Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående statens avgifter för den allmänna tilläggspensioneringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom, riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 504 i första kammaren av herr Hagberg samt nr 592 i andra kammaren av herr Magnusson i Borås.

1961-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1961:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående statens avgifter för den allmänna tilläggspensioneringen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom, riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 504 i första kammaren av herr Hagberg samt nr 592 i andra kammaren av herr Magnusson i Borås.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 9 år 1960

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående statens avgifter

för den allmänna tilläggspensioneringen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom, riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 504 i första kammaren av herr

Hagberg samt nr 592 i andra kammaren av herr Magnusson i Borås.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta, att fr. o. m. ingången av 1962 staten icke skall vara skyldig att inbetala

ATP-avgifter för de inom statsförvaltningen liksom inom de statliga

affärsverken anställda».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 1:504.

Gällande bestämmelser

Lagen den 28 maj 1959 om försäkring för allmän tilläggspension, som

trädde i kraft den 1 januari 1960, omfattar i princip samtliga svenska medborgare

ävensom här i landet mantalsskrivna utlänningar (2 §). Även statens

anställda är alltså försäkrade enligt lagen. Förmåner enligt lagen börjar

utgå först år 1963. Fulla ålderspensioner kan utgå först 20 år efter

ikraftträdandet.

Tilläggspensionerna finansieras genom avgifter, vilka, såvitt gäller inkomst

av anställning, erlägges av arbetsgivaren. Staten erlägger alltså avgifter

till tilläggspensioneringen för sina anställda. Avgifter har erlagts sedan

ikraftträdandet.

Tilläggspensioneringen bygger på fördelningsprincipen, vilket betyder, att

de för ett år upptagna avgifterna skall täcka pensionsförpliktelserna för

året. Emellertid förekommer inom tilläggspensioneringen en betydande fondering.

Denna är avsedd att vara en ersättning för det bortfall i sparande

som tilläggspensioneringen väntas medföra. Vidare har det ansetts önskvärt

att framdeles kunna ta fondmedel i bruk, när antalet pensionärer blir för - hållandevis stort till följd av den nuvarande ogynnsamma befolkningsutvecklingen.

Statens anställda har sedan länge haft pensionsförmåner på grund av sin

tjänst. Bestämmelser om pensionering av de statsanställda finns i statens

allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959 (SPR), vilket trädde

i kraft den 1 juli 1959. Reglementets bestämmelser har gjorts i princip till
-

Riliang till riksdagens protokoll 1961. 9 samt. 2 avd. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 9 år 1960

lämpliga på dem som avgått med pension fr. o. m. den 1 april 1958 men

får full verkan först för dem som pensioneras den 30 juni 1962 eller senare.

I åtskilliga fall är de pensionsförmåner som utgår enligt reglementet bättre

än de som utgår från den allmänna pensioneringen (folkpensioneringen och

tilläggspensioneringen). Emellertid är det inte så, att statstjänstemännen

blir berättigade till såväl de allmänna pensionerna som den statliga pensionen,

utan samtliga dessa förmåner är samordnade (6 § SPR). Samordningen

sker i princip enligt den s. k. bruttometoden. Den i SPR garanterade pensionsnivån

utgör den s. k. bruttonivån. I första hand fylles denna ut så långt

det går med folkpension och allmän tilläggspension. Vad som fattas för att

bruttonivån skall uppnås utgår i form av statlig tjänstepension. Skulle summan

av folkpension och allmän tilläggspension överstiga bruttonivån, erhåller

givetvis pensionstagaren det högre beloppet. Samordningen reducerar

inte de allmänna pensionerna utan endast den statliga.

De statliga tjänstepensionerna utbetalas över den löpande budgeten. Även

denna pensionering bygger på fördelningssystemet. I motsats till den allmänna

tilläggspensioneringen förekommer ingen fondering vid den statliga pensioneringen.

Det är avsett att de allmänna pensionerna och den statliga tjänstepensionen

skall utbetalas gemensamt.

Motionerna

I motionerna erinras om att pensionskostnaderna för de statsanställda tidigare

belastat budgeten först det budgetår då pensionerna skolat utbetalas.

Det framhålles, att staten har att under många år framöver betala

pensioner för sina tidigare anställda. Motionärerna gör gällande, att införandet

av den allmänna tilläggspensioneringen medfört att staten skall betala

avgifter för de nu anställdas framtida pensionering. Enligt deras uppfattning

får staten därmed dubbla pensionskostnader. Motionärerna hävdar,

att sådana avgifter inte är erforderliga för att statens pensionsutfästelser

gentemot de anställda skall infrias.

Utskottet

I föreliggande motioner föreslås, att staten inte skall betala arbetsgivaravgifter

till den allmänna tilläggspensioneringen.

Enligt gällande bestämmelser omfattas statens anställda av den allmänna

tilläggspensioneringen och kommer därför liksom övriga anställda att erhålla

förmåner från denna pensionering. De anställda är visserligen tillförsäkrade

-—• förutom den allmänna pensionen (folkpension och tilläggspension)

— statlig tjänstepension, men förmånerna är i princip samordnade på

så sätt, att tjänstepensionen utgår allenast i den mån den överstiger den all
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 9 år 1960 3

männa pensionen. De från den allmänna tilläggspensioneringen utgående

förmånerna reducerar alltså statens utgifter för statlig tjänstepension.

Den allmänna tilläggspensioneringen bygger på fördelningssystemet, vilket

betyder att summan av de för ett år inbetalda avgifterna skall motsvara

summan av de under året utgående pensionerna. I princip skall därför statens

avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen för ett visst år medföra

en i stort sett motsvarande minskning av statens utgifter för tjänstepensioner

under året. Emellertid sker inom tilläggspensioneringen, i synnerhet

i dess uppbyggnadsskede, en betydande fondering. Härigenom blir

avgifterna — såväl statens som andra arbetsgivares — högre än vad pensionsförpliktelserna

kräver.

Utskottet vill därjämte framhålla, att det för löntagarna innebär avsevärda

fördelar, att den allmänna tilläggspensioneringen omfattar även de

statsanställda. På grund härav kan en statstjänsteman gå över i enskild

tjänst och en i sådan tjänst anställd över i statstjänst, utan att han behöver

befara att därigenom mista sin rätt till pension.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att anledning saknas att undantaga

staten från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter till den allmänna

tilläggspensioneringen. Utskottet hemställer därför,

att förevarande motioner, 1:504 och 11:592, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1961

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel Svensson,

fru Hamrin-Thorell, fru Carlqvist, fru Svenson, herr Birke och fröken Nord
ström

* •

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg*, Rim
merfors*,

Wahlund*, fröken Sandell, herr Johansson i Södertälje, fru Eriksson

i Ängelholm och herr Björkman*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.