliktiges till statlig inkomstskatt för
året taxerade inkomst, dock högst året taxerade inkomst, dock högst
med ett belopp som motsvarar sum- med ett belopp som motsvarar summan
av 10 kronor och en femtedel av man av 10 kronor och en femtedel av
den taxerade inkomsten i vad den den taxerade inkomsten i vad den
överstiger 2 400 kronor. överstiger den taxerade inkomst, som
i enlighet med vad i 1 mom. sagts
medför skyldighet att erlägga pensionsavgift.
Avgiftspliktiga, som--—--- 600 kronor.
Annan avgiftspliktig------ 600 kronor.
Enligt ovan -------hela krontal.
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611316
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten