Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947

1961-12-05 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:73, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961

1

Nr 73

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26

juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag, dels

ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 27 oktober 1961 dagtecknad proposition, nr 190, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529)

om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1

För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets

uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag med 450 kronor

om året i enlighet med vad nedan

närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag-----

§•

För barn, som är svensk medborgare

och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets

uppehälle och uppfostran utgå

allmänt barnbidrag med 550 kronor

om året i enlighet med vad nedan

närmare stadgas,

riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1962.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1961: 104.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 73

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961

I anslutning till propositionen har utskottet behandlat följande i anledning

av densamma väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 717 i första kammaren av herr öhman

och herr Persson, Helmer, samt nr 862 i andra kammaren av herr Hagberg

m. fl.; samt

2) de likalydande motionerna nr 737 i första kammaren av herr Lundström

m. fl. och nr 885 i andra kammaren av herr Ohlin m. fl.

I motionerna I: 717 och II: 862 har yrkats, att barnbidragen måtte, därest

det i propositionen nr 188 framlagda förslaget till höjning av den allmänna

varuskatten bifalles, höjas till 600 kronor om året.

I motionerna I: 737 och II: 883 har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att de allmänna studiebidragen höjes från den 1 januari 1962 till 50 kronor

i månaden och att Kungl. Maj :t bemyndigas utfärda härför erforderliga

tillämpningsföreskrifter.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden har i det förstnämnda

motionsparet åberopats innehållet i motionerna I: 716 och II: 861 och i det

sistnämnda motionsparet innehållet i motionerna I: 732 och II: 884. I fråga

om vad som anförts i de motioner, vilkas innehåll sålunda åberopats, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 716 och II: 884.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 juli 194-7 om allmänna barnbidrag utgår för barn, som

är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag

till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 450 kronor

för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är svensk

medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven

i riket. Från och med den 1 januari 1962 är här i riket bosatt

barn, som icke är svensk medborgare, berättigat till allmänt barnbidrag,

jämväl när barnet eller endera av dess föräldrar vistats här i landet i minst

sex månader. Bidraget utgår från och med kvartalet efter det då barnet

fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med det kvartal, varunder

barnet fyller sexton år.

Enligt det allmänna studiehjälpsreglementet den 30 maj 1958 skall studiehjälp

av statsmedel i form av allmänt studiebidrag utgå till elever i

sadan skola eller kurs med minst fyra månaders heltidsundervisning, där

statlig studiehjälp kan utgå i form av studielån, särskilt studiebidrag eller

annat stipendium. Allmänt studiebidrag utgår med 34 kronor i månaden från

och med kvartalet efter det, varunder eleven fyllt 16 år, till och med det

kvartal, varunder han fyller 18 år, dock endast under läsåret eller kurstiden.

Läsåret skall i princip anses omfatta nio månader.

De allmänna studiebidragen tillkom 1957 på förslag av familjeberedningen.

I sin år 1956 avgivna promemoria angående stödåtgärder för barnfamiljerna

m. m. uttalade beredningen om generella icke behovsprövade stödformer

bl. a. föjande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961

3

För generella åtgärder kan i främsta rummet anföras utjämningssynpunkter.

De allmänna barnbidragen är icke behovsprövade och bör därför till

väsentlig del ses som instrument för utjämning av barnkostnaderna mellan

familjer med barnförsörjningsbörda och utan. Man kan anse, att studiekostnaderna

bör fördelas på motsvarande sätt. Om ett barn fortsätter sin

utbildning efter fyllda 16 år, inträder ju inte någon förändring i familjens

försörjningsbörda, som kan motivera, att familjeinkomsten minskar. Den

fördelning av kostnaden för barnets vård och konsumtion som åsyftas med

barnbidraget ter sig från familjeekonomisk synpunkt i detta fall lika angelägen

efter 16 års ålder som före.----

Då det huvudsakligen av administrativa skäl icke har befunnits lämpligt

att för speciella kategorier höja åldersgränsen för barnbidrag, ligger det nära

till hands att knyta ifrågavarande stöd till studiehjälpen i form av generella

grundstipendier.

Det allmänna studiebidraget avvägdes 1957 med hänsyn till de allmänna

barnbidragens dåvarande storlek och fastställdes per månad till ungefär

en tolftedel av barnbidraget.

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet Lindström har anfört: »Kungi. Maj:t har på

hemställan av chefen för finansdepartementet denna dag förordnat, att till

riksdagen skall avlåtas proposition med förslag till ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), m. m. I anledning härav och

på de grunder som angivits i nämnda proposition förordar jag, att det allmänna

barnbidraget höjes fr. o. m. den 1 januari 1962 till 550 kr. för barn

och år. Av propositionen framgår, att kostnaderna för höjningen beräknas

till 175 miljoner kr. för helt år. Det för innevarande budgetår under femte

huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Allmänna barnbidrag kommer med

anledning av höjningen att belastas med kostnadsökning för ett halvt år.»

Utskottet

I propositionen föreslås att det allmänna barnbidraget skall höjas från

nuvarande 450 till 550 kronor om året. Förslaget motiveras dels med den

i propositionen nr 188 föreslagna höjningen av omsättningsskatten och dels

med behovet av ökat stöd åt barnfamiljerna.

I motionerna I: 717 och II: 862 yrkas för det fall den föreslagna höjningen

av omsättningsskatten vinner riksdagens bifall att barnbidraget bestämmes

till 600 kronor om året.

Bevillningsutskottet har i sitt betänkande nr 79 tillstyrkt förslaget om

höjning av omsättningsskatten.

I samband med införandet av omsättningsskatten 1959 höjdes det allmänna

barnbidraget från 400 till 450 kronor för att barnfamiljerna därigenom

skulle erhålla kompensation för den ökning av levnadskostnaderna

som omsättningsskatten väntades medföra. I konsekvens därmed bör enligt

utskottets mening en ökning av omsättningsskatten föranleda att det all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961

männa barnbidraget ånyo höjes. Mot bakgrunden av riksdagens uttalande

i våras att möjligheterna till en höjning av barnbidragets belopp med hänsyn

till bl. a. den allmänna standardstegringen i landet borde utredas noterar

utskottet, att den i propositionen föreslagna höjningen går längre än

vad enbart en kompensation för den ökade omsättningsskatten motiverar.

Utskottet tillstyrker därför den höjning av bidragets belopp som förordas

i propositionen. Därmed har utskottet avstyrkt yrkandet i motionerna I: 717

och II: 862.

I motionerna 1:737 och 11:885 yrkas att det allmänna studiebidraget

skall med giltighet från den 1 januari 1962 höjas från 34 till 50 kronor i

månaden.

Det allmänna studiebidraget infördes 1957 och kan sägas utgöra en fortsättning

av det allmänna barnbidraget för ungdom, som efter 16 års ålder

fortsätter sin utbildning. Storleken av studiebidraget avvägdes därvid med

hänsyn till det allmänna barnbidraget och fastställdes per månad till i stort

sett en tolftedel av barnbidragets dåvarande belopp. Enligt utskottets mening

talar de skäl som i propositionen åberopas för höjning av det allmänna

barnbidraget jämväl för höjning av det allmänna studiebidraget. Utskottet

tillstyrker därför att eu uppräkning av detta kommer till stånd från den

1 januari 1962. För att i huvudsak bibehålla det ursprungliga förhållandet

mellan de båda bidragens belopp bör studiebidraget fastställas till 50 kronor

i månaden. Detta torde medföra en kostnadsökning för innevarande

budgetår av drygt 5 miljoner kronor. Viss ändring måste i anledning av en

sådan höjning vidtagas i det allmänna studiehjälpsreglementet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen med avslag å motionerna I: 717 och

11:862 måtte bifalla förevarande proposition nr 190;

samt

B. att riksdagen med bifall till motionerna I: 737 och

II: 885 måtte besluta att allmänt studiebidrag från den 1

januari 1962 skall utgå med ett till 50 kronor i månaden

höjt belopp.

Stockholm den 5 december 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1961

5

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, fru Carlqvist,

herr Birke, fröken Nordström*, herrar Magnusson, Söderquist och Thorsten

Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Nilsson i Göteborg,

Rimmerfors, fröken Wetterström, herr Wahlund, fru Ekendahl*, fröken

Sandell och herr Svensson i Kungälv.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under B. av herrar Strand, Nils Elowsson, Birke,

Magnusson, Nilsson i Göteborg och fröken Wetterström, vilka ansett,

a) att det avsnitt av utskottets yttrande, som å s. 4 börjar med orden

»Det allmänna» och slutar med orden »allmänt studiebidrag» bort ersättas

av text med följande lydelse:

»De allmänna studiebidragen infördes genom beslut av 1957 års riksdag

i syfte att lätta de ekonomiska påfrestningarna för familjer med studerande

barn i åldern 16—18 år. Av bidragsbeloppet utgår drygt 80 % till elever i

allmänna läroverk och därmed jämställda utbildningsanstalter, samt i övrigt

huvudsakligen till elever i heltidskurser vid yrkesskolor. Bidragen avvägdes

vid sin tillkomst efter det allmänna barnbidragets storlek. Skäl kan

sålunda åberopas för en höjning av de allmänna studiebidragen i anslutning

till den nu föreslagna uppräkningen av det allmänna barnbidraget.

Den i motionerna I: 737 och II: 885 föreslagna ökningen av studiebidragen

med 16 kronor till 50 kronor — vilken, om man utgår ifrån de av studiehjälpsnämnden

redovisade anslagsberäkningarna för budgetåret 1962/63,

torde medföra en kostnadsökning för sagda budgetår om 14 milj. kronor

bygger på ett sådant betraktelsesätt. Det kan ifrågasättas om motionärernas

förslag innebär det mest effektiva sättet att utnyttja befintliga resurser

för en förbättring av den direkta studiehjälpen. Utskottet anser för sin del,

att strävandena i första hand böra inriktas på att underlätta utbildningsmöjligheterna

för barn från familjer i de lägre inkomstgrupperna. En utbyggnad

av stipendiestödet skulle härvid enligt utskottets mening vara att

föredraga. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att stipendiebeloppen

för elever under 18 år varit oförändrade sedan 1953 års studiehjälpsreform.

En viss förbättring av stipendierna för elevgrupperna i 18-årsåldern

har dock vidtagits. Därest stipendierna för åldersgrupperna 16—18 år höjes,

aktualiseras emellertid också en översyn av studiestödet för övriga studerande.

Med hänsyn härtill anser utskottet, att stipendiestödet bör göras till

föremål för skyndsam utredning.»

b) att utskottet under B. bort hemställa,

»att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 737

och II: 885, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening

giva till känna vad utskottet anfört om studiehjälp.»

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 611409

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1961:407 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 a1 i texten