Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947
1961-12-05 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1961:73, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961
1
Nr 73
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26
juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag, dels
ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 27 oktober 1961 dagtecknad proposition, nr 190, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529)
om allmänna barnbidrag
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
1
För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 450 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.
Allmänt barnbidrag-----
§•
För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 550 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas,
riket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1962.
1 Senaste lydelse av 1 § se 1961: 104.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 73
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961
I anslutning till propositionen har utskottet behandlat följande i anledning
av densamma väckta motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 717 i första kammaren av herr öhman
och herr Persson, Helmer, samt nr 862 i andra kammaren av herr Hagberg
m. fl.; samt
2) de likalydande motionerna nr 737 i första kammaren av herr Lundström
m. fl. och nr 885 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.
I motionerna I: 717 och II: 862 har yrkats, att barnbidragen måtte, därest
det i propositionen nr 188 framlagda förslaget till höjning av den allmänna
varuskatten bifalles, höjas till 600 kronor om året.
I motionerna I: 737 och II: 883 har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att de allmänna studiebidragen höjes från den 1 januari 1962 till 50 kronor
i månaden och att Kungl. Maj :t bemyndigas utfärda härför erforderliga
tillämpningsföreskrifter.
Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden har i det förstnämnda
motionsparet åberopats innehållet i motionerna I: 716 och II: 861 och i det
sistnämnda motionsparet innehållet i motionerna I: 732 och II: 884. I fråga
om vad som anförts i de motioner, vilkas innehåll sålunda åberopats, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 716 och II: 884.
Gällande bestämmelser
Enligt lagen den 26 juli 194-7 om allmänna barnbidrag utgår för barn, som
är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag
till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 450 kronor
för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är svensk
medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven
i riket. Från och med den 1 januari 1962 är här i riket bosatt
barn, som icke är svensk medborgare, berättigat till allmänt barnbidrag,
jämväl när barnet eller endera av dess föräldrar vistats här i landet i minst
sex månader. Bidraget utgår från och med kvartalet efter det då barnet
fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med det kvartal, varunder
barnet fyller sexton år.
Enligt det allmänna studiehjälpsreglementet den 30 maj 1958 skall studiehjälp
av statsmedel i form av allmänt studiebidrag utgå till elever i
sadan skola eller kurs med minst fyra månaders heltidsundervisning, där
statlig studiehjälp kan utgå i form av studielån, särskilt studiebidrag eller
annat stipendium. Allmänt studiebidrag utgår med 34 kronor i månaden från
och med kvartalet efter det, varunder eleven fyllt 16 år, till och med det
kvartal, varunder han fyller 18 år, dock endast under läsåret eller kurstiden.
Läsåret skall i princip anses omfatta nio månader.
De allmänna studiebidragen tillkom 1957 på förslag av familjeberedningen.
I sin år 1956 avgivna promemoria angående stödåtgärder för barnfamiljerna
m. m. uttalade beredningen om generella icke behovsprövade stödformer
bl. a. föjande:
Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961
3
För generella åtgärder kan i främsta rummet anföras utjämningssynpunkter.
De allmänna barnbidragen är icke behovsprövade och bör därför till
väsentlig del ses som instrument för utjämning av barnkostnaderna mellan
familjer med barnförsörjningsbörda och utan. Man kan anse, att studiekostnaderna
bör fördelas på motsvarande sätt. Om ett barn fortsätter sin
utbildning efter fyllda 16 år, inträder ju inte någon förändring i familjens
försörjningsbörda, som kan motivera, att familjeinkomsten minskar. Den
fördelning av kostnaden för barnets vård och konsumtion som åsyftas med
barnbidraget ter sig från familjeekonomisk synpunkt i detta fall lika angelägen
efter 16 års ålder som före.----
Då det huvudsakligen av administrativa skäl icke har befunnits lämpligt
att för speciella kategorier höja åldersgränsen för barnbidrag, ligger det nära
till hands att knyta ifrågavarande stöd till studiehjälpen i form av generella
grundstipendier.
Det allmänna studiebidraget avvägdes 1957 med hänsyn till de allmänna
barnbidragens dåvarande storlek och fastställdes per månad till ungefär
en tolftedel av barnbidraget.
Föredragande statsrådet
Föredragande statsrådet Lindström har anfört: »Kungi. Maj:t har på
hemställan av chefen för finansdepartementet denna dag förordnat, att till
riksdagen skall avlåtas proposition med förslag till ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370), m. m. I anledning härav och
på de grunder som angivits i nämnda proposition förordar jag, att det allmänna
barnbidraget höjes fr. o. m. den 1 januari 1962 till 550 kr. för barn
och år. Av propositionen framgår, att kostnaderna för höjningen beräknas
till 175 miljoner kr. för helt år. Det för innevarande budgetår under femte
huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Allmänna barnbidrag kommer med
anledning av höjningen att belastas med kostnadsökning för ett halvt år.»
Utskottet
I propositionen föreslås att det allmänna barnbidraget skall höjas från
nuvarande 450 till 550 kronor om året. Förslaget motiveras dels med den
i propositionen nr 188 föreslagna höjningen av omsättningsskatten och dels
med behovet av ökat stöd åt barnfamiljerna.
I motionerna I: 717 och II: 862 yrkas för det fall den föreslagna höjningen
av omsättningsskatten vinner riksdagens bifall att barnbidraget bestämmes
till 600 kronor om året.
Bevillningsutskottet har i sitt betänkande nr 79 tillstyrkt förslaget om
höjning av omsättningsskatten.
I samband med införandet av omsättningsskatten 1959 höjdes det allmänna
barnbidraget från 400 till 450 kronor för att barnfamiljerna därigenom
skulle erhålla kompensation för den ökning av levnadskostnaderna
som omsättningsskatten väntades medföra. I konsekvens därmed bör enligt
utskottets mening en ökning av omsättningsskatten föranleda att det all
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
i Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961
männa barnbidraget ånyo höjes. Mot bakgrunden av riksdagens uttalande
i våras att möjligheterna till en höjning av barnbidragets belopp med hänsyn
till bl. a. den allmänna standardstegringen i landet borde utredas noterar
utskottet, att den i propositionen föreslagna höjningen går längre än
vad enbart en kompensation för den ökade omsättningsskatten motiverar.
Utskottet tillstyrker därför den höjning av bidragets belopp som förordas
i propositionen. Därmed har utskottet avstyrkt yrkandet i motionerna I: 717
och II: 862.
I motionerna 1:737 och 11:885 yrkas att det allmänna studiebidraget
skall med giltighet från den 1 januari 1962 höjas från 34 till 50 kronor i
månaden.
Det allmänna studiebidraget infördes 1957 och kan sägas utgöra en fortsättning
av det allmänna barnbidraget för ungdom, som efter 16 års ålder
fortsätter sin utbildning. Storleken av studiebidraget avvägdes därvid med
hänsyn till det allmänna barnbidraget och fastställdes per månad till i stort
sett en tolftedel av barnbidragets dåvarande belopp. Enligt utskottets mening
talar de skäl som i propositionen åberopas för höjning av det allmänna
barnbidraget jämväl för höjning av det allmänna studiebidraget. Utskottet
tillstyrker därför att eu uppräkning av detta kommer till stånd från den
1 januari 1962. För att i huvudsak bibehålla det ursprungliga förhållandet
mellan de båda bidragens belopp bör studiebidraget fastställas till 50 kronor
i månaden. Detta torde medföra en kostnadsökning för innevarande
budgetår av drygt 5 miljoner kronor. Viss ändring måste i anledning av en
sådan höjning vidtagas i det allmänna studiehjälpsreglementet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen med avslag å motionerna I: 717 och
11:862 måtte bifalla förevarande proposition nr 190;
samt
B. att riksdagen med bifall till motionerna I: 737 och
II: 885 måtte besluta att allmänt studiebidrag från den 1
januari 1962 skall utgå med ett till 50 kronor i månaden
höjt belopp.
Stockholm den 5 december 1961
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961
5
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, fru Carlqvist,
herr Birke, fröken Nordström*, herrar Magnusson, Söderquist och Thorsten
Larsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,
Rimmerfors, fröken Wetterström, herr Wahlund, fru Ekendahl*, fröken
Sandell och herr Svensson i Kungälv.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
vid utskottets hemställan under B. av herrar Strand, Nils Elowsson, Birke,
Magnusson, Nilsson i Göteborg och fröken Wetterström, vilka ansett,
a) att det avsnitt av utskottets yttrande, som å s. 4 börjar med orden
»Det allmänna» och slutar med orden »allmänt studiebidrag» bort ersättas
av text med följande lydelse:
»De allmänna studiebidragen infördes genom beslut av 1957 års riksdag
i syfte att lätta de ekonomiska påfrestningarna för familjer med studerande
barn i åldern 16—18 år. Av bidragsbeloppet utgår drygt 80 % till elever i
allmänna läroverk och därmed jämställda utbildningsanstalter, samt i övrigt
huvudsakligen till elever i heltidskurser vid yrkesskolor. Bidragen avvägdes
vid sin tillkomst efter det allmänna barnbidragets storlek. Skäl kan
sålunda åberopas för en höjning av de allmänna studiebidragen i anslutning
till den nu föreslagna uppräkningen av det allmänna barnbidraget.
Den i motionerna I: 737 och II: 885 föreslagna ökningen av studiebidragen
med 16 kronor till 50 kronor — vilken, om man utgår ifrån de av studiehjälpsnämnden
redovisade anslagsberäkningarna för budgetåret 1962/63,
torde medföra en kostnadsökning för sagda budgetår om 14 milj. kronor
bygger på ett sådant betraktelsesätt. Det kan ifrågasättas om motionärernas
förslag innebär det mest effektiva sättet att utnyttja befintliga resurser
för en förbättring av den direkta studiehjälpen. Utskottet anser för sin del,
att strävandena i första hand böra inriktas på att underlätta utbildningsmöjligheterna
för barn från familjer i de lägre inkomstgrupperna. En utbyggnad
av stipendiestödet skulle härvid enligt utskottets mening vara att
föredraga. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att stipendiebeloppen
för elever under 18 år varit oförändrade sedan 1953 års studiehjälpsreform.
En viss förbättring av stipendierna för elevgrupperna i 18-årsåldern
har dock vidtagits. Därest stipendierna för åldersgrupperna 16—18 år höjes,
aktualiseras emellertid också en översyn av studiestödet för övriga studerande.
Med hänsyn härtill anser utskottet, att stipendiestödet bör göras till
föremål för skyndsam utredning.»
b) att utskottet under B. bort hemställa,
»att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 737
och II: 885, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening
giva till känna vad utskottet anfört om studiehjälp.»
Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611409
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1961:407 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 a1 i texten